Sovjetunionen, egentligen Socialistiska rådsrepublikernas union (ryska: Союз Советских Социалистических Республик, ), SSSR (СССР med det kyrilliska alfabetet), var en union av republiker, vilken styrdes av ett kommunistiskt parti. Unionen existerade mellan 1922 och 1991. Före upplösningen bestod unionen av 15 republiker varav Ryska rådsrepubliken var störst både till yta och folkmängd. Sovjetunionen ingick i militäralliansen Warszawapakten och i det ekonomiska samarbetet (liknande EEG) COMECON (SEV på ryska). Efter andra världskriget (enligt sovjetisk terminologi det stora fosterländska kriget) ansågs Sovjetunionen vara en supermakt.

Historia

Huvudartikel: Sovjetunionens historia

Mellankrigstiden

Vladimir Lenin befann sig i landsflykt när han under första världskriget fick hjälp av de tyska myndigheterna att ta sig tillbaka till Ryssland. Efter tsarens avgång hade en borgerlig regering under Kerenskij tagit makten men under hösten 1917 hade landet glidit in i anarki. Lenin och hans bolsjeviker lyckades genomföra en statskupp och tog makten. Lenins första mål var att den nya staten, Sovjetunionen, skulle dra sig ur kriget och Trotskij skrev under ett fredsavtal med Tyskland där stora delar av Vitryssland och Ukraina hamnade under tysk kontroll. Åren efter präglades av "krigskommunism" där bolsjevikerna gjorde stora ansträngningar för att få landet på fötter. Lenin införde så småningom vad som har kallats NEP, Nya ekonomiska politiken, där man inom vissa gränser tillät marknadsekonomi, t.ex. vid försäljning av livsmedel. Efter 1925 började man dock gå ifrån detta och bönderna blev tvungna att lämna ifrån sig livsmedel mot ett mycket lågt pris till staten. Landets industrialisering finansierades genom att hålla bönderna i armod. I takt med att Lenin blev allt sämre kunde Stalin ta makten. Han lyckades krossa all opposition, bland annat med hjälp av skenrättegångar. Trotskij utmanövrerades och blev tvingad i exil.

Andra världskriget

Stalin lyckades förvåna hela omvärlden när Sovjetunionen och Tyskland skrev under Molotov-Ribbentroppakten där man i ett hemligt tilläggsprotokoll delade upp Östeuropa. När Tyskland anföll Polen 1939 anföll Sovjetunionen landet i ryggen och Polen delades upp. Den 30 november anfaller Sovjetunionen Finland utan föregående krigsförklaring. Sommaren 1940 ockuperades de tre baltiska staterna Estland, Lettland och Litauen. Fördraget med Tyskland gav Sovjetunionen respit att bygga upp sin försvarsförmåga men det förefaller ändå ha kommit Stalin som en överraskning när Tyskland anföll Sovjetunionen vid Operation Barbarossa. Tyskarna vann på kort tid stora framgångar men kunde inte erövra Leningrad eller Moskva, och slaget vid Stalingrad blev en vändpunkt. 1945 ockuperade Röda armén östra Tyskland, Polen, Estland, Lettland, Litauen, Tjeckoslovakien, Ungern, Rumänien och Bulgarien, och i alla dessa länder kunde kommunister ta makten och en järnridå sänktes över Europa. De lokala kommunistpartierna var alla underavdelningar till det sovjetiska och Moskva hade alltid sista ordet.

Kalla kriget

När Stalin dog i mars 1953 tog en ledartrojka över, men snart hade Nikita Chrustjov tagit makten. Förhoppningar om ett fredligare Sovjetunionen kom på skam när sovjetiska trupper tågade in i Ungern 1956. Chrustjov var också oberäknelig - ett toppmöte med USA:s president ställdes in efter att ett amerikanskt spaningsplan skjutits ned över Sovjetunionen, och Chrustjov fick intern kritik för hur han hade skött Kubakrisen och misslyckandena i det sovjetiska jordbruket. Han hade också försökt organisera om kommunistpartiet vilket hotade partibyråkraternas makt. 1964 fick han lämna politiken och en ny ledartrojka tog makten. Av dessa tre blev snart Leonid Brezjnev den mäktigaste. Under hans ledning försökte Sovjet återuppväcka folkfrontspolitiken från 1940-talet i den europeiska vänstern, d.vs. att kommunister skulle samarbeta med socialdemokrater, men efter Warszawapaktens intåg i Tjeckoslovakien 1968 gick en kris genom de europeiska kommunistpartierna. 1970-talet blev stagnationens årtionde för Sovjet. Brezjnev fick partibyråkraterna på sin sida genom att ge dem ämbeten på livstid, men följden blev att de tusentals delegaterna i Högsta sovjet blev allt äldre och äldre. Efter Brezjnevs död 1982 tog först Jurij Andropov och sedan Konstantin Tjernenko över som generalsekreterare. Båda tillhörde samma generation som Brezjnev och satt endast kort tid. Andropov förde dock fram Michail Gorbatjov som blev generalsekreterare 1985.

Gorbatjovs tid

Michail Gorbatjov var endast 54 år när han tillträdde. Han lanserade begreppen glasnost och perestrojka. Genom att allmänheten skulle ges möjlighet att påpeka fel och brister i samhället var tanken att motståndet från den konservativa partibyråkratin skulle brytas. Gorbatjov startade också en kampanj mot det hejdlösa alkoholdrickandet. Den nya öppenheten gjorde Gorbatjov mycket populär i väst men enbart diskussioner kunde inte räta upp den haltande sovjetiska ekonomin. Det blev så småningom klart att Gorbatjov inte tänkte tillämpa Brezjnevdoktrinen gentemot länderna i Östeuropa, och 1989 bröt folkliga uppror ut i land efter land. Genom Sovjetunionen drog också en våg av nationalistisk yra i de olika sovjetrepublikerna och 1990 stod det klart att Gorbatjov höll på att tappa greppet. Under 1991 var han fullt sysselsatt med att skriva ett nytt unionsavtal med sovjetrepublikerna som skulle göra Sovjetunionen till en federation med Gorbatjov som president men efter ett kuppförsök i augusti 1991 försvann intresset. När republik efter republik utropade autonomi eller självständighet, och när OSS bildades (och därmed upplöste sovjetunionen) drog Gorbatjov den enda rimliga slutsatsen av det och avgick den 25 december 1991.

Politik

Sovjetunionens kommunistparti (bolsjevikerna), SUKP(b), var det enda tillåtna partiet. Makten var koncentrerad till kommunistpartiets centralkommittés politbyrå. Brottslingar och även politiskt oliktänkande dömdes ofta till straffarbete, vilket verkställdes i GULAG-arkipelagen. Tvångsdeportering av befolkningsgrupper var vanligt (se egen artikel Tvångsförflyttningar av befolkningsgrupper i Sovjetunionen).

Administrativ indelning

Huvudartikel: Sovjetunionens administrativa indelning Sovjetunionen bestod av 15 delrepubliker som alla är självständiga stater idag.
- Armenska SSR (Armenien)
- Azerbadjanska SSR (Azerbajdzjan)
- Estniska SSR (Estland)
- Georgiska SSR (Georgien)
- Kazakiska SSR (Kazakstan)
- Kirgiziska SSR (Kirgizistan)
- Lettiska SSR (Lettland)
- Litauiska SSR (Litauen)
- Moldaviska SSR (Moldavien)
- Ryska SFSR (Ryssland)
- Tadzjikiska SSR (Tadzjikistan)
- Turkmenska SSR (Turkmenistan)
- Ukrainska SSR (Ukraina)
- Uzbekiska SSR (Uzbekistan)
- Vitryska SSR (Vitryssland)

Helgdagar

Kultur och media

- Film i Sovjetunionen
- Television i Sovjetunionen

Se även

- Sovjet
- Sovjetrepublik
- Kalla kriget
- Boris Pankin
- Michail Gorbatjov
- Nikita Chrustjov
- Leonid Brezjnev
- Jurij Andropov
- Konstantin Tjernenko Kategori:Sovjetunionen Kategori:Ej längre existerande riken och länder Kategori:Unioner ja:ソビエト連邦 ko:소비에트 연방 simple:Soviet Union th:สหภาพโซเวียต

Sovjetunionens flagga

Sovjetunionens första officiella flagga kom till i juli 1923. Den var fyra gånger så lång som den var bred och röd med Sovjetunionens riksvapen i mitten. Denna flagga var dock bara officiell i fyra månader för att den 13 november 1923 ersättas av den mer kända varianten med hammaren och skäran. Symbolen i övre vänsta hörnet är en korslagd hammare och skära. Hammaren representerar arbetarna och skäran bönderna och tillsammans representerar den föreningen mellan arbetare och bönder. Flaggans röda färg är socialismens färg. Den röda stjärnan ovanför hammaren och skäran respresenterar kommunistpartiet. Den 15 augusti 1980 gjordes några förändringar i flaggans utformning. Flaggans baksida blev helröd utan några symboler och samtidigt fick flaggan en ljusare röd färg. Den 3 december 1991 upphörde flaggan att vara officiell flagga, i och med Sovjetunionens fall. Flaggan halades för sista gången den 26 december 1991 efter att ett möte hade upplöst Sovjetunionen. Kategori:Sovjetunionen Kategori:Nationalflaggor

Valspråk

Ett valspråk eller motto är en ofta kort och kärnfull sentens som uttrycker vad en person, organisation eller nation har som mål eller underliggande tanke. Exempel: Kung Carl XVI Gustafs valspråk är "För Sverige i tiden". En bok eller ett kapitel kan inledas med ett motto som anger en tendens eller ett syfte med innehållet i resten av texten.

Se även

- Svenska regenters valspråk ja:モットー simple:Motto

Officiellt språk

Ett officiellt språk är ett språk som specifikt anges vara ett sådant i länders, delstaters eller andra områdens konstitutioner eller lagar. De officiella språken används i landets offentliga administration och är de språk som lagar, domar och myndighetsbeslut avfattas på. Ordet nationalspråk kan användas med samma betydelse, till exempel i Finlands grundlag och språklag.

Lista över officiella språk

- EU: Danska, engelska, estniska, finska, franska, grekiska, iriska, italienska, lettiska, litauiska, maltesiska, nederländska, polska, portugisiska, slovakiska, slovenska, spanska, svenska, tjeckiska, tyska och ungerska. [http://www.europa.eu.int/comm/education/policies/lang/languages/lang/europeanlanguages_sv.html]
- Finland: Finska och svenska (utom Åland, som endast har svenska).
- FN: Arabiska, engelska, franska, kinesiska, ryska och spanska.
- Indien: Hindi, bengali, telugu, marathi, tamil, urdu, gujarati, malayalam, kannada, oriya, punjabi, assamese, kashmiri, sindhi och sanskrit.
- Norge: Bokmål och nynorsk.
- Schweiz: Tyska, franska, italienska och rätoromanska.
- Storbritannien har inget officiellt språk, även om engelska i praktiken fungerar som ett sådant. Däremot finns fem officiella landsdelsspråk eller minoritetsspråk enligt Europarådskonventionen om landsdelsspråk och minoritetsspråk: kymriska (som är ett officiellt språk i Wales), skotsk gaeliska (som är ett officiellt språk i Skottland sedan 2004), skotska, iriska och korniska.
- Sverige har inget officiellt språk, även om svenska i praktiken fungerar som ett sådant. Däremot finns fem officiella minoritetsspråk, finska, tornedalsfinska (meänkieli), samiska (sáme-giella), jiddisch och romani chib, som man har rätt att använda vid kontakt med offentliga myndigheter.

Extern länk

- [http://conventions.coe.int/Treaty/Commun/QueVoulezVous.asp?NT=148&CM=8&DF=23/01/05&CL=ENG Officiell hemsida - European Charter for Regional or Minority Languages] Kategori:Språkpolitik Kategori:Politik ja:公用語 ko:공용어 simple:Official language zh-min-nan:Koaⁿ-hong gí-giân

Huvudstad

Huvudstad är beteckning på den stad i en stat eller delstat, där regeringen har sitt säte. Vissa stater, till exempel Nederländerna och Sydafrika, har statsmakterna fördelade mellan flera städer.

Se även

- Lista över huvudstäder sorterade efter land
- Lista över huvudstäder sorterade efter stad Kategori:Geografi ja:首都 ko:수도 simple:Capital

Moskva

] Moskva (ryska Москва, tyska Moskau (äldre svenskt namn)) är Rysslands huvudstad och största stad. Enligt senaste befolkningsräkning (2004) har den 11,2 miljoner invånare. Staden Moskva är 878,7 km². Området runt huvudstaden (omkring 2000 km²) ingår egentligen i Moskvas oblast men har en speciell administrativ status.

Historia

Moskva grundades 1147 som ett fort vid Moskvaflodens strand. Fortet kom senare att bli dagens Kreml. Från 1328 till 1547 var staden huvudort i storfurstendömet Moskva och efter detta huvudstad i det ryska tsarriket fram till 1712 då huvudstaden flyttades till St. Petersburg. Staden brändes ner 1812 under Napoleons ryska fälttåg, efter nederlaget vid Borodino. Den började hastigt återbyggas 1813. Moskva blev Sovjetunionens huvudstad efter ryska revolutionen 1917 (huvudstaden flyttades den 5 mars 1918). Efter Sovjets fall 1991 blev Moskva huvudstad i Ryska federationen. Moskva är idag en stad som slits mellan sin gamla historia och den moderna tidens utveckling. Moskva är idag en världsmetropol att räkna med både kulturellt och finansiellt.

Sevärdheter

I stadens centrum ligger Röda torget där de största militärparaderna hölls under sovjettiden. Runt om detta stora torg finns bland annat Kreml där det ryska parlamentet (duman) sammanträder, Vasilijkatedralen med sina berömda lökkupoler samt Leninmausoleet. Leninmausoleet Moskvas tunnelbana består av cirka 200 tunnelbanestationer byggda från 1930-talet och framåt. Ett tiotal linjer är dragna kors och tvärs genom staden, och passerar en ringlinje runt stadskärnan. Moskva är även den enda staden i Europa som tillhandahåller en monorail.

Externa länkar

- [http://mos.ru/ Moskvas officiella webbplats] (på ryska)
- [http://www.metro.ru Hemsida om Moskvas tunnelbana] (på ryska)
- Kategori:Moskva Kategori:Orter i Ryssland Kategori:Europas huvudstäder Kategori:Wikipedia:Veckans artikel als:Moskau ja:モスクワ ko:모스크바 simple:Moscow th:มอสโก zh-min-nan:Moskva

Michail Gorbatjov

Michail Gorbatjov (ryska: Михаи́л Серге́евич Горбачёв), född 2 mars 1931, rysk politiker, Sovjetunionens förste och siste president. Fick Nobels fredspris 1990.

Politisk karriär

Gorbatjov var son till ryska bönder i Stavropolområdet i sydvästra Ryssland. 1946 gick han med i det kommunistiska ungdomsforbundet, komsomol. 1952 gick han med i Sovjetunionens kommunistiska parti (SUKP) och skrev samma år in sig vid Moskvauniversitetet. Där tog han juridikexamen 1955. 1971 blev han medlem av centralkommittén i SUKP och blev partisekreterare för jordbruksfrågor 1978. Han blev fullvärdig politbyråmedlem 1980 och blev snart en mycket aktiv sådan. Då Jurij Andropov dog i februari 1984 tog Konstantin Tjernenko över som generalsekreterare för SUKP. Redan då sågs Gorbatjov som den naturliga efterträdaren till Tjernenko. Gorbatjov valdes till generalsekreterare för kommunistpartiet den 11 mars 1985, en dag efter Tjernenkos död. Han var då fortfarande politbyråns yngste medlem.

Generalsekreterare i kommunistpartiet

Kort efter sin utnämning försökte Gorbatjov ta itu med problemen. Hans första mål var att få fart på den inhemska ekonomin som hade stagnerat under Brezjnev. Medlen var att försöka minska byråkratin och få till stånd tekniska moderniseringar och ökad produktivitet. Det gick trögt i början och Gorbatjov genomdrev då det som han senare kom att förknippas med för eftervärlden: Glasnost ("öppenhet") och Perestrojka ("nydaning"). Under Glasnost ökades yttrandefriheten. Press och TV fick friare händer och det stalinistiska totalitära systemet skulle bort. Under perestrojkan introducerades fria och hemliga val inom partiet, med flera kandidater att välja mellan. De första försöken att införa marknadsekonomi gjordes också. Detta fick dock starkt motstånd från de äldre konservativa inom partiet som ville ha kvar total makt över ekonomin. Gorbatjov genomförde även en kampanj mot alkohol. På utrikesplanet jobbade Gorbatjov för avspänning och avrustning. I ett avtal (det så kallade INF-avtalet) med USA:s president Ronald Reagan 1987 beslöts att avskaffa alla medeldistansrobotar.

President

1990 blev Gorbatjov Sovjetunionens förste exekutive president. Hans kamp för avspänning och öppenhet gav honom ett gott anseende i väst. Han erhöll Nobels fredspris 1990. Samtidigt som han blev populär utanför Sovjetunionen (Gorbi-effekten) växte kritiken mot honom internt både från konservativa kommunister och från demokratiförespråkare. Med öppenheten kom ett mer instabilt Sovjetunionen, vilket fick till följd att Gorbatjov tvingades inrikta sig på politisk stabilitet. Liberala politiker ersattes med mer konservativa och han stärkte sin egen presidentmakt. Vid en misslyckad kupp i augusti 1991 försökte övriga ledande inom kommunistpartiet avsätta honom, stödda av vissa delar av krigsmakt och säkerhetspolis. Efter starkt folkligt stöd och stöd från Rysslands folkvalde president Jeltsin misslyckades kuppen inför världens TV-kameror som var på plats vid presidentpalatset i Moskva. Gorbatjov kunde återta presidentposten.

Sovjetunionens upplösning

Gorbatjov ville in i det sista göra om Sovjetunionen till en genuin federation men detta gick i stöpet när fler och fler sovjetrepubliker utropade sin självständighet under 1991. Han lämnade posten som Sovjetunionens president den 25 december 1991. Sovejtunionen delades upp i sina republiker som blev självständiga länder. Med undantag av de baltiska länderna så bildade de nya staterna en ekonomisk union - Oberoende staters samvälde (OSS). Gorbatjov har kandiderat i det ryska presidentvalet som representant för socialdemokraterna, men fått ett mycket lågt stöd. I maj 2004 avgick han som partiledare för socialdemokraterna.

Se även

- Lista över Rysslands statsöverhuvuden

Externa länkar

- [http://www.mikhailgorbachev.org/ Michail Gorbatjov - Officiell Webbplats]
- [http://www.kremlin.ru/ Kreml - Officiell Webbplats] Kategori:Sovjetiska politiker ja:ミハイル・ゴルバチョフ

Yta

Inom matematiken används ofta begreppet yta som en vardaglig benämning på en tvådimensionell mångfald. Se även hyperyta ---- Yta utgör en yttre tvådimensionell begränsning av en kropp, eller en avgränsning mellan två kroppar. På eller genom en yta sker den mesta kemiska och biologiska växelverkan mellan två kroppar. Beroende på kropparnas fysiska faser (fast fas, vätskefas eller gasfas) blir reaktionshastigheten och möjligheten till växelverkan i begränsningsytan olika. Exempel på en ytas egenskaper (attribut) kan vara till exempel färg, ljushet, reflektionsförmåga, transparens, fuktegenskaper och friktionsegenskaper. I dagligt tal menas med yta ofta ytskiktet (till exempel vid målning och ytbehandling), egenskaper som då ofta inräknas är till exempel hårdhet, mjukhet, elasticitet, även om dessa innebär en samverkan med den underliggande kroppen. När det gäller storleken på en yta (till exempel ytans storlek i kvadratmeter, m²) brukar man i tekniska sammanhang använda beteckningen area.

Se även

- Ytskikt
- Kontaktyta
- Diffusion (fysik, kemi)
- Gränsskikt (fysik)
- Randvillkor (matematik, fysik)
- Hydrofob yta (avvisar vattenmolekyler)
- Hydrofil yta (växelverkar attraktivt mot vattenmolekyler)
- Råhet (mått på strömningsfriktion inom hydrauliken) Kategori:Fysik ja:表面

Kvadratkilometer

kvadratkilometer, beteckning på en areaenhet. 1 km² är detsamma som:
- arean av en kvadrat med 1 kilometer långa sidor
- 1 000 000 m²
- 100 hektar ja:平方キロメートル Kategori:Fysikaliska enheter

Befolkningstäthet

Befolkningstäthet, mått på hur tätbefolkat ett geografiskt område är. Den vanliga enheten är "invånare/km²". Befolkningstätheten visar om ett område är tätbebyggt eller glest befolkat. I början av 2005 hade Sverige omkring 20 invånare/km² vilket kan jämföras med jordens genomsnittliga befolkningstäthet som var omkring 48 invånare/km² vid denna tidpunkt. FN ger varje år ut en rapport med titeln World Population Prospects som innehåller omfattande statistik över bland annat befolkningstäthet. Världens mest tätbefolkande land var 2005 Bangalesh med otroliga 1000 personer per kvadrat kilometer, tvåa på listan är Sydkorea med 500 inv/km². Man skall dock ta dessa siffror med en nypa salt eftersom flera andra faktorer påverkar siffrans relevans. Exempelvis består Sydkorea till stor del av bergsområden där det är svårt att odla och leva medans Bangladesh i stort sett bara är bördig mark; således kan sydkorea i praktiken mycket väl vara mer trångbodda trots sin lägre befolkningstäthet. I extremt befolkningstäta områden som tex de största stadskärnorna så är det inte ovanligt att det bor över 10 000 människor på en enda kvadratkilometer. Länder med högst befolkningstäthet:
- Monaco - 16 000
- Singapore - 6 430 Länder med lägst befolkningstäthet:
- Grönland - 0,03
- Svalbard - 0,05

Se även

- Lista över länders befolkningstäthet
- Area
- Befolkning
- Folkmängd

Externa Länkar

- [http://esa.un.org/unpp/ World Population Prospects 2004], rapport om bl.a. befolkningstäthet som revideras varje år av FN-organet Department of Economic and Social Affairs. als:Bevölkerungsdichte ja:人口密度 ko:인구 밀도 ms:Kepadatan th:ความหนาแน่นประชากร zh-min-nan:Jîn-kháu bi̍t-tō·

1991

Händelser

- 8 januari - Regeringen bidrar till FN-insatsen i Kuwait genom att skicka ett fältsjukhus till Saudiarabien.
- 13 januari - TV-huset i Vilnius besätts av sovjetiska trupper.
- 15 januari - Kuwaitkriget inleds.
- 16 januari - FN angriper Irak och slår ut dess flygvapen.
- 18 januari - Irak avfyrar åtta scudmissiler mot Israel.
- 28 januari - Tetra Paks köp av Alfa Laval för 16 miljarder är den dittills största affären på börsen.
- 2 februari - 20-åriga Pernilla Wiberg tar VM-guld i storslalom i Saalbach i Österrike.
- 4 februari - Partiet Ny demokrati (NyD) bildas av Bert Karlsson och Ian Wachtmeister.
- 7 februari - Gunde Svan tar på 30 km sitt sjunde skid-VM-guld.
- 8 februari - Saab Automobile AB, som har haft 4,6 miljarder kronor i förlust, lägger ned sin nya fabrik i Malmö. 800 mister jobbet.
- 18 februari - Bert Karlsson avgår som NyD:s partiordförande på grund av "hotelser" och maffiametoder mot Skara Sommarland.
- 28 februari - Kuwaitkriget tar slut.
- 1 mars - Nya svenska ersättningsregler leder till kraftiga minskningar av sjukskrivningarna samtidigt som ledighet för vård av sjukt barn ökar.
- 7 mars - Sovjet erkänner sig skyldigt till att ha skjutit ned den svenska DC3:a som försvann över Östersjön den 13 juni 1952.
- 14 mars - Karlskronavarvet sjösätter experimentfartyget Smyge som har låg radarprofil.
- 22 mars - Refaat el Sayed döms att betala 260 miljoner i skadestånd till Fermenta.
- Våren - Den svenska regeringen sluter en energiöverenskommelse med mittenpartierna.
- 4 april - Regeringen utser Lars Eckerdal till biskop i Göteborgs stift, eftersom han är den enda av kandidaterna, som är villig att prästviga kvinnor.
- 6 april - Organisationen Nej till EG bildas.
- 26 april - Esko Aho blir statsminister i Finland.
- 3 maj - Volvo och Mitsubishi beslutar att tillsammans utveckla en ny bilmodell.
- 4 maj
- Carola Häggkvist vinner Eurovisionsschlagerfestivalen i Rom med låten Fångad av en stormvind.
- Sverige vinner i Helsingfors ishockey-VM för femte gången genom att besegra Sovjet med 2-1.
- 21 maj - Indiens premiärminister Rajiv Gandhi mördas.
- 6 juni - Stockholms tingsrätt frikänner Ebbe Carlsson och fem medåtalade för att olagligen ha infört avlyssningsutrustning.
- 10 juni
- LO-kongressen avskaffar "livstidsval" av ordförande.
- Stig Malm omväljs som LO-ordförande för 5 år.
- 11 juni - Volvo presenterar Volvo 850 GLT som med sina 16 miljarder är det största svenska industriprojektet någonsin.
- 12 juni - Den svenska iksdagen beslutar att bygga en bil- och järnvägsbro mellan Sverige och Danmark över Öresund.
- 14 juni - Den svenska riksdagen beslutar att Sverige skall ansöka om medlemskap i EG.
- 25 juni - Kroatien och Slovenien förklarar sig självständiga.
- 27 juni - Den svenska regeringen beslutar att bygga en järnvägstunnel genom Hallandsåsen.
- 1 juli - Sverige lämnar in sin medlemsansökan till EG sedan statsminister Ingvar Carlsson har förklarat att medlemskap är förenligt med den svenska neutraliteten.
- 6 juli - Nelson Mandela blir ordförande i ANC.
- 14 augusti - Det danska Folketinget godkänner byggandet av Öresundsbron.
- 18 augusti - En junta bestående av gammelkommunister tar makten i Sovjetunionen för att stoppa de pågående reformerna.
- 19 augusti - Boris Jeltsin uppmanar det sovjetiska folket att trotsa juntan.
- 20 augusti - Estland förklarar sig självständigt från Sovjet.
- 21 augusti - Lettland förklarar sig självständigt från Sovjet.
- 23 augusti - Carl Bildt och Bengt Westerberg presenterar ett gemensamt regeringsalternativ, "Ny start för Sverige".
- 24 augusti
- Sveriges kommunikationsminister Georg Andersson och hans danske kollega Kaj Ikast sluter avtal om fast förbindelse över Öresund.
- Rysslands president Boris Jeltsin erkänner Estland och Lettland som fria stater.
- 27 augusti - Sverige och EG erkänner de baltiska staternas självständighet.
- 28 augusti - Sverige öppnar ambassader i de baltiska staterna.
- 29 augusti - Det sovjetiska kommunistpartiet förbjuds att verka.
- 6 september - Sovjetunionen erkänner de baltiska staternas självständighet.
- 15 september - I det svenska riksdagsvalet går Moderaterna fram tillsammans med Kristdemokraterna och Ny demokrati. NyD blir vågmästare, medan Miljöpartiet de Gröna åker ur riksdagen.
- 23 september - Armenien förklarar sig självständigt från Sovjet.
- 1 oktober - 10-kronorsmyntet införs och 10-öringarna upphör att gälla i Sverige.
- 17 september - Carl Bildt får i uppdrag att bilda ny svensk regering.
- 3 oktober - Carl Bildt bildar en svensk fyrpartiregering av moderater, folkpartister, centerpartister och kristdemokrater.
- 5 november - Den svenska regeringen framlägger ett nytt sparpaket.
- 6 november - Den svenska yttrandefrihetsgrundlagen antas av riksdagen. Den skyddar bland annat yttrandefriheten i radio, TV, film, video och ljudupptagningar.
- 7 november - TV4 får tillåtelse till marksändningar och blir därmed Sveriges första marksända reklamkanal under namnet Nordisk Television.
- 8 november - En 34-årig iranier skjuts i Stockholm ihjäl av den så kallade "lasermannen", John Ausonius.
- 30 november - Karl XII:s dödsdag blir stökig på flera håll. I Malmö dödas en nynazist och en skadas när polisen öppnar eld. I Lund stoppas nazisternas fackeltåg av militanta antirasister. I Stockholm hindrar antirasisterna nazisterna från att samlas vid Karl XII:s staty i Kungsträdgården.
- 1 december
- Ukraina lämnar Sovjetunionen.
- Panamakanalen övergår helt i Panamas ägo.
- 3 december - Boutros Boutros-Ghali väljs till FN:s generalsekreterare.
- 19 december - Sverige erkänner Ryssland, Ukraina och Vitryssland.
- 21 december - Elva tidigare sovjetrepubliker bildar ett statsförbund kallat Oberoende staters samvälde.
- 25 december - Michail Gorbatjov avgår och Sovjetunionen upplöses.
- 27 december - Då ett flygplan tvingas kraschlanda i Gottröra nordost om Arlanda överlever samtliga 129 ombordvarande.
- Håkan Lans patenterar en applikation till GPS-systemet för positionering.
- Lärarförbundet bildas genom sammanslagning av Svenska lärarförbundet och Sveriges lärarförbund.
- Polisen gör en razzia efter gömda flyktingar i klostret i Alsike i Uppland.
- Den svenska kronkursen knyts till EG-valutan ECU.
- Ingegerd Troedsson blir den svenska riksdagens första kvinnliga talman, när hon efterträder Ingemund Bengtsson.
- Riksdagen beslutar att det svenska gymnasiet skall reformeras i grunden. Linjegymnasiet skall successivt ersättas av 16 nationella program och ett individuellt.
- En ny svensk kommunallag ger kommunerna stor frihet att själva organisera sin verksamhet.
- Skattemyndigheten tar över ansvaret för den svenska folkbokföringen från kyrkan.
- Sedan Sydafrika officiellt har upphävt apartheidpolitiken upphäver Sverige sanktionerna mot landet.
- Bingolotto börjar sändas.
- Antalet nya cancerfall i Sverige minskar för första gången på 30 år.

Födda

- 17 februari - Bonnie Wright, brittisk skådespelare.
- 19 februari - Johan Hellden, svensk bowlingspelare som slagit en 300-serie i en match.
- 4 april - Jamie Lynn Spears, amerikansk skådespelare, syster till Britney Spears.
- 3 juni - Natasha Dupeyron, mexikansk skådespelare.
- 10 december - Zoe Keller, amerikansk skådespelare.

Avlidna

Första kvartalet

- 1 januari - Inga Gentzel, svensk sångerska.
- 10 januari - Jan von Zweigbergk, svensk skådespelare och regiassistent.
- 15 januari - Olav V, kung av Norge 1957-1991.
- 22 januari - Lennart Landheim, svensk filmproducent och inspicient.
- 24 januari - Bo Setterlind, svensk författare och poet.
- 26 januari - Hans Strååt, svensk skådespelare.
- 30 januari - John Bardeen, amerikansk fysiker, nobelpristagare.
- 13 februari - Arno Breker, tysk skulptör.
- 2 mars - Serge Gainsbourg, fransk sångare.
- 9 mars - Greta Bjerke, svensk sångerska och skådespelare.
- 25 mars - Marcel Lefebvre, fransk romersk-katolsk kyrkoman och dissident. Ärkebiskop av Dakar.

Andra kvartalet

- 3 april - Graham Greene, brittisk författare.
- 8 april - Dead, eg. Per Yngve Ohlin, svensk musiker, sångare i Mayhem.
- 16 april - David Lean, brittisk regissör.
- 18 april - Rudolf Keijser, svensk musiker och pianostämmare.
- 22 april - Marianne Stjernqvist, svensk skådespelare på ett flertal stadsteatrar samt TV-teatern.
- 5 maj - Rolf Larsson, svensk jazzpianist, kompositör och musikarrangör.
- 14 maj - Kerstin Sundmark, svensk kompositör och sångtextförfattare.
- 17 maj - Göthe Grefbo, svensk skådespelare.
- 18 maj - Gunnar Johansson, svensk kapellmästare, kompositör, musikpedagog och musikdirektör.
- 21 maj - Rajiv Gandhi, indisk politiker, mördad.
- 24 maj - Gene Clark, sångare, gitarrist och låtskrivare, medlem i The Byrds.
- 27 maj - Helge Mauritz, svensk skådespelare och sångare.
- 2 juni - Hans Lagerkvist, svensk regissör, producent, och skådespelare.
- 6 juni - Stan Getz, amerikansk jazzsaxofonist.
- 16 juni - Adina Mandlová, tjeckisk skådespelare.
- 19 juni
- Jean Arthur, amerikansk skådespelare.
- Tony Williamson, brittisk manusförfattare.
- 24 juni - Nils Ahlroth, svensk underhållare och skådespelare.
- 26 juni - Öllegård Wellton, svensk skådespelare.

Tredje kvartalet

- 1 juli - Michael Landon, amerikansk skådespelare, regissör (Lilla huset på prärien och Bröderna Cartwright) och sångare.
- 4 juli - Martin Söderhjelm, svensk skådespelare, regissör, dramaturg och författare.
- 16 juli - Robert Motherwell, amerikansk konstnär.
- 24 juli
- Folke Olhagen, svensk radio- och TV-journalist - Novisen vid spisen.
- Isaac Bashevis Singer, författare och nobelpristagare.
- 9 augusti - Dag Stålsjö, svensk TV-producent.
- 22 augusti - Sven Löfgren, svensk rekvisitör och skådespelare.
- 11 september - Bertil Anderberg, svensk skådespelare.
- 25 september - Klaus Barbie, tysk SS-officer.
- 26 september - Miles Davis, amerikansk jazzmusiker och kompositör.

Fjärde kvartalet

- 9 oktober - Dagmar Lange, svensk deckarförfattare, pseud. Maria Lang.
- 10 oktober - Jacob Dahlin, svensk programledare.
- 17 oktober - Ester Lindin, svensk folkskollärare och författare.
- 18 oktober - Gunnar Sønstevold, norsk kompositör av bland annat filmmusik.
- 24 oktober - Gene Roddenberry, skapare av Star Trek.
- 1 november - Gunnar Gren, svensk fotbollsspelaren, en del av trion Gre-No-Li.
- 6 november - Gene Tierney, amerikansk skådespelare.
- 9 november - Allan Johansson, svensk pianist, kompositör, kapellmästare och sångare.
- 20 november - Inga-Lill Åhström, svensk skådespelare.
- 24 november
- Eric Carr, amerikansk rockmusiker, medlem i rockbandet Kiss.
- Freddie Mercury, brittisk rocksångare i gruppen Queen.
- 3 december - Arthur Fischer, svensk skådespelare, författare, skulptör, akvarellist och tecknare.
- 4 december - Maud Walter, svensk skådespelare.
- 6 december - Majlis Granlund, finlandssvensk skådespelare.
- 8 december - Sonja Looft, svensk skådespelare.
- 9 december - Berenice Abbott, amerikansk fotograf.
- 11 december - Arthur Lundkvist, svensk författare.

Nobelpris

- Fysik - Pierre-Gilles de Gennes, Frankrike
- Kemi - Richard R Ernst, Schweiz
- Medicin
- Erwin Neher, Tyskland
- Bert Sakmann, Tyskland
- Litteratur - Nadine Gordimer, Sydafrika
- Fred - Aung San Suu Kyi, Myanmar
- Ekonomi - Ronald H Coase, Storbritannien Kategori:Årtal Kategori:1990-talet als:1991 ja:1991年 ko:1991년 simple:1991 th:พ.ศ. 2534

1991

Händelser

Födda

Avlidna

Första kvartalet

Andra kvartalet

Tredje kvartalet

Fjärde kvartalet

Nobelpris

Ryska revolutionen

Ryska revolutionen är benämningen på de politiska oroligheterna och protesterna i Ryssland 1917, inklusive februarirevolutionen och oktoberrevolutionen. Händelserna koncentrerades till Petrograd (nuvarande Sankt Petersburg) som på den tiden var Rysslands huvudstad och politiska maktcentrum. Februarirevolutionen ledde till att tsaren abdikerade och en regering ledd av Aleksandr Kerenskij så småningom bildades. Oktoberrevolutionen har av vissa (företrädelsevis borgerliga historiker och debattörer) efter Sovjetunionens fall också kommit att kallas för en statskupp, eftersom man har ansett att det inte var en folklig resning utan snarare ett maktövertagande från kommunisternas sida, med Lenin och Trotskij i spetsen. Många socialister anser emellertid att ryska revolutionen är urtypen för en folklig resning. Andra klandrar bolsjevikerna för att ha fråntagit sovjeterna makten och därmed begravt revolutionen. Tidsangivelserna för denna period kan vara förvirrande eftersom man i Ryssland använde sig av den Julianska kalendern fram till 1918, till skillnad från den Gregorianska kalendern som används idag. Detta är förklaringen till att oktoberrevolutionen egentligen inträffade i november, enligt vårt sätt att se på saken. Kategori:Första världskriget Kategori:Kommunism Kategori:Revolutioner Kategori:Rysslands historia ja:ロシア革命

1917

Händelser

- 8 januari - Svenska staten beslagtar all brödsäd, mjöl och bröd i ransoneringssyfte.
- 15 januari - Brödet ransoneras i Sverige. Dagsransonen är 250 gram mjöl per person.
- 17 januari – USA köper Jungfruöarna från Danmark för 25 miljoner USD.
- 21 januari – En jordbävning drabbar Bali, Indonesien och kräver ca 15 000 dödsoffer.
- 31 januari - Tyskland proklamerar det oinskränkta ubåtskriget vilket inleds nästa dag med 111 ubåtar. Ubåtskrigets syfte är att avskära Storbritannien och Frankrike från import, särskilt av krigsmateriel.
- 3 februari - USA bryter de diplomatiska förbindelserna med Tyskland. Samma dag sänker en tysk ubåt det amerikanska passagerarfartyget Housatonic.
- 19 februari - Kafferansonering införs i Sverige.
- 24 februari - Brittiska myndigheter överlämnar en kopia av det så kallade Zimmermantelegrammet till Walter H. Page, USA:s ambassadör i Storbritannien. I det kodade telegrammet från tyske utlandssekreteraren Arthur Zimmerman ställt till Johann von Bernstorff, Tysklands ambassadör i Mexiko, försökte Tyskland värva Mexiko som bundsförvant i händelse av krig med USA.
- Mars - Zimmermantelegrammet publiceras i amerikansk press.
- 12 mars (gregoriansk tideräkning) - Ryska februarirevolutionen inleds. Revolutionen var resultatet av hungerdemonstrationer och vapennedläggelser i Petrograd.
- 17 mars - Tsar Nikolaus II abdikerar. En provisorisk regering under Aleksandr Kerenskijs ledning tillsätts.
- 27 mars - Hjalmar Hammarskjöld avgår som svensk statsminister sedan riksdagen förkastat Storbritanniens förslag till allmänt handelsavtal.
- 29 mars - Högermannen Carl Swartz blir ny svensk statsminister. Conrad Carleson blir finansminister. Regeringen kommer överens med Storbritannien om ökad livsmedelstillförsel mot att brittiska fartyg får trafikera den minerade Kogrundsrännan i Öresund.
- 6 april - USA förklarar Tyskland krig. Beslutet tas med 90 röster mot 6 i senaten och 373 mot 50 i kongressen. De tilltagande tyska ubåtsaktiviteterna och Zimmermantelegrammet (där Mexiko lovas delar av södra USA om de går in i kriget på Tysklands sida) är de utlösande faktorerna.
- 13 april - På väg från Schweiz till Petrograd gör Lenin uppehåll i Stockholm för att träffa svenska socialdemokrater.
- 16 april - Vladimir Lenin anländer till Petrograd. Lenin och hans närmaste medarbetare fick tyska myndigheters tillstånd att från Schweiz passera genom Tyskland. Färden gick därefter vidare genom det neutrala Sverige för vidarebefordran till Ryssland.
- 16-23 april - Hungersmarscher genomförs i 23 svenska städer.
- 24 april - Hungerdemonstrationer utbryter på många platser i Sverige.
- 27 april - I Stockholm demonstrerar 5.000 kvinnor mot bristen på mjölk.
- 28 april - En privat skyddskår har bildats i Stockholm för att upprätthålla ordningen vid förstamajdemonstrationerna. Efter skarpt socialdemokratiskt angrepp i riksdagen upplöses kåren.
- 15-16 maj - Det svenska Socialdemokratiska vänsterpartiet bildas under ledning av Zeth "Zäta" Höglund. Stommen i partiet utgörs av Socialdemokratiska Ungdomsförbundet (SDU). Socialdemokraterna bildar därför ett nytt ungdomsförbund, Sveriges Socialdemokratiska Ungdomsförbund (SSU).
- 29 maj-4 juni - Hungerupproret på Seskarö äger rum. Arbetarna avväpnar utkommenderad militär och tar över livsmedelsdistributionen.
- Maj - Hungerkravaller förekommer i bland annat Norrköping, Göteborg och Stockholm, varför socialdemokraterna och LO bildar en arbetarekommitté, för att återfå kontrollen över arbetarna.
- 5 juni - 20.000 arbetare samlas vid riksdagshuset i Stockholm med anledning av debatten om genomgripande demokratiska reformer. Tumult utbryter när polisen spärrar vägen.
- 14 juni - Brattsystemet (motbok på Systembolaget) införs i hela Sverige.
- 29 juni - Grekland går in i första världskriget på ententens sida.
- 9 juli - John Zander sätter världsrekord i löpning 3.000 m. Under året tar han också rekorden på 1.500 och 2.000 m.
- 26 juli - Mjölk ransoneras i Sverige.
- Juli - Aleksandr Kerenskij krossar ett försök från bolsjevikerna att gripa makten i Ryssland. Lenin tvingas fly till Finland.
- 8 september - I den så kallade Luxburgaffären avslöjas att tyska beskickningen i Argentina har fått telegram från Berlin befordrade genom svenska UD. Enligt USA har detta hjälpt Tyskland i ubåtskriget.
- 20 september - I det svenska Andrakammarvalet går högern kraftigt tillbaka.
- 29 september - Ernst Rolf gör succé på Fenixpalatset i Stockholm.
- 15 oktober – I Paris avrättas den nederländska dansösen Mata Hari som tysk spion.
- 17 oktober
- Det svenska AB Vin- & Spritcentralen konstitueras.
- Dan Anderssons diktsamling Svarta ballader utkommer.
- 19 oktober - Carl Swartz avgår som svensk statsminister och efterträds av liberalen Nils Edén. Socialdemokraten Hjalmar Branting blir finansminister. Därmed har parlamentarismen slagit igenom i Sverige och socialdemokraterna har för första gången kommit i regeringsställning.
- Oktober
- Tyskar och österrikare går till gemensamt motanfall mot italienarna vid Caporetto.
- Sedan två brittiska offensiver mot Gaza (mars-april 1917) slagits tillbaka igångsätter britterna, under Edmund H. Allenbys befäl, med effektivt understöd av flyg och medelhavsflottan, en offensiv mot turkar och tyskar i Palestina.
- 2 november - Brittiska utrikesministern Arthur Balfour avger Balfourdeklarationen i vilken utlovas grundandet av ett judiskt nationalhem i Palestina.
- 7 november - Oktoberrevolutionen i Ryssland utbryter. Kerenskijs västmaktsorienterade regering störtas, och bolsjevikerna under Vladimir Lenin griper makten.
- 15 november - Sveriges första flygbolag bildas i Landskrona av pionjären Enoch Thulin.
- 20 november
- Ukraina utropar sig som självständig republik.
- Ett större antal stridsvagnar sätts in av britterna vid Cambrai.
- 28 november - Kung Gustaf V beger sig på statsbesök till Norge. I sitt tal i Kristiania betonar konungen sin varma önskan om enighet och samverkan mellan Nordens folk.
- 6 december
- Finland blir självständigt från Ryssland.
- I hamnen i Halifax i Kanada kolliderar två fartyg – det ena är det franska Mont Blanc som är lastat med ammunition - och förorsakar en explosion, som dödar mer än 2 000 personer och raserar en stor del av staden.
- 7 december – Tjekan den ryska hemliga polisen bildas.
- 12 december - En tågolycka inträffar i Mont Cenistunneln i kommunen Saint-Michel-de-Maurienne i Frankrike, då ett godståg med trupper och ammunition spårar ur.
- 13 december - Sverige förhandlar i London om ett nytt handelsavtal.
- 15 december - Under Lenins ledning sluter Ryssland vapenstillestånd med Tyskland.
- 31 december - Vid nyårsfirandet på Skansen läses Nyårsklockan av skådespelaren Ivan Hedqvist.
- December
- Nordens tre kungar möts i Kristiania.
- Brittiska trupper intar Jerusalem.
- Den nya svenska bibelöversättningen, Gustav V:s bibel, stadfästs. Bibelkommissionen har arbetat med den nya översättningen sedan 1773, på uppdrag av Gustav III.
- Arbetare tvingar bönder att lämna ifrån sig livsmedel i Ådalen.
- Passtvånget återinförs i Sverige.
- Svenska Tändsticks AB grundas genom en sammanslagning av den svenska tändsticksindustrin till en koncern under Ivar Kreugers ledning.
- De tre huvudmännen i 1908 års attentat mot fartyget Amalthea får amnesti.
- Hakon Swensson i Västerås grundar AB Hakon Swensson (Hakonbolaget), vilket är den första grunden till ICA.
- Den kooperativa jordbruksrörelsen samlas i Sveriges allmänna lantbrukssällskap.
- Knut och Alice Wallenbergs stiftelse grundas genom en donation på 20 miljoner av Knut Wallenberg.
- Barnamordsplakatet (infört 1778) upphävs slutligen som svensk lag.
- Katrineholm och Sollefteå får stadsprivilegium.
- Lions Club bildas i Chicago

Födda

- 12 januari - Maharishi Mahesh Yogi, indisk guru, grundare av TM.
- 17 januari - M.G. Ramachandran, indisk politiker och filmskådespelare.
- 24 januari -