Home About us Products Services Contact us Bookmark
:: wikimiki.org ::
Socialdemokraterna

Socialdemokraterna

:"Socialdemokraterna" leder hit. För andra socialdemokratiska partier, se Lista över socialdemokratiska partier. Sveriges socialdemokratiska arbetareparti (SAP), Socialdemokratiska arbetarepartiet, Socialdemokraterna, normalt förkortat (s), grundades 1889 och är Sveriges största politiska parti. Partiledare är Göran Persson. Partiets ungdomsförbund heter Sveriges socialdemokratiska ungdomsförbund (SSU). Studentförbundet heter Socialdemokratiska Studentförbundet. I Europaparlamentet ingår partiet i den socialdemokratiska gruppen Europeiska socialdemokratiska partiet. Partiet är en del av socialistinternationalen.

Antal medlemmar

Antalet medlemmar var 1990 totalt 1 034 000 personer. Efter kollektivanslutningens avskaffande årsskiftet 1991/1992 var antalet medlemmar 1992 totalt 259 000. År 1999 hade antalet medlemmar sjunkit till 177 000 personer, och 2003 var medlemssiffran nere i 143 407 medlemmar.

Ideologi

Socialdemokraternas ideologi är i teorin demokratisk socialism, vilket de anser är en synonym till begreppet socialdemokrati. Socialdemokraterna driver en generell välfärdspolitik finansierad av progressiva skatter. Och anser i teorin att människan alltid måste gå före marknaden. arbetsmarknadenspolitiken bygger samförståndspolitik som partiet driver tillsammans med näringsliv och de socialdemokratiska fackförbunden där man politisk in i det längsta inte vill gå in och detalj styra utan vill att parterna ska komma överens genom kollektivavtal.

Historik

Den 6 november 1881 höll August Palm ett tal i Malmö, som betraktas som det första socialistiska anförandet i Sverige. Hans anförande hade rubriken Vad hvilja socialdemokraterna? Åtta år senare, år 1889, bildades Sveriges socialdemokratiska arbetareparti, SAP. Partiet engagerade sig starkt för allmän rösträtt. Förändringar i socialistisk riktning skulle ske gradvis, genom demokratiskt beslutade reformer. Fackföreningsrörelsen stod bakom partiet redan då det bildades (fackföreningsrörelsen slöt sig sedan samman till LO 1898, med stöd från Socialdemokraterna). Hjalmar Branting blev år 1896 Sveriges förste socialdemokratiske riksdagsledamot då han valdes in med stöd från liberaler i Stockholm. Partiet förstod tidigt vikten av utbildning och grundade folkhögskolan Brunnsvik 1906. Idag finns det många flera folkhögskolor ägda av arbetarörelsen. Som internationell rörelse splittrades socialdemokratin i en revolutionär (kommunistisk) och en reformistisk gren när de tyska socialdemokraterna röstade för krigskrediterna till sin regering vilket möjliggjorde Första världskriget. Kommunisterna ansåg att detta var ett förräderi mot arbetarklassen. 1914 var det kris i landet och vi var vädligt nära en revolution. Redan 1914 hade Vladimir Lenin varit i Sverige för få anhängare till en revolution.Socialdemokraterna motsate sig en revolution.Men bland annat deras dåvarande ungdomsförbund var för en revolution.Liberalerna hade länge kämpat för demokrati men blivit motarbetat av högerparti som inte ansåg detta.Socialdemokraterna och Liberalerna sammarbetare för att nå fredlig lösning på krisen i landet. tillsist lyckades dom övertala högerparti att gå dom inte med på allmän och lika rösträtt så kommer det att bli revolution. Partiet ungdomsförbund SSU bildades 1917 sedan det tidigare ungdomsförbundet, Socialdemokratiska Ungdomsförbundet (SDU), vid partisplittringen detta år kom att bilda stommen i Sverges Socialdemokratiska Vänsterparti. Denna splittring var det svenska uttrycket för den splittring mellan en revolutionär och en reformistisk fraktion som socialdemokratin i hela Europa genomgick. 1918 finska inbördeskriget gjorde att revolutionär grupperna fick morgon luft igen. Men parti styrelse tog avstånd från revolutionen även om dom hade sympatier med sina bröder och systrar.Det visa sig att dom röda socialisterna förlorade kriget.Socialdemokraterna förbjöds vapenleveranser till de vita sida.Då man ville Sverige skulle vara så neutral som möjligt i konflikten. Men kampen mellan reformister och revolutionärer inom SSU och partiet fortsatte under lång tid. Händelser som Ådalen 31 gjorde att vissa förespråkade en väpnad kamp. Först efter andra världskriget hade revolutionärerna marginaliserats. Den första regeringen där socialdemokratiska statsråd ingick, bildades 1917 och var en koalitionsregering med Liberala samlingspartiet. När statsminister Nils Edén avgick 1920, bildade socialdemokraterna för första gången ensamma regering, med Branting som statsminister. Senare under 1920-talet formulerade Per Albin Hansson socialdemokraternas vision om folkhemmet. Alltsedan Hansson blev statsminister 1932, har socialdemokraterna dominerat svensk politik.Socialdemokraterna har varit i regeringställning 1932-1976, 1982-1991 och från 1994. Under de senaste 73 åren har man bara varit i opposition i nio år. I 1968 (50,1%) och 1940 (53,8%) års riksdagsval erövrade man egen majoritet. Annars har man bildat minoritetsregeringar.

Partiordförande genom tiderna


- Kollektivt ledarskap 1889-1896
- Claes Tholin 1896-1907
- Hjalmar Branting 1907-1925+
- Per Albin Hansson 1925-1946+
- Tage Erlander 1946-1969
- Olof Palme 1969-1986+
- Ingvar Carlsson 1986-1996
- Göran Persson 1996-

Partisekreterare sedan 1945


- Sven Andersson 1945-1948
- Sven Aspling 1948-1962
- Sten Andersson 1962-1982
- Bo Toresson 1982-1992
- Mona Sahlin 1992-1994
- Leif Linde 1994-1996
- Ingela Thalén 1996-1999
- Lars Stjernqvist 1999-2004
- Marita Ulvskog 2004-

Partiet i regeringsställning

Från 1932 satt socialdemokraterna i regeringsställning så gott som oavbrutet fram till 1976. Det enda undantaget utgjordes av Bondeförbundets sommarregering som satt mellan juni och september 1936.

Socialdemokratiska regeringar genom tiderna

#Regeringen Branting I,      1920, #Regeringen Branting II,     1921-23, #Regeringen Branting III,    1924-25, #Regeringen Sandler,        1925-26, #Regeringen Hansson I,     1932-36, #Regeringen Hansson II,    1936-1940, #Samlingsregeringen (Regeringen Hansson III),        1940-1945, #Regeringen Hansson IV,   1945-1946, #Regeringen Erlander I,      1946-51, #Regeringen Erlander II,     1951-1957 (med Bondeförbundet), #Regeringen Erlander III,    1957-1969, #Regeringen Palme I,         1969-76, #Regeringen Palme II,        1982-1986, #Regeringen Carlsson I,     1986-1990, #Regeringen Carlsson II,     1990-1991, #Regeringen Carlsson III,    1994-1996, #Regeringen Persson,        1996--

Kända socialdemokratiska reformer


- ATP
- Apoteksbolaget (Läkemedelsmonopolet)
- Löntagarfonderna
- Omsättningsskatten
- Barnbidraget
- Åmanlagarna
- Palmes UKAS
- Föräldraförsäkringen
- Systembolaget (Alkoholmonopolet)
- Medbestämmandelagen (MBL)
- Avdragsgill fackavgift
- Allmän sjukfärsäkring (ej tandvård)
- Statligt spelmonopol genom Svenska spel
- Statligt finansierad skola
- Skolplikt från 7 år
- Barnomsorg i kommunal regi
- Slopandet av sambeskattningen

Kända socialdemokrater


- Berit Andnor
- Leni Björklund
- Thomas Bodström
- Hjalmar Branting
- Tage Erlander
- Lena Hallengren
- Per Albin Hansson
- Morgan Johansson
- Hans Karlsson
- Anna Lindh
- Ulrica Messing
- Pär Nuder
- Ann-Christin Nykvist
- Leif Pagrotsky
- August Palm
- Olof Palme
- Göran Persson
- Mona Sahlin
- Lena Sommestad
- Marita Ulvskog
- Margareta Winberg
- Thomas Östros
Se även Svenska socialdemokrater.

Se även

Associerade organisationer


- Homosexuella Socialdemokrater
- Sveriges Kristna Socialdemokraters Förbund ("Broderskapsrörelsen")
- S-kvinnor
- S-muslimska kvinnoklubben
- Sveriges Socialdemokratiska Ungdomsförbund
- Socialdemokratiska studentförbundet
- Handikapprörelsens s-förening

Skolor


- Bommersvik (SSU:s förbundsskola)
- Brunnsvik
- Rönneberga kurs- och konferensanläggning (Facklig kursgård)

Organisationer och företag med starka kopplingar till arbetarerörelsen


- A-lotterierna - lotteri- och spelbolag
- ABF (Arbetarnas Bildningsförbund)
- Folkets Hus - driver lokaler i anslutning till arbetarrörelsens organisationer
- Landsorganisationen i Sverige (LO) - nationell fackorganisation
- NOV (Nykterhetsorganisationen Verdandi)
- Palmecentret
- Spero - spelbolag

Organisationer och företag med lösare kopplingar till arbetarrörelsen


- Folksam Försäkringsbolag som till stor del ägs av LO och KF.
- Fonus - Begravningsbyrå som till stor del ägs av LO, TCO och socialdemokratiska föreningar.
- Hyresgästföreningen - medlem i Palmecentret och ABF
- IOGT-NTO - nykterhetsorganisation som tillsammans med partiet driver spelverksamheten kallad Spero)
- Kooperativa Förbundet (KF) - var bland annat med och bildade ABF och Palmecentret.
- Koopi - medlem i Palmecentret
- PRO - pensionärsorganisation medlem i ABF
- Riksbyggen - Bostadsrättsföretag som vid årsskiftet 2004/2005 ägdes till 41,1% av LO-fack, 2,8% av KF och 0,7% av Folksam.

Externa länkar


- [http://www.sap.se/ Socialdemokraterna] Kategori:Socialdemokraterna

Lista över socialdemokratiska partier

Det här är en lista över politiska partier vars officiella ideologi är socialdemokrati/demokratisk socialism. Observera att i vissa fall kan denna etikett vara omstridd.
- Afghanistan: Afghanistans socialdemokratiska parti
- Argentina: Partido Socialista
- Australien: Australian Labor Party
- Belgien:
  - Socialistische Partij - anders (SP.a)
  - Parti Socialiste (PS)
- Brasilien: Partido da Social Democracia Brasileira - Brasiliens socialdemokratiska parti
- Burundi: Front Démocratique du Burundi (Frodebu)
- Costa Rica: National Liberation Party
- Danmark: Socialdemokraterne
- Estland: Sotsiaaldemokraatlik Erakond - Socialdemokratiska partiet
- Finland: Suomen Sosialidemokraattinen Puolue - Finlands socialdemokratiska parti
- Frankrike: Le Parti Socialiste
- Grekland: Πανελλήνιο Σοσιαλίστικο Κινήμα / Panellínio Sosialistíko Kiníma (ΠΑΣΟΚ / PASOK)
- Indien:
  - Indian National Congress (INC)
  - Samajwadi Party
  - Loktantrik Samajwadi Party - Democratic Socialist Party
  - Janata Dal (United)
- Indonesien: Partai Demokrasi Indonesia-Perjuangan (PDI-P)
- Irland: Irish Labour Party
- Island: Samfylkingin
- Israel:
  - העבודה HaAvoda - Arbetarpartiet
  - Yachad, tidigare Meretz
- Italien: Democratici di Sinistra
- Japan: Minshu-to - Democratic Party of Japan
  - Japans Socialdemokratiska parti (社会民主党, uttalas "Shakai minshutou")
- Kanada: Bloc Québécois (BQ) & New Democratic Party (NDP)
  - Quebec: Parti Québécois (PQ)
- Lettland:
  - Latvijas Sociāldemokrātiskā strādnieku partija - Lettlands socialdemokratiska arbetarparti
  - Socialdemokrātu savienība - Socialdemokratisk union
- Luxemburg: Lëtzebuergesch Sozialistesch Arbechterpartei - Luxemburgs socialistiska arbetarparti
- Mongoliet: Mongol Ardyn Khuv'sgatt Nam (MAKN)
- Nederländerna: Partij van de Arbeid (PvdA)
  - Socialistische Partij
- Norge: Arbeiderpartiet
- Nya Zeeland: New Zealand Labour Party
- Portugal: Partido Socialista
- Rumänien:
  - Partidul Social Democrat (PSD)
  - Partidul Democrat (PD)
- Schweiz: Sozialdemokratische Partei der Schweiz (SPS) - Schweiz socialdemokratiska parti
- Spanien: Partido Socialista Obrero Español (PSOE)
- Storbritannien: Labour Party - Labourpartiet
  - Cornwall: Mebyon Kernow
  - Nordirland:
    - Social Democratic and Labour Party
    - Progressive Unionist Party
    - North Ireland Labour Forum
  - Skottland: Scottish National Party
  - Wales: Plaid Cymru
- Sverige: Sveriges socialdemokratiska arbetareparti (SAP)
- Sydafrika:
  - African National Congress (ANC)
  - Congress of South African Trade Unions (COSATU)
- Sydkorea: U-RI Party, Democratic Party, Labor Party
- Tjeckoslovakien: Česká strana sociálně demokratická (ČSSD) - Tjeckiska socialdemokratiska partiet
- Turkiet: Republican People's Party
- Tyskland: Sozialdemokratische Partei Deutschlands (SPD)
- USA: Democratic Socialists of America
- Österrike: Sozialdemokratische Partei Österreichs (SPÖ)

Se även


- Socialistinternationalen
- Socialdemokratiska partier

S

S är den nittonde bokstaven i det svenska alfabetet. Till det latinska alfabet kom den från det grekiska alfabetets sigma. Versalt S kan vara: # Länsbokstav för Värmlands län. # Den kemiska beteckningen för grundämnet svavel. Se även periodiska systemet. # En äldre landskod för Sverige. # . Gement s kan vara: # En förkortning för Socialdemokraterna. # Kemi: anger i formler att ämnet är i fast form. T.ex. AgCl(s) s är i detta fall en förkortning för lantinets solidus. # Fysik: Beteckning för SI-tidsenheten sekund ----
A B C D E F G H I J K L M N O P Q R S T U V W X Y Z Å Ä Ö
kategori:Latinska alfabetet ja:S ko:S simple:S

Göran Persson

:Den här artikeln handlar om statsministern Göran Persson. För 1500-talspolitikern, se Jöran Persson. Hans Göran Persson, född 1949, är Sveriges statsminister och partiledare för socialdemokraterna sedan 22 mars 1996, då han efterträdde Ingvar Carlsson. Han var gift första gången 1978-95 med Gunnel Claesson och andra gången 1995-2003 med Annika Barthine. Persson är nu gift för tredje gången sedan 6 december 2003 med Anitra Steen. Han har två döttrar från sitt första äktenskap.

Biografi

Persson föddes i Vingåker i Södermanlands län. Han tog studenten på teknisk linje 1969 och gick sedan vidare till högskolan i Örebro. Efter oavslutade studier vid högskolan blev han 1971 ombudsman i SSU och sedan studiesekreterare i ABF. Mellan åren 1977 och 1979 var han heltidsengagerad ordförande i skolstyrelsen i Katrineholm och därefter blev han invald till riksdagen. År 1985 utnämndes han till kommunalråd i Katrineholm, och under den här tiden gjorde han sig bland annat känd som en effektiv och beslutsam beslutsfattare. Persson utnämndes 1989 till statsråd vid utbildningsdepartementet (skolminister), då han gjorde sig ökänd för sina hårdhänta metoder vid kommunaliseringen av den svenska grundskolan och gymnasiet. Han blev åter invald i riksdagen 1991, men förlorade sin post i regeringen eftersom Socialdemokraterna samtidigt förlorade regeringsmakten. Under oppositionsåren 1991-1994 blev han sitt partis talesman i ekonomiska frågor. Efter valet 1994 återkom Persson till regeringen som finansminister i Ingvar Carlssons ministär. På posten som finansminister sökte Persson sanera statsfinanserna genom både besparingar och skattehöjningar. Sedan Mona Sahlin dragit tillbaka sin kandidatur som ny partiledare för socialdemokraterna (se Tobleroneaffären) framstod Persson som den naturlige efterträdaren till Ingvar Carlsson. Den 16 mars 1996 utsågs han till partiledare av partiets extrakongress och 21 mars till statsminister. Göran Persson bröt med Carlssons mer delegerande ledarstil, och har inte sällan gjort sig känd för att "köra över" sina egna fackministrar, även i viktiga frågor; 1999 avgick finansminister Erik Åsbrink i vredesmod efter en tvist om skatterna. Persson har av sina meningsmotståndare t.o.m. beskyllts för att vara en politiker som är väldigt aktoritär. En kritik som återkom i förnyad styrka, efter hans agerande i samband den tragiska tsunami-katastrofen vid årsskiftet 2004/2005. tsunami-katastrofen, vid Gunnebo Slott utanför Göteborg den 14 juni 2001.]] Trots regeringens minoritetsställning lyckades Persson genom ett organiserat parlamentariskt samarbete med Centerpartiet genomföra ett hårdhänt besparingsprogram, vilket kom att vålla allvarliga konflikter både inom det egna partiet och med LO. Utrikespolitiskt har Persson betonat vikten av att hävda Sveriges inflytande i EU, främja EU:s utvidgning och att fördjupa samarbetet mellan länderna kring Östersjön. Han medverkade även till att 1997 uppnå en bred majoritet i riksdagen för att inte ansluta Sverige till EMU vid starten 1999. Efter SAP:s kraftiga tillbakagång i 1998 års val kunde Persson likväl fortsätta som statsminister för en socialdemokratisk minoritetsregering, nu genom ett ekonomiskt samarbete med vänsterpartiet och miljöpartiet. Detta samarbete fortsatte även efter valet 2002, då socialdemokraterna fick 39,9% av rösterna. Hösten 2003 innebar en svår period för Persson, med mordet på utrikesminister Anna Lindh. Hon var dessutom en självklar efterträdare till Göran Persson, men i och med mordet tvingades Göran Persson fortsätta att leda socialdemokraterna. Fler svåra saker för Göran Persson under 2003 var förlusten i folkomröstningen om EMU, kritik om att han skulle använda s.k. härskarteknik mot kvinnliga politiska motståndare samt anklagelser om jäv då hans fru är VD och chef för det skandalomsusande Systembolaget. Våren 2004 förvärvade makarna Persson godset Övre Torp, med 190 hektar mark intill sjön Båven i Sörmland, för 12,5 miljoner kronor. Inköpspriset har litet att göra med markens avkastningsförmåga utan reflekterar främst det natursköna läget och den relativa närheten till huvudstaden. De tidigare ägarna ska fortsätta att sköta driften men Göran Persson siktar enligt egen uppgift på att inom ett par år ta över ansvaret för att hålla markerna öppna. Göran Persson blev i december 2004 utsedd till hedersdoktor vid Örebro universitet i medicin, naturvetenskap och teknik med motiveringen Genom att utse Högskolan i Örebro till universitet 1999, visade statsminister Göran Persson prov på såväl mod som förutseende genom att förstå och stödja den potential och vitalitet som Örebro universitet representerar. Hans initiativ och beslut bär nu frukt i det unga universitetet för växande människor. Vid partikongressen 2005 valdes Persson enhälligt om till partiordförande. I december 2005 fick Persson personligen och regeringskansliet allvarlig kritik av den kommission som utrett regeringens insatser i samband med tsunamikatastrofen 2004, kritik som var ovanligt hård för att komma från offentliga utredare mot en sittande statsminister. Efter att utredningen presenterats bad Persson å sina egna och regeringskansliets vägnar om ursäkt för de fel som begåtts.

Kuriosa


- Göran Persson fick under sin tid som kommunalråd i Katrineholm öknamnet HSB, Han Som Bestämmer, på grund av sin dominanta ledarstil. Den stilen har han sedan dess tonat ned, vilket ökat hans popularitet.
- Göran Persson fick vid en ceremoni i New York den 20 september 2004 motta priset World Statesman Award, som tilldelats Anna Lindh postumt.

Bibliografi


- (2001) Tankar och tal
- (2002) Kunskap och kärlek
- (2003) Vägskäl
- (1997) Den som är satt skuld är icke fri

Litteratur


- Mats Ögren, Makten framför allt: en antologi om statsminister Göran Persson, (2005) ISBN 9146211543. medverkande författare bl a Sören Gyll, Lena Mellin, Lena Smedsaas, och Niklas Ekdal

Se även


- Regeringen Persson
- Sveriges regering

Externa länkar


- [http://www.ministry.se/sb/d/1121 Regeringskansliet - Göran Persson]
- [http://theses.lub.lu.se/undergrad/search.tkl?field_query1=pubid&query1=mkv02010&recordformat=display Göran Persson i talarstolen: en studie i Sveriges statsministers retoriska förmåga i valda debatter 1996-2000]
- [http://www.webbforum.com/goranpersson Göran Persson] i lite mindre seriös sammanställning av hans retoriska förmågor Persson, Göran Persson, Göran Persson, Göran Persson, Göran Persson, Göran Persson, Göran Persson, Göran ja:ヨーラン・ペーション simple:Göran Persson



Europaparlamentet

Europaparlamentet (ibland: EU-parlamentet), sedan 1987 den officiella benämningen på en organisatorisk enhet i Europeiska unionen, bestående av 732 st (före 1:a maj 2004: 626 st) folkvalda ledamöter. Sedan 1979 hålls ett gemensamt val i hela Europa, och den 13 juni 2004 var ett historiskt datum då ca. 400 miljoner europeer röstade samtidigt.

Partigruppernas storlek 20 september 2004


- Europeiska folkpartiet (kristdemokrater) och Europademokraterna (EPP-ED) - 268 ledamöter
- Socialdemokratiska gruppen i Europaparlamentet (PSE) - 200 ledamöter
- Alliansen liberaler och demokrater för Europa (ALDE) - 88 ledamöter
- De gröna/Europeiska fria alliansen (De Gröna/EFA) - 42 ledmöter
- Europeiska enade vänstern/Nordisk grön vänster (GUE/NGL) - 41 ledamöter
- Självständighet/demokrati (IND/DEM) - 37 ledamöter
- Unionen för nationernas Europa (UEN) - 27 ledamöter
- Grupplösa - 29 ledamöter

Partigruppernas storlek 1 april 2003

:Sedan 1 maj 2004 fanns ett antal observatörer från de nya medlemsstaterna. Vid valet 10-13 juni 2004 valdes 732 europaparlamentariker i alla 25 medlemsstaterna.
Politisk grupp Förkortning Antal platser
Europeiska folkpartiet (kristdemokrater) och Europademokraterna EPP-ED 232
Europeiska socialdemokratiska partiet PSE 175
Europeiska liberala, demokratiska och reformistiska partiet ELDR 52
Europeiska enade vänstern/Nordisk grön vänster GUE/NGL 49
De gröna/Europeiska fria alliansen Verts/ALE 44
Unionen för nationernas Europa UEN 23
Demokratiernas och mångfaldens Europa EDD 18
Grupplösa NI 31
TOTAL 624

Svenska EU-parlamentariker 2004-2009

Texten efter namnen är den text som fanns på valsedlarna
- Charlotte Cederschiöld, m, vice talman i Europaparlamentet, Stockholm, född 1944
- Gunnar Hökmark, m, riksdagsledamot, Stockholm, född 1952
- Anna Ibrisagic, m, riksdagsledamot, Luleå, född 1967
- Christofer Fjellner, m, förbundsordförande MUF, Uppsala, född 1976
- Lena Ek, c, Riksdagsledamot, Valdemarsvik, född 1958
- Cecilia Malmström, fp, Europaparlamentariker, Göteborg, född 1968
- Maria Carlshamre, fp, Journalist, Stockholm, född 1957
- Anders Wijkman, kd, europaparlamentariker, Stockholm, född 1944
- Inger Segelström, s, Stockholm, född 1952
- Åsa Westlund (s), Stockholms län, född 1976
- Anna Hedh, s, Kalmar län, född 1967
- Jan Andersson (s), Skåne, född 1947
- Ewa Hedkvist Petersen, s, Norrbotten, född 1952
- Jonas Sjöstedt, v, Västerbotten, Metallarbetare/EU-parlamentariker, född 1964
- Eva-Britt Svensson (v), Kronoberg, Kanslisekreterare, född 1946
- Carl Schlyter, (mp), EU-handläggare budgetkontroll, 36 år, Stockholm
- Nils Lundgren, JL, ordf. Junilistan, Saltsjö-Duvnäs, Tidigare chefsekonom på Nordbanken, Socialdemokrat, född 1936
- Lars Wohlin, JL, nationalekonom. Stocksund. Tidigare statssekr., riksbankschef o. VD Stadshypotek. Allmänborgerlig, född 1933
- Hélène Goudin, JL, lärare. Piteå. Tidigare vice ordf. i miljö- och byggnadsnämnden. Jägare. Socialdemokrat, född 1956 Se även svenska EU-parlamentariker.

Europaparlamentets talmän


- Simone Veil, Frankrike, 1979-1982
- Piet Dankert, Nederländerna, 1982-1984
- Pierre Pfimlin, Frankrike, 1984-1987
- Lord Plumb, Storbritannien, 1987-1989
- Enrique Barón Crespo, Spanien, 1989-1992
- Egon Klepsch, Tyskland, 1992-1994
- Klaus Hänsch, Tyskland, 1994-1997
- José Maria Gil-Robles, Spanien, 1997-1999
- Nicole Fontaine, Frankrike, 1999-2002
- Pat Cox, Irland, 2002-2004
- Josep Borrell Fontelles, Spanien, 2004-

Externa länkar


- [http://www.europarl.eu.int/home/default_sv.htm Europaparlamentets officiella webbplats]
- [http://www.kryssalisbeth.nu Lisbeth Grönfeldt Bergman (m)]

Se även


- Europaparlamentsvalet 2004 Kategori:Europaparlamentet ja:欧州議会 ko:유럽 의회

Europeiska socialdemokratiska partiet

Europeiska Socialisters Parti (engelsk förtkortning PES) är en sammanslutning av socialdemokratiska partier i Europa. PES har en partigrupp i Europaparlamentet. Det engelska namnet är Party of European Socialists. Sammanlagt finns det 201 medlemspartier i 26 länder och PES är näst största grupp i Europiska parlamentet. Nuvarande president är Poul Nyrup Rasmussen och gruppledare är tysken Martin Schulz. PES är medlem av Socialistinternationalen. PES ungdomsorganisation heter Ecosy.

PES medlemspartier


- Österrike: Sozialdemokratische Partei Österreichs (SPÖ)
- Bulgarien: Bulgarska Sotsialisticheska Partiya
- Belgien (Flanders): Sociaal Progressief Alternatief (SP.A)
- Belgien (Wallonia): Parti Socialiste (PS)
- Cypern: Kinima Sosialdimokraton (KISOS)
- Tjeckien: Česká strana sociálne demokratická (ČSSD)
- Danmark: Socialdemokraterne
- Estland: Sotsiaaldemokraatlik Erakond (SDE)
- Finland: Sosialidemokraattinen Puolue (SDP)
- Frankrike: Parti Socialiste (PS)
- Tyskland: Sozialdemokratische Partei Deutschlands (SPD)
- Grekland: Panellinio Sosialistiko Kinima (PASOK)
- Ungern: Magyar Szocialista Párt (MSZP)
- Ungern:Magyarországi Szociáldemokrata Párt (MSZDP)
- Irland: Labour Party
- Italien: Democratici di Sinistra (DS)
- Italien: Socialisti Democratici Italiani (SDI)
- Lettland: Latvijas Sociāldemokrātiskā Strādnieku Partija (LSDSP)
- Litauen: Lietuvos Socialdemokratų Partija (LSDP)
- Luxembourg: Lëtzebuerger Sozialistesch Aarbechterpartei
- Luxembourg:Parti Ouvrier Socialiste Luxembourgeois (LSAP)
- Malta: Malta Labour Party (MLP)
- Holland: Partij van de Arbeid (PvdA)
- Norge: Det norske Arbeiderpartiet (DnA)
- Polen: Sojusz Lewicy Demokratycznej (SLD)
- Polen: Unia Pracy (UP)
- Portugal: Partido Socialista (PS)
- Rumänien: Partidul social democrat
- Slovakien: SMER-sociálna demokracia (SMER-Social democracy).
- Slovenien: Socialni demokrati (SD)
- Spanien: Partido Socialista Obrero Español (PSOE)
- Sverige: Socialdemokratiska arbetarpartiet (SAP)
- Storbritannien: Labour Party
- Nordirland: Social Democratic Labour Party (SDLP)

PES, ej fullvärdiga medlemspartier


- Bulgarien: Balgarska Socialna Demokraticeska Partija (BSDP)
- Bulgarien: Balgarska Socialisticeska Partija (BSP)
- Kroatien: Socijal Demokratska Partija Hrvatske (SDP)
- Makedonien: Socijaldemokratski Sojuz na Makedonija (SDSM)
- Romänien: Partidul Social Democrat (PSD)
- Schweiz: Sozialdemokratische Partei der Schweiz/Parti Socialiste Suisse (SP-PS)
- Turkiet: Cumhuriyet Halk Partisi (CHP)

PES observatörspartier


- Andorra: Partit Socialdemòcrata (PS)
- Island: Samfylkingin (S)
- Israel: Avoda
- Israel: Yachad
- San Marino: Partito Socialista Sammarinese (PSS)

Externa länkar


- [http://www.eurosocialists.org/ Officiell webplats] Kategori:Politiska partier

Socialistinternationalen

Socialistinternationalen (SI) är en internationell organisation för socialdemokratiska partier. Sekretariatet finns i London.

Historia

SI har sina rötter i den Andra internationalen som grundades 1889. Vid första världskriget splittrades det, för att återbildas 1923 (som Arbetar- och Socialistinternationalen), och ombildades en sista gång i sitt nuvarande skick efter andra världskriget vid kongressen i Frankfurt am Main 1951. Bland Andra Internationalens mest hågkomna aktioner var deklarationen 1889 om att första maj ska vara den internationella arbetaredagen, samt deklarationen 1910 om den 8 mars som den Internationella kvinnodagen. Under efterkrigstiden har SI bistått socialdemokratiska partier i deras återetablering, då diktaturerna fick vika för demokrati i Spanien och Portugal. Under 1980-talet gav de flesta medlemmarna i SI sina stöd till Sandinistas (FSLN) i Nicaragua, vars vänsterinriktade regering var i konflikt med USA. Därefter har flera medlemskap beviljats, så även ex-kommunistiska partier som italienska Vänsterdemokratiska partiet (Democratici di Sinistra) (PDS). Antalet medlemmar har fördubblats sedan 1990.

Organisation

Dess högsta beslutande organ är kongressen som sammanträder vart tredje år. Senaste kongressen hölls i São Paulo, oktober 2003. Rådet sammankallar två gånger per år samtliga medlemmar och organisationer till ett koncilium. SI:s löpande arbete utförs av arbetsgrupper som möts regelbundet. Arbetet finansieras av avgifter från medlemmar och donationer från organisationer. Budgeten för 2003 var £1,180,000 (pounds sterling). Budgeten fastslås under ett koncilium. Från 1976 till 1992 var Willy Brandt dess president. Pierre Mauroy innehade stolen därifrån till 1999. Nuvarande president är sedan 1999 Antonio Guterres från det socialistiska partiet i Portugal. Socialdemokratiska gruppen i Europaparlamentet är samarbetspartner. SI har konsultativ status, kategori 1, i FN.

Styrdokument

Styrdokumentet Declaration of Principles of the Socialist International [http://www.socialistinternational.org/4Principles/dofpeng.html] antogs vid den artonde kongressen i Stockholm, Juni 1989. Det består av sex kapitel: #Global förändring och framtida prospekt, #Principer (frihet, rättighet, solidaritet; demokrati och mänskliga rättigheter; socialismens natur), #Fred (en grundläggande värdering; initiativ för fred), #Nord och Syd (globalisering; den miljöpolitiska utmaningen; social kontroll och den teknologiska utvecklingen; nedrustning och utveckling), #Utformandet av det 21:a århundradet (politisk och ekonomisk demokrati; kultur och samhälle; mäns och kvinnors roll i det moderna samhället; en ny internationell kultur för politisk dialog; en ny model för tillväxt; solidaritet mellan nord och syd); #Med Socialistinternationalen mot ett universellt demokratiskt samhälle (enheten av internationell socialism; en ny demokratisk världsordning).

Fullvärdiga medlemmar


- Albanien - Social Democratic Party
- Algeriet - Socialist Forces Front
- Andorra - Social Democratic Party of Andorra
- Angola - Popular Movement for the Liberation of Angola
- Argentina - Socialist Party, Radical Civic Union
- Armenien - Armenian Revolutionary Federation
- Aruba - People's Electoral Movement
- Australien - Australian Labor Party
- Barbados - Barbados Labour Party
- Belgien - Partij van de Arbeid, Socialistische Partij - Anders (SPA)
- Benin - Social Democratic Party
- Bolivia - Revolutionary Left Movement
- Bosnien och Hercegovina - Social Democratic Party of Bosnia and Herzegovina
- Brasilien - Democratic Labour Party
- Bulgarien - Bulgarian Social Democrats, Bulgariska socialistpartiet
- Burkina Faso - Congress for Democracy and Progress
- Chile - Party for Democracy, Social Democrat Radical Party, Socialist Party of Chile
- Colombia - Liberal Party of Colombia
- Costa Rica - National Liberation Party
- Curaçao - Movement for a New Antilles
- Cypern - Movement of Social Democrats
- Danmark - Socialdemokraterne
- Dominikanska republiken - Dominican Revolutionary Party
- Ecuador - Democratic Left Party
- Egypten - National Democratic Party
- Elfenbenskusten - Ivorian Popular Front
- Ekvatorialguinea - Convergence for Social Democracy
- Estland - Sotsiaaldemokraatlik Erakond
- Finland - Finlands Socialdemokratiska Parti
- Frankrike - Socialist Party
- Grekland - PASOK
- Guinea - Guinean People's Assembly
- Haiti - Party of the National Congress of Democratic Movements, Revolutionary Progressive Nationalist Party of Haiti
- Irland - Irish Labour Party
- Island - Samfylkingin
- Israel - Arbetarpartiet, Meretz/Yachad Party
- Italien - Democrats of the Left, Italian Democratic Socialists
- Jamaica - People's National Party
- Japan - Japans Socialdemokratiska parti
- Kamerun - Social Democratic Front
- Kanada - New Democratic Party
- Kap Verde - African Party for the Independence of Cape Verde
- Kroatien - Social Democratic Party of Croatia
- Lettland - Latvian Social Democratic Workers' Party
- Libanon - Progressive Socialist Party
- Litauen - Lithuanian Social Democratic Party
- Luxemburg - Luxembourg Socialist Workers' Party
- Makedonien - Social Democratic Union of Macedonia
- Malaysia - Democratic Action Party
- Mali - African Party for Solidarity and Justice
- Malta - Malta Labour Party
- Mauritius - Mauritius Labour Party, Mauritian Militant Movement
- Mexiko - Institutional Revolutionary Party, Party of the Democratic Revolution
- Mongoliet - Mongolian People's Revolutionary Party
- Marocko - Socialist Union of Popular Forces
- Mozambique - FRELIMO Mozambican Liberation Front]]
- Nepal - Nepali Congress Party
- Nederländerna - Partij van de Arbeid
- Nya Zeeland - New Zealand Labour Party
- Nicaragua - Sandinista National Liberation Front
- Niger - Party for Democracy and Socialism of Niger
- Norge - Arbeiderpartiet
- Panama - Democratic Revolutionary Party
- Pakistan - Pakistan People's Party
- Paraguay - Revolutionary Febrerista Party
- Peru - American Popular Revolutionary Alliance(Peruvian Aprista Party)
- Polen - Democratic Left Alliance, Union of Labour
- Portugal - Partido Socialista (SP).
- Rumänien - Democratic Party of Romania, Social Democratic Party
- San Marino - San Marino Socialist Party
- Schweiz - Social Democratic Party of Switzerland
- Serbien och Montenegro - Social Democratic Party of Montenegro
- Senegal - Socialist Party
- Slovakien - Party of the Democratic Left, Social Democratic
- Slovenien - United List of Social Democrats of Slovenia
- Spanien - PSOE
- Storbritannien - The Labour Party, Social Democratic and Labour Party (Nordirland)
- Sverige - Sveriges socialdemokratiska arbetareparti
- Sydafrika - African National Congress
- Tjeckien - Czech Social Democratic Party
- Tunisien - Democratic Constitutional Rally
- Turkiet - Republican People's Party
- Tyskland - Sozialdemokratische Partei Deutschlands
- Ungern - Hungarian Social Democratic Party, Hungarian Socialist Party
- Uruguay - New Space Party, Socialist Party of Uruguay
- USA - Democratic Socialists of America, Puerto Rican Independence Party, Social Democrats USA
- Venezuela - Democratic Action
- Österrike - Sozialdemokratische Partei Österreichs

Konsultativa medlemmar


- Azerbajdzjan - Social Democratic Party of Azerbaijan
- Belarus - Belarusian Social Democratic Party
- Bosnien och Hercegovina - Alliance of Independent Social Democrats
- Burundi - Frodebu
- Dominica - Dominica Labour Party
- Fiji - Fiji Labour Party
- Filippinerna - Akbayan! Citizens' Action Party, Philippines Democratic Socialist Party
- Gabon - Gabonese Party for Progress
- Ghana - National Democratic Congress
- Guyana - Working People's Alliance
- Grönland - Siumut
- Guatemala - Social Democratic Convergence
- Mali - Assembly for Mali
- Namibia - Congress of Democrats
- Namibia - SWAPO
- Palestina - Al-Fatah
- Paraguay - Country in Solidarity Party
- Ryska Federationen - Social Democratic Party of Russia
- St. Kitts and Nevis - St. Kitts-Nevis Labour Party
- Saint Lucia - St. Lucia Labour Party
- Saint Vincent och Grenadinerna - Unity Labour Party
- Serbien och Montenegro - Democratic Party of Socialists of Montenegro, Demokratiska Partiet, Serbien, Social Democratic Party of Serbia
- Togo - Democratic Convention of African Peoples
- Tunisien - Democratic Forum for Labour and Freedoms
- Ukraina - Socialist Party of Ukraine, Social Democratic Party of Ukraine
- Venezuela - Movement for Socialism
- Östtimor - Fretilin

Observatörer


- Botswana - Botswana National Front
- Bulgarien - Bulgaria Social Democracy
- Centralafrikanska republiken - Patriotic Front for Progress
- Colombia - M-19 Democratic Alliance
- Demokratiska republiken Kongo - Union for Democracy and Social Progress
- El Salvador - Social Democratic Party of El Salvador
- Georgien - Citizen's Union of Georgia
- Haiti - Organisation of the People in Struggle
- Indien - Janata Dal (Secular)
- Iran - Democratic Party of Iranian Kurdistan
- Irak - Patriotic Union of Kurdistan
- Jordanien - Jordanian Democratic Party of the Left
- Mauritanien - Assembly of Democratic Forces
- Moldavien - Social Democratic Party of Moldova
- Turkiet - Democratic People's Party
- Yemen - Yemeni Socialist Party

Avdelningar


- International Falcon Union/Socialist Education International
- International Union of Socialist Youth
- Socialist International Women

Samarbetspartner och associerade föreningar


- The International Federation of Journalists - IFJ
- International Labour Sports Confederation
- International Social Democratic Union for Education - ISDUE
- Jewish Labour Bund
- International League of Religious Socialists
- National Democratic Institute for International Affairs - NDI
- Socialdemokratiska gruppen i Europaparlamentet
- Europeiska socialdemokratiska partiet
- Social Democratic Group of the Latin American Parliament
- World Labour Zionist Movement

Se även


- Första internationalen
- Andra internationalen
- Tredje Internationalen
- Fjärde Internationalen

Externa länkar


- [http://www.socialistinternational.org/ Officiell hemsida the Socialist International (eng/fra/sp)]
- [http://www.ivydene1.co.uk/isdue/index.htm International Social Democratic Union for Education]
- [http://www.ifj.org/ The International Federation of Journalists]
- [http://www.socialistgroup.org/ Socialdemokratiska gruppen i Europaparlamentet]
- [http://www.ilrs.org/ International League of Religious Socialists]
- [http://www.ndi.org/ National Democratic Institute for International Affairs] Kategori:socialism

Kollektivanslutning

Kollektivanslutning kallas det när en förening automatiskt och oligatoriskt ser till att ansluta alla sina medlemmar till en annan förening. Kollektivanslutning nyttjades tidigare inom arbetarrörelsen genom att olika LO-förbund och -klubbar anslöt sina medlemmar till socialdemokraterna. Bruket upphörde, sedan somliga fackmedlemmar hade uttryckt missnöje med detta; de ville vara med i facket för att tillvarata sina intressen som arbetstagare men var inte nödvändigtvis socialdemokratiska sympatisörer. Kategori:Arbetarrörelse Kategori:Associationsrätt

Synonym

En synonym (av grekiska: syn, samman och onoma, namn) är ett ord som har samma betydelse som ett annat ord. Det är dock mycket ovanligt att två ord har exakt samma betydelse varför till exempel synonymlexikon oftare betonar nyansskillnaden mellan två eller flera ord med liktydig betydelse. För att hitta total synonymi jämförs oftare ord med fraser.

Se även


- Antonym
- Homonym
- Homofon Kategori:Lexikologi Kategori:Semantik ja:類義語 simple:Synonym

Socialdemokrati

Socialdemokrati är en variant av socialism som vill införa det socialistiska samhället demokratiskt och stegvis, med reformer istället för revolutioner. Socialdemokratiska partier anses vara de som förespråkar någon form av reformistisk socialism, och som i allmänhet tillhör Socialistinternationalen. Socialdemokrati kan också kallas demokratisk socialism eller reformistisk socialism. Sedan den första socialistiska internationalen upplösts mot slutet av 1800-talet delades de socialistiska partierna i två grupper, som med Sovjetunionens tillkomst kom att vara de revolutionära - kommunisterna, och de reformistiska - socialdemokraterna. kommunisterna Kommunisternas strategi har i första hand varit att söka framkalla en revolution. Socialdemokraterna, av kommunisterna benämnda "revisionister", har strävat efter att nå fram till det socialistiska, klasslösa samhället huvudsakligen genom lagstiftningar och politiska ingripanden i ekonomin. En viktig idéströmning inom socialdemokratin har varit den så kallade funktionssocialismen, som utvecklats framför allt i Sverige, med Nils Karleby som en teoretisk förgrundsgestalt. Socialdemokratiska partier har dominerat politiken i Israel, Tyskland och Sverige under andra halvan av 1900-talet. Även i övriga Skandinavien samt i Storbritannien och Australien har de av tradition stark ställning.

Socialdemokratiska partier


- Arbeiderpartiet
- Arbetarpartiet (Israel) (Mapai)
- Finlands Socialdemokratiska Parti
- Scottish National Party, Skottland
- Japans Demokratiska Parti
- Japans Socialdemokratiska Parti
- Labour Party, Storbritannien
- Sozialdemokratische Partei Deutschlands
- Sveriges socialdemokratiska arbetareparti
- Janata Dal (United)

Se även


- Eduard Bernstein
- Ferdinand Lassalle

Extern länk


- [http://home.ican.net/~alexng/other.html Lista med länkar till världens Socialdemokratiska partier] ja:社会民主主義 Kategori:Socialism

Kollektivavtal

Kollektivavtal är centrala avtal som gäller kollektiv, dvs de grupper som omnämns i avtalet. Kollektivavtal används i huvudsak på arbetsmarknaden och tecknas mellan arbetsmarknadens parter (arbetsgivarorganisationer och fackföreningar) och gäller för de som är medlemmar i organisationerna, arbetsgivare respektive anställda. Sedan 1928 finns lagstiftade regler för fackliga kollektivavtal. Sådana gäller t ex arbetstider, semestrar och löner. Avtalen är juridiskt bindande under den period det avser; misstanke om brott (tex vild strejk, otillbörlig uppsägning osv) avgörs i Arbetsdomstolen, där skadestånd kan utdömas. Mycket av sånt som tidigare ingick i kollektivavtalen regleras av Medbestämmandelagen från 1977, tex informationsskyldighet och förhandlingsordning. Därmed har kollektivavtalen blivit mer renodlade att handla om anställningsfrågor vilket inkluderar pensionsfrågor, arbetstid, ledigheter, lägstalöner och överenskommelser om förhandlingsutrymme för lokala förhandlingar. Kategori:Arbetsrätt

6 november

Dagens namn


- Gustav Adolf

Äldre namnsdagar:


- tidigare: Leonardus, Gustav Adolf
- 1901: Gustav Adolf
- 1986: Gustav Adolf, Gulli och Gull
- 1993: Gustav Adolf. (Gulli utgår ur almanackan och Gull flyttas till 28 augusti)
- 2001: Gustav Adolf

Helgdagar m.m.


- Gustav Adolfsdagen, flaggdag

Händelser

flaggdag
- 1632 - Gustav II Adolf stupar i slaget vid Lützen
- 1860 - Abraham Lincoln väljs till USA:s 16:e president
- 1881 - August Palm besöker Malmö och håller det första socialistiska föredraget i Sverige. "Hvad wilja socialdemokraterna?" Datumet är avsiktligt valt för att utmana överhetens firande av krigiska monarker.
- 1917 - Bolsjevikernas Oktoberrevolution börjar
- 1962 - Generalförsamlingen i FN röstar genom en resolution, som uppmanar medlemsstaterna att upphöra med militärt och ekonomiskt samarbete med Sydafrika på grund av den rasistiska apartheid-politiken i landet
- 2005 - Den f.d peruanska presidenten Alberto Fujimori, grips i Chile.

Födda


- 1391 - Edmund Mortimer, engelsk earl av Ulster och March.
- 1479 - Johanna den vansinniga, drottning av Kastilien 1504-1555 och av Aragonien 1516-1555.
- 1854 - John Philip Sousa, amerikansk marschkompositör och -dirigent.
- 1861 - James Naismith, amerikansk upphovsman till basketboll.
- 1880 - Robert Musil, österrikisk författare.
- 1893 - Edsel Ford, amerikansk industriman.
- 1906 - Gus Dahlström, svensk skådespelare och musiker.
- 1929 - Tom Olsson, svensk skådespelare och teaterregissör.
- 1937 - Yashwant Sinha, indisk politiker, finansminister 1998-2002 och utrikesminister 2002-2004.
- 1940 - Joakim Nätterqvist, svensk skådespelare.
- 1941 - Peter Althin, svensk advokat och kristdemokratisk politiker.
- 1946 - Sally Field, amerikansk skådespelare.
- 1948 - Glenn Frey, amerikansk sångare, gitarrist och skådespelare.
- 1955 - Adde Malmberg, svensk ståupp-komiker och programledare.
- 1956 - Marc Dutroux, belgisk seriemördare.
- 1957 - Lori Singer, amerikansk skådespelare och cellist.
- 1960 - Sara Heldt, svensk manusförfattare.
- 1965 - Greg Graffin, amerikansk musiker, sångare i Bad Religion.
- 1966 - Christian Lorenz, tysk musiker, spelar synth i Rammstein.
- 1970
  - Ethan Hawke, amerikansk skådespelare.
  - Jonna Liljendahl, svensk skådespelare.
- 1976 - Mike Herrera, amerikansk musiker, sångare och basist i punkbandet MxPx.
- 1978 - Taryn Manning, amerikansk skådespelerska och sångerska i popbandet Boomkat.

Avlidna


- 1003 - Johannes XVII, född Sicco, påve från juni 1003.
- 1406 - Innocentius VII, född Cosimo de' Migliorati, påve 1404-1406.
- 1632 - Gustav II Adolf, svensk kung (stupad).
- 1850 - Friedrich Wilhelm von Brandenburg, preussisk militär och statsman.
- 1853 - Samuel Grubbe, svensk filosof och politiker.
- 1912 - Botho von Eulenburg, preussisk greve och statsman.
- 1926 - Carl Swartz, svensk högerpolitiker och fabrikör, finansminister 1906-1911, statsminister mars-oktober 1917.
- 1929 - Max av Baden, prins av Baden och tysk politiker; rikskansler 3 oktober-9 november 1918.
- 1935 - Henry Fairfield Osborn, amerikansk paleontolog och geolog.
- 1943 - Olga Andersson, svensk skådespelare.
- 1949 - Ellen Trotzig, svensk konstnär.
- 1960 - Erich Raeder, tysk storamiral, marinchef 1938-1943.
- 1991 - Gene Tierney, amerikansk skådespelare.
- 2005 - Björn Eriksen, svensk Internet-pionjär.

Se även

5 november - 7 november - 6 oktober - 6 december -- lista över alla datum januari, februari, mars, april, maj, juni, juli, augusti, september, oktober, november, december 312 ja:11月6日 ko:11월 6일 simple:November 6 th:6 พฤศจิกายน

1881

Händelser


- 20 september - Sveriges kronprins Gustaf (V) gifter sig med Victoria av Baden.
- 26 oktober - Revolverstriden vid O.K. Corral utkämpas i Tombstone, Arizona.
- 6 november - August "Mäster" Palm håller det första offentliga socialistiska föredraget i Sverige, Vad vilja socialdemokraterna? på hotell Stockholm i Malmö.
- 26 december - August Palm håller ytterligare ett föredrag i Lill-Jansskogen i Stockholm.
- Den första effektiva lagen mot barnarbete införs i Sverige. Åldersgränsen för barnarbete inom industri och hantverk är tolv år och arbetsdagens längd begränsas tills det 19:e året.
- Elektrisk gatubelysning med femton lampor prövas på Norrbro och Gustav Adolfs torg i Stockholm.
- Stockholms Dagblad och Dagens Nyheter börjar tryckas på rotationspress.
- August Strindbergs pjäs Mäster Olof har urpremiär på Nya Teatern i Stockholm.
- Sveriges sista optiska telegraflinje, mellan Göteborg och Vinga, läggs ner.
- Sedermera kaptenen Axel Sjögreen finner på en vind en bunt papper, däribland ett bortglömt originalbrev av Gustav Vasa, som han 1896 överlämnar till Riksarkivet.
- Motala får stadsprivilegium.

Födda


- 23 januari
  - Kliment Vorosjilov, sovjetisk militär och politiker.
  - Frida Winnerstrand, svensk skådespelare.
- 10 februari - Pauline Brunius, svensk skådespelerska, manusförfattare, regissör och teaterchef.
- 11 februari - Carlo Carrà, italiensk målare och ledande futurist.
- 12 februari - Gucken Cederborg, svensk skådespelare.
- 21 februari - Ivar Kåge, svensk skådespelare och regissör.
- 27 februari - Luitzen Egbertus Jan Brouwer, nederländsk matematiker och filosof.
- 12 mars - Kemal Atatürk, turkisk politiker, den turkiska republikens fader.
- 17 mars - Signe Kolthoff, svensk skådespelare och sångerska.
- 25 mars - Béla Bartók, ungersk kompositör.
- 31 mars - Maria Schildknecht, svensk skådespelare.
- 1 april - Octavian Goga, rumänsk politiker och nationell skald.
- 20 april - Nikolaj Mjaskovskij, rysk kompositör.
- 22 april - Aleksandr Kerenskij, rysk regeringschef 1917.
- 1 maj - Pierre Teilhard de Chardin, fransk jesuitpräst, geolog och filosof.
- 10 maj - Ivar Kalling, svensk skådespelare och teaterledare.
- 25 maj
  - Sven Bergvall, svensk skådespelare.
  - Günther Lütjens, tysk sjömilitär, amiral 1940.
- 3 juni - Michail Larionov, rysk konstnär, grundare av rayonismen.
- 19 juni - Anna Olin, svensk skådespelare.
- 8 juli - Georg Dalunde, svensk boktryckare och skådespelare.
- 21 juli - Carl Wallin, svensk skådespelare.
- 28 juli - Erik Uppström, svensk kompositör och musiker (regementsmusiker).
- 6 augusti - Sir Alexander Fleming, brittisk läkare, upptäckare av penicillin, nobelpristagare.
- 7 augusti - François Darlan, fransk amiral, vicepresident i Vichyfrankrike 1941-1942.
- 8 augusti - Ewald Georg von Kleist, tysk generalfältmarskalk.
- 2 september - Erik A. Petschler, svensk regissör, skådespelare och produktionsledare.
- 14 september - Hjördis Gille, svensk skådespelerska.
- 9 oktober - Helga Brofeldt, svensk skådespelerska.
- 15 oktober - P.G. Wodehouse, brittisk författare.
- 25 oktober - Pablo Picasso, spansk konstnär, grafiker, skulptör och poet.
- 12 november - Maximilian Weichs, tysk generalfältmarskalk.
- 18 november - Ingeborg Strandin, svensk operettsångerska och skådespelare.
- 23 november - Herman Lantz, svensk skådespelare, manusförfattare och simhoppare.
- 28 november - Stefan Zweig, österrikisk författare.
- 3 december - John Landquist, svensk litteraturkritiker.
- 4 december - Erwin von Witzleben tysk generalfältmarskalk.
- 8 december - Albert Gleizes, fransk målare.
- 12 december - Harry Warner, amerikansk filmbolagsdirektör, grundare av Warner Bros.
- 29 december - Aivva Uppström, svensk författare.
- 31 december - Max Pechstein, tysk målare och grafiker, expressionist.
- Walther von Brauchitsch, tysk militär.
- Axel Wenner-Gren, företagsledare och finansman.

Avlidna


- 1 januari - Louis Auguste Blanqui, fransk teoretiker, socialist, revolutionär och politisk aktivist.
- 5 februari - Thomas Carlyle, skotsk författare och historiker.
- 9 februari - Fjodor Dostojevskij, rysk författare.
- 1 mars - Alexander II av Ryssland, rysk tsar 1855-1881 (mördad).
- 28 mars - Modest Musorgskij, rysk tonsättare.
- 19 april - Benjamin Disraeli, brittisk politiker och författare.
- 2 juni - Friedrich Albert von Eulenburg, preussisk greve och statsman.
- 13 juni - Nils Samuel von Koch, svensk justitiekansler.
- 4 juli - Johan Vilhelm Snellman, finländsk filosof, författare, tidningsman och statsman.
- 14 juli - Billy the Kid, amerikansk bandit (mördad).
- 20 juli - Theodor Bergk, tysk klassisk filolog.
- 19 september - James A. Garfield, amerikansk president (mördad).
- 3 november - Joseph Knabl, tysk skulptör.
- William John Gill, brittisk upptäcktsresande. Kategori:Årtal Kategori:1880-talet ko:1881년 ms:1881 simple:1881 th:พ.ศ. 2424

August Palm

August Palm, "Mäster Palm", född 5 februari 1849, död 14 mars 1922, skräddare, socialdemokratisk pionjär och agitator. Den svenska socialdemokratin började med August Palm som var förgrundsfiguren under de första första åren av socialdemokratin i Sverige. Sin idéer hade han fått sedan han hade varit i Danmark och Tyskland där han bland annat hade lärt av Eduard Bernstein. Vid återkomsten till Sverige ville Palm bilda en svensk socialdemokratisk rörelse. Han åkte runt agiterade i landet och 6 november 1881 höll han sitt första offentliga tal på ett hotell i Malmö. Ämnet var "Vad vill Socialdemokraterna?". Den 26 november samma år höll han ett möte inför 800 deltagare i Malmö och den 18 december samma år påbörjade han en resa ut i landet men eftersom han inte hade något arbete så levde han på att åhörare ur sin publik gav han mat och husrum. 1885 grundade han tidningen Social-Demokraten men redan 1886 blev han tvingad att överlämna redaktörskapet till Hjalmar Branting efter en schism inom rörelsen. 1882 grundade han tidningen Folkviljan. Han fick många fiender då han förutom att tala om de sociala orättvisorna bland annat kritiserade kriget och kungahuset. Han vill även bilda ett socialdemokratisk parti och en omfattande organistion för fackföreningar. Han blev fängslad 1889 för att ha spridit anitmilitärisk propaganda och straffet var 3 månader och 15 dagar. På den tiden var det i Sverige straffbart kritisera kungen, Gud eller militären. Han försökte samla socialdemokraterna i Sverige inte bara lokalt utan i hela riket och från sin cell på Långholmen kunde han driva rörelsen. 1889 uppfylldes hans dröm då Sveriges socialdemokratiska arbetareparti bildades på Tunnelgatan 12 i Stockholm bara några hundra meter ifrån den plats där Olof Palme mördades 1986.

Bibliografi


- Ögonblicksbilder från en tripp till Amerika (1901)
- Ur en agitators lif (1904)

Externa länkar


- [http://runeberg.org/palmtrip/ Ögonblicksbilder från en tripp till Amerika, hela texten] Palm, August

Lo

LO eller Lo kan syfta på # LO, fackorganisationen Landsorganisationen i Sverige # LO, Lutte ouvrière, franskt politiskt parti # lodjur # tätorten Lo, Alingsås kommun # lo, språkkod för laotiska ja:LO ko:LO

1898

Händelser


- 20 april - En svensk undsättningsexpedition ger sig av till Sibirien, för att undersöka de starka ryktena om att Andrée-expeditionen skulle finnas där.
- 7 augusti - Den svenska Landsorganisationen (LO) bildas. Medlemsförbunden skall bistå varandra vid lockout och när föreningsrätten hotas.
- 19 augusti - En svensk undsättningsexpedition, som letar efter Andrée-expeditionens medlemmar, landstiger på Vitön, dock utan att hitta expeditionens sista läger.
- November - Unionsmärket avlägsnas ur den norska handelsflaggan.
- 31 december - Vid nyårsfirandet på Skansen läses Nyårsklockan av skådespelaren Per Oscar Eliasson.
- Erik Axel Karlfeldts diktsamling Fridolins visor utkommer.
- Den svenska riksdagen beslutar att inköpa den järnvägssträcka, som är påbörjad från Luleå över Kiruna till Narvik.
- Den första svensktillverkade bilen provkörs i Surahammar. Konstruktör är Gustaf Eriksson, som kommer att leda den första industriella biltillverkningen i landet vid Vagnfabriks AB i Södertälje.
- Tidskriften Brand, organ för anarkisterna och ungsocialisterna, startas i Stockholm.
- Det första svenska biskopsmötet hålls.
- Glasbruket i Orrefors grundas.
- Det nya operahuset i Stockholm invigs med Adolf Fredrik Lindblads Frondörerna.
- Alfred Nobels testamente överklagas av hans släktingar, men en förlikning ingås.
- Den första av de berömda svenska brevkurserna från Hermods startar.
- Malmö inrättar en renhållningsstyrelse.
- Pesten härjar i Karnataka.

Födda


- 9 januari - Gracie Fields, brittisk skådespelerska och sångerska.
- 13 januari - Kaj Munk, dansk författare och motståndsman.
- 14 januari - Olga Appellöf, svensk skådespelerska.
- 20 januari - Georg Enders, svensk filmmusikkompositör.
- 22 januari - Thor Modéen, svensk skådespelare & komiker.
- 24 januari - Karl Hermann Frank, sudettysk nazistisk politiker.
- 3 februari - Alvar Aalto, finländsk arkitekt, formgivare.
- 6 februari - Finn Bernhoft, norsk skådespelare.
- 11 februari - Leó Szilárd, ungersk-amerikansk kärnfysiker och biolog.
- 5 mars - Soong May-ling, känd som madame Chiang Kai-shek, kinesisk presidentfru.
- 6 mars - Douglas Håge, svensk skådespelare.
- 10 april - Torsten Quensel, svensk filmjournalist och manusförfattare.
- 14 april - Kai Rosenberg, dansk kompositör, kapellmästare och musiker.
- 26 april - Vicente Aleixandre, spansk författare.
- 3 maj - Golda Meir, f. Mabowitz, israelisk premiärminister 1969-1974.
- 6 maj - Konrad Henlein, sudettysk nazistisk politiker.
- 11 maj - Sven Nilsson, svensk skådespelare och operasångare (bas).
- 22 maj - Axel Wallenberg, svensk skulptör.
- 30 maj - Hjalmar Gullberg, svensk författare.
- 31 maj - Emil A. Lingheim, svensk fotograf, ljudingenjör och regissör.
- 2 juni - Ola Isene, norsk sångare och skådespelare.
- 22 juni - Erich Maria Remarque, tysk författare.
- 8 juli - Gertie Löweström, svensk skådespelare.
- 10 juli -