Home About us Products Services Contact us Bookmark
:: wikimiki.org ::
Sergej Prokofjev

Sergej Prokofjev

Sergej Prokofjev född 23 april 1891 död 5 mars 1953 rysk tonsättare, pianist och dirigent.
Efter den ryska revolutionen lämnade Prokofjev Sovjetunionen och levde i exil i USA och Frankrike. 1935 återvände han till Sovjetunionen och bosatte sig i Moskva. Prokofjev var en framstående pianist och hade tidigt framgång med ett antal pianokompositioner. Hans första verk, en pianosonat, skrevs 1907 vid 16 års ålder och redan 1912 premiäruppfördes hans första pianokonsert, som av nutida musikkritiker bedöms som en pärla bland konserter men som av en dåtida kritiker benämndes som "en primitiv kakafoni, som inte förtjänar att kallas musik". Sedan Prokofjev hade tagit steget att definitivt flytta tillbaka till Sovjetunionen var han i princip statens fånge. Han tvingades 1941 att lämna sin spanskfödda hustru Lina eftersom staten konstaterade, att det var förbjudet för en sovjet-medborgare att vara gift med en utlänning. Lina sändes därefter till Sibirien anklagad för spioneri och hon återsåg aldrig sin make. Man hänvisade honom i stället att som hustru ha Mira Mendelsohn, hans sekreterare. Prokofjev avled 55 minuter före Josef Stalin.

Verkförteckning

(litet utdrag)
- 1912 - Pianokonsert nr 1 Dess-dur, op.10
- 1913 - Pianokonsert nr 2 g-moll, op.16
- 1919 - Den brinnande ängeln, opera
- 1921 - Pianokonsert nr 3 C-dur, op.26
- 1926 - Kärleken till de tre apelsinerna, opera och svit
- 1928 - Den förlorade sonen, balett
- 1931 - Pianokonsert nr 4 B-dur, op.53 (för vänsterhänt pianist - beställd av Paul Wittgenstein)
- 1931 - Pianokonsert nr 5 G-dur, op.55
- 1935 - Musik för barn, 12 pianostycken
- 1936 - Romeo och Julia, balett
- 1936 - Peter och vargen, symfonisk saga
- 1938 - Alexander Nevsky, filmmusik
- 1944 - Askungen, balett
- 1946 - Ivan den förskräcklige, filmmusik
- 1952 - Krig och fred, opera Prokofjev, Sergej Prokofjev, Sergej Prokofjev, Sergej ja:セルゲイ・プロコフィエフ

23 april

Dagens namn


- Georg, Göran

Äldre namnsdagar:


- tidigare: Georgius, Sankt Göran
- 1901: Georg
- 1986: Georg, Georgina och Jörgen
- 1993: Georg, Göran (från 9 juli). (Georgina utgår ur almanackan, Jörgen flyttas till 9 juli)

Helgdagar m.m.


- Sankt Georg (bl.a. Englands nationalhelgon samt scouternas skyddshelgon), St. George's Day i England
- Internationella Bokdagen

Händelser


- 1014 - Slaget vid Clontarf.
- 1933 - Gestapo börjar sin verksamhet.
- 1942
  - Brittiska flygvapnet inleder en fyra dagar lång bombning av Rostock.
  - Den första Nordiska Folkbåten sjösätts
- 1945 - Heinrich Himmler möter Folke Bernadotte på Eschenburgerstrasse 7, Lübeck, och ber denne framföra till de allierade att han medger nederlaget. Den fullständiga kapitulationen följer efter några dagar.
- 1961 - Judy Garland har en bejublad föreställning på Carnegie Hall, New York.
- 1968 - United Methodist Church grundas som världens största kyrkosamfund för metodister vid en grundande konferens i Dallas, USA
- 1975 - Under ett tal vid Tulane university meddelar Gerald Ford att för USA:s del är Vietnamkriget över.
- 1983 - Vid Eurovisionsschlagerfestivalen i München kommer Carola Häggkvist trea med Främling. Luxemburg vinner.

Födda


- 1564 - Trolig födelsedag för William Shakespeare, engelsk dramatiker och diktare.
- 1775 - William Turner, brittisk konstnär.
- 1791 - James Buchanan, USA:s 15:e president.
- 1858 - Max Planck, tysk fysiker, nobelpristagare.
- 1861 - Edmund Henry Hynman Allenby, brittisk general.
- 1880 - Erling Eidem, svensk ärkebiskop.
- 1884 - Ludde Juberg, svensk skådespelare och teaterledare.
- 1891 - Sergej Prokofjev, rysk tonsättare.
- 1896 - Nils Ranft, svensk skådespelare.
- 1897 - Lucius Clay, amerikansk general i flygvapnet.
- 1899 - Bertil Ohlin, svensk politiker, partiledare, professor.
- 1902 - Halldór Laxness, isländsk författare, nobelpristagare.
- 1906 - Anders Frostenson, svensk präst och psalmförfattare.
- 1911 - Simone Simon, fransk skådespelare.
- 1919 - Ellen Bergman, svensk skådespelare, regissör, koreograf och teaterchef.
- 1928 - Shirley Temple, amerikansk skådespelare och diplomat.
- 1936 - Roy Orbison, amerikansk rock-and-roll-sångare.
- 1941 - Paavo Lipponen, finländsk socialdemokratisk politiker, statsminister 1995-2003.
- 1947 - Christer Pettersson, svensk misstänkt mördare av Olof Palme.
- 1954 - Michael Moore, amerikansk komiker.
- 1967 - Melina Kanakaredes, amerikansk skådespelare.
- 1968 - Timothy McVeigh, amerikansk militär, terrorist.
- 1979 - Lauri Ylönen, finländsk kompositör och musiker, sångare och låtskrivare i The Rasmus.
- 1983 - Daniela Hantuchová, slovakisk tennisspelare.

Avlidna


- 1016 - Ethelred II av England, kung av England 978-1013 och 1014-1016.
- 1121 - Alexander I av Skottland, kung av Skottland 1107-1124.
- 1196 - Bela III av Ungern, kung av Ungern.
- 1616
  - Miguel de Cervantes, spansk författare.
  - William Shakespeare, engelsk dramatiker och diktare (Julianska kalendern).
- 1669 - Johannes Canuti Lenaeus, svensk ärkebiskop.
- 1748 - Mohammed Nasir, indisk stormogul 1719-1748.
- 1805 - Philip von Platen.
- 1842 - William George Keith Elphinstone, brittisk militär.
- 1847 - Erik Gustaf Geijer, svensk historiker och skald.
- 1850 - William Wordsworth, brittisk poet.
- 1889 - Eugenia, svensk prinsessa.
- 1938 - Anna Maria Roos, svensk lärare, författare, och sångtextförfattare.
- 1941 - Karin Boye, svensk författare och poet.
- 1945 - Albrecht von Bernstorff, tysk greve, diplomat och bankir, mördad.
- 1965 - Knut Burgh, svensk skådespelare.
- 1971 - Erik Johnsson, svensk kompositör, kapellmästare och musikarrangör.
- 1983 - Buster Crabbe, amerikansk skådespelare och simmare.
- 1986 - Harold Arlen, amerikansk kompositör.
- 1992 - Satyajit Ray, indisk regissör, manusförfattare, producent och kompositör.
- 1995 - Howard Cosell, amerikansk sportjournalist.
- 2005
  - Sir John Mills, brittisk skådespelare.
  - Romano Scarpa, italiensk Disney-tecknare.

Se även

22 april - 24 april - 23 mars - 23 maj -- lista över alla datum januari, februari, mars, april, maj, juni, juli, augusti, september, oktober, november, december 115 ja:4月23日 ko:4월 23일 simple:April 23 th:23 เมษายน

1891

Händelser


- 10 juli - Gustaf Åkerhielm avgår som svensk statsminister och efterträds av Erik Gustaf Boström, ledare för Nya lantmannapartiet och en mycket framträdande tullvän.
- September - Göteborgs högskola inrättas efter omfattande privata donationer.
- Den första automobilen i Sverige visas på en utställning i Göteborg.
- Selma Lagerlöf utger Gösta Berlings saga.
- ASEA konstruerar Sveriges första kraftverk mellan Hellsjön och Grängesberg.
- Järnvägen mellan Luleå och Gällivare öppnas.
- Den tidigare frivilliga svensk sjukkasserörelsen tillförsäkras statligt stöd genom en sjukkasselag.
- Hotell Knaust i Sundsvall står färdigt.
- Världens äldsta friluftsmuseum, Skansen, öppnas av Artur Hazelius i Stockholm. Skansen har som mål att visa byggnader, växter och djur från hela landet.
- Gustav III:s operahus rivs och det nuvarande operahuset börjar byggas i Stockholm.
- Gustaf Fröding debuterar med Gitarr och dragharmonika.
- Viktor Rydberg utger Dikter i vilken Den nya grottesången ingår.
- Svenska Gymnastikförbundet bildas.
- I Stockholm hålls en internationell idrottsfest, vilket blir genombrottet för tävlingsidrotten.
- Sveriges första sanatorium öppnas i Mörsil.
- Genom detta års svenska väglag upphör skyldigheten för länen att sätta upp milstolpar utmed de svenska vägarna. Det har inte satts upp någon ny milstolpe sedan 1876.
- Generalstabens arbete med att undersöka möjligheterna att anlägga en fästning i norra Sverige (påbörjat 1887) avslutas och man förordar Boden som lämplig ort.

Födda


- 1 januari - Charles Bickford, amerikansk skådespelare.
- 2 januari - Eric Engstam, svensk sångtextförfattare, vissångare och skådespelare.
- 7 januari - Maximilian Kolbe, polsk franciskanmunk och martyr, helgonförklarades 1982.
- 16 januari - Charley Straight, amerikansk pianist, orkesterledare och kompositör.
- 20 januari - Ernst Rolf, svensk revyartist.
- 22 januari - Ivar Andersson, svensk politiker och tidningsman.
- 23 januari - John Hilke, svensk skådespelare.
- 2 februari - Harald Wehlnor, svensk skådespelare.
- 4 februari - M. Ananthasayanam Ayyangar, indisk politiker, talman för Lok Sabha 1956-1962.
- 10 mars - Greta Fock, svensk skådespelare.
- 16 mars - Jules Gaston Portefaix, svensk skådespelare och manusförfattare.
- 29 mars - Yvan Goll, pseudonym för Isaac Lang, tysk-fransk (tvåspråkig) judisk författare.
- 2 april
  - Nils Dahlgren, svensk skådespelare.
  - Max Ernst, tysk konstnär.
- 5 april - Laura Vicuña, chilensk jungfru och martyr, saligförklarad 1988.
- 14 april - Karl Gerhard, svensk revyartist, teaterdirektör, revy- och kuplettförfattare.
- 16 april - Bernhard Näsgård, svensk politiker och statsråd, partisekreterare i Bondeförbundet 1932-1936, jordbruksminister 1957.
- 21 april - Olav Riégo, svensk skådespelare.
- 23 april - Sergej Prokofjev, rysk pianist och tonsättare.
- 2 maj - Ingeborg Bengtson, svensk skådespelare.
- 15 maj - Mihail Bulgakov, rysk författare.
- 21 maj
  - Gustaf Boge, svensk filmfotograf.
  - Maja Cassel, svensk skådespelare och operasångerska.
- 23 maj
  - Pär Lagerkvist, svensk författare, nobelpristagare.
  - Walter Warzecha, tysk sjömilitär, generalamiral 1944.
- 31 maj - Martin Ericsson, svensk skådespelare.
- 9 juni - Cole Porter, amerikansk låtskrivare och kompositör.
- 13 juni - Harry Roeck-Hansen, svensk skådespelare och teaterdirektör.
- 1 juli - Sten Selander, svensk poet, essäist och botaniker, ledamot av Svenska Akademien 1953-1957.
- 17 juli - Per Håkansson, svensk filmproducent och produktionschef vid AB Svea Film.
- 21 juli - Oskar Kummetz, tysk sjömilitär, generalamiral 1944.
- 8 augusti - Karl Jonsson, svensk kamrer, inspicient, ateljékamrer vid Svensk Filmindustri.
- 17 augusti - Hugo Jacobson, svensk operettsångare och skådespelare.
- 4 september - Fritz Todt, tysk ingenjör, nazist, ledare för Organisation Todt.
- 6 september - Bengt Nordenskiöld, svensk militär general.
- 7 september - Tor Wallén, svensk skådespelare och korist.
- 13 september - Nita Hårleman, svensk skådespelare.
- 14 september - Semmy Friedmann, svensk skådespelare.
- 16 september - Karl Dönitz, tysk storamiral, president 30 april-8 maj 1945.
- 29 september - Gerda Björne, svensk skådespelare.
- 1 oktober - Dagmar Ebbesen, svensk skådespelare.
- 18 oktober - Gösta Häggqvist, svensk högerextrem histologi.
- 21 oktober - Edith Wallén, svensk skådespelare.
- 4 november - Gábor Vajna, ungersk politiker.
- 15 november - Erwin Rommel, tysk militär - Ökenräven.
- 9 december - Ollars-Erik Landberg, svensk skådespelare.
- 10 december
  - Harold Alexander, brittisk militär.
  - Nelly Sachs, tysk-svensk författare och mottagare av Nobelpriset i litteratur 1966.
- 15 december - Mary Gräber, svensk skådespelare.
- 29 december - Béla Imrédy, ungersk politiker, premiärminister 14 maj 1938-16 februari 1939.
- Bo Hammarskjöld, svensk landshövding.
- Johannes Robert Becher, tysk författare och östtysk kulturminister.

Avlidna


- 9 januari - Karl Vilhelm Trenckner, dansk orientalist.
- 11 januari - Carl Johan Thyselius, svensk politiker och ämbetsman, justitieråd 1856-1860, ecklesiastikminister 1860-1863, civilminister 1875-1880, statsminister 1883-1884.
- 28 januari - Nikolaus Otto, tysk uppfinnare av Ottomotorn.
- 10 februari - Sonia Kovalevskaya, professor i matematik.
- 7 april - Phineas Taylor Barnum, amerikansk underhållare, cirkuskung.
- 24 april - Helmuth von Moltke, tysk militär.
- 23 juni - Wilhelm Eduard Weber, tysk fysiker.
- 13 september - Johan Gustaf Malmsjö, svensk pianotillverkare.
- 28 september - Herman Melville, amerikansk författare, skrev bl.a. Moby Dick.
- 6 oktober - Charles Stewart Parnell, irländsk politiker.
- 10 november - Arthur Rimbaud, fransk poet.
- 24 november - Robert Bulwer-Lytton, brittisk diplomat och skald.
- 5 december - Peter II av Brasilien, kejsare av Brasilien.
- 26 december - Alexander Reuterskiöld, svensk arméofficer och krigsminister 1862-1867.
- 29 december - Leopold Kronecker, tysk matematiker. Kategori:Årtal Kategori:1890-talet ko:1891년 simple:1891 th:พ.ศ. 2434

1953

Händelser


- 1 januari - Povel Ramels första revy Akta huvudet har premiär på Folkan i Stockholm.
- 7 januari - Harry S. Truman tillkännager att man i USA håller på att utveckla vätebomben.
- 10 januari - Harpsunds säteri doneras som rekreationsbostad för svenska statsministrar av korkfabrikanten C. A. Wickander.
- 13 januari - Josip Broz Tito, väljs till Jugoslaviens president.
- 20 januari - Dwight D. Eisenhower tillträder som USA:s 34:e president.
- 31 januari - Nordsjön översvämmar Nederländernas flodmynningar och södra Storbritannien och kräver drygt 2.100 dödsoffer.
- 9 februari - Ingmar Bergmans film Sommaren med Monika efter Per Anders Fogelströms roman har premiär på Spegeln i Stockholm.
- 13 februari - Nordiska rådet, bestående av Sverige, Norge, Danmark och Island, håller sitt första möte i Köpenhamn.
- 1 mars - Nils "Mora-Nisse" Karlsson vinner Vasaloppet för nionde och sista gången.
- 6 mars - Gregorij Malenkov efterträder Josef Stalin som Sovjetunionens ledare.
- 28 mars - Sara Lidman debuterar med romanen Tjärdalen.
- 1 april - Sveriges första manliga sjuksköterska utexamineras.
- 7 april - FN:s generalförsamling väljer Dag Hammarskjöld till generalsekreterare.
- 11 april - Sixten Ehrling utses till förste hovkapellmästare i Sverige.
- 1 maj - Med anledning av prisökningen i Sverige höjs folkpensionen med 25 % så att en ensam pensionär får 1.750 kronor om året.
- 27 maj - Lagen om obligatorisk sjukförsäkring antas av den svenska riksdagen.
- 29 maj - Sir Edmund Hillary och Tenzing Norgay blir det första människorna att nå Mount Everests topp.
- 2 juni - Storbritanniens drottning Elizabeth II kröns.
- 27 juli - Koreakriget tar slut i och med att USA, Kina, Nordkorea och Sydkorea undertecknar en överenskommelse om vapenstillestånd.
- 17 augusti - Dick Helander, som just tillträtt biskopsstolen i Strängnäs, åtalas för att ha skrivit anonyma smädelsebrev om sina medtävlare i biskopsvalet.
- 20 augusti - Sovjetunionen spränger sin första vätebomb.
- 30 augusti - Den svåraste polioepidemin i Sverige sedan 1912 har hittills krävt 40 dödsoffer.
- 2 september - Rivningarna inför byggandet av Hötorget i Stockholm inleds. Detta är startskottet för den hårdhänta så kallade cityomvandlingen i huvudstaden.
- 8 september - Sveriges första motorväg, mellan Malmö och Lund, invigs av prins Bertil.
- 16 oktober - I ett svenskt rättsfall där "rättsröta" misstänks döms rådman Folke Lundquist till straffarbete för trolöshet, ocker och bedrägeri.
- 25 oktober - Ljudhastigheten överskrids för första gången i Sverige.
- 21 november - Piltdown-mannen avslöjas som en bluff.
- 25 november - Den svenska riksdagen tillsätter en utredning om övergång till högertrafik.
- 11 december - Den svenskbyggda matematikmaskinen BESK (binär elektronisk sekvens-kalkylator) demonstreras på KTH.
- 22 december - Den nyutnämnde Strängnäsbiskopen Dick Helander döms mot sitt nekande till avsättning.
- December - Herrtidningen Playboy utkommer med sitt första nummer.
- Sedan den svenska regeringen har gjort all högskoleutbildning avgiftsfri hamnar Handelshögskolan i ekonomisk kris, men räddas genom en donation av familjen Wallenberg.
- Svenska charterresor med flyg till Mallorca inleds.
- Frank Sinatra turnerar i Sverige men utan framgång.
- Sven Kamph uppfinner luftkuddegräsklipparen Flymo.
- Det svenska Telegrafverket byter namn till Televerket.

Födda


- 5 januari - Dwight Muhammad Qawi, amerikansk boxare.
- 6 januari - Malcolm Young, brittisk musiker, gitarrist i AC/DC.
- 15 januari - Reine Brynolfsson, svensk skådespelare.
- 18 januari - Dag Malmberg, svensk regissör och skådespelare.
- 21 januari - Paul Allen, en av grundarna av Microsoft.
- 24 januari - Anders Beckman, svensk skådespelare.
- 26 januari - Anders Fogh Rasmussen, dansk politiker, statsminister från 2001.
- 29 januari - Richard Younger-Ross, brittisk parlamentsledamot för Liberal Democrats.
- 3 februari - Tove Granditsky, svensk skådespelare.
- 4 februari - Li Brådhe, svensk skådespelare.
- 7 februari - Astrid Assefa, svensk-etiopisk skådespelare, sångerska, teaterregissör och teaterchef.
- 8 februari - Mary Steenburgen, amerikansk skådespelare.
- 10 februari - John Shirley, amerikansk science fiction-författare.
- 11 februari - Jeb Bush, amerikansk politiker, Floridas 43:e guvernör.
- 12 februari - Peter Andersson, svensk skådespelare.
- 14 februari - Sylvain Sylvain, amerikansk musiker, medlem i New York Dolls
- 15 februari
  - Gregory Campbell, nordirländsk politiker (Democratic Unionist Party), parlamentsledamot från 2001.
  - Derek Conway, brittisk parlamentsledamot för Conservative från 1974.
- 18 februari - Alfonso Rodriguez, kriminell.
- 23 februari - Kjell Bergqvist, svensk skådespelare.
- 25 februari - José María Aznar, spansk politiker, statsminister 1996-2004.
- 1 mars - Chuck Zito, amerikansk skådespelare, och före detta livvakt åt Hells Angels.
- 4 mars - Kay Lenz, amerikansk skådespelare.
- 6 mars - Jan Kjærstad, norsk författare.
- 7 mars - Bengt Steneby, svensk arkitekt uppfinnare fotograf.
- 8 mars - Vasundhara Raje, indisk politiker.
- 10 mars - Christer Fant, svensk skådespelare.
- 12 mars - Ron Jeremy, amerikansk porrskådespelare.
- 15 mars
  - Arta Dade, utrikesministern i Albanien 2001-2002.
  - Mark Thatcher, brittisk affärsman.
  - Kumba Ialá, president i Guinea-Bissau 2000-2003.
- 16 mars
  - Isabelle Huppert, fransk skådespelare.
  - Lars Bäckström, svensk vänsterpartistisk politiker.
- 17 mars - Peter von Fábry-Eichner, svensk inredningsarkitekt.
- 23 mars - Geoffrey Clifton-Brown, brittisk parlamentsledamot för Conservative Party från 1992.
- 24 mars - Claes Hultling, svensk rehabiliteringsläkare.
- 28 mars - Melchior Ndadayé, president i Burundi 1993.
- 11 april - Guy Verhofstadt, belgisk politiker, premiärminister från 1999.
- 12 april - Peter Bradley, brittisk parlamentsledamot för Labour.
- 13 april - Stephen Byers, brittisk parlamentsledamot för Labour Party.
- 14 april - Eric Tsang, kinesisk skådespelare.
- 27 april - Anna Kamenkova, rysk skådespelare.
- 28 april - Kim Gordon, amerikansk musiker och sångerska.
- 29 april - Tore Persson, svensk skådespelare.
- 30 april
  - Merrill Osmond, amerikansk musiker, medlem av Osmonds.
  - Sverker Olofsson, svensk programledare i TV.
- 3 maj - Mats Andersson, svensk skådespelare.
- 4 maj - Göran Engman, svensk skådespelare.
- 6 maj - Tony Blair, brittisk premiärminister från 1997.
- 13 maj - Gerry Sutcliffe, brittisk parlamentsledamot från 1994.
- 14 maj - Hywel Williams, brittisk parlamentsledamot.
- 15 maj - Mike Oldfield, brittisk musiker.
- 16 maj - Pierce Brosnan, irländsk skådespelare.
- 23 maj - Vyacheslav Shtyrov, president i den ryska republiken Sakha.
- 24 maj - Alfred Molina, brittisk skådespelare.
- 29 maj
  - Aleksandr Abdulov, rysk skådespelare.
  - Danny Elfman, amerikansk filmmusikkompositör.
- 1 juni
  - David Berkowitz, amerikansk seriemördare, numera pånyttfödd kristen.
  - Ebba Witt-Brattström, svensk litteraturvetare och feminist, professor vid Södertörns högskola.
- 3 juni - Runar Karlsson, åländsk politiker (centerpartist).
- 4 juni - Linda Lingle, amerikansk politiker, guvernör på Hawaii från 2002.
- 7 juni
  - Colleen Camp, amerikansk skådespelare.
  - Libuse Safránková, tjeckisk skådespelare.
- 8 juni - Bonnie Tyler, walesisk sångerska.
- 10 juni - John Edwards, amerikansk politiker i det demokratiska partiet.
- 12 juni
  - Colin Challen, brittisk parlamentsledamot för Labour från 2001.
  - Christina Gunnardo - Kristen sångerska och låtskrivare.
- 15 juni - Veronica Björnstrand, svensk skådespelare.
- 17 juni - Vernon Coaker, brittisk parlamentsledamot för Labour från 1997.
- 21 juni - Benazir Bhutto, pakistansk politiker, premiärminister 1988-1990 och 1993-1996, den första kvinnliga regeringschefen i ett muslimskt land (1988).
- 22 juni - Cyndi Lauper, amerikansk sångerska och skådespelerska.
- 11 juli - Leon Spinks, amerikansk tungviktsboxare.
- 12 juli - John Ausonius, svensk seriemördare och känd som Lasermannen.
- 15 juli - Jean-Bertrand Aristide, haitisk präst och politiker, Haitis president 1994-1996 och 2001-2004.
- 17 juli - Lisbeht Tammeleht, svensk skådespelare.
- 24 juli - Julian Brazier, brittisk parlamentsledamot för Conservative från 1987.
- 26 juli - Felix Magath, tysk fotbollsspelare, mittfältare, tränare.
- 29 juli - Patti Scialfa, amerikansk gitarrist och bakgrundssångerska i The E Street Band 1984.
- 30 juli - Anne Linnet, dansk kompositör och sångerska.
- 31 juli - James Read, amerikansk skådespelare.
- 11 augusti - Hollywood Hogan, även känd som Hulk Hogan, amerikansk wrestlare och skådespelare.
- 16 augusti
  - Susanne Schelin, svensk skådespelare.
  - Vincent Curatola, amerikansk skådespelare.
- 18 augusti - Sergio Castellitto, italiensk skådespelare.
- 27 augusti - Peter Stormare, svensk skådespelare.
- 3 september - Jean-Pierre Jeunet, fransk regissör.
- 26 september - Peter Halley, amerikansk konstnär.
- 27 september
  - Diane Abbott, brittisk parlamentsledamot för Labour.
  - Mata Amritanandamayi, indisk Guru.
- 30 september
  - Hilton Dawson, brittisk parlamentsledamot för Labour Party från 1997.
  - Dayton Leroy Rogers, amerikansk kriminell.
- 5 oktober - Anne-Li Norberg, svensk skådespelare.
- 9 oktober - Tony Shalhoub, amerikansk skådespelare.
- 11 oktober - David Morse, amerikansk skådespelare.
- 12 oktober - David Threlfall, brittisk skådespelare.
- 13 oktober - Ingalill Rydberg, svensk skådespelare.
- 15 oktober - Tito Jackson, amerikansk musiker, medlem i The Jackson Five.
- 16 oktober - Paulo Roberto Falcão, brasiliansk fotbollsspelare.
- 19 oktober - Robert Ekh, svensk pastor för Livets ord.
- 21 oktober - Peter Mandelson, brittisk politiker (Labour), parlamentsledamot 1992-2001, EU-kommissionär från 2004.
- 31 oktober - Jack Roche, brittiskfödd australier, som konverterat till Islam, känd som al-Qaidas man i Australien.
- 7 november - Coral Eugene Watts, amerikansk kriminell, dömd för mord.
- 14 november - Dominique de Villepin, fransk diplomat, poet och politiker, utrikesminister 2002-2004.
- 13 november - Julia Hammond-Hill, brittisk skådespelare
- 20 november - Anders Glenmark, svensk musiker.
- 26 november
  - Hilary Benn, brittisk parlamentsledamot för Labour.
  - George Mudie, brittisk parlamentsledamot för Labour från 1992.
- 28 november - Alistair Darling, brittisk parlamentsledamot för Labour från 1987, minister från 1997.
- 29 november
  - Moshe Ivgy, israelisk skådespelare.
  - Christine Pascal, fransk skådespelare.
- 6 december - Tom Hulce, amerikansk skådespelare.
- 8 december - Kim Basinger, amerikansk skådespelare.
- 9 december
  - György Dörner, ungersk skådespelare.
  - John Malkovich, amerikansk skådespelare.
- 11 december
  - Anneli Alhanko, svensk balettdansös.
  - Bess Armstrong, amerikansk skådespelare.
- 14 december - Mikael Odenberg, svensk moderat riksdagsledamot 1991.
- 18 december - Jeff Kober, amerikansk skådespelare.
- 24 december - Timothy Carhart, amerikansk skådespelare.
- 29 december - Matthias Platzeck, tysk socialdemokratisk politiker.
- 31 december
  - James Remar, amerikansk skådespelare.
  - Jane Badler, amerikansk skådespelare.

Avlidna


- 1 januari - Hank Williams, amerikansk countrylegend.
- 2 januari - Hilda Borgström, svensk skådespelare.
- 12 januari - Maja Cassel, svensk skådespelare och operasångerska.
- 24 februari - Gerd von Rundstedt, tysk generalfältmarskalk.
- 5 mars
  - Sergej Prokofjev, rysk pianist och tonsättare.
  - Josef Stalin, sovjetisk diktator.
- 23 mars - Raoul Dufy, fransk målare.
- 17 april - Sven Wingquist, svensk uppfinnare av kullagret och grundare av SKF.
- 6 maj - Günter Guse, tysk sjömilitär, amiral 1940.
- 16 maj - Django Reinhardt, fransk jazzgitarrist.
- 23 maj - Syama Prasad Mookerjee, indisk politiker, grundare av partiet Bharatiya Jana Sangh.
- 19 juni - Ethel och Julius Rosenberg, amerikanska misstänkta spioner (avrättade).
- 23 juni - Albert Gleizes, fransk målare.
- 30 juni - Elsa Beskow, svensk barnboksförfattare och illustratör.
- 15 september - Erich Mendelsohn, tysk arkitekt, företrädare för expressionismen inom arkitekturen.
- 28 september - Edwin Hubble, amerikansk astronom.
- 4 oktober - Oscar Bernadotte, svensk prins.
- 5 oktober - Hjalmar Lundgren, svensk författare.
- 8 oktober - Natanael Beskow, författare, konstnär, psalmdiktare, teolog och socialarbetare.
- 12 oktober - Hjalmar Hammarskjöld, svensk statsminister 1914-1917.
- 30 oktober - Emmerich Kálmán, ungersk kompositör.
- 9 november - Dylan Thomas, brittiskfödd författare och poet, född och uppvuxen i Wales.
- 23 december - Lavrentij Berija, sovjetisk politiker (avrättad).
- 24 november - Tom Walter, svensk skådespelare.
- David Milne, målare.
- Carl Gustaf Pettersson, båtkonstruktör.
- Eugene O'Neill, amerikansk dramatiker.

Nobelpris


- Fysik - Frits Zernike, Nederländerna
- Kemi - Hermann Staudinger, Västtyskland
- Medicin
  - Hans Krebs, Storbritannien
  - Fritz Lipmann, USA
- Litteratur - Sir Winston Churchill, Storbritannien
- Fred - George C Marshall, USA Kategori:Årtal Kategori:1950-talet ja:1953年 ko:1953년 ms:1953 simple:1953 th:พ.ศ. 2496

USA

: Material om USA finns samlat i USA-portalen. ---- USA, the United States of America, Amerikas förenta stater eller Förenta staterna, är en förbundsrepublik i centrala Nordamerika. Landet sträcker sig från Atlanten i öster till Stilla havet i väster, gränsar mot Kanada i norr och Mexiko i söder, och har en maritim gräns mot Ryssland i nordväst. Dessutom innehar man en samling territorier och besittningar runt hela världen. Landet är indelat i 50 olika delstater, som har ett visst lokalt självstyre enligt det federala systemet. En av dessa stater, Hawaii, är en ögrupp i Stilla havet, och hör således till Oceanien. Resterande 49 stater kallas kontinentala USA (continental US) och är belägna i Nordamerika. Mellan Kanada och Mexiko ligger "the lower 48", och den återstående amerikanska delstaten i Nordamerika, som heter Alaska, ligger i nordvästra Nordamerika och gränsar till Kanada. Staten grundades den 4 juli 1776 när 13 brittiska kolonier utropade sin självständighet. Året före hade stridigheter utbrutit mellan brittiska kolonialtrupper och självständighetsivrare i vad som kallas det amerikanska frihetskriget. I dagsläget är USA världens enda supermakt och står i en klass för sig själv vad det gäller ekonomiskt, politiskt, militärt och kulturellt inflytande. Till exempel kan det nämnas att landets militärbudget är större än de tio närmast största militärmakterna tillsammans (2003) och att dess BNP utgör 20% av världens totala BNP (2005).

Historia

Huvudartikel: USA:s historia Se även Nordamerikas historia. Den 19 april 1775 letade brittiska trupper efter en vapengömma och en lokal ledare i trakten av Boston, när de plötsligt hamnade i konflikt med en stor lokal milis. Britterna retirerade tillbaka till Boston och utsattes på vägen för flera krypskyttar. Denna konfrontation, som kom efter flera års eskalerande meningskiljaktigheter mellan det amerikanska kolonialstyret och det brittiska parlamentet, innebar början på den amerikanska revolutionen. Efter ett års krig utropade de 13 brittiska kolonierna sig självständiga och efter att man ingått en allians med Frankrike blev situationen ohållbar för britterna och ett fredsfördrag kunde slutas 1783. I fredsfördraget erkände Storbritannien sina gamla nordamerikanska koloniers självständighet. 1789 trädde den amerikanska konstitutionen i kraft och George Washington tillträdde som USA:s förste president. Landet slets i sin början mellan att hålla sig neutralt, stödja fransmännen som hade hjälpt dem till självständighet, eller stödja britterna som de trots allt delade språk och kultur med. 1812 hamnade dock USA i ett nytt krig med Storbritannien, orsakat av att den brittiska flottan hade inlett en blockad av franska hamnar, vilket störde den amerikanska handeln med Europa. Under 1800-talet skedde en mängd saker av stor betydelse; landet expanderade kraftigt västerut, flera krig utkämpades mot landets urinvånare (se indiankrigen), miljontals fattiga europeér emigrerade till USA, miljontals afrikanska slavar importerades till jordbruket i södern, och det amerikanska inbördeskriget bröt ut efter mitten av århundradet. Expansionen bestod av både krigföring och regelrätta köp av landområden från kolonialmakterna Storbritannien, Frankrike, Spanien och Ryssland. Texas som varit en självständig Republiken Texas från 1836 då man bröt sig fri från Mexico.Texas går med i USA 1845. 1846 - 1848 utkämpades ett krig mot Mexiko det så kallade Mexikanska kriget, vilket ledde till att Kalifornien, Nevada och Utah samt bitar av Arizona, Colorado, Wyoming och New Mexico erövrades. I väster köptes och erövrades indianernas marker, främst kring 1870-talet, vilka under denna tid sakta men säkert marginaliserades och i vissa fall utrotades, och vid århundradets slut var de överlevande stammarna infösta i reservat belägna på platser som inte ansågs ha något ekonomiskt värde. Samtidigt vällde europeiska immigranter in i landet. Mestadels var det fattiga från europeisk landsbygd och stad, vilka inte kunde livnära sig på de allt trängre markerna i sina hemländer. Många var även religiöst fritänkande som blev trakasserade i sina hemländer och andra var kriminella som emigrerade för att fly undan rättvisan. De största grupperna kom från Tyskland, Irland och Storbritannien. De blev väl omhändertagna i USA, som var i behov av jordbrukare för att odla upp de nyerövrade områdena, och arbetskraft i den snabbt växande industrin. Under 1800-talets första hälft blomstrade den amerikanska södern. I sydstaterna odlades bomull på jättelika plantager och man använde slavar som arbetskraft. Slavarna bestod av afrikaner som togs till fånga i sina hemländer och användes som billig arbetskraft för det slitsamma arbetet på bomullsfälten. Miljoner afrikaner kom till USA på det viset och idag utgör deras ättlingar c:a 12% av den totala amerikanska befolkningen. I nordstaterna växte däremot starka industrier fram. Sydstaternas odlingsekonomi och nordstaternas industri ledde till en klyfta som kulminerade i det amerikanska inbördeskriget 1861-1865. En viktig fråga i kriget var slaveriets vara eller icke vara, nordstaterna ville på sikt avskaffa det då det ej var lämpligt för industriarbete och därför att den etiska opinionen mot slaveriet växte, medan sydstaterna ville bevara det. Motsättningen ledde till att sydstaterna försökte bryta sig ur federationen, men blev besegrade av nordstaterna i det blodiga krig som krävde runt 650 000 liv. I slutet av 1800-talet hade USA blivit en av de ledande industrinationerna, mycket tack vare sin stora yta och sina ofantliga naturtillgångar. Under denna tid slog landets utrikespolitik in på ett imperiebyggande spår, vilket bland annat ledde till krig med Spanien 1898. USA valde dock till en början att stå utanför första världskriget, men gick med i kriget när en tysk ubåt sänkte en brittisk båt med amerikanska passagerare 1915 (Lusitania). Det amerikanska folket var efter kriget besviket över dess utgång, och opinionen krävde att politiken hädanefter skulle tvingas in på en mer isolationistisk linje. Den isolationistiska linjen ledde till att USA valde att stå utanför även andra världskriget. Man gick inte in i kriget förrän Japan 1941, utan att förklara krig, attackerade flottbasen Pearl Harbor på Hawaii. Efter andra världskriget drogs USA in i en långdragen konflikt med Sovjetunionen, kallad det kalla kriget. Konflikten ledde aldrig till öppet krig utan utkämpades främst på en industriell nivå där USA:s överlägsna industrikapacitet till sist knäckte Sovjetunionen i den rustningskamp som fördes. Kampen fördes dock även indirekt genom att de två nationerna gav stöd till konflikter inom och mellan andra länder. Sedan Sovjets fall är USA världens enda supermakt, vilket lett till att landet på ett mer aktivt sätt kunna påverka omvärlden. Bland annat genom att 2003 invadera Irak och avsätta dess diktator Saddam Hussein.

Styrelseskick och politik

Huvudartikel: USA:s politik

Federalism

USA är en federation (union) med ett republikanskt statsskick. Det innebär att de 50 delstaterna har ett visst självbestämmande, som generellt sett sträcker sig till angelägenheter som går att isolera inom delstatens gränser, och innefattar rättigheten att stifta lagar i de inre angelägenheterna så länge som lagarna inte bryter mot den federala konstitutionen.

Maktdelning på federal nivå

På den statliga nivån finns presidenten och dennes regering (ofta används ordet administration istället för regering - begränsat enbart till de personer som sitter i regeringen används uttrycket kabinett liksom i Storbritannien), kongressen (senaten och representanthuset) och högsta domstolen som grenar av den federala makten.

Rättsväsen

högsta domstolen USA:s konstitution (grundlag) stadgar makten hos politikerna, de lagstiftande och rättsväsendet. Grundlagen ger även folket rätt till yttrandefrihet, rätt att inneha vapen, religonsfrihet, rätt till rättegång med jury samt skydd mot grymma och ovanliga straff. De tre stora instutitionerna; kongressen, presidenten och Högsta domstolen förvalar och ser till att lagarna efterföljs. De övervakar också varandra för att förhindra brott inom regeringen och stärka demokratin. Kongressen, som består av Representanthuset och Senaten, är den lagstiftande instutitionen. Representantshuset består av 435 folkvalda medlemar kallade kongressmän/kvinnor. Befolkningsstorlek avgör hur många representanter varje delstat får. Senaten består av 100st senatorer. Varje delstat har två senatorer som väljs i perioder på sex år. De federala domstolarna i USA används endast när det är federala eller konstitutionella frågor. Landets högsta domstol består av 9st av presidenten utnämnda domare.

Militär

domare Av USA:s fem försvarsgrenar lyder fyra av dem under försvarsdepartementet. Dessa är armén, marinkåren, flottan samt flygvapnet. Kustbevakningen lyder under inrikessäkerhetsdepartementet. USA har världens i särklass största försvarsbudget (närmare 400 miljarder dollar), vilket utgör ca 50 % av världens totala försvarsutgifter. De har 1,4 miljoner aktiva trupper, vilket endast slås av Kinas 2,5 miljoner. USA:s är det enda land i världen som är kapabelt att utkämpa ett större krig utanför sina egna gränser. USA är också det land som har störst kärnvapenarsenal och det enda land som använt sina kärnvapen se Atombomberna över Hiroshima och Nagasaki. Presidenten är landets överbefälhavare.

Ekonomi

: Huvudartikel: USA:s ekonomi En kapitalistisk modell ligger till grund för det ekonomiska systemet i USA, där de arketypiska dragen historiskt varit en stadig tillväxt, låg arbetslöshet, låg inflation, en stor tjänstesektor, ett stort handelsunderskott, en stark dollar och en snabb teknisk utveckling. Den amerikanska ekonomin utgör navet för hela världsekonomin. Flera länder har sina valutor kopplade till dollarn (eller använder till och med den som sin egen valuta), de flesta råvaror handlas med dollar på den internationella marknaden, och börserna i USA ses globalt som en indikator på världsekonomins tillstånd.

Naturresurser

Det finns stora tillgångar av naturresurser i landet, bland annat guld, olja, kol och uran. Oljeproduktionen har dock sedan länge varit på nedgång, då produktionen hade sin topp på 1970-talet, (det vill säga hälften av den tillgängliga oljan var utvunnen) och landets ekonomi blir allt mer beroende av importerad olja. De stora stäpperna i centrala delar av landet är hem för gigantiska jordbruk, vilket gör USA till världens största producent av t.ex. majs, vete, socker och tobak.

Indutri

Även om USA:s tillverkningsindustri stadigt minskar finns det fortfarande stora producenter av bilar, flygplan och elektronik där. Den största sektorn i landets näringsliv är dock tjänstesektorn, som utgör runt 75% av arbetskraften.

Utrikeshandel

Landets största handelspartner är dess nordliga granne, Kanada. Andra viktiga handelspartners är Mexiko (se NAFTA) , EU, industrialiserade länder i Sydostasien (Japan, Kina och Sydkorea). USA har dock ett betydande underskott i handelsbalansen, vilket 2003 fortsatte att öka till 43,1 miljarder dollar trots den kraftiga försvagningen av dollarn som då skedde. En viktig faktor till det växande handelsunderksottet är det allt större behovet av importerad olja. Utöver det stora handelsunderskottet har den amerikanska ekonomin i nuläget problem med ett stort underskott i statsfinanserna. Landet hade i början av 2004 en statsskuld på 7 112 miljarder dollar, vilket ger en skuld på runt 24 000 dollar per invånare. Vilket kan jämföras med Sveriges som vid samma period utgjorde runt 17 000 dollar per person. Läget ser inte heller ut att förbättras under 2004 då ett rekordstort underskott i budgeten väntas. Men landet har år efter år lyckats jämna ut detta enorma underskott med hjälp av stora investeringar som görs i landet bland annat från Europa och Japan.

Geografi

Huvudartikel: USA:s geografi Utöver de 50 delstaterna lyder även följande områden direkt under den federala regeringen: Amerikanska Jungfruöarna, Amerikanska Samoa, District of Columbia, Guam och Puerto Rico. Då USA är världens 3:e största nation till ytan har den också ett starkt varierande landskap; från tempererade skogsmiljöer vid östkusten, mangroveskog i Florida, vida stäpper i de centrala delarna, det sumpiga Mississippideltat i söder till Klippiga bergens ökenlandskap i väster. Till detta kan även läggas de arktiska regionerna i Alaska och de vulkaniska öarna i Hawaii. Landet har alltså genom sin storlek ett ytterst skiftande landskap. Klimatet skiftar även det kraftigt, från fuktigt subtropiskt klimat i Florida till Alaskas isbitna tundra. De stora inre delarna av landet har har ett kontinentalt klimat med varma somrar och kalla vintrar. Vissa kustdelar av USA har även ett medelhavsklimat, isynnerhet Kalifornien.

Demografi

: Huvudartikel: USA:s befolkning USA:s befolkning En majoritet av de 290 miljoner invånarna är ättlingar till immigranter från Europa, varav det stora flertalet härstammar från Tyskland, England, Skottland, Irland och Italien. Många immigranter kom även från de nordiska och slaviska länderna. De invånare med franskt och spanskt ursprung immigrerade oftast från Franska Kanada respektive Mexiko och Syd-/Mellanamerika. Den latinamerikanska befolkningsgruppen som är den största minoritetsgruppen i landet och utgjorde 13,4% av befolkningen 2002 (38,6 miljoner människor) är också den snabbast växande gruppen, därför har det spanska språket också ökat i betydelse. År 2000 utgjordes runt 12% av befolkningen av afroamerikaner vilka nästan uteslutande härstammar från de afrikanska slavar som fördes till Amerika under 1700- och 1800-talet. Den tredje i storlek betydande befolkningsgruppen är de av asiatiskt ursprung, vilka utgör 3,6% av befolkningen och främst är koncentrerade till de västra delarna av landet. Ursprungsbefolkningen som levde i området innan den europeiska kolonisationen för idag en tynande tillvaro och utgör under 1% av befolkningen. USA:s fördelning över religionssamfund var 2001 följande; protestanter 52%, katoliker 24,5%, obundna 13,2%, judar 1,3% och övriga 0,5-0,3% (vilket bland annat innefattar muslimer, buddhister, ateister och hinduer). Anmärkningsvärt är att antalet människor som ser sig som kristna faller snabbt, från 86,2% 1990 till 76,5% 2001, många av dessa har istället gått över till nyandliga filosofier som inte kan anses vara religoner på samma sätt som till exempel kristendomen (dessa ingår i benämningen obundna i fördelningsstatistiken ovan). Landets sociala struktur är starkt splittrad med en stor del av landets tillgångar kontrollerade av en liten del av befolkningen och en växande fattig underklass. I relation till andra länder ligger dock den generella levnadsstandarden långt över världssnittet. 51% av hushållen hade år 2000 tillgång till en dator och 41% hade tillgång till Internet. Vidare ägde år 2002 67,9% av befolkningen sitt eget hem. USA har inget officiellt språk, vilket beror på att engelska har varit totalt dominerande, varför det ansetts att man ej behöver ett officiellt språk. I takt med att antalet spansktalande invandrare från Latinamerika, hispanics, ökade under andra hälften av 1900-talet, och dessa i motsats till tidigare invandrargrupper har valt att inte övergå till att prata engelska, så har kraven på att engelska skall införas som officiellt språk i USA ökat. Se även Svensk-Amerika.

Kultur

Den amerikanska kulturen har en stark påverkan på resten av världen, i synnerhet västvärlden. Musik , filmer och TV-serier exporteras i stor skala. Till exempel gick 62,5% av alla svenska biobesök till en amerikansk film år 2001, trots att de bara utgjorde 35,3% av alla filmer som gick upp på svenska biografer. Denna kulturella påverkan är dock relativt ny och kan spåras tillbaka till första hälften av 1900-talet, vid Hollywoods och ungdomskulturens framväxt. Innan dess sågs USA, i förhållande till Europa och Asien, som ett kulturellt efterblivet jordbruksland utan någon rik historisk grund. Den amerikanska livsstilen med snabbmat och högt beroende av motorfordon är också ett kulturellt drag som påverkat omvärlden.

Film

Huvudartikel: Amerikansk film Sedan 1920-talet har USA dominerat globala filmindustrin med ett brett utbud av filmer som varit både konstnärliga och tekniskt banbrytande. Detta har bidragit till att det i den amerikanska kulturen finns en ingrodd filmentusiasm som man inte kan hitta någon annanstans än kanske den andra stora filmnationen det vill säga Indien (se indisk film).

Television

Huvudartikel: Television i USA Televisionen är en viktig del av vardagen i USA. 99 procent av alla amerikanska hushåll har minst en tv-apparat och majoriteten av dem har fler än en. Den amerikanska televisionen domineras och präglas helt av kommersiella bolag och det har aldrig funnits en statligt styrd public service-kanal. De större amerikanska tv-kanalerna (och radiostationerna) är uppbyggda av så kallade "nätverk" (network), alltså ett övergripande företag som producerar program som sedan visas av regionala stationer med oberoende ägare. Den amerikanska tv-marknaden dominerades länge av National Broadcasting Company, American Broadcasting Company och Columbia Broadcasting System, men har från 1980-talet fått konkurrens från andra nätverk såsom Fox Broadcasting Company samt kabel-tv-kanaler.

Utbildning

USA har idag ett omfattande system för högre utbildning, med över 1 500 universitet och högskolor. Många av dessa anses vara de mest prestigefyllda inom sitt specialområde. Exempelvis, Harvard University med bland annat Law, Medical och Business School, Massachusetts Institute of Technology, Princeton University, Cornell University, Berkeley - University of California samt Stanford University.

Transportväsen

Se även


- USA:s president
- Lista över USA:s presidenter
- USA:s delstater
- Registreringsskyltar i USA
- USA-portalen

Externa länkar


- [http://www.census.gov Census Bureau]
- [http://www.cdc.gov Centers for Disease Control and Prevention]
- [http://www.cia.gov Central Intelligence Agency]
- [http://www.congress.org Congress]
- [http://www.dia.mil Defense Intelligence Agency]
- [http://www.dod.gov Department of Defense]
- [http://www.ed.gov Department of Education]
- [http://www.dhs.gov Department of Homeland Security]
- [http://www.dol.gov Department of Labor]
- [http://www.state.gov Department of State]
- [http://www.dot.gov Department of Transportation]
- [http://www.epa.gov Environmental Protection Agency]
- [http://www.faa.gov Federal Aviation Administration]
- [http://www.fbi.gov Federal Bureau of Investigation]
- [http://www.firstgov.gov FirstGov (Portal för USA:s myndigheter och dess tjänster)]
- [http://www.fda.gov Food and Drug Administration]
- [http://www.house.gov House of Representatives]
- [http://www.irs.gov Internal Revenue Service]
- [http://www.nsa.gov National Security Agency]
- [http://www.osha.gov Occupational Safety & Health Administration]
- [http://www.uspto.gov Patent and Trademark Office]
- [http://www.secretservice.gov Secret Service]
- [http://www.senate.gov Senate]
- [http://www.ssa.gov Social Security Administration]
- [http://www.supremecourtus.gov Supreme Court of the US]
- [http://www.uscourts.gov The Federal Judiciary]
- [http://www.army.mil US Army]
- [http://www.whitehouse.gov White House]

Kategori:Nordamerikas länder Kategori:AkronymerKategori:USA ja:アメリカ合衆国 ko:미국 ms:Amerika Syarikat simple:United States th:สหรัฐอเมริกา zh-min-nan:Bí-kok

1935

Händelser


- 1 januari - Italiens nordafrikanska kolonier Tripolitanien och Cyrenaica slås samman till Libyen.
- 13 januari - I en folkomröstning i Saar vill en majoritet på drygt 90 % av de röstande förenas med Tyskland. En neutral kommission under svensk ledning övervakar omröstningen. I det område, som övervakas av den svenska NF-styrkan, går allt lugnt till.
- 24 januari - Världens första ölburk säljs i Richmond, Virginia.
- 28 januari - Island blir det första landet att legalisera abort på medicinska grunder.
- 29 januari - Det svenska kronprinsparet Gustaf (VI) Adolf och Louise Mountbatten återkommer till Sverige från sin resa till Orienten.
- 18 februari - Den svenska NF-styrkan lämnar Saarområdet och anträder hemresan.
- 23 februari - Den svenska NF-styrkan upplöses i Stockholm.
- 26 februari - Radarn demonstreras för första gången.
- 2 mars - Den första Volvon med strömlinjeformad kaross - PV 36 Carioca - presenteras.
- 16 mars - Adolf Hitler tillkännager, att Tyskland kommer att återupprusta, vilket strider mot Versaillesfördraget.
- 25 mars - I Storlien vinner Sigge Bergman Sveriges första internationella slalomtävlingar.
- 8 april - Ingrid Bergman och Gösta Ekman d.ä. spelar huvudrollerna när Gustaf Molanders filmatisering av Hjalmar Bergmans Swedenhielms har premiär.
- 13 april - Publiken strömmar till sedan flera av konstnären Bror Hjorths skulpturer på Färg och form avlägsnats på grund av anstötlighet.
- 24 maj - Prinsessan Ingrid gifter sig i Stockholm med kronprins Frederik (IX) av Danmark.
- 27 maj - Den svenska riksdagen firar 500-årsjubileum, vilket firas i Arboga, där den första riksdagen hölls av Engelbrekt Engelbrektsson 1435, samt vid riksdagshuset i Stockholm.
- 28 maj - En utredning föreslår övergång till högertrafik i Sverige från 1938. Kostnaden beräknas till 10 miljoner kronor.
- 29 maj - Hooverdammen står färdigbyggd.
- 30 maj - En jordbävning med styrkan 7,5 på Richterskalan förstör stora delar av staden Quetta nära gränsen mot Afghanistan i dagens Pakistan varvid cirka 25 000 människor omkommer.
- 3 juni - Det svenska Högerpartiets ordförande Arvid Lindman avgår och efterträds av Gösta Bagge.
- 10 Juni - Anonyma Alkoholister bildas av börsmäklaren William Griffith Wilson och läkaren Robert Holbrook Smith i Akron, Ohio i USA.
- 1 juli - Den svenska förordningen om tyst trafik träder i kraft, vilken innebär förbud mot att onödigtvis avge signal i tätbebyggt område.
- 16 juli - De första parkeringsmätarna börjar användas i Oklahoma City.
- 7 augusti - En utredning angående de svenska skyddshemmen för unga avslöjar svåra missförhållanden.
- 27 augusti - 1930 års försvarskommitté förordar en förstärkning av det svenska försvaret igen efter nedrustningen 1925, på grund av den allt mörkare situationen utomlands.
- 29 augusti - Svenskfödda drottning Astrid av Belgien omkommer i en bilolycka vid Vierwaldstättersjön i Schweiz. Hennes make kung Leopold undkommer med lättare skador.
- Augusti - Ett svensk-etiopiskt vänskaps- och handelsavtal undertecknas, trots italienska protester.
- 15 september - Nürnberglagarna träder i kraft i Tyskland varvid de tyska judarna förlorar sitt medborgarskap.
- 1 oktober - Generalmajor Eric Virgin tvingas, på svenska UD:s uppmaning, lämna sin tjänst hos den etiopiske Haile Selassie, eftersom han börjar reta italienarna för mycket.
- 3 oktober - Italien invaderar Abessinien.
- 4 oktober - Göteborgs konserthus, ritat av Nils Einar Eriksson, invigs.
- 6 oktober - UD får meddelande om att fyra av de fem svenska officerarna i etiopisk tjänst har begärt avsked ur svenska armén. Detta har de gjort för att kunna kämpa i Abessinienkriget på Abessiniens sida, utan att kompromettera Sverige, som är neutralt i kriget.
- 8 oktober - De svenska officerarna i Abessinien beviljas avsked.
- 10 oktober - Operan Porgy and Bess av George Gershwin uruppförs i New York.
- 15 oktober - Trafikkarusellen vid Slussen i Stockholm invigs och väcker internationell uppmärksamhet.
- 23 oktober - Efter bara två veckors insamling av medel kan svenska Röda Korset sända fem ambulanser med personal till det av Italien överfallna Abessinien.
- 25 oktober - August Strindbergs skådespel Ett drömspel har premiär på Dramaten i Stockholm.
- 4 november - Den första långfilmen i färg, amerikanska Fåfängans marknad, visas i Sverige.
- 5 november - Sällskapsspelet Monopol kommer ut på marknaden i USA.
- 14 november - Harry Martinsons självbiografiska roman Nässlorna blomma kommer ut.
- 20 november - Västerbron i Stockholm invigs.
- 28 november - Det första elektriska tåget på sträckan Krylbo-Bollnäs körs.
- 15 december - Jan Fridegårds delvis självbiografiska roman Jag Lars Hård kommer ut och anses av en del kritiker som alltför rå.
- 23 december - Befolkningskommissionen föreslår skattelättnader för att stimulera det svenska barnafödandet.
- 30 december - Sjukvårdaren Gunnar Lundström dödas när italienska plan anfaller den svenska ambulansgruppen i Abessinien, vilket leder till häftiga protester.
- Lika folkpension för män och kvinnor införs i och med den svenska folkpensionslagen, som gör avgiftspensionerna större.
- Sven Hedin återvänder från sin sista Asienexepdition.
- Det svenska Folkpartiets kvinnoförbund bildas.
- Arbetsmarknadens parter får del i administrationen av den svenska arbetslöshetsförsäkringen.
- Ett av Folkpartiet och Bondeförbundet omarbetat regeringsförslag till lagstiftning på arbetsmarknaden fälls av Högern och socialdemokraterna.
- Svensk-sovjetiska vänskapsförbundet bildas.
- Första numret av Vecko-Revyn utkommer.
- Företaget Volvo börsnoteras.
- Speditionsföretaget AB Svenska Godscentralen (ASG) bildas.
- Kooperativa Förbundet köper PUB i Stockholm.

Födda


- 1 januari - Om Prakash Chautala, indisk politiker, chefsminister i Haryana flera gånger.
- 2 januari - Valeri Kubasov, rysk kosmonaut.
- 4 januari - Floyd Patterson, amerikansk boxare.
- 5 januari
  - Nagendra Nath Jha, indisk politiker, har varit guvernör på Andamanerna 2001-2004.
  - Inger Pehrsson, svensk scenograf, och kostymör för filmer och teater.
- 8 januari - Elvis Presley, amerikansk rocksångare och skådespelare.
- 11 januari - Ghita Nørby, dansk skådespelare.
- 17 januari - Lars Lind, svensk skådespelare.
- 24 januari - Mona Malm, svensk skådespelare.
- 31 januari
  - Richard Lindskog, svensk operettsångare och skådespelare.
  - Kenzaburo Oe, japansk författare, nobelpristagare.
- 1 februari - Vladimir Aksyonov, rysk kosmonaut.
- 11 februari - Gene Vincent, amerikansk rockmusiker.
- 14 februari - Mickey Wright, amerikansk golfspelare.
- 23 februari - Tommy Nilson, svensk skådespelare.
- 25 februari - Sally Jessy Raphaël, amerikansk pratshowledare och skådespelare.
- 2 mars - Luis Suárez, spansk fotbollsspelare och tränare.
- 3 mars - Zhelyu Zhelev, president i Bulgarien 1990-1997.
- 8 mars - Bodil Mannheimer, svensk skådespelare.
- 14 mars - P. C. Jersild, svensk läkare och författare.
- 15 mars - Jimmy Swaggart, amerikansk sångare, pastor och evangelist.
- 18 mars - Weiron Holmberg, svensk skådespelare.
- 26 mars - Mahmoud Abbas, palestinsk regeringschef 2003, ordförande för den palestinska myndigheten från 2005.
- 28 mars - Margareta Wästerstam, svensk skådespelare och TV-producent.
- 6 april - Elisabeth Rehn, finländsk politiker (sfp).