:: wikimiki.org ::
| Sigtuna |
Sigtuna
Sigtuna är en tätort vid Mälaren, grundad av Erik Segersäll runt år 980 e.kr. Staden skall ha fått stadsprivilegier av Olof Skötkonung redan år 1010. Den blomstrade som ett kungligt och kommersiellt centrum i 250 år från slutet av 1100-talet. Staden attackerades 1187 av plundrare från östra Östersjön, den fortsatte existera som större stad även efter det men under 1400-talet flyttades tonvikten till städer som Uppsala, Visby, Kalmar och Stockholm. På 990-talet slogs här även Sveriges första mynt under Olof Skötkonung. Orten har nu omkring 5000 invånare och är ett populärt turistmål. I Sigtuna ligger också internatskolan Sigtunaskolan Humanistiska Läroverket (SSHL), en av Sveriges tre riksinternatskolor. Andra kända landmärken i staden är Sigtunastiftelsen samt de ruiner av medeltida stenkyrkor som ligger strax norr om stadskärnan.
Kategori:Orter i Sverige
Kategori:Sigtuna kommun
Kategori:Sveriges städer
Mälaren
Mälaren är Sveriges tredje största sjö (efter Vänern och Vättern). Arealen är 1 140 km². Från öst till väst är det cirka 120 kilometer, och den beräknas innehålla 11,4 biljoner liter vatten.
Mälaren består av vikar, sund och fjärdar och har många öar, de största är Selaön och Svartsjölandet. Medeldjupet beräknas till 10 meter och det största uppmätta djupet är 64 meter, väster om Adelsö. Sjöns form har sitt ursprung från förkastningar, åsar och sprickdalar.
Sjön är mycket fiskrik - hela 31 arter finns, varav den vanligaste är nors.
Mälaren var en havsvik fram till 1200-talet, och blev tidigt reglerad. Ytan ligger numera cirka 0,7 meter ö.h. Utloppet till havet går via Södertälje kanal eller Norrström, Söderström eller Hammarbyslussen i Stockholm.
Vid Mälaren ligger Stockholm, som ibland kallas för Mälardrottningen.
Kategori:Svenska sjöar
Olof Skötkonung slaget för Olof Skötkonung]]
Olof Skötkonung, född omkring 980, död sannolikt under vintern 1021-22, kung av Sverige ca 995-1022, son till Erik Segersäll och Sigrid Storråda. Döptes enligt Sigfridslegenden i Husaby källa år 1008 av den engelske missionsbiskopen Sigfrid, men uppgiften är osäker och även en missionär vid namn Bernhard har nämnts i en källa som den som döpte Olof Skötkonung. Dessutom hade det i Sigtuna präglats mynt i hans namn med kristna motiv redan från slutet av 990-talet. Detta faktum att han lät prägla Sveriges första mynt i Sigtuna talar också för att han hade sin maktbas i Mälardalen. I början av hans regering var han allierad med den danske kungen Sven Tveskägg och tillsammans med honom besegrade de den norske kungen Olav Tryggvason i slaget vid Svolder år 1000. Som en följd av segern delades Norge mellan de två kungarna och Olof Skötkonung fick Bohuslän och södra Tröndelag, länder som han dock under de fortsatta striderna mot norrmännen senare förlorade.
Olof Skötkonung är annars mest känd för att vara den som kristnade Sverige. Ett led i kristnandet var att han tillät att landets första biskopssäte inrättades i Skara 1014. Placeringen av stiftet i Skara och inte i Sigtuna, som hade varit en kristen stad ända sedan dess grundläggande på 970-talet, har förklarats med att Olof Skötkonung ogärna ville underordna sig den tyske kejsaren, vars intressen ärkebiskopen av Hamburg-Bremen företrädde. Av sammma anledning gynnades engelska missionärer som den ovannämnde Sigfrid. Enligt kyrkohistorikern Adam av Bremen skulle Olof Skötkonungs kristna tro ha lett till missnöje bland hedniska svear som avsatte honom och tillsatte hans (lika kristna) son Anund Jakob som kung istället. De sista åren av hans liv var han därför kung över enbart Västergötland. Snorre Sturlasson anger dock ett annat motiv till svearnas beslut. Enligt honom skulle orsaken ha varit missnöje med Olof Skötkonungs långvariga krig mot Norge som hade lett till att länderna på andra sidan Östersjön hade frigjort sig från svearnas välde.
Namnet skötkonung har förklarats med många hypoteser; det kan betyda allt ifrån dialektalt för "Götkonung", skötkonung i betydelsen samlare, "skotkonung" eftersom han tillbringat viss tid i Skottland etc., men den mest sannolika förklaringen är skattekonung, då han var först med ett kungligt mynthus och möjligen var först med lösen för ledung, när den uteblev, vilket ju sedan blev "skatt".
Han är också ett bra exempel på det för många ickehistoriker okända faktumet att Sverige och "kungliga" ätter redan då var inblandade i internationella förvecklingar. Olofs dotter t.ex., var gift med den ryske storfursten Jaroslav (se under barn nedan).
En uppgift om att Olof skulle ligga begravd i Husaby i Västergötland härstammar från 1740-talet och är lika obevisbar som de 100-200 år äldre uppgifterna att han är begravd i Skara och Linköping. Den utpekade graven i Husaby är inte tillräckligt gammal för att vara hans.
Tillskrivs yttrandet: "Jag är den tionde konungen i Uppsala med arv från frände till frände; alla har vi varit överkonungar över andra konungar i nordanlanden".
Äktenskap
- Estrid, en slavisk (obotritisk) furstedotter.
Barn
- Med Estrid:
- Anund Jakob.
- Ingegärd Olofsdotter av Svitjod gift med Jaroslav I av Kiev.
- Med frillan Edla:
- Astrid Olofsdotter av Svitjod gift mot faderns vilja med Olav den helige av Norge.
- Emund den gamle.
Kategori:Sveriges regenter
Kategori:Personer under vikingatiden
1100-taletDenna artikel handlar om seklet 1100-talet, åren 1100-1199. För decenniet 1100-talet, åren 1100-1109, se 1100-talet (decennium).
----
Sekel: 1000-talet - 1100-talet - 1200-talet
Decennier och år:
----
Anmärkningar
- I slutet av 1100-talet har de flesta svenska socknarna formerats. Dessa kommer att ligga till grund för Sveriges indelning under många århundraden, fram till modern tid.
Kategori:Sekel
ja:12世紀
ko:12세기
simple:12th century
th:คริสต์ศตวรรษที่ 12
1187
Händelser
- 25 oktober - Albert de Mora blir påve under namnet Gregorius VIII.
- 19 december - Paolo Scolari blir påve under namnet Clemens III.
- Slaget vid Sigtuna utkämpas, när estniska sjörövare plundrar och bränner staden. I striden dödas den svenske ärkebiskopen Jon och Petrus utses till ny svensk ärkebiskop.
- Tredje korståget inleds efter förlusten mot Saladin i slaget vid Hattin då nästan hela kungariket Jerusalem förlorades.
Födda
- 5 september - Ludvig VIII av Frankrike, kung 1223-1226.
Avlidna
- 19 oktober - Urban III, påve 1185-1187.
- 17 december - Gregorius VIII, född Albert de Mora, påve 25 oktober-17 december 1187.
- Johannes, svensk ärkebiskop 1185-1187.
Kategori:Årtal
Kategori:1180-talet
ko:1187년
Östersjön
Östersjön är ett ca 413 000 kvadratkilometer stort och upp till 459 meter djupt innanhav med bräckt vatten i norra Europa. Det gränsar i väster till Danmark och Sverige, i öster till Finland, Ryssland, Estland, Lettland och Litauen, i söder till Polen och Tyskland.
Utfartsleder är genom Öresund och Stora Bält. Vid Åland avgränsas ett särskild bäcken som kallas Bottenhavet. Vid Umeå finns ännu ett smalt ställe, Norra kvarken, som skiljer Bottenhavet från Bottenviken. Från den egentliga Östersjöns norra del sträcker sig åt öster Finska viken (finska: Suomen lahti) mellan Finland och Estland. Vid stränderna och i skärgårdarna är Östersjön på vintern täckt med is. Bottenviken är ofta helt isbelagd, likaså de inre delarna av Finska viken. Stora Bälten och Öresund var tidigare ofta sammanfrusen med driftis och packis. 1658 tågade Karl X Gustav med en svensk armé över Bälten.
Stora öar: Gotland, Öland, Bornholm, Dagö, Ösel, Åland, Rügen
Geologisk utvecklingshistoria
När inlandsisen drog sig tillbaka, för ungefär 12 000 år sen, var Östersjön ett hav med delvis helt andra konturer än idag. Genom landets höjning avspärrades småningom dess portar, och Östersjön blev en sötvattensjö. Först därefter öppnades genom landsänkning i sydväst de nuvarande avloppen som blev i början både bredare och djupare än idag, varigenom Atlantens saltvatten fick bättre tillträde. Genom ny landhöjning blev avloppen åter förträngt, vilket medför vattnets alltjämt pågående sakta utsötning. Kringliggande länders nivåförändringar pågå fortfarande med ett höjningsmaximum vid ångermanländska kusten.
Övergödning
Östersjön har under senare delen av 1900-talet drabbats av en kraftig övergödning genom tillförsel av fosfor och kväveföreningar. När närningsämnen tillförs ökar tillväxten, vid vissa förhållanden som algblommning, varefter dött organiskt material faller till botten. Där förbrukas syret av nedbrytare, och syrebrist uppstår. I den anaeroba miljön bildas svavelväte vilket leder till döda bottnar och att tidigare bundet fosfor frisläpps som förvärrar situationen. Dessutom ligger vattnet i Östersjön i två skikt med lite blandning. Överst ligger ca: 5 m bräckt vatten och under detta ligger det undre lagret med saltare vatten. Då östersjöns utlopp genom Öresund inte är så djupt är utbytet av vattnet i det undre lagret bristfällig med låg syresättning som följd. Östersjön är således ännu värre drabbat av syrebrist till följd av övergödning. Miljöproblemen i Östersjön är allvarliga.
bild:Algblommning_1.JPG|Ölands ostkust, sommaren 2005
Bild:Algblommning_2.JPG|Dito
Se även
- Östersjöprovinserna
- medelhav
Externa länkar
- [http://maps.grida.no/baltic Baltic Environmental Atlas: interaktiv karta över hela regionen]
Kategori:Europas innanhav
Kategori:Östersjön
ja:バルト海
ko:발트 해
simple:Baltic Sea
th:ทะเลบอลติก
1400-taletDenna artikel handlar om seklet 1400-talet, åren 1400-1499. För decenniet 1400-talet, åren 1400-1409, se 1400-talet (decennium).
----
Sekel: 1300-talet - 1400-talet - 1500-talet
Decennier och år:
ja:15世紀
ko:15세기
simple:15th century
th:คริสต์ศตวรรษที่ 15
Uppsala
Uppsala är en tätort (stad) i östra Svealand, centralort i Uppsala kommun, Uppsala län (landskapet Uppland), med ca 130 000 inv. (2000). Den är residensstad för Uppsala län, ärkebiskopssäte samt säte för Nordens äldsta universitet, Uppsala universitet.
Geografi
Uppsala, som är beläget omkring 70 km norr om Stockholm och omkring 35 km norr om Arlanda flygplats, är Sveriges fjärde största tätort (även kommun). Staden ligger på bägge stränderna av Fyrisån, omkring 8 km ovanför dess utlopp i Mälaren vid viken Ekoln, nedanför och delvis på den rullstensås, Uppsalaåsen, som sträcker sig utmed åns västra sida och sedan, med vissa avbrott, fortsätter söderut till Stockholm. Söderifrån passerar Europaväg 4 från Stockholm genom staden och fortsätter norrut mot Gävle. Från Uppsala och söderut är E4:an en motorväg. Denna motorväg håller för närvarande på att förlängas upp mot Gävle och just nu präglas vissa delar av Uppsala av stora vägbyggen.
Stadsbild
Utmärkande för staden är Fyrisån, Uppsala domkyrka och Uppsala slott.
Staden Uppsala domineras av modernistisk bebyggelse från 1960- och 1970-talen, då en rivningsvåg svepte fram över staden. Andelen hus från 1800-talet är lägre i Uppsala än i det under andra världskriget totalt utbombade Dresden. Viss äldre bebyggelse finns dock, framför allt väster om Fyrisån.
Flera stadsdelar i utkanten av staden har stora andelar studenter, i både studentkorridorer och vanliga lägenheter, t.ex. Flogsta och Luthagen.
På 1960-talet beslutades att Uppsala inte längre skulle expandera som ringar på vattnet, utan mer på längden. Syftet med det var att ge invånarna närmare till grönområden, samtidigt som man sparade åkermark. Ett resultat av detta är att framförallt de sydvästra delarna av Uppsala präglas av förortskaraktär, med luftighet, utspriddhet och långa avstånd. Expansionen av staden, i kombination med ökad inpendling, har lett till omfattande ökningar av biltrafiken i såväl centrum som längs omgivande trafikleder.
Kultur
Uppsala är säte för Svenska Kyrkans ärkestift, Svenska kyrkans centralförvaltning (kyrkokansliet), Evangeliska Fosterlandsstiftelsen, sammanträdesort för kyrkomötet, och är också hemort för Livets Ord. Flera lärda samfund finns i staden.
Väster om Fyrisån finns de flesta inrättningar som tillhör universitets-, student- och den kyrkoadministrativa världen. Uppsala universitet hade 36 500 inskrivna studenter år 2001. Näst största läroinrättning är Sveriges lantbruksuniversitet, SLU. Öster om ån finns centrum för stadens borgerliga kultur.
Uppsala kommun har en hög andel invånare med eftergymnasial utbildning, och dessutom en stor inflyttning, från såväl andra delar av Sverige som utlandet. Den genuint uppländska folkkulturen kan dock tränga fram, särskilt om man beger sig något utanför stadsgränsen.
Viktiga inrättningar
- Uppsala domkyrka
- Uppsala universitet
- Carolina Rediviva
- Sveriges lantbruksuniversitet
Föreningsliv
Sport
Uppsala är känd som en bandystad. På Studenternas IP spelas SM-finalen i bandy varje år. Några av de mest framträdande bandyklubbarna genom tiderna är IFK Uppsala, IK Sirius, IF Vesta, IF Vindhemspojkarna samt Uppsala BOIS.
En annan känd idrottsarena är Fyrishov, där stadens basketlag Salléns, tidigare KFUM Uppsala, har sin hemmaarena. Där huserar även Uppsala fäktningsförening, Uppsala volleybollsällskap och Upsala simsällskap, världens äldsta simförening och Sveriges äldsta idrottssförening. Den idrott som drar mest publik är innebandy. Elitlaget Storvreta IBK har hemmaplan i Fyrishov.
Uppsala har även fostrat en mängd duktiga alpinister i Uppsala Slalomklubb. En fullgod skidbacke är dock ännu att önska.
Historia
Huvudartikel: Uppsalas historia
Dagens Uppsala hette tidigare "Östra Aros", och det nuvarande Gamla Uppsala hette då "Uppsala". Mälarfjärden Ekoln sträckte sig vid den här tiden fram till Östra Aros, som utgjorde hamn till Uppsala. Uppsala nämndes som central kultplats inom asatro på svenskt område av bland annat Adam av Bremen. Östra Aros kom sedan att ta över namnet "Uppsala" och det äldre "Uppsala" fick namnet "Gamla Uppsala" i samband med att ärkestiftet flyttades.
Vattenvägarna via Stäket och Ekoln från Mälaren norrut gjorde tidigt platsen till knutpunkt för handel med framförallt pälsvaror från skogsområden norrut och inåt landet. Dåvarande Västra Aros har behållit sitt namn, det vill säga Västerås.
I maj 1702 totalförstördes nästan hela stadens innerkärna vid en brand, bland annat ödelades domkyrkan. Ett antal storbränder efter 1980 har inträffat: restaurang Flustret, Centralbadet, torvladan (kommunala värmeverkets torvlager), saluhallen (2002) och kvarteret Gerd (2004).
Den 1 januari 2003 delades Uppsala kommun och den administrativa indelningen förändrades. Knivsta blev egen kommun och kommundelarna upphörde.
Personer i stadens historia
- Olof Rudbeck d.ä.
- Olof Rudbeck d.y.
- Carl von Linné
- Dag Hammarskjöld
- Bror Hjort
Bror Hjort]
Historiskt: Uppsalas industrier
- Nymanbolagen (cykeltillverkning)
- Slotts industrier
- Henrik Gahns AB (kemisk-teknisk industri)
- Bayerska Bryggeriet (Livsmedel)
- Almqvist & Wiksell Tryckeri AB
- Hästens skor (tekoindustri)
Ekonomi
Närings- och samhällsliv
Uppsalas viktigaste arbetsgivare vid sidan av universitet och offentlig sektor (bland annat universitetssjukhuset Akademiska sjukhuset, UAS) är förmodligen biomedicinsk och farmaceutisk industri, exempelvis nuvarande GE Healthcare (gamla Pharmacia) samt många mindre och medelstora företag inom biomedicinalområdet. Biomedicinskt centrum (BMC) vid Uppsala universitet spelar en avgörande roll för dessa. BMC ligger nära Gluntenområdet där många små biomedicinska företag har sitt säte eller sin uppkomst.
I Uppsala finns bland annat de statliga myndigheterna Läkemedelsverket, Livsmedelsverket, Sveriges geologiska undersökning, Uppsala universitet samt Sveriges lantbruksuniversitet.
Upsala Nya Tidning (UNT) dominerar lokalpressen, i övrigt finns Radio Uppland, reklamradiostationerna City 106,5 och Rix-FM, en lokalredaktion för TV4 och lokal-TV.
Uppsalas nattbefolkning är större än dagbefolkningen. Nästan 16 000 Uppsalabor pendlar till Stockholm med förorter för att arbeta. Många nordupplänningar pendlar dock även till Uppsala för att arbeta.
Turism
Hotell och vandrarhem
Förutom traditionella hotell och vandrarhem finns även Uppsala rumsförmedling som kan vara till hjälp till den som söker tillfälligt tak över huvudet.
Sevärdheter
- Uppsala domkyrka med ett stort antal prominenta gravar: Gustav Vasa, Carl von Linné, Emanuel Swedenborg. På kyrkogården finns Dag Hammarskjölds gravplats.
- Uppsala slott med fängelsehålorna. Slottet var bland annat skådeplats för sturemorden
- Fyrishov med äventyrsbad är ett av stadens mest besökta turistmål.
- Gamla Uppsala med Uppsala högar.
- Universitetet med universitetshuset (aulan), Gustavianum och Skytteanum
- Universitetsbiblioteket Carolina rediviva, där Silverbibeln, (Codex argenteus), förvaras
- Kungsängsliljan, Upplands landskapsblomma, växer ymnigt på Kungsängen strax söder om Uppsala men är i övrigt sällsynt i landet.
- Linnés Hammarby, Carl von Linnés gård sydöst om staden är öppen för besökare, liksom Linnéträdgården och Botaniska trädgården i anslutning till slottet inne i staden.
- Valsgärde gravfält strax norr om Gamla Uppsala, med båtgravar från vendeltid
- Vendels gravfält
- Mora stenar, plats för forntida och medeltida kungaval
- Björns hög, en av landets största gravhögar, i Hågadalen. Grävdes ut under ledning av Gustav V i 1900-talets början.
Se även
- Gamla Uppsala
- Uppsala domkyrkoförsamling
- Länsstyrelsen i Uppsala län
Externa länkar
- [http://www.uppsalatourism.se Turistinformation för Uppsala och Uppland]
- [http://www.uppsala.se Uppsala kommun]
- [http://www.c.lst.se Länsstyrelsen Uppsala län]
Kategori:Uppsala
Kategori:Uppsala kommun
Kategori:Sveriges städer
ja:ウプサラ
ko:웁살라
Visby
Visby, stad på Gotland, centralort i Gotlands kommun, residensstad i Gotlands län, stiftsstad i Visby stift. Visby har 22 425 invånare (2002).
När svensk lag ännu skilde mellan städer och andra kommuner var Visby Gotlands enda stad (precis som Slite var dess enda köping och Hemse dess enda municipalsamhälle. Sedan hela ön blivit en kommun har Visby formellt reducerats till tätort och församling.
Namnet kommer av vi, "offerplats", och by, "stad" (den ursprungliga betydelsen av det sistnämnda ordet har gått förlorad i svenskan men finns kvar på danska, norska och gutniska). I Gutasagan benämnes orten endast Vi.
Historia
Ingen vet hur långt tillbaka stadens historia går. Enligt en teori skall staden ha grundats officiellt cirka år 900, men redan tidigare fanns här ett handelscentrum.
På 1100-talet var Visby ett viktigt säte
för Hansan. Stadens befolkning var då halvt tysk, och starka motsättningar rådde mellan stad och land; därför är ringmuren betydligt tjockare mot land än mot havssidan.
1361 erövrades Gotland av Valdemar Atterdag. Enligt en legend skall denna erövring ha följts av brandskattningen av Visby, men historiska fakta är osäkra. Vid den avgörande drabbningen på Korsbetningen, öster om muren, mellan danskar och gutniska bönder, ställde sig staden neutral.
1525 rådde konflikt Lübeck och Visby. Enligt traditionen skall lübeckarna då ha bränt stadens alla kyrkor, utom den tyska, som nu är domkyrka. I så fall gjorde de sig själva ovetande kommande seklers turistnäring en stor tjänst; Visby är nu känt om rosornas och ruinernas stad.
Visby blev en svensk stad 1645, vid freden i Brömsebro.
1661 föddes i Visby Christopher Polhem.
1808, under sista svensk-ryska kriget, annekterades Visby och övriga Gotland "för evig tid", som slutade en månad senare. Ryssarna kom efter påsk enligt gregorianska kalendern, men före påsk enligt den i Ryssland då ännu gällande julianska kalendern, varför man i Visby det året firade påsk två gånger; Visby domkyrka är därmed den första av Sveriges domkyrkor där man celebrerat rysk-ortodox liturgi.
När månaden var slut återgick Gotland till Sverige. Den avsatte ryske guvernören Bodisko blev efter krigsslutet i stället guvernör i Finland.
I Visby anordnas en årlig medeltidsvecka. Visby har liksom hela Gotland besök av många turister.
Hansestaden Visby är sedan 1995 med på UNESCO:s världsarvslista.
Sevärdheter
Många minnesmärken från Visbys storhetstid är idag stadens sevärdheter:
- ringmuren från 1200-talet, 3,5 km lång med sammanlagt 44 torn, med bl.a. kruttornet.
- kyrkoruiner, synnerhet S:ta Katarina vid stora torget (franciskansk) och S:t Nicolai några kvarter längre norrut (dominikansk); där uppfördes under ett stort antal år ruinspelen med musik av Friedrich Mehler.
- domkyrkan, S:ta Maria.
- ca 150 medeltidshus i mer eller mindre väl bevarat skick.
- Gotlands fornsal, som idag är museum.
- Botaniska trädgården, ägd av sällskapet DBV (De badande vännerna).
- Galgberget, norr om Norderport, med en ännu bevarad medeltida galge - tre stenpelare med sjutton stenar i varje; en syn numera mer Golgatalik än själva Golgata.
- Trojaborg, inte så långt från Galgberget; detta är förlagan till den kopia som finns på Skansen i Stockholm.
Se även
- Carl Gustaf Hellqvists målning Valdemar Atterdag brandskattar Visby (1882)
Kategori:Sveriges städer
Kategori:Gotland
ja:ヴィスビュー
Kalmar
Kalmar är en tätort och centralort (stad) i Kalmar kommun.
Kalmar är Smålands tredje största stad efter Jönköping och Växjö. Staden är även residensstad i Kalmar län. Kalmar ligger vid Kalmarsund och genomkorsas av E22:an. Från Kalmar går även Ölandsbron över till Öland och riksväg 25 mot Halmstad, Växjö och Nybro. Staden har järnvägsförbindelse med flera städer i landet.
Historia
Nybro
Kalmar är en av Sveriges äldsta städer, och kan därför visa upp en mängd historiska minnesmärken. I stadens historia finns både Kalmarunionen, Gustav Vasa och Nils Dacke. 1483 skrevs Kalmar recess under av Sverige, Danmark och Norge. Under medeltiden var staden ett gränsfäste mot Danmark, Sveriges nyckel, en betydande hamn, handelscentrum och en av rikets större städer. Flera strider utkämpades i Kalmars närhet, bl.a. Kalmarkriget 1611-1613. Två blodbad skedde under 1500-talet, mycket till följd av kriget med Danmark. I Kalmar skrev den svenska kungen Johan III och den polska kungen Sigismund år 1587 under Kalmar stadgar som avsåg att styra upp unionen mellan Sverige och Polen, men det blev aldrig som det var planerat. Kalmar slott har i flera avseenden varit en plats för kungar där de planerar kommande unioner och andra ageranden. Staden kom att förlora sin forna betydelse som gränsfästning i samband med 1658 års fred i Roskilde då Blekinge och Skåne annekterades av Sverige.
Gamla staden låg på fastlandet, nya staden uppfördes på Kvarnholmen från 1600-talet. Kalmar har en hel del praktfulla barockbyggnader, t.ex. domkyrkan. Kalmar var biskopssäte till 1915, numera hör staden till Växjö stift. Idag en livlig sjöfarts- och industristad och centrum för en jordbruksbygd.
Kultur och sevärdheter
Som historiskt betydande residens- och stiftsstad samt tidigare gränsstad har Kalmar flera storslagna byggnader i staden. Kalmar var under medeltiden en av de få städerna i Sverige som omgavs av en riktig ringmur och idag finns fortfarande rester kvar av denna på Kvarnholmen. Staden klarade sig hyggligt undan 1960-1970talens rivningsraseri som drabbade många andra svenska städer vid denna tid. De historiskt viktiga områdena Kvarnholmen och Gamla staden vid Kalmar slott skonades relativt väl medan stora delar av Malmen som i huvudsak kom till under sena 1800-talet revs för att få plats med nya landstingskomplex. En stor del av den gamla staden finns alltså kvar i välbevarat skick.
Bland moderna tiders sevärdheter hör Ölandsbron, invigd 1972 och fullt synlig över stora delar av staden, till. När IKEA 2006 slår upp portarna i Kalmar lär även det kunna fogas till listan över moderna sevärdheter.
- Salvestaden
- Ölandsbron
- Kalmar slott
- Kalmar stadsteater
- Tripp, trapp, trull (husen)
- Kalmar domkyrka
- Kvarnholmen
- Kalmarsund
- Kalmar läns museum
- Krusenstiernska gården
Industri
Volvo hade tidigare bilproduktion i staden vid Volvo Kalmarverken. Likaså fanns "chokladan" där Nordchoklad hade sin godisproduktion. Staden är ett administrativt centrum för Kalmar län och omgivande landsbygd och har därför flera lokala och regionala myndigheter.
Idrott
- Fotboll: Kalmar FF och Kalmar AIK (på Fredriksskans IP)
- Bordtennis: Kalmar BTK
- Ishockey: [http://www.kalmarknights.nu Kalmar Knights]
Kommunikationer
Staden har kontakt med omvärlden genom tåg (Kust till Kust och Stångådalsbanan), buss och flyg (Kalmar flygplats).
Kategori:Sveriges städer
Kategori:Kalmar
Kategori:Orter i Sverige
Stockholm: Material om Stockholm och dess omgivningar finns samlat på Wikipedia:Stockholmsportalen.
----
Stockholms kommun, officiellt Stockholms stad, är Sveriges huvudstad och består till sin helhet av tätorten Stockholm. Stockholm är residensstad för Stockholms län.
Historia
Huvudartikel: Stockholms historia
Staden grundades år 1252 av Birger Jarl på den ö, Stadsholmen, som nu benämns Gamla stan. Stockholm har haft en stor betydelse som handelsstad i regionen sedan grundandet och som Sveriges kommersiella och politiska centrum framför allt i.o.m. Gustav Vasas regeringstid. Stockholms befolkning bestod i mitten av 1500-talet inte av mer än 10 000 människor varav många var tyskar eller finländare.
Före Stormaktstiden då många palats uppfördes var dock Stockholm inte mycket mer än en fattig småstad och innan industrialismen på 1800-talet var staden för de flesta stockholmarna en smutsig, trång och farlig stad.
Under 1800-talets andra och 1900-talets första hälft började storstaden Stockholm ta form med esplanader, avlopp och rinnande vatten; spårvägar, telefon, gaslyktor och sedan elektricitet. Under de senaste 50 åren har Stockholms invånarantal fördubblats med bl.a. massbilism som följd.
Geografi
Öar och holmar i Stockholm
Stadsdelar
Stockholm är sedan den 19 april 1904 indelat i stadsdelar. Staden består av 117 stadsdelar. Av dessa ligger 44 i Västerort, 21 i innerstaden och 52 i Söderort. Gränserna mellan stadsdelarna fastställs av kommunen.
Den största stadsdelen till ytan är Hässelby Villastad, 758 hektar. Den minsta är Riddarholmen, 6 hektar.
Stockholms innerstad består av följande stadsdelar. Gränsen mellan
södra och norra innerstaden går i Mälaren-Riddarfjärden-Karljohansslussen-Strömmen-Saltsjön.
Södra innerstaden
Långholmen, Reimersholme, Södermalm, Södra Hammarbyhamnen
Norra innerstaden
Djurgården, Fredhäll, Gamla stan, Hjorthagen, Kristineberg, Kungsholmen, Ladugårdsgärdet el. Gärdet, Lilla Essingen, Marieberg, Norra Djurgården, Norrmalm, Riddarholmen, Skeppsholmen, Stadshagen, Stora Essingen, Vasastaden, Östermalm
Stockholms centrum, som i princip kan sägas bestå av nedre Norrmalm, kallas ibland för "city". Inspiration till detta uttryck har kommit från London, där stadens centrum emellertid faktiskt utgör en egen stad, City of London, inom den större enheten Greater London.
Söderort ligger söder om Mälaren, Årstaviken och Hammarby Sjö, dock tillhör Södra Hammarbyhamnen innerstaden.
Gröndal, Liljeholmen, Årsta, Aspudden, Midsommarkransen, Västberga, Östberga, Enskedefältet, Enskede Gård, Johanneshov, Hammarbyhöjden, Björkhagen, Hägersten, Hägerstensåsen, Solberga, Liseberg, Örby Slott, Stureby, Gamla Enskede, Enskededalen, Kärrtorp, Mälarhöjden, Bredäng, Sätra, Skärholmen, Vårberg, Västertorp, Fruängen, Långbro, Herrängen, Långsjö, Älvsjö, Hagsätra, Örby, Rågsved, Högdalen, Bandhagen, Svedmyra, Tallkrogen, Gubbängen, Hökarängen, Fagersjö, Farsta, Farstanäset, Farsta Strand, Larsboda, Sköndal, Skarpnäcks Gård, Bagarmossen, Flaten, Orhem, Skrubba
Kälvesta, Hässelby Villastad, Vinsta, Nälsta, Flysta, Sundby, Bällsta, Mariehäll, Hässelby Gård, Hässelby Strand, Grimsta, Vällingby, Råcksta, Beckomberga, Eneby, Bromma Kyrka, Blackeberg, Norra Ängby, Södra Ängby, Nockebyhov,Åkeshov, Riksby, Åkeslund, Ulvsunda Industriområde, Ulvsunda, Nockeby, Olovslund, Abrahamsberg, Stora Mossen, Höglandet, Ålsten, Smedslätten, Äppelviken, Alvik, Traneberg, Akalla, Hansta, Husby, Kista, Tensta, Rinkeby,Lunda, Solhem, Bromsten
Högsta punkter
Bromsten
Den högsta naturliga punkten i Stockholm är Vikingaberget i stadsdelen Vårberg, 77 m ö.h. Den högsta punkten i innerstaden är Henriksdalsbergets sydvästra topp, 57 m ö.h Den högsta punkten i staden inom tullarna är Skinnarviksberget, 53 m ö.h.
- Kumminvägen, Hökarängen, 61 m ö.h.
- Nybohovsberget, 58 m ö.h.
- Stora Lappkärrsberget, 50 m ö.h
- Fiskargatan vid Mosebacke Torg, 47,5 m ö.h.
- Stadshagen, 47 m ö.h.
- Vita Bergen, 46 m ö.h.
- Observatorielunden, 42 m ö.h.
Högsta konstgjorda toppar är Högdalstoppen nr 2, 102 m ö.h samt
Hammarbytoppen, 87 m ö.h.
Stadsdelsområden
Stockholms kommun är sedan 1998 indelad i 18 stadsdelsområden. Antalet invånare avser 2004-12-31
- Bromma, 59 622 inv.
- Enskede-Årsta, 46 183 inv.
- Farsta, 45 671 inv.
- Hägersten, 29 847 inv.
- Hässelby-Vällingby, 58 796 inv.
- Katarina-Sofia, 44 224 inv.
- Kista, 30 142 inv.
- Kungsholmen, 54 283 inv.
- Liljeholmen, 31 309 inv.
|
- Maria-Gamla Stan, 63 953 inv.
- Norrmalm, 62 198 inv.
- Rinkeby, 15 613 inv.
- Skarpnäck, 40 248 inv.
- Skärholmen, 30 883 inv.
- Spånga-Tensta, 34 366 inv.
- Vantör, 35 248 inv.
- Älvsjö, 21 290 inv.
- Östermalm, 61 168 inv.
|
Östermalm
I innerstaden bor det 285 826 invånare. Söderort och Västerort har 479 218 invånare.
Demografi
Stockholms stads folkmängd uppgick till 765 044 per 2004-12-31. Av dessa var 370 482 män och 394 562 kvinnor. I innerstaden bodde 285 826 personer, i Söderort 280 679 och i Västerort 198 539. Invånarnas genomsnittliga ålder var 39.8 år (38.1 för män, 41.4 för kvnnor).
40,5% av befolkningen är mellan 20-44 år. Den till folkmängden största församlingen är Spånga församling (49 979 personer), följt av Hägerstens församling (49 075 personer) och Farsta församling (45 6771 personer).
Den mest tättbefolkade församlingen är Maria Magdalena församling (236 personer/hektar) följt av S:t Matteus församling (195 personer/hektar) och Katarina församling (193 personer/hektar).
Sevärdheter
Katarina församling, Stockholms ström, Skeppsholmen och Stadsgården.]]
- Stockholms slott
- Stockholms stadshus
- Gamla stan
- Djurgården
- Riksdagshuset
- Stockholms museer
- Sergels torg
- Hökarängens centrum
Kyrkobyggnader
Några av de mer välkända kyrkobyggnaderna är Riddarholmskyrkan, Storkyrkan och Gustaf Vasa kyrka.
Se vidare komplett lista över kyrkobyggnader i Stockholms stad.
Politik
Allmänt
Stockholms stad är Sveriges till folkmängden största kommun, vars politiska debatt ofta präglas av storstadsrelaterade frågor som infrastruktur och byggande. Bland kommunalråden, som i Stockholm tituleras borgarråd, anses finansborgarrådet ha den främsta positionen, och tillsätts sedan 1930-talet alltid av stadsfullmäktiges majoritet. Med början efter valet 1998 tillsätts alla borgarråd som har en särskild rotel av den politiska majoriteten, medan oppositionen tillsätter oppositionsborgarråd; innan dess delade man upp rotlarna mellan alla de större partierna i fullmäktige.
Kommunalpolitiken har kännetecknats av relativt frekventa maktskiften. Det kan noteras att Centerpartiet sedan flera år inte är representerat i kommunfullmäktige.
Stadens centrala politiska ledning finns i kommunfullmäktige, kommunstyrelse och borgarrådsberedning. Borgarrådsberedningen består av borgarråden och fungerar som ett slags arbetsutskott för kommunstyrelsen.
Kommunstyrelsens förvaltning finns i Stadsledningskontoret, som har ansvar för styrning, uppföljning och utveckling av stadens verksamheter. Förvaltningen arbetar med strategiska frågor och skall ha ett övergripande ansvar för stadens hela verksamhet. Staden har därutöver 18 stadsdelsförvaltningar, 18 fackförvaltningar och 14 bolag, alla med anställda tjänstemän. En av stadens fackförvaltningar är Revisionskontoret, där stadens revisorer är organiserade.
Nuvarande situation
Stockholm styrs sedan 2002 av en koalition av socialdemokrater, vänsterpartister och miljöpartister. Finansborgarråd är Annika Billström (s).
Borgarråd
- Annika Billström, (s), 1. Finansroteln
- Kersti Py Börjeson (s), 2. Stadsbyggnads- och idrottsroteln
- Leif Rönngren (s), 3. Gatu- och fastighetsroteln
- Mirja Särkiniemi (s), 4. Skolroteln
- Roger Mogert (s), 5. Kultur-, arbetsmarknads- och personalroteln
- Teres Lindberg (s), 6. Integrations- och demokratiroteln
- Margareta Olofsson (v), 7. Socialroteln
- Viviann Gunnarsson (mp), 8. Miljö- och konsumentroteln
- Kristina Axén Olin (m), Oppositionsborgarråd
- Jan Björklund (fp), Oppositionsborgarråd
- Sten Nordin (m), Oppositionsborgarråd
- Mikael Söderlund (m), Oppositionsborgarråd
Aktuella frågor
En av de frågor som debatteras mest i Stockholmspolitiken just nu är införandet av trängselskatt. Ett försök med sådan skall göras under år 2006, varefter det är tänkt att man skall anordna en kommunal folkomröstning om huruvida skatten skall permanentas eller tas bort.
Mandatfördelningen i kommunfullmäktige
Nedan presenteras hur många mandat varje parti har erhållit i de fyra senaste valen till kommunfullmäktige i Stockholms stad. Fullmäktige har 101 mandat, varför det krävs minst 51 för att uppnå majoritet. Valresultaten i staden har historiskt sett givit mandatfördelningar som har inneburit maktskifte i Stockholm efter varje val sedan flera decennier. Före 1970 hade fullmäktige 100 madat.
m = Moderata samlingspartiet, kd = kristdemokraterna, c = Centerpartiet, fp = Folkpartiet liberalerna, nyd = Ny Demokrati, sp = Stockholmspartiet, mp = Miljöpartiet de Gröna, s = socialdemokraterna, v = Vänsterpartiet
Valresultat
Avgivna giltiga röster i de två senaste kommunalvalen i Stockholms stad (källa: Valmyndigheten, http://www.val.se avseende 1998-2002, Stockholms stads hemsida 1994). Det kan vid en sammanräkning noteras, att om Centerpartiets och Stockholmspartiets röster ses som borgerliga och hade kunnat räknas in vid valet 2002, så hade det blivit borgerlig majoritet i stadshuset. Nu nådde inget av dessa två partier tillräckligt många röster för att kunna erhålla något mandat.
| År |
m |
kd |
c |
fp |
sp |
mp |
s |
v |
övriga |
| Röster | % |
Röster | % |
Röster | % |
Röster | % |
Röster | % |
Röster | % |
Röster | % |
Röster | % |
Röster | % |
| 1994 |
128 975 | 28,7 |
9 399 | 2,1 |
24 329 | 5,4 |
35 437 | 7,9 |
15 309 | 3,4 |
35 120 | 7,8 |
148 684 | 33,0 |
41 274 | 9,2 |
11 533 | 2,5 |
| 1998 |
146 797 | 32,9 |
28 320 | 6,4 |
9 187 | 2,1 |
34 789 | 7,8 |
19 561 | 4,4 |
26 347 | 5,9 |
114 118 | 25,6 |
54 663 | 12,3 |
20 411 | 4,5 |
| 2002 |
121 405 | 26,0 |
20 746 | 4,4 |
5 939 | 1,2 |
73 736 | 15,7 |
9 137 | 1,9 |
24 965 | 5,3 |
149 871 | 32,0 |
52 325 | 11,2 |
8 772 | 1,8 |
Näringsliv
Kultur och nöjesliv
Se även
- Stockholm
- Storstockholm
- Stockholms län
- Stockholms läns landsting
Externa länkar
- [http://www.stockholm.se/ Stockholms stad] - Officiell webbplats
Kategori:Sveriges kommuner
Kategori:Stockholm
Kategori:Stockholms län
Kategori:Sveriges städer
Kategori:Europas huvudstäder
ja:ストックホルム
ko:스톡홀름
simple:Stockholm
zh-min-nan:Stockholm
Olof Skötkonung slaget för Olof Skötkonung]]
Olof Skötkonung, född omkring 980, död sannolikt under vintern 1021-22, kung av Sverige ca 995-1022, son till Erik Segersäll och Sigrid Storråda. Döptes enligt Sigfridslegenden i Husaby källa år 1008 av den engelske missionsbiskopen Sigfrid, men uppgiften är osäker och även en missionär vid namn Bernhard har nämnts i en källa som den som döpte Olof Skötkonung. Dessutom hade det i Sigtuna präglats mynt i hans namn med kristna motiv redan från slutet av 990-talet. Detta faktum att han lät prägla Sveriges första mynt i Sigtuna talar också för att han hade sin maktbas i Mälardalen. I början av hans regering var han allierad med den danske kungen Sven Tveskägg och tillsammans med honom besegrade de den norske kungen Olav Tryggvason i slaget vid Svolder år 1000. Som en följd av segern delades Norge mellan de två kungarna och Olof Skötkonung fick Bohuslän och södra Tröndelag, länder som han dock under de fortsatta striderna mot norrmännen senare förlorade.
Olof Skötkonung är annars mest känd för att vara den som kristnade Sverige. Ett led i kristnandet var att han tillät att landets första biskopssäte inrättades i Skara 1014. Placeringen av stiftet i Skara och inte i Sigtuna, som hade varit en kristen stad ända sedan dess grundläggande på 970-talet, har förklarats med att Olof Skötkonung ogärna ville underordna sig den tyske kejsaren, vars intressen ärkebiskopen av Hamburg-Bremen företrädde. Av sammma anledning gynnades engelska missionärer som den ovannämnde Sigfrid. Enligt kyrkohistorikern Adam av Bremen skulle Olof Skötkonungs kristna tro ha lett till missnöje bland hedniska svear som avsatte honom och tillsatte hans (lika kristna) son Anund Jakob som kung istället. De sista åren av hans liv var han därför kung över e | | |
