:: wikimiki.org ::

Smålands Historia

Smålands historia

Huvudartikel: Småland Till de tidigast bebyggda delarna av Småland ha hört trakterna vid Östersjön. Den äldre stenålderns sista period är i Kalmar län företrädd med jämförelsevis många fynd av en kultur, som trängt fram från söder längs kusten och som i detta län synes ha haft sina medelpunkter i Ryssby och Mönsterås socknar. Även i det inre av södra Småland vid sjöarna Åsnen, Salen och Bolmen har lämningar påträffats från den äldre stenålderns befolkning, men endast ganska sparsamt. Först under gånggrifternas och hällkistornas period nådde stenålderskulturen här rikare utveckling. Invandringsvägarna vid denna första bebyggelse verkar företrädesvis ha gått utefter Mörrumsån och Helgeåns övre lopp. Det småländska höglandet i norr har blivit befolkat jämförelsevis sent, och det är ännu ovisst, om de tidigaste kulturpåverkningarna där främst kommit från Väster- eller Östergötland eller södra Småland. Då Småland består till stor del av skogar, berg och kärr har de olika bygderna i landskapet varit kraftigt isolerade från varandra och hade sannolikt inte sammanslutit sig i något större landskapsförbund, då namnet Småland uppstod som gemensam geografisk beteckning för bygderna söder om Öster- och Västergötland. Till Småland räknades under medeltiden och ännu senare de nu till Östergötland hörande Kinda och Ydre härad. Å andra sidan fördes Mö härad, som under senare tider ofta betraktas som en del av Småland, i äldre tid alltid till Västergötland. Genom hela medeltiden verkar det som Småland juridiskt sett hört till två lagsagor. De sydvästra och mellersta delarna, sträckande sig i norr in i höglandet, där Lagan och Emån har sina källor, och omfattande de tre "landen" Värend, Finnveden och Njudung, bildade alltsedan 1100-talet och kanske tidigare tillsammans en lagsaga, som ursprungligen, efter huvudlandet kallades Värends, under unionstiden möjligen någon gång Smålands, men sedan början av 1400-talet i regel Tiohärads lagsaga. Den hade sin egen lagbok, varav dock till vår tid bevarats endast kyrkobalken, och dess landsting hölls i Växjö. De olika "landen" i lagsagan har antagligen ursprungligen vart och ett haft sina särskilda rättssedvänjor. Hela den övriga delen af Småland trakterna i norr och öster hörde ihop med Östgöta lagsaga, om också vissa av rättssedvänjorna var olika i Småland och Östergötland och östgötalagmannen endast mera sällan verkar ha tagit befattning med lagskipningen inom "Kaimarna foghati" (= mellersta och södra delen av nuv. Kalmar län). Den administrativa indelningen har ända fram mot slutet av 1600-talet varit mycket obestämd. Ibland var hela Småland förenat under en landshövding eller ståthållare, vanligen har det dock varit uppdelat i två eller flera olika län. Från slutet av 1680-talet ha de tre länen, Jönköpings län, Kronobergs län och Kalmar län bestått med i stort sett sina nuvarande gränser. Enligt Sigfridslegenden (från början av 1200-talet) skulle kristendomens första predikande i Småland ha skett genom samme Sigfrid, som säges ha döpt Olof Skötkonung, alltså i början av 1000-talet. Det är dock ovisst hur mycket av historisk kärna det finns i legenden. I alla händelser verkar Småland ännu vid början av 1100-talet ha varit till stor del hedniskt, att döma av Snorres ord i skildringen av Sigurd Jorsalafares korståg till Småland 1123, att "inbyggarna där i landet icke höllo på den kristna tron, ehuru dock några anammat dopet". Senast från slutet av 1100-talet bildade Värends fem härad eget stift. Växjö stift. Det övriga Småland var under hela medeltiden förenat med Linköpings stift. Från detta skildes dock under 1500- och de första åren av 1600-talet efter hand Finnveden och Njudung samt Tveta och Vista härad och fördes över till Växjö stift. Sedan i början av 1600-talet har stiftsindelningen i Småland förblivit tämligen oförändrad ända till 1914, då Växjö och Kalmar stift förenades till ett stift, Växjö stift. Om man räknar Mö härad till Småland, är detta landskap nu delat på tre stift: Växjö, Linköpings och Skara. Småland var ända till Roskildefreden 1658 gränslandskap mot Danmark och därför ofta skådeplatsen för danskars och svenskars fejder. Minnet av dessa strider har bl.a. tagit form i den medeltida traditionen, att slaget vid Bråvalla skulle ha utkämpats i Skatelöf. Vid flera tillfällen gjorde danskarna under medeltiden härnadståg in i Småland, och under 1500-talets första årtionde fördes långvariga strider i Kalmartrakten om besittningen av Kalmar. Synnerligen svårt hemsökt blev Småland under Nordiska sjuårskriget (1561), Rantzaus vinterfälttåg )1567-68), uppbrännandet av Växjö (1570) samt under Kalmarkriget (1611-13). Även 1644 omtalas danska härjningar i västra Småland. Sista gången danska trupper visade sig som fiender i småländska bygder var under Karl XI:s krig. Under Gustaf Vasas tid hörde Småland till de mera oroliga landsändarna. Smålänningarna var ett envist folk, och smålandsbönderna har kanske också hållit särskilt starkt fast vid den gamla ordningen i kyrkan. "Västgötaherrarnas uppror" 1529 tog sin början i Småland i Västra härad. Från Småland, från trakterna ned mot blekingska gränsen, utgick också det svåraste av alla de uppror som Gustaf Vasa hade att bekämpa, Dackefejden. Kategori:Småland Kategori:Sveriges historia

Småland

Småland är stenens landskap Småland är ett landskap i östra Götaland i södra Sverige som i norr gränsar till Östergötland, i söder till Skåne och Blekinge, i väster till Halland och Västergötland och har kust mot Östersjön i öster. Högsta punkten är Tomtabacken med sina 377 meter över havet. I landskapet ingår hela Kronobergs län, större delen av Jönköpings län samt fastlandsdelen av Kalmar län. Dessutom ingår delar av Östergötlands län (Tryserums, Östra Eds, Gärdserums och Hannäs församlingar) samt delar av Hallands län (Femsjö, Färgaryds, Jälluntofta, Långaryds och Södra Unnaryds församlingar och delar av Torups församling). Småland är ett av Sveriges sjörikaste landskap. I dalarna och kring sjöarna har åkrarna brutits under århundradens mödor. Stengärdesgårdar och rösen är monument över hårt arbete. Forntidens landskap var öppnare, granskogen hölls borta genom svedjande och beten. Jordbruket var ännu på 1700-talet huvudnäringen, i synnerhet på den bördiga Södra Möreslätten vid Kalmar, men den steniga moränmarken i den inre hindrade bönderna från att finna större odlingsytor. Många myrar och mossar torrlades under 1800-talet för att vinna mark. Enligt sägnen är seghet, påhittighet och företagsamhet utmärkande för smålänningen. Småindustrier som de i Anderstorp, Ekenässjön och Gnosjö vittnar om detta. 1700-talets järntrådsdragning följdes av nya produkter som hårnålar, kedjor, strumpstickor, säkerhetsnålar och råttfällor. Stormaktstidens krig gav Huskvarna vapenfabrik goda konjunkturer. I Jönköping startade bröderna Lundström på 1840-talet en tändsticksfabrik som blev en storindustri. Flera författare och andra konstnärer som gjort Småland mer bekant är bland annat Astrid Lindgren, Vilhelm Moberg, Ingvar Kamprad och Döderhultarn.

Historia

Huvudartikel: Smålands historia Under vikingatiden producerades järn i det myr- och sjörika Småland, men bergsbruk kan man tala om först på 1400-talet, då malm började brytas i Tabergsområdet. Järnhanteringens uppsving kom under 1500- och 1600-talen då utländska smeder lärde ut nya metoder. Från 1800-talets mitt trädde träindustrin och glasbruken i järnbrukens ställe. När industrialiseringen kom sökte sig många till fabrikerna, men många behöll torpen för levebrödets skull. Den stora folkökningen med svält och fattigdom i följe, ledde vid mitten av 1800-talet till att många unga torparfamiljer utvandrade till Amerika. Under medeltiden var Kalmar Sveriges största stad, där tyska köpmän skötte järnexporten. De småländska städerna har flera gånger helt eller delvis förstörts genom bränder och krig. Växjö ödelades av bränder 1838 och 1843 och av bebyggelse från denna tid finns bara sparsamt kvar. Västervik blev lågornas rov under danskarnas plundringståg på 1600-talet och även Jönköping drabbades upprepande gånger. Staden Eksjö har bevarat det mesta av sitt medeltida utseende, då halva staden förstördes i en brand i mitten av 1800-talet medan man beslöt sig för att bevara den halvan som fanns kvar. Inte heller i modern tid har städernas trähus undgått lågornas rov. 1953 utbröt en brand i centrala Ljungby som förstörde en stor del av dåvarande centrum, 1955 brann en del av Värnamo upp, 2002 drabbades en stor del av Jönköpings ännu bevarade träkvarter i östra delen av centrum. Alla dessa stadsbränder ledde efterhand till att städerna fick rutnätsplaner och stenhus under senare delen av 1800-talet.

Smålands läge

Större sjöar

- Bolmen
- Helgasjön
- Möckeln
- Rusken
- Sommen
- Vidöstern
- Virestadssjöarna
- Vättern
- Åsnen

Större ö

- Bolmsö
- Visingsö

Bild:Hagby kyrka i Småland.jpg
Hagby kyrka i Småland

Kommuner i Småland

Några kända smålänningar

- Nils Dacke, upprorsledare
- Stefan Edberg, tennisspelare
- Albert Engström, konstnär, författare
- Agnetha Fältskog, sångerska, ABBA
- Ingvar Kamprad, entreprenör, IKEA-ägare, mångmiljardär
- Pär Lagerkvist, författare, poet, nobelpristagare
- Astrid Lindgren, författare
- Vilhelm Moberg, författare
- Charlotte Perelli (f.d. Nilsson), sångerska, eurovisionsschlagerfestivalvinnare
- Lena Philipsson, sångerska
- Mats Wilander, tennisspelare

Se även

- Berguv Småland
- Glasriket
- Smålands Allehanda
- Smålands Folkblad
- Smålandsposten
- Smålands-Tidningen
- Smålands Dagblad
- Tranås Tidningar
- Vetlanda-Posten
- Smålänningen

Externa länkar

- [http://www.visit-smaland.com/ Småland]
- [http://swedia.ling.umu.se/Gotaland/Smaland/index.html Lyssna till några av Smålands dialekter]
- [http://home.rixtele.com/~levein/smaland.html Liten småländsk ordlista] Kategori:Sveriges landskap Kategori:Småland

Östersjön

Östersjön är ett ca 413 000 kvadratkilometer stort och upp till 459 meter djupt innanhav med bräckt vatten i norra Europa. Det gränsar i väster till Danmark och Sverige, i öster till Finland, Ryssland, Estland, Lettland och Litauen, i söder till Polen och Tyskland. Utfartsleder är genom Öresund och Stora Bält. Vid Åland avgränsas ett särskild bäcken som kallas Bottenhavet. Vid Umeå finns ännu ett smalt ställe, Norra kvarken, som skiljer Bottenhavet från Bottenviken. Från den egentliga Östersjöns norra del sträcker sig åt öster Finska viken (finska: Suomen lahti) mellan Finland och Estland. Vid stränderna och i skärgårdarna är Östersjön på vintern täckt med is. Bottenviken är ofta helt isbelagd, likaså de inre delarna av Finska viken. Stora Bälten och Öresund var tidigare ofta sammanfrusen med driftis och packis. 1658 tågade Karl X Gustav med en svensk armé över Bälten. Stora öar: Gotland, Öland, Bornholm, Dagö, Ösel, Åland, Rügen

Geologisk utvecklingshistoria

När inlandsisen drog sig tillbaka, för ungefär 12 000 år sen, var Östersjön ett hav med delvis helt andra konturer än idag. Genom landets höjning avspärrades småningom dess portar, och Östersjön blev en sötvattensjö. Först därefter öppnades genom landsänkning i sydväst de nuvarande avloppen som blev i början både bredare och djupare än idag, varigenom Atlantens saltvatten fick bättre tillträde. Genom ny landhöjning blev avloppen åter förträngt, vilket medför vattnets alltjämt pågående sakta utsötning. Kringliggande länders nivåförändringar pågå fortfarande med ett höjningsmaximum vid ångermanländska kusten.

Övergödning

Östersjön har under senare delen av 1900-talet drabbats av en kraftig övergödning genom tillförsel av fosfor och kväveföreningar. När närningsämnen tillförs ökar tillväxten, vid vissa förhållanden som algblommning, varefter dött organiskt material faller till botten. Där förbrukas syret av nedbrytare, och syrebrist uppstår. I den anaeroba miljön bildas svavelväte vilket leder till döda bottnar och att tidigare bundet fosfor frisläpps som förvärrar situationen. Dessutom ligger vattnet i Östersjön i två skikt med lite blandning. Överst ligger ca: 5 m bräckt vatten och under detta ligger det undre lagret med saltare vatten. Då östersjöns utlopp genom Öresund inte är så djupt är utbytet av vattnet i det undre lagret bristfällig med låg syresättning som följd. Östersjön är således ännu värre drabbat av syrebrist till följd av övergödning. Miljöproblemen i Östersjön är allvarliga. bild:Algblommning_1.JPG|Ölands ostkust, sommaren 2005 Bild:Algblommning_2.JPG|Dito

Se även

- Östersjöprovinserna
- medelhav

Externa länkar

- [http://maps.grida.no/baltic Baltic Environmental Atlas: interaktiv karta över hela regionen] Kategori:Europas innanhav Kategori:Östersjön ja:バルト海 ko:발트 해 simple:Baltic Sea th:ทะเลบอลติก

Stenåldern

från stenåldern, funnen i Skåne]] Stenåldern är namnet på den äldsta perioden i människans historia, från det att människan först började tillverka verktyg. Stenåldern är också den första tidsepoken enligt Thomsens treperiodsystem för Gamla världens förhistoriska tid. Namnet kommer av att de flesta fynd av verktyg som idag återstår är av sten. Andra material som användes var trä, växtfibrer, skinn och ben Stenåldern delas ofta in i äldre stenålder eller paleolitikum och mellre stenålder eller mesolitikum och yngre stenålder eller neolitikum. Ibland räknar man med en kopparstenålder, eller kalkolitikum mellan sten- och bronsåldern. Stenålderns början är omöjlig att fast datera, då vi inte vet när hominider började att använda verktyg av sten. En gissning på ungefär två miljoner år är inte helt osannolik. De äldsta daterade verktygen av sten är tillverkade för runt, eller drygt, 2 miljoner år sedan, och är hittade i Östafrika, eller närmare bestämt på platsen Olduvai. Den första europeiska människa, Homo Erectus, förde redan med sig stenålderskultur, och även den senare neandertalmänniskan levde i stenålderskulturer. I Sverige räknas stenåldern från det att området befolkas efter isens tillbakadragande för omkring 12000 år sedan och fram till bronsålderns inträde omkring år 1800 f. Kr. Den så kallade ismannen Ötzi gav oss möjligheten att studera Europas stenåldersmänniskors villkor, eftersom mannen frös ihjäl och begravdes under en glaciär, för att först på 1990-talet åter tina fram och mycket turligt upptäckas. Mannens utrustning och kropp är utomordentligt välbevarade, från löv- och halmstoppningen i skorna till tatueringarna på kroppen. Tillsammans med fynden av samtida bebyggelse i närliggande trakter (italienska och österrikiska Tyrolen) ger dessa en mycket bra bild av stenåldern i Europa. Vissa naturfolk har ansets leva på stenåldersvis eller ha levt på stenåldersvis när de upptäcktes av övriga världen. Detta gäller bland annat många amerikanska indianfolk, maorier och många polynesiska naturfolk samt vissa afrikanska folk. Det har varit ett problem för etnologin att man betraktat människor på detta evolutionistiska vis och en livlig debatt kallad revisionistdebatten förs idag inom etnologin.

Föregått av:
-

Treperiodsystem,
Historia

Eftergått av:
Bronsåldern

ja:石器時代 Kategori:Arkeologi Kategori:Historia

Lön

Lön, ersättning som betalas till anställd för utförande av arbete. Lön utbetalas i regel i pengar. Om lönen ej är i pengar betalas den in natura, dvs med olika former av varor eller tjänster. Lön existerar även i form av ett adverb, att någonting är lönt, t.ex. är det lönt att fortsätta den här färden. Man kan på samma sätt tala om att någonting är olönt.

Se även

- Arbete
- Arbetstvist
- Inkomstskatt Kategori:Ekonomi Kategori:Arbetsliv

Mönsterås

Mönsterås, tätort i Mönsterås kommun. Kategori:Mönsterås kommun Kategori:Orter i Sverige

Åsnen

Åsnen, är Smålands näst största sjö och en av de större i södra Sverige. Den ligger i Kronobergs län ca 138,5 meter över havet och har en areal på omkring 159 kvadratkilometer varav 19 kvadratkilometer är täckt med öar. Sjön har en form som är karakteristisk för ett stort antal nordiska sjöar. Den är sönderstyckad i flera större och mindre fjärdar (kallas i vissa fall fjordar t.ex. Skatelövsfjorden) och vikar, vilka i stort sätt är orienterade på samma sätt med nord-sydlig längdutsträckning. Den betydande Heligeån rinner ned i Åsnen från sjön Salen vid Huseby bruk. Åsnen avvattnas av Mörrumsån i sydvästra delen av sjön. Kategori:Svenska sjöar

Bolmen

---- Bolmen är en sjö i västra Småland med arean 184 km². Största djupet är 37 m. Sjön har många öar, av vilka den största är Bolmsö. Bolmen avvattnas genom Bolmån till Lagan. Bolmen är färskvattenkälla till några sydsvenska kommuner, bland annat Lund, och vattnet leds i stora tunnlar ner till Skåne. Se vidare Bolmentunneln. Kategori:Svenska sjöar

Hällkista

, kistan täcktes tidigare av ett par takhällar.]] Hällkista en rektangulär gravbyggnad från yngre stenåldern, bildad av kantställda hällar. Avsedd för flera döda. Vanliga fynd i hällkistor är bl a fint bearbetade små pil spetsar av flinta, hängen av skiffer och bärnstenspärlor. Förekommer i Sverige främst i Götaland, Värmland och Närke, antalet torde uppgå till inemot 2000. Nordens största hällkista finns i Södra Härene i Västergötland. Kategori:Arkeologi Kategori:Begravning

Östergötland

Östergötland är ett landskap i Götaland i östra Sverige. Östergötland gränsar i söder till Småland, i väster till Västergötland genom Vättern, i norr till Närke och Södermanland och i öster till Östersjön. I landskapet finns 50 000 kända fornlämningar.

Städer

- Linköping
- Mjölby
- Motala
- Norrköping
- Skänninge
- Söderköping
- Vadstena

Mindre orter

- Valdemarsvik
- Gryt
- Ringarum
- Tryserum
- Gusum
- Åtvidaberg
- Kisa

Sjöar

- Roxen
- Glan
- Boren
- Åsunden
- Järnlunden
- Sommen
- Tåkern
- Stora Rängen

Kanaler

Göta kanal går genom Östergötland från Mem till Motala. Kinda kanal går söderut från Roxen upp till sjöarna Järnlunden och Åsunden vid Rimforsa. Rimforsa

Historia

Östergötland var under medeltiden en av Sveriges tre centralbygder och två kungaätter härstammade därifrån, den sverkerska ätten och folkungaätten. Den östgötska regentlängden nedan kommer från Snorre Sturlassons Heimskringla och ifall dessa kungar verkligen har existerat var det isåfall under 600-talet.

Regentlängd

#Hogne #Hildir Hognesson

Externa länkar

- [http://www.ostergotland.se Östergötland]
- [http://swedia.ling.umu.se/Gotaland/Ostergotland/index.html Lyssna till några av Östergötlands dialekter] Kategori:Östergötland Kategori:Sveriges landskap

Medeltiden

Föregått av:
Antiken

Historia

Eftergått av:
Upplysningstiden

Upplysningstiden Tidsperiod mellan antiken och nyare tiden. Inom europeisk historia brukar man se medeltiden som perioden mellan Västroms och Östroms fall, det vill säga ungefär 500-talet (eller år 476) till 1500-talet (år 1453 då Konstantinopel föll i turkarnas händer). Medeltiden delas ofta in i tidig medeltid (ca 500-900-talet), högmedeltiden (ca 1000-1300-talet) och senmedeltiden (ca 1300 och 1400-talet). Under medeltiden blev den feodala prägeln mer markant genom adelsätternas jordägande och uppror eller släktfejder mellan kungahusen vilka utmynnade i slag och inbördeskrig. Dessutom växte skråsystemet fram, digerdöden härjade, kristendomen slog succesivt ut de gamla hedniska religionerna, lagar nedtecknades, kloster och universitet grundades. Kyla, dåliga skördar och pesten gjorde att en tredjedel av Europas befolkning dog.

Eftervärldens bild av medeltiden

Renässansen, reformationen och ännu mer upplysningstiden betraktade medeltiden som "den mörka tiden" för att man i perioder ansett att delar av antikens högkultur försvann under medeltiden och inte återkom förrän i och med renässansens återupptäckt av en rad grekiska verk. Senare forskning (se t.ex. Michael Nordberg nedan) betonar att medeltiden är den period då grunderna för all senare europeisk samhällsutveckling lades. Det blir således bara den tidiga medeltidens första århundraden, mellan Västroms fall och Karl den store, som kan kallas "mörka" i och med att de lämnat efter sig få skriftliga källor och större byggnadsverk och all politisk maktutövning och organisation var geografiskt begränsad.

Den svenska medeltiden

Den svenska medeltiden räknas från omkring år 1060 (ynglingaättens utslocknande) till Gustav Vasas val till kung år 1523. Härefter följer Äldre vasatiden. Kulturellt sett kan man hävda att medeltiden varade från kristendomens införande (vilket skedde från 800-talet till 1100-talet) t.o.m. reformationen (som hade ett utdraget förlopp i Sverige från 1527 och nästan ett sekel framåt). Den svenska medeltiden motsvarar alltså ungefärligen den tid då katolicismen var den dominerande religionen. För Sveriges historia under medeltiden, se vidare följande artiklar:
- Sverige under äldre medeltid (omkr. 1050-1250)
- Folkungatiden (1250-1389)
- Sverige under Kalmarunionen (1389-1521)

Se även

- Medeltidens filosofi
- Medeltidsgenealogi
- Medeltidens konst
- Medeltidsveckan på Gotland
- Stockholms Medeltidsmuseum
- SCA världsompännande medeltidsförening

Länkar

- [http://forum.skalman.nu/viewforum.php?f=24 Diskussioner om medeltiden på Skalman]
- [http://dmoz.org/World/Svenska/Vetenskap/Humaniora/Historia/Tidsperioder/Medeltiden/ medeltida länkar från ODP]
- [http://www.rollspel.nu/juneborg/Historia/ Juneborgs Medeltida Länkar]
- [http://www.middelalderfestival.dk Europeisk medeltidsfestival i Horsens]
- [http://www.formonline.se/kyrkor/index.html Medeltida konst]
- [http://www.jaixa-imaging.net Bilder från Medeltidsveckan i Visby]
- [http://www.historiska.se/histvarld/sok.htm Sök i Medeltidens ABC]

Litteratur

- Michael Nordberg: Den dynamiska medeltiden
- Nina Folin & Göran Tegnér (red.): Medeltidens ABC Kategori:Medeltiden Kategori:Historiska epoker ja:中世 simple:Middle Ages

Kinda

Kinda kommun, kommun i södra Östergötland och Östergötlands län. Centralort är Kisa. Kinda kanal går upp från Roxen förbi Rimforsa till sjön Åsunden.

Orter i Kinda kommun

- Björkfors
- Horn
- Hycklinge
- Kisa
- Rimforsa
- Valla och Gålby

Kyrkobyggnader

Extern länk

- [http://www.kinda.se Kommunens officiella webbplats] Kategori:Östergötlands län Kategori:Kinda kommun

M

M är den trettonde bokstaven i det svenska alfabetet. Till det latinska alfabet kom den från det grekiska alfabetets my. Versalt M kan vara: # Symbol för mega, SI-prefix för faktorn 1 000 000. # Inom SAB signum för etnografi, socialantropologi och etnologi, se SAB:M. # Betecknar talet tusen (1000) i det romerska talsystemet # Länsbokstav för Skåne län. # På vägmärke betyder det mötesplats. # Namnet på James Bonds chef i filmerna och böckerna om James Bond. Karaktärens riktiga namn är Sir Miles Messervy, se M (James Bond). # En film av Fritz Lang, se M (film). # . Gement m kan vara: # Symbol för meter, måttenheten för längd i SI-systemet. # Symbol för milli, SI-prefix för faktorn 1/1000. # Partibeteckning för Moderata samlingspartiet. ---- A B C D E F G H I J K L M N O P Q R S T U V W X Y Z Å Ä Ö kategori:Latinska alfabetet ja:M simple:M

Lagsaga

Lagsaga, judiciellt distrikt, ursprungligen avseende område där en viss lag gällde innan de första rikstäckande lagarna stiftades. Lagsagornas geografiska gränser börjar framträda i medeltida dokument fr o m 1100-talet men blir riktigt tydliga först under senmedeltiden. Själva ordet hänvisar bakåt till en tid då lagen skulle "sägas", d v s någon på tinget hade att muntligt utsäga vad lagen stadgade i varje mål. En enkel definition för medeltida förhållanden är att en lagsaga var det geografiska område som låg under en lagmans jurisdiktion. Antalet lagsagor i Sverige varierade från medeltiden fram till deras avskaffande 1849 mellan 9 och 21, bl a beroende på gränsjusteringar vid olika fredsslut. Lagsagornas primära rättsdistrikt (domsaga) var ett varierande antal härad, tingslag eller motsvarande, i vilka rättsskipningen leddes av en häradshövding. Till lagmannens skyldigheter hörde att hålla fyra landsting årligen på lagsagans ordinarie tingsplats. I och med Kristoffers landslag ändrades landstinget i princip till en kunglig domstol där lagmannen reducerats till bisittare för kungens till platsen sända domhavande, analogt med vad som redan tidigare kan beläggas för de specialdomstolar som kallades konungsräfst. Därutöver hade lagmannen att hålla ett lagmansting årligen i varje härad inom sin lagsaga. I praktiken gjordes ofta sammanslagningar så att lagmannen även utsågs till kungens domhavande och därmed höll båda tingen samtidigt. Gången i rättsfall inom en lagsaga var normalt den att målen först togs upp på häradstinget vars beslut därefter kunde överklagas till de ovannämnda instanserna. När den första hovrätten skapades 1614 försvann en stor del av lagsagans tidigare lokala uppgifter och lagmansting hölls därefter endast vart tredje år. Inom det svenska rikets medeltida gränser fanns följande lagsagor:
- Närkes lagsaga omfattade landskapet Närke.
- Södermanlands lagsaga omfattade landskapet Södermanland.
- Tiohärads lagsaga omfattade Finnveden, Njudung och Värend. Namnet kommer av de sammanlagt tio härader som dessa "små land" bestod av.
- Upplands lagsaga som bildades vid 1200-talets slut genom en sammanslagning av Attundaland, Fjädrundaland, Tiundaland och Roden samt Gästrikland, alla Mälaröar öster om Björkfjärden och alla öar i Östersjön utanför Stockholm. Under 1300-talet lades även de norrländska landskapen in under Upplands lagsaga.
- Värmlands lagsaga omfattade landskapet Värmland.
- Västmanlands lagsaga omfattade landskapen Västmanland och Dalarna.
- Västergötlands lagsaga omfattade landskapen Västergötland och Dalsland.
- Ölands lagsaga omfattade Öland där dock östgötalagen tillämpades före landslagens tillkomst och ölandslagmannens beslut kunde överklagas hos östgötalagmannen.
- Östergötlands lagsaga omfattade förutom Östergötland även östra Småland (i stort sett hela nuvarande Kalmar län). Någon finsk lagsaga omnämns inte förrän i Kristoffers landslag där det finns två: Norfinne lagsaga och Söderfinne lagsaga. Kategori:Historiska politiska indelningar i Norden

Emån

Emån är en ca 220 km lång å i Småland som kommer från Storesjön (286 m.ö.h.) uppe på det småländska höglandet, i Nässjö kommun. Emån rinner efter mycket varierande lopp ut i Östersjön vid Em i norra delen av Kalmarsund och berör huvudsakligen åtta kommuner i Jönköpings- och Kalmar län: Nässjö, Eksjö, Sävsjö, Vetlanda, Hultsfred, Högsby, Mönsterås och Oskarshamn. Emån är kanske mest känt för sin storvuxna och snabbväxande havsöring, det nu gällande världsrekordet på 15,3 kg, fångades vid Em år 1993. Men även den mystiska malen har här troligtvis sin viktigaste lokal i norra Europa. Emåns huvudfåra och flera biflöden är av riksintresse för naturvården och delar av avrinningsområdet är också av riksintresse för kulturmiljövården och friluftslivet. Källflöde: Holmån. Biflöden (bl.a.): Solgenån, Silverån. Kategori:Vattendrag i Sverige Kategori:Jönköpings län Kategori:Kalmar län

Värend

Värend är tillsammans med Njudung och Finnveden ett av de tre centrala historiska "små landen" i Småland. Värend motsvaras idag i stort sett av Kronobergs län. Kategori:Småland Kategori:Folkland

Njudung

Njudung var ett av de historiska folklanden i Småland. Njudungs två härader, Västra och Östra härad, ingick redan på medeltiden i Tiohärads lagsaga. Var beläget i nuvarande Jönköpings län. Kategori:Småland Kategori:Folkland

1100-talet

Denna artikel handlar om seklet 1100-talet, åren 1100-1199. För decenniet 1100-talet, åren 1100-1109, se 1100-talet (decennium). ---- Sekel: 1000-talet - 1100-talet - 1200-talet Decennier och år:

1100-talet	1100	1101	1102	1103	1104	1105	1106	1107	1108	1109
1110-talet	1110	1111	1112	1113	1114	1115	1116	1117	1118	1119
1120-talet	1120	1121	1122	1123	1124	1125	1126	1127	1128	1129
1130-talet	1130	1131	1132	1133	1134	1135	1136	1137	1138	1139
1140-talet	1140	1141	1142	1143	1144	1145	1146	1147	1148	1149
1150-talet	1150	1151	1152	1153	1154	1155	1156	1157	1158	1159
1160-talet	1160	1161	1162	1163	1164	1165	1166	1167	1168	1169
1170-talet	1170	1171	1172	1173	1174	1175	1176	1177	1178	1179
1180-talet	1180	1181	1182	1183	1184	1185	1186	1187	1188	1189
1190-talet	1190	1191	1192	1193	1194	1195	1196	1197	1198	1199

----

Anmärkningar

- I slutet av 1100-talet har de flesta svenska socknarna formerats. Dessa kommer att ligga till grund för Sveriges indelning under många århundraden, fram till modern tid. Kategori:Sekel ja:12世紀 ko:12세기 simple:12th century th:คริสต์ศตวรรษที่ 12

Unionstiden

Begreppet unionstiden kan avse två olika epoker i Sveriges historia:
- Benämningen unionstiden avser vanligtvis perioden 1389-1523, då Sverige tillsammans med Danmark och Norge ingick i Kalmarunionen. Se vidare Sverige under Kalmarunionen.
- Benämningen unionstiden kan även avse perioden 1814-1905, då Sverige och Norge var i personalunion. För en översikt av Sveriges historia under denna tid, se artiklarna Sverige under den konstitutionella ståndsförfattningens tid (1809-1866) och Sverige mellan representationsreformen och unionsupplösningen (1866-1905).

1400-talet

Denna artikel handlar om seklet 1400-talet, åren 1400-1499. För decenniet 1400-talet, åren 1400-1409, se 1400-talet (decennium). ---- Sekel: 1300-talet - 1400-talet - 1500-talet Decennier och år:

1400-talet	1400	1401	1402	1403	1404	1405	1406	1407	1408	1409
1410-talet	1410	1411	1412	1413	1414	1414	1414	1417	1418	1419
1420-talet	1420	1421	1422	1423	1424	1425	1426	1427	1428	1429
1430-talet	1430	1431	1432	1433	1434	1435	1436	1437	1438	1439
1440-talet	1440	1441	1442	1443	1444	1445	1446	1447	1448	1449
1450-talet	1450	1451	1452	1453	1454	1455	1456	1457	1458	1459
1460-talet	1460	1461	1462	1463	1464	1465	1466	1467	1468	1469
1470-talet	1470	1471	1472	1473	1474	1475	1476	1477	1478	1479
1480-talet	1480	1481	1482	1483	1484	1485	1486	1487	1488	1489
1490-talet	1490	1491	1492	1493	1494	1495	1496	1497	1498	1499

ja:15世紀 ko:15세기 simple:15th century th:คริสต์ศตวรรษที่ 15

Tiohärad

Tiohärad var en medeltida lagsaga, omfattade sydvästra och mellersta delarna av Småland, från danska gränsen upp till det Småländska höglandet söder om Vättern, varifrån Lagan och Emmån flyter ner till Kattegatt respektive Östersjön. Man tror att lagsagan kan ha kommit till under 1100-talet. Lagsagan inneslöt de tre "landen" Finnveden, med Västbo, Östbo och Sunnerbo härad, Värend, med Allbo, Kinnevalls, Norrvidinge, Uppvidinge och Konga härad, samt Njudung, med Västra härad och Östra härad, sammanlagt 10 härad, därav lagsagans namn. Lagsagan, efter huvudlandet länge kallat Värends, stundom även Smålands, hade sin egen lagbok (varav numera endast kyrkobalken finnes kvar) sannolikt ända in i senare halvan av 1300-talet, då den ersattes av den allmänna landslagen. Med undantag för tiden 1718-19, då en annan fördelning i lagsagor ägde rum, var Tiohärads lagsaga i funktion lika länge som som lagmansinstitutionen (till 1849). Kategori:Småland Kategori:Folkland

Växjö

Växjö, tätort och centralort (stad) i Växjö kommun. Växjö ligger där riksvägarna 23, 25 och 30 möts och är Smålands näst största stad. Staden är residensstad i Kronobergs län och stiftsstad i Växjö stift. Växjö har inom den offentliga sektorn stor sysselsättning. I utkanten av staden ligger Växjö universitet och i centrum ligger b.la. det dominerande sjukhuset Växjö centrallasarett, Växjö domkyrka, flera restauranger m.m. Västerut ligger stadens största industriområde Västra industriområdet med bl.a. ICA Maxi, Coop Forum, ONOFF, Siba, Överskottsbolaget och Mc Donalds. Växjö fick stadsrättigheter år 1342, men är äldre än så. Redan på 1000-talet vet man att en "stad" fanns på platsen. Stad i denna betydelsen var dock förmodligen inte stad enligt senare tids juridiska och administrativa betydelse utan betydde förmodligen bara att det var en plats där det bodde folk. "Stad" betyder plats (jämför danska sted och ord som stadsfästa, eldstad m.m). Staden har brunnit ned upprepade gånger och stadsplanen är av 1800-talets rutnätssnitt efter den senaste branden 1843. Kategori:Sveriges städer Kategori:Orter i Sverige Kategori:Växjö kommun

Kalmar län

Kalmar län är ett län i östra delen av landskapet Småland. I Kalmar län ingår landskapet Öland. Residensstad är Kalmar. Länsbokstav H.

Om länet

- Från historisk tid har länets strategiska läge vid Östersjön och nära kontakter med de baltiska staterna haft stor betydelse för regionens handel och sjöfart, ett försprång som blir allt mer intressant efterhand som länken mellan de europeiska staterna växer sig allt starkare. Ett funktionellt samarbete mellan företag och myndigheter ger beredskap inför nya förhållanden och för att utveckla Baltikum i samklang med den Europeiska Unionen.
- Tjustbygdens urbergsskärgårdar och bronsålderslandskap, Kalmarsundskustens ekprydda strandängar och genuina kustsamhällen, Kristdalatraktens levande stycken av Gammalsverige, Glasrikets säregna industrisamhällen samt Ölands unika alvar, väderkvarnar och radbyar – alla ryms de inom Kalmar län. Kusterna i norr och söder skiljer sig åt. I havsbandet i norr välver Östersjöns vågor mot granitklippor från jordens urtid, i söder har den senaste istiden skapat moränskärgårdar av sten och grus och underbara sandstränder.
- I norra Kalmar län finns en sprickzon där det förekommer mängder med sjöar och pittoreskt belägna byar som Djursdala och Hjorted. Det finns även exempel på flera gamla oskiftade, väl bevarade byar som Stensjö by och Lunds by på vägen mellan Oskarshamn - Västervik.
- I Kalmar län finns två nationalparker, 14 naturvårdsområden och drygt 100 naturreservat.

Historiskt

Kalmar län skapades genom länsindelningen 1634 men fick inte sina nuvarande gränser förrän på 1700-talet. Det är enligt många bedömare en "konstgjord" region utan någon riktig naturlig sammanhållning på grund av glesbeboddheten och storleken. Fram till 1970 var länet dessutom delat i två hälfter, Kalmar Läns norra landsting med Västervik som huvudort och Kalmar Län södra landsting med Kalmar som huvudort, med Kalmar som huvudort för hela Kalmar län med länsstyrelse och landshövding. Anledningen till denna något schizofrena uppdelning ligger i att länet är stort och glesbefolkat, samt att det rådde en spänning mellan Kalmar och Västervik om att vara den ledande smålandshamnen. Dessutom fanns en tradition i det norra länet att söka kontakter med Östergötland då den delen ligger under Linköpings stift och södra delen med Kalmar under Växjö stift orienterade sig mer söderut. Följden blev att det var olika riksdagslistor för norra delen respektive södra länet, att norra Kalmar län orienterade sig mot Östergötland med mera. Än idag lever denna splittring vidare dialektalt, då dialekterna i norra Kalmar län (under Linköpings stift) är präglade av östgötskan medan södra delen av länet orienterar sig åt "kalmaitiskan". Länet var länge fattigt och efterblivet även jämfört med resten av Småland och industrialiserades svagt och sent. 1880 bodde 245000 i Kalmar län, en befolkningssiffra som ännu inte har överstigits (2005 bodde cirka 234000 i hela länet). Kalmar var en viktig gränsstad fram till Skånelands införlivning med Sverige 1658. Därefter brydde sig statsmakterna föga om Kalmar, som sakta dalat i stadshierarkin neråt. Öland var fram till 1800-talet kronopark under kronan präglat av olönsamma småbruk, emigration och fattigdom. Fram till invigningen av Ölandsbron 1972 var Öland på väg mot så gott som fullständig avfolkning men har sedan dess lyckats dra nytta av bron genom att bygga ut förstäder till Kalmar som Färjestaden, Borgholm och Mörbylånga. Länet tillhör ett av de största avfolkningslänen i hela landet i full klass med norrlandslänen. Näringslivet är i huvudsak präglat av verkstadsindustri, småföretag, samt skogsbruk och visst jordbruk längs större vattendrag och industrier runtom dessa näringar med undantag för tyngre industri som Scania och OKG i Oskarshamn. Det är framförallt norra Kalmar län och skogsbygderna i väster som drabbats av krafigast befolkningsminskning. Till de områden som det gått bättre för hör framförallt Kalmarslätten och mellersta Öland men dessas måttliga expansion kan inte kompensera övriga länets nedgång i befolkningstal.

Städer

- Borgholm
- Kalmar
- Nybro
- Oskarshamn
- Vimmerby
- Västervik

Extern länk

- [http://www.h.lst.se/hem.htm Länstyrelsen Kalmar län]

Se även

- Landshövdingar i Kalmar län
- Jönköpings län
- Kronobergs län Kategori:Sveriges län

1600-talet

Denna artikel handlar om seklet 1600-talet, åren 1600-1699. För decenniet 1600-talet, åren 1600-1609, se 1600-talet (decennium). ----

Händelser

- Svenska kyrkan präglas av luthersk ortodoxi och allt starkare band till statsmakten.
- Trollformeln Hokus Pokus Filiokus är känd sedan detta århundrade.
- Under senare delen av detta århundrade införs inom armén benämningen bataljon, vilket var en ersättning för den äldre svenska benämningen skvadron Sekel: 1500-talet - 1600-talet - 1700-talet Decennier och år:

1600-talet	1600	1601	1602	1603	1604	1605	1606	1607	1608	1609
1610-talet	1610	1611	1612	1613	1614	1615	1616	1617	1618	1619
1620-talet	1620	1621	1622	1623	1624	1625	1626	1627	1628	1629
1630-talet	1630	1631	1632	1633	1634	1635	1636	1637	1638	1639
1640-talet	1640	1641	1642	1643	1644	1645	1646	1647	1648	1649
1650-talet	1650	1651	1652	1653	1654	1655	1656	1657	1658	1659
1660-talet	1660	1661	1662	1663	1664	1665	1666	1667	1668	1669
1670-talet	1670	1671	1672	1673	1674	1675	1676	1677	1678	1679
1680-talet	1680	1681	1682	1683	1684	1685	1686	1687	1688	1689
1690-talet	1690	1691	1692	1693	1694	1695	1696	1697	1698	1699

Kategori:Sekel ja:17世紀 ko:17세기

Landshövding

Landshövding kallas i Sverige och Finland chefen för länsstyrelsen och ordförande i dess styrelse, regeringsmaktens främste ställföreträdare i länet och utses av regeringen. Motsvarande befattning i Danmark kallas statsamtmand och i Norge fylkesman.

Sveriges landshövdingar (november 2005)

Se även

Externa länkar

Mer information om varje landshövding finns på respektive länsstyrelses hemsida.
- [http://www.lst.se Länsstyrelsen]
- [http://www.ab.lst.se Länsstyrelsen i Stockholms län] - AB
- [http://www.c.lst.se Länsstyrelsen i Uppsala län] - C
- [http://www.d.lst.se Länsstyrelsen i Södermanlands län] - D
- [http://www.e.lst.se Länsstyrelsen i Östergötlands län] - E
- [http://www.f.lst.se Länsstyrelsen i Jönköpings län] - F
- [http://www.g.lst.se Länsstyrelsen i Kronobergs län] - G
- [http://www.h.lst.se Länsstyrelsen i Kalmar län] - H
- [http://www.k.lst.se Länsstyrelsen i Blekinge län] - K
- [http://www.i.lst.se Länsstyrelsen i Gotlands län] - I
- [http://www.m.lst.se Länsstyrelsen i Skåne län] - M
- [http://www.n.lst.se Länsstyrelsen i Hallands län] - N
- [http://www.o.lst.se Länsstyrelsen i Västra Götalands län] - O
- [http://www.s.lst.se Länsstyrelsen i Värmlands län] - S
- [http://www.t.lst.se Länsstyrelsen i Örebro län] - T
- [http://www.u.lst.se Länsstyrelsen i Västmanlands län] - U
- [http://www.w.lst.se Länsstyrelsen i Dalarnas län] - W
- [http://www.x.lst.se Länsstyrelsen i Gävleborgs län] - X
- [http://www.y.lst.se Länsstyrelsen i Västernorrlands län] - Y
- [http://www.z.lst.se Länsstyrelsen i Jämtlands län] - Z
- [http://www.ac.lst.se Länsstyrelsen i Västerbottens län] - AC
- [http://www.bd.lst.se Länsstyrelsen i Norrbottens län] - BD Kategori:Politiska titlar Kategori:Svensk politik Kategori:Sveriges län

Overkill

Der englische Begriff Overkill (wörtlich übermorden) bezeichnet die Fähigkeit einen Gegner mehr als einmal vernichten zu können. Der Begriff entstand im kalten Krieg und sollte die Sinnlosigkeit des atomaren Wettrüstens zwischen den USA und der Sowjetunion illustrieren. Die Overkill-Kapazität war das Maß dafür, wie oft der Gegner vernichtet werden konnte. Der Overkill war ein wichtiger Bestandteil der Mutual assured destruction, weil nach der Zerstörung eines großen Teiles der eigenen Atomwaffen der verbleibende kleinere Rest noch zur völligen Zerstörung des Angreifers ausreichen sollte. Der Begriff wird auch häufig als Synonym für mit Kanonen auf Spatzen schießen verwendet. Kategorie:Sicherheitspolitik In der Kriminalität bedeutet "overkill": Der Mensch ist längst tot, doch der Täter schlägt weiter auf sein Opfer ein oder begeht weitere Handlungen, die -obwohl das Opfer bereits verstorben ist- ebenfalls todesursächlich sein würden.Solche Details können Aufschluss über das Tatmotiv geben, das wiederum Teil des Täterprofils ist. Diese Entscheidungen können wie ein Code gelesen werden, als Schlüssel zur Psyche des Täters.

Ci��a bielizna erotyczna tapety na pulpit gry rpg hotels edinburgh uk

:: RELATED NEWS ::

Geschlossene Immobilienfonds
Immobilienfonds sind Kapitalanlagen, die es Anlegern ermöglichen, sich mit verhältnismäßig kleinen Beträgen an Immobilien zu beteiligen. Der offene Immobilienfonds ist eine deutsche Besonderheit. Das US-amerikanische Pendant dazu sind die REITs (Real Estate Investment Trusts). Man unterscheidet offene und geschlossene Immobilienfonds.

Offene Immobilienfonds

Ein Erdanziehung in einer ellipsenähnlichen Bahn um die Erde bewegt. Als einziger natürlicher Erdsatellit gilt der Mond. Mit „Erdsatellit“ bezeichnet man allgemein die künstlichen, also von Menschenhand hergestellten, Körper (als Summe von Subsystemen), die ohne ständigen Antrieb über einen längeren Zeitraum um di

Ditonus
Der Ditonus (oder Ditonos) bezeichnet in der Musik ein Intervall von zwei Ganztönen. In pythagoräischer Stimmung entspricht der Ditonus dem Frequenzverhältnis 64 : 81 und ist bekannt als pythagoräische Terz. Diese ist um ein Syntonisches Komma größer als die reine Terz. Elektronenröhre zur Erzeugung von Elektronenstrahlen, mit der sich u. a. schnell ändernde Spannungen und Ströme auf einem Fluoreszenzschirm sichtbar machen lassen. Fluoreszenz Fluoreszenz Fluoreszenz

Verwendung

Limma
Das Limma oder Leimma bezeichnet in der Musik ein Intervall mit dem Frequenzverhältnis 256:243 (90,22 Cent). Es entsteht bei der pythagoräischen Stimmung durch 5 aufeinandergesetzte Quinten im Verhältnis zum Grundton. Beispiel: :C – Quinte – G – Quinte – D – Quinte – A –

Apotome
Apotome bezeichnet ein Intervall in der Musik mit dem Frequenzverhältnis 2187:2048 (das entspricht 113.69 Cent). Es entsteht bei der pythagoräischen Stimmung durch 7 aufeinandergesetzte Quinten im Verhältnis zum Grundton. Beispiel: C - Quinte - G - Quinte - D - Quinte - A - Quinte - E - Quinte -

Helena Augusta
Flavia Iulia Helena Augusta (
- 248 / 250 in Drepanom (heute: Karamürsel) in Bithynien, † vermutlich am 18. August um 330 in Nikomedia (heute: Izmit), auch Sankt Helena oder Helena von

Dieksanderkoog
Der Dieksanderkoog ist ein Koog im südlichen Kreis Dithmarschen. Der 1935 als Adolf-Hitler-Koog von der Nordsee gewonnene Koog sollte ein Musterkoog in Rahmen der nationalsozialistischen Politik von Blut und Boden werden. Insgesamt sollten nach seinem Vorbild innerhalb von 100 Jahren insgesamt 43 Köge gewonnen werden um zusätzlichen Raum für insgesamt 14 000 Siedler zu schaffen. Das Vorhaben wurde aber bereits drei Jahre später aufgrun

Adolf-Hitler-Koog
Der Dieksanderkoog ist ein Koog im südlichen Kreis Dithmarschen. Der 1935 als Adolf-Hitler-Koog von der Nordsee gewonnene Koog sollte ein Musterkoog in Rahmen der nationalsozialistischen Politik von Blut und Boden werden. Insgesamt sollten nach seinem Vorbild innerhalb von 100 Jahren insgesamt 43 Köge gewonnen werden um zusätzlichen Raum für insgesamt 14 000 Siedler zu schaffen. Das Vorhaben wurde aber bereits drei Jahre später aufgrun

Tanja Kinkel
Tanja Kinkel (
- 27. September 1969 in Bamberg) ist eine deutsche Schriftstellerin. Sie lebt in München. Bereits mit acht Jahren begann sie, Geschichten und Gedichte zu schreiben. Zehn Jahre später gewann sie einen Jugendliteraturpreis, mit kaum zwanzig Jahren