Home About us Products Services Contact us Bookmark
:: wikimiki.org ::
Somalia

Somalia

Somalia, stat på Afrikas horn. Somalia gränsar i väster till Djibouti, Etiopien och Kenya. I norr har landet en kustlinje mot Adenviken och i öster och söder mot Indiska oceanen.

Historia

Somalia bildades genom en sammanslagning av Brittiska Somaliland, som blev självständigt från Storbritannien 26 juni 1960 och Italienska Somaliland, som blev självständigt från italiensk administration 1 juli 1960. 1969 mördades president Abd-i-rashid Ali Shermarke av kommunistiska kuppmän, som under ledning av generalen Mohammed Siad Barre upplöste nationalförsamlingen, förbjöd andra politiska partier och ställde landet under ledning av ett högsta revolutionsråd. Regimen upprättade starka band med Sovjetunionen. Mot slutet av 1970-talet övergavs dock regimen av Sovjetunionen efter ett försök att erövra en en provins i grannlandet Etiopien. 1991 avsattes Siad Barre och samma år deklarerade klaner i norr en självständig Republiken Somaliland, vilken nu inkluderar regionerna Awdal, Woqooyi Galbeed, Togdheer, Sanaag och Sool. Ingen stat har erkänt denna republik, men dess existens är stabil. Detta beror främst på en stark regerande klan och ekonomisk infrastruktur som lämnats kvar sedan Storbritannien, Ryssland och USA hade militära hjälpprogram här. Regionerna Bari och Nugaal och norra delen av Mudug har utropat en autonom stat som heter Puntland, vilken har haft självstyre sedan 1998. Puntland har en gränskonflikt med Somaliland, eftersom Puntland gör anspråk på delar av Sool och Sanaag. 1993 inledde FN en tvåårig insats, främst i söder, för att avhjälpa hungersnöden. 1995 drog sig FN tillbaka, efter att ha lidit förluster i människoliv och ordningen är fortfarande inte återställd. 2000 tillsattes en tillfällig regering (Transitional National Government, TNG) vars mandat upphörde 2003. En ny interims-regering tillsattes vid fredssamtal i Kenya, men ett stort antal krigsherrar strider fortfarande för att få kontroll över Mogadishu och andra regioner. Omvärlden misstänker också att Somalia har förbindelser med global terrorism. Landet befinner sig nu (2004) i anarki.

Klimat och miljö

Somalia har huvudsakligen ett ökenklimat. Från december till februari medför nordöst-monsunen mildare temperaturer i norr och mycket varmt i söder. Från maj till oktober ger sydväst-monsunen mycket höga temperaturer i norr och varmt i söder. Mellan monsun-perioderna förekommer oregelbundna regnväder och varma och fuktiga perioder, så kallade tangambili. De största mänskliga problemen är hungersnöd och förorenat vatten, vilket ändå används vilket ger hälsoproblem. Miljöproblem är bland annat jorderosion som leder till att öknen breder ut sig.

Ekonomi

Trots alla problem i Somalia fortsätter det ekonomiska livet, delvis eftersom mycket av aktiviteten på det ekonomiska området är lokal. Jordbruket är den viktigaste näringsgrenen och boskap brukar svara för 40% av BNP och 65% av exporten. På grund av sjukdomen Rift Valley-feber har Saudiarabien förbjudit import av somalisk boskap, vilket skadat jordbrukssektorn. Den lilla industri som fanns i Somalia, var främst inom livsmedelsindustrin och den har i stort sett försvunnit. Somalias servicesektor har lyckats växa. Telekommunikationsföretag har byggt upp trådlösa nät i de flesta större städerna och erbjuder Afrikas lägsta priser på internationell telefoni. I avsaknad av formella banker blomstrar valutaväxlingsmarknaden. Hotellbranschen fungerar och säkerheten på hotellen sköts av milis. Någon bredare ekonomisk utveckling kan dock inte ske så länge stridigheterna fortsätter och breder ut sig. Inflationen är över 100%, mycket beroende på att företag trycker egna pengar när de behöver dem.

Fakta


- Naturtillgångar: uran och stora oexploaterade fyndigheter av järnmalm, tenn, bauxit, koppar och naturgas. Troligen finns även olja.
- Befolkningens medelålder: 17,6 år (2002)
- Spädbarnsdödlighet: 12% (uppskattad 2003)
- Befolkningens medellivslängd: 47 år (uppskattad 2003)
- Etniska grupper: somalier 85%, bantu och andra icke-somalier 15%
- Religiös tillhörighet: sunni-muslimer
- Analfabetism: 2001 var över 60% av den vuxna befolkningen analfabeter
- Juridiskt system: inget. I vissa områden råder sharia.

Administrativ indelning

Somalia är indelat i 18 regioner (singularis gobolka): Awdal, Bakool, Banaadir, Bari, Bay, Galguduud, Gedo, Hiiraan, Jubbada Dhexe, Jubbada Hoose, Mudug, Nugaal, Sanaag, Shabeellaha Dhexe, Shabeellaha Hoose, Sool, Togdheer och Woqooyi Galbeed.

Karta

Bild:So-map.png Kategori:Afrikas länder ja:ソマリア ko:소말리아 ms:Somalia simple:Somalia th:ประเทศโซมาเลีย zh-min-nan:Somalia

Afrikas Horn

, maj 1993.]] Afrikas horn är en triangelformad halvö i nordöstra Afrika som innehåller länderna Etiopien, Eritrea och Somalia och som sticker ut i Arabiska havet längs sydkusten av Adenviken. Ibland räknas även Sudan och Kenya till Afrikas horn. Afrikas horn utgör Afrikas östligaste del och har fått sitt namn efter likheten med hornet på en noshörning. Området täcker ungefär 2 000 000 km² och bebos av runt 80 miljoner människor. Det ligger nästan halvvägs mellan ekvatorn och kräftans vändkrets och är en mycket torr region. I Indiska oceanen ligger den lilla ön Socotra vilken räknas till den afrikanska kontinenten. Den är 3 600 km2 och tillhör Yemen.

Ekologi

Yemen Afrikas horn räknas av UNESCO som ett område med hög biologisk mångfald (engelska: Biodiversity Hotspot), och en av de blott två sådana som återfinns i torrt klimat. Afrikas horn lider dock av allt för hårt betestryck och enbart 5% av det ursprungliga habitatet återstår. Utbyggnaden av infrastrukturen på Socotra hotar också miljön.

Fauna

På Afrikas horn finns runt 220 däggdjursarter, varav många är utrotningshotade. Grevyisebran är unik för regionen. På Afrikas horn finns det fler endemiska reptiler än någon annanstans i Afrika, då ungefär 90 av 285 arter enbart finns här. Hälften av dessa finns enbart på Socotra. I motsats till reptiler så är amfibier underrepresenterade i området. Det finns runt 100 arter av sötvattensfiskar vid Afrikas horn. Av dessa är cirka 10 endemiska för regionen.

Flora

Det finns runt 5000 olika arter av kärlväxter på Afrikas horn. Ungefär hälften av dessa är endemiska för platsen, i synnerhet gäller detta de växter som återfinns i Socotra och norra Somalia. Två växtfamiljer är endemiska för regionen: Barbeyaceae och Dirachmaceae.

Ekonomi

Staterna i regionen är i hög grad beroende av ett litet antal exportprodukter:
- Sudan: bomull 50% av all export.
- Etiopien: kaffe 80% av all export.
- Somalia: bananer och boskap mer än 50% av all export.

Externa länkar


- Engelskspråkiga:
  - [http://www.hartford-hwp.com/archives/33/index.html History of the Horn of Africa]
  - [http://www.hananews.org/ Horn of Africa News Agency]
  - [http://www.worldwildlife.org/wildworld/profiles/terrestrial/at/at0715_full.html WWF- Somali Acacia-Commiphora bushlands and thickets]
  - [http://www.biodiversityhotspots.org/xp/Hotspots/horn_africa/ Horn of Africa Biodiversity Hotspot] Kategori:Afrikas geografi ja:アフリカの角 ko:아프리카의 뿔

Djibouti

Djibouti, stat i Östafrika som gränsar till Eritrea, Etiopien och Somalia. Djibouti har ett viktigt strategiskt läge vid Röda havets mynning och är genomfartsland för varor till och från östra Afrika.

Historia

Det tidigare Franska Afar- och Issaterritoriet eller Franska Somaliland blev det självständiga landet Djibouti 1977. Hassan Gouled Aptidon skapade en auktoritär enpartistat och tjänstgjorde som president i tre sexåriga perioder. Oroligheter hos landets afar-minoritet under 1990-talet ledde till flerpartival 1999. Dessa vanns av Ismail Omar Guelleh, som blev president i maj 1999. 2001 gjordes en fredsöverenskommelse med afar-rebellerna, och oroligheterna har lagt sig. President Guelleh önskar nära band med Frankrike och fransmännen har kvar en ansenlig militär styrka i Djibouti.

Klimat och miljö

I Djibouti råder ökenklimat vilket innebär att det är varmt och torrt. Jordbävningar och längre torrperioder är vanliga. Ibland kan cykloner från Indiska oceanen föra med sig häftiga regnväder och översvämningar. Några av landets miljöproblem är brist på dricksvatten, mycket begränsad tillgång på odlingsbar mark, att öknen breder ut sig och att vissa djurarter är utrotningshotade. All elektricitet produceras av fossila bränslen. Ett stort hälsoproblem är aids och 2001 var nästan 12% av den vuxna befolkningen smittad.

Ekonomi

Djiboutis ekonomi är grundad på tjänster som har att göra med landets strategiska läge och status som frihandelszon. Två tredjedelar av befolkningen bor i huvudstaden och av övriga är de flesta nomadiska boskapsskötare. På grund av lite regn är odlingsmöjligheterna begränsade och nästan all mat måste importeras. Det finns nästan inga naturtillgångar och industrin har mycket liten omfattning. Arbetslösheten är omkring 50%, vilket är ett problem, en stor utlandsskuld är ett annat.

Fakta


- Lägsta punkt: Lac Assal (Assal-sjön), -155 meter över havet, vilket är Afrikas lägsta punkt
- Naturtillgångar: geotermiska områden
- Befolkning: somalier 60%, afar 35%, fransmän, araber, etiopier och italienare 5%
- Befolkningens medelålder: 18,3 år (2002)
- Spädbarnsdödlighet: drygt 10% (2003)
- Befolkningens medellivslängd: 43,1 år (2003)
- Religiös tillhörighet: muslimer 94%, kristna 6%
- Språk: franska, arabiska, somaliska, afar
- Analfabetism: 2003 var drygt 30% av den vuxna befolkningen analfabeter

Administrativ indelning

Djibouti är indelat i fem distrikt (cercles): 'Ali Sabih, Dikhil, Djibouti, Obock och Tadjoura.

Karta

Analfabetism Kategori:Afrikas länder ja:ジブチ ko:지부티 ms:Djibouti th:ประเทศจิบูตี zh-min-nan:Djibouti

Kenya

Kenya är en stat i Östafrika, vid Indiska oceanen, gränsande till Etiopien, Somalia, Sudan, Tanzania och Uganda. I landet ligger också Mount Kenya, Afrikas näst högsta berg efter Kilimanjaro. Aberdare är en av nationalparkerna i landet; den grundades 1950.

Historia

Kenya kom under brittiskt kolonialvälde 1895 och kallades då Brittiska Östafrika. Efter en lång kamp blev landet självständigt 12 december 1963 och blev republik året därpå. Den förste presidenten och frihetskampshjälten Jomo Kenyatta ledde Kenya från självständigheten tills han avled 1978, då presidentposten övertogs av Daniel Toroitich Arap Moi. 1982 gjorde det regerande Kenya African National Union, KANU sig själva till det enda legala partiet. Moi kämpade hårt mot den politiska liberalisering som till slut kom 1991, men oppositionen var splittrad och lyckades inte välja bort KANU vid valen 1992 och 1997. Dessa val utmärktes av våld och valfusk, men anses ändå i allmänhet ha speglat folkets vilja. President Moi avgick 2002 efter rättvisa och fredliga val. Mwai Kibaki, som var presidentkandidat för en enad oppositionsgrupp, The National Rainbow Coalition - NARC, besegrade då KANU:s kandidat Uhuru Kenyatta, son till Jomo Kenyatta.

Geografi

Jomo Kenyatta
- Naturtillgångar: guld, kalksten, rubin, granat, vattenkraft

Klimat och miljö

Klimatet varierar från tropiskt vid kusten till torrt i inlandet. Ibland förekommer längre torrperioder, och under regntiden kan översvämningar inträffa. Några av Kenyas miljöproblem är vattenföroreningar, tjuvjakt på de vilda djuren samt avskogning med åtföljande jorderosion. Ungefär 70% av elektriciteten produceras av fossila bränslen, 18% av vattenkraft och resterande på annat sätt.

Administrativ indelning

Kenya är indelat i ett område (area), Nairobi Area, och sju provinser (provinces): Central, Coast, Eastern, North Eastern, Nyanza, Rift Valley och Western.

Ekonomi

Kenya är navet för den finansiella sektorn och handeln i Östafrika, men ekonomin hämmas av en utbredd korruption och låga priser på råvaror man exporterar. På grund av korruptionen har IMF avslutat vissa stödåtgärder. Under 1995 och 1996 var det en stark tillväxt i den kenyanska ekonomin, men efter detta har den stagnerat. En svår torka mellan 1999 och 2000 ökade problemen ytterligare genom att vatten- och energiransoneringar infördes och att jordbrukets produktion minskade avsevärt. Presidenten sedan 2002, Mwai Kibaki, har ambitionen att utrota korruptionen och få Kenyas ekonomi att utvecklas. Inkomstskillnaderna i landet är stora och hälften av befolkningen är mycket fattig.

Demografi


- Befolkning: de största grupperna är kikuyu 22%, luhya 14%, luo 13%, kalenjin 12%, kamba 11%, kisii 6%, meru 6%
- Befolkningens medelålder: 18,4 år (2002)
- Spädbarnsdödlighet: 6,3% (2003)
- Befolkningens medellivslängd: 45,2 år (2003)
- Flyktingar: enligt UNHCR fanns 2001 145 000 flyktingar från Somalia och 68 000 från Sudan i Kenya.
- Religiös tillhörighet: protestanter 45%, katoliker 33%, inhemska religioner 10%, muslimer 10%, annan 2%
- Språk: förutom de officiella, engelska och swahili, finns ett stort antal inhemska språk
- Analfabetism: 2003 var 15% av den vuxna befolkningen analfabeter Aids är ett stort hälsoproblem. 2001 var 15% av den vuxna befolkningen smittad och fram till samma år hade 190 000 människor avlidit i sjukdomen. Kenya har 31 916 000(2003) invånare. Kategori:Afrikas länderKategori:Kenya ja:ケニア ko:케냐 ms:Kenya simple:Kenya th:ประเทศเคนยา zh-min-nan:Kenya

Indiska oceanen

Indiska oceanen, ocean belägen mellan Afrika, Asien och Australien. Det tredje största av världshaven.

Havets avgränsningar

Detta världshav begränsas i väster av Östafrika och Arabien, i norr av Asiens fastland och Indiska arkipelagen samt i öster av Australien. I söder har det ingen bestämd gräns, men anses sträcka sig till 38° sydlig bredd, som går mellan de sydligaste punkterna av Afrika och Australien. Dess areal är enligt en äldre beräkning 74 miljoner kvkm, varav på bihaven faller 1,4 miljoner kvkm. Det ligger inom såväl tropikerna som den södra tempererade zonen, men in i den norra tempererade zonen räcker det endast med två av sina vikar, Röda havet och Persiska viken. Dess medeldjup har beräknats till 3 929 m. I dess västra del, mellan Afrika och Indien, ligger de största djupen i söder, och bottnen höjer sig mot norr, här och var överdragen av trösklar, på vilka öar höjer sig över havsytan.

De stora djupen

Den östra hälften är i regel djupare, och djupet tilltager mot norr och når sin största kända siffra i den s.k. Sundagraven söder om Java, där tyska skeppet Planet under 10° 15' s.br. och 108° 5' ö.lgd 1906 lodade 7 000 m. I västra delen av Indiska oceanen ligger ön Madagaskar, som måste betraktas som en utvidgning av den afrikanska kontinenten, enär den mellanliggande Mocambiquekanalen är jämförelsevis grund, och, på en nordöst om Madagaskar belägen platå, öarna Seychellerna och Amiranterna m.fl. Norr om denna platå är djupet mer än 3 600 m ända in i Arabiska sjön. Utmed Västra indiska halvön sänker sig bottnen ganska långsamt; Laccadiverna och Maldiverna uppstiger från ett jämförelsevis ringa djup, som sträcker sig något söder om ekvatorn, men i Bengaliska viken finns djup på 3 000-4 000 m. Ungefär mitt emellan denna platå och Seychellernas höjer sig en bank, som uppbär Chagosarkipelagen. Av bihavven har Persiska viken i medeltal blott 25 m och Röda havet 488 m. (högsta djup 2 211 m).

Bottenförhållanden och temperaturer

Bottnen täcks i de norra och västra delarna hufvudsakligen av globigerinaslam, i den östra delen av röd lera eller på de största djupen med radiolariaslam. Vattnets temperatur på ytan uti Indiska oceanen är högre än i Atlanten och Stilla havet. Särskilt gäller detta om dess norra delar, dit såväl sydöstpassaden som sydvästmonsunen för varmt vatten från öster. Under ekvatorn är årets yttemperatur 28,4 och ännu vid 20° n.br. 25,6°, medan den vid samma sydliga bredd är 24,30°, vid 30° s.br. 20,5° och vid 40° s.br. 14,3°. Under den varmaste månaden, augusti, når temperaturen vid 20° n.br. ända till 27°. I Persiska viken har man iakttagit en yttemperatur av 34,5°, i Röda havvet af 33°. Temperaturen avtager mot djupet och är vid 4 000 m djup 1,3°-1,9°. Havsströmmarna är desamma som i Atlanten och Stilla havet: tvenne från öster till väster löpande ekvatorialströmmar samt en mellan dem i motsatt riktning gående motström. Men detta system avbryts genom den i havets norra del under sex månader blåsande sydvästmonsunen; under denna tid försvinner den norra ekvatorialströmmen och motströmmen, så att endast den södra ekvatorialströmmen återstår, vilken, då den tränger över ekvatorn, följer sydvästmonsunen mot nordöst. Som utlöpare från den varma ekvatorialströmmen är att betrakta Mocambique- eller Agulhasströmmen mellan Afrika och Madagaskar samt Madagaskarströmmen öster om nämnda ö, medan den mot norr gående Västaustraliska strömmen är en sval kompensationsström.

Monsunen

Det ekvatoriala minimet, som i Atlanten och Stilla havet ligger norr om ekvatorn, är i den varma Indiska oceanen beläget söder om den. Detta medför, att nordöstpassaden går ända till 10° söder om ekvatorn, varvid den genom jordens rotation ändras till en nordvästlig eller västlig vind (australmonsunen). Under sommarhalvåret upphör nordöstpassaden och efterträds av sydvästmonsunen; man brukar därför kalla denna passad, då den återkommer, nordöstmonsunen.

Cykloner

Indiska oceanen hemsöks av våldsamma cykloner. Av dem inträffar 52% på hösten (september-november) och 43% på våren (april-juni); detta är tiderna för monsunväxlingen.

Betydelsen för transporter

Redan innan européerna upptäckte sjövägen till Indien, var Indiska oceanens norra del livligt trafikerad, och en omfattande fraktfart förde på denna väg asiatiska varor mot Västerlandet. Efter portugisernas framträngande till Indiska oceanen under slutet av 1400-talet blev vägen runt Afrika, innan Amerika nått någon större merkantil betydelse, världshandelns huvudväg. Efter invigningen av Suezkanalen 1869 övertog leden via Röda havet huvuddelen av sjötransporterna från Indiska oceanen till Europa. Kategori:Hav ja:インド洋 ko:인도양 simple:Indian Ocean th:มหาสมุทรอินเดีย zh-min-nan:Ìn-tō·-iûⁿ

Brittiska Somaliland

Brittiska Somaliland (eng. British Somaliland Protectorate) var ett brittiskt protektorat på norra delen av Afrikas horn. Området blev sedermera en del av Somalia. Området hade dominerats av Egypten under 1870-talet. När sedan egyptierna drog sig tillbaka 1884 gick britterna in och upprättade ett protektorat, med en garnison i staden Aden. Förvaltningen av området sköttes först från Brittiska Indien, togs över av brittiska utrikesdepartementet (Foreign Office) 1898, och slutligen av kolonialdepartementet (Colonial Office) 1905. Under andra världskriget intogs Brittiska Somaliland av italienska trupper i augusti 1940, och återerövrades av britterna i mars 1941. Efter en folkomröstning förenades Brittiska Somaliland med den italienska besittningen Somalia för att bilda det självständiga Somalia, som utropades 1 juli 1960. Sedan staten Somalia fallit samman i kaos utropade sig det gamla Brittiska Somaliland självständigt i maj 1991 under namnet Republiken Somaliland. Kategori:Somalia ja:イギリス領ソマリランド

Storbritannien

Det Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland är en konstitutionell monarki och unionsstat belägen på de brittiska öarna i västra Europa, vilken består av tre separata konstituerande länder (constituent countries), med delvis separata politiska och juridiska system: nationerna England, Skottland och Wales, belägna på ön Storbritannien. Av den tidigare ingående och konstituerande önationen Irland, ingår nu endast den norra delen: provinsen Nordirland. Staten skapades först 1801 genom ett samgående mellan (Förenade) Konungariket Storbritannien (1707-1801) och Konungariket Irland. Konungariket Storbritannien (grundat genom Treaty of Union 1707) var i sig en politisk union mellan Konungariket England och Konungariket Skottland. Wales var nominellt ett furstendöme inom Konungariket England. Under det Förenade konungariket lyder också ett antal icke självständiga områden, många av dem tidigare kronkolonier, belägna både i Europa och i andra världsdelar. Utan att i formell mening vara underlydande till det Förenade konungariket, utan istället som underlydande till den brittiska monarkin, står dessutom kanalöarna Jersey och Guernsey, samt Isle of Man. Unionsmonarkins officiella namn är sedan 1927 "Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland" (eng. United Kingdom of Great Britain and Northern Ireland, United Kingdom, UK). Detta sedan att Irland 1922 politiskt delats och den södra delen fått utökat självstyre som en fristat inom det brittiska imperiet. Det fulla namnet eller kortformen "Förenade kungariket" är det som används i svenska utrikesdepartementets Utrikes namnbok, men i allmänt språkbruk är formen Storbritannien den vanligaste. Denna form är dock något missvisande eftersom det inte klart framgår om man syftar på en statsbildning eller en ö, eller ens vilken statsbildning man menar. Det Förenade konungariket är till invånarantalet en av Europas större stater.

Historia

Huvudartikel: Storbritanniens historia De områden som utgör England och Wales kom under det första århundradet att erövras av romarriket och blev provinsen Britannia (latin). Befolkningen på öarna var då framför allt keltisk. Då romarna behövde trupper på andra platser och nyttan av en erövring inte verkade vara stor nog jämfört med de problem den medförde kom den norra delen av Storbritannien, motsvarande Skottland (latin: Caledonia), att behålla sitt oberoende av Rom. För att stärka gränsskyddet byggde romarna både Hadrianus mur och Antonius mur. Denna kom i praktiken att bli en gräns mellan de keltiska romano-britterna och Caledonias pikterna; de senare ett äldre folkslag av okänt, men förmodat keltiskt ursprung. Med början under 300-talet kom den romerska delen att utsättas för allt mer omfattande angrepp av omgivande folkgrupper, irländare, pikter, saxare, angler och jutar blev ett allt större problem. När de romerska trupperna lämnade ön kring år 400 innebar detta att ögruppen blev lämnad åt sitt öde och snart försvann den romerska kulturen. Istället kom sydöstra delen av ön att besättas av germanska folkgrupper (saxare, angler och jutar) som bosatte sig i nuvarande England och som steg för steg erövrade det från britterna, denna konflikt gav upphov till legenden om keltiska kungen Kung Arthur. Britterna behöll dock Wales (som då även omfattade dagens Cornwall), men en del britter bosatte sig i numera franska Bretagne (dvs Lilla Britannien). På så sätt kom det ökeltiska språket bretonska att talas på kontinenten. De germanska folken bildade ett flertal kungariken som efterhand förenades som Kungariket England år 927, främst genom trycket av vikingarna, som började härja ön från slutet av 700-talet och framåt. Genom Alfred den stores ansträngningar att organisera och stärka sitt rikes försvar mot de jämförelsevis oorganiserade vikingaräderna lyckades anglo-saxerna bevara sin självständighet jämtemot vikingarna. Vikingarna lyckades dock etablera en mycket stark närvaro i nordöstra England med centrum i York, den s.k. Danelagen (the Danelaw), något som fortfarande märks i ortnamn och lokala dialekter. Vikingarnas makt över England kulminerade år 1013 då den danske kungen Sven Tveskägg gjorde sig till kung av England. Genom slaget vid Hastings 1066 lyckades dock normanderna under Vilhelm Erövraren göra sig till herrar över England. Ungefär vid denna tid gjorde gaelerna sina förflyttningar från Irland till skotska öarna och högländerna, och från denna tid hör man inte längre talas om pikterna, men väl om skotsk gaeliska, ett språk som aldrig varit dominerande i skotska lågländerna, utan bara i högländerna och på Hebriderna. Skottland enades år 843 av kungen Kenneth I av Skottland.

Geografi

Huvudartikel: Storbritanniens geografi

Administrativ indelning

Storbritannien är först och främst indelat i fyra delområden: England, Skottland, Wales samt Nordirland.
RankningRiksdelYta (km²)Yta (%)Invånare (2005)Invånare (%)
1.England130 43953.4%50 233 28083.8%
2.Skottland78 78332.3%5 003 9068.4%
3.Wales20 7988.5%2 935 2804.9%
4.Nordirland14 1215.8%1 716 9412.9%
TotaltFörenade konungariket244 140100%59 889 407100%
Den viktigaste administrativa indelningen i England, Wales och Nordirland är i grevskap (på engelska counties), vilket i svensk jämförelse närmast motsvarar landsting. I Nordirland, Wales och inom vissa delar av England, använder man sig av endast en lokal förvaltningsnivå, inte dubbla nivåer som i Sverige med både landsting och kommun. Förutom indelningen i administrativa grevskap finns en äldre indelning i historiska grevskap, vilket påminner om förhållandet med län och landskap i Sverige. I vissa fall överensstämmer indelningen i de moderna grevskapen med den historiska. Den brittiska statliga förvaltningen för England följer inte indelningen i grevskap utan är indelad i nio storregioner:
- Storlondon
- Nordvästra England (huvudort: Manchester)
- Nordöstra England (huvudort: Newcastle-upon-Tyne)
- Sydvästra England (huvudort: Bristol)
- Sydöstra England (huvudort: Guildford)
- Västra Midlands (huvudort: Birmingham)
- Yorkshire och Humber (huvudort: Leeds)
- Östra England (huvudort: Cambridge)
- Östra Midlands (huvudort: Nottingham) Storlondon har både en direktvald borgmästare och direktval regionförsamling. Regeringen ville införa direkta val till regionförsamlingen för Nordöstra England, men förslaget fick svagt stöd i en folkomröstning (21.8 procent, den 4 november 2004). Skottland har en annan förvaltningshistorik och där finns där inga grevskap idag. Där var det tidigare stad/köping (skot. burgh) som var den viktigaste administrativa indelningen från 800-talet fram till avskaffandet 1975. Då infördes en ny indelning med nio regioner på fastlandet, var för sig indelad i kommuner samt tre fristående ö-kommuner, men denna indelning varade endast till 1996. Idag har Skottland endast en föraltningsnivå med 32 kommuner (eng. local authorities / councils).

Politik

Storbritannien är en konstitutionell monarki. Staten har ett tvåkammar-system, bestående av ett överhus (House of Lords) och ett underhus (House of Commons). Underhuset består av 646 ledamöter valda från lika många valkretsar (529 ifrån England, 59 ifrån Skottland, 40 ifrån Wales, och 18 ifrån Nordirland). Överhuset består 706 ledamöter som blivit tilldelade sina platser, antingen genom arv eller i egenskap av livstids adelskap eller som biskopar i anglikanska kyrkan. Efter avvecklandet av imperiet valde många av de nya nationerna liknande politiska system. De tre dominerande partierna i det Brittiska parlamentet, där mandatfördelningen sker via valkretsar vilken verkar emot små partier, är Labourpartiet, Konservativa partiet och Liberaldemokraterna. Både i Skottland och Wales finns nationalpartier, Scottish National Party respektiv Plaid Cymru - Party of Wales, som verkar för skotsk och walesisk självständighet, och de arbetar som en grupp inom brittiska parlamentet och EU-parlamentet. På Nordirland ser det politiska landskapet annorlunda ut med två unionistpartier, Democratic Unionist Party och Ulster Unionist Party som verkar för att provinsen försätta att vara en del av staten Förenade kungarike, och två republikanska partier, Sinn Féin och Social Democratic and Labour Party som verkar för ett enat Irland, dvs att Nordirland ska återigen bli en del av staten Irland. I England finns sedan 2004 ett nytt vänster inriktad parti, Respectpartiet, som hade en ledamot vald till underhuset i allmänna valet Maj 2005. I val till det Skotska parlamentet, National Assembly of Wales och Northern Ireland Assembly, där mandatfördelningen sker proportionellt, har flera små partier nått representation: Scottish Green Party, Scottish Socialist Party, Scottish Senior Citizens Unity Party, Forward Wales, Alliance Party of Northern Ireland, Progressive Unionist Party och UK Unionist Party. I val till EU-parlamentet, där mandatfördelningen sker proportionellt, har även andra partier nått framgångar, framförallt United Kingdom Independence Party, men också Green Party of England and Wales och Veritaspartiet.

Ekonomi

Storbritannien har en mycket stor finanssektor: London är världens största finanscentrum och Skottlands huvudstad Edinburgh är Europas tredje största finanscentrum. Staten är världens 6:e största turistdestination med omkring 24 000 000 turister varje år och 1 800 000 anställda. Servicesektorn i sin helhet står för 70% av sysselsättningen. Energisektorn är även den omfattande, med en andel av BNP på 10%, större än för något annat industriland. Skottland är västeuropas näst största oljeproducent (efter Norge) och Europeiska unionens största oljeproducent och naturgasproducent. Jordbruket står för 2% av BNP och 1% av sysselsättningen. Produktionen täcker 60% av behovet. Statens viktigaste handelspartner är: Tyskland, USA, Frankrike och Nederländerna. Dess valuta är pund.

Demografi

Språk

Engelska är det dominerande språket, även om det inte är ett officiellt språk. Utöver detta talar 30% av befolkningen i Skottland (och 2% av befolkningen i Nordirland) även skotska; 28% av befolkningen i Wales även kymriska; 3% av befolkningen i Nordirland även iriska; och 2% av befolkningen i Skottland även skotsk gaeliska. I Wales är kymriska ett officiellt språk och i Skottland är skotsk gaeliska ett officiellt språk sedan Gaelic Language (Scotland) Act 2004. Skotska, iriska och korniska är officiella landsdelsspråk eller minoritetsspråk sedan 2001, när Storbritannien signerade Europarådskonventionen om landsdelsspråk och minoritetsspråk, men saknar samma statliga stöd och status som kymriska och skotsk gaeliska. Många andra språk talas av ett betydande procenttal av befolkningen i Storbritannien, särskilt i storstäder som London, Birmingham och Glasgow, till exempel urdu, gujarati, bengali, punjabi, spanska, kinesiska, somaliska och arabiska.

Religion

Storbritannien har haft en lång historia av religiösa stridigheter, både med och utan vapen. Liksom övriga delar om romarriket kom kristendomen att under 300-talet bli statsreligion i Britannia (nuvarande England, plus Wales) och få spridning bland befolkning. I samband med anglosaxarnas invasion kom de områden som de tog över, det vill säga England med undantag för Cornwall, att avkristnas och asatron fick spridning. Genom mission från den romersk-katolska kyrkan och irländska munkar kom England att återkristnas under 600- och 700-talen. Synoden i Whitby bidrog till att lösa de tvistigheter som uppstod mellan de områden som kristnats av Rom respektive Genom vikingarnas anfall kom delar att åter temporärt avkristnas under 800- och 900-talen. Skottland (latin: Caledonia) låg utanför romarriket och har en annorlunda religösa historia, men även där var det irländska munkar som kristnades landet (se Whithorn, Iona, Sankt Columba). Efter engelske kungen Henrik VIII:s brytning med Rom kom England under flera århundraden uppleva religös turbulens. Den anglikanska kyrkan, som är något av statskyrka i England fick konkurrens inte bara av den romersk-katolska kyrkan utan även bland nya grupper som bland annat puritanisterna. Genom invandring under 1900-talet har landet också fått en betydande icke-kristen befolkning samtidigt som andel som inte är troende ökat ända sedan den industriella revolutionen.

Kommunikation

Vägnätet är i jämförelse med andra länder mycket väl utbyggt i Storbritannien. Motorvägar når de allra flesta större städer i landet och motorvägarnas standard är nästan alltid mycket hög. Det är också i Storbritannien som Europas mest trafikerade motorvägar finns och dessa finns framförallt runt London. Även övriga vägar som inte har motorvägsstandard har många gånger hög klass och är välunderhållna. Järnvägarna i Storbritannien är även dessa väl utbyggda. Det var också i Storbritannien som världens allra första järnväg invigdes mellan Stockton-on-Tees och Darlington 1825. Järnvägsnätet når till de flesta platser i Storbritannien. Vissa huvudlinjer har dessutom banor utbyggda för snabbtåg som många gånger är av hög klass. Ett av de mest kända snabbtågen i Storbritannien är snabbtåget EuroStar som går från London till Paris och Bryssel. Tågen mellan London och Edinburgh är också högklassiga snabbtåg.

Kultur

Ett stort antal sporter anses ha engelsk ursprung, bland dessa finns biljard, cricket, fotboll och rugby. Golf och curling har skotsk ursprung. England har även producerat åtskilliga kända författare som John Donne, William Shakespeare, Daniel Defoe (Robinson Crusoe), Jane Austen, Charles Dickens, Agatha Christie, Barbara Cartland Colin Dexter och P.D. James. Skottland har producerat Sir Walter Scott, J. M. Barrie (Peter Pan), Robert Louis Stevenson (Skattkammarön mm), Sir Arthur Conan Doyle (Sherlock Holmes mm), Kenneth Grahame (Det susar i säven), A. A. Milne (Nalle Puh), Iain Banks och Alexander McCall Smith. Wales har producerat Bertrand Russell, Dylan Thomas, Thomas Edward Lawrence (Lawrence av Arabien) och Roald Dahl. J. K. Rowling var född och växte upp i England, och skrev sina böcker omHarry Potter i Skottland där hon också nu bor. Seamus Heaney är ifrån Nordirland. Den engelska musikscenen tillhör även den en av de mest betydande med band som Beatles, Rolling Stones, David Bowie, Led Zeppelin, Pink Floyd, Black Sabbath, Spice Girls, Take That, Sex Pistols, The Clash mm. Många skottar har också haft framgång i musikbranchen: Donovan, Lulu, Malcolm Young och Angus Young (AC/DC), Bay City Rollers, Nazareth, Gerry Rafferty, Annie Lennox (Eurythmics), Midge Ure (Ultravox), Belle & Sebastian, Texas, Shirley Manson (Garbage), Travis, Idlewild, Franz Ferdinand mm. Wales har producerat Shirley Bassey, Tom Jones, Manic Street Preachers och Stereophonics bland andra; och Stiff Little Fingers, The Undertones och Van Morrison kommer ifrån Nordirland.

Se även


- Storbritanniens geologi
- Storbritanniens miljö
- Storbritanniens skolväsende
- Sport i Storbritannien

Externa länkar

Administrativa regioner i England


- [http://www.go-east.gov.uk/ East of England]
- [http://www.goem.gov.uk/ East Midlands of England]
- [http://www.london.gov.uk/ London]
- [http://www.go-ne.gov.uk/ North East England]
- [http://www.gonw.gov.uk/ North West England]
- [http://www.gose.gov.uk/ South East England]
- [http://www.gosw.gov.uk/ South West England]
- [http://www.go-wm.gov.uk/ West Midlands of England]
- [http://www.goyh.gov.uk/ Yorkshire and the Humber] Kategori:Unioner Kategori:Storbritannien Kategori:Europas länder Kategori:Europas östater ja:イギリス ko:영국 ms:United Kingdom simple:United Kingdom th:สหราชอาณาจักร zh-min-nan:Liân-ha̍p Ông-kok

26 juni

Dagens namn


- Rakel, Lea

Äldre namnsdagar:


- tidigare: Jeremias
- 1901: Rakel
- 1986: Rakel, Rafael och Ralf
- 1993: Gunni - från 24 mars, Jim - från 15 juni. (Rakel flyttas till 28 december, Rafael till 24 mars och Ralf till 27 mars)
- 2001: Rakel - åter från 28 december, Lea - ny i almanackan. (Gunni och Jim utgår ur almanackan)

Händelser


- 1409 - Pietro Filargi utses till motpåve och tar namnet Alexander V.
- 1794 - Slaget vid Fleurus, då 80 000 fransmän under Jean-Baptiste Jourdan besegrar en jämnstark österrikisk armé.
- 1945 - Förenta Nationernas stadgar undertecknas.
- 1948 - Det första planet i luftbron landar i Västberlin.
- 1959 - Ingemar Johansson, Ingo, blir världsmästare i tungviktsboxning genom att knocka Floyd Patterson i New York (enligt amerikansk tid; 27 juni enligt svensk tid).
- 1963 - President John F. Kennedy fäller de berömda orden Ich bin ein Berliner under ett besök i Västberlin.
- 1975 - Indira Gandhi skaffar sig under kuppartade former större makt då hon inför undantagstillstånd i Indien.

Födda


- 1824 - Lord Kelvin, brittisk fysiker, Kelvin-skalans skapare.
- 1876 - Vincent Harris, brittisk arkitekt.
- 1892 - Pearl Buck, amerikansk författare, nobelpristagare.
- 1904 - Peter Lorre, ungersk-amerikansk skådespelare.
- 1911 - Babe Didrikson Zaharias, amerikansk friidrottare och professionell golfspelare.
- 1915 - Walter Farley, amerikansk författare.
- 1933
  - Claudio Abbado, italiensk dirigent.
  - David Winnick, brittisk parlamentsledamot för Labour.
- 1937 - Hans Wahlgren, svensk skådespelare, textförfattare och sångare.
- 1942 - Gilberto Gil, brasiliansk musiker och kulturminister.
- 1943 - Georgie Fame, brittisk sångare.
- 1950 - Carl Zetterström, svensk författare, skribent, kåsör och konstnär.
- 1957 - Patty Smyth, amerikansk musiker och kompositör.
- 1960 - Mark Durkan, nordirländsk politiker.
- 1961 - Greg LeMond, amerikansk tävlingscyklist.
- 1963 - Michail Chodorkovskij, rysk affärsman.
- 1964 - Tommi Mäkinen, finländsk rallyförare.
- 1970 - Paul Thomas Anderson, amerikansk filmregissör.
- 1973 - Gretchen Wilson, amerikansk countryartist.
- 1974 - Dieter Kalt, österrikisk ishockeyspelare.
- 1980 - Jason Schwartzman, amerikansk skådespelare.

Avlidna


- 1291 - Eleanora av Provence, engelsk drottning.
- 1541 - Francisco Pizarro, spansk sjöfarare och erövrare.
- 1690 - Knut Kurck, svenskt riksråd.
- 1810 - Joseph-Michel Montgolfier, fransk uppfinnare, skickade upp den första luftballongen.
- 1830 - Georg IV av Storbritannien, brittisk kung 1820-1830.
- 1945 - Emil Hácha, tjeckoslovakisk jurist och politiker.
- 1967 - Françoise Dorléac, fransk skådespelare.
- 1975 - Josemaría Escrivá, spansk katolsk präst, grundare av Opus Dei, helgon.
- 1979 - Vernon Presley, Elvis Presleys far.
- 1984 - Michel Foucault, fransk filosof och idéhistoriker.
- 1991 - Öllegård Wellton, svensk skådespelare.
- 1998 - John Zacharias, svensk skådespelare, regissör och teaterchef.
- 2003
  - Denis Thatcher, brittisk affärsman, Margarets man.
  - Strom Thurmond, amerikansk långlivad, konservativ republikansk senator (South Carolina).

Se även

25 juni - 27 juni - 26 maj - 26 juli -- lista över alla datum januari, februari, mars, april, maj, juni, juli, augusti, september, oktober, november, december 179 ja:6月26日 ko:6월 26일 simple:June 26 th:26 มิถุนายน

Italien

Italien (på italienska Italia eller officiellt Repubblica Italiana) är en republik i södra Europa bestående av en stövelformad halvö, den Apenninska halvön, området närmast norr om denna halvö samt öarna Sardinien och Sicilien i Medelhavet. I norra Italien ligger bergskedjan Alperna, och där gränsar landet till Frankrike, Schweiz, Österrike och Slovenien. De självständiga staterna Vatikanstaten och San Marino är enklaver och ligger inom Italiens gränser.

Historia

Huvudartikel: Italiens historia Italien blev en nation 1861 när halvöns stadsstater tillsammans med Sardinien och Sicilien enades under kung Viktor Emanuel II. Det parlamentariska styret försvann under det tidiga 1920-talet, då Benito Mussolini etablerade en fascistisk diktatur. Hans förödande allians med Nazityskland ledde till att Italien besegrades i andra världskriget. 1946 ersattes monarkin med en republik. I början av 1990-talet skakades Italien av en omfattande politisk kris och korruptionshärva vilket fick till följd att den första republiken gick i graven och ersattes med en andra. Italien är en av Natos och EU:s (EEC:s) ursprungliga medlemmar.

Klimat och miljö

I Italien råder medelhavsklimat utom längst i norr, där klimatet är alpinskt och i söder där det är hett och torrt. I vissa delar av landet förekommer jordbävningar, vulkanutbrott och översvämningar. Några av Italiens miljöproblem är luftföroreningar från industrier, förorenade floder och kustvatten och att hanteringen av det industriella avfallet är undermålig. Över 78% av energiproduktionen sker med fossila bränslen och drygt 18% av vattenkraft. Utöver detta importeras en stor mängd energi.

Ekonomi

Italien har en diversifierad industriell ekonomi med ungefär samma storlek, totalt och per capita, som Frankrike och Storbritannien. Den norra delen av landet är industriellt välutvecklad, och domineras av privata företag, medan södra Italien är mer beroende av jordbruk och har en arbetslöshet på cirka 20%. Den största delen av industrins råvarubehov och mer än 75% av energin importeras. Under slutet av 1990-talet och början av 2000-talet har Italien fört en ekonomisk åtstramningspolitik för att motsvara kraven för medlemskap i EMU och både inflationen och räntorna har sänkts.

Kommunikation

Vägnätet är i jämförelse med andra länder mycket välutbyggt i Italien. Det var också i Italien som världens allra första motorväg byggdes. Idag finns det motorvägar som når till de flesta större städer i landet och standarden på motorvägarna är hög. Övriga vägar är däremot inte lika väl utbyggda och kan många gånger vara smala och slingriga. Järnvägarna i Italien är även dessa är välutbyggda. Järnvägsnätet når till de flesta platser i Italien och de flesta banor är dessutom elektrifierade. Vissa huvudlinjer har dessutom banor utbyggda för snabbtåg.

Diverse fakta


- Högsta punkt: Monte Bianco de Courmayeur, 4 748 meter över havet
- Lägsta punkt: havsytan (0 meter)
- Naturtillgångar: kol, kvicksilver, zink, marmor, asbest, naturgas, fisk, odlingsbar mark
- Befolkningens medelålder: 41,4 år (2004)
- Befolkningens medellivslängd: 79,5 år (2004)
- Religiös tillhörighet: övervägande katoliker, men även grupper av protestanter, judar och muslimer
- Språk: italienska (officiellt språk), tyska (vissa delar av regionen Trentino-Alto Adige är tysktalande), franska (en liten fransktalande minoritet i regionen Valle d'Aosta), slovenska (slovensk-talande minoritet i området kring Trieste-Gorizia)
- Nationaldag: Republikens dag 2 juni

Administrativ indelning

Huvudartikel: Italiens regioner och provinser Italien är indelat i 20 regioner, vilka är indelade i totalt 103 provinser. Provinserna består i sin tur av sammanlagt fler än 8 000 kommuner.

Se även


- Fascismen i Italien
- Mezzogiorno Kategori:Europas länder Kategori:Italien als:Italien fiu-vro:Itaalia ja:イタリア ko:이탈리아 ms:Itali simple:Italy th:ประเทศอิตาลี zh-min-nan:Italia

1960

Händelser


- 1 januari
  - Den svenska omsättningsskatten, som togs ut under andra världskriget, återinförs med fyra procent på all svensk försäljning.
  - Det nya svenska ATP-systemet träder i kraft, varvid Allmänna pensionsfonden (AP-fonden) inrättas för att förvalta avgifterna till ålderspensioneringen. Fonden är uppdelad på tre delfonder, en för stats- och kommunalanställda, en för anställda vid större företag och en för anställda vid mindre och icke anställda förvärvsarbetare. Medlen får endast placeras som lån till staten, kommuner eller landsting eller som bostadskrediter.
- 5 januari - Storflygplatsen Arlanda utanför Stockholm öppnas för trafik.
- 8 januari - Flera antisemitiska aktioner utförs i Sverige samtidigt med en våg av antisemitiska tilltag i Europa.
- 9 januari - Assuandammen börjar byggas i Egypten.
- 11 januari - Tchad blir självständigt från Frankrike.
- 16 januari - Det svenska flygplanet Draken överskrider dubbla ljudhastigheten.
- 19 januari - SAS-planet Orm Viking störtar vid inflygningen till Ankara. 42 personer, varav 6 svenskar, omkommer i flygföretagets första haveri.
- 28 januari - Sveriges första journalisthögskola invigs i Stockholm.
- 13 februari - Frankrike testar sin första atombomb.
- 19 februari - Enligt förslag till en ny svensk namnlag skall hustrun kunna behålla sitt släktnamn i äktenskapet.
- 21 februari
  - En jordbävning förorsakar skador i Algeriet.
  - Fidel Castro börjar nationalisera Kubas näringsliv.
- 29 februari - Agadir i Marocko utplånas av en kraftig jordbävning, som kräver 15 000 dödsoffer.
- 18 mars
  - LO och SAF enas om att särskilda kvinnolöner skall avskaffas inom fem år.
  - Fluorborstning av tänderna införs för alla svenska skolbarn.
- 21 mars - 69 personer dödas och 180 skadas i den så kallade massakern i Sharpeville där sydafrikansk polis öppnar eld mot obeväpnade svarta demonstranter.
- 1 april - USA sänder upp den första vädersatelliten TIROS-1.
- 10 april - De första kvinnliga prästerna i Sverige prästvigs. Först ut är Margit Sahlin, Elisabeth Djurle och Ingrid Persson.
- 11 april - Den svenska regeringen lägger fram en plan om kraftig utbyggnad av de svenska universiteten, framför allt inom teknik och naturvetenskap.
- 21 april - Brasilia blir Brasiliens nya huvudstad.
- 1 maj
  - SAS inleder jetflygningar över Nordatlanten.
  - De indiska delstaterna Maharashtra, Punjab och Gujarat bildas.
  - Ett amerikanskt spionplan (U-2) skjuts ned över Sovjetunionen.
- 3 maj - Handelsavtalet EFTA träder i kraft.
- 4 maj - I sörmländska Studsvik startas Europas största forskningsatomreaktor.
- 10 maj - Atomubåten USS Nautilus fullbordar den första jordenruntresan under vatten.
- 11 maj - Den före detta tyske SS-officeren Adolf Eichmann tillfångatas av israeliska agenter i Argentina.
- 15 maj - Den sovjetiska satelliten Sputnik 4 skjuts upp.
- 17 maj - Den svenska regeringen beslutar att samhällskunskap skall bli självständigt ämne på gymnasiet.
- 22 maj - Den hittills kraftigaste jordbävningen enligt Richterskalan (9,6) uppmäts i Chile. Den förorsakar att cirka 2 000 personer omkommer vid jordbävningens centrum och ytterligare 250 på grund av tsunamivågor i Japan, Filippinerna, Alaska och Hawaii.
- 15 juni - Sveriges längsta bågbro mellan Tjörn och fastlandet invigs.
- Sommaren - En överenskommelse nås om samordning av tjänstemännens pensioner med ATP-systemet. Eftersom överenskommelsen är fördelaktig för dem minskar motståndet.
- 1 juli - Stockholms högskola blir statligt universitet.
- 15 juli - Säkerhetsstyrkor från FN anländer till det inbördeskrigsdrabbade Kongo.
- 19 juli - Den svenska regeringen sänder 600 man till FN:s styrka i Kongo.
- 20 juli - Sirimavo Bandaranaike utses till regeringschef i Sri Lanka, vilket är första gången någonsin en kvinna väljs till premiärminister.
- 7 augusti - Elfenbenskusten blir självständigt från Frankrike.
- 16 augusti - Cypern blir självständigt från Storbritannien efter 88 år.
- 17 augusti - Gabon blir självständigt från Frankrike.
- 19 augusti - Den sovjetiska satelliten Sputnik 5 skjuts upp.
- 26 augusti - Per Anders Fogelströms roman Mina drömmars stad utkommer.
- 28 augusti - Täby galoppbana invigs.
- 18 september - I det svenska Andrakammarvalet går socialdemokraterna fram något medan högern för första gången på länge backar. Valdeltagandet är det högsta dittills, 86 %.
- September - Folkpartiet och Centerpartiet deklarerar att de skall utgöra "mitten" i svensk politik, mellan socialdemokraterna och högern.
- 1 oktober - Nigeria blir självständigt från Storbritannien.
- 12 oktober - Nikita Chrustjev protesterar i FN:s generalförsamling när generalförsamlingen debatterar Sovjetunionens verksamhet i Östeuropa genom att ta av sig skon och slå den i bordet.
- Oktober - Det svenska Högerpartiet tonar ner sin kritik av välfärdsstaten och överger de ståndpunkter som uppfattas vara extrema.
- 8 november - John F. Kennedy blir den hittills yngste att väljas till amerikansk president (43 år gammal).
- 13 november - Den svenska kådespelerskan May-Britt Wilkens gifter sig med den amerikanske artisten Sammy Davis Jr.
- 22 november - Omfattande narkotikahandel avslöjas i Stockholm. Missbruket har på kort tid fyrdubblats.
- 25 november - Den svenska regeringen inför förbud för försäljning av thinner till ungdomar under 18 år, för att förhindra sniffning.
- 16 december - En kollision mellan två passagerarplan över New York City kräver sammanlagt 134 dödsoffer.
- 21 december - Den miljonte TV-licensen löses i Sverige.
- Sveriges statsminister Tage Erlander uttalar sig vid socialdemokraternas kongress mot framställning av svenska kärnvapen.
- Den svenska folk- och bostadsräkningen genomförs.
- Skådespelerskan Anita Ekberg badar i Fontana di Trevi i en mycket klassisk scen under inspelningen av Federico Fellinis film Det ljuva livet.
- Ingemar Johansson förlorar världsmästartiteln i boxning till Floyd Patterson.
- SAS och Pan Am börjar med flygningar från Arlanda till USA.
- Flera afrikanska och asiatiska stater uppnår självständighet från sina forna kolonialherrar.

Födda


- 11 januari
  - Vicki Peterson, amerikansk musiker, medlem av The Bangles.
  - Stanley Tucci, italiensk-amerikansk skådespelare.
- 12 januari - Oliver Platt, amerikansk skådespelare.
- 13 januari - Jesper Taube, svensk kock och sångare (baryton).
- 31 januari - Douglas Johansson, svensk skådespelare.
- 6 februari
  - Holly Johnson, brittisk musiker, sångare i Frankie Goes To Hollywood.
  - James Spader, amerikansk skådespelare.
  - Megan Gallagher, amerikansk skådespelare.
- 13 februari
  - Pierluigi Collina, italiensk fotbollsdomare.
  - Matt Salinger, amerikansk skådespelare.
  - Pia Sundhage, svensk fotbollsspelare och tränare.
- 14 januari - Meg Tilly, amerikansk skådespelare.
- 16 januari - Cherie Chung, kinesisk skådespelare.
- 18 januari - Ilana Avital, israelisk sångerska.
- 19 februari - Prins Andrew, brittisk prins.
- 20 februari - Kee Marcello, eg. Kjell Lövbom, svensk musiker, gitarrist i Europe 1986-1992.
- 29 februari - Richard Ramirez, amerikansk seriemördare.
- 4 mars - Nina Widerberg, svensk barnskådespelare.
- 7 mars - Ivan Lendl, tjeckisk-amerikansk tennisspelare.
- 11 mars - Tommy Nilsson, svensk sångare
- 17 mars
  - Torkel Knutsson, svensk skådespelare, filmproducent, sångare och regissör.
  - Lotta Tejle, svensk sångerska och skådespelare.
- 18 mars - Richard Biggs, amerikansk skådespelare.
- 21 mars - Ayrton Senna, brasiliansk racerförare.
- 24 mars - Nena, eg Susanne Kerner, tysk sångerska.
- 26 mars - Jennifer Grey, amerikansk skådespelare.
- 29 mars - Marina Sirtis, brittisk skådespelare.
- 3 april - Kaska Krosny, svensk filmproducent.
- 4 april - Hugo Weaving, australisk skådespelare.
- 11 april - Saif al-Adel, egyptisk terrorist.
- 12 april - Mats Blomgren, svensk skådespelare.
- 13 april - Rudi Völler, tysk fotbollsspelare och manager.
- 14 april - Brian Forster, amerikansk barnskådespelare The Partridge Family.
- 15 april - Susanne Bier, dansk regissör.
- 16 april - Rafael Benítez, spansk fotbollsspelare och tränare.
- 22 april - Mart Laar, estnisk regeringschef, 1992-1994 och 1999-2000.
- 26 april - Maria Kulle, svensk skådespelare.
- 9 maj - Johnny Paul Koroma, president och kuppmakare i Sierra Leone.
- 10 maj
  - Bono, eg. Paul Hewson, irländsk musiker, sångare i rockgruppen U2.
  - Per-Gunnar Hylén, svensk skådespelare.
- 13 maj - Julianne Phillips, amerikansk fotomodell och skådespelare.
- 17 maj - Marika Domanski Lyfors, svensk fotbollsspelare, förbundskapten för Svenska damlandslaget i fotboll 1996-2005.
- 18 maj - Yannick Noah, fransk tennisspelare.
- 21 maj - Jeffrey Dahmer, amerikansk seriemördare.
- 22 maj - Hideaki Anno, japansk regissör och animatör.
- 24 maj - Kristin Scott Thomas, brittisk skådespelare.
- 25 maj - Jeanette Holmgren, svensk skådespelare och sångerska.
- 26 maj - Doug Hutchison, amerikansk skådespelare.
- 2 juni - Mark Calcavecchia, amerikansk golfspelare.
- 23 juni - Per Morberg, svensk skådespelare.
- 24 juni - Juli Inkster, amerikansk golfspelare.
- 25 juni - Gitte Seeberg, dansk EU-parlamentariker.
- 26 juni - Mark Durkan, nordirländsk politiker.
- 1 juli - Mikael Håfström, svensk regissör och manusförfattare.
- 12 juli - Yevgeni Dvorzhetsky, rysk skådespelare.
- 14 juli - Angélique Kidjo, beninsk-fransk sångerska, musiker och låtskrivare.
- 15 juli - Annichen Kringstad, svensk orienterare.
- 17 juli - Robin Shou, kinesisk skådespelare.
- 19 juli - Atom Egoyan, kanadensisk regissör.
- 28 juli - Chris Reece, musiker, Social Distortion.
- 1 augusti - Chuck D, amerikansk musiker, medlem i Public Enemy.
- 4 augusti - José Luis Rodríguez Zapatero, spansk politiker, premiärminister från 2004.
- 9 augusti - Barbara De Rossi, italiensk skådespelare.
- 10 augusti
  - Antonio Banderas, spansk skådespelare.
  - Mamuka Kikaleishvili, rysk-georgisk skådespelare.
- 14 augusti - Sarah Brightman, brittisk sopran och skådespelare.
- 16 augusti - Timothy Hutton, amerikansk skådespelare.
- 17 augusti - Sean Penn, amerikansk skådespelare.
- 21 augusti - Stefan Attefall, svensk politiker (kristdemokrat), förbundsordförande för Kristdemokratiska Ungdomsförbundet 1986-1989, riksdagsledamot 1991-1994 och från 1998.
- 22 augusti - Regina Taylor, amerikansk skådespelare.
- 26 augusti
  - Avi Kushnir, israelisk skådespelare.
  - Jan Brink, svensk ryttare, dressyr.
- 7 september - Pamela Springsteen, amerikansk fotograf och skådespelare.
- 8 september
  - Aimee Mann, amerikansk sångerska.
  - Aguri Suzuki, japansk racerförare.
- 9 september - Hugh Grant, brittisk skådespelare.
- 10 september
  - Alison Bechdel, amerikansk serieskapare.
  - Colin Firth, brittisk skådespelare.
- 19 september - Michael Skakel, amerikansk mördare, brorson till Ethel Kennedy.
- 20 september - Peter Phelps, australisk skådespelare.
- 27 september - Leonardo David, italiensk alpin skidåkare.
- 29 september - Ieroklis Michaelidis, grekisk skådespelare.
- 4 oktober - Larisa Belogurova, rysk skådespelare.
- 9 oktober - Anders Ekborg, svensk skådespelare.
- 18 oktober
  - Jean-Claude Van Damme, belgisk skådespelare.
  - Rano Karno, indonesisk skådespelare.
- 30 oktober - Diego Maradona, argentinsk fotbollsspelare.
- 6 november - Sara Heldt, svensk manusförfattare.
- 8 november - Oleg Menshikov, rysk skådespelare.
- 9 november - Andreas Brehme, tysk fotbollsspelare.
- 12 november - Peter Levin, svensk vd för flera filmbolag, styrelseledamot i Svenska Antipiratbyrån.
- 16 november - Pia Johansson, svensk skådespelare, föreläsare och moderator.
- 19 november - Matt Sorum, amerikansk musiker som spelat i bl.a. Guns N' Roses och Velvet Revolver.
- 25 november - John F. Kennedy, Jr., jurist och journalist.
- 27 november
  - Boman Oscarsson, svensk skådespelare.
  - Tim Pawlenty, amerikansk politiker, Minnesotas 39:e guvernör.
  - Julia Timosjenko, ukrainsk politiker, premiärminister från 2004.
- 30 november - Gary Lineker, brittisk fotbollsspelare och manager.
- 3 december
  - Daryl Hannah, amerikansk skådespelare.
  - Julianne Moore, amerikansk skådespelare.
- 10 december - Kenneth Branagh, irländsk skådespelare.
- 12 december - Volker Beck, tysk politiker.
- 13 december - Harald Hamrell, svensk regissör, manusförfattare och skådespelare.
- 24 december - Charles Ng, kinesisk mördare, dömd till döden i Kalifornien.
- 27 december - Maryam d'Abo, brittisk skådespelare.
- 28 december
  - Ray Bourque, kanadensisk ishockeyspelare.
  - Terri Garber, amerikansk skådespelare.
- 31 december - John Allen Muhammad, amerikansk mördare, en av "DC sniper".

Avlidna


- 3 januari - Victor Sjöström, svensk skådespelare och regissör.
- 4 januari - Albert Camus, fransk författare och nobelpristagare.
- 7 januari - Sven Rüno, svensk kompositör, textförfattare, pianist och kapellmästare.
- 12 januari - Nevil Shute, brittisk författare.
- 31 januari - Auguste Herbin, fransk målare.
- 28 februari - Sigfrid Ullman, svensk konstnär.
- 29 februari - Manda Björling, svensk skådespelare.
- 12 mars
  - Rune Ellboj, svensk kapellmästare, musiker (altsaxofon).
  - Erik Forslund, svensk skådespelare.
- 14 mars - Henning Ohlsson, svensk skådespelare, konstnär, skulptör och skald.
- 11 april - Rosa Grünberg, svensk skådespelare och opera- och operettsångerska.
- 6 maj - Paul Abraham, ungersk-tysk operettkompositör.
- 8 maj - Hugo Alfvén, svensk kompositör.
- 11 maj - John D Rockefeller Jr., amerikansk miljardär.
- 30 maj - Boris Pasternak, rysk författare och nobelpristagare.
- 29 juni - Edith Wallén, svensk skådespelare.
- 15 juli - Albert Kesselring, tysk generalfältmarskalk främst inom Luftwaffe.
- 22 juli - Leif Hallberg, svensk skådespelare.
- 2 augusti - Adolf Niska, svensk operettsångare, skådespelare, manusförfattare och regissör.
- 5 augusti - Robert Jonsson, svensk skådespelare och sångare.
- 7 september - Wilhelm Pieck, östtysk politiker, president i DDR 1949-1960.
- 9 september - Jussi Björling, svensk opera- och konsertsångare.
- 27 september - Richard Lund, svensk skådespelare.
- 2 november - Sven Bergvall, svensk skådespelare.
- 6 november - Erich Raeder, tysk storamiral, marinchef 1938-1943.
- 16 november - Clark Gable, amerikansk skådespelare.
- 22 november - Gustav Fonandern, svensk arkitekt, sångare