Serbien och Montenegro
Serbien och Montenegro (på serbiska Србија и Црна Гора) är ett statsförbund eller federation på Balkanhalvön i sydöstra Europa bestående av delstaterna Serbien och Montenegro och som gränsar till Albanien, Makedonien, Bulgarien, Rumänien, Ungern, Kroatien och Bosnien-Hercegovina.
Federationen bildades år 2003 av de två återstående republikerna i forna Jugoslavien. Förhållandet mellan de båda delstaterna är diffust. Vidare finns det inom Serbien två autonoma provinser, Kosovo och Vojvodina. Kosovo är efter kriget i Kosovo under FN:s administration, och dess status inom statsförbundet är för närvarande något oklar. Se vidare Serbien och Montenegro.
Historia
Då den socialistiska förbundsrepubliken Jugoslavien splittrades 1992 återbildade delrepublikena Serbien och Montenegro förbundsrepubliken Jugoslavien. FN och en rad stater (däribland USA) vägrade dock erkänna den nya staten som Jugoslaviens efterföljare och den blev inte medlem av FN förrän år 2000. Under 1990-talet var Jugoslavien inblandat i jugoslaviska krigen.
Den 4 februari 2003 omvandlades förbundsrepubliken Jugoslavien till det lösa samväldet Serbien och Montenegro. Delstaterna har på senare år glidit alltmer isär och Montenegro har fått ökad självständighet från Belgrad.
Geografi
Serbien och Montenegro har en yta på 102 350 km². Montenegro är betydligt mindre än Serbien och ligger sydväst om Serbien. Montenegro har en 199 kilometer lång kust mot adriatiska havet medan Serbien är kustlöst. Serbien utom Kosovo består i huvudsak av slättland och låga kullar. Kosovo och Montenegro har däremot ett mycket bergigt landskap.
Städer
Landets största stad är Serbiens huvudstad Belgrad med 1 711 800 invånare. Ingen annan stad kommer i närheten av dess storlek och av landets nästföljande städer, Novi Sad, Niš, Priština, Kragujevac och Podgorica (i Montenegro), har ingen mer än 200 000 invånare.
Administrativ indelning
- Serbien, indelat tre provinser som i sin tur är indelade i distrikt
- egentliga Serbien
- Kosovo (egentligen Kosovo och Metohija)
- Vojvodina
- Montenegro
Politik
Parlamentet, som har sittt säte i Belgrad, har 126 medlemmar; 91 från Serbien och 35 från Montenegro. Författningsrätten har säte i Podgorica. I september 2004 blev gamla socialistiska symboler ersatta med en ny flagga och nationalsången "Boze Pravde" (i Serbien). Den 3 april 2003 blev landet det 45e medlemslandet i Europarådet.
Ekonomi
Varje delstat har sin egen ekonomiska politik och valuta. Serbien har serbisk dinar (CSD) och Montenegro har euro. Landet drabbades av en svår ekonomisk kris i början av 1990-talet och hör idag till de fattigaste länderna i Europa. Nettoinkomsten per invånare var år 2002 cirka 149 euro i månaden. Montenegro hade tidigare endast runt 70% av Serbiens ekonomiska och sociala nivå, men nu är både genomsnittliga löner och pensioner dubbelt så höga som i Serbien.
Kategori:Europas länder
Kategori:Serbien och Montenegro
Kategori:Balkan
als:Serbien-Montenegro
ja:セルビア・モンテネグロ
ko:세르비아 몬테네그로
ms:Serbia dan Montenegro
th:ประเทศเซอร์เบียและมอนเตเนโกร
zh-min-nan:Srbija kap O·-soaⁿ
Serbien och Montenegros flagga
Serbien och Montenegros flagga antogs den 27 april 1992 som Jugoslaviens nya flagga. I samband med att Jugoslavien bytte namn till Serbien och Montenegro lades det fram ett förslag till en ny flagga, men parlamenten i de båda länderna måste först godkänna den nya flaggan innan bytet sker. Serbien och Montenegro har även varsina egna flaggor. Se Serbiens flagga och Montenegros flagga.
Kategori:Serbien och Montenegro
Kategori:Nationalflaggor
ja:セルビア・モンテネグロの国旗
MottoEtt valspråk eller motto är en ofta kort och kärnfull sentens som uttrycker vad en person, organisation eller nation har som mål eller underliggande tanke.
Exempel: Kung Carl XVI Gustafs valspråk är "För Sverige i tiden".
En bok eller ett kapitel kan inledas med ett motto som anger en tendens eller ett syfte med innehållet i resten av texten.
Se även
- Svenska regenters valspråk
ja:モットー
simple:Motto
Officiellt språkEtt officiellt språk är ett språk som specifikt anges vara ett sådant i länders, delstaters eller andra områdens konstitutioner eller lagar. De officiella språken används i landets offentliga administration och är de språk som lagar, domar och myndighetsbeslut avfattas på. Ordet nationalspråk kan användas med samma betydelse, till exempel i Finlands grundlag och språklag.
Lista över officiella språk
- EU: Danska, engelska, estniska, finska, franska, grekiska, iriska, italienska, lettiska, litauiska, maltesiska, nederländska, polska, portugisiska, slovakiska, slovenska, spanska, svenska, tjeckiska, tyska och ungerska. [http://www.europa.eu.int/comm/education/policies/lang/languages/lang/europeanlanguages_sv.html]
- Finland: Finska och svenska (utom Åland, som endast har svenska).
- FN: Arabiska, engelska, franska, kinesiska, ryska och spanska.
- Indien: Hindi, bengali, telugu, marathi, tamil, urdu, gujarati, malayalam, kannada, oriya, punjabi, assamese, kashmiri, sindhi och sanskrit.
- Norge: Bokmål och nynorsk.
- Schweiz: Tyska, franska, italienska och rätoromanska.
- Storbritannien har inget officiellt språk, även om engelska i praktiken fungerar som ett sådant. Däremot finns fem officiella landsdelsspråk eller minoritetsspråk enligt Europarådskonventionen om landsdelsspråk och minoritetsspråk: kymriska (som är ett officiellt språk i Wales), skotsk gaeliska (som är ett officiellt språk i Skottland sedan 2004), skotska, iriska och korniska.
- Sverige har inget officiellt språk, även om svenska i praktiken fungerar som ett sådant. Däremot finns fem officiella minoritetsspråk, finska, tornedalsfinska (meänkieli), samiska (sáme-giella), jiddisch och romani chib, som man har rätt att använda vid kontakt med offentliga myndigheter.
Extern länk
- [http://conventions.coe.int/Treaty/Commun/QueVoulezVous.asp?NT=148&CM=8&DF=23/01/05&CL=ENG Officiell hemsida - European Charter for Regional or Minority Languages]
Kategori:Språkpolitik
Kategori:Politik
ja:公用語
ko:공용어
simple:Official language
zh-min-nan:Koaⁿ-hong gí-giân
Serbiska
Serbiska (српски eller srpski) är ett sydslaviskt språk som är officiellt språk i Serbien och Montenegro och Republiken Serbska. Det är det ordrikaste och mest dominerande språket på Balkan. Serbiska kallas även ibland för serbokroatiska, vilket dock är felaktigt. Språket skrivs med såväl det kyrilliska alfabetet som det latinska alfabetet.
Det serbiska språket har fyra dialekter: ekaviska, jekaviska, ijekaviska och ikaviska. Serberna i östra Hercegovina, Bosnien, västra Serbien, delar av Montenegro, Dalmatien, Krajina och andra områden använder den ijekaviska dialekten. Det serbiska språkets reformator, Vuk Stefanovic Karadzic (1787-1864), försökte ena de olika serbiska dialekterna genom att införa den östhercegovinska dialekten som bas för litteraturspråket. Östra Hercegovina räknas som den ijekaviska dialektens vagga.
Språkträd
- Indoeuropeiska språk
- Slaviska språk
- Sydslaviska språk
- Västliga sydslaviska språk
-
- Serbokroatiska
-
- Serbiska
Extern länk
- [http://sr.wikipedia.org/wiki/ Wikipedia på serbiska]
Kategori:Slaviska språk
HuvudstadHuvudstad är beteckning på den stad i en stat eller delstat, där regeringen har sitt säte. Vissa stater, till exempel Nederländerna och Sydafrika, har statsmakterna fördelade mellan flera städer.
Se även
- Lista över huvudstäder sorterade efter land
- Lista över huvudstäder sorterade efter stad
Kategori:Geografi
ja:首都
ko:수도
simple:Capital
PodgoricaPodgorica (Подгорица på serbiska) är huvudstaden i delrepubliken Montenegro i federationen Serbien och Montenegro. Staden hade 139 500 invånare år 2003. Podgorica kallades under åren 1946-1992 Titograd, för att hedra presidenten Tito. Innan 1946 hette den Podgorica.
Kategori:Orter i Serbien och Montenegro
ja:ポドゴリツァ
th:พอดโกริกา
RegeringschefRegeringschef är den person som är främste medlemmen i en stats regering.
Regeringschefer i olika länder
I många brittiska och tidigare brittiska områden används beteckningen chefsminister.
I vissa länder, idag främst tyskspråkiga länder, kallas regeringschefen kansler eller förbundskansler. Se vidare
- Tysklands förbundskanslerer
Tidigare kallades den franske regeringschefen konseljpresident.
I många länder kallas regeringschefen efter brittiskt mönster premiärminister. Se vidare
- Indiens presidenter och premiärministrar
- Japans premiärministrar
- Rysslands premiärministrar
- Storbritanniens premiärministrar
Presidentstyre
I vissa länder är statschefen (ofta en president) även regeringschef. Detta gäller bl.a. USA.
I Danmark, Norge, Finland och Sverige kallas regeringschefen statsminister. Se vidare
- Danmarks statsministrar
- Finlands statsministrar
- Norges statsministrar
- Sveriges statsministrar
Se även
- Statsskick
Kategori:Politiska titlar
simple:Head of government
YtaInom matematiken används ofta begreppet yta som en vardaglig benämning på en tvådimensionell mångfald. Se även hyperyta
----
Yta utgör en yttre tvådimensionell begränsning av en kropp, eller en avgränsning mellan två kroppar. På eller genom en yta sker den mesta kemiska och biologiska växelverkan mellan två kroppar. Beroende på kropparnas fysiska faser (fast fas, vätskefas eller gasfas) blir reaktionshastigheten och möjligheten till växelverkan i begränsningsytan olika.
Exempel på en ytas egenskaper (attribut) kan vara till exempel färg, ljushet, reflektionsförmåga, transparens, fuktegenskaper och friktionsegenskaper.
I dagligt tal menas med yta ofta ytskiktet (till exempel vid målning och ytbehandling), egenskaper som då ofta inräknas är till exempel hårdhet, mjukhet, elasticitet, även om dessa innebär en samverkan med den underliggande kroppen.
När det gäller storleken på en yta (till exempel ytans storlek i kvadratmeter, m2) brukar man i tekniska sammanhang använda beteckningen area.
Se även
- Ytskikt
- Kontaktyta
- Diffusion (fysik, kemi)
- Gränsskikt (fysik)
- Randvillkor (matematik, fysik)
- Hydrofob yta (avvisar vattenmolekyler)
- Hydrofil yta (växelverkar attraktivt mot vattenmolekyler)
- Råhet (mått på strömningsfriktion inom hydrauliken)
Kategori:Fysik
ja:表面
Kvadratkilometerkvadratkilometer, beteckning på en areaenhet.
1 km2 är detsamma som:
- arean av en kvadrat med 1 kilometer långa sidor
- 1 000 000 m2
- 100 hektar
ja:平方キロメートル
Kategori:Fysikaliska enheter
BefolkningstäthetBefolkningstäthet, mått på hur tätbefolkat ett geografiskt område är. Den vanliga enheten är "invånare/km²". Befolkningstätheten visar om ett område är tätbebyggt eller glest befolkat. I början av 2005 hade Sverige omkring 20 invånare/km² vilket kan jämföras med jordens genomsnittliga befolkningstäthet som var omkring 48 invånare/km² vid denna tidpunkt. FN ger varje år ut en rapport med titeln World Population Prospects som innehåller omfattande statistik över bland annat befolkningstäthet.
Världens mest tätbefolkande land var 2005 Bangalesh med otroliga 1000 personer per kvadrat kilometer, tvåa på listan är Sydkorea med 500 inv/km². Man skall dock ta dessa siffror med en nypa salt eftersom flera andra faktorer påverkar siffrans relevans. Exempelvis består Sydkorea till stor del av bergsområden där det är svårt att odla och leva medans Bangladesh i stort sett bara är bördig mark; således kan sydkorea i praktiken mycket väl vara mer trångbodda trots sin lägre befolkningstäthet. I extremt befolkningstäta områden som tex de största stadskärnorna så är det inte ovanligt att det bor över 10 000 människor på en enda kvadratkilometer.
Länder med högst befolkningstäthet:
- Monaco - 16 000
- Singapore - 6 430
Länder med lägst befolkningstäthet:
- Grönland - 0,03
- Svalbard - 0,05
Se även
- Lista över länders befolkningstäthet
- Area
- Befolkning
- Folkmängd
Externa Länkar
- [http://esa.un.org/unpp/ World Population Prospects 2004], rapport om bl.a. befolkningstäthet som revideras varje år av FN-organet Department of Economic and Social Affairs.
als:Bevölkerungsdichte
ja:人口密度
ko:인구 밀도
ms:Kepadatan
th:ความหนาแน่นประชากร
zh-min-nan:Jîn-kháu bi̍t-tō·
Lista över länder efter folkmängdLista över stater efter folkmängd. Endast självständiga stater är listade. Beroende eller ockuperade länder är listade under staten som styr området. Folkmängden i dessa länder är inte inräknade i folkmängden för de styrande staterna.
(
- ) Då uppgifter saknas används data från juli 2004.
Källa
Informationen kommer från [http://www.census.gov/cgi-bin/ipc/idbrank.pl Census] och var aktuell år 2005.
Se även
- Lista över länder efter befolkningstäthet
- Lista över länder efter storlek
Länder efter folkmängd
Länder efter folkmängd
Kategori:Världens länder
ja:国の人口順リスト
SjälvständighetSjälvständighet, substantiv av självständig, oavhängighet. Självständighet innebär att en stat är oberoende gentemot andra. Självständighet behöver inte betyda att landet tidigare var en del av ett annat land. Det kan likaväl ha varit protektorat (stater under stort indirekt inflytande från skyddsmakten). Kolonier som frigjorde sig bildade en stat efter frigörandet.
Olika länders självständighet
Kategori:Internationell politik
4 februari
4 februari är årets 35:e dag i den gregorianska kalendern. Det återstår 330 dagar av året. 331 om det är skottår.
Dagens namn
- Ansgar, Anselm
- tidigare: Ansgarius
- 1901: Ansgar
- 1986: Ansgar, Anneli och Ansa
- 1993: Ansgar, Anshelm - från 21 april. (Anneli flyttas till 21 april, Ansa utgår ur almanackan)
Helgdagar m.m.
- Sri Lankas nationaldag
Händelser
- 1938 - Tyske rikskanslern Adolf Hitler tar befälet över den tyska krigsmakten.
- 1945 - Jaltakonferensen mellan andra världskrigets allierade inleds - I år firas sextioårsminnet av händelsen.
- 1948 - Ceylon blir självständigt inom Brittiska samväldet.
- 1971 - Rolls-Royce bankrutt, staten tar över.
- 1974 - Patricia Hearst, dotter till William Randolph Hearst, kidnappas.
- 1987 - Hans Holmér fråntas uppgiften som spaningsledare i jakten på Olof Palmes mördare.
- 1991 - Partiet Ny demokrati bildas av Bert Karlsson och Ian Wachtmeister.
- 1995 - Maria Leissner väljs till partiledare för Folkpartiet.
- 2003 - Jugoslavien upplöses och ersätts av statsförbundet Serbien och Montenegro.
Födda
- 1740 - Carl Michael Bellman, svensk skald.
- 1766 - Thomas Robert Malthus, brittisk nationalekonom.
- 1849 - Jean Richepin, fransk författare och poet.
- 1862 - Hjalmar Hammarskjöld, svensk statsminister 1914-1917.
- 1871
- Friedrich Ebert, tysk politiker, Weimarrepublikens förste president 1919-1925.
- Gerda Lundequist, svensk skådespelare.
- 1886
- Sune Almkvist, svensk bandyspelare.
- Hugo Björne, svensk skådespelare.
- 1891 - M. Ananthasayanam Ayyangar, indisk politiker, talman för Lok Sabha 1956-1962.
- 1893 - Raymond Dart, australiensisk lärare, professor i anatomi.
- 1897 - Ludwig Erhard, tysk politiker, finansminister 1949-1963, förbundskansler 1963-1966.
- 1900 - Jacques Prévert, fransk poet.
- 1902 - Charles Lindbergh, flygare, (d. 1974).
- 1906
- Dietrich Bonhoeffer, tysk luthersk teolog, motståndskämpe.
- Primo Carnera, italiensk boxare, världsmästare i tungvikt 1933.
- Clyde Tombaugh, amerikansk astronom, Plutos upptäckare.
- 1912 - Byron Nelson, amerikansk golfspelare.
- 1913 - Rosa Parks, amerikansk medborgarrättskämpe.
- 1914
- Alf Jörgensen, svensk filmproducent, manusförfattare och sångtextförfattare.
- Ida Lupino, amerikansk skådespelare.
- 1920 - Sten Sture Modéen, svensk skådespelare och kortfilmsregissör.
- 1925
- Arne Åhman, svensk friidrottare.
- Russell Hoban, amerikansk författare, bosatt i England.
- 1947 - Dan Quayle, amerikansk politiker, vicepresident 1989-1993.
- 1948 - Alice Cooper, amerikansk rockmusiker.
- 1953 - Li Brådhe, svensk skådespelare.
- 1955 - Göran Forsmark, svensk skådespelare.
- 1965 - Anna Helena Bergendal, svensk skådespelare.
- 1975 - Natalie Imbruglia, australisk sångerska.
- 1979 - Giorgio Pantano, italiensk racerförare.
Avlidna
- 1461 - Owen Tudor, walesisk adelsman.
- 1954 - Ragnar Widestedt, svensk skådespelare, sångare, kompositör och regissör.
- 1983 - Karen Carpenter, amerikansk sångerska, The Carpenters.
- 1987 - Liberace, amerikansk pianist och underhållare.
- 1995 - Patricia Highsmith, amerikansk författare (Främlingar på tåg m.fl).
Se också
3 februari - 5 februari - 4 januari - 4 mars -- lista över alla datum
januari, februari, mars, april, maj, juni, juli, augusti, september, oktober, november, december
035
ja:2月4日
ko:2월 4일
simple:February 4
th:4 กุมภาพันธ์
Valuta
Valuta är enhet, beteckning eller benämning på betalningsmedel för ett eller flera länder. Ordet kommer ursprungligen från latinets valeo, här i betydelsen "gälla" eller "vara värd".
Exempel
svensk krona (SEK), brittiskt pund £ (GBP), amerikansk dollar $ (USD), euro € (EUR)
Världens valutor
För uppgift om världens länders aktuella valutor, se respektive land.
Historiska valutor
Följande valutor och betalningsmedel används inte längre:
- antoninianus - Romarriket
- austral - tidigare valuta i Argentina
- as - Romarriket
- baiza - tidigare valuta i Oman (osäker uppgift)
- belgisk-luxemburgsk franc - tidigare valuta i Belgien och Luxemburg
- british crown (brittisk krona)
- cruzeiro - tidigare valuta i Brasilien
- daler
- denarius - Romarriket
- drakma - tidigare valuta i Grekland
- dupondius - Romarriket
- ecu - EU
- finsk mark - tidigare valuta i Finland
- fransk franc - tidigare valuta Andorra, Monaco och Frankrike
- jugoslavisk dinar - valuta i före detta Jugoslavien
- krugerrand - pseudovaluta, tidigare i Sydafrika
- peseta - tidigare valuta i Andorra och Spanien
- Reichsmark (riksmark) - valuta i Tyskland före 1945
- sestertius - Romarriket
- spansk dollar
- spansk peso
- sucre - tidigare valuta i Ecuador
- toman - tidigare valuta i Iran (osäker uppgift)
- tysk mark eller d-mark - tidigare valuta i Tyskland
- österrikisk schilling - tidigare valuta i Österrike
Se även
- Valutakurs
- Växelkurs
- Betalsystem
- Pengar
- Valutakod
Yttre Golfbanan
- [http://www.forex.value-guides.com/ Framme myntenhet Handel]
Kategori:Valutor
ja:通貨
simple:Currency
Serbisk dinarSerbisk dinar är valutan i delstaten Serbien i federationen Serbien och Montenegro. I Montenegro används euro. Euro används även i den autonoma provinsen Kosovo. 1 serbisk dinar = 100 para. Valutakoden är CSD. En serbisk dinar är värd ungefär 0,15 svenska kronor. Fram till 2003 hette serbisk dinar ny jugoslavisk dinar och hade valutakoden YUM.
Kategori:Serbien och Montenegro
Kategori:Valutor
TidszonTidszon, område på jorden inom vilket samma lokala normaltid tillämpas. Jorden är indelad i tjugofyra tidzoner. Nollzonen sträcker sig från en halv timme öster om Greenwich-meridianen till en halv timme väster därom. Till lands följer zongränserna praktiska linjer såsom nationsgränser, kuster och floder i närheten av de aktuella meridianerna.
meridianen
Se även
- Datumgränsen
- GMT
- sekund
- UTC
- Världstid
Kategori:Tideräkning
ja:標準時
ko:시간대
ms:Zon masa
simple:Time zone
th:เขตเวลา
Coordinated Universal TimeCoordinated Universal Time (UTC), (Koordinerad universell tid), är basen för civila tidsangivelser världen över. UTC-tiden hålls med hjälp av atomur med hög precision av tidslaboratorier runt om i världen, inklusive U.S. Naval Observatory (Se atomsekunden). Tiden motsvarar den äldre Greenwich Mean Time, GMT, men UTC anges med 24-timmarsklocka. Således är det midnatt vid nollmeridianen vid 00:00:00 UTC.
-- T UTC
([http://www.w3.org/TR/NOTE-datetime W3C Date and Time Formats])
En variant, UT1, bestäms av jordrotationen medan UTC bestäms av ett antal högprecisions-atomur. En internationell överenskommelse anger att skillnaden mellan aktuell jordtid och klockorna inte får skilja mer än 0,9 sekunder, varför synkronisering mellan UT1 och UTC behövs då och då . Detta görs med hjälp av en skottsekund i genomsnitt efter ett eller ett och ett halvt år.
Se även
- GMT
- Sekund
- Världstid
- CET
- EET
Kategori:Tideräkning
als:UTC
ja:協定世界時
ko:협정 세계시
simple:Coordinated Universal Time
th:เวลาพิกัดสากล
zh-min-nan:UTC
NationalsångNationalsång, även kallad nationalhymn, är en typ av patriotisk musik. Den är en enande symbol och ibland en hyllning till det egna landet.
Den framförs vid högtidliga tillfällen såsom studentexamen, nationaldagen, idrottshändelser, etc.
Nationalsånger:
| Land | Nationalsång |
|---|
| Afghanistan | Sououd-e-Melli |
| Albanien | Hymni i Flamurit (Hymn till flaggan)
| | Algeriet | Kassaman (Vi lovar)
| | Amerikanska Samoa | Amerika Samoa |
| Andorra | El Gran Carlemany (Den store Charlemagne)
| | Angola | Angola Avante (Framåt Angola)
| | Anguilla | God Save the Queen (Gud bevare drottningen) |
| Antigua och Barbuda | Fair Antigua, We Salute Thee (Vackra Antigua, vi hälsar dig) |
| Argentina | Oid, Mortales (Hör, O dödliga!)
| | Armenien | Mer Hayrenik (Vårt fosterland)
| | Aruba | Aruba Deshi Tera (Aruba dyra land)
| | Australien | Advance Australia Fair
Tidigare: God Save the Queen |
| Bahamas | March On, Bahamaland |
| Bahrain | Bahrainona (Vårt Bahrain)
| | Balearerna | La Balanguera |
| Bangladesh | Amar Sonar Bangla (Mitt gyllene Bengal)
| | Barbados | In Plenty and In Time of Need |
| Baskien | Eusko Abendaren Ereserikia |
| Belgien | La Brabaçonne (Sången om Brabant)
| | Belize | Land of the Free (De frias land) |
| Benin | L'Aube Nouvelle (En ny dags gryning)
| | Bermudas | God Save the Queen |
| Bhutan | Druk tsendhen (Åskdrakens kungadöme)
| | Bolivia | Bolivianos, el hado propicio (Bolivianer, ett vänligt öde)
| | Bosnien och Hercegovina | Intermeco
Tidigare: Jedna i Jedina (En enda)
| | Botswana | Fatshe leno la rona (Välsignat vare detta ädla land)
| | Brasilien | Hino Nacional do Brasil |
| Brittiska jungfruöarna | God Save the Queen |
| Brunei | Ya Allah lanjutkan la usia Duli tuanku (O Gud, länge leve vårt majestät sultanen)
| | Bulgarien | Gorda Starra planeena
| | Burkina Faso | Une Seule Nuit (En enda natt)
| | Burundi | Burundi bwacu (Älskade Burundi)
| | Caymanöarna | Beloved Isles Cayman (Älskade Caymanöarna) |
| Centralafrikanska republiken | La Renaissance (Återfödseln) |
| Chile | Dulce Patria, recibe los votos (Dyra hemland, mottag vår hängivenhet)
Himno Nacional |
| Colombia | Himno Nacional de la República de Colombia (Republikens Colombias nationalsång)
| | Comorerna | Udzima wa ya Masiwa (Unionen av de stora öarna)
| | Cooköarna | God Defend New Zealand (Gud försvara Nya Zeeland) |
| Costa Rica | Noble patria, tu hermosa bandera (Ädla fosterland, din vackra flagga)
| | Cuba | La Bayamesa (Bayamo-sången)
| | Cypern | Ode till frihet |
| Danmark | Kunglig: Kong Kristian (Kung Christian)
Civil: Der er et yndigt land (Det finns ett underbart land)
| | Dominica | Isle of Beauty, Isle of Splendour (Vackra ö, praktfulla ö) |
| Dominikanska republiken | Quisqueyanos valientes (Modiga söner från Quisqueye)
| | Ecuador | Salve, Oh Patria (Vi hälsar dig, vårt hemland)
| | Egypten | Bilady, Bilady, Bilady (Mitt hemland, mitt hemland, mitt hemland)
| | Elfenbenskusten | L'Abidjanaise (Abidjans sång)
| | El Salvador | Saludemos la Patria orgilosos (Var hälsat stolta faderland)
| | Ekvatorialguinea | Caminemos Pisando la Senda de Nuestra Inmensa Felicidad (Låt oss gå längs stigen av vår väldiga glädje)
| | Estland | Mu isamaa, mu õnn ja rõõm (Mitt fädernesland, min lycka och glädje)
| | Etiopien | Whedefit Gesgeshi Woude Henate Ethiopia (Gå framåt, kära mor Etiopien)
| | Europa | Ode "An die Freude" (Till glädjen)
| | Filippinerna | Lupang Hinirang (Älskade land)
| | Färöarna | Tú alfagra land mitt (O Färöarna, min dyraste skatt)
| | Falklandsöarna | God Save the Queen (Gud bevare drottningen) |
| Fiji | God Bless Fiji (Gud välsigne Fiji) |
| Finland | Vårt land (svenska), Maamme (finska)
| | Frankrike | La Marseillaise (Marseljäsen) |
| Franska Guyana | La Marseillaise (Marseljäsen ) |
| Franska Polynesien | La Marseillaise (Marseljäsen ) |
| Gabon | La Concorde |
| Gambia | For The Gambia Our Homeland (För Gambia, vårt hemland) |
| Georgien | Tavisupleba
| | Ghana | God Bless Our Homeland Ghana (Gud välsigne vårt hemland Ghana) |
| Gibraltar | God Save The Queen (Gud bevare drottningen) |
| Grekland | Hymnos pro tin Elphtherian (Hymn till friheten)
| | Grenada | Hail Grenada (Hyllning till Grenada) |
| Grönland | nangmineq erinllik |
| Guadeloupe | La Marseillaise (Marseljäsen) |
| Guam | Stand Ye Guamanians |
| Guatemala | Guatemala Feliz (Guatemala, var hyllad!)
| | Guinea | Liberté (Frihet) |
| Guinea-Bissau | Esta é a Nossa Pátrai Bem Amada |
| Guyana | Dear Land of Guyana, of Rivers and Palms (Kära Guyana, landet av floder och palmer) |
| Haiti | La Dessalinienne |
| Honduras | Tu banders es un lampo de cielo (Din flagga är ett himmelskt ljus)
| | Indien | Jana-Gana-Mana (Du är härskaren över allas sinnen)
| | Indonesien | Indonesia Raya (Stora Indonesien)
| | Iran | Sorood-e Jomhoori-e Eslami
| | Irak | Land of Two Rivers (Landet med två floder) |
| Irland | Amhrán na bhFiann (Soldatens sång)
| | Island | Lofsöngur (Lovsång)
| | Isle of Man | Arrane Ashoonagh Dy Vannin |
| Israel | Hatikvah (Hoppet)
| | Italien | Fratelli d'Italia
Inno di Mameli (Mamelis hymn)
| | Jamaica | Jamaica, Land We Love (Jamaica, landet vi älskar) |
| Japan | Kimi Ga Yo Wa (君が代 Må ni få 1000 år av lyckligt välde)
| | Jemen | United Republic (Förenade republiken) |
| Jordanien | As-salam al-malaki al-urdoni (Länge leve konungen!)
| | Jugoslavien | Hej Slaveni (O slaver)
| | Kambodja | Nokoreach |
| Kamerun | Chant de Ralliement |
| Kanada | O Canada |
| Kanarieöarna | Marcha Real |
| Kap Verde | Cântico da Liberdade |
| Katalonien | Els Segadors |
| Kenya | Ee Mungu Nguvu Yetu (O, all skapelses Gud)
| | Kina | The March of the Volunteers |
| Kiribati | Teirake kaini Kiribati (Stå Kiribati)
| | Kongo (Demokratiska republiken Kongo) | Debout Kongolaise (Res er kongoleser)
| | Kongo (Brazzaville) | La Congolaise |
| Kroatien | Lijepa nasa Domovino (Vårt vackra hemland)
| | Laos | Pheng Xat Lao (Folkets i Laos hymn)
| | Lesoto | Lesotho Fatse La Bontata Rona |
| Lettland | Dievs, Sveti Latviju (Gud välsigne Lettland)
| | Libanon | Koullouna Lilouataan Lil Oula Lil Alam (Vi alla! För vårt land, för vår flagga och ära)
| | Liberia | All Hail, Liberia Hail |
| Libyen | Allahu Akbar (Gud är störst)
| | Liechtenstein | Oben am jungen Rhein (Uppe vid unga Rhen)
| | Litauen | Tautiska Giesme (Nationalsången)
| | Luxemburg | Ons Hémécht (Vårt moderland)
| | Madagaskar | Ry Tanindraza nay malala ô (O, vårt älskade fäderneland)
| | Makedonien | Idag över Makedonien |
| Malawi | Mlungu salitsani malawi (O Gud välsigne vårt land Malawi)
| | Malaysia | Negara Ku (Mitt land)
| | Maldiverna | Gavmii mi ekuverikan matii tibegen kuriime salaam (I nationell enhet hälsar vi vårt land)
| | Mali | Pour l'Afrique et pour toi, Mali (För Afrika och för dig, Mali)
| | Malta | Innu Malti (Maltas hymn)
| | Marocko | Hymne Cherifien |
| Marshallöarna | Forever Marshall Islands (För alltid Marshallöarna) |
| Martinique | La Marseillaise (Marseljäsen) |
| Mauritius | Motherland (Moderland) |
| Mayotte | La Marseillaise |
| Mexico | Mexicanos, al grito de guerra (Mexikaner, krigets skri)
| | Mikronesiens federerade stater | Patriots of Micronesia (Mikronesiens patrioter) |
| Moldavien | Limba Noastra (Vårt språk)
| | Moçambique | Viva, Viva a FRELIMO (Länge leve FRELIMO)
| | Monaco | Hymne Monégasque (Monegaskisk hymn) |
| Mongoliet | Bügd Nairamdakh Mongol |
| Montenegro | Ohamo, Hamo (Där, där borta)
| | Montserrat | God Save the Queen |
| Myanmar | Gba Majay Bma (Vi skall älska Burma)
| | Namibia | Namibia, Land of the Brave (Namibia, de modigas land) |
| Nauru | Nauru Bwiema (Nauru vårt hemland)
| | Nederländerna | Wilhelmus van Nassouwe (Vilhelm från Nassau)
| | Nederländska Antillerna | )Beutiful islands (Vackra öar)
| | Nepal | Ras Triya Gaan (Må ära kröna dig, modiga härskare)
| | Nicaragua | Salve a ti, Nicaragua (Var hälsad, Nicaragua)
| | Niger | La Nigerienne |
| Nigeria | Arise Oh Compatriots, Nigeria's Call Obey |
| Nordirland | A Londonderry Air |
| Nordkorea | Patriotic Song (Patriotisk sång) |
| Norge | Ja, vi elsker dette landet (Ja, vi älskar detta land)
| | Nya Zeeland | God Defend New Zealand (Gud försvare Nya Zeeland)
God Save the Queen (Gud bevare drottningen) |
| Oman | The Sultan's Anthem (Sultanens hymn) |
| Pakistan | Pak sarzamin shad bad (Välsignat vare det heliga landet)
| | Panama | Himno Istmeño (Isthmus hymn)
| | Papua Nya Guinea | O Arise, All You Sons (Res er, alla söner) |
| Paraguay | Paraguayos, Républica o muerte (Paraguayaner, republiken eller döden) |
| Peru | Somos libres, seámoslo siempre (Vi är fria, låt oss förbli så för alltid)
| | Pitcairn Islands | God Save The Queen (Gud bevare drottningen) |
| Polen | Mazurek Dąbrowskiego (Dabrowskis mazurka)
| | Portugal | A Portuguesa
| | Puerto Rico | La Borinqueña |
| Reunion | La Marseillaise (Marseljäsen) |
| Rumänien | Desteaptate, romane (Vakna, rumänier) Trei culori (Tre färger)
| | Ryssland | The Patriotic Song (Den patriotiska sången)
God Save the Tsar (Gud bevare tsaren) |
| Rwanda | Rwanda rwacu (Vårt Rwanda)
| | Saint Helena | God Save the Queen (Gud bevare drottningen) |
| Saint Christopher och Nevis | Oh Land of Beauty (O vackra land) |
| Saint Lucia | Sons and Daughters of St. Lucia (Saint Lucias söner och döttrar) |
| Saint-Pierre-et-Miquelon | La Marseillaise (Marseljäsen) |
| Saint Vincent och Grenadinerna | St Vincent Land So Beautiful (Saint Vincent det vackra landet |
| Salomonöarna | God Save Our Solomon Islands (Gud bevare våra Salomonöar) |
| Samoa | The Banner of Freedom (Frihetens fana) |
| São Tomé och Príncipe | Independência total (Totalt oberoende)
| | Saudiarabien | Aash Al Maleek (Länge leve vår älskade kung)
| | Schweiz | Schweizerpsalm |
| Skottland | God Save the Queen
The Flower of Scotland
Scotland the Brave
For A That And A That |
| Senegal | Pincez Tous vos Koras, Frappez les Balafons (Knäpp på era koras, slå på balafonerna)
| | Serbien | Boze Pravde (Rättvisans gud)
| | Sierra Leone | High We Exalt Thee, Realm of the Free |
| Singapore | Majulah Singapura (Må Singapore gå framåt)
| | Slovakien | Nad Tatrou sa blýska (Det blixtrar på Tatra)
| | Slovenien | Zdravljica (En skål) Naprej zastava slave (Gå framåt, ärans flagga)
| | Spanien | Marcha Real (Kunglig marsch)
| | Sri Lanka | Sri Lanka Matha |
| Sudan | Nahnu Djundulla Djundulwatan (Vi är guds och vårt lands armè)
| | Surinam | God zij met ons Suriname (Må Gud vare med vårt Surinam)
| | Swaziland | Oh God, Bestower of the Blessings of the Swazi (O Gud, som skänker välsignelse över swazierna) |
| Sverige | Du gamla, du fria |
| Sydafrika | Sydafrikas nationalsång |
| Sydkorea | Aegukka |
| Syrien | Homat el Diyar (Väktare av hemlandet)
| | Taiwan | San Min Chu I (Folkets rättigheter) The Flag Raising Song (Sången för flaggans hissande) |
| Tanzania | Mungu ibariki Afrika (Gud välsigne Afrika)
| | Tchad | La Tchadienne |
| Thailand | Civil: Phleng Chat
Kunglig: Phleng Sansasoen Phra Barami |
| Tjeckien | Kde domov muj |
| Togo | Salut à toi, pays de nos aïeux (Hyllningar till dig, våra förfäders land)
| | Tonga | Koe Fasi Oe Tui Oe Otu Tonga |
| Trinidad och Tobago | Forged From The Love of Liberty |
| Tunisien | Ala Khallidi (O gör evig) Himat Al Hima |
| Turkiet | Istiklâl Marsi (Självständighetens marsch)
| | Turkmenistan | Independent, Neutral, Turkmenistan State Anthem( | |
