Home About us Products Services Contact us Bookmark
:: wikimiki.org ::
Schweiz Kantoner

Schweiz kantoner

Schweiz är indelat i 23 kantoner, delstater. Kantonerna Appenzell, Basel och Unterwalden är delade i halvkantoner. Kantonerna är sedan uppdelade i c:a 3000 kommuner.
- Aargau
- Appenzell
  - Appenzell Ausserrhoden
  - Appenzell Innerrhoden
- Basel
  - Basel-Landschaft
  - Basel-Stadt
- Bern
- Fribourg
- Genève
- Glarus
- Graubünden
- Jura
- Luzern
- Neuchâtel
- Sankt Gallen
- Schaffhausen
- Schwyz
- Solothurn
- Thurgau
- Ticino
- Unterwalden
  - Nidwalden
  - Obwalden
- Uri
- Valais
- Vaud
- Zug
- Zürich als:Kanton (Schweiz) ja:スイスの地方行政区画 ko:스위스의 주 simple:Canton

Schweiz

Schweiz, eller officiellt Schweiziska Edsförbundet, (latin: Helvetia, Confoederatio Helvetica; tyska: Schweizerische Eidgenossenschaft; franska: Confédération Suisse; italienska: Confederazione Svizzera; rätoromanska: Confederaziun Svizra) är en förbundsrepublik i Centraleuropa, gränsandes till Frankrike, Tyskland, Italien, Österrike och Liechtenstein. Landet har en lång tradition av politisk och militär neutralitet, men även av internationellt samarbete då det är hem för många internationella organisationer.

Historia

Huvudartikel: Schweiz historia

Geografi

Schweiz ligger i Centraleuropa och ligger till största delen i Alperna. Schweiz är en av Europas minsta stater med sina 41 285 km2 (något större än Skåne och Småland tillsammans) och är helt omgärdat av andra stater.

Kantoner

Huvudartikel: Schweiz kantoner 300px Schweiz är indelat i 23 kantoner varav 3 är uppdelade i halvkantoner. De äldsta kantonerna är Schwyz, Unterwalden och Uri som tillsammans bildade Schweiziska edsförbundet den 1 augusti 1291. Schweiz kantonsindelning har varit densamma sedan 1815 med undantag för kantonen Juras utbrytning ur Bern, 1979.

Regioner

Schweiz delas in i sju regioner.
- Östschweiz - bestående av kantonerna Sankt Gallen, Thurgau, Appenzell, Glarus, Shaffhausen och Graubünden
- Zürich - bestående av kantonen Zürich
- Centralschweiz - bestående av kantonerna Luzern, Schwyz, Unterwalden, Uri och Zug
- Nordvästschweiz - bestående av kantonerna Basel och Aargau
- Mittelland - bestående av kantonerna Bern, Fribourg, Jura, Neuchâtel och Solothurn
- Tessin - bestående av kantonen Ticino
- Lémanique - bestående av kantonerna Genève, Vaud och Valais

Natur

Schweiz består av tre naturliga regioner: bergskedjorna Alperna och Jurabergen som dominerar söder och öster respektive nordväst samt en skogsregion som skiljer de två bergskedjorna åt. Schweiz består av 38 % åkermark, 30,4 % skog, 25,5 % impediment och 5,8 % bebyggelse.

Klimat

Det schweiziska klimatet domineras av atlantvindar i väst, medelhavsvindar i söder, kontinentalvindar i öst och mellaneuropeiska lågtryck i norr. Under sommaren ligger medeltemperaturen mellan 18 och 20 grader i dalarna och runt 10 grader på de högre höjderna. Sommartid så brukar gränsen för minusgrader ligga kring 3 000 m.ö.h.. De södra delarna av kantonen Ticino har i det närmaste medelhavsklimat.

Berg

medelhavsklimat Med sitt läge i Alperna finns det många höga bergstoppar i Schweiz. I kantonen Valais återfinns Schweiz högsta berg, Dufourspitze 4 634 m.ö.h..

Floder

Dom tre längsta floderna i Schweiz heter Aare (295 km), Rhône ( 264 km) och Rhen (375 km)

Sjöar

Med sitt bergiga landskap har Schweiz många långsmala och djupa sjöar.

Städer

Demografi

300px Schweiz har fyra officiella språk: tyska (gult), franska (lila), italienska (grön) och rätoromanska (röd).

Politik

Alla vuxna medborgare i Schweiz har rätt att delta i kommunfullmäktiges möten och i lokala folkomröstningar i vilka kommunala beslut fattas. Kantonerna (Glarus och Innerrhoden i Appenzell) har en medborgarförsamling bestående av alla röstberättigade medborgare. Sammanträdena hålls på ett torg i staden en gång om året. Besluten fattas genom handuppräckning.(Direktdemokrati) Landet har haft flest folkomröstningar i världen.

Styrelseskick

Schweiz är en federation med ett utbrett självstyre i kantonerna. Kantonerna har sina egna författningar, parlament och regeringar. Federationen är en republik med en president och ett tvåkammarparlament, Förbundsförsamlingen (ty. Bundesversammlung, fr. Assemblée fédérale). Förbundsförsamlingens är uppdelad i Ständerrådet (ty. Ständerat, fr. Conseil des États, it. Consiglio degli Stati) och Nationalrådet (ty. Nationalrat, fr. Conseil national, it.Consiglio nazionale). Den verkställande makten utövas av en regering, Förbundsrådet (ty. Bundesrat, fr. Conseil fédéral), som består av sju ministrar som utses av Förbundsförsamlingen.

Den schweiziska konstitutionen

Den nuvarande schweiziska konstitutionen instiftades år 1848 och har sedan dess reviderats två gånger 1874 och 1999.

Federalism

I den schweiziska konstitutionen är kantonernas existens och självständighet hårt reglerad. Varje kanton är namngiven i konstitutionens första artikel. Detta medför att en förändring av konstitutionen är nödvändig för att skapa en ny kanton eller om en kanton vill lämna federationen. För att en ändring av konstitutionen ska komma till stånd krävs en federal folkomröstning där en majoritet av de röstande är för förändringen samt att det finns en majoritet för förslaget i en majoritet av kantonerna. Om ändringen avser en tillkommande kanton krävs även en majoritet av rösterna i den tilltänkta kantonen. Detta förfarande har inneburit att antalet kantoner har i princip varit oförändrat sedan 1848. Efter 30 års förhandlingar lyckades den franskspråkiga och katolska kantonen Jura att bryta sig ur den tyskspråkiga och protestantiska kantonen Bern. De schweiziska kantonerna är garanterad en väl tilltagen självständighet. I princip kräver konstitutionen endast att kantonerna skall vara republiker och att de skall respektera jämlikhet och mänskliga rättigheter. Trots detta så skiljer sig inte kantonernas egna konstitutioner, lagar och styrelseskick i från varandra, de största skillnaderna ses i kommunernas självständighet och i vilken utsträckning som man använder sig av folkomröstning i beslutsprocessen. En viktig del i den schweiziska federalismen är att även de små kantonerna måste få göra sin stämma hörd och detta märks tydligt i den majoritet som krävs för en förändring av konstitutionen. Sedan 1970 har de små kantonerna röstat ner fyra konstitutionsförändringar trots att en majoritet av den schweiziska befolkningen har varit för förslagen har förslagen inte haft majoritet i en majoritet av kantonerna.

Rösträtt

Alla schweiziska medborgare, oavsett kön, som har fyllt 18 år har rösträtt i de federala valen. Den schweiziska kvinnan fick inte rösträtt i federala val förrän 1971, vilket är mycket sent med västerländska mått mätt.

Förbundsförsamlingen

Huvudartikel: Förbundsförsamlingen

Ständerrådet

Ständerrådet har 46 ledamöter och varje kanton har två platser. Kantonerna Unterwalden, Basel och Appenzell är uppdelade i halvkantoner där varje halvkanton har en representant i Ständerrådet

Nationalrådet

Nationalrådet har 200 ledamöter som väljs för en mandatperiod om fyra år. Antalet ledamöter i Nationalrådet är proportionerligt mot antalet invånare i kantonen, med undantaget att alla kantoner och halvkantoner skall ha minst en plats i Nationalrådet. Kantonerna Uri och Glarus samt halvkantonerna Obwalden, Nidwalden, Appenzell Ausserrhoden och Appenzell Innerrhoden har en ledamot var. Kantonen Zürich är med sina 34 ledamöter den kanton med störst representation.

Förbundsrådet

Huvudartikel: Förbundsrådet (Schweiz) Förbundsrådet är Schweiz verkställande organ, regering. Förbundsrådet utses av Förbundsförsamlingen och ministrarnas politiska och geografiska tillhörighet är reglerad. Minst två ministrar skall komma från de fransk- eller italienskspråkiga kantonerna, medan de övriga fem kan komma från alla kantoner. De största partierna i Förbundsförsamlingen är alltid garanterade någon eller några ministerposter enligt en fastställd formel.

President

Ordförande i Förbundsrådet väljs i december varje år av Förbundsförsamlingen, det vill säga Nationalrådet och Ständerrådet gemensamt, och den som innehar det uppdraget är även Schweiz' president. Presidentens huvudsakliga uppgift är att vara ordförande vid Förbundsrådets sammanträden. Presidenten har ingen mer makt än övriga ledamöter i Förbundsrådet, förutom vid lika röstetal när hans röst är avgörande. Schweiz presidenter och vicepresidenter: Lista över Schweiz presidenter och vicepresidenter

Ekonomi

Schweiz hör till de rikaste länderna i världen. Landet har en god ekonomi och försörjer sig bland annat på turism, choklad, klockor och ost.

Utbildning

Kultur

Världsarv


- Benediktinerklostret Sankt Johann i Müstair
- Klostret i Sankt Gallen
- Glaciärområdet Jungfrau-Aletsch-Bietschhorn
- Gamla staden i Bern
- De tre slotten och försvarsmuren runt handelsstaden Bellinzona
- Monte San Giorgio

Externa länkar


- [http://www.burgen.ch/GIFS_KL/Schweiz.jpg Karta över Schweiz och omgivande länder] (engelsk)
- [http://www.bfs.admin.ch/bfs/portal/en/index.html Swiss Federal Statistical Office Swiss Statistics]
- [http://www.admin.ch/ch/f/rs/101/index.html 101 Constitution fédérale de la Confédération suisse] Kategori:Europas länder Kategori:Kustlösa staterKategori:Schweiz als:Schweiz ja:スイス ko:스위스 ms:Switzerland simple:Switzerland th:ประเทศสวิตเซอร์แลนด์ zh-min-nan:Sūi-se

Aargau

Aargau är en av Schweiz 26 kantoner. Namnet Aargau kommer från floden Aare och betyder ungefär området kring Aare.

Historia

Eftersom regionen fram till 1415 var centrum för Habsburgarna kan man hitta många gamla slott i Aargau. Bland de mer kända finns slotten Habsburg, Lenzburg och Wildegg. 1415 erövrade schweizarna kantonen Baden från habsburgarna medan de sydvästra delarna (Zofingen, Aarburg, Aarau, Lenzburg och Brugg) tillföll Bern. 1798 gick Bern med i den schweiziska federationen och fem år senare uppstod den nuvarande kantonen Aargau genom en sammanslagning av Baden och de delar av Bern som hade erövrats från habsburgarna nära 400 år tidigare.

Geografi

Aargau ligger i norra Schweiz i Mittelland öster om Jurabergen. Aargau gränsar till Tyskland i norr, Zürich i öst, Zug och Luzern i söder samt Basel-Landschaft och Solothurn i väst. Genom Aargau rinner floderna Aare, Limmat, Reuss och Rhen. Aargau är en av de plattare kantonerna i Schweiz, men har trots detta ett böljande landskap med skogsbeklädda kullar och odlade dalar.

Indelning

Aargau är uppdelat i 11 distrikt:
- Aarau, huvudort: Aarau
- Baden, huvudort: Baden
- Bremgarten, huvudort: Bremgarten
- Brugg, huvudort: Brugg
- Kulm, huvudort: Unterkulm
- Laufenburg, huvudort: Laufenburg
- Lenzburg, huvudort: Lenzburg
- Muri, huvudort Muri
- Rheinfelden, huvudort: Rheinfelden
- Zofingen, huvudort: Zofingen
- Zurzach, huvudort: Zurzach Aargau är uppdelat i 231 kommuner. Se Lista över kommuner i kantonen Aargau

Extern länk


- [http://www.ag.ch Officell hemsida] Kategori:Schweiz kantoner Kategori:Aargau - kanton als:Kanton Aargau ko:아르가우 주

Appenzell Ausserrhoden

Appenzell Ausserrhoden, en halvkanton i nordösta Schweiz.

Geografi

Appenzell Ausserrhoden gränsar till Sankt Gallen och Appenzell Innerrhoden.

Indelning

Appenzell Ausserrhoden är indelat i 20 kommuner:

- Bühler
- Gais
- Grub
- Heiden
- Herisau
- Hundwil
- Lutzenberg

- Rehetobel
- Reute
- Schönengrund
- Schwellbrunn
- Speicher
- Stein
- Teufen

- Trogen
- Urnäsch
- Wald
- Waldstatt
- Walzenhausen
- Wolfhalden
Appenzell Ausserrhoden har tidigare varit indelat i tre distrikt:
- Hinterland (Kommuner: Herisau (distriktshuvudstad), Hundwil, Schönengrund, Schwellbrunn, Stein, Urnäsch, Waldstatt)
- Mittelland (Kommuner: Bühler, Gais, Speicher, Teufen (distriktshuvudstad), Trogen)
- Vorderland (Kommuner: Grub, Heiden (distriktshuvudstad), Lutzenberg, Rehetobel, Reute, Wald, Walzenhausen, Wolfhalden) Kategori:Schweiz halvkantonerKategori:Appenzell Ausserrhoden - kanton als:Kanton Appenzell Ausserrhoden

Basel (kanton)

Basel är en kanton i nordvästra Schweiz. Basel är indelat i två halvkantoner: Basel-Stadt och Basel-Landschaft. Kategori:Schweiz kantoner Kategori:Basel - kanton

Basel-Stadt

Basel-Stadt är en halvkanton i norra Schweiz.

Geografi

Basel-Stadt är Schweiz till ytan minsta kanton. Basel-Stadt gränsar i söder till Basel-Landschaft samt i norr till Tyskland och Frankrike.

Indelning

Basel-Stadt är inte indelat i distrikt eller amt utan består endast av 3 kommuner:
- Basel
- Bettingen
- Riehen Kategori:Schweiz halvkantoner Kategori:Basel-Stadt - kanton als:Kanton Basel-Stadt

Bern (kanton)

Bern är en kanton i västra Schweiz.

Geografi

Bern gränsar i söder till Valais, i väster till Neuchâtel, Fribourg och Vaud, i norr till Jura samt Solothurn, Aargau, Luzern, Obwalden och Uri i öst.

Indelning

Bern är indelat i 26 amtsbezirk
- Aarberg, huvudort: Aarberg
- Aarwangen, huvudort: Aarwangen
- Bern, huvudort: Bern
- Biel, huvudort: Biel
- Burgdorf, huvudort: Burgdorf
- Büren, huvudort: Büren an der Aare
- Courtelary, huvudort: Courtelary
- Erlach, huvudort: Erlach
- Fraubrunnen, huvudort: Fraubrunnen
- Frutigen, huvudort: Frutigen
- Interlaken, huvudort: Interlaken
- Konolfingen, huvudort: Schlosswill
- Laupen, huvudort: Laupen
- Moutier, huvudort: Moutier
- La Neuveville, huvudort: La Neuveville
- Nidau, huvudort: Nidau
- Niedersimmental, huvudort: Wimmis
- Oberhasli, huvudort: Meiringen
- Obersimmental, huvudort: Blankenburg
- Saanen, huvudort: Saanen
- Schwarzenburg, huvudort: Schwarzenburg
- Seftigen, huvudort: Belp
- Signau, huvudort: Langnau im Emmenthal
- Thun, huvudort: Thun
- Trachselwald, huvudort: Trachselwald
- Wangen, huvudort: Wangen an der Aare Bern är även indelat 400 kommuner, se Lista över kommuner i kantonen Bern

Sevärdheter

Världsarv


- Gamla stan i Bern
- Glaciärområdet Jungfrau-Aletsch-Bietschhorn

James Bond


- Piz Gloria, Mürren - Blofelds alphus i filmen I hennes majestäts hemliga tjänst Kategori:Schweiz kantoner Kategori:Bern - kanton als:Kanton Bern

Fribourg

Denna artikel handlar om staden Fribourg. För kantonen Fribourg, se Fribourg (kanton). ---- Fribourg, huvudstad i kantonen Fribourg. Kategori:Schweiz Kategori:Fribourg - kanton Kategori:Schweiz kantonshuvudstäder ja:フリブール

Glarus (kanton)

Glarus, kanton i östra Schweiz.

Historia

Glarus historia domineras av religion. Under 500-talet kristnades invånarna i Linthdalen, nuvarande Glarus, av den irländske munken Sankt Fridolin. Sankt Fridolin återfinns idag på Glarus flagga och vapen med kräkla och bibel i hand. Sankt Fridolin grundade klostret i Säckingen strax väster om Basel. Området kring Glarus fanns i klostrets ägor fram till 1288habsburgarna intog området bit för bit. Detta medförde att Glarus gick med i den schweiziska federationen 1352. Mellan 1506 och 1516 var reformatorn Huldrych Zwingli präst i Glarus, men hans lära dog ut när alla anhängare till honom i området dödades 1564. Trots detta så fortsatte stridigheterna mellan protestanterna och katolikerna i området och för att erhålla fred i området så beslöts 1623 att båda sidor skulle ha var sin beslutande församling (Landsgeminde). 1683 fastställdes att vardera sidan skulle ha sina egna domstolar. Efter fransmännens seger vid Wollerau år 1798 blev Glarus en del av kantonen Linth, men återvann sin självständighet år 1803. I övrigt domineras kantonens historia av religion. 1836 ändrades kantonens konstitution så att det endast skulle finnas en beslutande församling.

Geografi

Glarus gränsar i söder till Graubünden, i väster till Schwyz och Uri samt i norr och öst till Sankt Gallen.

Indelning

Kantonen är indelad i 27 kommuner (Ortsgemeinden):

- Betschwanden
- Bilten
- Braunwald
- Elm
- Engi
- Ennenda
- Filzbach
- Glarus
- Haslen
- Leuggelbach
- Linthal
- Luchsingen
- Matt
- Mitlödi

- Mollis
- Mühlehorn
- Netstal
- Nidfurn
- Niederurnen
- Näfels
- Oberurnen
- Obstalden
- Riedern
- Rüti
- Schwanden
- Schwändi
- Sool

Extern länk


- [http://www.gl.ch/ Kantonens hemsida] Kategori:Schweiz kantoner Kategori:Glarus - kanton als:Kanton Glarus

Jura (kanton)

Jura, kanton i nordvästra Schweiz.

Geografi

Jura gränsar i söder till Neuchâtel och Bern, i norr och väster till Frankrike samt Basel-Landschaft och Solothurn i öst.

Indelning

Jura är indelat i 3 distrikt:
- Delémont, huvudort: Delémont
- Porrentruy, huvudort: Porrentruy
- Franches-Montagnes, huvudort: Saignelégier Jura är indelat i 83 kommuner, se Lista över kommuner i kantonen Jura Kategori:Schweiz kantoner Kategori:Jura - kanton als:Kanton Jura

Neuchâtel (kanton)

Neuchâtel, ty. Neuenburg, är en kanton i västra Schweiz. Huvudstad är Neuchâtel.

Geografi

Neuchâtel gränsar i söder till Vaud, Bern i nordväst, Fribourg i öst samt Frankrike i väst.

Indelning

Neuchâtel är indelat i 4 regioner och 6 distrikt:
- Région Le Littoral
  - Neuchâtel, huvudort: Neuchâtel
  - Boudry, huvudort: Boudry
- Région Val-de-Ruz
  - Val-de-Ruz, huvudort: Cernier
- Région Val-de-Travers
  - Val-de-Travers, huvudort: Fleurier
- Région Montagnes Neuchâteloises
  - La Chaux-de-Fonds, huvudort: La Chaux-de-Fonds
  - Locle, huvudort: Le Locle Neuchâtel är även indelat i 62 kommuner, se Lista över kommuner i kantonen Neuchâtel. Kategori:Schweiz kantoner Kategori:Neuchâtel - kanton als:Kanton Neuenburg

Sankt Gallen (kanton)

Sankt Gallen, kanton i nordöstra Schweiz. Sankt Gallen gränsar i söder till Graubünden, i sydväst till Glarus, i väster till Zürich, Thurgau och Tyskland i norr samt Österrike och Liechtenstein i öster. Kantonerna Appenzell Ausserrhoden och Appenzell Innerrhoden är helt omgärdade av Sankt Gallen. Kategori:Schweiz kantoner Kategori:Sankt Gallen - kanton als:Kanton St. Gallen simple:St. Gallen

Schwyz (kanton)

Schwyz, kanton i Centralschweiz.

Historia

Schwyz är en av de tre urkantonerna i Schweiziska edsförbundet

Geografi

Schwyz gränsar i väster till Luzern och Nidwalden, Uri i söder, Glarus i öster samt Zürich och Sankt Gallen i norr.

Indelning

Schwyz är indelat i 6 distrikt:
- Einsiedeln
- Gersau
- Höfe
- Küssnacht
- March
- Schwyz Schwyz är även indelat i 30 kommuner. Se Lista över kommuner i kantonen Schwyz

Ekonomi

Det är en utpräglad jordbruksregion med lätt industri. Kategori:Schweiz kantoner Kategori:Schwyz - kanton als:Kanton Schwyz simple:Schwyz

Solothurn

Denna artikel handlar om staden Solothurn. För kantonen Solothurn, se Solothurn (kanton). ---- Solothurn, huvudstad i kantonen Solothurn, Schweiz. Kategori:Schweiz Kategori:Solothurn - kanton Kategori:Schweiz kantonshuvudstäder als:Solothurn (Stadt)

Ticino

Ticino, ty. Tessin, kanton i sydöstra Schweiz. Ticino gränsar i söder till Italien, i öster till Graubünden samt till Uri och Valais i norr.

Berömda personer från Ticino


- Francesco Borromini (1599-1667), italiensk barockarkitekt Kategori:Schweiz kantoner Kategori:Ticino - kanton

Unterwalden

Unterwalden , kanton i mellersta Schweiz söder om Vierwaldstättersjön. Den består av de båda halvkantonerna Nidwalden med huvudorten Stans (276 km2. 35.400 inv. (2001)) och Obwalden med huvudorten Sarnen (490 km2. 31.000 inv. (2001)). Unterwalden är en av urkantonerna i Schweiziska edsförbundet. kategori:Unterwalden - kanton Kategori:Schweiz kantoner als:Kanton Unterwalden

Nidwalden

Nidwalden, halvkanton i centrala Schweiz.

Geografi

Nidwalden gränsar i väster till Obwalden (som även har en exklav som gränsar till Nidwalden i öster), i söder till Bern, i öster till Uri samt i norr till Luzern och Schwyz.

Indelning

Nidwalden är indelat i 11 kommuner:

- Beckenried
- Buochs
- Dallenwil
- Emmetten
- Ennetbürgen
- Ennetmoos

- Hergiswil
- Oberdorf
- Stans
- Stansstad
- Wolfenschiessen
Kategori:Schweiz halvkantoner Kategori:Nidwalden - kanton als:Kanton Nidwalden

Uri

Denna artikel handlar om kantonen Uri. För fler betydelser av Uri, se Uri (olika betydelser). ---- Uri är en kanton i mellersta Schweiz kring floden Reuss. Huvudstad är Altdorf. Det är ett alplandskap där man främst lever av turism och av jordbruk i dalarna. Uri är en av de schweiziska urkantonerna i Schweiziska edsförbundet. Enligt legenden var denna kanton Wilhelm Tells hembygd. Kategori:Schweiz kantoner Kategori:Uri - kanton als:Kanton Uri

Vaud

Vaud, kanton i sydvästra Schweiz. Vaud gränsar i söder till Genève, Valais och Italien, i väster till Frankrike, i öster till Bern och Fribourg samt till Neuchâtel i norr. Kategori:Schweiz kantoner Kategori:Vaud - kanton als:Kanton Waadt

Zug (kanton)

Zug, kanton i Centralschweiz.

Historia

I Zug har man hitta fornlämningar från c:a 3000 f.kr. som tyder på att det har förekommit jordbruk vid Zugsjön vid den tiden. Första gången som området omnämns i skrift är 858 e.kr. när Koenigshof in Cham nämns i ett dokument. Runt år 1300 blir Zug en viktig handelsplats längs Säumerrutten som gick ner genom Gotthardspasset.

Geografi

Zug gränsar i söder till Schwyz, i öster till Luzern och Aargau samt till Zürich i norr. Zugs landskap domineras av de två stora sjöarna Zugsjön och Ägerisjön och det bördiga landskap som omger dessa. Trots sin placering i centrala Schweiz har Zug inga höga toppar, utan den högsta är Hohe Rohne (1 205 m.ö.h.).

Kommuner

KommunInvånareAreal (km²)m.ö.h.
Zug23 32533,8425
Oberägeri4 91036,2737
Unterägeri7 39626,7729
Menzingen4 30627,5807
Baar20 02424,8444
Cham13 32019,1418
Hünenberg7 79218,7451
Steinhausen8 7015,1424
Risch8 00222,9417
Walchwil3 24915,9449
Neuheim1 9927,9666
Total103 017238,6

Externa länkar


- [http://www.zug.ch Kanton Zug] Kategori:Schweiz kantoner Kategori:Zug - kanton als:Kanton Zug

Azerbajdżan

Azerbejdżan, Republika Azerbejdżanu – państwo w Azji nad Morzem Kaspijskim, graniczące z Rosją, Gruzją, Armenią, Iranem oraz Turcją.
- Powierzchnia całkowita: 86,6 tys. km²
- Stolica: Baku
- Język urzędowy: azerski
- Religia: islam szyizm

Ustrój polityczny

Azerbejdżan jest republiką prezydencką. Głową państwa jest prezydent wybierany w wyborach powszechnych na pięcioletnią kadencję. Do jego uprawnień należy m.in. nominowanie ministrów. Ciałem ustawodawczym jest pięćdziesięciomiejscowy parlament, również wybierany w wyborach powszechnych. Prawo wyborcze przysługuje każdemu obywatelowi kraju, który ukończył osiemnaście lat. Zob. Prezydenci Azerbejdżanu.

Historia

Prezydenci Azerbejdżanu Od roku 1920 kraj był częścią ZSRR jako Azerbejdżańska Socjalistyczna Republika Radziecka (1920-1922 i od 1936). W latach 1922-1936 razem z Gruzją i Armenią wchodził w skład Federacyjnej Zakaukaskiej SRR. Dnia 30 sierpnia 1991 r. ogłosił suwerenność, ale formalnie stał się państwem niepodległym 18 września 1991 r., po czym przystąpił, podobnie jak 11 innych republik byłego ZSRR do WNP. Od ogłoszenia niepodległości nieroztrzygnięty konflikt z Armenią o Górski (Górny) Karabach.

Demografia

Azerbejdżan jest najludniejszym państwem Zakaukazia, mieszka tutaj 7,401 mln mieszkańców, z czego Azerowie stanowią 78,1%. Wśród mniejszości narodowych największą grupę stanowią Rosjanie. Północną część kraju zamieszkują liczne, głównie kaukaskojęzyczne narody, takie jak np. Rutulowie, Cachurzy, Lezgini, ale także Tatowie, Tałysze, Kurdowie, itp. Wśród wierzących dominującą religią jest islam szyicki, sunnici są w mniejszości. Poza tym istnieje pewna liczba wiernych kościoła ormiańskiego oraz prawosławni Rosjanie. Zgodnie z konstytucją obowiązuje rozdział religii od państwa, zaś wszystkie religie są wobec prawa równe.

Podział administracyjny

Kraj jest podzielony na:
- 59 rejonów (azer. rayon, l.mn. rayonlar),
- 11 miast wydzielonych (azer. şəhər, l.mn. şəhərlər). Wydzieloną częścią Azerbejdżanu pozostaje eksklawa Nachiczewan, mająca status republiki autonomicznej (azer. muxtar respublika).

Kultura

Linki zewnętrzne


- [http://www.edudemo.home.pl/da/tiki-index.php?page=Demokratyczny-Azerbejdzan wiki praw człowieka w Azerbejdzanie]
- [http://www.travel-images.com/az.html Azerbaijan Pictures] Kategoria:Azerbejdżan Kategoria:Kaukaz zh-min-nan:Azerbaijan ko:아제르바이잔 ms:Azerbaijan ja:アゼルバイジャン simple:Azerbaijan th:ประเทศอาเซอร์ไบจาน

backup software download slots narty austria Darmowe gry online gambling










































:: RELATED NEWS ::
Coat of Arms of North Korea
right The National Emblem of the Democratic People's Republic of Korea bears the design of a hydroelectric power plant under Mount Paektu and bearing the beaming light of a five-pointed red star, with ears of rice forming an oval frame, bound with a red ribbon bearing the inscription "The Democratic People's Republic of Korea" in Hangul characters. This coat of arms follow the basic design
Socialist Party of Catalonia-Congress
frameSocialist Party of Catalonia (in Catalan: Partit Socialista de Catalunya-Congrés) was a political party in Catalonia, Spain. PSC-C was founded in 1976 as a continuation of Socialist Convergence of Catalonia (CSC). It also un

Péter Pázmány University
: This article is about Eötvös Loránd University, which is often referred to as University of Budapest. If you are looking for another university in Budapest, see the page List of universities in Budapest. The University of Budapest or ELTE is the oldest and biggest university in Hungary, located in Budapest. In 1950 it was renamed Eötvös Loránd University, in
Cassandra Wild
Cassandra Wilde (born November 11 1975 in Hungary) is a porn actress. She is coincidentally one day younger than fellow Hungarian porn star Timea Vagvoelgyi. As of 2005 she has appeared in over 30 works, beginning with Sex Slider: Shag-A-Rama in 1999 and including The Private Life of Cassandra Wild
Tiffany lamp
Louis Comfort Tiffany (February 18, 1848 - January 17, 1933) was an American artist and designer who is best known for his work in stained glass and is the American artist most associated with the
American Indians of the United States
:This article is about the people indigenous to the United States. For broader uses of "Native American" and related terms, see Native Americans. Native Americans] Native Americans in the United States (also Indians, American Indians, First Americans, Indigenous Peoples, Aboriginal Peoples, Aboriginal Americans, Amerindians, Amerinds, or Original Americans) are those indigenous peoples withi
OpenBase
OpenBase SQL relational database servers deliver the scalable performance and fault-tolerant data protection e-business demands. Proven in realworld applications since 1991, OpenBase SQL has become the database of choice for innovative, business-critical applications on Mac OS X and other popular computing platforms. In addition to database performance and integrity, OpenBase SQL solutions come with industry-leading features that are simply unavailable -- or cost much more -- on other databases. These include built-in, server-based support for Java stor
All Rights Reserved 2005 wikimiki.org