Home About us Products Services Contact us Bookmark
:: wikimiki.org ::
Skanör Med Falsterbo

Skanör med Falsterbo

Skanör med Falsterbo är en tätort i Vellinge kommun, Skåne, Skåne län. Tätorten utgörs av de före detta städerna Skanör och Falsterbo.

Geografi

Tätorten ligger på Falsterbohalvön i Vellinge kommun, sydvästligaste Skåne. Detta är kommunens andra största tätort till både folkmängd och yta. Förr var tätorten två små städer, Skanör och Falsterbo. Det bor mest människor i Skanör medan det kommer flest turister till Falsterbo.

Historia

Skanör och Falsterbo är båda urgamla och var förut rika och ansedda genom att området var ett centrum för handel och sillfiske. På stranden mellan städerna pågick kommersen på den s.k. Skånemarknaden där handelsmän från olika delar i Europa hade sina fasta marknadsplatser. Sedan silltillgången minskat i området minskade dess betydelse och Skånemarknaden upphörde. Städerna förföll. 1754 slogs Skanör och Falsterbo samman till en enda stad, Skanör med Falsterbo stad, som vid kommunreformen 1971 ombildades till Skanör med Falsterbo kommun och vid kommunsammanslagning 1974 uppgick i Vellinge kommun. I ålder tävlar Skanör och Falsterbo med de allra äldsta städerna i Sverige. Mellan 1904 och 1971 fanns i staden två järnvägsstationer, en i Skanör och en i Falsterbo, ett stickspår drogs under första världskriget ner mot den nyanlagda cementfabriken i småbåtshamnen Skanörs hamn, av vilken det idag enbart kvarstår ett betongfundament. Det går vissa rykten om att denna cementfabrik egentligen var en lagringsplats för militära stridsmedel, ifall kriget skulle nå Sverige. Cementfabriken lades i vilket fall ner inte många år senare.

Kommunikation

Vägar

Till Skanör med Falsterbo leder E6/E22 från Malmö, och därefter länsväg 100, som går ända från E6/E22 vid Trafikplats Vellinge S ner till Skanör centrum. Från Trelleborg går landsvägen förbi Trelleborgs GK och Skåre, och sedan genom Höllviken och Kämpinge.

Busstrafik:

Bussarna körs av Skånetrafiken.
- Buss 100 går från Centralstationen i Malmö till Falsterbo Strandbad via Södervärn, Vellinge, Höllviken och Ljunghusen.
- Buss 300 går från Centralstationen i Malmö till Falsterbo Strandbad via Svågertorp, Vellinge, Höllviken och Ljunghusen.

Hållplatser

(Från Malmö)
- Skanör Haga
- Skanör Stefan Löfvings väg
- Skanör Nyvångsvägen
- Skanör Centrum
- Skanör Triangeln
- Falsterbo Pastroatsvägen
- Falsterbo Papegojvägen
- Falsterbo Norra Vånggatan
- Falsterbo Strandbad

Flyg

Det går att flyga till flygplatserna Sturup eller Kastrup och sedan ta sig till Skanör med Falsterbo med buss eller bil.

Skånemarknaden

Från 1100- till 1500-talet hölls Skånemarknaden på Falsterbohalvön på strandremsan mellan Skanör och Falsterbo. Det var en av Nordeuropas viktigaste varumarknader uppbyggt kring sillfisket omkring Falsterbonäset och i Höl, viken mellan halvön och fastlandet (Höllviken), där sillen kunde stå så tätt att man kunde håva upp den med enkla redskap i båtarna. Vissa år producerades upp till 300 000 tunnor sill, som saltades med salt från Nordtyskland som Hansans handelsmän tillhandahöll, och såldes vidare i hela Europa. Det var den katolska kyrkans fastehögtider där kött var förbjudet men fisk var tillåten, som skapade efterfrågan på sillen. Skånemarknaden var tidvis den danska kungamaktens största inkomstkälla.

Se även


- Skanörs kyrka
- Falsterbo kyrka

Externa länkar


- [http://www.mercurius.nu/skarp/index.php?main=3&id=21&type=article Projekt Mercurius: Falsterbo - Skånemarkanden]
- [http://www.historia.su.se/urbanhistory/cybcity/stad/skanor_falsterbo/historia.htm Skanör-Falsterbo: historia]
- [http://www.abc.se/~m10354/mas/961falst.htm Falserbonäset ur maritim synvinkel]
- [http://www.hagen.web.surftown.se Skanör och Falsterbos medeltid] Kategori:Orter i Sverige Kategori:Vellinge kommun

Tätort

Bild:Tätortsskylt.gif
Tätort är ett område där en större grupp hus finns samlade. Begreppet kan vara oklart i vissa situationer. I trafiken innebär begreppet tätort att vägarna övergår till en mer gatubetonad karaktär. Hastigheten är då 50 km/h och speciella vägmärken sätts upp för att markera att tätorten börjar (ibland är hastigheten ytterligare sänkt till t ex 30 km/h). Man har i Norden enats om en gemensam definition av begreppet tätort: :En tätort är en samling av hus där det bor minst 200 invånare. Det bör inte vara mer än 200 meters avstånd mellan husen i samlingen. SCB, Statistiska Centralbyrån, gör tätortsavgränsningar vart 5:e år. Vid den senaste tätortsavgränsningen (2000) fanns det 1 936 tätorter i Sverige. Jämfört med tidigare räkning (1995) hade tillkommit 46 nya tätorter och samtidigt hade 48 orter upphört (dvs uppfyllde inte definitionen, t ex kan antal invånare ha sjunkit under 200 personer). Svenska Kommunförbundet grupperar sina kommuner i 9 olika grupper beroende bland annat på hur befolkningen bor. Det som exempelvis kallas storstad är en kommun med över 200 000 invånare. Internationellt sett brukar som tätort räknas stadsbebyggelse med 5 000 eller 10 000 invånare.

Se även


- Småort
- Lista över svenska tätorter
- Lista över svenska tätorter sorterad efter invånarantal
- Urbanisering Kategori:Bebyggelsetyper ja:村 th:หมู่บ้าน

Skåne

Skåne är Sveriges sydligaste landskap. Det ligger i det som historiskt sett kallas Skåneland. Landskapet sammanfaller i stort sett med Skåne län, tidigare delat i Malmöhus och Kristianstads län. I väster skiljer Öresund Skåne från Danmark. Skåne har landgräns till Halland i nordväst, Småland i norr samt Blekinge i nordöst. Skåne omges av Nordsjön i väster (här kallat för Kattegatt och Öresund) och Östersjön i söder och öster. Skåne utgör tillsammans med östra Själland den s.k. Öresundsregionen.

Historia

Huvudartikel: Skånes historia Efter att sedan vikingatiden varit danskt blev Skåne svenskt vid freden i Roskilde 1658. 1675 bedrev Sverige krig med kurfurstendömet Brandenburg, Danmark och Nederländerna. Från 1676 fördes kriget mellan Damnark och Sverige i Skåne också känt som "det skånska kriget" eller Snapphanekriget. Gerillasoldater, så kallade snapphanar opererade i hela Skåne. Under våren 1677 reste Johan Gyllenstierna och en stor trupp svenska soldater, runt i socknarna för att få den manliga befolkningen att skriva på en trohetsförsäkring till den svenske kungen. Man lovade amnesti och hotade med svåra repressalier om man samarbetade med snapphanarna. För att statuera exempel gav Karl XI, i april 1678, order om att Örkened socken, som ansågs som ett av de värsta tillhållen för snapphanar, skulle brännas och alla vapenföra män skulle avrättas. Befolkningen hann till största del sätta sig i säkerhet, men några slogs ihjäl, gårdarna brändes och åkrarna skövlades.

Kuriosa

Det latinska (och även det engelska) ordet för Skåne är Scania och företaget Scania, ursprungligen Maskinfabriks Aktiebolaget Scania grundades i Malmö år 1900 och hade sitt huvudsäte där innan det slogs ihop med Vabis i Södertälje år 1911.

Orter i Skåne

Skånska städer i storleksordning


- Malmö
- Helsingborg
- Lund
- Kristianstad
- Landskrona
- Trelleborg
- Ängelholm
- Hässleholm
- Ystad
- Eslöv
- Höganäs
- Simrishamn
- Skanör med Falsterbo

Övriga orter


- Abbekås
- Bjuv
- Bjärred
- Båstad
- Hammenhög
- Hörby
- Höör
- Klippan
- Kåseberga
- Ljungbyhed
- Perstorp
- Röstånga
- Skivarp
- Skurup
- Smygehamn
- Staffanstorp
- Svedala
- Tomelilla
- Åstorp

Kommunikation

Vägnätet är mycket väl utbyggt i Skåne. Sveriges första motorväg går mellan Malmö och Lund. I Skåne byggdes redan tidigt upp ett antal sammanhängande motorvägar som skulle binda ihop ett antal viktigare orter. Redan under 1950- och 1960-talen byggdes därför längre motorvägar som hängde samman enligt ett mönster som liknade t ex Tyskland. Detta skedde samtidigt som det i övriga Sverige mest byggdes små osammanhängande motorvägssnuttar. De skånska motorvägarna hade internationell anslutning med färjorna från början. Sedan Öresundsbron blev färdig blev denna sammankopplad med de övriga skånska motorvägarna och ersatte färjorna. Det skånska motorvägsnätet är idag integrerat med motorvägarna runt Köpenhamn. Även övriga vägar i Skåne håller hög standard. Järnvägarna i Skåne är även dessa är väl utbyggda idag. Huvudlinjerna är utbyggda för snabbtåg. Det lokala järnvägsnätet har tät trafik med Pågatåg och Öresundståg som dominerar de skånska järnvägarna. Öresundstågen går över Öresundsbron till Köpenhamn och Helsingör. Det skånska järnvägsnätet är idag helt integrerat med järnvägsnätet på Själland tack vare Öresundsbron. Detta innebär idag att de skånska järnvägarna är mer sammanlänkade med Köpenhamnsområdet än med övriga Sverige.

Några kända skåningar


- Hans Alfredson, komiker, manusförfattare, regissör
- Berndt David Assarsson Präst och skånsk historiker
- Sten Broman, musikkritiker, programledare
- Kal P. Dal, musiker, sångare, låtskrivare
- Anita Ekberg, skådespelerska, sexsymbol
- Ann-Louise Hanson, sångerska
- Per-Albin Hansson, statsminister 1934–46.
- Nisse Hellberg, musiker, sångare, låtskrivare
- Lasse Holmqvist, programledare, journalist
- Zlatan Ibrahimovic, fotbollsspelare
- Ernst-Hugo Järegård, skådespelare
- Jarl Kulle, skådespelare
- Henrik Larsson, fotbollsspelare
- Jalle Lorensson, musiker
- Siw Malmkvist, sångerska
- Jan Malmsjö, skådespelare
- Sven Melander, journalist, programledare, skådespelare
- Birgit Nilsson, operasångerska
- Fritiof Nilsson Piraten, författare, överliggare
- Percy Nilsson, affärsman, ishockeylagsägare
- August Palm, pionjär inom arbetarrörelsen
- Erik Penser, finansman
- Edvard Persson, skådespelare
- Peps Persson, sångare, musiker
- Nils Poppe, skådespelare
- Eva Rydberg, skådespelerska
- Pierre Schori, politiker, diplomat
- Leif Silbersky, advokat
- Stellan Sundahl, komiker, programledare, skådespelare
- Max von Sydow, skådespelare
- Timbuktu, musikartist
- Bo Widerberg, regissör
- Mikael Wiehe, sångare, låtskrivare
- David Batra, komiker
- Johan Glans, komiker
- Marie Fredriksson, sångerska, låtskrivare, artist

Se även


- Skånska sevärdheter
- Skånska fornlämningar
- Skånska slott och borgar

Fotnot

Externa länkar


- [http://swedia.ling.umu.se/Gotaland/Skane/index.html Lyssna till några av Skånes dialekter] Kategori:Skåne Kategori:Sveriges landskap Kategori:Öresundsregionen

Skåne län

Skåne län är ett län i Sverige som sammanfaller till största delen med landskapet Skåne, undantaget är Östra Karups socken som ligger i Halland. Länets residensstad är Malmö; här finns landshövdingen (Bengt Holgersson) och länsstyrelsen. Skåne läns landstings, Region Skåne, residensstad är Kristianstad och här finns regionfullmäktige. Länsbokstav är M. Länet består av 33 kommuner och har ca 1,2 miljoner invånare, vilket är 13 procent av Sveriges hela befolkning.

Historia

Länet bildades 1997 genom en sammanslagning av Malmöhus län och Kristianstads län.

Städer


- Malmö
- Helsingborg
- Lund
- Kristianstad
- Hässleholm
- Trelleborg
- Landskrona
- Ängelholm
- Eslöv
- Höganäs
- Ystad
- Simrishamn
- Skanör med Falsterbo

Läs mer


- Region Skåne

Extern länk


- [http://www.m.lst.se/ Länsstyrelsen i Skåne]
- [http://www.skane.se/ Region skåne]
- [http://www.skane.se/ Landstinget i Skåne Län] Kategori:Sveriges län Kategori:Skåne län Kategori:Öresundsregionen ja:スコーネ県

Stad

Stad, visst tätbebyggt landområde som definieras antingen genom rättslig status eller genom varifrån riket styrs. I vardagligt språkbruk kan stad betyda "plats med stadsbebyggelse", och när en stad då omnämns kan gränserna till denna vara flytande och annorlunda än de för tillfället gällande kommungränserna. Ordet "stad" betyder ursprungligen "plats, ställe" och har alltså inget egentligen med just det vi i modernt dagligt tal kallar stad. Detta förklarar varför ordet ingår som suffix eller prefix i ord som "eldstad" "stadsfästa" "stadga" m.fl. ord (även i de övriga nordiska språken ingår ordet som i t.ex. danskans sted, som betyder plats). Den nuvarande betydelsen är framförallt inlånat från tyskans "Stadt".

Sverige

Städer var i Sverige före kommunindelningsreformen 1971 de borgerliga primärkommunerna som erhållit stadsrättigheter till skillnad från kommunerna och köpingarna. Efter kommunreformen kallades städer för kommuner. Efter ett beslut i riksdagen 1983 får en svensk kommun benämna sig själv stad i vissa sammanhang. Exempel på kommuner som använder benämningen "stad" är Borås, Göteborg, Haparanda, Helsingborg, Lidingö, Stockholm, Trollhättan, Vaxholm och Västerås. Det är bara i juridiskt språk som ordet "stad" blivit ålagt begränsningar i modern tid, och i allmänt språkbruk används ordet stad lika ofta som förut. Nu avser dock begreppet vanligen en tätort som någon gång varit centralort i en stadskommun, snarare än en hel kommun (med visst undantag för kommuner som åter kallar sig "städer"). Denna moderna användning gör att t.ex. Gränna ännu räknas som en stad, trots att orten ligger i en annan stads (Jönköpings) kommun.

Historiskt

Sveriges städer, som vid slutet av medeltiden var 41, vid mitten av 1600-talet 60 och efter de sydsvenska landskapens förvärvande 1664 uppgick till 81, utgjorde i januari 1917 ett antal av 103, varvid dock 2 (Skanör och Falsterbo) var förenade under gemensam styrelse sedan 1754, då de växte ihop med varandra. Ett mindre antal städer tillkom sedan mellan 1917 och 1971. De sista städerna var Säffle och Oxelösund som blev städer 1951. Stad (fsv köpstader), var i juridisk mening en genom utbrytning från omgivande landsbygdskommun särskilt bildad kommunal enhet, som erhållit stadsprivilegier. I motsats mot antikens folk, som företrädesvis koncentrerade sig i stora städer, bildade germanerna först långsamt särskilda stadssamhällen. I Skandinavien var dessa bildningar särdeles länge svaga och obetydliga, tills kungarna började främja deras uppkomst och utveckling. De svenska städerna började redan under folkungaregenterna erhålla privilegier. Städerna erhöll efter hand egen rättsordning (t.ex. Björköarätten), egen lagskipning och administration, då deras borgare erhållit särskilt politiskt inflytande som riksstånd samt stora företrädesrättigheter ifråga om näringsverksamhet. Vid avskaffandet av skråväsendet och införandet av näringsfrihet förlorade städerna mycket av sin traditionella juridiska särställning i Sverige.

Stadsrätt

Stadsrätten utgjorde i Sverige sammanfattningen av de rättsgrundsatser, som gällde specifikt för förhållanden i en stad. Den äldre germanska rätten är - i motsats till den romerska, som ursprungligen var en stadsrätt - en landsrätt, emedan hos de germanska folken verkliga rättssamhällen tidigast utvecklat sig på landet. Så småningom uppväxte emellertid stadssamhällen även i norr, i vilka särskilda näringar drevs och i övrigt särskilda förhållanden utbildade sig. Dessa äldsta stadssamhällen, i vilka sannolikt tidigast den rätt tillämpades, som gällde för det kringliggande landet, syns först så småningom ha lösgjort sig från landets rättsområde och erhållit egen jurisdiktion, varefter de för städerna mer och mer sig utbildande egendomliga förhållandena medförde en omskapning av själva den materiella rätten. I de flesta städer fanns en domstol i form av en rådstuvurätt, även om vissa mindre städer lydde under en häradsrätts domsaga. Rådhusrätterna ersattes vid tingsrättsreformen 1971 med tingsrätter.

Storbritannien

Både begreppen town och city brukar översättas till stad på svenska. Town betecknar då städer som fått marknadsrättigheter och är vanligt förekommande, medan city är mer begränsat och gäller städer som är eller varit av betydelse, ursprungligen i första hand stiftsstäder.[http://en.wikipedia.org/wiki/List_of_cities_in_the_United_Kingdom].

Se även


- Huvudstäder listade efter land
- Huvudstäder listade efter stad
- Finska städer i storleksordning
- Finska städer i alfabetisk ordning
- Svenska städer i alfabetisk ordning
- Svenska städer i storleksordning
- Städer i världen i storleksordning
- Svenska städer med stadsprivilegium
- Lista över Sveriges kommuner
- Sveriges kommuner listade per län
- köping (samhällsbildning)
- murkrona Kategori:Städer ja:都市

Falsterbo

Falsterbo är ett samhälle och f.d. stad på Falsterbohalvön i Vellinge kommun, Skåne. Tillsammans med tvillingorten Skanör utgör Falsterbo tätorten Skanör med Falsterbo.

Historia

Falsterbo hade tidigare egna stadsrättigheter vid sidan av Skanör och upptar den södra delen av Falsterbohalvön.

Fakta

I norra Falsterbo (gränsande till Skanör) ligger Tångvallaskolan, Falsterbovång, Falsterbogården och tätortens enda vattentorn. Mellersta Falsterbo består av villabebyggelse och genomkorsas av den långa Möllevångsvägen. Södra Falsterbo består av äldre hus och sevärdheter som Falsterbo fyr, Falsterbohus, Falsterbo fågelstation och Falsterbo kyrka. Här finns också ett stationshus, som byggdes som slutstation på linjen Hvellinge-Skanör-Falsterbo järnväg, och som nu är en konsthall. Här återfinns även Falsterbo stadspark och två golfklubbar: Flommens GK och Falsterbo GK. Kategori:Orter i Sverige Kategori:Sveriges städer Kategori:Vellinge kommun

Skånemarknaden

Skanör med Falsterbo#Skånemarknaden

Europa

och Frans Josefs land]] Europa är jordens till ytan näst minsta och till befolkningen tredje största världsdel. Sedan 1700-talet har gränsen mellan Europa och Asien vanligen ansetts gå vid Uralbergen, Uralfloden, Kaspiska havet, Kaukasus, Svarta havet, Bosporen, Marmarasjön och Dardanellerna.

Etymologi

Dardanellerna i tjurform.]] I grekisk mytologi var Europa (grekiska: Ευρώπη) en fenicisk prinsessa som tillfångatogs av Zeus i tjurform. Hon togs till ön Kreta, där hon blev mor till Minos. För Homeros var Europa Kretas mytologiska drottning. Senare blev Europa ett begrepp för Greklands fastland, och runt 500 f.Kr. hade betydelsen sträckts till att inkludera även länderna norr om Grekland. Den grekiska termen Europa härleds från de grekiska orden för bred (eurys) och ansikte (ops). Bred har varit epitet för jorden självt i urindoeuropeiska religioner. En minoritet hävdar dock att ordet fått en överförd betydelse i grekiskan, och utsprungligen kommer från ett semitiskt ord, det vill säga det akkadiska ordet erebu, som betyder "solnedgång". Ur perspektiv från Mellanöstern går solen ned över Europa. Asien tros också komma från ett akkadiskt ord, asu, som betyder "soluppgång", då solen går upp i öst, ifrån det perspektivet i Asien.

Historia

Huvudartikel: Europas historia De första människorna kom till Europa för cirka 800 000 år sedan. Medan Homo sapiens utvecklades i Afrika levde Homo heidelbergensis och Homo neanderthalensis i Europa. Med yngre stenåldern och bronsåldern började en lång historia av stora kulturella och ekonomiska omvandlingar, först vid Medelhavet och senare längre norrut och österut. Särskilt stort bestående inflytande hade antikens Grekland samt romerska riket, som under en period förenade hela södra Europa och andra kustområden vid Medelhavet i ett imperium. I romarriket kunde också den nya religionen kristendomen utbredas snabbt. Under kejsaren Konstantin den store blev kristendomen statsreligion och dess inflytande har fortsatt till vår tid. Medeltiden var präglad av konkurrensen mellan den nya romerska kejsaren i väst och den gamla romerska kejsaren i Bysans. Europa delades i ett östligt och ett västligt område efter deras respektive inflytande. Missionärer spred kristendomen över norra och östra Europa, så att hela Europa blev kristet. I västra Europa var det konkurrens mellan kejsare och påve om övermakten. Reformationen på 1500-talet delade kyrkan i en katolsk och en protestantisk del. Religionskrig följde på denna delning, och 1618 till 1648 förhärjade trettioåriga kriget stora delar av Mellaneuropa. Sedan 1400-talet byggde europeiska länder (särskilt Spanien, Portugal, Ryssland, Nederländerna, Frankrike och Storbritannien) koloniala imperier med stora besittningar i Afrika, Amerika och Asien. Europa är den världsdel som har haft störst inflytande på andra världsdelar (till exempel genom kristen mission, kolonialism, slavhandel, annan handel ochkultur). På 1700-talet förde Upplysningen fram nya ideal som tolerans, människovärde, jämlikhet och frihet. 1789 kom genom franska revolutionen för första gången borgerligheten till makten. I början av 1800-talet hamnade halva Europa under den franske kejsaren Napoleons välde, tills han led nederlag i Ryssland 1812. Industrialiseringen började i delar av Europa på 1700-talet och förändrade livet för breda befolkningsskikt. Som en följd av arbetarnas fattigdom uppstod på 1800-talet socialistiska rörelser. 1800-talet var också en tid av stark strävan mot demokrati, men även av reaktion och imperialism. Både första världskriget (1914 till 1918) och andra världskriget (1939 till 1945) utbröt i Europa och orsakade stor förödelse. Efter andra världskriget och under kalla kriget var Europa indelat i två stora politisk-ekonomiska block: de socialistiska länderna i Östeuropa och de kapitalistiska länderna i Västeuropa. Det talades då om järnridån som skilde Europas stater från varandra. Först perestrojka och glasnost ledde i Sovjetunionen i mitten av 1980-talet till en en politisk kursändring. 1989 öppnades östblocket, Berlinmuren föll, och Sovjetunionen och Warszawapakten upplöstes. Sedan de sista årtiondena på 1900-talet har Europas länder närmat sig varandra, vilket visar sig bland annat genom institutioner som EU.

Geografi

EU Huvudartikel: Europas geografi Världsdelen Europa utgör en femtedel av kontinenten Eurasien. Europas yta är ungefär 10,6 miljoner kvadratkilometer. Europas östra gräns definieras vid Uralbergen i Ryssland. Den sydöstra gränsen med Asien är inte universellt överenskommen, antingen Ural- eller Embafloden kan fungera som gräns. Gränsen fortsätter med Kaspiska havet med antingen Kuma-Manytj-sänkan, Lilla Kaukasus, Stora Kaukasus eller Kaukasus vattendelare Kura och Rioni som alternativ. Vidare sträcker sig delningen mot Svarta havet; Bosporen, Marmarasjön och Dardanellerna utgör gränsen mot Asien. Medelhavet i syd separerar Europa från Afrika. Västgränsen är Atlanten där Island utgör västlig utpost. Norrut begränsar Norra ishavet. Ögruppen Svalbards nordspets är Europas nordligaste punkt. I praktiken dras gränsen till Europa oftast med större hänsyn till politik, ekonomi och kultur. Detta har lett till att det finns flera "olika" Europa, som inte alltid är identiska till storleken, och som inkluderar eller exkluderar olika länder baserat på vilken definition av Europa som används. Nästan samtliga europeiska stater är medlemmar i Europarådet, undantagen är Vitryssland och Vatikanstaten. Eftersom alla språk inte skiljer mellan begreppen världsdel och kontinent kan Europa på andra språk omväxlande klassas som kontinent eller som subkontinent eller halvö. Europa används ibland synonymt med Europeiska unionen (EU) och dess 25 medlemsstater.

Landformer

Europa har en lång kust med många halvöar. Den stora halvön Skandinavien i norr skiljs från det huvudsakliga europeiska landområdet av Östersjön. I den södra delen av Europa sträcker sig de mindre halvöarna Iberiska halvön, Italien och Balkanhalvön ut i Medelhavet, som bildar gräns mot Afrika. Längre österut blir Europas landmassa bredare tills gränsen mot Asien nås vid Uralbergen. De södra delarna av Europa är bergigare. Längre norrut, norr om de höga bergskedjorna Alperna, Pyrenéerna och Karpaterna, sänker sig landytan genom kulliga områden ned till stora låga slätter, som är mycket vidsträckta i öster. Detta utsträckta låglandsområde kallas Stora europeiska slätten, och vid dess hjärta ligger den nordtyska slätten. En båge av högländer finns också längs den nordvästra kusten, med början i västra Brittiska öarna och fortsättning längs den bergiga och flikiga norska kusten. Denna beskrivning är förenklad. Underområden som Iberiska halvön och Italien har egna sammansatta former, liksom Europas huvudsakliga landmassa, där det finns många platåer, floddalar och sänkor. Island och Brittiska öarna är särskilda områden. Det förra är en egen landmassa i norra Atlanten som räknas som en del av Europa, medan de senare är höglandsområden som en gång var förenade med fastlandet tills de åtskildes av stigande vattennivåer.

Floder

Europas längsta floder är Volga med 3531 kilometer och därefter Donau med 2850 kilometer. Tredje längst är Ural (2428 km) vid gränsen mot Asien. Se vidare Europas geografi.

Berg

Vilket som är Europas högsta berg är omstritt och beror mycket på om man räknar området Kaukasus till Europa, se Europas geografi för en längre lista.
De högsta bergen i Europa inklusive Kaukasus: # Elbrus (5642 m), Ryssland, Kaukasus # Dych-Tau (5203 m), Ryssland, Kaukasus # Rustaveli (5201 m), Georgien, Kaukasus
De högsta bergen i Europa exklusive Kaukasus: # Mont Blanc (4808 m; med istäcke), gränsen Frankrike-Italien, Alperna
# Dufourspitze (4634 m; Monte-Rosa-massivet), gränsen Schweiz-Italien, Alperna
# Dom (4545 m), Schweiz, Alperna

Sjöar

Den största sjön är Ladoga.

Öar

Den största ön är Storbritannien. Andra stora öar är Island, Irland, Sicilien, Sardinien, Korsika, Kreta, Cypern, Svalbard, Novaja Zemlja och Mallorca.

Klimat

Trots sin storlek har Europa ett flertal olika klimat, från subtropiskt klimat vid Medelhavet till arktiskt klimat i det nordligaste Norden och Ryssland. I västra Europas kusttrakter är klimatet mycket maritimt, med milda vintrar med mycket nederbörd och milda somrar, det vill säga inte så stora temperaturskillnader mellan vinter och sommar. Inlandet, framförallt i Östeuropa, har dock ett utpräglat kontinentalt klimat med kalla, snörika vintrar och korta, varma somrar. Det arktiska klimatet medför mycket kalla, snörika vintrar och korta, kyliga somrar. Det subtropiska klimatet medför milda, regnrika vintrar och långa, heta somrar.

Natur

Eftersom de har levt sida vid sida med jordbrukskulturer i tusentals år har Europas djur och växter blivit starkt påverkade av människans närvaro och verksamhet. Med undantag för Norden och norra Ryssland finns få områden av orörd vildmark i Europa, förutom i olika naturparker. Den huvudsakliga växtligheten i Europa är skog, som har mycket goda förutsättningar för att växa. I norr värms världsdelen av Golfströmmen och Nordatlantiska strömmen. Sydeuropa har medelhavsklimat. Det förekommer ofta torka på sommaren i detta område. Bergskedjorna påverkar också förhållandena. Några av dessa (Alperna, Pyrenéerna) är riktade i öst-västlig riktning och tillåter vinden att bära med stora vattenmassor från havet till inlandet. Andra är har nord-sydlig riktning (Skanderna, Dinariska alperna, Karpaterna, Apenninerna) och eftersom regnet främst faller på bergsidor som är riktade mot havet växer skogar bra på den sidan, medan förutsättningarna är mycket sämre på den andra. Få områden av Europas huvudsakliga landmassa har inte betats av boskap vid någon tidpunkt genom årtusendena, och avverkningen av den skogsområden som fanns före jordbrukssamhället orsakade oberäknelig förstörelse av de ursprungliga ekosystemen. Åttio till nittio procent av Europa var en gång täckt av skog. Skogen sträckte sig från Medelhavet till Ishavet. Fastän över hälften av Europas ursprungliga skogar försvann under århundraden av bebyggelse har Europa fortfarande över en fjärdedel av världens skogar - granskogar i Skandinavien, vidsträckta tallskogar i Ryssland, kastanjeregnskog i Kaukasien och korkekskogar i Medelhavsområdet. På senare tid har avverkningen hejdats och många träd har planterats. Ofta har dock barrträd föredragits framför ursprungliga lövträd, eftersom de växer snabbare. Planteringar och monokulturer täcker nua stora landområden och detta erbjuder mycket dåliga miljöer för europeiska skogslevande arter. Andelen urskog i Västeuropa är endast två till tre procent (i europeiska Ryssland fem till tio procent). Landet med minst skogtäckt yta är Irland (åtta procent) och det mest skogbevuxna är Finland (72 procent). På Europas huvudsakliga landmassa dominerar lövskog. De viktigaste arterna är bok, björk och ek. I norr, på tajgan, är björken en mycket vanlig art. I Medelhavsområdet har många olivträd planterats. Dessa är mycket väl anpassade till det torra klimatet. En annan vanlig art i Sydeuropa är cypressen. Barrskog dominerar på högre höjder upp till trädgränsen och längre norrut i Ryssland och Skandinavien, för att övergå i tundra närmare Arktis. Den halvtorra Medelhavsregionen har stora mängder buskskog. En tunn öst-västlig landtunga av eurasisk grässlätt—stäppen—sträcker sig västerut från Ukraina och södra Ryssland tills den slutar i Ungern och övergår i tajga i norr. Istäcket under den senaste istiden och människans närvaro har påverkat utbredningen av Europas fauna. I många delar av Europa har de flesta stora djuren och överordnade rovdjursarter jagats till utrotning. Ullhårig mammut och uroxe var utdöda före slutet av neolitikum. Idag är vargar (köttätare) och björnar (allätare) hotade. En gång fanns de i de flesta delar av Europa, men skogsavverkningen fick dessa djur att dra sig längre och längre tillbaka. På medeltiden var björnarnas livsmiljöer begränsade till mer eller mindre otillgängliga berg med tillräcklig mängd skog. Idag lever brunbjörnen i första hand på Balkanhalvön, i norr och i Ryssland. Ett litet antal dröjer sig kvar i andra områden runt om i Europa (Österrike, Pyrenéerna och så vidare), men i dessa områden är populationerna utspridda och marginaliserade på grund av att miljöförstöringen. Allra längst norrut i Europa kan även isbjörnar påträffas. Vargen, den näst största rovdjuret i Europa efter björnen, finns mest i Östeuropa och på Balkanhalvön. Andra viktiga rovdjur är lodjuret, vildkatten, rävar, olika arter av mård, igelkott, olika arter av ormar, olika fåglar (ugglor och andra rovfåglar). Viktiga växtätare i Europa är sniglar, amfibier, fiskar, olika fåglar, samt däggdjur som gnagare, rådjur, vildsvin och i bergen murmeldjur, stenbockar, gems med flera. Havslevande organismer är också en viktig del av Europas flora och fauna. Havsfloran är mestadels fytoplankton. Viktiga djur i Europas hav är plankton, blötdjur, tagghudingar, olika kräftor, bläckfiskar, fiskar, delfiner och valar. Vissa djur lever i grottor, till exempel fladdermöss.

Demografi

Huvudartikel: Europas demografi Europa har cirka 730 miljoner invånare och är därmed efter Asien och Afrika den tredje folkrikaste världsdelen. Europa tillhör de mer tättbefolkade områdena på jorden, med genomsnittlig befolkningstäthet på 66/km². Framför allt i Väst-, Mellan- och Sydeuropa är befolkningstätheten relativt hög, medan den avtar starkt längre norrut och österut.

Språk

Huvudartikel: Europas språk Mer än 90 procent av Europas invånare talar språk som tillhör den indoeuropeiska språkfamiljen men det finns även språk som tillhör andra språkfamiljer. Bland de indoeuropeiska är de slaviska, germanska och romanska språkgrupperna mest utbredda. Även grekiska, albanska, baltiska språk och keltiska språk samt romani räknas till de indoeuropeiska språken. Som lingua franca inom världsdelen fungerar engelska, franska, tyska och ryska. De uraliska språken är den näst största språkfamiljen i Europa. De indelas vidare i samojediska språk, som talas av några få tusen människor i den nordostligaste delen av Europa, och finsk-ugriska språk, en betydligt större gren. Dit räknas framförallt finskan, ungerskan och estniskan, som är viktiga nationalspråk, och minoritetsspråken samiska i Norden och ett antal andra i Ryssland. I den europeiska delen av Turkiet är turkiskan, som tillhör de turkiska språken, officiellt språk. Det talas även av minoriteter i grannländerna, särskilt i Bulgarien. Andra turkiska språk som gagauziskan och tatariskan är minoritetsspråk i olika delar av östra och sydöstra Europa. Det kalmuckiska språket, som talas vid Europas östra gräns nära Volga, är det enda mongoliska språket i Europa. Maltesiskan på Malta är det enda semitiska språk som används som officiellt språk i ett europeiskt land. Baskiskan, som talas i norra Spanien och sydvästra Frankrike, är ett isolerat språk som saknar kända släktingar. Dessutom talas idag många olika språk från olika språkfamiljer av personer som invandrat till världsdelen i senare tid. Det vanligaste alfabetet i Europa är det latinska alfabetet, följt av det kyrilliska alfabetet (i Ryssland, Vitryssland, Ukraina, Bulgarien, Serbien och Makedonien) och det grekiska alfabetet.

Religion

Huvudartikel: Religion i Europa Kristendomen dominerar helt som Europas huvudreligion. Omkring 75 procent av invånarna beräknas vara kristna, främst katoliker, protestanter och ortodoxa. Andra stora religioner i världsdelen är islam med ungefär 7 procent av befolkningen (främst folkgrupper i Sydosteuropa samt invandrare från muslimska länder), samt judendomen. Dessutom finns andra religioner företrädda bland invandrare från andra världsdelar, samt nya religioner. Omkring 18 procent av européerna är konfessionslösa, särskilt i städer och i de östeuropeiska länderna. Europa är nuförtiden i stor utsträckning sekulariserat.

Politik

Huvudartikel: Politik i Europa

Europeiska politiska organisationer

I mitten av 1900-talet grundades Europarådet som den första gemensamma europeiska institutionen. Europarådet omfattar numera, efter att den öst-västliga konflikten avlsutats, 47 stater. En annan betydande organisation är Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE), som grundades 1975 som Europeiska säkerhetskonferensen (ESK) som en blocköverskridande instans, och som förutom de europeiska länderna även innefattar USA och Kanada. "Europa" i politisk mening betyder ofta Europeiska unionen (EU) eller dess föregångare: Europeiska kol- och stålgemenskapen, som grundades 1951 av Belgien, Nederländerna, Luxemburg, Tyskland, Italien och Frankrike, och som tillsammans med Europeiska atomenergigemenskapen (Euratom) och Europeiska ekonomiska gemenskapen 1957 blev "Europeiska gemenskaperna", oftast kallat "Europeiska gemenskapen". Med Maastrichtfördraget 1991 bildades Europeiska unionen, som innefattar de tidigare samarbetena. Större delen av de länder som tillhörde EFTA, som grundades på 1950-talet, har senare blivit medlemmar av EU. Efter dess senaste utvidgning 2004 har EU 25 medlemsländer. Ett antal ytterligare länder förhandlar om medlemskap.

Stater

EFTA Följande stater ligger helt inom Europas gränser. Till detta tillkommer några stater som delvis ligger i Europa
- Azerbajdzjan (delat mellan Europa och Asien)
- Danmark (utom Grönland i Nordamerika)
- Frankrike (utom Franska Guyana i Sydamerika, Guadeloupe och Martinique i Nordamerika och Réunion i Afrika)
- Georgien (delat mellan Europa och Asien)
- Kazakstan (delat mellan Europa och Asien)
- Portugal (utom Madeira i Afrika och Azorerna som ligger mitt i Atlanten
- Ryssland (delat mellan Europa och Asien)
- Spanien (utom Kanarieöarna, Ceuta och Melilla i Afrika)
- Turkiet (delat mellan Europa och Asien) Av kulturella och politiska skäl brukar brukar man dessutom räkna Armenien och Cypern som hörande till Europa.

Områden med särskild status

Se även Väpnade konflikter i Europa efter 1989.
- Abchazien (Georgien)
- Adzjarien (Georgien)
- Azorerna (Portugal)
- Färöarna (Danmark)
- Gibraltar (Storbritannien)
- Guernsey med Alderney, Herm och Sark (Storbritannien)
- Isle of Man (Storbritannien)
- Jersey (Storbritannien)
- Kosovo (Serbien och Montenegro)
- Nagorno-Karabach (Azerbajdzjan)
- Nachitjevan (Azerbajdzjan)
- Nordcypern (Cypern)
- Sydossetien (Georgien)
- Svalbard (Norge)
- Tjetjenien (Ryssland)
- Transnistrien (Moldavien)
- Åland (Finland)

Organisationer


- Europeiska unionen
- Europarådet
- EFTA
- OSSE Kategori:EuropaKategori:Världsdelar als:Europa ja:ヨーロッパ ko:유럽 ms:Eropah roa-rup:Evropa simple:Europe th:ทวีปยุโรป zh-min-nan:Europa

Skanör med Falsterbo stad

Skanör med Falsterbo stad, Malmöhus län, bildades 1754 genom sammanslagning av städerna Skanör och Falsterbo och ombildades 1971 till Skanör med Falsterbo kommun, se även Skanör med Falsterbo.

Vellinge kommun

Vellinge kommun är en kommun i Skåne, Skåne län (tidigare Malmöhus län). 31 596 inv. (2005). 142 km².

Historia

Vellinge kommun bildades den 1 januari 1974 av dåvarande Vellinge kommun, Rängs kommun, Skanör med Falsterbo kommun samt en del av Månstorps kommun. Namnet Vellinge kommun valdes eftersom förvaltningen skulle ske från Vellinge. Andra namnförslag för den nya kommunen var Falsterbo kommun och Skytts kommun, eftersom delar av kommunen låg i Skytts härad.

Politik

Politiskt är kommunen känd som ett starkt fäste för Moderata samlingspartiet. Kommunalråd är Göran Holm. Moderaterna har ungefär 67 % av mandaten i kommunfullmäktige.

Mandatfördelning


- M: 33
- C: 1
- FP: 4
- KD: 2
- S: 7
- MP: 1
- SPI: 1
- Totalt: 49

Näringsliv

Kommunen är traditionellt en pendlarkommun, då den ligger nära både Trelleborg, Malmö och Lund, och dagligen pendlar 10 000 av kommunens invånare främst till Malmö. Dock finns det i kommunen cirka 2 800 företag, varav 95% är småföretag, dvs sådana som sysselsätter under fem personer. Kommunen är känd för sitt goda företagsklimat, den har exempelvis blivit placerad på topplaceringar i Svenskt Näringslivs kommun-SM tre år i rad.

Tätorter

Småorter

Kommundelar


- Vellinge, Månstorp, Räng och Skanör-Falsterbo

Församlingar


- Höllviken, Skanör-Falsterbo och Vellinge-Månstorp

Kyrkobyggnader


- Arrie kyrka
- Eskilstorps kyrka
- Falsterbo kyrka
- Gessie kyrka
- Håslövs kyrka
- Hököpinge kyrka
- Mellan-Grevie kyrka
- Rängs kyrka
- Skanörs kyrka
- Stora Hammars gamla kyrka
- Stora Hammars kyrka
- Södra Åkarps kyrka
- Vellinge kyrka
- Västra Ingelstads kyrka
- Östra Grevie kyrka

Kommunikationer

Busstrafik


- Regionbuss 100 (Malmö-Vellinge-Höllviken-Falsterbo) stannar på Vellinge ängar och i Höllviken, Ljunghusen, Skanör och Falsterbo.
- Regionbuss 146 (Malmö-Vellinge-Trelleborg) stannar på Vellinge ängar.
- Regionbuss 150 (Malmö-Tygelsjö-Vellinge) stannar i Gessie, Hököpinge och Vellinge.
- Regionbuss 152 (Höllviken-Kämpinge-Höllviken) är Höllvikens ringbuss som kör från centrum ner till Kämpinge och sedan upp till centrum igen.
- Regionbuss 182 (Trelleborg-Skegrie-Höllviken-Vellinge) stannar i Räng, Kämpinge, Höllviken, Vellinge Väster och Vellinge.
- Regionbuss 300 (Malmö-Svågertorp-Falsterbo) kör igenom samma orter om regionbuss 100 men i Malmö kör den förbi Svågertorp istället.
- Regionbuss 380 (Trelleborg-Kämpinge-Höllviken) stannar i Skåre, Fredshög, Kämpinge och Höllviken.

Gymnasium


- Sundsgymnasiet

Grundskolor


- Herretorpsskolan
- Ljungenskolan
- Rosentorpsskolan
- Sandeplansskolan
- Skanörs skola
- Stora Hammars skola
- Södervångsskolan
- Tångvallaskolan
- Västra Ingelstads skola Kategori:Vellinge kommun Kategori:Öresundsregionen

E6

right E6 eller Europaväg 6 är en europaväg som börjar i Kirkenes i Norge och slutar i Trelleborg i Sverige.

Sträckning

Sverige Kirkenes - Karasjok - Alta - Narvik - Fauske - Mo i Rana - Trondheim - Dombås - Lillehammer - Hamar - Oslo - Strömstad - Uddevalla - Kungälv - Göteborg - Kungsbacka - Varberg - Falkenberg - Halmstad - Ängelholm - Helsingborg - Landskrona - Malmö - Trelleborg E6 är 314 mil lång varav 49 mil i Sverige och 265 mil i Norge. Det är den längsta vägen inom Norden och den längsta i Norge. E6 är Norges pulsåder inom landet och mot övriga Europa. E6 sammanstrålar med E20 vid Olskroksmotet i Göteborg och fortsätter tillsammans till Malmö. Några kilometer utanför Helsingborg går E6 även ihop med E4:an. Utanför Malmö sammanstrålar E6 också med E22. Hela sträckan Malmö-Uddevalla är motorväg. I Göteborg finns en av Sveriges hårdast trafikerade vägar, Tingstadstunneln. En parallell tunnel planeras. I Uddevalla finns Sveriges näst längsta motorvägsbro - Uddevallabron (efter Öresundsbron). Utbyggnad till motorväg sker från Uddevalla mot norska gränsen. Motorvägen är klar mellan Torp och Småröd, Håby och Rabbalshede samt mellan Hogdal och Svinesund. Etapperna som återstår innan hela sträckan är utbyggd är Småröd - Håby, Rabbalshede - Tanumshede och Tanumshede - Hogdal. I Norge är E6 i huvudsak tvåfältig. Dock är vissa sträckor mellan Svinesund och Oslo motorväg. Även sträckan mellan Oslo och Gardermoen är motorväg. Utbyggnad av sträckan mellan Oslo och Svinesund pågår. Om några år, när hela sträckan är utbyggd, kommer det att vara sammanhängande motorväg mellan Trelleborg och Oslo. Den korsar E18 utanför Oslo, sammanstrålar med E136, E39, E14 och E12 i mellersta Norge, korsar E10 och E8 i Nordnorge. I Finnmark i nordöst berör den E69, E75 och E105. E6 utgörs på ett ställe längs hela sin sträckning av en färjeförbindelse. Det är mellan orterna Bognes och Skarberget som färjan går (som ligger mellan Fauske och Narvik i Norge).

Beskrivning av sträckan i Sverige

E6 har sin sydliga ände vid hamnen i Trelleborg. Färjelinjen till Sassnitz skyltas både E6 och E22 varav egentligen bara E22 är korrekt. Till en början går vägen inne i centrala Trelleborg längs med kusten västerut. E6 fortsätter som tvåfältig landsväg ut ur Trelleborg och vidare norrut mot Vellinge. Precis norr om södra infarten till Vellinge blir E6 motorväg. Vägverket planerar att 2007-2008 börja bygga ut vägen mellan Vellinge-Trelleborg till motorväg vilket skulle lätta upp transporterna till Trelleborgs hamn drastiskt. E6 fortsätter norrut som motorväg mot Malmö. Strax söder om Malmö, vid trafikplats Petersborg, måste man svänga av till höger och ansluta till Yttre Ringvägen för att följa E6. Fortsätter man i stället rakt fram hamnar man så småningom i centrala Malmö. E6 hakar således på Yttre Ringvägen i trafikplats Petersborg. Den första delen av denna motorväg skiljer sig markant från andra motorvägar genom att det mellan körriktningarna går en dubbelspårig järnväg. Efter någon kilometer viker järnvägen av norrut och korsar västgående motorvägsdel. Den Yttre Ringvägen viker alltmer av åt norr och går i en båge runt Malmös sydöstra delar. Efter ytterligare några kilometrar, vid trafikplats Kronetorp, viker E22 av åt öster. E22 har fram till denna trafikplats följt E6 hela vägen från kajen i Trelleborg. E6 fortsätter följa västkusten norrut i riktning mot Helsingborg. Vid Häljarp går motorvägen alldeles intill havet och vid bra sikt kan man se både Danmark och Öresundsbron. Norr härom passerar vägen öster om Landskrona och Helsingborg. Vid trafikplats Kropp (nordost om Helsingborg) viker E4 av åt öster, i riktning mot Jönköping och Stockholm. Efter någon mil passeras Ängelholm. Strax norr om Ängelholm börjar vägen klättra upp för Hallandsåsen. Efter några kilometer är man uppe på toppen och strax därefter börjar vägen gå nedför åsen igen. Backen på nordsidan är mycket brantare än backen på sydsidan. Backen på nordsidan är ett av Sveriges brantaste motorvägsavsnitt. Backarna uppför åsen både på nord- och sydsidan är trefältiga i en riktning. Backen på nordsidan har varit ommålad de senaste åren, medan den mindre branta och längre backen på sydsidan först är ommålad det senaste året. Före ommålningen på sydsidan rådde omkörning förbjuden för lastbilar. Några kilometer norr om Hallandsåsen passerar man länsgränsen till Halland och fortsätter norrut i riktning mot Halmstad. Strax söder om Halmstad åker man alldeles intill havet och kan blicka ut över Laholmsbukten. Laholmsbukten utanför Varberg]] Norr om Halmstad fortsätter E6 norrut mot Falkenberg och Varberg. I Varberg ändrar landskapet karaktär från att mestadels ha gått genom öppet landskap och relativt platt terräng till att mer gå genom skogar och mer kuperad terräng. Vägen fortsätter norrut mot Kungsbacka. Vägen passerar väster om Kungsbacka och fortsätter norrut mot Göteborg. Mellan Kungsbacka och Göteborg passeras länsgränsen till Västra Götaland. Strax söder om Göteborg, vid Kållered, sänks hastigheten till 90 km/h. Detta är den första statiska sänkningen som är lägre än 110 km/h sedan motorvägen började i Vellinge. I slutet av juni 2005 kommer sträckan mellan länsgränsen Skåne/Halland och Falkenberg att statiskt höjas till 120 km/h där möjlighet finns att sänka hastigheten genom att tända variabla hastighetsskyltar där annan lämplig hastighet visas. En kort sträcka i centrala Göteborg, mellan Kallebäcksmotet och strax norr om Tingstadstunneln är hastigheten statiskt sänkt till 70 km/h. Vid Olskroksmotet viker E20 av åt öster. E6 och E20 följs åt hela vägen från trafikplats Petersborg i Malmö till Olskroksmotet i Göteborg. Detta är den längsta sträcka i Sverige två europavägar följs åt. Tingstadstunneln där man korsar Göta älv är hårt trafikerad och man måste räkna med tidsförluster i rusningstrafiken. Norr om Göteborg fortsätter E6 norrut på Hisingens östra kant strax väster om Göta Älv. Vid Angeredsbron (mellan Göteborg och Kungälv) höjs hastigheten åter till 110 km/h. Vägen fortsätter på Hisingen hela vägen upp till Kungälv. Här korsas Nordre Älv på den öppningsbara bron Nordre Älv-bron och fortsätter norrut genom Bohuslän i riktning mot Stenungsund, Ljungskile och Uddevalla. Vid Ljungskile går vägen bara några meter från havet och går mellan havet och samhället. På delar av detta avsnitt går vägen nedsänkt och går några meter under havsnivån. Fram till för några år sedan upphörde motorvägen några kilometer norr om Ljungskile och fortsatte som tvåfältig landsväg in mot Uddevalla. År 2000 öppnades motorvägssträckan väster om Uddevalla och gjorde att E6 blev så mycket som 12 kilometer kortare. En del av denna sträcka utgörs av Uddevallabron. Strax norr om Uddevallabron (vid Torp) ansluter motorvägen till den gamla sträckningen av E6. Fram till för några år sedan slutade motorvägen bara någon kilometer norr om Torp. Nu fortsätter motorvägen längs gamla E6 ytterligare några kilometer norrut. Sommaren 2004 förlängdes motorvägen från Torp cirka 5 kilometer norrut till Kallsås. Sommaren 2005 förlängdes motorvägen ytterligare några kilometer upp till Småröd. Norr om där motorvägen slutar idag fortsätter E6 norrut som tvåfältig landsväg. Vägen passerar förbi Munkedal och fortsätter nordväst mot Håby. Vid Håby börjar motorvägen åter och fortsätter i nordlig riktning mot Rabbalshede. I Rabbalshede upphör motorvägen. Större delen av motorvägssträckan mellan Håby och Rabbalshede är byggd som så kallad fyrfältsväg. Bland annat saknar denna del vägren samt har enklare byggda trafikplatser. Denna sträcka var från början inte skyltad som motorväg utan var skyltad som vanlig väg med 110 km/h, med förbudsskyltar mot fotgängare och långsamtgående fordon. Sträckan invigdes år 2000, och innan det gick vägen genom fyra orter längs denna sträcka. Från Rabbalshede fortsätter vägen som tvåfältig hela vägen upp till Hogdal (nordost om Strömstad). Denna sträcka är mestadels skyltad 90 km/h och passerar bara genom en ort längs sträckan. Från Hogdal till Svinesundsbron (gränsen mot Norge) är det motorväg. Svinesundsbron med de tillhörande motorvägsdelarna på var sida om fjorden är belagd med avgift. Detta är den enda sträcka i Sverige tillsammans med Öresundsbron som är avgiftsbelagd. Anledningen är den politiska principen att utlandsresor betalar resenären själv medan inrikesresor kan skattesubventioneras via gratis vägar. I framtiden beräknas också centrala Stockholm att beläggas med avgift. Om man bortser från de korta snuttar som motorvägen upphör vid betalstationerna vid Stora Bält-bron och Öresundsbron så är Småröd den nordligaste punkten av det sammanhängande motorvägsnätet i Europa. Även när sträckorna längs E4 förbi Markaryd och mellan Uppsala och Mehedeby är klara kommer den nordligaste punkten att ligga i Bohuslän i och med att sträckan förbi Ljungby även då kommer att vara motortrafikled. När även denna sträcka är klar kommer den nordligaste punkten ligga vid Gävle.

Korsande vägar

E6 möter följande numrerade vägar inom Sverige:

Korsande järnvägar


- Bohusbanan (7 ggr)
- Västra stambanan
- Västkustbanan (12 ggr)
- Viskadalsbanan
- Helsingborg-Hässleholm
- Österlensbanan
- Öresundsbanan

Motorväg

Följande sträckor längs E6 är utbyggda till motorväg:
- Vellinge - Småröd
- Håby - Rabbalshede
- Hogdal - Svinesund (gränsen mot Norge) År 2009-10 beräknas hela E6 i Sverige vara utbyggd till motorväg, dvs. både de kvarvarande sträckorna i Bohuslän samt sträckan mellan Trelleborg och Vellinge. Enda sträckan som inte beräknas byggas ut till motorväg är E6 i centrala Trelleborg fram till hamnen.

Variabla hastighetsgränser

Trelleborg Den 1 juli 2005 inledde Vägverket försök med variabla hastighetsgränser längs E6/E20 i södra Halland (mellan trafikplats Skottorp och trafikplats Heberg, dvs. mellan länsgränsen Skåne/Halland och Falkenberg). Under goda väderförhållanden är det numera tillåtet att köra i 120 km/h längs denna sträcka. Vid dessa tidpunkter kommer statiska skyltar att visa hastigheten medan de variabla är släckta. Då hastigheten ska sänkas tänds de variabla och visar en annan lämplig hastighet.

Avfarter

right Sedan mitten av 2004 har man givit motorvägsavfarterna på bland annat E6:an nummer, detta för att underlätta då man ska ge vägbeskrivningar. Detta har genomförts efter internationell förebild, exempelvis använder Tyskland, Danmark och Frankrike detta system. På de platser där flera europavägar går gemensamt är även numreringen gemensam, därav att E6:ans numrering inte börjar med 1. I E6:ans fall beror det också på att skyltar av dansk modell provades i Halland genom ett lokalt initiativ från 1994 och fram till idag och dessa skyltar försågs med avfartsnummer. Numrena på skyltarna var en aning slumpmässigt satt då de började med en siffra som inte var riktigt korrekt men fortsatte sedan i logisk ordning uppåt tills de nådde länsgränsen. Detta nummersystem finns kvar idag och är utbyggt både söderut och norrut. Det är också detta system som är utgångspunkt till nummerna på E4.

Namngivning och numrering av trafikplatser

Historik

Före 1962 hette vägen inom Sverige Riksväg 2. I Norge hette den söder om Oslo väg 1 och norr om Oslo väg 50.

Kuriosa

Gamla Svinesundsbron är den bro i Sverige som har högst segelfri höjd (58 meter), vilket är en meter högre än Öresundsbron. Gamla Svinesundsbron är även högre än den nya Svinesundsbron då denna har en segelfri höjd på 55 meter.

Se även


- E6(M)
- http://trafikinfo.vv.se/trinicameras Se vägen: webkameror
- Bohusbanan

Andra betydelser

# en serie resistorer. # vit ruta på schackbräde. Kategori:Europavägar

Malmö

:Den här artikeln handlar om staden Malmö. Se även Malmö kommun. Malmö är en tätort och stad i södra Skåne med omkring 270 000 invånare, vilket gör den till Sveriges tredje största stad. Staden är belägen vid kusten mot Öresund, omkring 20 kilometer från Köpenhamn. I tätorten ingår även statistiskt Arlöv i Burlövs kommun. Malmö är residensstad för Skåne län. Malmö är en internationell stad. I Malmö talas cirka 100 språk och 164 olika nationaliteter finns representerade. 24 procent av Malmöborna är födda utanför Sverige.

Historia

:Huvudartikel: Malmös historia Omkring 1200 börjar Malmö uppstå som ett fiskeläge vid Öresund. Det blir den viktigaste hamnen för den danske kungen när han ska ta sig från Köpenhamn till den då betydande staden Lund. Men framförallt kan han spärra av södra delen av Öresund genom att han kontrollerar hamnarna i både norr och söder. Malmö övertar mer och mer rollen som den viktigaste staden i Skåne från Lund och upplever under 1500-talet den första ekonomiska storhetstiden. Sankt Petrikyrkan från 1300-talet är nuvarande Malmös äldsta bevarande byggnad. Därefter kommer en del 1500-talsbyggnader i centrum. Malmöhus slott byggs under denna period. Malmöhus I samband med Roskildefreden 1658 hamnar staden utvecklingsmässigt i bakvatten. Först i slutet av 1700-talet, när Frans Suell tar initiativet till att bygga en riktig hamn i Malmö, ( se även Malmö hamn ) börjar staden att återhämta sig för att sedan börja växa på allvar i mitten av 1800-talet. Nu börjar det hända viktiga saker för Malmö. Södra stambanan får sin sydliga ändstation i Malmö, p.g.a. närheten till kontinentfärjorna och Köpenhamn. Det sker påpassligt nog ungefär samtidigt som utresevillkoren till Danmark lättas. En rad tullagar som införts i Skåne för att hindra handel och kontakt med Danmark upphör vid denna tid. 1870 passerar Malmö Norrköping som rikets tredje stad. En lång tid därefter finns en stark rivalitet mellan arbetarstäderna Malmö och Norrköping, vilket inte minst syns när fotbollslagen möts i Allsvenskan på 1950-talet. Men Malmö har sedan dess dragit ifrån Norrköping så rejält att det knappast är relevant att jämföra städerna längre. Under samma tid, i mitten av 1800-talet, expanderar staden utanför kanalerna, som dock behålls för rekreation och som vackert inslag i stadsbilden. Stadsdelar som Lugnet och Rörsjöstaden, avsedda för arbetarna respektive borgarna, börjar byggas. En stor höjdpunkt är 1914 års Baltiska utställningen i Malmö. Likt dagens OS-arrangörer satsar man stort på att förbättra och bygga ut. Det byggs nya vägar och bostadsområden i Malmö. Framförallt är det nu som Pildammsparken invigs. Limhamn blir samma år en del av Malmö stad. Staden fortsätter att växa under mellankrigstiden trots depression och näringslivskriser. Socialdemokraterna tar makten i kommunfullmäktige 1919, en position de behåller i 66 år innan deras makt bryts 1985. Under samma tid tillkommer Bulltofta som blir stadens och Sveriges första riktiga flygplats. Bulltofta Efter andra världskriget kommer nästa tillväxtboom, som varar fram till 1970-talet och staden förändras åter rejält. Stadsdelar som Lugnet rivs. Caroli City, som av många kallas för Malmös största misstag, invigs 1973. Fram till 1980-talet rivs årligen stora bostadskvarter i olika skick överallt i staden. De lämnar stora "bombhål" efter sig. Än idag har delar av staden inte helt hämtat sig från den periodens rivningsvåg, även om man gör sitt numera för att bygga igen "bombhålen". Det tillkommer nya bostadsområden som Lorensborg och Augustenborg, innan det blir dags för det sena 1960-talets mastodontbyggen Rosengård och Lindängen, som redan från början betraktas med viss skepsis. Men det är samtidigt en tid då Aqvakul och Malmö Stadion byggs. Kronprinsen kan numera ses som 1960-talets svar på Turning Torso. Det blev snabbt ett av Malmös populäraste områden trots att kritikerna avfärdade projektet redan på planeringsstadiet. Idag är höghus mer accepterat i Malmö. Staden har sedan 1800-talet haft gott om torn, kampaniler och industriella byggnadsverk som reser sig högt i skyarna på den annars så platta slätten. Turning Torso Under 1970-talet kommer kris efter kris och drabbar Malmö. Staden drabbas av en utflyttningsvåg som åderlåter staden på tusentals personer varje år. Det är framförallt medelklassens barnfamiljer som söker sig till nybyggda villaområden i Vellinge, Staffanstorp och andra småkommuner utanför Malmö eftersom Malmö kommun inte upplåter tillräckligt många byggklara tomter för villor utan prioriterar flerbostadsbyggen för att spara på den värdefulla marken. Samtidigt börjar Kockums varv, under 1970-talet stadens största arbetsgivare, skära ned på antalet anställda, innan produktionen upphör helt 1986. Även andra industrier som textilindustrin och kalkbrottet i Limhamn påbörjar en i många fall utdragen avvecklingsprocess. Denna näringslivskris varar omkring 1975-1995, med avbrott för "kasinoekonomin" i slutet av 1980-talet. Då byggs bl.a. Sheratonskrapan vid Triangeln (numera Hilton) med glashiss i 20 våningar. En SAAB-fabrik byggs på samma område där Kockums en gång legat. När fabriken väl är igång läggs den ned efter att man gjort 200 bilar i testproduktion och Sverige drabbas av lågkonjukturen 1991. SAAB-fabriken ersätts av Malmömässan istället. Malmömässan 1990-1994 förvärras krisen i Malmö. Vart fjärde arbetstillfälle försvinner när mycket av det som finns kvar av tillverkningsindustrin och bland annat kalkindustrin på Limhamn lägger ned. Stadens befolkning ökar dock med tusentals nya invånare varje år under denna tid, beroende på en kraftig invandring från främst Jugoslavien, som befinner sig i inbördeskrig. De fyller de tidigare tomma lägenheterna och socialkontoret står för hyrorna. 1995 blir ett genombrottsår när krisen vänder. Under året påbörjas byggandet av Öresundsbron, vilket ger arbetstillfällen i en byggbransch som slagits hårt av byggkrisen i det tidiga 1990-talet. Samma år beslutas även att Malmö får en från Lund fristående högskola med egna utbildningar. Det talas rentav om att Malmö högskola ska få bli ett eget universitet vilket glädjer lokalpolitikerna. Samtidigt bestäms även att hålla en bomässa, Bo00, som senare blir Bo01 och att Kockumskranen ska flytta från Malmö hamn. Kockumskranen 2000 invigs Öresundsbron. 2001 hålls Bo01, som blir en ny stadsdel i Malmö. 2002 flyttas Kockumskranen till Sydkorea. Nedmonterandet av Kockumskranen blir symbolen för att det gamla "arbetarmalmö" försvunnit. 2005 påbörjades byggandet av Citytunneln som byggs för att underlätta tågtrafiken mellan Malmö och Köpenhamn, samt lokaltrafiken mot Ystad och Trelleborg. Framtiden upplevs av många som tveeggad i Malmö. Samtidigt som staden genomlevt en tillväxtperiod man inte sett sedan rekordåren på 1960-talet/1800-talet är fortfarande omkring var åttonde malmöbo arbetslös. Det är en segregerad stad med tydliga skillnader var folk bor. Ju närmre havet, desto rikare och vitare är befolkningen. Under de senaste åren har kommunen samtidigt byggt en del villaområden i Husie och Riseberga för att försöka skapa en balans mellan östra Malmö och västra Malmö. Om det på 1950-talet handlade om arbetarklass och borgarklass är segregeringen idag mer mellan invandrare och svenskar. Andelen invandrare i Malmö är omkring 30% av befolkningen på 270070 invånare.

Stadsdelar

right Huvudartikel: Malmös stadsdelar
- Centrum
- Fosie
- Husie
- Hyllie
- Kirseberg
- Limhamn-Bunkeflo
- Oxie
- Rosengård
- Södra Innerstaden
- Västra Innerstaden

Köpcentrum


- Mobilia
- Svågertorp
- Jägersro Center
- Caroli
- Handelskompaniet

Näringsliv

Den tunga industrin har tidigare varit betydande för Malmö. Bland annat varvsindustrin och Kockums har varit en central del i Malmös näringsliv. Idag är situationen annorlunda. Malmö är mitt uppe i en förvandling från industri- till kunskapsstad. Näringslivet karakteriseras inte längre av ett fåtal stora företag utan av många små. Privata tjänsteföretag är den sektor som växer snabbast. Starka sektorer i Malmö är logistik, detalj- och partihandel samt bygg- och fastighetsmarknad. Det kunskapsintensiva företagandet i Malmö omfattar flera välrenommerade företag inom bio- och medicinteknik, miljöteknik, IT och digitala media. IT I Malmö fanns år 1820 tre tobaksfabriker. Störst och äldst var Suells tobaksfabrik, som grundades 1726. Den var fortfarande en av Sveriges största år 1981. I 186 år ägdes den av familjerna Suell och Kockum. De flesta tobaksarbetarna var kvinnor och barn, år 1839 var två tredjedelar barn. Det tillverkades cigarrer, spunnen och kardustobak samt snus. Liksom svärfadern Erenst Hindrich Stein, som i många år drev tobaksfabrik, skaffade sig Frans Suell d ä den 26 juli 1726 kungligt privilegium att driva en "tobaksmanufaktur", samma dag som handelsmannen David Sölscher och konsorter skaffade sig ett liknande privilegium. Suell drev sin tobaksfabrik i sin fastighet på Adelgatan. Omkring 1739 sammanslogs Suells fabrik med den sölscherska och 1741 med handelsmannen Mathias Morsings fabrik. Tobaksfabriken övertogs av Niclas Suell i mitten av 1740-talet. Då Niclas Suell dog köptes fabriken av Henrik Falkman och 1771 blev Frans Suell d y. delägare. Lorens Kockum som var gift med Suells dotter, hade tagit över tobaksfabriken 1821. Då han dog 1825 övertogs den av Frans Henrik Kockum, endast 22 år gammal. Efter Frans Suells död 1817 hade fabriken skötts några år för dödsboets räkning, men under Lorens Kockums chefskap 1821-1825 hade fabriksrörelsen gått alltmer tillbaka. För fabrikens skötsel förskaffade sig Frans Henrik Kockum den 16 okt 1826 Kommerskollegiums tillstånd att i Malmö driva tobaks- och snusfabrik. Fabriken blomstrade upp på nytt och gick stadigt framåt. F H Kockums Tobaksfabrik blev aktiebolag 1866, disponenter blev L P och F H Kockum, fabriken låg sedan 1874 på hörnet av Väster- och Mäster Johansgatorna.

Kommunikation

right

Vägar

Det går att komma till Malmö via E6, E20, E22, E65, Riksväg 11 och Länsväg 101. E20 går dessutom via Öresundsbron från Köpenhamn. E22 från Malmö till Lund är Sveriges äldsta motorväg och är byggd 1953.

Lokaltrafik

Lokaltrafiken i Malmö startade 1887 i form av hästspårvägstrafik, vilken drevs av det privatägda Malmö spårvägsaktiebolag. Den första linjen sträckte sig från Hamnen via Stortorget och Gustav Adolfs torg till Södervärn. År 1890 invigdes en ny sträcka från Stortorget via Drottningtorget till Värnhem och fyra år senare utbyggdes denna linje till Östervärns järnvägsstation. Hästspårvagnarna var gula. År 1898 kompletterades hästspårvägstrafiken med en hästomnibuslinje mellan Stortorget och Fridhem vilken drevs av Malmö Omnibusaktiebolag. År 1905 kommunaliserades spårvägen och Malmö stads spårvägar (MSS) bildades. MSS började omedelbart förbereda övergången till elektrisk drift. I februari 1907 togs de sista hästspårvagnarna ur trafik och i september 1907 hade man färdigställt följande linjenät: Linje 1: Lundavägen - Gustav Adolfs torg - Södervärn, linje 2: Hamnen - Gustav Adolfs torg - Ystadsvägen, linje 3: Ringlinien, linje 4: Möllevången - Gustav Adolfs torg - Fridhem. Dessa linjer trafikerades med gröna spårvagnar, och tillkomsten av linje 4 innebar också att hästomnibustrafiken upphörde. Linjenätet utbyggdes efterhand och spårvägstrafiken nådde sin största utsträckning under tidigare delen av 1930-talet. Då fanns följande linjer: Linje 1: Lundavägen - Gustav Adolfs torg - Rosengårdsstaden, linje 2: Hamnen - Gustav Adolfs torg - Ystadsvägen, linje 3: Ringlinien, linje 4: Gustav Adolfs torg - Limhamn, linje 6: V