:: wikimiki.org ::

Sound Of Music

Sound of Music

Sound of Music, musikal från 1959, av Richard Rodgers och Oscar Hammerstein II, baserad på en verklig händelse och är en av de mest berömda musikalerna. En filminspelning av Sound of music gjordes 1965 vilken är filmhistoriens största musikalsuccé.

Synopsis

Maria är en ung nunna i Salzburg, Österrike. Hon skickas iväg från sitt kloster för att bli barnsköterska åt Kapten von Trapp som är en änkling med sju barn. I början är barnen elaka mot henne, precis som mot de föregående lärarna, men hon lär barnen att sjunga och lyckas på det sättet få dom att tycka om henne. Hon blir så småningom även kär i kaptenen. Han har dock redan ett förhållande med en baronessa. Men efter olika turer lämnar baronessan honom, och Maria och kaptenen gifter sig. En dag tar nazisterna över i Österrike och dom kräver att kaptenen går i tjänst på nytt. Under en sångfestival lyckas familjen fly över bergen till Schweiz. I filmen från 1965 spelas Maria av Julie Andrews och Kapten von Trapp av Christopher Plummer. Filmen regisserades av Robert Wise och vann en oscar för bästa regi.

Extern länk

- [http://www.imdb.com/title/tt0059742/ IMDb - Sound of Music] Kategori:Amerikanska filmer Kategori:Musikalfilmer ja:サウンド・オブ・ミュージック

Musikal

Musikal är en dramaform som kombinerar sång, dans och talad dialog. Den är nära besläktad med opera och operett. All musik i en musikal brukar vanligen vara nertecknad i ett partitur (på engelska score) medan de talade replikerna återfinns i ett manus (på engelska book). Musikaler skrivs och spelas numera över hela världen, fastän teatrarna på Broadway i New York och West End i London fortfarande är klart dominerande - detta beror delvis på att de flesta musikaler ursprungligen är engelskspåkiga och översättningar sällan ger dem full rättvisa. Längden på en musikal kan vara alltifrån fem minuter till flera timmar, även om konventionen idag är ca tre timmars föreställning, vanligen i två akter med en paus på tio till femton minuter. En typisk föreställning innehåller ca 15-20 sångnummer av varierande längd (vanligen 3-5 minuter) plus ackompangerad dialog och ett antal kortare repriser av tidigare sånger. Sångnumren är ofta kombinerade med en kortare eller längre dans, men vissa musikaler innehåller också längre, helt fristående dansnummer. Ett klassiskt formgrepp är tillfälligt att låta handligen gå över i ett mer drömliknande eller surrealistiskt tillstånd, som fångas i ett balettnummer (T.ex. drömbaletterna i West Side Story och En amerikan i Paris). I en välskriven musikal infaller sångnumren alltid på känslomässiga höjdpunkter i dialogen (vilket ökar intensiten i det musikaliska framförandet) och hjälper sedan till att driva handlingen framåt. Varje sång måste skrivas för att passa för sin karaktär och förankring i historien. En sång i en musikal musikal vänder sig antingen till en annan karaktär på scenen (som i vanlig dialog) eller direkt till publiken. Sången kan också (i undantagsfall) vara diegetisk. Det finns gott om undantag från dessa konventioner, t.ex. finns det musikaler som är genomkomponerade eller obskyra (ex. Cats eller Assasins).

Skillnader mellan musikal och opera

Gränsen mellan musikal och opera är oftast både hårfin och otydlig, och det finns många fall där det kan vara svårt att veta vilket som är vilket. Båda konstformerna har utvecklat otaliga "lagar" och konventioner, vilket gör vissa stycken lätta att klassificera och andra svåra. Dessutom finns det gott om fördomar om båda genrerna, vilket också kan bidra till otydligheten. Den tydligaste skillnaden tycks vara att operor inte vanligen använder talad dialog, utan sjungs helt igenom, till skillnad från en musikal där repliker och sånger avlöser varandra. Men det finns undantag från den regeln, se ovan. Fantomen på Operan är genomkomponerad, men tycks ändå helt klart vara en musikal. Carmen uppförs ofta med talad dialog, men är defenitivt en opera. Varför? En annan skillnad är stilen på musiken. Medan operamusik är vad som kallas för "klassisk" har musikalen ofta influenser av jazz eller pop. Men detta är inte heller riktigt sant. De flesta musikaler är antingen arrangerade för storband eller för full orkester. I det tidigare fallet är distinktionen klar och tydlig - men i det senare fallet måste använder tonsättaren eller orkestratören i grunden samma arrangeringsteknik som Puccini och Ravel för hundra år sedan. Melodiförening eller harmoniken har heller knappt utvecklats sedan deras tid. Den stora skillnaden ligger i den musikaliska uppbyggnaden - och den kan vara mycket svår att höra, såvida man inte är insatt i kompositionsteknik. En tredje stor skillnad, som är desto lättare att höra, är sångtekniken. Operamusik ställer oftast stora omfångsmässiga och tekniska krav på sångarna, vilket, i kombination med nödvändigheten att överrösta en hel orkester kräver en intränad vibratoteknik. Många moderna lyssnare finner emellertid denna teknik konstlad och verklighetsfrämmande, varför man i stort sett har avskaffat det tunga vibratot på musikalscenen. Ett visst mått av vibrato är alltid nödvändigt för att få styrka i rösten (såvida man inte gravt vill begränsa sitt omfång), trots alla moderna ljudanläggningar. Inom vissa musikaler använder man istället rock-teknik när man vill sjunga starkt. Detta brukar bli strikt bundet till en karaktär, eftersom nästan ingen kan sångare behärskar både rock- och klassisk teknik. Således sjunger t.ex. översteprästen Kaifas i Jesus Christ Superstar med klassisk teknik, medan Judas och Jesus använder rock-teknik.

Se även

- Lista över musikaler
- Musikalfilm
- Malmö musikteater Kategori:Musikal ja:ミュージカル ko:뮤지컬

Richard Rodgers

Richard Rodgers, född 28 juni 1902 i New York, död 30 december 1979, amerikansk kompositör. Redan som artonåring skrev han sin första Broadway-musikal. Från 1943 samarbetade han med textförfattaren Oscar Hammerstein II (1895 - 1960). Ingen amerikansk kompositör har haft en längre och mer framgångsrik karriär än Richard Rodgers. Han har skrivit musiken till några av de allra mest populära musikalerna någonsin och många av melodierna har blivit s.k. evergreens:
- Oklahoma ("Oh, What a Beautiful Morning")
- South Pacific ("Some Enchanted Evening" och "I'm in Love with a Wonderful Guy")
- Kungen och jag ("Getting to Know You", "Shall We Dance", "Hello Young Lovers") och kanske den mest populära av dem alla
- Sound of Music Melodin "It Might As Well Be Spring" från filmen Vår i luften Oscars-belönades 1945. En annan av Richard Rodgers mest kända sånger är "The Lady is a Tramp". Kategori: Amerikanska kompositörer Kategori: Filmmusikkompositörer

Film

Denna artikel handlar om sammanhängande skildring eller berättelse inspelad med kino- eller videoteknik. Se också film (olika betydelser). ---- film (olika betydelser) Film, framställning och återgivning av rörliga, fotografiska bilder. Första filmvisningen av bröderna Lumière i Paris 1895. Första ljudfilmen Jazzsångaren från 1927, i USA. Genombrott för färgfilmen med Borta med vinden från 1939. Första tecknade långfilmen El Apóstol gjordes 1917 av Don Federico Valle.

Filmhistoria

: Huvudartikel: Filmens historia Film har framför allt utvecklats i Europa och USA, även om mängden film i övriga världen, i synnerhet Asien, har ökat under de senaste årtiondena. Från 1920-talet har Hollywood dominerat den internationella marknaden.

Film i världen

Film i USA

Film i Europa

Svensk film

Filmkategorier

Se även: Filmgenre

Kategorier efter filmteknik

Animerad film

Tecknad film

Fotografisk film

Stumfilm

Kategorier efter längd

Kortfilm

Kategorier efter innehåll

Dokumentärfilm

Journalfilm

Propagandafilm

Se propaganda.

Reklamfilm

Spelfilm

Spelfilmer är baserade på ett manuskript med detaljerade scenanvisningar och förberedd dialog. En spelfilm produceras av en filmproducent och regisseras av en filmregissör. Numera kommer spelfilmen i allmänhet ut först på biograf, sedan på DVD och VHS, följt av kabel-TV och TV.

Musikalfilm

Se även

- Lista över filmklichéer

Externa länkar

- [http://www.imdb.com Internet Movie Database]
- [http://allmovie.com/ All Movie Guide]
- [http://www.filmsite.org Filmsite.org]
- [http://www.filmsite.org/filmh.html Film History by Decade]
- [http://www.omfilm.net omFilm.net - Svenskt filmcommunity] Kategori:Film ja:映画 ko:영화 simple:Movie th:ภาพยนตร์

Filmåret 1965

Födda

- 4 januari - Julia Ormond, brittisk skådespelare.
- 11 januari - Fredrik Hammar, svensk skådespelare, musiker och sångare.
- 13 januari - Jon Rekdal, svensk kompositör och ljudtekniker.
- 1 februari - Petra Nielsen, svensk skådespelare, sångerska och musikalartist.
- 4 februari - Anna Helena Bergendal, svensk skådespelare.
- 6 februari - Jan Sverák, tjeckisk regissör och producent.
- 3 mars - Johannes Runeborg, svensk animatör, filmcensor, copywriter, filmjournalist och regissör.
- 7 mars - Cameron Daddo, australisk skådespelare.
- 14 mars
- Aamir Khan, indisk skådespelare, filmproducent och manusförfattare.
- Dan Malmer, svensk skådespelare, musikalartist och koreograf.
- 16 mars - Ulf Malmros, svensk regissör, manusförfattare och klippare.
- 25 mars - Sarah Jessica Parker, amerikansk skådespelare.
- 1 april - Tomas Alfredson, svensk regissör.
- 4 april - Robert Downey Jr., amerikansk skådespelare.
- 20 april - Måns Herngren, svensk skådespelare och regissör.
- 1 maj - Figge Norling, svensk skådespelare och teaterregissör.
- 3 maj - Thodoris Atheridis, grekisk skådespelare.
- 24 maj - John C. Reilly, amerikansk skådespelare.
- 31 maj - Brooke Shields, amerikansk skådespelare.
- 2 juni - Anna Lindholm, svensk skådespelare.
- 10 juni - Elizabeth Hurley, brittisk skådespelare.
- 19 juni - Per Svensson, svensk skådespelare.
- 22 juni - Richard Turpin, svensk skådespelare och teaterregissör.
- 1 juli - Harald Zwart, norsk regissör och manusförfattare.
- 8 juli - Niclas Wahlgren, svensk skådespelare.
- 6 augusti - Jeremy Ratchford, kanadensisk skådespelare.
- 29 augusti - Ella Lemhagen, svensk regissör.
- 3 september - Charlie Sheen, amerikansk skådespelare.
- 7 september - Lars Söderdahl, svensk skådespelare.
- 17 september - Kyle Chandler, amerikansk skådespelare.
- 19 september - Sara Kadefors, svensk författare, journalist, manusförfattare och programledare.
- 5 oktober - Sylvia Rauan, svensk skådespelare.
- 11 oktober
- Sean Patrick Flanery, amerikansk skådespelare.
- Luke Perry, amerikansk skådespelare.
- 13 oktober - Kristina Humle, svensk regissör, manusförfattare och filmproducent.
- 2 november - Shahrukh Khan, indisk skådespelare.
- 5 november - Famke Janssen, nederländsk skådespelare och fotomodell.
- 20 november - Ben Stiller, amerikansk skådespelare.
- 22 november - Mads Mikkelsen, dansk skådespelare.
- 25 november - Pierre Tafvelin, svensk skådespelare.
- 15 december - Kimberly Donley, amerikansk fotomodell och skådespelare.
- 23 december - Gunilla Johansson, svensk skådespelare.
- 25 december - Kajsa Ingemarsson, svensk skådespelare och manusförfattare.
- 29 december - Kristian Lima de Faria, svensk skådespelare.
- Richard Carlsohn, svensk musikalartist och skådespelare.

Avlidna

- 9 januari - Karl-Ewert Christenson, svensk skådespelare och sångtextförfattare.
- 14 januari - Jeanette MacDonald, amerikansk skådespelare.
- 5 februari - Irving Bacon, amerikansk skådespelare.
- 23 februari - Stan Laurel, engelsk skådespelare, Halvan.
- 21 mars - Oscar Rydqvist, svensk journalist, författare, dramatiker, manusförfattare och regissör.
- 23 mars - Holger Höglund, svensk skådespelare och manusförfattare.
- 26 mars - Olof Sandborg, svensk skådespelare och teaterregissör.
- 2 april - Nils Kihlberg, svensk skådespelare, sångare och teaterregissör.
- 8 april - Lars Hanson, svensk skådespelare.
- 19 april - Anna Hillberg, svensk skådespelare.
- 23 april - Knut Burgh, svensk skådespelare.
- 20 maj - Åke Söderblom, svensk skådespelare.
- 3 juni - Elof Ahrle, svensk regissör och skådespelare.
- 5 juni - Wilhelm, svensk prins och dokumentärfilmare.
- 11 september - Monica Ekberg, svensk skådespelare.
- 13 september - Axel Slangus, finländsk skådespelare, regissör och manusförfattare.
- 27 september - Clara Bow, amerikansk skådespelare.
- 17 oktober - Anders Henrikson, svensk regissör, manusförfattare och skådespelare.
- 20 oktober - Gösta Bodin, svensk skådespelare och sångare.
- 22 oktober - Lars Egge, svensk operettsångare, skådespelare och teaterchef.

Academy Awards, Oscar, i urval:

Kategori:	Vinnare:
Bästa film:	Sound of Music
Bästa regi:	Robert Wise (Sound of Music)
Bästa manliga huvudroll:	Lee Marvin (Cat Ballou skjuter skarpt)
Cat Ballou skjuter skarpt:	Julie Christie (Darling)
Bästa manliga biroll:	Martin Balsam (Nick - akta dej för arbete)
Bästa kvinnliga biroll:	Shelley Winters (En strimma solsken)
Bästa utländska film:	Butiken vid Storgatan (Obchod na korze) (Tjeckoslovakien)

Se här för komplett lista

Årets filmer

A - G

- Alphaville - ett fall för Lemmy Caution
- Att angöra en brygga
- Dessa fantastiska män i sina flygande maskiner
- Djingis Khan
- Fenix flykt
- Flygplan saknas
- För några få dollar mer

H - N

- Hjälp!
- Mitt hem är Copacabana

O - U

- Sound of Music
- Tjorven och Skrållan
- Tokstollen

V - Ö

- Åsa-Nisse slår till
- Åskbollen Kategori:Filmår

Österrike

Österrike är en förbundsrepublik i Centraleuropa, som gränsar till Tyskland, Tjeckien, Slovakien, Ungern, Slovenien, Italien, Schweiz och Liechtenstein. Huvudstaden heter Wien. Andra viktiga städer är Graz, Innsbruck, Linz, Salzburg.

Historia

Huvudartikel: Österrikes historia Landet grundades som bayrisk gränsmark (markgrevskap) kring 800 och fick senare namnet Ostarrichi (966). Det upphöjdes på 1100-talet till hertigdöme och blev en viktig maktfaktor i det tysk-romerska riket till dess upplösning 1806. Därefter var Österrike huvudlandet i det stora multietniska habsburgska väldet. Österrike (men inte de ungerska, kroatiska, dalmatinska och italienska delarna av väldet) var också medlem av det Tyska förbundet fram till 1866, när kriget med Preussen ledde till Österrikes utträde. Efter mångåriga krav från magyarerna om ökat självstyre bildades 1867 den Österrikisk-ungerska dubbelmonarkin. Efter dubbelmonarkins nederlag i det första världskriget, och dess upplösning i fredsfördraget från St. Germain, bildades flera nya nationalstater och, efter misslyckade försök att ansluta sig till Tyskland, bildades därefter den första republiken Österrike, omfattade den större delen av Österrike-Ungerns tysktalande områden. Inre politiska splittringar och strider mynnade i en kristligt-konservativ diktatur 1934, som i sin tur föll, när tyska trupper marscherade in i Österrike i mars 1938 och Österrike införlivades med det Tredje riket under namnet Ostmark. Efter Tysklands nederlag i det andra världskriget besattes Österrike av de fyra segermakterna och den österrikiska republiken återupprättades. Vid Potsdamkonferensen 1945 ställdes landet under en ockupationsförvaltning. Ockupationsmakterna lämnade Österrike först 1955 efter att ha skrivit under ett statsfördrag som återställde landets suveränitet. Österrike förband sig till ständig neutralitet (grundlag från 1955) och förpliktade sig att inte gå med på en återförening med Tyskland. Först efter sammanbrottet av östblocket och det kalla krigets slut blev det möjligt för Österrike att delta i det europeiska integritetsarbetet. Efter en folkomröstning 1994 blev Österrike medlem i den Europeiska unionen (EU) 1995 och den Ekonomiska och monetära unionen (EMU) 1999.

Politik

Österrike är en parlamentarisk-demokratisk förbundsrepublik. Statschef är förbundspresidenten, som väljs av folket vart sjätte år. Förbundspresidentens viktigaste politiska uppgift är att utnämna förbundskanslern (regeringschefen) och regeringen. Österrikes parlament består av två kammare: nationalrådet och förbundsrådet.
- Nationalrådet är den lagstiftande parlamentskammaren. Den väljs av folket för en mandatperiod på fyra år och har 183 ledamöter. Fyra partier är för nuvarande invalda i nationalrådet: Österrikes socialdemokratiska parti (Sozialdemokratische Partei Österreichs, SPÖ), De gröna (Die Grünen), det kristdemokratiska Österrikiska folkpartiet (Österreichische Volkspartei, ÖVP) och Österrikes frihetliga parti (Freiheitliche Partei Österreichs, FPÖ), ett högerpopulistiskt parti. I början av 2005 bröt de flesta FPÖ-ledamöterna och alla deras ministrar sig ut ur partiet och grundade Alliansen för Österrikes framtid (Bündnis Zukunft Österreich, BZÖ).
- Förbundsrådet representerar de nio förbundsstaterna. Deras 64 ledamöter väljs av de nio förbundsstatsparlamenten för samma mandatperiod som gäller för de själva. Förbundsrådet har vetorätt inom lagstiftningen, som dock kan röstas ner av nationalrådet genom ett så kallad tröghetsbeslut (Beharrungsbeschluss). Förbundsrådet spelar därför i praktiken ingen roll. Österrikes regering utnämns av förbundspresidenten. Den består av förbundskanslern och ministrarna. Den nuvarande regeringen är en borgerlig koalitionsregering bestående av det Österrikiska Folkpartiet (ÖVP) och Alliansen för Österrikes framtid (BZÖ). Österrike är en federal republik med nio förbundsstater (Bundesland). Varje förbundsstat har egen författning, folkförsamling och regering. De folkvalda delstatsparlamenten kallas för Landtag och har rätten att lagstifta inom sitt kompetensområde. Lantdagen väljer regeringschefen, landshövdingen (Landeshauptmann/Landeshauptfrau). Den regionala förvaltningen handhas av förbundsstaterna, vilka i sin tur är indelade i kommuner som styrs av folkvalda församlingar. En administrativ mellannivå mellan kommuner och delstatsförvaltningen utgör häraden (Bezirk). right

Österrikes nio förbundsstater - och deras huvudstäder

#Burgenland - Eisenstadt #Kärnten - Klagenfurt #Niederösterreich - St Pölten #Oberösterreich - Linz #Salzburg - Salzburg #Steiermark - Graz #Tirol - Innsbruck #Vorarlberg - Bregenz #Wien - Wien

Geografi

Österrike består av fem landskapsregioner. Den största delen av Österrike upptas av Östalperna (63% av ytan) som sträcker sig från gränssjön Bodensee fram till staden Wien i öster. I Alperna ligger Österrikes högsta topp (Großglockner, 3 797 m ö.h.). Norr om Alperna bildar Donaufloden gränsen till utlöparna av det Böhmiska massivet (10%) och Karpaterna (11,3%). Wien ligger i Wien-sänkan (4,4%) och söder och öster om Wien utbreder sig en låglandsregion som tillhör det ungerska låglandet (11,3%). Österrikes viktigaste flod är Donaufloden, som avvattnar Alperna genom bifloderna Lech, Inn och dess biflod Salzach, Enns, Drau och dess biflod Mur m m. I Österrike kan man urskilja tre klimatzoner. De östra delarna är präglade av det kontinentala pannoniska klimatet (medeltemperatur i juli oftast över 19°C, årsnederbörden i regel under 800 mm), de inre Alpområdena har ett alpint klimat (mycket nederbörd, permanent snötäcke över 3 000 m ö.h., korta somrar, långa vintrar) och resten av landet präglas av det milda och fuktiga medeleuropeiska övergångsklimatet med medeltemperaturer i juli mellan 14 °C och 19 °C och upp till 2000 mm årsnederbörd beroende på region. En speciell företeelse i Alperna är den varma och torra föhnvinden, en fallvind, som påverkar människor negativt.

Karta

föhnvind Det här är en karta över Österrike!

Befolkning

I Österrike bor 8 067 300 människor, varav 708 700 utländska medborgare (8,8%) (2002). Drygt 40% av befolkningnen bor i och kring staden Wien, ytterligare 30% i områdena norr och söder om Alperna, medan Alpområdet är glesbefolkat. Österrikes storstäder är Wien (2005: 1 626 440 inv.), Graz (2001: 226 244 inv.), Linz (2001: 183 504 inv.), Salzburg (2001: 142 662 inv.) och Innsbruck (2001: 113 392 inv.). Österrikes befolkning är huvudsakligen tyskspråkig. Standardspråket i Österrike skiljer sig i viss mån från det förbundstyska, framför allt inom ordförrådet som innehåller över 1000 s.k. austriacismer. I Österrike finns sex erkända språkminoriteter vars rättigheter är reglerade i statsfördraget från 1955 och senare lagar. De största grupperna utgörs av den slovensktalande minoriteten om 30 000-50 000 personer i delstaten Kärnten och en lika stor kroatisktalande minoritetsgrupp i Burgenland. I Burgenland bor också en ungersktalande minoritetsgrupp samt Roma och Sinti. I Wien och Niederösterreich finns det tjeckisk- och slovakisktalande minoritetsgrupper. 78% av österrikarna tillhör den romersk-katolska kyrkan, 5% de evangeliska kyrkorna (huvudsakligen den lutherska), 4,5% tillhör andra samfund och 9% betecknar sig som religionslösa.

Sociala förhållanden

Dagens Österrike är en modern socialstat. Första ansatser till en socialpolitik gjordes redan i den Österrikisk-ungerska monarkin mellan 1860 och 1890, men de första större sociala reformerna genomfördes under den sociala och politiska revolutionen (första republiken) efter första världskriget. Reformprogrammet avstannade efter några år p g a de hårda politiska striderna och de ekonomiska problemen. Samarbetsandan och samförståndet mellan arbetsgivare och fackföreningar i den andra republiken efter andra världskriget ledde slutligen till utvecklingen av ett omfattande offentligt välfärdssystem. Grundpelaren är socialförsäkringen som alla arbetstagare och deras anhöriga omfattas av. Den består av sjuk-, olycksfall-, arbetslöshets- och ålderspensionsförsäkringen. Därutöver finns det olika former av familjestöd och annat socialt understöd.

Föräldraförsäkring och barnomsorg

Modern ha rätt till ledighet från 8 veckor före födseln till 8 veckor efter födseln. Därefter får föräldrarna föräldrapenning tills barnet fyller två år, varav sex månader är knutna till varje förälder. Tas andra årets föräldraförsäkring ut på deltid, så kan man förlänga föräldraledigheten tills barnet fyller tre år. Den offentliga barnomsorgen (som för övrigt är ett frivilligt kommunalt åtagande) inskränker sig till deltidsförskola (Kindergarten) från tre års ålder. Yngre barn och de som önskar heltidsbarnomsorg är hänvisade till dagmammor och privata inrättningar som dominerar barnomsorgen. I Österrike får familjerna barnbidrag (Familienbeihilfe). Det betalas ut tills barnet fyllt 19 år eller tills det avslutat utbildningen, men högst till 25 års ålder, d v s så länge föräldrarna är underhållsskyldiga.

Utbildning

Barnen börjar den 4-åriga folkskolan (Volksschule) i sexårsåldern. Efter de fyra gemensamma åren ställs de (eller snarare deras föräldrar) inför valet att fortsätta 4 år i Hauptschule, en förlängning av folksksolan, (ca 2/3 av eleverna) eller gå till det 8-åriga gymnasiet (1/3 av eleverna). Ca 1/3 av eleverna på gymnasieskolan byter efter de första fyra åren till en 5-årig yrkesförberedande gymnasieskola, medan 2/3 fortsätter på det allmänna gymnasiets högre stadium som förbereder för högre studier. Absolventerna av Hauptschule går antingen vidare till en lärlingsutbildning vid företag med en dag yrkesskola (Berufsschule) i veckan eller till kortare yrkesutbildningar i skolform. Ett byte mellan skoltyperna är möjligt men sällsynt. Den gymnasiala avgångsexamen Matura ger generell behörighet för tillträde till universitetsstudier. Uppfylls de centralt reglerade särskilda behörighetskraven för ämnet, så ger den också rätt till en studieplats i den valda utbildningen och på det valda universitetet (med undantag för konstnärliga utbildningar). Det finns 19 universitet i Österrike. Studierna avslutas efter lägst fyra år med magisterexamen eller efter ytterligare studier med doktorsexamen. Det finns ochså kortare studier (minst tre år) som leder till bakkelaureusexamen. Sedan 1994 finns det fackhögskolor (Fachhochschulen) i Österrike vilka erbjuder kortare och mer praktikorienterade utbildningar.

Arbetsmarknad

2003 hade omkring 49% av den österrikiska befolkningen (77% av befolkningen i åldrarna 15-59 år) ett förvärsarbete. 45% av alla förvärvsarbetande var kvinnor; av dem arbetade mer än 37% deltid (men bara 4% av männen). Anställningen är reglerad genom lagstiftning och kollektivavtal. Genom lagstiftning regleras t ex normalarbetstid (högst 40 timmar/vecka), minimisemester (5 eller 6 veckor beroende på antal arbetade år), uppsägning och avgångsvederlag. I kollektivavtal regleras anställningsförhållanden och löner. En österrikisk arbetstagare har rätt till 14 månadslöner/år. Avtalspartner på arbetsgivarsidan är die Bundeskammer der gewerblichen Wirtschaft (ungefär 'Förbundsekonomikammaren'), där alla företag är tvångsanslutna. På arbetstagarsidan finns centralorganisationen Österreichischer Gewerkschaftsbund (ÖGB) (’Österrikiska fackföreningsförbundet’), som omfattar arbetare och tjänstemän i såväl privat som offentlig tjänst. Därutöver är alla arbetstagare obligatoriskt anslutna till Kammer für Arbeiter und Angestellte (’Arbetarekammaren’). Även andra självständiga yrkesgrupper har obligatorisk medlemskap i olika kammare, såsom bönderna i Landwirtschaftskammer (’Lantbrukskammaren’), advokater i Rechtsanwaltskammer (’Advokatkammaren’) m m. Vid arbetslöshet har man rätt till arbetslöshetsersättning under 20 till 52 veckor beroende på antal arbetade år och ålder. Den skattefria a-kassan motsvarar ungefär 55% av nettoinkomsten (arbetsinkomst efter skatt), men uppgår till högst 36,84 euro/kalenderdag (2003). Efter den här tiden kan man söka nödhjälp (Notstandshilfe) om hushållsinkomsterna (d v s inkomsterna av make/maka eller sambo) inte överstiger en viss gräns. 2003 var arbetslösheten i Österrike 4,2%. Kategori:Europas länder Kategori:Kustlösa stater Kategori:Österrike als:Österreich fiu-vro:Austria ja:オーストリア ko:오스트리아 ms:Austria simple:Austria th:ประเทศออสเตรีย zh-min-nan:Tang-kok

Kloster

Kloster, av lat. claustrum = inhägnat område. Byggnadskomplex avsett som bostad för en religiös sammanslutning som valt att leva i avskildhet från det sekulära samhället för att kunna ägna sitt liv och arbete till att tjäna Gud enligt ett fastslaget regelverk. Klosterområdets inre del, den s k klausuren (vanligen innanför en mur), får inte utan särskilt tillstånd beträdas av utomstående. Klosterrörelsen uppstod i Egypten under 300-talet. Det första klostret grundades där av Pachomios, som även skrev en klosterregeln för livet i klostren. Klosterväsendet spred sig snabbt inom det romerska riket genom bl.a. Martin av Tours och Johannes Cassianus. Under medeltiden slöt sig västerländska kloster samman i klosterordnar fristående från stiften. Förebilden var klostret i Monte Cassino, grundat av Benedikt av Nursia, enligt traditionenr år 529. På svenska skiljer man inte alltid mellan egentliga kloster och konvent, kongregationer och ordnar, men egentliga klosterordnar är enbart benediktinorden, cisterciensorden, kartusianorden, birgittinorden, johannitorden och helgeandsorden. Reformationen tog avstånd från klosterväsendet vilket vanligen innebar att staten konfiskerade klostrens egendomar i de reformerade länderna. Numer finns det dock åter kloster och kommuniteter i evangeliska kyrkor, men fortfarande i ganska liten skala.

Kloster och kommuniteter inom Svenska kyrkan

- Alsike kloster
- Augustinerbröderna
- Heliga korsets brödraskap
- Helige Franciskus systraskap
- Kommuniteten Den Heliga Treenigheten
- Maria Magdalenas systrar
- Mariadöttrarna av den evangeliska Mariavägen
- Sankt Sigfrids systrar
- Uppståndne Frälsarens systraskap

Rom. katolska ordnar och kongreg. i Sverige

- Assumptionssystrar
- Benediktiner
- Birgittiner
- Konventualer
- Dominikaner
- Elisabethsystrar
- Franciskaner
- Jesuiter
- Jesu Små Systrar
- Karmeliter
- Kapuciner
- Maria Reparatrixsystrar
- Mariasystrar
- Missionaries of Charity
- Oblatmissionärer
- Passionister
- Sacré Coeursystrar
- Salesianer
- Serafimsystrar
- Skolsystrar de Notre Dame
- S:t Josefssystrar
- Systrarna från Lipie

Ickekristna kloster

Klosterväsende finns även i vissa andra religioner, bl.a. hinduism och buddhism. Det indiska (sanskr.) ordet för kloster är vihara, vilket givit namn åt provinsen Bihar. Se även klipptempel.

Se även

- Abbé
- Abbedissa
- Abbot
- Alvastra kloster
- Antonios Eremiten
- Athos
- Augustinus regel
- Benedikt av Nursia
- Benedikts regel
- Bernhard av Clairvaux
- Eremit
- Klosterregel
- Kommunitet
- Lista över svenska kloster
- Mendikantordnar
- Monte Cassino
- Munk
- Nunna
- Orden
- Vadstena kloster Kategori:Klosterväsen ja:修道院

Barnsköterska

Barnskötare är en yrkesgrupp som tar hand om barn, oftast i förskoleåldern. Barnskötare arbetar ofta på daghem tillsammans med förskollärare. I Sverige finns gymnasieutbildning för barnskötare. Kvinnor som tar hand om andra barn i deras eget hem kallades förr barnsköterskor, men denna femininform används sällan om dagens barnskötare. Den som sköter barn i privathem kallas idag oftast barnflicka.

Se även

- Au pair Kategori:Barn Kategori:Yrken

Baronessa

Baronessa, tilltalsform för friherrinna. I Sverige används dock inte baronessa utan enbart friherrinna.

Se även

- Baron
- Greve
- Grevinna
- Hertig
- Hertiginna Kategori:Adelstitlar

Schweiz

Schweiz, eller officiellt Schweiziska Edsförbundet, (latin: Helvetia, Confoederatio Helvetica; tyska: Schweizerische Eidgenossenschaft; franska: Confédération Suisse; italienska: Confederazione Svizzera; rätoromanska: Confederaziun Svizra) är en förbundsrepublik i Centraleuropa, gränsandes till Frankrike, Tyskland, Italien, Österrike och Liechtenstein. Landet har en lång tradition av politisk och militär neutralitet, men även av internationellt samarbete då det är hem för många internationella organisationer.

Historia

Huvudartikel: Schweiz historia

Geografi

Schweiz ligger i Centraleuropa och ligger till största delen i Alperna. Schweiz är en av Europas minsta stater med sina 41 285 km² (något större än Skåne och Småland tillsammans) och är helt omgärdat av andra stater.

Kantoner

Huvudartikel: Schweiz kantoner 300px Schweiz är indelat i 23 kantoner varav 3 är uppdelade i halvkantoner. De äldsta kantonerna är Schwyz, Unterwalden och Uri som tillsammans bildade Schweiziska edsförbundet den 1 augusti 1291. Schweiz kantonsindelning har varit densamma sedan 1815 med undantag för kantonen Juras utbrytning ur Bern, 1979.

Regioner

Schweiz delas in i sju regioner.
- Östschweiz - bestående av kantonerna Sankt Gallen, Thurgau, Appenzell, Glarus, Shaffhausen och Graubünden
- Zürich - bestående av kantonen Zürich
- Centralschweiz - bestående av kantonerna Luzern, Schwyz, Unterwalden, Uri och Zug
- Nordvästschweiz - bestående av kantonerna Basel och Aargau
- Mittelland - bestående av kantonerna Bern, Fribourg, Jura, Neuchâtel och Solothurn
- Tessin - bestående av kantonen Ticino
- Lémanique - bestående av kantonerna Genève, Vaud och Valais

Natur

Schweiz består av tre naturliga regioner: bergskedjorna Alperna och Jurabergen som dominerar söder och öster respektive nordväst samt en skogsregion som skiljer de två bergskedjorna åt. Schweiz består av 38 % åkermark, 30,4 % skog, 25,5 % impediment och 5,8 % bebyggelse.

Klimat

Det schweiziska klimatet domineras av atlantvindar i väst, medelhavsvindar i söder, kontinentalvindar i öst och mellaneuropeiska lågtryck i norr. Under sommaren ligger medeltemperaturen mellan 18 och 20 grader i dalarna och runt 10 grader på de högre höjderna. Sommartid så brukar gränsen för minusgrader ligga kring 3 000 m.ö.h.. De södra delarna av kantonen Ticino har i det närmaste medelhavsklimat.

Berg

medelhavsklimat Med sitt läge i Alperna finns det många höga bergstoppar i Schweiz. I kantonen Valais återfinns Schweiz högsta berg, Dufourspitze 4 634 m.ö.h..

Floder

Dom tre längsta floderna i Schweiz heter Aare (295 km), Rhône ( 264 km) och Rhen (375 km)

Sjöar

Med sitt bergiga landskap har Schweiz många långsmala och djupa sjöar.

Städer

Demografi

300px Schweiz har fyra officiella språk: tyska (gult), franska (lila), italienska (grön) och rätoromanska (röd).

Politik

Alla vuxna medborgare i Schweiz har rätt att delta i kommunfullmäktiges möten och i lokala folkomröstningar i vilka kommunala beslut fattas. Kantonerna (Glarus och Innerrhoden i Appenzell) har en medborgarförsamling bestående av alla röstberättigade medborgare. Sammanträdena hålls på ett torg i staden en gång om året. Besluten fattas genom handuppräckning.(Direktdemokrati) Landet har haft flest folkomröstningar i världen.

Styrelseskick

Schweiz är en federation med ett utbrett självstyre i kantonerna. Kantonerna har sina egna författningar, parlament och regeringar. Federationen är en republik med en president och ett tvåkammarparlament, Förbundsförsamlingen (ty. Bundesversammlung, fr. Assemblée fédérale). Förbundsförsamlingens är uppdelad i Ständerrådet (ty. Ständerat, fr. Conseil des États, it. Consiglio degli Stati) och Nationalrådet (ty. Nationalrat, fr. Conseil national, it.Consiglio nazionale). Den verkställande makten utövas av en regering, Förbundsrådet (ty. Bundesrat, fr. Conseil fédéral), som består av sju ministrar som utses av Förbundsförsamlingen.

Den schweiziska konstitutionen

Den nuvarande schweiziska konstitutionen instiftades år 1848 och har sedan dess reviderats två gånger 1874 och 1999.

Federalism

I den schweiziska konstitutionen är kantonernas existens och självständighet hårt reglerad. Varje kanton är namngiven i konstitutionens första artikel. Detta medför att en förändring av konstitutionen är nödvändig för att skapa en ny kanton eller om en kanton vill lämna federationen. För att en ändring av konstitutionen ska komma till stånd krävs en federal folkomröstning där en majoritet av de röstande är för förändringen samt att det finns en majoritet för förslaget i en majoritet av kantonerna. Om ändringen avser en tillkommande kanton krävs även en majoritet av rösterna i den tilltänkta kantonen. Detta förfarande har inneburit att antalet kantoner har i princip varit oförändrat sedan 1848. Efter 30 års förhandlingar lyckades den franskspråkiga och katolska kantonen Jura att bryta sig ur den tyskspråkiga och protestantiska kantonen Bern. De schweiziska kantonerna är garanterad en väl tilltagen självständighet. I princip kräver konstitutionen endast att kantonerna skall vara republiker och att de skall respektera jämlikhet och mänskliga rättigheter. Trots detta så skiljer sig inte kantonernas egna konstitutioner, lagar och styrelseskick i från varandra, de största skillnaderna ses i kommunernas självständighet och i vilken utsträckning som man använder sig av folkomröstning i beslutsprocessen. En viktig del i den schweiziska federalismen är att även de små kantonerna måste få göra sin stämma hörd och detta märks tydligt i den majoritet som krävs för en förändring av konstitutionen. Sedan 1970 har de små kantonerna röstat ner fyra konstitutionsförändringar trots att en majoritet av den schweiziska befolkningen har varit för förslagen har förslagen inte haft majoritet i en majoritet av kantonerna.

Rösträtt

Alla schweiziska medborgare, oavsett kön, som har fyllt 18 år har rösträtt i de federala valen. Den schweiziska kvinnan fick inte rösträtt i federala val förrän 1971, vilket är mycket sent med västerländska mått mätt.

Förbundsförsamlingen

Huvudartikel: Förbundsförsamlingen

Ständerrådet

Ständerrådet har 46 ledamöter och varje kanton har två platser. Kantonerna Unterwalden, Basel och Appenzell är uppdelade i halvkantoner där varje halvkanton har en representant i Ständerrådet

Nationalrådet

Nationalrådet har 200 ledamöter som väljs för en mandatperiod om fyra år. Antalet ledamöter i Nationalrådet är proportionerligt mot antalet invånare i kantonen, med undantaget att alla kantoner och halvkantoner skall ha minst en plats i Nationalrådet. Kantonerna Uri och Glarus samt halvkantonerna Obwalden, Nidwalden, Appenzell Ausserrhoden och Appenzell Innerrhoden har en ledamot var. Kantonen Zürich är med sina 34 ledamöter den kanton med störst representation.

Förbundsrådet

Huvudartikel: Förbundsrådet (Schweiz) Förbundsrådet är Schweiz verkställande organ, regering. Förbundsrådet utses av Förbundsförsamlingen och ministrarnas politiska och geografiska tillhörighet är reglerad. Minst två ministrar skall komma från de fransk- eller italienskspråkiga kantonerna, medan de övriga fem kan komma från alla kantoner. De största partierna i Förbundsförsamlingen är alltid garanterade någon eller några ministerposter enligt en fastställd formel.

President

Ordförande i Förbundsrådet väljs i december varje år av Förbundsförsamlingen, det vill säga Nationalrådet och Ständerrådet gemensamt, och den som innehar det uppdraget är även Schweiz' president. Presidentens huvudsakliga uppgift är att vara ordförande vid Förbundsrådets sammanträden. Presidenten har ingen mer makt än övriga ledamöter i Förbundsrådet, förutom vid lika röstetal när hans röst är avgörande. Schweiz presidenter och vicepresidenter: Lista över Schweiz presidenter och vicepresidenter

Ekonomi

Schweiz hör till de rikaste länderna i världen. Landet har en god ekonomi och försörjer sig bland annat på turism, choklad, klockor och ost.

Utbildning

Kultur

Världsarv

- Benediktinerklostret Sankt Johann i Müstair
- Klostret i Sankt Gallen
- Glaciärområdet Jungfrau-Aletsch-Bietschhorn
- Gamla staden i Bern
- De tre slotten och försvarsmuren runt handelsstaden Bellinzona
- Monte San Giorgio

Externa länkar

- [http://www.burgen.ch/GIFS_KL/Schweiz.jpg Karta över Schweiz och omgivande länder] (engelsk)
- [http://www.bfs.admin.ch/bfs/portal/en/index.html Swiss Federal Statistical Office Swiss Statistics]
- [http://www.admin.ch/ch/f/rs/101/index.html 101 Constitution fédérale de la Confédération suisse] Kategori:Europas länder Kategori:Kustlösa stater Kategori:Schweiz als:Schweiz ja:スイス ko:스위스 ms:Switzerland simple:Switzerland th:ประเทศสวิตเซอร์แลนด์ zh-min-nan:Sūi-se

Julie Andrews

Julie Andrews, född 1 oktober 1935 i Walton-on-Thames, Surrey, England, Storbritannien; brittisk-amerikansk skådespelerska och sångerska. Adlad Dame Julie Andrews 1999. Gift med scenografen Tony Walton 1959–1967 och regissören Blake Edwards från 12 november 1969. Hon har av någon beskrivits som en "outplånlig präktighetsstämpel". Hon räknas som legendarisk filmstjärna fast hennes stora popularitet egentligen bara varade i ett par år, 1964-1967. Hon föddes som Julia Wells men flyttade med sin mor till en ny man, vilka bägge arbetade i brittisk music hall och vaudeville som Barbara & Ted Andrews. Då man upptäckte hennes extraordinära röstomfång på fyra oktaver fick hon strax själv uppträda och så småningom också försörja sin alkoholiserade mor och styvfar. Hennes amerikanska karriär började när hon fick huvudrollen i musikalen The Boy Friend då den 1954 skulle sättas upp på Broadway i New York. Där blev hon uppmärksammad av Alan Jay Lerner som gav henne rollen som Eliza Doolittle i uruppsättningen av musikalen My Fair Lady 1956. Därpå följde ännu en Broadwaymusikal, Camelot 1960, och ett sensationellt genombrott i Hollywood. Hennes två första filmer, Mary Poppins (1964) och Sound of Music (1965), blev enorma succéer. För den första fick hon en Oscar. Hon fortsatte att göra musikalfilmer, men Star! (1968) och Darling Lili (1970), den sista i regi av Blake Edwards, floppade totalt. Hon var då ute ur filmstjärneleken men gjorde på 1970-talet en uppskattad tv-serie i vaudeville-stil, The Julie Andrews Hour. Edwards försökte återupprätta hennes filmkarriär och förnya hennes image, bl.a. genom att låta henne visa brösten i sin film S.O.B. - paniken i drömfabriken! 1981. Han gav henne till slut ett slags comeback som låtsas-transvestiten Victoria Grant i filmmusikalen Victor/Victoria 1982. Med den rollen gjorde hon sedermera comeback också på Broadway, i en scenversion av musikalen som hon spelade 1995-1996. Det ansträngande sjungandet slet på hennes röst, vilket ledde till hennes livs tragedi: I en operation som 1998 skulle ta bort förhårdnader på hennes stämband förlorade hon sin sångröst. Jämte sångkarriären har hon varit verksam som barnboksförfattare, med ett tiotal böcker, och har på senare år gjort något tyngre dramatiska roller på film och i tv, bl.a. Duet for One (1986), Relative Values (2000) och On Golden Pond (2001). Men hennes hypervårdade brittiska uttal och artiga, väluppfostrade framtoning håller henne kvar i ett smalt rollfack. Dessa egenskaper har gjort henne idealisk som framställare av kungligheter, i filmen En prinsessas dagbok (2001) och som röst i den tecknade uppföljaren Shrek 2 (2004).

Externa länkar

- [http://akas.imdb.com/name/nm0000267/ IMDb - Julie Andrews]
- [http://www.julieandrews.co.uk/ Brittisk webbsida om Julie Andrews] Andrews, Julie Andrews, Julie ja:ジュリー・アンドリュース

Robert Wise

Robert Wise, född 10 september 1914 i Winchester, Indiana, USA, död 14 september 2005 i Los Angeles, Kalifornien, USA. Amerikansk filmregissör och producent. Han har mottagit flera filmpriser.

Oscars och nomineringar

- 1967 Irving G. Thalberg Memorial Award
- 1967 Nominerad för Bästa Film The Sand Pebbles
- 1966 Bästa Regissör Sound of Music
- 1966 Bästa Film Sound of Music
- 1962 Bästa Regissör West Side Story med Jerome Robbins
- 1962 Bästa Film West Side Story
- 1959 Nominerad för Bästa Regissör I Want to Live!
- 1942 Nominerad för Bästa Film Klippning En sensation

Filmer som regissör (ett urval)

- 1944 The Curse of the Cat People
- 1951 The Day the Earth Stood Still
- 1953 So Big
- 1953 The Desert Rats
- 1958 I Want to Live!
- 1963 The Haunting
- 1961 West Side Story
- 1965 Sound of Music
- 1968 Star!
- 1971 The Andromeda Strain
- 1975 The Hindenburg
- 1979 Star Trek
- 1989 Rooftops Wise, Robert Wise, Robert ja:ロバート・ワイズ

Oscar (filmpris)

Oscar eller Academy Award är ett amerikanskt filmpris, utdelat årligen sedan 1929 av Academy of Motion Picture Arts and Sciences och ABC. Oscar är egentligen benämningen på statyetten som symboliserar utmärkelsen.

Vinnare av Oscar

Extern länk

- [http://www.oscars.org/ The Academy of Motion Picture Arts and Sciences] Kategori:Oscar Kategori:Priser och utmärkelser inom filmen ja:アカデミー賞 ko:아카데미상 zh-min-nan:Oscar Chióng

Kategori:Amerikanska filmer

Kategori:Filmer indelade efter land Kategori:USA ja:Category:アメリカの映画作品

Les concepts de la philosophie

Concepts de la philosophie, liste des

Méthode générale

- Histoire de la méthode
- La division philosophique de la connaissance
- La logique : science des raisonnements

Théorie de la connaissance

- La conscience
- Les différents types de connaissance
- La perception sensible
- L'espace et le temps
- La réalité
- La mémoire
- L'imagination
- L'esthétique, l'art : l'étude du beau
- Le temps
- Le temps : valeur objective ou illusoire?
- Le langage
- La raison
- Théorie et expérience
- L'épistémologie
- Les sciences
- La biologie, la connaissance du vivant et la métaphysique qui en découle...
- Les sciences de l'homme
- Le fait religieux : puissance du sacré, mythe et symbole
- La matière, l'esprit et Dieu
- La vérité
- La dialectique
- La connaissance métaphysique

L'action humaine

- L'éthique et la morale
- Le plaisir et la douleur
- Emotions et sentiments
- La passion
- Le bonheur
- L'habitude
- La volonté
- La personnalité, le moi
- L'action
- l'expérience morale
- Le devoir, le bien, le droit
- Le travail
- La responsabilité
- La vertu
- La liberté
- Société et justice
- L'altérité : les relations à autrui
- La politique
- Le pouvoir, l'État
- La technique
- L'histoire : objectivité/subjectivité, le sens de l'histoire...
- La destination de l'homme

Voir aussi

Philosophie

SYLWESTER programy bwin zbiorniki tworzywowe online casinos

:: RELATED NEWS ::

Štúrovo
Štúrovo (Hungarian: Párkány) is a town in Slovakia, situated on the River Danube. The town is named after the 19th Century Slovak nationalist leader, Ľudovít Štúr. Its population in 2001 was 11,708, with 68.7% of the inhabitants being ethnic Hungarian (as opposed to 28.1% ethnic Slovak). Up until 1948, t

Towns

Towns with > 200 inhabitants as of 2000.
-

Sound of Music

Synopsis

Extern länk

Musikal

Skillnader mellan musikal och opera

Se även

Richard Rodgers

Film

Filmhistoria

Film i världen

Filmkategorier

Kategorier efter filmteknik

Kategorier efter längd

Kategorier efter innehåll

Se även

Externa länkar

Filmåret 1965

Födda

Avlidna

Academy Awards, Oscar, i urval:

Årets filmer

A - G

H - N

O - U

V - Ö

Österrike

Historia

Politik

Österrikes nio förbundsstater - och deras huvudstäder

Geografi

Karta

Befolkning

Sociala förhållanden

Föräldraförsäkring och barnomsorg

Utbildning

Arbetsmarknad

Kloster

Kloster och kommuniteter inom Svenska kyrkan

Rom. katolska ordnar och kongreg. i Sverige

Ickekristna kloster

Se även

Barnsköterska

Se även

Baronessa

Se även

Schweiz

Historia

Geografi

Kantoner

Regioner

Natur

Klimat

Berg

Floder

Sjöar

Städer

Demografi

Politik

Styrelseskick

Den schweiziska konstitutionen

Federalism

Rösträtt

Förbundsförsamlingen

Ständerrådet

Nationalrådet

Förbundsrådet

President

Ekonomi

Utbildning

Kultur

Världsarv

Externa länkar

Julie Andrews

Externa länkar

Robert Wise

Oscars och nomineringar

Filmer som regissör (ett urval)

Oscar (filmpris)

Vinnare av Oscar

Bästa film