:: wikimiki.org ::
| Simrishamn |
SimrishamnArtikeln handlar om staden och tätorten samt dess historia. Se Simrishamns kommun, för kommunen.
Simrishamn en hamnstad vid Östersjön på Österlen i Skåne län och huvudort Simrishamns kommun.
Simrishamns kommun
Historia
Ordet Simrishamn faller tillbaka på ordet "simris" som kan betyda antingen källsprång eller vattensjuk mark. Öppna vattensamlingar fanns det i byn Simris som den nuvarande staden utvecklades utifrån. "Hamn" har förstås aldrig betytt annat än hamn, därför blev det Simrishamn.
Till en början var staden Simrishamn ett litet fiskeläge till det som numera är Östra Tommarp, men utvecklades med tiden till centrum för hela Österlen.
Den förste som anföll Simrishamn hette Sigurd Jorslafare som enligt Heimskringla kom seglade till "Svimraros"
(Simris) år 1123 och härifrån göra plundringtåg mot Tommarp.
År 1914 fick staden elektrisk gatubelysning. Kraftiga stolpar av vinkel- och plattjärn sattes upp i alla gator och gränder. Alla stadsbor tyckte nog inte om att se det spindelnätet som klädde himlen, men det blev ljust om nätterna. De gamla gatlyktorna försvann. Det hade varit bättre att elektrifiera gaslyktorna.
Från tidig medeltid, nämns för första gången S:t Nicolai kyrka i en urkund år 1161. Murarna är uppmurade av hallasten från närbeläget stenbrott. Tornet reser sig med sina trappgavlar och ter sig mäktig mot de låga husen. Kyrkan har varit ett riktmärke för sjöfararna och det är inte konstigt att kyrkan har fått sitt namn efter havets skyddshelgon S:t Nicolaus.
Bebyggelse
S:t Nicolaus
S:t Nicolaus
Huvudgatan är Storgatan som går genom hela staden, från hamnen, förbi Stortorget och vidare ut på landet där den fortsätter som Riksväg 9. Torget utgör stadens medelpunkt. Vid detta ligger det i romansk stil uppförda rådhuset, två våningar högt, som byggdes 1867 med ritningar av Peter Boisen. Stadshuset byggdes 1954 med ritningar av Hans Westman. Dessa byggdes ihop 1993. Bakom rådhuset ligger stadens äldsta byggnad, den under medeltiden uppförda Sankt Nicolai kyrka.
Sevärdheter
- Frasses musikmuseum
- Museum Gösta Werner och Havet
- Hällristningar från bronsåldern vid utfarten mot Brantevik och Skillinge.
Näringsliv
Staden har tidigare levt väldigt mycket på fisket och rederinäringen. Under flera perioder fram till 1980-talet hade Simrishamn Sveriges största fiskeflotta och var en av Östersjöns största fiskehamnar. Numera gör kvoter och regleringar samt brist på fisk sitt till för att hålla nere östersjöfisket på låga nivåer. Numera är det i huvudsak jordbruksnäringen och viss småindustri förutom den stora turismen som håller bygden igång.
En kuriös detalj är att det alltid har härskat en stark animositet mellan den större grannstaden Ystad och Simrishamn. Städerna låg i varsitt län (Simrishamn i Kristianstads län, Ystad i Malmöhus län ) och Simrishamn orienterade sig mot Kristianstad som ligger sju mil norr om staden mot 3,5 mil till Ystad. Vägen mellan Simrishamn och Kristianstad var mycket bättre än vägen till Ystad och det var mer trafik på vägen till Kristianstad än till Ystad.
Kommunikation
Hamnar
Kristianstad
Hamnen är framför allt en fiskehamn men tidvis har även färjetrafik till Allinge på Bornholm bedrivits. Det finns tre hamnar i Simrishamn:
- Småbåtshamnen är belägen längst norrut mellan Tobisvik och fiskehamnen den är främst avsedd för fritidsbåtar.
- Fiskehamnen ligger där Storgatan slutar.
- Handelshamnen ligger längst söderut i industriområdet.
Järnvägar
Handelshamn
Mellan Simrishamn och Tomelilla blev 1882 en järnväg klar (Cimbrishamn-Tomelilla), som 1896 utsträcktes till Malmö och blev Malmö-Simrishamns järnväg. Det gjorde att Simrishamn fick bra förbindelser med både Ystad och Malmö. Stationshuset byggdes 1883 och är ett tvåvåningshus i tegel.
1926 fick Simrishamn ännu en hållplats, kallad Simrishamns hamn i och med att det hade byggts spår ner till hamnen. Till denna brukade den främre delen av tågen köra för att släppa av passagerarna till Bornholmsfärjorna. Denna hållplats lades ner 1972.
Sedermera försvann godstrafiken från järnvägen och banan mellan Tomelilla och Malmö försvann, istället nåddes Simrishamn via Ystad. Passagerartrafiken upprätthölls av dieselmotorvagnen Österlenaren. År 2003 togs dock Österlenaren ur bruk och pågatågen började trafikera järnvägen mellan Simrishamn-Ystad-Malmö efter en omfattande ombyggnad och elektrificering av banan.
Telekommunikation
Sin första telefonledning fick Simrishamn 1887.
Media
Förr fanns det en tidning i Simrishamn, kallad Cimbrishamns-Bladet med en fastighet på Stora Norregatan 14. Denna utgavs två eller tre gånger i veckan. År 1934 lades dock tidningen ner. Numera bevakas området av Ystads Allehanda och Österlenmagasinet.
Kyrkligt
Staden omfattas av Simrishamns församling. Här ligger Sankt Nicolai kyrka och Sankt Clemens kapell.
Externa länkar
- [http://www.osterlen.com/samhallen/shamn.html - Äldre bilder från Simrishamn]
Kategori:Simrishamns kommun
Kategori:Sveriges städer
Kategori:Österlen
Simrishamns kommun
Simrishamns kommun är en kommun på Österlen i Skåne län med ungefär 20 000 invånare vars huvudort heter Simrishamn med 6000 invånare. Kommunen har en längd av 45 km och bredd 15 km. Ungefär hälften är odlad åkermark och hälften skogs- och ängsmarker.
Kommunens huvudnäringar är turism, tillverkningsindustri, sjukvård, fruktodling, jordbruk, fiske och fiskmottagning.
Simrishamns hamn är tredje största mottagningshamn i sverige för fisk, främst torsk och sill. Fruktskörden av ca en halv miljon fruktträd i kommunen, främst i områden runt Kivik, motsvarar mer än 1/3 av den svenska produktionen.
Största privata arbestgivare i kommunen är Plastal, med ca 400 anställda, som tillverkar plastdetaljer till bl.a bilindustrin. Andra större arbetsgivare är Weibull Trädgård AB (119), Kiviks Musteri (100) och Gärsnäs möbler (60). Turismen beräknades 2004, sysselsätta ca 500 årsarbetare.
I de norra delarna av kommunen är det mer skog och kuperad terräng än i den södra där det finns mer jordbruk och slättbygd.
Högsta punkt i kommunen är Stenshuvud 97 m.ö.h. naturreservat, 16 km norr om simrishamn.
Kusten är mycket varierad. Här finns både klippstränder och sandstränder med olika hög grovkornighet och färg, växlande från vit till röd.
Inom kommunen finns många fritidshus som gör att kommunens befolkning mer än fördubblas sommartid.
En liten del bofasta har uttryckt synpunkter på att byarna allt mer avfolkas under vinterhalvåret på grund av det ökande antalet fritidsbostäder, samt att de ser ett samband med att taxeringsvärden på grund av detta stigit avsevärt de senaste åren. Synpunkterna kan anses vara demsamma som finns i andra poppulära sommarkommuner i sverige t.ex. vid bohuskusten, visby m.fl.
Kommunen gränsar till Tomelilla kommun, Ystads kommun och Kristianstads kommun.
Historia
Under medeltiden var Östra Tommarp (Tumathorp) 8 km väster om Simrishamn, huvudort i regionen, med egen myntutgivning och ett större kloster.
På 1100-talet grundades klostret i Tumathorp av premonstratenserorden.
Staden utvecklades till ett religiöst centrum, vilket fick stor betydelse för utvecklingen av lantbruk, kreatursavel och trädgårdsodling.
Tumathorps och klostrets storhetstid sträckte sig fram till en större brand 1304. En annan orsak till att det gick det sämre för Tumathorp på 1400-talet var på grund av Hansan, som lokaliserade sig i Simrishamn. När Tumathorp förlorade stadsprivilegiet år 1537 motade bönderna bort den siste munken 1570 och klostret förföll.
Under 1600 talet övergick Simrishamn till att bli huvudort i regionen.
1969 var Simrishamn med i kommunreformen och hela Tommarps kommun och Borrby kommun samt delar av Hammenhögs kommun och Brösarps kommun uppgick i Simrishamn. 1971 bytte Simrishamns stad namn till Simrishamns kommun. Kiviks kommun blev en del av kommunen 1974.
Orter
Församlingar
- Borrby-Östra Hoby församling, tidigare Borrby församling och Östra Hoby församling.
- Gladsax församling, uppgår i Simrishamns församling 2006.
- Hammenhögs församling, sedan 2002 med Hannas församling, Östra Herrestads församling och Vallby församling.
- Järrestads församling, uppgår i Simrishamns församling 2006.
- Kiviks församling, bildad 2002 genom sammanslagning av Södra Mellby församling, Vitaby församling och Ravlunda församling.
- Rörums församling
- Sankt Olofs församling
- Simris församling, uppgår i Simrishamns församling 2006.
- Simrishamns församling, från 2006 med Gladsax församling, Järrestads församling, Simris församling och Östra Nöbbelövs församling.
- Stiby församling, sedan 2003 med Bolshögs församling, Östra Tommarps församling och Östra Vemmerlövs församling.
- Östra Nöbbelövs församling, uppgår i Simrishamns församling 2006.
Kyrkor
Simrishamns församling
Simrishamns församling
Simrishamns församling
Simrishamns församling
- Baskemölla kapell, fiskekapell, invigt 1927.
- Bolshögs kyrka, byggd vid 1100-talets mitt, utbyggd 1869.
- Borrby Sankta Maria kyrka, byggd 1838-1841 efter J.W. Gerss ritningar, ytterligare utsmyckad senare under 1800-talet. Tidigmedeltida dopfunt.
- Gladsax kyrka, byggd på 1100-talet, valv och torn tillkom på 1400-talet, ombygg 1957, tornet ombyggt 1883 efter Carl Möllers ritningar. Kalkmålningar från 1400-talet.
- Hammenhögs kyrka, ursprungligen medeltida, men till stor del ett nybygge av C. G. Brunius 1849. Dopfunt från 1100-talet.
- Hannas kyrka
- Järrestads kyrka
- Kiviks kapell
- Knäbäckskapellet
- Ravlunda kyrka
- Rörums kyrka
- Sankt Clemens kapell
- Sankt Nicolai kyrka, Simrishamn
- Sankt Olofs kyrka, Österlen, populär vallfartskyrka. Byggd under tidig medeltid, utbyggd på 1400-talet, restaurerad av Helgo Zettervall på 1970-talet.
- Simris kyrka
- Skillinge kapell
- Stiby kyrka
- Södra Mellby kyrka
- Vallby kyrka
- Vitaby kyrka
- Östra Herrestads kyrka
- Östra Hoby kyrka
- Östra Nöbbelövs kyrka
- Östra Tommarps kyrka, i huvudsak byggd 1857, torn från 1888.
- Östra Vemmerlövs kyrka
Kategori:Skåne län Kategori:Sveriges kommuner Kategori:Skåne
Östersjön
Östersjön är ett ca 413 000 kvadratkilometer stort och upp till 459 meter djupt innanhav med bräckt vatten i norra Europa. Det gränsar i väster till Danmark och Sverige, i öster till Finland, Ryssland, Estland, Lettland och Litauen, i söder till Polen och Tyskland.
Utfartsleder är genom Öresund och Stora Bält. Vid Åland avgränsas ett särskild bäcken som kallas Bottenhavet. Vid Umeå finns ännu ett smalt ställe, Norra kvarken, som skiljer Bottenhavet från Bottenviken. Från den egentliga Östersjöns norra del sträcker sig åt öster Finska viken (finska: Suomen lahti) mellan Finland och Estland. Vid stränderna och i skärgårdarna är Östersjön på vintern täckt med is. Bottenviken är ofta helt isbelagd, likaså de inre delarna av Finska viken. Stora Bälten och Öresund var tidigare ofta sammanfrusen med driftis och packis. 1658 tågade Karl X Gustav med en svensk armé över Bälten.
Stora öar: Gotland, Öland, Bornholm, Dagö, Ösel, Åland, Rügen
Geologisk utvecklingshistoria
När inlandsisen drog sig tillbaka, för ungefär 12 000 år sen, var Östersjön ett hav med delvis helt andra konturer än idag. Genom landets höjning avspärrades småningom dess portar, och Östersjön blev en sötvattensjö. Först därefter öppnades genom landsänkning i sydväst de nuvarande avloppen som blev i början både bredare och djupare än idag, varigenom Atlantens saltvatten fick bättre tillträde. Genom ny landhöjning blev avloppen åter förträngt, vilket medför vattnets alltjämt pågående sakta utsötning. Kringliggande länders nivåförändringar pågå fortfarande med ett höjningsmaximum vid ångermanländska kusten.
Övergödning
Östersjön har under senare delen av 1900-talet drabbats av en kraftig övergödning genom tillförsel av fosfor och kväveföreningar. När närningsämnen tillförs ökar tillväxten, vid vissa förhållanden som algblommning, varefter dött organiskt material faller till botten. Där förbrukas syret av nedbrytare, och syrebrist uppstår. I den anaeroba miljön bildas svavelväte vilket leder till döda bottnar och att tidigare bundet fosfor frisläpps som förvärrar situationen. Dessutom ligger vattnet i Östersjön i två skikt med lite blandning. Överst ligger ca: 5 m bräckt vatten och under detta ligger det undre lagret med saltare vatten. Då östersjöns utlopp genom Öresund inte är så djupt är utbytet av vattnet i det undre lagret bristfällig med låg syresättning som följd. Östersjön är således ännu värre drabbat av syrebrist till följd av övergödning. Miljöproblemen i Östersjön är allvarliga.
bild:Algblommning_1.JPG|Ölands ostkust, sommaren 2005
Bild:Algblommning_2.JPG|Dito
Se även
- Östersjöprovinserna
- medelhav
Externa länkar
- [http://maps.grida.no/baltic Baltic Environmental Atlas: interaktiv karta över hela regionen]
Kategori:Europas innanhav
Kategori:Östersjön
ja:バルト海
ko:발트 해
simple:Baltic Sea
th:ทะเลบอลติก
Skåne län
Skåne län är ett län i Sverige som sammanfaller till största delen med landskapet Skåne, undantaget är Östra Karups socken som ligger i Halland. Länets residensstad är Malmö; här finns landshövdingen (Bengt Holgersson) och länsstyrelsen. Skåne läns landstings, Region Skåne, residensstad är Kristianstad och här finns regionfullmäktige. Länsbokstav är M. Länet består av 33 kommuner och har ca 1,2 miljoner invånare, vilket är 13 procent av Sveriges hela befolkning.
Historia
Länet bildades 1997 genom en sammanslagning av Malmöhus län och Kristianstads län.
Städer
- Malmö
- Helsingborg
- Lund
- Kristianstad
- Hässleholm
- Trelleborg
- Landskrona
- Ängelholm
- Eslöv
- Höganäs
- Ystad
- Simrishamn
- Skanör med Falsterbo
Läs mer
- Region Skåne
Extern länk
- [http://www.m.lst.se/ Länsstyrelsen i Skåne]
- [http://www.skane.se/ Region skåne]
- [http://www.skane.se/ Landstinget i Skåne Län]
Kategori:Sveriges län
Kategori:Skåne län
Kategori:Öresundsregionen
ja:スコーネ県
Simris
Simris är en tätort i Simrishamns kommun på Österlen belägen sydväst om Simrishamn. Simris är en bostadsort med få egna näringar. I orten ligger Simris kyrka.
Simris var en självständig socken (Simris socken) fram till 1946 då socknen delades och Simris blev en del av Simris-Nöbbelövs kommun. 1952 uppgick denna kommun i Simrishamns stad som sedan 1971 är Simrishamns kommun.
Extern länk
- [http://w1.404.telia.com/~u40421402/SSimris/ Privat hemsida om Simris]
Kategori:Simrishamns kommun
Östra Tommarp
Östra Tommarp är en tätort i Simrishamns kommun på Österlen belägen 8 km väster om Simrishamn vid Riksväg 11. Under medeltiden var Östra Tommarp (eller Tumathorp som orten hette då) huvudort i regionen, med egen myntutgivning ett större kloster, hospital och ett flertal kvarnar. På 1100-talet grundades klostret i Tumathorp av premonstratenserorden. Staden utvecklades till ett religiöst och ekonomiskt centrum, vilket fick stor betydelse för utvecklingen av lantbruk, kreatursavel och trädgårdsodling.
Med tidens mått mätt var Tumathorp under medeltiden en ganska betydelsefull dansk stad. Tumathorps och klostrets storhetstid sträckte sig fram till en större brand 1304. En annan orsak till att det gick det sämre för Tumathorp på 1400-talet var på grund av Hansan. I och med att Simrishamn låg vid kusten övertogs stadens roll som handelsplats. När Tumathorp förlorade stadsprivilegierna år 1537 i och med den danska reformationen, motade de lokala bönderna bort den siste munken 1570 och klostret förföll.
Vissa menar att Tumathorps nedgång även hade att göra med att Tommarpsåns flöde minskade, så att den inte längre var farbar med större farkoster. Andra menar, att tommarpsån historiskt sett aldrig har haft tillräckligt flöde för att den skulle ha varit farbar med större trasportmedel än små ekor.
Strax söder om kyrkan finns lämningarna av Tommarps kloster och där ligger också ett skolhus från 1700-talet som nu är skolmuseum. I förhållande till den medeltida stadens läge i anslutning till Tommarpsån har byn nu flyttat sin tyngdpunkt norrut mot järnvägen.
Fram till omläggningen av väg 11, 1967-69, då vägen passerade genom byn, fanns ett flertal butiker utmed Storgatan. Beklädnadsaffärer, köttaffär, café, kemikalieaffär mm. Efter omläggningen upphörde de flesta verksamheter fram till 1970. Den lokala livsmedelsaffären stängde i och med omläggningen av järnvägen 2003 då Östra Tommarp förlorade sin hållplats för tåg.
I Östra Tommarp finns idag Skånefrö, JHL, Järrestads Härads Lantmannaförening med byggvaruhus, växtcenter och spannmålsmottagning, kakelhuset och vandrarhemsliknande "logi 84" och en antikvitetsaffär.
Kommunikation
Väg
Östra Tommarp ligger intill Riksväg 11.
Järnväg
Runt förra sekelskiftet var Tommarp en station längs Malmö-Simrishamns järnväg (den järnväg som gick via Tomelilla). Senare under 1900-talet lades denna järnväg ner.
Sedermera kom Tommarp att bli en hållplats för Österlenaren som gick mellan Simrishamn och Ystad. När denna byttes ut mot pågatåg år 2003 lades dock, trots kraftiga protester, Tommarps hållplats ned och tågen slutade stanna på orten.
Kategori:Orter i Sverige
Kategori:Simrishamns kommun
Kategori:Österlen
Heimskringla
Snorre Sturlassons norska kungasagor kallas Heimskringla. Namnet kommer av orden Kringla heimsins ("jordens krets") i början av sagorna. Se även Ynglingatal.
Hans historiska ambition syns i att han inte bara strävar efter pålitlighet i uppgifterna om yttre fakta utan även försöker visa händelsernas inre sammanhang. Detta syfte uppnår han genom skicklig sammanställning av olika delmoment och en konkret framställning som aldrig behöver kompletteras med författarens egna reflexioner. I likhet med all isländsk sagoskrivning är även Snorres krönika företrädesvis en skildring av huvudpersonernas levnadslopp och karaktärer. Även om detta arbete därmed blir en ättesaga är den av så rik omfattning att den även är det norska folkets och rikets historia.
Utgivningen i Sverige
Heimskringla utgavs först av Johan Peringskiöld (Stockholm, 1697) i både grundtext och svensk och latinsk översättning. En sen svensk översättning av Heimskringla är "Snorres konungasagor" (1-3, 1961) av Åke Ohlmarks.
Kuriosa
Heimskringla har betydelse i en bok av Jules Verne nämligen Till jordens medelpunkt. Heimskringla dyker upp i början av berättelsen och i ett gammalt exemplar av Heimskringla finns ett gammalt bortglömt dokument som huvudpersonerna hittar. Det är detta dokument som sedan leder till en resa till jordens innandömme som boken handlar om.
Extern länk
- [http://www.heimskringla.no/original/heimskringla/index.php Heimskringla eða Sögur Noregs konunga]
kategori:Västnordisk diktning
ko:헤임스크링라
1914
Händelser
- 5 januari - Ford Motor Company inför åtta timmars arbetsdag och en minimilön på fem dollar per dag.
- 13 januari - Joel Emanuel Hägglund, alias Joe Hill, grips efter ett rånmord.
- 6 februari - 30.000 män från hela Sverige deltar i Bondetåget. Kungen, Gustaf V, håller ett tal till Bondetåget, skrivet av Sven Hedin, på borggården på Stockholms slott om försvarsfrågan. Kungen uttalar sig för ett starkt försvar, helt i strid med regeringens politik, vilket leder till regeringens avgång.
- 8 februari - Ett socialdemokratiskt arbetartåg samlar 50.000 arbetare i protest mot Bondetåget.
- 10 februari - Regeringen med statsminister Karl Staaff avgår i protest mot kungens tal och ersätts av en opolitisk ministär med Hjalmar Hammarskjöld som statsminister.
- Före 26 februari: Den svenska Nykterhetskommittén under ledning av Ivan Bratt presenterar sitt betänkande. Istället för totalförbud för alkohol innehåller det tre punkter. Det skall inte finnas några privata vinstintressen i alkoholhanteringen, det skall finnas öppen nykterhetsvård och individuell försäljningskontroll. Tillverkning och försäljning skall ske inom ramen för ett statsmonopol, medan försäljningskontrollen genomförs med införandet av motboken.
- 26 februari - Brattsystemet (motbok för inköp på Systembolaget) införs i Stockholm.
- 27 mars - Extravalen till Andra kammaren medför en stark ökning för högern och de frisinnade försvarsvännerna.
- 21 april - USA ingriper militärt i Mexikanska revolutionen på general Obregons sida. Den för tillfället sittande presidenten Victoriano Heureto tvingas avgå.
- 25 april - Svensken Enoch Thulin flyger med mellanlandningar på fyra dagar från Paris till Landskrona.
- 15 maj - Baltiska utställningen för konst och industri i Sverige, Danmark, Tyskland och Ryssland öppnas i Malmö.
- 20 maj - Professor Nathan Söderblom blir Sveriges ärkebiskop.
- 28 maj - Selma Lagerlöf väljs som första kvinna in i Svenska akademien.
- 7 juni - Arbetet med Panamakanalen avslutat. Projektet har kostat 366 miljoner dollar och ca. 6 000 människoliv.
- 28 juni - Genom skotten i Sarajevo mördas ärkehertigen och kronprinsen Franz Ferdinand av Österrike och hans hustru av den serbiske nationalisten Gavrilo Princip vilket blir den utlösande faktorn till första världskriget.
- 6 juli - Tyskland ger Österrike-Ungern bindande löften om stöd i händelse av krig med Ryssland.
- 25 juli - Den franske presidenten Poincaré besöker Stockholm, några få dagar för första världskrigets utbrott.
- 28 juli - Österrike förklarar Serbien krig.
- 30 juli - Ryssland inleder allmän mobilisering. Tyskland kräver i ett ultimatum att ordern skall återkallas.
- 1 augusti
- Allmän mobilisering i Tyskland och Frankrike. Tyskland förklarar Ryssland krig.
- Socialdemokraterna sluter borgfred med regeringen Hammarskjöld i försvarsfrågan. När nu storamktskriget har brutit ut börjar man rusta upp det svenska försvaret.
- 2 augusti - Tyskland besätter Luxemburg och begär fri lejd genom Belgien.
- 3 augusti
- Sverige och Norge förklarar sig neutrala i stormaktskriget. Rysslands Östersjöflotta avbryter då uppdraget att stänga in den svenska flottan i Karlskrona.
- Det neutrala Belgien avvisar Tysklands begäran varpå Tyskland marscherar in i Belgien. Samma dag förklarar Tyskland Frankrike krig.
- 4 augusti - Storbritannien, som garanterat Belgiens neutralitet, förklarar Tyskland krig.
- 5 augusti - Natten till den femte augusti går Storbritannien in i kriget på de allierades sida.
- 7 augusti - Tyskarna intar den belgiska gränsfästningen Lièges huvudfort.
- 15 augusti - Japan ställer ultimatum att tyska fjärranösternflottan dras tillbaka och att Kiaochow utryms inom en vecka. Samma dag hejdar serbiska trupper det österrikiska fälttåget vid Drina.
- 15 augusti - Panamakanalen öppnas.
- 18 augusti - Tysk storoffensiv genom Belgien mot Frankrike inleds.
- 20 augusti - Tyskland intar Bryssel. Samma dag går Österrike-Ungerns styrkor till anfall mot ryssarna. Till en början med stor framgång men tvingas sedan retirera för den ryska övermakten och uppge Galizien.
- 22 augusti - Brittiska och franska styrkor attackerar tyska styrkor i belgiska Mons, Sambre och Le Cateau, men drivs tillbaka.
- 23 augusti - Då tyskt svar på japanskt ultimatum uteblir förklarar Japan krig mot Tyskland.
- 26 augusti - Slaget vid Tannenberg inleds. Tyska framgångar mot Ryssland.
- 28 augusti - Brittiska flottan tillfogar tyska flottan vissa förluster vid Helgoland.
- Augusti - Den svenska riksdagen antar en utlänningslag, som möjliggör större kontroll av utländska medborgare, som vistas i Sverige.
- 1 september - St Petersburg byter namn till Petrograd.
- 5 september - Tyska trupper står mellan Paris och Verdun.
- 6 september – Första Marne-slaget börjar. I striderna deltar ca 2 miljoner soldater, och ca 100 000 stupar eller såras i ett slag, som betecknas som framgångsrikt för de allierade.
- 11 september - Den tyska offensiven hejdas vid Marne.
- 12 september - Den svenska riksdagen antar regeringens förslag till försvarsreform, vilket innebär en kraftig upprustning av försvaret.
- 22 september - Tysk ubåt sänker tre brittiska kryssare i Nordsjön inom loppet av en timme.
- 25 september - Valen till Andra kammaren medför att liberalerna går tillbaka, högern och socialdemokraterna framåt. Liberalerna och socialdemokraterna meddelar, att de ställer upp på neutralitetspolitiken.
- 28 september - Centralmakterna (Österrike-Ungern och Tyskland) inleder ett nytt anfall mot ryska styrkor, men anfallet hejdas, bl.a. utanför Warszawa, och centralmakternas arméer tvingas retirera.
- 30 september
- Legendariska Hotel Rydberg i Stockholm stängs. Det var inneställe för "det Stockholm som ville synas".
- Baltiska utställningen i Malmö avslutas.
- 9 oktober - Den av tyskarna inringade Antwerpen faller.
- 15 oktober - Antitrustlagen (införd i USA 1890) förnyas och skärps i USA.
- 19 oktober
- Slaget vid Ypres inleds, varar i fyra veckor.
- Fyrar och lysbojar vid den svenska sydkusten släcks efter tyska påtryckningar.
- 29 oktober – Ottomanska krigsfartyg beskjuter ryska hamnar i Svarta Havet. De närmaste dagarna förklarar Ryssland, Frankrike och Storbritannien krig.
- 1 november – En brittisk eskader besegras av en överlägsen tysk fartygsstyrka under befäl av amiral Graf Spee utanför Chiles kust – slaget vid Coronel.
- 2 november - Britterna upprättar en marin blockad mot Tyskland.
- 5 november – Storbritannien annekterar Cypern.
- 11 november - Tyskt anfall mot Schlesien vilket leder till långvariga oavgjorda strider kring Lódz i Polen.
- 25 november - Tyskarna intar Lódz.
- November - Socialdemokraternas kongress beslutar om möjligt deltagande som mindre part i en koalitionsregering.
- 2 december
- Selma Lagerlöfs Kejsarn av Portugallien utkommer på fem språk samtidigt.
- Belgrad intas av österrikiska trupper, men förloras snart då serbiska motanfall driver österrikarna ur landet.
- 8 december – Den tyska fartygsstyrkan, som besegrade brittiska fartyg utanför Chiles kust en månad tidigare - den så kallade Ostindieneskadern, blir utraderad av en starkare brittisk eskader utanför Falklandsöarna. Amiral Graf Spee och två av hans söner stupar tillsammans med ytterligare 2 000 man.
- 18-19 december - Trekonungamötet i Malmö äger rum. På kung Gustaf V:s initiativ möts Sveriges, Norges och Danmarks konungar. Detta möte blir av stor betydelse för skyddandet av de tre ländernas neutralitet och gemensamma intressen under första världskriget.
- UD:s presschef håller tal på publicistklubben och inskärper vikten av neutral rapportering från kriget.
- Föreningen Frisinnade Kvinnor bildas av läkarna Ada Nilsson och Julia Kinberg.
- Den svenska Åkarpslagen (indirekt skydd för strejkbrytare) mildras från straffarbete till fängelse.
- Den svenska statens arbetslöshetskommission (AK) bildas.
- Handelskvarnarna sluter sig samman under namnet Svenska Kvarnföreningen och får därmed monopol.
- Svenska staten monopoliserar tobaksproduktionen i AB Svenska Tobaksmonopolet och inför tobaksskatt.
- Fredrika Bremer-Förbundets tidning Dagny byter namn till Hertha.
- Sverige får en utvisningslag.
- Stationssamhällena Hässleholm och Nässjö får stadsprivilegium.
Födda
- 4 januari - Jane Wyman, amerikansk skådespelare.
- 5 januari - Nicolas de Staël, rysk konstnär.
- 12 januari - Albrecht von Goertz, tysk-amerikansk bildesigner.
- 16 januari - Bertil Boo, svensk skådespelare och sångare (baryton).
- 30 januari
- Ann Mari Ström, svensk skådespelare och teaterpedagog.
- Inga-Bodil Vetterlund, svensk skådespelare.
- 4 februari
- Alf Jörgensen, svensk filmproducent, manusförfattare och sångtextförfattare.
- Ida Lupino, amerikansk skådespelare.
- 9 februari - Gypsy Rose Lee, amerikansk skådespelare och underhållningsartist.
- 14 februari
- Sven Forssell, svensk författare och manusförfattare.
- Britt G. Hallqvist, svensk författare och skapare av psalmer.
- 17 februari - Arthur Kennedy, amerikansk skådespelare.
- 24 februari - Zachary Scott, amerikansk skådespelare.
- 26 februari - Robert Alda, amerikansk skådespelare.
- 27 februari - Olov Wigren, svensk skådespelare.
- 6 mars - Rochelle Hudson, amerikansk skådespelare.
- 12 mars - Julia Lennon, John Lennons mor.
- 13 mars - Carl-Olof Anderberg, svensk kompositör och musikarrangör.
- 26 mars - Åke Grönberg, svensk regissör, skådespelare och sångare.
- 28 mars - Frank Lovejoy, amerikansk skådespelare.
- 31 mars - Dagmar Lange, svensk deckarförfattarinna, pseud. Maria Lang.
- 1 april - Ragnar Edenman, svensk socialdemokratisk politiker, statsråd.
- 2 april - Sir Alec Guinness, brittisk skådespelare.
- 8 april - María Félix, mexikansk skådespelare.
- 14 april - Kari Grønn, norsk skådespelare.
- 18 april - Tord Bernheim, svensk revyartist, sångare och skådespelare.
- 22 april - Baldev Raj Chopra, indisk skådespelare.
- 13 maj - Joe Louis, amerikansk tungviktsboxare, världsmästare 1937-1949.
- 15 maj - Tenzing Norgay, sherpaguide åt Sir Edmund Hillary.
- 16 maj - Astrid Carlson, svensk skådespelare.
- 18 maj - Pierre Balmain, fransk modeskapare.
- 22 maj - Sun Ra, amerikansk musiker, organist och kompositör.
- 29 maj - Tenzing Norgay, nepalesisk sherpa.
- 15 juni - Jurij Andropov, sovjetisk politiker, generalsekreterare i kommunistiska partiet 1982-1984.
- 18 juni - E.G. Marshall, amerikansk skådespelare.
- 24 juni - Kari Diesen, norsk skådespelare.
- 30 juni - Gösta Qvist, svensk skådespelare och filmarbetare.
- 8 juli
- Jyoti Basu, indisk kommunistisk politiker.
- Folke Udenius, svensk skådespelare.
- 9 juli - Willi Stoph, DDR-politiker.
- 10 juli - Henrik Schildt, svensk skådespelare.
- 15 juli - Sven Stiberg, svensk kompositör och jazzmusiker (gitarr, banjo).
- 23 juli - Alf Prøysen, norsk visdiktare.
- 25 juli - Olle Nordemar, svensk filmfotograf, producent, regissör, manusförfattare och statistskådespelare.
- 28 juli - Woody Strode, amerikansk skådespelare.
- 31 juli - Louis De Funès, fransk skådespelare.
- 9 augusti - Tove Jansson, finlandssvensk författare och konstnär.
- 11 augusti - José Silva, parapsykologisk författare.
- 14 augusti - Stieg Trenter, svensk deckarförfattare.
- 4 september - Eivor Engelbrektsson, svensk skådespelare.
- 7 september - James Van Allen, amerikansk astrofysiker
- 8 september - Dimitrios I, patriark av Konstantinopel 1972-1991
- 10 september
- Terence O'Neill, premiärminister i Nordirland 1963-1969.
- Robert Wise, amerikansk prisbelönt filmregissör och producent.
- 14 september - Lída Baarová, tjeckisk skådespelare.
- 20 september - Kenneth More, brittisk skådespelare.
- 25 september
- Walter Kejving, svensk kompositör och musiker (dragspel).
- Devi Lal, chefsminister i Haryana 1987-1989.
- 2 oktober - Elna-Britta Wallman, svensk skådespelare.
- 6 oktober - Thor Heyerdahl, norsk forskningsresande.
- 10 oktober - Bengt Logardt, svensk tandläkare, regissör, skådespelare, manusförfattare och kompositör.
- 15 oktober - Lennart Wallén, svensk filmklippare och regissör.
- 20 oktober - Arne Jones, svensk skulptör.
- 24 oktober - Lakshmi Sehgal, indisk politiker och läkare.
- 26 oktober - Jackie Coogan, amerikansk skådespelare.
- 27 oktober - Dylan Thomas, brittiskfödd författare och poet, född och uppvuxen i Wales.
- 28 oktober - Jonas Salk, amerikansk medicinforskare, uppfinnare av poliovaccinet.
- 4 november - Carlos Castillo Armas, president i Guatemala 1954-1957.
- 16 november - Marrit Ohlsson, svensk skådespelare och dansare.
- 25 november - Joe DiMaggio, amerikansk basebollstjärna, gift 274 dagar med Marilyn Monroe.
- 29 november - Sune Holmqvist, svensk skådespelare, musiker och sångare.
- 10 december - Dorothy Lamour, amerikansk skådespelare.
- 13 december - Alan Bullock, brittisk historiker - Adolf Hitler - en studie i tyranni.
- 14 december - Karl Carstens, tysk politiker, Västtysklands president 1979-1984.
- 21 december - Gunnar Lundén-Welden, svensk musiker, kapellmästare, musikarrangör, kompositör.
- 26 december - Richard Widmark, amerikansk skådespelare.
- 30 december - Bert Parks, amerikansk sångare.
Avlidna
- 19 juni - Brandon Thomas, brittisk författare, pjäsförfattare och teaterskådespelare.
- 21 juni - Bertha von Suttner, österrikisk författare och pacifist, nobelpristagare.
- 1 juli - August Storm, svensk överstelöjtnant och finanssekreterare i Frälsningsarmén, sångförfattare.
- 6 augusti - Ellen Wilson, amerikansk presidentfru, gift med Woodrow Wilson.
- 20 augusti - Pius X, född Giuseppe Melchiorre Sarto, påve 1903-1914.
- 27 augusti - Eugen von Böhm-Bawerk, österrikisk nationalekonom.
- 26 september - August Macke, tysk konstnär.
- 29 september - Alf Wallander, svensk konstnär, konsthantverkare och formgivare.
- 14 november - Frederick Sleigh Roberts, brittisk fältmarskalk.
- 18 november - Karolina Kózka, polsk jungfru och martyr, saligförklarad 1987.
Nobelpris
- Fysik - Max von Laue, Tyskland
- Kemi - Theodore W Richards, USA
- Medicin - Robert Bárány, Österrike
- Litteratur - Inget pris utdelades
- Fred - Inget pris utdelades
Kategori:Årtal
Kategori:1910-talet
ja:1914年
ko:1914년
simple:1914
th:พ.ศ. 2457
UrkundUrkund (från ty. Urkunde), egentligen en av myndighet eller enskild person till kännedom (ty. zu urkund) eller bestyrkande av en sak utfärdad skrift, t.ex. kungligt brev, fördrag, domstolsutslag, grundläggande handling för ett bolag eller inrättning ("stiftelseurkund"),
kontrakt, gåvobrev, testamente; i allmänhet källskrift.
Ofta definieras ordet, ehuru alltför snävt, som en kortfattad handling skriven på ett enda blad (av pergament eller papper), en definition, som i viss mån kan godtas i fråga om medeltida urkunder. I äldre svenska är "urkundslära" detsamma som diplomatik.
Den som förfalskar en urkund kan dömas för urkundsförfalskning. Enligt 14 kap. 1 § 2 st. brottsbalken skall i detta avseende följande handlingar anses som urkunder: protokoll, kontrakt, skuldebrev, intyg och annan handling, som upprättats till bevis eller på annat vis är av betydelse såsom bevis, samt även legitimationskort, biljett och dylikt bevismärke.
Kategori:Juridik
SkyddshelgonHelgon, en person inom kristendomen som anses ha levt i särskilt djup gudsgemenskap.
Den kristna helgonkultens ursprung är firandet av martyrerna. De kristna firade martyrernas dödsdagar, höll måltider och nattvard vid deras gravar. När förföljelseperioderna var över byggde man ofta kyrkor över deras gravar. Med tiden började man dela på martyrernas kvarlevor för att flera kyrkor skulle få en helgonrelik. När allt färre dog martyrdöden blev det munkar, nunnor, jungfrur, eremiter och asketer, så kallade bekännare som räknades till helgonen.
Inom den romersk-katolska kyrkan har man sedan högmedeltiden en formell procedur för att erkänna någon som helgon. Man skiljer till exempel mellan beatifikation (saligförklaring) och kanonisation (helgonförklaring). Det första innebär att vördnad är tillåten inom en provins eller ett stift och det senare att vördnad är tillåten inom hela kyrkan. Före dessa båda steg genomförs rigorösa utredningar om personens liv. Det tar oftast många decennier eller rent av sekler innan någon blir beatificerad eller kanoniserad. Undantag existerar dock, se Moder Teresa.
Inom de ortodoxa kyrkorna har man en mindre omfattande process för helgonförklaring. Vanligen ska den bara godkännas av patriark eller kyrkoledning. I de protestantiska samfunden tar man vanligen avstånd från helgonkult och inte sällan anser man det vara avgudadyrkan, ett påstående som katoliker bemöter med att man inte tillber helgon, bara ber om deras förböner – vilket man ju kan be levande om. Inom de delar av protestantismen som i någon utsträckning erkänner helgon ses de vanligen enbart som goda föredömen. Bön till helgon inom protestantismen förekommer dock på sina håll, till exempel bland anglokatolska grupper i Anglikanska kyrkan.
Bland helgonen har Jungfru Maria en särställning med ett flertal minnesdagar, och ett stort antal kyrkor är uppkallade efter henne. Helgon viktiga för Sverige är bland annat den heliga Birgitta som utnämts till skyddspatron för hela Europa och Ansgar som enligt traditionen kristnade Sverige. Våren 2000 beatificerade påven den svenska nunnan Elisabeth Hesselblad, som återstartade birgittinorden.
Det finns åtskilliga exempel på endast lokalt eller nationellt erkända helgon vilka aldrig formellt kanoniserats. I Sverige gäller detta exempelvis "nationalhelgonet" Erik den helige.
Se även
- Lista över helgon
Kategori:Kristendom
ja:聖人
ko:성인
S:t NicolausNikolaus, född c:a 280, död c:a 350, biskop av Myra i nuv. Turkiet, helgon med festdag 6 december. Rysslands skyddshelgon.
Enligt legenden fick Nikolaus som biskop upp ögonen för tre unga jungfrur. Deras far hade förlorat hela sin förmögenhet, och nu hotades de av prostitution, eftersom fadern inte kunde betala deras hemgift. Nikolaus kastade då nattetid in tre säckar med guld till de unga flickorna, och de hade då tacksamma fått sin hemgift. Av Nikolaus givmildhet har sedan utvecklats våra tiders jultomte.
Från Myra utbredde sig kulten under 500-talet över hela det bysantinska riket och kan beläggas i Italien på 800-talet, i Tyskland på 900-talet och i Frankrike och England på 1000-talet. Helgonets reliker fördes 1087 av italienska köpmän från Myra till Bari i Syditalien, där kulten fick ett nytt centrum.
Bruket att ge barnen gåvor på hans dag 6 december kan påvisas i Centraleuropa sedan 1200-talet och är alltjämt vanligt i katolska områden. På andra håll knöts Nikolaus till julen. Han blev den anglosaxiske "Santa Claus" och ingår som en komponent i den svenska jultomten (i kombination med den nordiska tomtegestalten).
Kategori:Helgon
ja:ミラのニコラオス
Riksväg 9Bild:0 Riksväg 9.PNG
Riksväg 9 löper längs sydkusten och utmed Österlens kust i Skåne. På sin väg från Trelleborg passerar riksvägen ett antal orter och kommuner. Den börjar sin färd öster ut från Trelleborg. Här passeras Sveriges sydligaste punkt vid Smygehuk och samhällen som Smygehamn och Beddingestrand, och forsätter sedan in i Skurups kommun där Abbekås passeras. Runt Ystad bildar den en ringväg runt centrum och möter här E65 och Riksväg 19. Efter Ystad fortsätter den ut på Österlen längs kusten förbi Hammenhög och Simrishamn och vidare till Kivik där vägen lämnar kusten och begersig inåt landet till Brösarp i Tomelilla kommun. I Brösarp förenas den med Riksväg 19 Fram till korsningen med E22 strax söder om Kristianstad, vid Tollarp. Hela vägens längd är 140 km.
Detta är den enda ensiffriga riksvägen i Sverige.
Tidigare hade riksvägen nummer 10, men i samband med omnumreringen av Europavägarna bytte Vägverket nummer på de riksvägar som annars skulle ha numret gemensamt med någon Europaväg i Sverige.
Riksväg 9
----
|
Malmö
Malmö
Kategori:Riksvägar
Kategori:Österlen
Kategori:Skåne
Peter BoisenPeter Boisen, arkitekt, tidigare förste stadsarkitekt i Ystad.
Byggnader
Några av de byggnader som Peter Boisen ritat:
- Västra stationen i Malmö.
- Rådhuset i Simrishamn.
- Stationen i Köpingebro.
- Hotell Saltjsöbaden
- Gårdhus i Kvesarum.
- Hassle-Bösarps kyrka
- Glemminge nya kyrka
- Öja kyrka
- Tranps kyrka
- Solberga kyrka
- Ystads teater
Litteratur
- Stadsarkitekternas epok 1870-1950 : fyra porträtt av Anna-Maria Blennow. ISBN 91-540-5176-2
Boisen, Peter
Sankt Nicolai kyrka, Simrishamn
Sankt Nicolai kyrka är en kyrka i centrala Simrishamn och församlingskyrka i Simrishamns församling. Den är helgad åt Sankt Nicolaus, sjömännens skyddshelgon.
Kyrkobyggnaden
Sankt Nicolaus
Sankt Nicolaus
När kyrkan ursprungligen uppfördes är okänt, men den äldsta delen är det nuvarande koret som vid uppförandet bara var ett fiskarkapell. Sedermera byggdes kyrkan ut väsentligt. 1953 fick kyrkan sitt nuvarande yttre utseende då man tog bort putsen och kvartsiten framhävdes.
Kyrkans golv täcks till stor del av gravstenar.
Inventarier
Predikstolen dateras till 1626 och snidades troligen av Claus Clausen Billedsnider under Christian IV:s regeringstid. På predikstolen finns följande fem latinska inskriptioner (svensk översättning är motsvarande stycke i Bibel 2000):
:Kronan: Cœlum et terra transibunt verba autem mea minime transibunt (Luk 21:33) "Himmel och jord skall förgå, men mina ord skall aldrig förgå."
:Korgen: Evengelium Christi potentia Dei est ad salutem cuivis credenti. (Rom 1:16) "Det (Kristi evangelium) är en Guds kraft som räddar var och en som tror."
:Korgen: Amen amen dico vobis: Si quis sermonem meum observaverit mortem non videbit aeternum. (Joh 8:51) "Sannarligen, jag säger er: den som bevarar mitt ord skall aldrig någonsin se döden."
:Korgen: Beati illi qui audiunt sermonem Dei et custodiunt eum."
:Ovanför dörren: Sanctifica nos Tua veritate: sermo ille Tuus veritas est. (Joh 17:17) "Helga dem genom sanningen; ditt ord är sanning."
Kategori:Kyrkobyggnader i Lunds stiftKategori:Simrishamns kommun
Frasses musikmuseum
Frasses musikmuseum är ett museum över mekaniska musikinstrument, fonografer, speldosor, positiv med mera. Museet är skapat av John Fransson och ligger på Peder Mörcks väg 5 i Simrishamn.
Kategori:Svenska museer
Museum Gösta Werner och HavetMuseum Gösta Werner och havet är ett museum över konstnären Gösta Werners måleri. Drivkraft bakom skapandet av museet var Werners vän Rune Skarvik som bildade Sällskapet Gösta Werners vänner; Skarvik var museets förste intendent. Museet drivs av Stiftelsen Gösta Werners vänner. Museet ligger på Strandvägen 5 i Simrishamn.
Kategori:Svenska museerJean Bolinder
I lilla Simrishamns tycker jag att det finns två konstbegivenheter man inte ska missa. Den främsta är Carl Minnes överjordiska statygrupp "Systrarna". Den står utanför kyrkan och visar två systrar som drunknade. Den ena levde lite längre än den andra och vad som skildras är hur den som dog först, fylld av glädje över den nya tillvarons härlighet, tar emot den andra i dödsriket. För min del den mest underbara skulptur jag sett.
I Simrishamn finns också Museet Gösta Werner och Havet som styrs av Gösta Werner Sällskapet. Museet är en manifestation till minne av den originelle och festlige konstnären och sjömannen Gösta Werner, vars tavlor förenar bild och text på en kongenialt och ovanligt sätt. Museet visar också verk av andra konstnärer och är med rätta en stor turistbegivenhet.
I augusti år 2000 var jag själv inbjuden att delta i en samlingsutställning på Gösta Werner -museet. Det var författare som ställde ut och det förväntades också att vi som ju främst arbetar med ordet och inte med penseln, skulle hålla föreläsningar om vårt målande. Ja, några av utställarna, som Harry Martinsson och Karin Boye var sedan länge döda och kunde endast tala genom sina verk, men själv höll jag en föreläsning i museet den 15 augusti 2000 och det var en mycket positiv upplevelse för mig. Den som ordnade det hela var ingen mindre än professor Ingvar Holm, en kulturgigant med många strängar på sin lyra. Han har betytt mycket för många kulturinstitutioner och när den som mer än någon annan fått Gösta Werner-museet bli en kulturoas i Simrishamn. När jag var och besökte museet lärde jag också känna trotjänaren Rune Skarvik, f d polis med kulturella intressen. Han jobbade oavlönat för museet och är en entusiastisk och vänlig själ som det var trevligt att lära känna. Bland mycket annat
har Rune Skarvik skrivit en fin monografi över Werner: "Gösta Werner Sjöman, konstnär och vän" (1996).
Efter det att jag ställde ut på museet, har Ingvar Holm dragit sig undan. Man skulle kunna säga att det är med ålderns rätt han fyllde 80 år den 25 oktober 2003 men det är snarare så, att han är så aktiv en människa kan vara. Han sysslar med författande, målande och har uppdrag i alla möjliga sammanhang. Själv tycker jag det är synd att Holm inte är kvar i Gösta Werner-museet, han är i högsta grad en tillgång. I fokus för honom står just nu en mycket betydande Harry Martinssonsutställning på Valdemarsudde.
När man försökte slänga ut mig ur Deckarakademin, skrevs det åtskilligt om detta i en rad tidningar. Många vänliga själar hörde av sig till mig om denna nu lyckligt bilagda konflikt. Bland mycket annat fick jag höra, att det jag råkat ut för har en betydligt sorgligare och allvarligare motsvarighet i hur den nya styrelsen för Gösta Werner Sällskapet, behandlat sin ideelle trotjänare Rune Skarvik.
Förvånad och förstämd ringde jag upp bland andra Rune Skarvik. Det berättades att en konflikt uppstått om en bagatell det tycks ha varit olika uppfattningar om huruvida en turistgrupp skulle betala entré eller ej, under påsken 2003. Om man tycker olika pm en sådan fråga, är det väl skäl att diskutera saken och komma fram till en lösning beträffande hur man skall förfara i en dylik situation över huvud taget är det väl så vuxna människor ska lösa konflikter, vilka de nu än är.
Men så har inte skett och enligt vad som berättats för mig, så beslutade styrelsen för Gösta Werner Sällskapet att Skarvik inte skulle få ha nyckel till det museum han i hög grad varit med och byggt upp under mer än 20 år! På kvällen den 15 maj 2003 ringde tre herrar från styrelsen på hemma hos Rune Skarvik och meddelade vad man beslutat. Skarvik som oavlönat har jobbat i decennier med museet, var nu på en gång och under ytterst förnedrande omständigheter skild från alltihop!
Rune Skarvik är 77 år gammal och hans hälsa är inte den bästa. Hur man kan behandla denne sympatiske arbetare i den kulturella vingården på detta sätt är mig obegripligt. Protester har förekommit, bland annat sägs en person ha blivit så upprörd att han begärt utträde ur Gösta Werner Sällskapet.
Även om det skulle finnas meningsmotsättningar, bär man sig inte åt på detta skamliga sätt
mot en gammal medarbetare. Det hela är verkligen illa, Gösta Werner-museet.
Jean Bolinder
Bronsålder
Bronsåldern är den tidsepok enligt Thomsens treperiodsystem för Gamla världens förhistoriska tid då bronsen var råmaterialet för redskap och vapen. I andra delar av världen inklusive större delen av Afrika söder om Sahara har utvecklingen tagit andra vägar och andra klassifieringssystem används.
Bronsåldern inträder när människan övergår från att göra verktyg av sten (stenåldern) till att göra dem av brons, vilket inträffar cirka år 3200 f.Kr i Grekland, år 2500 f.Kr i Östeuropa, år 2200 f.Kr i Västeuropa och år 1800 f.Kr i Skandinavien.
Den äldre bronsåldern 1800 - 1100 f.Kr. Under denna period börjar stora gravmonument dyka upp i sydskandinavien, de s k storhögar eller s k gravhög. Detta gravskick att lägga de döda under en storhög kommer från Centraleuropa där den kallas för höggravskultur.
Det viktigaste för bronsålderbefolkningen var nog saltet och därför hade man ett stort kontaktnätt med Hallstatt och Durrnberg i Salzkammergut i Österrike och Halle/Saaleregionen i Tyskland.
Centraleuropa fick en särskild betydelse i brons- och järnålderns metallproducet.
Bronsåldern i Norden delas vanligen in i sex perioder där period I-III motsvarar äldre bronsåldern och period IV-VI motsvarar yngre bronsåldern.
Bronsåldern upphör när människan övergår från att göra verktyg av brons till att göra dem av järn (järnåldern), vilket inträffar cirka år 1100 f.Kr i Grekland, år 800 f.Kr i Östeuropa, år 700 f.Kr i Västeuropa och år 600 f.Kr i Skandinavien.
En typisk fornlämning från bronsåldern i Sverige är hällristningar.
Se även
- Nordisk Bronsålderskultur
- Sverige under förhistorisk tid
Kategori:Arkeologi
Kategori:Historia
ja:青銅器時代
ko:청동기 시대
simple:Bronze Age
Brantevik
Brantevik är en tätort och ett fiskeläge på Österlen i Simrishamns kommun ungefär sex kilometer söder om Simrishamn. Ursprungligen var ortens huvudnäringar fiske och jordbruk. Numera är det en populär turistort.
Externa länkar
- [http://www.stadskartan.se/start/karta.asp?Kartid=34601 Stadskartan]
- [http://www.branteviksmuseum.com/ Branteviks maritima museum]
Kategori:Simrishamns kommun
Kategori:Österlen
Skillinge
Skillinge är en by och ett fiskeläge på Österlen i Borrby-Östra Hoby församling, Simrishamns kommun och Skåne län. Tillhör Östra Hoby socken. Skillinge var municipalsamhälle år 1889-1963, ursprungligen i Östra Hoby kommun, från 1952 i Borrby kommun. .
Skillinge tillhörde Simrishamns tullkammardistrikt. På 1860-talet fanns här endast mindre fartyg, såsom jakter och slupar i olika storlekar mellan 6 och 14 läster och alla utom två ägda av skeppare. Den störstra, en slup Albano, mätte 25 läster och ägdes av skepparen P Aandersson.
På 1870-talet, då tonaget fortfarande höll sig vid det gamla, var en skonert skriven här, nämligen N P Hagens Sofia (V) om 43 nyläster. Skepparen på skonerten hette N Ingvardsson.
Efter en kort nedgångsperiod intill år 1873 då här fanns endast sju segel om endasst 95 läster inträdde en period av uppgång av tonnaget i hamnen.
De främsta redarna på var P Olsson och A F Norberg. P Olsson hade mellan åren 1895 - 96 fyra fartyg om 463 ton och några år senare nio fartyg om 1.190 ton. A F Norberg hade år 1899 åtta fartyg om ca 2.330 ton.
Ortens huvudnäringar är fiske och turism. Skillinge har både småbåtshamn och fiskehamn. År 2000 hade orten 890 invånare, exklusive säsongsboende.
Extern länk
- [http://www.skillinge.com www.skillinge.com]
- [http://www.hydroconsult.se/Skillinge/Skillinge.html Skillinges hemsida]
Kategori:Simrishamns kommun
Kategori:Österlen
Kristianstads länKristianstads län var före 1997 ett svenskt län beläget i nordöstra Skåne. Länet hade länsbokstav L. Området är numera en del av Skåne län, tillsammans med tidigare Malmöhus län. Residensstad i länet var Kristianstad.
Städer
- Hässleholm
- Kristianstad
- Simrishamn
- Ängelholm
Kommuner
Länet utgjordes av kommunerna:
- Samuel von Hylteen (1719-1738)
- Nils Silfverskiöld (1739-1745)
- Christian Barnekow (1745-1761)
- Carl Axel Hugo Hamilton (1761-1763)
- Reinhold Johan von Lingen (1763-1772)
- Axel Löwen (1773-1776)
- Gabriel Erik Sparre (1776-1786)
- Carl Adam Wrangel (1786-1803)
- Eric von Nolcken (1803-1811)
- Axel de la Gardie (1811-1838)
- Georg Ludvig von Rosen (1838-1851)
- Knut Axel Posse (1852-1856)
- Emil von Troil (1856-1859)
- Axel Ludvig Rappe (1860-1866)
- Axel Trolle-Wachtmeister (1866-1883)
- Magnus de la Gardie (1883-1905)
- Louis de Geer (1905-1923)
- Johan Nilsson (1923-1938)
- Alvar Elis Rodhe (1938-1947)
- Per Westling (1947-1963)
- Bengt Petri (1964-1979)
- Lennart Sandgren (1979-1984)
- Einar Larsson (1985-1989)
- Anita Bråkenhielm (1990-1996)
- Hans Blom (1996)
Kategori:Historiska svenska län
Kategori:Skåne län
Malmöhus länMalmöhus län, f.d. län beläget i sydvästra delen av Skåne. Länsbokstaven var M. 1997 bildades tillsammans med Kristianstads län Skåne län. Residensstad var Malmö.
Städer
- Eslöv
- Helsingborg
- Höganäs
- Landskrona
- Lund
- Malmö
- Skanör med Falsterbo
- Trelleborg
- Ystad
Kommuner
Länet utgjordes av kommunerna:
- Carl Gustaf Hård (1719-1727)
- Johan Cronman (1727-1737)
- Wilhelm Bennet (1737-1740)
- Carl Georg Siöblad (1740-1754)
- Georg Bogislaus Staël von Holstein (1754-1763)
- Carl Adlerfelt (1764-1769)
- Johan Cronhielm (1769-1772)
- Reinhold Johan von Lingen (1772)
- Bengt Gustaf Frölich (1772-1776)
- Tage Thott (1776-1794)
- Gustaf Fredrik von Rosen (1758-1815) (1794-1812)
- Wilhelm af Klinteberg (1812-1829)
- Jean Albrecht Berg von Linde (1829-1831)
- Magnus Stackelberg (1831-1833)
- Fredrik Posse (1834-1851)
- Samuel von Troil (1851-1874)
- Axel Adlercreutz (1874-1880)
- Gotthard Wachtmeister (1880-1892)
- Robert Dickson (1892-1902)
- Gustaf Tornérhjelm (1902-1909)
- Robert de la Gardie (1909-1925)
- Fredrik Ramel (1925-1938)
- Arthur Thomson (1939-1951)
- Allan Vougt (1951-1953)
- Gustav Adolf Widell (1953-1961)
- Gösta Netzén (1961-1973)
- Nils Hörjel (1973-1984)
- Bertil Göransson (1984-1993)
- Ann-Cathrine Haglund (1993-1996)
Kategori:Histori | |
