:: wikimiki.org ::

Schaffhausen (kanton)

Schaffhausen (kanton)

Shaffhausen, kanton i norra Schweiz.

Historia

Geografi

Schaffhausen gränsar i sydost till Thurgau och Zürich samt till Tyskland i övriga väderstreck.

Indelning

Fram till juli 1999 var Schaffhausen indelat i 6 distrikt: Oberklettgau, Reiat, Schaffhausen, Schleitheim, Stein samt Unterklettgau. Från och med juli 1999 är Schaffhausen endast indelat i 33 kommuner. Se Lista över kommuner i kantonen Schaffhausen

Sevärdheter

- Rhenfallet

Extern länk

- [http://www.sh.ch Officiell webbplats] Kategori:Schweiz kantoner Kategori:Schaffhausen - kanton als:Kanton Schaffhausen

Kanton

:Denna artikel handlar om de regionala enheterna med benämningen kanton. För staden i Kina med detta namn, se Guangzhou. Kanton är benämningen på regionala enheter i Schweiz, Frankrike, Luxemburg och Bosnien. Se vidare:
- Schweiz kantoner
- Frankrikes kantoner
- Luxemburgs kantoner
- Bosniens kantoner Kategori:Regionala politiska indelningar

Schweiz

Schweiz, eller officiellt Schweiziska Edsförbundet, (latin: Helvetia, Confoederatio Helvetica; tyska: Schweizerische Eidgenossenschaft; franska: Confédération Suisse; italienska: Confederazione Svizzera; rätoromanska: Confederaziun Svizra) är en förbundsrepublik i Centraleuropa, gränsandes till Frankrike, Tyskland, Italien, Österrike och Liechtenstein. Landet har en lång tradition av politisk och militär neutralitet, men även av internationellt samarbete då det är hem för många internationella organisationer.

Historia

Huvudartikel: Schweiz historia

Geografi

Schweiz ligger i Centraleuropa och ligger till största delen i Alperna. Schweiz är en av Europas minsta stater med sina 41 285 km² (något större än Skåne och Småland tillsammans) och är helt omgärdat av andra stater.

Kantoner

Huvudartikel: Schweiz kantoner 300px Schweiz är indelat i 23 kantoner varav 3 är uppdelade i halvkantoner. De äldsta kantonerna är Schwyz, Unterwalden och Uri som tillsammans bildade Schweiziska edsförbundet den 1 augusti 1291. Schweiz kantonsindelning har varit densamma sedan 1815 med undantag för kantonen Juras utbrytning ur Bern, 1979.

Regioner

Schweiz delas in i sju regioner.
- Östschweiz - bestående av kantonerna Sankt Gallen, Thurgau, Appenzell, Glarus, Shaffhausen och Graubünden
- Zürich - bestående av kantonen Zürich
- Centralschweiz - bestående av kantonerna Luzern, Schwyz, Unterwalden, Uri och Zug
- Nordvästschweiz - bestående av kantonerna Basel och Aargau
- Mittelland - bestående av kantonerna Bern, Fribourg, Jura, Neuchâtel och Solothurn
- Tessin - bestående av kantonen Ticino
- Lémanique - bestående av kantonerna Genève, Vaud och Valais

Natur

Schweiz består av tre naturliga regioner: bergskedjorna Alperna och Jurabergen som dominerar söder och öster respektive nordväst samt en skogsregion som skiljer de två bergskedjorna åt. Schweiz består av 38 % åkermark, 30,4 % skog, 25,5 % impediment och 5,8 % bebyggelse.

Klimat

Det schweiziska klimatet domineras av atlantvindar i väst, medelhavsvindar i söder, kontinentalvindar i öst och mellaneuropeiska lågtryck i norr. Under sommaren ligger medeltemperaturen mellan 18 och 20 grader i dalarna och runt 10 grader på de högre höjderna. Sommartid så brukar gränsen för minusgrader ligga kring 3 000 m.ö.h.. De södra delarna av kantonen Ticino har i det närmaste medelhavsklimat.

Berg

medelhavsklimat Med sitt läge i Alperna finns det många höga bergstoppar i Schweiz. I kantonen Valais återfinns Schweiz högsta berg, Dufourspitze 4 634 m.ö.h..

Floder

Dom tre längsta floderna i Schweiz heter Aare (295 km), Rhône ( 264 km) och Rhen (375 km)

Sjöar

Med sitt bergiga landskap har Schweiz många långsmala och djupa sjöar.

Städer

Demografi

300px Schweiz har fyra officiella språk: tyska (gult), franska (lila), italienska (grön) och rätoromanska (röd).

Politik

Alla vuxna medborgare i Schweiz har rätt att delta i kommunfullmäktiges möten och i lokala folkomröstningar i vilka kommunala beslut fattas. Kantonerna (Glarus och Innerrhoden i Appenzell) har en medborgarförsamling bestående av alla röstberättigade medborgare. Sammanträdena hålls på ett torg i staden en gång om året. Besluten fattas genom handuppräckning.(Direktdemokrati) Landet har haft flest folkomröstningar i världen.

Styrelseskick

Schweiz är en federation med ett utbrett självstyre i kantonerna. Kantonerna har sina egna författningar, parlament och regeringar. Federationen är en republik med en president och ett tvåkammarparlament, Förbundsförsamlingen (ty. Bundesversammlung, fr. Assemblée fédérale). Förbundsförsamlingens är uppdelad i Ständerrådet (ty. Ständerat, fr. Conseil des États, it. Consiglio degli Stati) och Nationalrådet (ty. Nationalrat, fr. Conseil national, it.Consiglio nazionale). Den verkställande makten utövas av en regering, Förbundsrådet (ty. Bundesrat, fr. Conseil fédéral), som består av sju ministrar som utses av Förbundsförsamlingen.

Den schweiziska konstitutionen

Den nuvarande schweiziska konstitutionen instiftades år 1848 och har sedan dess reviderats två gånger 1874 och 1999.

Federalism

I den schweiziska konstitutionen är kantonernas existens och självständighet hårt reglerad. Varje kanton är namngiven i konstitutionens första artikel. Detta medför att en förändring av konstitutionen är nödvändig för att skapa en ny kanton eller om en kanton vill lämna federationen. För att en ändring av konstitutionen ska komma till stånd krävs en federal folkomröstning där en majoritet av de röstande är för förändringen samt att det finns en majoritet för förslaget i en majoritet av kantonerna. Om ändringen avser en tillkommande kanton krävs även en majoritet av rösterna i den tilltänkta kantonen. Detta förfarande har inneburit att antalet kantoner har i princip varit oförändrat sedan 1848. Efter 30 års förhandlingar lyckades den franskspråkiga och katolska kantonen Jura att bryta sig ur den tyskspråkiga och protestantiska kantonen Bern. De schweiziska kantonerna är garanterad en väl tilltagen självständighet. I princip kräver konstitutionen endast att kantonerna skall vara republiker och att de skall respektera jämlikhet och mänskliga rättigheter. Trots detta så skiljer sig inte kantonernas egna konstitutioner, lagar och styrelseskick i från varandra, de största skillnaderna ses i kommunernas självständighet och i vilken utsträckning som man använder sig av folkomröstning i beslutsprocessen. En viktig del i den schweiziska federalismen är att även de små kantonerna måste få göra sin stämma hörd och detta märks tydligt i den majoritet som krävs för en förändring av konstitutionen. Sedan 1970 har de små kantonerna röstat ner fyra konstitutionsförändringar trots att en majoritet av den schweiziska befolkningen har varit för förslagen har förslagen inte haft majoritet i en majoritet av kantonerna.

Rösträtt

Alla schweiziska medborgare, oavsett kön, som har fyllt 18 år har rösträtt i de federala valen. Den schweiziska kvinnan fick inte rösträtt i federala val förrän 1971, vilket är mycket sent med västerländska mått mätt.

Förbundsförsamlingen

Huvudartikel: Förbundsförsamlingen

Ständerrådet

Ständerrådet har 46 ledamöter och varje kanton har två platser. Kantonerna Unterwalden, Basel och Appenzell är uppdelade i halvkantoner där varje halvkanton har en representant i Ständerrådet

Nationalrådet

Nationalrådet har 200 ledamöter som väljs för en mandatperiod om fyra år. Antalet ledamöter i Nationalrådet är proportionerligt mot antalet invånare i kantonen, med undantaget att alla kantoner och halvkantoner skall ha minst en plats i Nationalrådet. Kantonerna Uri och Glarus samt halvkantonerna Obwalden, Nidwalden, Appenzell Ausserrhoden och Appenzell Innerrhoden har en ledamot var. Kantonen Zürich är med sina 34 ledamöter den kanton med störst representation.

Förbundsrådet

Huvudartikel: Förbundsrådet (Schweiz) Förbundsrådet är Schweiz verkställande organ, regering. Förbundsrådet utses av Förbundsförsamlingen och ministrarnas politiska och geografiska tillhörighet är reglerad. Minst två ministrar skall komma från de fransk- eller italienskspråkiga kantonerna, medan de övriga fem kan komma från alla kantoner. De största partierna i Förbundsförsamlingen är alltid garanterade någon eller några ministerposter enligt en fastställd formel.

President

Ordförande i Förbundsrådet väljs i december varje år av Förbundsförsamlingen, det vill säga Nationalrådet och Ständerrådet gemensamt, och den som innehar det uppdraget är även Schweiz' president. Presidentens huvudsakliga uppgift är att vara ordförande vid Förbundsrådets sammanträden. Presidenten har ingen mer makt än övriga ledamöter i Förbundsrådet, förutom vid lika röstetal när hans röst är avgörande. Schweiz presidenter och vicepresidenter: Lista över Schweiz presidenter och vicepresidenter

Ekonomi

Schweiz hör till de rikaste länderna i världen. Landet har en god ekonomi och försörjer sig bland annat på turism, choklad, klockor och ost.

Utbildning

Kultur

Världsarv

- Benediktinerklostret Sankt Johann i Müstair
- Klostret i Sankt Gallen
- Glaciärområdet Jungfrau-Aletsch-Bietschhorn
- Gamla staden i Bern
- De tre slotten och försvarsmuren runt handelsstaden Bellinzona
- Monte San Giorgio

Externa länkar

- [http://www.burgen.ch/GIFS_KL/Schweiz.jpg Karta över Schweiz och omgivande länder] (engelsk)
- [http://www.bfs.admin.ch/bfs/portal/en/index.html Swiss Federal Statistical Office Swiss Statistics]
- [http://www.admin.ch/ch/f/rs/101/index.html 101 Constitution fédérale de la Confédération suisse] Kategori:Europas länder Kategori:Kustlösa stater Kategori:Schweiz als:Schweiz ja:スイス ko:스위스 ms:Switzerland simple:Switzerland th:ประเทศสวิตเซอร์แลนด์ zh-min-nan:Sūi-se

Zürich (kanton)

Zürich, kanton i nordöstra Schweiz. Zürich gränsar i norr till Schaffhausen, Aargau i väst, Schwyz och Zug i söder samt Sankt Gallen och Thurgau i öst. Kategori:Schweiz kantoner Kategori:Zürich - kanton als:Kanton Zürich

Juli

Juli är den sjunde av årets månader och har 31 dagar. Den innehåller årets 182:a till 212:e dag (183:e till 213:e vid skottår). Den är uppkallad efter den romerske kejsaren Julius Caesar. Kallades förr i Sverige för hömånad, i Danmark ormemåned.

Se även

- julimonarkin
- julirevolutionen Kategori:Månader ja:7月 ko:7월 ms:Julai simple:July th:กรกฎาคม

1999

Händelser

- 1 januari - Växelkurserna inom EMU låses som en förberedelse för övergången till euro.
- 4 januari - Ett attentat utförs mot bedjande muslimer i en moské i Islamabad.
- 21 januari - Ford köper Volvo personvagnar AB för 50 miljarder kronor.
- 3 februari - Tvångssteriliserade i Sverige får rätt till ersättning enligt en ny lag.
- 11 februari - Den svenska regeringen beslutar att man varken ska bärga eller täcka över de omkomna eller själva vraket av Estonia.
- 3 mars - Den sista avrättningen genom gaskammare sker i USA.
- 25 mars - Georgien väljs in i Europarådet.
- 29 mars - 178 kända svenskar kräver på Aftonbladets debattsida ett stopp för NATO:s bombningar av Kosovo.
- 1 april - Nunavut blir Kanadas tredje territorium.
- 11 april - Sveriges curlingdamer vinner curling-VM i USA och tar därmed sitt fjärde VM-guld - en bedrift som inget annat lag lyckats med.
- 12 april - Sveriges finansminister Erik Åsbrink avgår oväntat och efterträds av Bosse Ringholm.
- 20 april - Columbine-massakern utförs.
- 27 april - Allerskoncernen köper veckotidningen Året runt från Bonniers.
- 4 maj - Driften av Stockholms tunnelbana tas över av det franska företaget CGEA.
- 5 maj - Clark Olofsson döms till 14 års fängelse för grovt narkotikabrott i Danmark.
- 7 maj - Carl Bildt utses till FN:s fredsmäklare i Kosovo.
- 26 maj - Manchester United vinner UEFA Champions League och därmed också en fantastisk trippel.
- 28 maj - Poliserna Olle Borén och Robert Karlström skjuts ihjäl i Malexander i Östergötland av bankrånare på flykt. Tre nynazister grips och ställs inför rätta.
- 29 maj - Charlotte Nilsson vinner Eurovisionsschlagerfestivalen i Tel Aviv med Tusen och en natt.
- 1 juni - Riksdagen beslutar att fyra kasinon av internationell typ får öppnas i Sverige.
- 11 juni - Det svenska kyrkomötet antar en ny kyrkoordning.
- 1 juli - Tax-free-försäljningen vid resor inom EU upphör, med Åland och Kanarieöarna som enda undantag.
- 2 juli - Den svenska polisen meddelar att "allmänläkaren" och "obducenten" inte längre misstänks för mordet eller styckningen av en 26-årig kvinna 1984.
- 23 juli - Eileen M. Collins blir den första kvinnan att vara befälhavare på en rymdfärja, då Columbia lyfter.
- 30 juli - Ludmila Engquist, som under våren opererats för bröstcancer, idrottar igen och vinner 100 meter häck på Stadion i Stockholm.
- 6 augusti - Carl Bildt avgår som ledare för Moderata Samlingspartiet.
- 14 augusti
- Järnvägsprojektet Botniabanan mellan Kramfors och Umeå påbörjas.
- Den sista brosektionen i Öresundsbron kommer på plats.
- 17 augusti - En av århundras värsta jordbävningar inträffar i Istanbul i Turkiet). Närmare 30.000 människor omkommer.
- [[Augusti]] - Homo-, bi- och transfestivalen [[Stockholm Pride arrangeras för första gången.
- 4 september - Bo Lundgren väljs till Moderaternas nye partiordförande efter Carl Bildt.
- 12 september - Den svenske syndikalisten Björn Söderberg mördas av nynazister sedan han har avslöjat en av dem på sin arbetsplats.
- 16 september - Den svenska posten beslutar att vanliga postkontor skall bort inom fyra år.
- 4 oktober - Nordiska samfundet mot plågsamma djurförsök byter namn till Förbundet djurens rätt
- 12 oktober - Världens befolkning passerar sex miljarder.
- 18 oktober - Den före detta norska kulturministern Åse Kleveland blir VD för Svenska Filminstitutet.
- 10 november - En dom i Svea Hovrätt ger klartecken till att använda Polenlänken, den elkabel mellan Sverige och Polen, som ska kunna skicka elektricitet mellan länderna.
- 14 november - Leif "Smoke Rings" Andersson slår Sven Jerrings radiorekord med sitt 1.786:e avsnitt av jazzprogrammet Smoke Rings (Jerring gjorde 1.785 avsnitt av Barnens brevlåda).
- 15 november - Sverige får sitt första privatägda akutsjukhus, Sankt Görans sjukhus.
- 17 november - Den nya svenska bibelöversättningen, Bibel 2000 (SOU 1999:100), överlämnas av bibelkommissionen till kulturministern.
- 23 november - Sydsvenska Dagbladet inleder en artikelserie om skånsk nynazism.
- 30 november
- Aftonbladet, Dagens Nyheter, Expressen och Svenska Dagbladet går ut i en gemensam manifestation där man publicerar namn och bild på 62 ledande svenska nazister.
- Kärnkraftsreaktorn Barsebäck 1 blir den första som stängs i Sverige.
- 9 december - Åtta personer dör i en flygkrasch utanför Sundsvall.
- 14 december - Charles M. Schulz, serien Snobbens skapare, tillkännager att han tänker pensionera sig från serietecknandet på grund av sjukdom.
- 16 december - Sammanslagningen mellan svenska Telia och norska Telenor spricker.
- 20 december - Läkemedelsbolaget Pharmacia & Upjohn säljs till Monsanto.
- 31 december - Boris Jeltsin avgår som president i Ryssland och efterträds dagen därpå av Vladimir Putin.
- Det nya svenska pensionssystemet träder i kraft.
- Det tyska företaget HDW köper ubåtstillverkaren Kockums.
- Det tyska företaget Linde köper AGA.
- Ericsson inleder stora personalnedskärningar, till följd av bristande lönsamhet.
- Sveriges Television börjar sända digitalt och sänder nu bland annat nyheter dygnet runt.
- Det svenska försvaret reduceras ytterligare. Uppemot hälften av de fredstida förbanden läggs ner och värnplikten omfattar endast 1/5 av de värnpliktiga.
- Högskolorna i Karlstad, Växjö och Örebro blir universitet.
- Påven utnämner den heliga Birgitta till ett av Europas skyddshelgon.
- Fenomenet Reclaim the streets kommer till Sverige.
- Kriget i Kosovo utkämpas.
- Förberedelser för att datorerna skall klara övergången till ett nytt årtusende och mer eller mindre fantasifulla teorier om vad som kunde hända annars genomförs, vid rädslan för den så kallade millenniebuggen.

Födda

Avlidna

Första kvartalet

- 3 januari - Elsa Burnett, svensk skådespelare.
- 14 januari - Aldo van Eyck, nederländsk arkitekt.
- 23 januari - Eva-Lisa Lennartsson, svensk sångerska.
- 28 januari - Torgny Segerstedt, svensk filosof och sociolog.
- 6 februari - Gunnar Öhlund, svensk skådespelare.
- 7 februari
- Hussein I, Jordaniens kung 1951-1999.
- Lars Molin, svensk författare.
- 10 februari - Ann-Marie Gyllenspetz, svensk skådespelare.
- 16 februari - Pia Rydwall, svensk skådespelare.
- 18 februari - Olle Nordemar, svensk filmfotograf, producent, regissör, manusförfattare och statistskådespelare.
- 25 februari - Glenn T Seaborg, amerikansk kemist av svensk härkomst, nobelpristagare 1951 för upptäckten av transuraner.
- 2 mars - Dusty Springfield, brittisk sångerska.
- 4 mars - Åke Wästersjö, svensk skådespelare.
- 6 mars - Olof Widgren, svensk skådespelare.
- 7 mars - Stanley Kubrick, amerikansk filmregissör.
- 8 mars - Joe DiMaggio, amerikansk basebollstjärna, gift 274 dagar med Marilyn Monroe.
- 12 mars - Sir Yehudi Menuhin, amerikansk-brittisk violinist.

Andra kvartalet

- 28 april - Alf Ramsey, brittisk fotbollsspelare och tränare, förbundskapten för Engelska fotbollslandslaget 1963-1974.
- 29 april - Oscar Ljung, svensk skådespelare och teaterregissör.
- 13 maj - Gene Sarazen, amerikansk golfspelare.
- 18 maj - Augustus Pablo, jamaicansk musiker.
- 19 maj - Barbro Nordin, svensk skådespelare.
- 28 maj - Henry Carlsson, svensk fotbollsspelare och -tränare.
- 17 juni - Basil Hume, brittisk kardinal och ärkebiskop av Westminster.
- 5 juni - Mel Tormé, amerikansk jazzsångare, kompositör och sångförfattare.
- 6 juni - Berta Hall, svensk skådespelare.
- 10 juni - Charlotte Dittmer, svensk skådespelare.
- 11 juni - DeForest Kelley, amerikansk skådespelare.

Tredje kvartalet

- 1 juli - Dennis Brown, jamaicansk reggaesångare.
- 2 juli - Mario Puzo, amerikansk författare.
- 3 juli - Mimi Nelson, svensk skådespelare.
- 8 juli - Gerd Widestedt, svensk skådespelare.
- 11 juli - Lasse Lindroth, svensk stand-up-komiker och skådespelare.
- 24 juli - Hassan II, kung av Marocko.
- 26 juli
- Trygve Haavelmo, norsk nationalekonom, nobelpristagare 1989.
- Karin Miller, svensk skådespelare.
- 7 augusti - Olof Sjöstrand, svensk stuntman och cirkusartist.
- 11 augusti - Mimi Pollak, svensk skådespelare.
- 28 augusti - Dom Helder Camara, brasiliansk biskop och människorättsaktivist.
- 8 september
- Birgit Cullberg, svensk koreograf.
- Moondog, pseudonym för Louis Thomas Hardin, amerikansk kompositör.
- 12 september - Björn Söderberg, svensk syndikalist (mördad).
- 14 september - Charles Crichton, brittisk filmregissör.
- 20 september - Stellan Skantz, svensk skådespelare och inpicient.
- 23 september - Allan Linder, svensk skådespelare.
- 25 september - Björn Lindroth, svensk regissör, manusförfattare, konstnär och sångtextförfattare.

Fjärde kvartalet

- 13 oktober - Wiola Brunius, svensk skådespelare.
- 14 oktober - Julius Nyerere, president i Tanzania.
- 15 oktober
- Rune Andréasson, svensk serietecknare.
- Torsten Lilliecrona, svensk skådespelare.
- 25 oktober - Payne Stewart, amerikansk golfspelare.
- 29 oktober - Brita Appelgren, svensk balettdansös och skådespelare.
- 7 november - Stig Woxther, svensk skådespelare.
- 17 november - Leif "Smoke Rings" Andersson, svensk radioman.
- 30 november - Charlie Byrd, amerikansk jazzgitarrist och kompositör.
- 8 december - Ernst Günther, svensk skådespelare.
- 10 december - Rick Danko, amerikansk rockmusiker, gitarrist i The Band.
- 11 december - Franjo Tudjman, president i Kroatien.
- 12 december
- Joseph Heller, amerikansk författare.
- Claes Thelander, svensk skådespelare.
- 18 december - Sture Djerf, svensk skådespelare, regissör och manusförfattare.
- 22 december - Per Aabel, norsk skådespelare.
- 29 december - Rolf Tourd, svensk skådespelare.

Nobelpris

- Fysik
- Gerardus 't Hooft, Nederländerna
- Martinus J G Veltman, Nederländerna
- Kemi - Ahmed H Zewail, Egypten / USA
- Medicin - Günter Blobel, USA
- Litteratur - Günter Grass, Tyskland
- Fred - Läkare utan gränser
- Ekonomi - Robert A Mundell, Kanada

Namn

De vanligaste namnen bland de födda 1999 var för flickor Emma, Elin, Julia, Hanna och Amanda och för pojkar Oscar, Filip, Simon, Erik och Anton. Kategori:Årtal Kategori:1990-talet als:1999 ja:1999年 ko:1999년 ms:1999 simple:1999 th:พ.ศ. 2542 zh-min-nan:1999 nî

1999

Händelser

Födda

Avlidna

Första kvartalet

Andra kvartalet

Tredje kvartalet

Fjärde kvartalet

Nobelpris

Namn

Kategori:Schaffhausen - kanton

Kategori:Schweiz kantoner

Kunyaza

Kunyaza, also known as trapotter or frapper, is a common sexual practice in Rwanda and other Central-African countries and translates roughly as "wet sex". Kunyaza is a process where the man taps or stokes the woman's clitoris, usually using his penis, until she secretes vaginal fluids. This technique is starting to attract interest in the Western world as a means to achieve female orgasm and ejaculation.

statystyki Hotele w Rzym madrid accommodation Pozycjonowanie webmaster

:: RELATED NEWS ::

934
Historio > Jarcentoj > 10-a jarcento > 934 ---- En la jaro 934 post Kristo okazis, interalie:

Eventoj

Naskiĝoj

Mortoj

- ---- 936 | 937 | 938 | 939 | 940 | 941 |

Vanioj
Pranorvege/praislande vanir. En nord-ĝermana mitologio, la vanioj estis unu el la du ĉefaj difamilioj; la alia estis la azoj. La vanioj estis ĉefe fekundecdioj, kaj ilia kulto eble estis pli antikva ol tiu de la azoj. La solaj vanioj, kies nomoj estas konataj, estas la vir-vanioj Njórdhr kaj Freyr (patro kaj filo), kaj la vaniino Freyja (fratino de

Rose AUSLÄNDER
Literaturo > Germanlingva Literaturo > Rose AUSLÄNDER < Germana Lingvo ---- Rose AUSLÄNDER [roze AŬSlende], origine: Rosalie Beatrice Ruth SCHERZER (naskiĝis la 11-an de majo, 1901, mortis la 3-an de januaro, 1988) estis