Home About us Products Services Contact us Bookmark
:: wikimiki.org ::
Spanien

Spanien

Spanien är ett land på Iberiska halvön i sydvästra Europa. Landet är en monarki och statsöverhuvud är kung Juan Carlos. Spanien gränsar till Portugal, Frankrike, Andorra och via Gibraltar även till Marocko. Spaniens huvudstad är Madrid.

Historia

Huvudartikel: Spaniens historia Spanien grundades som enat land när Ferdinand II av Aragonien och Isabella I av Kastilien förenade rikena i en personalunion. Enandet följdes av utdrivandet av judar och muslimska morer vilket följdes av en ekonomisk och kulturell tillbakagång. Under 1500-talet expanderade Spanien som en stor kolonialmakt och lade under sig stora områden i Amerika. På 1600-talet fick man konkurrens ifrån främst Holland och England. Under 1800-talet var frigjorde sig många av Spaniens tidigare kolonier och imperiet var på nedgång. Spansk-amerikanska kriget satte definitivt stopp för den spanska dominansen i latinamerika. 1940 förklarade styrande general Franco Spanien som en icke krigförande part av axelmakterna, vilket resulterade i utrikespolitisk isolering i efterkrigstiden. 1947 gjordes en författningsändring som innebar att monarkin återinfördes, men att tronen skulle stå vakant fram till general Francos dödsdag. Franco dog 1975 och Juan Carlos av Bourbon kom då till makten och kunde påbörja en demokratisering av Spanien.

Administrativ indelning

Spanien är indelat i 50 provinser, grupperade till 17 autonoma regioner och två autonoma städer med en hög grad av självständighet.

Autonoma regioner

Spanien är en federation av 17 autonoma regioner (comunidades autónomas) och 2 autonoma städer (ciudades autónomas; Ceuta och Melilla).
- Andalusien (Andalucía)
- Aragonien (Aragón)
- Asturien (Principáu d'Asturies på asturiska/Principado de Asturias på spanska )
- Balearerna (Illes Balears på katalanska /Islas Baleares på spanska )
- Baskien (Euskadi på baskiska/País Vasco på spanska )
- Extremadura
- Galicien eller Galiza
- Kanarieöarna (Islas Canarias)
- Kantabrien (Cantabria)
- Kastilien-La Mancha (Castilla-La Mancha)
- Kastilien-Leon (Castilla y León på spanska/Castiella y Llión på asturiska )
- Katalonien (Catalunya på katalanska/Cataluña på spanska/ Catalunha på aranesiska)
- La Rioja
- Madrid
- Murcia
- Navarra (Nafarroa på baskiska/Navarra på spanska )
- Valencia (Comunitat Valenciana på valenciano (katalanska) /Comunidad Valenciana på spanska) Spaniens grundlag erkänner historiska nationaliteter, men ger dem ingen speciell status. Navarra och Baskien har ett särskilt momssystem.

Provinser

Huvudartikel: Spaniens provinser Det spanska kungariket är också indelat i 50 provinser (provincias). Sjävständiga regioner grupperar provinserna (t. ex består Extremadura av två provinser, Cáceres och Badajoz). De självständiga regionerna Asturien, de Baleariska öarna, Kantabrien, La Rioja, Navarra, Murcia, och Madrid består vardera av en enda provins.

Översjöiska besittningar

Det finns också fem platser med spansk överhöghet (plazas de soberanía) längs den Afrikanska kusten: städerna Ceuta och Melilla administeras som autonoma städer, ett mellanting mellan städer och kommuner; öarna Islas Chafarinas, Peñón de Alhucemas, och Peñón de Vélez de la Gomera är under direkt spansk administration. Kanarieöarna, Ceuta och Melilla, räknas inte officiellt som historiska kommuner, men åtnjuter ändå speciell status.

Se även


- Lista över regeringschefer i Spanien
- Lista över monarker i Spanien
- Spaniens politik
- Spanien (styrelseskick) Kategori:Spanien Kategori:Europas länder fiu-vro:Hispaania ja:スペイン ko:에스파냐 ms:Sepanyol simple:Spain th:ประเทศสเปน zh-min-nan:Se-pan-gâ

Öland

Öland är ett landskap i Götaland i södra Sverige. Öland, som är Sveriges minsta landskap, är en ö i Östersjön och gränsar i väster till Småland via Kalmarsund, förbundet till fastlandet med Ölandsbron. Landskapet har ca 13 600 kända fornlämningar. Södra Öland domineras av slätten Stora Alvaret. Öland är indelat i två kommuner, Mörbylånga och Borgholm.

Tätorter på Öland


- Algutsrum
- Arontorp
- Björkviken
- Borgholm
- Degerhamn
- Färjestaden
- Grönhögen
- Gårdby
- Kastlösa
- Köpingsvik
- Löttorp
- Mörbylånga
- Norra Möckleby
- Rälla
- Skogsby
- Vickleby

Indelning

Öland är en del av Kalmar län och Växjö stift och delas upp i två kommuner: Mörbylånga kommun och Borgholms kommun. Kyrkligt delas ön upp i två kontrakt (Ölands norra kontrakt och Ölands södra kontrakt), två samfälligheter, åtta pastorat och 25 församlingar.

Kultur och sevärdheter

Varje år sedan 1980 utses årets ölänning som sedan får emotta priset ur konungens hand. Många imponerande fornminnen på Öland, som t ex runstenar, härstammar från vikingatiden. I Böda finns en stor dansanläggning för bl a square dance som drar till sig dansare från hela världen. Flest besökare under de veckolånga danskurserna kommer från Sverige, Danmark, Tyskland, England, men även från Amerika, Japan och många andra länder.

Natur

Berggrunden på Öland är till största delen uppbygd kalksten som avlagrades under ordovicium. Denna kalksten är flitigt använd som byggnadssten i hela landet. På de västra delarna av ön finns det avlagringar ifrån kambrium, främst genom sk alunskiffer. Det är den kalkrika berggrunden som har gett upphov till den rika flora av bland annat orkidéer som finns på ön.

Extern länk


- [http://swedia.ling.umu.se/Gotaland/Oland/index.html Lyssna till några av Ölands dialekter] Kategori:Svenska öar Kategori:Öland Kategori:Sveriges landskap Kategori:Öar i Östersjön

Europa

och Frans Josefs land]] Europa är jordens till ytan näst minsta och till befolkningen tredje största världsdel. Sedan 1700-talet har gränsen mellan Europa och Asien vanligen ansetts gå vid Uralbergen, Uralfloden, Kaspiska havet, Kaukasus, Svarta havet, Bosporen, Marmarasjön och Dardanellerna.

Etymologi

Dardanellerna i tjurform.]] I grekisk mytologi var Europa (grekiska: Ευρώπη) en fenicisk prinsessa som tillfångatogs av Zeus i tjurform. Hon togs till ön Kreta, där hon blev mor till Minos. För Homeros var Europa Kretas mytologiska drottning. Senare blev Europa ett begrepp för Greklands fastland, och runt 500 f.Kr. hade betydelsen sträckts till att inkludera även länderna norr om Grekland. Den grekiska termen Europa härleds från de grekiska orden för bred (eurys) och ansikte (ops). Bred har varit epitet för jorden självt i urindoeuropeiska religioner. En minoritet hävdar dock att ordet fått en överförd betydelse i grekiskan, och utsprungligen kommer från ett semitiskt ord, det vill säga det akkadiska ordet erebu, som betyder "solnedgång". Ur perspektiv från Mellanöstern går solen ned över Europa. Asien tros också komma från ett akkadiskt ord, asu, som betyder "soluppgång", då solen går upp i öst, ifrån det perspektivet i Asien.

Historia

Huvudartikel: Europas historia De första människorna kom till Europa för cirka 800 000 år sedan. Medan Homo sapiens utvecklades i Afrika levde Homo heidelbergensis och Homo neanderthalensis i Europa. Med yngre stenåldern och bronsåldern började en lång historia av stora kulturella och ekonomiska omvandlingar, först vid Medelhavet och senare längre norrut och österut. Särskilt stort bestående inflytande hade antikens Grekland samt romerska riket, som under en period förenade hela södra Europa och andra kustområden vid Medelhavet i ett imperium. I romarriket kunde också den nya religionen kristendomen utbredas snabbt. Under kejsaren Konstantin den store blev kristendomen statsreligion och dess inflytande har fortsatt till vår tid. Medeltiden var präglad av konkurrensen mellan den nya romerska kejsaren i väst och den gamla romerska kejsaren i Bysans. Europa delades i ett östligt och ett västligt område efter deras respektive inflytande. Missionärer spred kristendomen över norra och östra Europa, så att hela Europa blev kristet. I västra Europa var det konkurrens mellan kejsare och påve om övermakten. Reformationen på 1500-talet delade kyrkan i en katolsk och en protestantisk del. Religionskrig följde på denna delning, och 1618 till 1648 förhärjade trettioåriga kriget stora delar av Mellaneuropa. Sedan 1400-talet byggde europeiska länder (särskilt Spanien, Portugal, Ryssland, Nederländerna, Frankrike och Storbritannien) koloniala imperier med stora besittningar i Afrika, Amerika och Asien. Europa är den världsdel som har haft störst inflytande på andra världsdelar (till exempel genom kristen mission, kolonialism, slavhandel, annan handel ochkultur). På 1700-talet förde Upplysningen fram nya ideal som tolerans, människovärde, jämlikhet och frihet. 1789 kom genom franska revolutionen för första gången borgerligheten till makten. I början av 1800-talet hamnade halva Europa under den franske kejsaren Napoleons välde, tills han led nederlag i Ryssland 1812. Industrialiseringen började i delar av Europa på 1700-talet och förändrade livet för breda befolkningsskikt. Som en följd av arbetarnas fattigdom uppstod på 1800-talet socialistiska rörelser. 1800-talet var också en tid av stark strävan mot demokrati, men även av reaktion och imperialism. Både första världskriget (1914 till 1918) och andra världskriget (1939 till 1945) utbröt i Europa och orsakade stor förödelse. Efter andra världskriget och under kalla kriget var Europa indelat i två stora politisk-ekonomiska block: de socialistiska länderna i Östeuropa och de kapitalistiska länderna i Västeuropa. Det talades då om järnridån som skilde Europas stater från varandra. Först perestrojka och glasnost ledde i Sovjetunionen i mitten av 1980-talet till en en politisk kursändring. 1989 öppnades östblocket, Berlinmuren föll, och Sovjetunionen och Warszawapakten upplöstes. Sedan de sista årtiondena på 1900-talet har Europas länder närmat sig varandra, vilket visar sig bland annat genom institutioner som EU.

Geografi

EU Huvudartikel: Europas geografi Världsdelen Europa utgör en femtedel av kontinenten Eurasien. Europas yta är ungefär 10,6 miljoner kvadratkilometer. Europas östra gräns definieras vid Uralbergen i Ryssland. Den sydöstra gränsen med Asien är inte universellt överenskommen, antingen Ural- eller Embafloden kan fungera som gräns. Gränsen fortsätter med Kaspiska havet med antingen Kuma-Manytj-sänkan, Lilla Kaukasus, Stora Kaukasus eller Kaukasus vattendelare Kura och Rioni som alternativ. Vidare sträcker sig delningen mot Svarta havet; Bosporen, Marmarasjön och Dardanellerna utgör gränsen mot Asien. Medelhavet i syd separerar Europa från Afrika. Västgränsen är Atlanten där Island utgör västlig utpost. Norrut begränsar Norra ishavet. Ögruppen Svalbards nordspets är Europas nordligaste punkt. I praktiken dras gränsen till Europa oftast med större hänsyn till politik, ekonomi och kultur. Detta har lett till att det finns flera "olika" Europa, som inte alltid är identiska till storleken, och som inkluderar eller exkluderar olika länder baserat på vilken definition av Europa som används. Nästan samtliga europeiska stater är medlemmar i Europarådet, undantagen är Vitryssland och Vatikanstaten. Eftersom alla språk inte skiljer mellan begreppen världsdel och kontinent kan Europa på andra språk omväxlande klassas som kontinent eller som subkontinent eller halvö. Europa används ibland synonymt med Europeiska unionen (EU) och dess 25 medlemsstater.

Landformer

Europa har en lång kust med många halvöar. Den stora halvön Skandinavien i norr skiljs från det huvudsakliga europeiska landområdet av Östersjön. I den södra delen av Europa sträcker sig de mindre halvöarna Iberiska halvön, Italien och Balkanhalvön ut i Medelhavet, som bildar gräns mot Afrika. Längre österut blir Europas landmassa bredare tills gränsen mot Asien nås vid Uralbergen. De södra delarna av Europa är bergigare. Längre norrut, norr om de höga bergskedjorna Alperna, Pyrenéerna och Karpaterna, sänker sig landytan genom kulliga områden ned till stora låga slätter, som är mycket vidsträckta i öster. Detta utsträckta låglandsområde kallas Stora europeiska slätten, och vid dess hjärta ligger den nordtyska slätten. En båge av högländer finns också längs den nordvästra kusten, med början i västra Brittiska öarna och fortsättning längs den bergiga och flikiga norska kusten. Denna beskrivning är förenklad. Underområden som Iberiska halvön och Italien har egna sammansatta former, liksom Europas huvudsakliga landmassa, där det finns många platåer, floddalar och sänkor. Island och Brittiska öarna är särskilda områden. Det förra är en egen landmassa i norra Atlanten som räknas som en del av Europa, medan de senare är höglandsområden som en gång var förenade med fastlandet tills de åtskildes av stigande vattennivåer.

Floder

Europas längsta floder är Volga med 3531 kilometer och därefter Donau med 2850 kilometer. Tredje längst är Ural (2428 km) vid gränsen mot Asien. Se vidare Europas geografi.

Berg

Vilket som är Europas högsta berg är omstritt och beror mycket på om man räknar området Kaukasus till Europa, se Europas geografi för en längre lista.
De högsta bergen i Europa inklusive Kaukasus: # Elbrus (5642 m), Ryssland, Kaukasus # Dych-Tau (5203 m), Ryssland, Kaukasus # Rustaveli (5201 m), Georgien, Kaukasus
De högsta bergen i Europa exklusive Kaukasus: # Mont Blanc (4808 m; med istäcke), gränsen Frankrike-Italien, Alperna
# Dufourspitze (4634 m; Monte-Rosa-massivet), gränsen Schweiz-Italien, Alperna
# Dom (4545 m), Schweiz, Alperna

Sjöar

Den största sjön är Ladoga.

Öar

Den största ön är Storbritannien. Andra stora öar är Island, Irland, Sicilien, Sardinien, Korsika, Kreta, Cypern, Svalbard, Novaja Zemlja och Mallorca.

Klimat

Trots sin storlek har Europa ett flertal olika klimat, från subtropiskt klimat vid Medelhavet till arktiskt klimat i det nordligaste Norden och Ryssland. I västra Europas kusttrakter är klimatet mycket maritimt, med milda vintrar med mycket nederbörd och milda somrar, det vill säga inte så stora temperaturskillnader mellan vinter och sommar. Inlandet, framförallt i Östeuropa, har dock ett utpräglat kontinentalt klimat med kalla, snörika vintrar och korta, varma somrar. Det arktiska klimatet medför mycket kalla, snörika vintrar och korta, kyliga somrar. Det subtropiska klimatet medför milda, regnrika vintrar och långa, heta somrar.

Natur

Eftersom de har levt sida vid sida med jordbrukskulturer i tusentals år har Europas djur och växter blivit starkt påverkade av människans närvaro och verksamhet. Med undantag för Norden och norra Ryssland finns få områden av orörd vildmark i Europa, förutom i olika naturparker. Den huvudsakliga växtligheten i Europa är skog, som har mycket goda förutsättningar för att växa. I norr värms världsdelen av Golfströmmen och Nordatlantiska strömmen. Sydeuropa har medelhavsklimat. Det förekommer ofta torka på sommaren i detta område. Bergskedjorna påverkar också förhållandena. Några av dessa (Alperna, Pyrenéerna) är riktade i öst-västlig riktning och tillåter vinden att bära med stora vattenmassor från havet till inlandet. Andra är har nord-sydlig riktning (Skanderna, Dinariska alperna, Karpaterna, Apenninerna) och eftersom regnet främst faller på bergsidor som är riktade mot havet växer skogar bra på den sidan, medan förutsättningarna är mycket sämre på den andra. Få områden av Europas huvudsakliga landmassa har inte betats av boskap vid någon tidpunkt genom årtusendena, och avverkningen av den skogsområden som fanns före jordbrukssamhället orsakade oberäknelig förstörelse av de ursprungliga ekosystemen. Åttio till nittio procent av Europa var en gång täckt av skog. Skogen sträckte sig från Medelhavet till Ishavet. Fastän över hälften av Europas ursprungliga skogar försvann under århundraden av bebyggelse har Europa fortfarande över en fjärdedel av världens skogar - granskogar i Skandinavien, vidsträckta tallskogar i Ryssland, kastanjeregnskog i Kaukasien och korkekskogar i Medelhavsområdet. På senare tid har avverkningen hejdats och många träd har planterats. Ofta har dock barrträd föredragits framför ursprungliga lövträd, eftersom de växer snabbare. Planteringar och monokulturer täcker nua stora landområden och detta erbjuder mycket dåliga miljöer för europeiska skogslevande arter. Andelen urskog i Västeuropa är endast två till tre procent (i europeiska Ryssland fem till tio procent). Landet med minst skogtäckt yta är Irland (åtta procent) och det mest skogbevuxna är Finland (72 procent). På Europas huvudsakliga landmassa dominerar lövskog. De viktigaste arterna är bok, björk och ek. I norr, på tajgan, är björken en mycket vanlig art. I Medelhavsområdet har många olivträd planterats. Dessa är mycket väl anpassade till det torra klimatet. En annan vanlig art i Sydeuropa är cypressen. Barrskog dominerar på högre höjder upp till trädgränsen och längre norrut i Ryssland och Skandinavien, för att övergå i tundra närmare Arktis. Den halvtorra Medelhavsregionen har stora mängder buskskog. En tunn öst-västlig landtunga av eurasisk grässlätt—stäppen—sträcker sig västerut från Ukraina och södra Ryssland tills den slutar i Ungern och övergår i tajga i norr. Istäcket under den senaste istiden och människans närvaro har påverkat utbredningen av Europas fauna. I många delar av Europa har de flesta stora djuren och överordnade rovdjursarter jagats till utrotning. Ullhårig mammut och uroxe var utdöda före slutet av neolitikum. Idag är vargar (köttätare) och björnar (allätare) hotade. En gång fanns de i de flesta delar av Europa, men skogsavverkningen fick dessa djur att dra sig längre och längre tillbaka. På medeltiden var björnarnas livsmiljöer begränsade till mer eller mindre otillgängliga berg med tillräcklig mängd skog. Idag lever brunbjörnen i första hand på Balkanhalvön, i norr och i Ryssland. Ett litet antal dröjer sig kvar i andra områden runt om i Europa (Österrike, Pyrenéerna och så vidare), men i dessa områden är populationerna utspridda och marginaliserade på grund av att miljöförstöringen. Allra längst norrut i Europa kan även isbjörnar påträffas. Vargen, den näst största rovdjuret i Europa efter björnen, finns mest i Östeuropa och på Balkanhalvön. Andra viktiga rovdjur är lodjuret, vildkatten, rävar, olika arter av mård, igelkott, olika arter av ormar, olika fåglar (ugglor och andra rovfåglar). Viktiga växtätare i Europa är sniglar, amfibier, fiskar, olika fåglar, samt däggdjur som gnagare, rådjur, vildsvin och i bergen murmeldjur, stenbockar, gems med flera. Havslevande organismer är också en viktig del av Europas flora och fauna. Havsfloran är mestadels fytoplankton. Viktiga djur i Europas hav är plankton, blötdjur, tagghudingar, olika kräftor, bläckfiskar, fiskar, delfiner och valar. Vissa djur lever i grottor, till exempel fladdermöss.

Demografi

Huvudartikel: Europas demografi Europa har cirka 730 miljoner invånare och är därmed efter Asien och Afrika den tredje folkrikaste världsdelen. Europa tillhör de mer tättbefolkade områdena på jorden, med genomsnittlig befolkningstäthet på 66/km². Framför allt i Väst-, Mellan- och Sydeuropa är befolkningstätheten relativt hög, medan den avtar starkt längre norrut och österut.

Språk

Huvudartikel: Europas språk Mer än 90 procent av Europas invånare talar språk som tillhör den indoeuropeiska språkfamiljen men det finns även språk som tillhör andra språkfamiljer. Bland de indoeuropeiska är de slaviska, germanska och romanska språkgrupperna mest utbredda. Även grekiska, albanska, baltiska språk och keltiska språk samt romani räknas till de indoeuropeiska språken. Som lingua franca inom världsdelen fungerar engelska, franska, tyska och ryska. De uraliska språken är den näst största språkfamiljen i Europa. De indelas vidare i samojediska språk, som talas av några få tusen människor i den nordostligaste delen av Europa, och finsk-ugriska språk, en betydligt större gren. Dit räknas framförallt finskan, ungerskan och estniskan, som är viktiga nationalspråk, och minoritetsspråken samiska i Norden och ett antal andra i Ryssland. I den europeiska delen av Turkiet är turkiskan, som tillhör de turkiska språken, officiellt språk. Det talas även av minoriteter i grannländerna, särskilt i Bulgarien. Andra turkiska språk som gagauziskan och tatariskan är minoritetsspråk i olika delar av östra och sydöstra Europa. Det kalmuckiska språket, som talas vid Europas östra gräns nära Volga, är det enda mongoliska språket i Europa. Maltesiskan på Malta är det enda semitiska språk som används som officiellt språk i ett europeiskt land. Baskiskan, som talas i norra Spanien och sydvästra Frankrike, är ett isolerat språk som saknar kända släktingar. Dessutom talas idag många olika språk från olika språkfamiljer av personer som invandrat till världsdelen i senare tid. Det vanligaste alfabetet i Europa är det latinska alfabetet, följt av det kyrilliska alfabetet (i Ryssland, Vitryssland, Ukraina, Bulgarien, Serbien och Makedonien) och det grekiska alfabetet.

Religion

Huvudartikel: Religion i Europa Kristendomen dominerar helt som Europas huvudreligion. Omkring 75 procent av invånarna beräknas vara kristna, främst katoliker, protestanter och ortodoxa. Andra stora religioner i världsdelen är islam med ungefär 7 procent av befolkningen (främst folkgrupper i Sydosteuropa samt invandrare från muslimska länder), samt judendomen. Dessutom finns andra religioner företrädda bland invandrare från andra världsdelar, samt nya religioner. Omkring 18 procent av européerna är konfessionslösa, särskilt i städer och i de östeuropeiska länderna. Europa är nuförtiden i stor utsträckning sekulariserat.

Politik

Huvudartikel: Politik i Europa

Europeiska politiska organisationer

I mitten av 1900-talet grundades Europarådet som den första gemensamma europeiska institutionen. Europarådet omfattar numera, efter att den öst-västliga konflikten avlsutats, 47 stater. En annan betydande organisation är Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE), som grundades 1975 som Europeiska säkerhetskonferensen (ESK) som en blocköverskridande instans, och som förutom de europeiska länderna även innefattar USA och Kanada. "Europa" i politisk mening betyder ofta Europeiska unionen (EU) eller dess föregångare: Europeiska kol- och stålgemenskapen, som grundades 1951 av Belgien, Nederländerna, Luxemburg, Tyskland, Italien och Frankrike, och som tillsammans med Europeiska atomenergigemenskapen (Euratom) och Europeiska ekonomiska gemenskapen 1957 blev "Europeiska gemenskaperna", oftast kallat "Europeiska gemenskapen". Med Maastrichtfördraget 1991 bildades Europeiska unionen, som innefattar de tidigare samarbetena. Större delen av de länder som tillhörde EFTA, som grundades på 1950-talet, har senare blivit medlemmar av EU. Efter dess senaste utvidgning 2004 har EU 25 medlemsländer. Ett antal ytterligare länder förhandlar om medlemskap.

Stater

EFTA Följande stater ligger helt inom Europas gränser. Till detta tillkommer några stater som delvis ligger i Europa
- Azerbajdzjan (delat mellan Europa och Asien)
- Danmark (utom Grönland i Nordamerika)
- Frankrike (utom Franska Guyana i Sydamerika, Guadeloupe och Martinique i Nordamerika och Réunion i Afrika)
- Georgien (delat mellan Europa och Asien)
- Kazakstan (delat mellan Europa och Asien)
- Portugal (utom Madeira i Afrika och Azorerna som ligger mitt i Atlanten
- Ryssland (delat mellan Europa och Asien)
- Spanien (utom Kanarieöarna, Ceuta och Melilla i Afrika)
- Turkiet (delat mellan Europa och Asien) Av kulturella och politiska skäl brukar brukar man dessutom räkna Armenien och Cypern som hörande till Europa.

Områden med särskild status

Se även Väpnade konflikter i Europa efter 1989.
- Abchazien (Georgien)
- Adzjarien (Georgien)
- Azorerna (Portugal)
- Färöarna (Danmark)
- Gibraltar (Storbritannien)
- Guernsey med Alderney, Herm och Sark (Storbritannien)
- Isle of Man (Storbritannien)
- Jersey (Storbritannien)
- Kosovo (Serbien och Montenegro)
- Nagorno-Karabach (Azerbajdzjan)
- Nachitjevan (Azerbajdzjan)
- Nordcypern (Cypern)
- Sydossetien (Georgien)
- Svalbard (Norge)
- Tjetjenien (Ryssland)
- Transnistrien (Moldavien)
- Åland (Finland)

Organisationer


- Europeiska unionen
- Europarådet
- EFTA
- OSSE Kategori:EuropaKategori:Världsdelar als:Europa ja:ヨーロッパ ko:유럽 ms:Eropah roa-rup:Evropa simple:Europe th:ทวีปยุโรป zh-min-nan:Europa

Juan Carlos av Spanien

Juan Carlos de Borbón-Parma, Juan Carlos I, född 5 januari 1938 i Rom, Italien, kung av Spanien sedan 1975. Son till Juan av Bourbon, prins av Asturien och Maria de las Mercedes av Bourbon-Sicilien. Juan Carlos efterträdde diktatorn Generalísimo Francisco Franco 1975 och bidrog positivt till Spaniens demokratiseringsprocess; exempelvis var hans resoluta handlande vid militärkuppen 1981 avgörande för att denna misslyckades och att demokratin kunde bestå. 1981 Gift 14 maj 1962 med Sophia av Grekland. Barn: # Elena av Spanien, född 1963. # Kristina Fredrika av Spanien, född 1965. # Kronprins Felipe av Spanien, född 1968.(Gift 2004 med Letizia Ortiz) Kategori:Födda 1938 Kategori:Spaniens regenter Kategori:Huset Bourbon ja:フアン・カルロス1世 (スペイン王) ko:에스파냐의 후안 카를로스 1세 zh-min-nan:Se-pan-gâ ê thâu I ê Juan Carlos

Frankrike

Frankrike, egentligen Republiken Frankrike, är ett land i Västeuropa. Frankrike brukar sägas ha sex kanter: tre kuster mot Atlanten, Engelska kanalen och Medelhavet och tre landgränser: I söder gränsar landet mot Spanien och Andorra, åt öster mot Italien, Monaco och Schweiz, och åt nordost mot Tyskland, Luxemburg och Belgien. Frankrike är en av de stater som grundade EU.

Historia

:Huvudartikel: Frankrikes historia Dagens Frankrike upptar ungefär samma områden som det de keltiska gallerna bebodde och som kom att bli den romerska provinsen Gallien under 100-talet f.Kr.. Gallerna antog snabbt det romerska språket och den romerska kulturen. Kristendomen introducerades under perioden 200-300 e.Kr. och Gallien invaderades därefter av germanska stammar, i första hand frankerna efter vilka landet fått sitt svenska namn (franskans France syftar dock på Île-de-France, de capetingiska kungarnas egendom kring Paris som tidigare kallades Francia och Pays de France). Trots att den franska monarkin kan härledas ända tillbaka till 400-talet började inte landets existera som enhetlig statsbildning förrän i mitten av 800-talet då Karl den stores rike delades i en östlig del, sedermera Tyskland, och den västliga del som blev Frankrike. Karl den stores söner styrde landet fram till 987 då Hugo Capet, frankisk hertig och Paris' greve, lät kröna sig som kung av Frankrike. Hans ättlingar styrde Frankrike till 1792 då den franska revolutionen gjorde landet till en republik efter de omvälvande händelserna som började 1789. Napoleon I tog kontroll över republiken 1799 och kallade sig Förste konsul. Hans arméer utkämpade många krig över hela Europa, erövrade många länder och etablerade flera kungadömen med Napoleons släktingar vid tronen. Efter Napoleons fall 1815 återställdes monarkin i Franrike för att störtas i.o.m. den andra republiken som i sin tur avlöstes av Louis-Napoléon Bonaparte, brorson till Napoleon I, som först valdes till president och därefter utropade det andra kejsardömet och sig själv till Napoleon III. Han avsattes och avlöstes av den tredje republiken. Visserligen hörde Frankrike till segermakterna både i första och andra världskriget men led svårt i båda krigen och lyckades aldrig återta sin forna ställning. Under det krisartade året 1958 genomförde General de Gaulle en omfattande reform som ledde till den femte republiken och dagens stabila presidentiella demokrati. Under de senaste decennierna har samarbetet mellan Frankrikes och Tyskland haft en central betydelse för den ekonomiska integrationen i Europa och Frankrike har idag en central roll i det europeiska samarbetet kring Ekonomiska och monetära unionen. Frankrike är en av FN:s säkerhetsråds fem permanenta medlemmar och har kärnvapen. :Se även:
- Ludvig XIV av Frankrike
- Lista över Frankrikes statsöverhuvuden

Politik

: Huvudartiklar: Frankrikes politik Den femte republikens konstitution antogs vid en folkomröstning den 28 september 1958. Konstitutionen stärkte statschefens position gentemot parlamentet och fastställer att presidenten (Président de la République) ska tillsättas genom direkta val för ämbetsperioder på 5 år (ursprungligen 7 år). Presidentens omfattande befogenheter ska säkerställa statsmaktens stabilitet och statens existens. Presidenten tillsätter premiärminstern, leder regeringen, kan utlysa nyval till parlamentet, har makten över militären och är den som undertecknar internationella avtal. De 577 ledamöterna i nationalförsamlingen (les députés de l'Assemblée nationale), den lagstiftande församlingen, tillsätts för femårsperioder genom direkta val i enmansvalkretsar. Nationalförsamlingen har möjligheten att upplösa regeringen som därmed återspeglar majoriteten i nationalförsamlingen. Hälften av senatorerna (les sénateurs, f.n. 331, kommer att utökas till 346 fram till 2010) i nationalförsamlingens överhus (Sénat) tillsätts var tredje år för en period på sex år. Senatorerna har begränsad makt och nationalförsamlingen har alltid sista ordet om oenighet råder mellan de två kamrarna utom i konstitutionella frågor. Regeringen har ett stark inflytande över nationalförsamlingens dagordning. Det franska politiska livet har under de senaste decennierna utmärkts av en polarisering mellan två politisk grupperingar: Vänstern kring franska socialistpartiet (Parti Socialiste) och högern kring först RPR (Rassemblement Pour la République) därefter dess efterföljare UMP (Union pour un Mouvement Populaire eller Union pour la Majorité Présidentielle). Extremhögerpartiet FN (Front National) förespråkar "mer lag och ordning" och tuffare invandringspolitik och har sedan början av 1980-talet hamnat på omkring 16% av rösterna i valen. De har sedan även haft stora strejker i Paris under senare år.

Administrativ uppdelning

Front National : Huvudartikel: Frankrikes administrativa uppdelning Frankrike är uppdelat i
- 26 regioner (régions), 22 inhemska och fyra översjöiska: Se Frankrikes regioner
- 100 departement (départements): Se Frankrikes departement
- 342 arrondisment (arrondissements): Se Frankrikes arrondissement
- 4 040 kantoner (cantons), inklusive 156 översjöiska: Se Frankrikes kantoner
- 36 679 kommuner (communes): Se Frankrikes kommuner Departementen är numererade och dessa nummer används som postnummer och på bilarnas registreringsskyltar. De översjöiska departementen är forna franska kolonier som numera åtnjuter samma eller motsvarande status som det egentliga Frankrike. De betraktas som delar av Frankrike (och därmed också EU) snarare än avhängiga territorier. De översjöiska territorierna och länderna utgör delar av den franska republiken men inte av Europa eller EU. Trots detta används euro som valuta även i dessa områden. De översjöiska kommunerna har en administrativ status mittemellan de översjöiska departementen och de översjöiska territorierna. Frankrike kontrollerar också ett antal öar i Indiska oceanen och Stilla havet: Nya Kaledonien, Franska Polynesien, Wallis- och Futunaöarna och de Franska sydliga och Antarktiska territorierna. Dessutom var Frankrike före revolutionen 1789 uppdelat i provinser. Se vidare: Frankrikes provinser. I Frankrike kallas motsvarigheten till landshövding Président du conseil général.

Geografi

Président du conseil général : Huvudartikel: Frankrikes geografi Frankrike sträcker sig från Medelhavet till Nordsjön och från Rhen till Atlanten. Det angränsar till Storbritannien, Belgien, Luxemburg, Tyskland, Schweiz, Italien, Monaco, Andorra och Spanien. Utanför moderslandet har Frankrike gemensamma landgränser med Brasilien, Surinam och Nederländerna. Förutom moderlandet i Västeuropa (la métropole) består Frankrike av territorier i Nordamerika, Karibien, Sydamerika, Indiska oceanen, Stilla havet och Antarktis (anspråken på landområdet i Antaktis erkänns inte av de flesta länderna i världen). Frankrike rymmer landskap av många, mycket varierande slag, från kustslätterna i norr och i väst vid Atlanten och Nordsjön till de stora bergskedjorna, Pyrenéerna i söder och Alperna i öster med Alpernas högsta bergtopp Mont Blanc, 4 810 m. Inne i landet finns andra bergskedjor som Centralmassivet och Vogeserna. Frankrike delas mellan fyra stora flodsystem varav tre utmynnar i Atlanten. De rinner över det svagt lutande slättlandet i norra och västra Frankrike och eras bördiga flodområden har gjort att landets ekonomiska och politiska medelpunkt hamnat i landets norra delar, vilket kan ses som en starkt bidragande orsak till att Paris blivit landets centrum. : De större franska floderna är:
- Loire - rinner ut i Biscayabukten och vars hela avrinningområde finns i Frankrike.
- Rhône - som födds i Schweiz och inträder i Franrike via Genèvesjön för att sedan möta Saône vid Lyon och därefter, som enda franska flod rinna ut i Medelhavet vid Marseille.
- Seine - den enda större floden som mynnar ut i Engelska kanalen. Viktiga bifloder är Oise, Marne, Yonne och Aube.
- Garonne - som födds i Spanien men passerar den franska gränsen efter bara ett par kilometer och passerar städer som Toulouse och Bordeaux.
- Meuse - födds i Frankrike men rinner ut i Belgien och Nederländerna
- Rhen - som utgör Frankrikes gräns mot Tyskland Klimatet i norra Frankrike är svalt och fuktigt medan det i de södra delarna råder ett torrt och hett medelhavsklimat. I området mellan Centralmassivet och Medelhavet återfinns också de legendariska vindarna Mistral- och Sirocconvindarna. Frankrike är, med undantag för Alperna, förskonat från extrema klimatförhållanden. : Större eller kulturellt betydande franska städer: Abbeville, Ajaccio, Albertville, Albi, Amiens, Angers, Angoulême, Aurillac, Bastia, Besançon, Bordeaux, Belfort, Brest, Brive, Caen, Cahors, Calais, Cannes, Carcassonne, Chamonix, Charleville-Mézières, Châtellerault, Chinon, Clermont-Ferrand, Colmar, Deauville, Dieppe, Digne-les-Bains, Dijon, Dole, Domremy, Dreux, Dunkerque, Evreux, Grenoble, La Baule, La Rochelle, Le Havre, Lille, Lyon, Marseille, Mende, Metz, Mont-de-Marsan, Montauban, Montpellier, Nantes, Nice, Nîmes, Orléans, Paris, Pau, Périgueux, Perpignan, Poitiers, Quimper, Reims, Rennes, Rodez, Roubaix, Saint-Gaudens, Saint-Etienne, Saint-Nazaire, Saint-Tropez, Saumur, Sète, Soissons, Strasbourg, Tarbes, Toulon, Toulouse, Tours, Tourcoing, Valence, Vichy : Se även: Lista över Frankrikes städer, Lista över Frankrikes nationalparker

Ekonomi

: Huvudartikel: Frankrikes ekonomi Frankrike har en diversifierad marknadsekonomi med endast ett fåtal statsägda företag. Den franska ekonomin är en av världens högst utvecklade och är starkt inriktad på högteknologi. Den räknas till världens femte största efter USA, Japan, Tyskland och Storbritannien. Enligt WTO var Frankrike 2003 världens femte största varuexportör efter USA, Tyskland, Japan och Kina och den fjärde största importören efter USA, Tyskland och Kina. Enligt OECD hade Frankrike 2003 störst andel utländska investeringar (räknat i procent) före USA och Belgien. Genom sitt kärnkraftsprogram är Frankrike också det land med högst grad av självförsörjande i Västeuropa och den av världens sju mest industrialiserade länder som producerar minst andel koldioxid. Levnadsstandarden i Frankrike är alltså väldigt hög. Den franska ekonomin är en kombination av marknadsekonomi och stark men avtagande statlig inblandning. Stora områden med bördig mark, användningen av modern teknologi och subventioner har tillsammans gjort Frankrike till Västeuropas ledande jordbruksnation. Den franska ekonomin är, även efter förlusten av Algeriet på 1960-talet, en av världens starkaste. Frankrike har också en ledande rymdindustri och är den enda europeiska nation som har en nationell rymdcenter. Den franska staten äger fortfarande en stor del av landets infrastruktur och är huvudägare i flera järnvägs-, elektricitets-, flygindustri- och telekommunikationsföretag men har sedan början av 1990-talet alltmer släppt sin kontroll över dessa sektorer. Staten säljer bit för bit av sin andelar i företag som France Telecom, Air France och i andra försäkrings- och försvars- samt bankföretag. Frankrike sjösatte Euron tillsammans med 10 andra medlemmar 1 januari 1999 och i början av 2002 ersatte euromynt och -sedlar helt den franska francen. Sedan andra världskriget har Frankrike stegvis närmat sig Tyskland såväl politiskt som ekonomiskt och de två länderna betraktas ofta de som leder den europeiska integrationen inom EU. Frankrike lockar årligen 77 miljoner turister, vilket är betydligt fler än vad som bor i landet, och gör landet till världens populäraste turistdestination framför Spanien (51.7 miljoner) och USA (41.9 miljoner) enligt WTO (World Tourism Organisation). Det som lockar turisterna är många städer av stort kulturellt intresse; stora mängder bad- och skidorter; idylliska landskap och världsmetropolen Paris. : Se även: Lista över franska företag

Demografi

Religion

Frankrike är 75 % romerska katoliker, 6–7% muslimer (främst sunniter), 1,5 % protestanter, 1 % judar buddister m fl

Kultur


- Konstens historia: Frankrike
- Aubusson-tapet
- Gobeläng
- Lista över Frankrikes katedraler, kyrkor och kloster

Sport


- Frankrikes fotbollslandslag

Externa länkar


- [http://www.cia.gov/cia/publications/factbook/geos/fr.html CIA Factbook - France] Kategori:Europas länder kategori:Frankrike als:Frankreich fiu-vro:Prantsusmaa ja:フランス ko:프랑스 ms:Perancis simple:France th:ประเทศฝรั่งเศส zh-min-nan:Hoat-kok

Gibraltar

Gibraltar är en brittisk kronkoloni belägen på södra delen av Pyreneiska halvön, vid Gibraltar sund, med ett läge som möjliggör fullständig militär kontroll av all in- och utpassering i Medelhavet. Den har en folkmängd omkring 31 000. Dess huvudstad är Gibraltar Town. Spanien gör sedan 1700-talet anspråk på området. Kända är de apor, makaker (Macaca sylvanus), som bor på Gibraltarklippan.
Image:Gibraltar rock Dec 2004.jpg|Klippan Image:Gibraltar Border.jpg|Gränsen mellan Gibraltar och Spanien från den spanska sidan Image:Monkeys at Gibraltar Dec 2004 4.jpg|Två av Gibraltars apor Image:Gibraltar-NLT Landsat7.jpg|Satellitfoto av Gibraltar Kategori:Gibraltar Kategori:Exklaver ja:ジブラルタル ko:지브롤터 simple:Gibraltar zh-min-nan:Gibraltar

Madrid

Madrid är huvudstad i Spanien. Staden har drygt tre miljoner invånare, med förorter fem miljoner, vilket gör den till den största staden på den iberiska halvön. Staden är även säte för ärkebiskopen.

Historia

Under 800-talet byggdes en borg på den plats där slottet nu ligger. År 1038 erövrades staden från muslimerna och blev kastiliansk. År 1561 flyttades det kungliga residenset till Madrid och 1606 blev staden officiellt Spaniens huvudstad. År 1706 erövrade brittiska och portugisiska trupper staden under det spanska tronföljdskriget. Mellan 1808 och 1813 kontrollerade fransmännen staden och Napoleons bror Josef blir kung. Madrid var Europas kulturhuvudstad under år 1992. År 2004 dödades 190 personer i ett stort terrorattentat.

Geografi

Staden ligger i centrala Spanien på 665 meters höjd. Norr om staden finns 2 000 meter höga berg. Omkring 50 kilometer söder om staden finns dess "moderstad" Toledo.

Näringsliv och Ekonomi

I staden finns betydande flygplans-, fordons- textil, kemi- och livsmedelsindustrier. Staden är Spaniens största järnvägsknutpunkt. Staden har en av världens största och snabbast växande tunnelbanor.

Se även


- Real Madrid, fotbollslag
- Atlético de Madrid, fotbollslag

Externa länkar


- [http://www.munimadrid.es/ Officiell hemsida]
- [http://www.elitepilates.net Pilates Madrid] Kategori:Orter i Spanien Kategori:Europas huvudstäder ja:マドリード ko:마드리드 simple:Madrid th:มาดริด

Ferdinand II av Aragonien

Ferdinand II av Aragonien (på spanska Fernando de Aragón, på katalanska Ferran d'Aragó), kallad "den katolske", född 10 mars 1452 i Soz, Aragonien, död 23 juni 1516 i Madrigalejo, var kung av Aragonien, Kastilien, Sicilien, Neapel, Navarra och greve av Barcelona samt kung av ett förenat Spanien från 1479. Han var son till Johan II av Aragonien i dennes andra äktenskap med Juana Enriquez. Den 19 oktober 1469 gifte han sig med sin kusin, Isabella I av Kastilien, och därmed förenades de bådas riken, Aragonien och Kastilien, till ett gemensamt rike som de styrde tillsammans. Deras äktenskap resulterade i en "guldålder" för Spanien - deras välde kom att omfatta hela iberiska halvön och Spanien blev Europas ledande stormakt. Den s.k. spanska inkvisitionen etablerades 1478 och 1492, i samband med erövringen av Granada, drevs judarna ut ur Spanien. Ferdinand och Isabella stödde också handel och upptäcktsresande - deras gynnande av Columbus ledde till spanska besittningar i Central- och Sydamerika. Ferdinand var en äkta renässansfurste - han beskrivs aom mycket duglig, arbetsam och ihärdig, men även en beräknande man som noga och hänsynslöst genomförde sina planer. Han gifte sig en andra gång år 1505 med Germaine de Foix.

Barn med Isabella av Kastilien


- Isabella (1470-1498; gift med först arvprins Alfonso av Portugal, och sedan Manuel I av Portugal)
- Juan (1478-1498)
- Johanna den vansinniga (1479-1555)
- Maria (1482-1517; gift med Manuel I av Portugal)
- Katarina av Aragonien (1485 - 1536; gift med Henrik VIII av England)

Barn med Germaine de Foix


- en son, född och död 1509 Kategori:Spaniens regenter Kategori:Personer i Spaniens historia ja:フェルナンド2世 (アラゴン王)

1940

Händelser


- 1 januari - Karlskoga får stadsprivilegium.
- 2 januari - Filmen Trollkarlen från Oz med Judy Garland har svensk premiär.
- 6 januari
  - På trettondagen arbetar hundratusen personer i 400 svenska företag och skänker inkomsten till Finlandshjälpen.
  - Sveriges första skidlift invigs i Åre.
- 8 januari - Den svenska riksdagen godkänner införandet av tvångsmedel i krigstid.
- 10 januari - En operativ svensk flygstyrka överförs till Kemi i Finland.
- 12 januari - Ryska flygplan bombar städer i Finland.
- 15 januari - Viss censur av vykort införs i Sverige.
- 16 januari - De första finska krigsbarnen kommer till Haparanda.
- 26 januari - Statens informationsstyrelse inrättas med uppgift att bland annat övervaka svenska böcker, press, radio och film.
- 27 januari - Biografteatern Amiralen i Malmö invigs av Jens Edvard Kock.
- Januari - Den svenska regeringen beviljar 23,5 miljoner kronor för byggandet av befästningar längs skånska kusten, den så kallade Per Albinlinjen.
- 3 februari - Den första "stridsgruppen" av svenskar hamnar i stridigheter i finska vinterkriget.
- 10 februari - I den antikommunistiska stämningen gör den svenska polisen på regeringens direktiv razzior i kommunistiska lokaler och tidningsredaktioner.
- 21 februari - Sovjetiskt flyg bombar av misstag Pajala kyrkby.
- Februari - Den svenska socialstyrelsen får rätt att förordna om omhändertagande i förläggning av icke önskvärda utlänningar.
- 2 mars - Både svenska och norska regeringarna säger nej till transitering av allierade trupper genom länderna till Finland.
- 3 mars - Den kommunistiska tidningen Norrskensflammans hus i Luleå förstörs vid en anlagd brand. Fem personer omkommer.
- 4 mars - Föregångaren till det svenska sportlovet, kokslovet, införs, för att spara på uppvärmningen av de svenska skolorna.
- 12 mars - Vinterkriget avslutas genom fredsavtal mellan Finland och Sovjetunionen. Villkoren betraktas på många håll i världen som mycket hårda för Finland. Striderna upphör dagen därpå.
- 21 mars - Svenska kommunist- och nazisttidningar beläggs med transportförbud.
- 27 mars - Kaffe och te ransoneras, vilket blir de första svenska ransoneringarna under andra världskriget.
- April - Den svenska beskickningen varnar för ett anfall mot Skandinavien. Sveriges överbefälhavare begär omfattande förstärkning av beredskapen, sedan man fått förvarningar om att både tyskarna och de allierade tänker ingripa i Skandinavien.
- 8 april - Tyskland minerar norskt territorialvatten.
- 9 april - Tyskland anfaller Danmark och Norge, vilket går under benämningen Operation Weserübung. Norska flyktingar börjar strömma över gränsen till Sverige. Huvuddelen av de svenska styrkorna finns i norr, vid finska gränsen. Danmark kapitulerar så gott som omedelbart.
- 11 april - Allmän mobilisering utfärdas i Sverige.
- 12 april - Statsminister Per Albin Hansson deklarerar Sveriges fasta försvars- och neutralitetsvilja.
- 13 april - Per Albin Hansson uppmanar vid en presskonferens till återhållsamhet i den svenska kritiken mot Tyskland.
- 1 maj - Förstamajfirandet sker i den nationella samlingens tecken i Sverige. Demonstrationstågen ersätts av nationella medborgartåg.
- 10 maj
  - Den tyska offensiven på västfronten startar när tyskarna går in i Nederländerna, Belgien och Luxemburg. Island besätts av brittiska trupper.
  - Winston Churchill efterträder Neville Chamberlain som brittisk premiärminister.
- 13 maj - Winston Churchill håller tal i parlamentet där hanbara kan lova "Blod, svett och tårar".
- 14 maj
  - Den nederländska hamnstaden Rotterdam bombas svårt av tyska Luftwaffe.
  - Nederländerna kapitulerar.
- 15 maj
  - Tyska trupper överskrider gränsen till norra Frankrike.
  - Den första McDonald'srestaurangen öppnas i San Bernardino, Kalifornien.
- 27 maj
  - Allierade trupper påbörjar Operation Dynamo, evakuering från Dunkerque över engelska kanalen i vad som har kallats Miraklet i Dunkerque.
  - Belgien kapitulerar.
- 29 maj - Riksdagen beslutar att det svenska hemvärnet, som spontant har bildats här och var under 1939 och 1940, skall organiseras.
- 31 maj - Körverket Förklädd gud uruppförs i svensk radio.
- 4 juni - Operation Dynamo avslutas efter att man har räddat stora delar av den brittiska expeditionskåren - cirka 300 000 man - över till Storbritannien.
- 7 juni - Norge kapitulerar till Tyskland.
- 8 juni - Den allierade expeditionskåren i norra Norge, bestående av brittiska, franska och polska trupper, tvingas evakuera från Narvik.
- 9 juni - Den svenska regeringen ger sin tillåtelse till tyska trupptransporter till och från Norge genom Sverige.
- 10 juni
  - Italien förklarar krig mot Storbritannien och Frankrike. USAs president Franklin D. Roosevelt betecknar handlingen som En dolkstöt i ryggen vid ett tal i Virginia.
  - Tyska truppförband under ledning av general Erwin Rommel når fram till Engelska kanalen.
- 12 juni - Den svenska riksdagen antar i en första omröstning en tryckfrihetsparagraf i grundlagen som tillåter censur vid krig eller krigsfara.
- 14 juni
  - Tyska trupper marscherar in i Paris.
  - Koncentrationslägret Auschwitz-Birkenau börjar sin verksamhet.
- 15 juni - Sovjetunionen anfaller Baltikum.
- 18 juni - Den franske generalen Charles de Gaulle håller ett radiotal från London där han uppmanar sina landsmän till motstånd samt bildar en fransk exilregering.
- 22 juni - Fransk-tysk vapenvila undertecknas i Compiègneskogen i samma järnvägsvagn som där tyskarna undertecknade kapitulationen 1918.
- Juni - Sverige börjar ta emot omkring 50 000 norska flyktingar.
- 6 juli - En svensk-tysk överenskommelse ingås om transitering av varor och militär personal från Tyskland till Norge. Detta benämns Permittenttrafiken.
- 10 juli – Slaget om Storbritannien (Battle of Britain) börjar med tyska anfall mot brittiska konvojer i Engelska kanalen.
- 1 augusti - Polismästaren i Stockholm förbjuder, efter tyska påtryckningar, den mot Hitler riktade sången Den ökända hästen från Troja i Karl Gerhards revy Gullregn.
- 21 augusti – Leon Trotskij avlider av skador han tillfogats med isyxa av en mördare.
- 7 september – Luftwaffe börjar bomba London för första natten av 57 i följd.
- 8 september - Livsmedelsransonering införs i Sverige.
- 12 september - De prehistoriska grottmålningarna i Lascauxgrottorna upptäcks.
- 15 september - Andrakammarvalet resulterar i socialdemokratisk majoritet, varvid Bondeförbundet vill gå ur den svenska regeringen, men samlingsregeringen bibehålls.
- 24 september - Karin Boyes roman Kallocain om ett totalitärt samhälle med tankekontroll utkommer.
- September - Tyskarna börjar transitera trupper från Norge till Finland via Sverige.
- 24 oktober
  - En färja med trupptransport av ingenjörer kantrar i sjön Armasjärvi vid Övertorneå. 46 man omkommer, de flesta hemmahörande i Norrbotten.
  - Den svenska Johnsonlinjens tankmotorfartyg Janus torpederas. Fyra man omkommer, medan 33 räddas av ett engelskt örlogsfartyg.
  - Ett tyskt enmotorigt jaktflygplan nödlandar utanför Karlstad på grund av kompassfel. Besättningsmannen, en underofficer, och planet omhändertas av svensk militär.
- 28 oktober - Italien invaderar Grekland.
- 31 oktober – Tyskland skjuter upp Operation Seelöwe på obestämd tid, men fortsätter bombningarna av södra England.
- Oktober - Torgny Segerstedt (redaktör för Göteborgs Handels- och Sjöfarts Tidning) kallas upp till Gustaf V för att förmås upphöra med sina tyskfientliga skriverier. Han vägrar.
- 10 november - En jordbävning med styrkan 7,3 på Richterskalan drabbar Rumänien. Omkring 1 000 människor omkommer.
- 14 november - Coventry i England förstörs genom ett omfattande bombanfall utfört av tyska Luftwaffe.
- 15 november - Som svar på anfallet mot Coventry börjar RAF att bomba Hamburg i Tyskland.
- 22 november - En svensk skolutredningskommitté tillsätts.
- 1 december - All privat användning av bensin i Sverige stoppas. Bilarna får drivas med gengas.
- 16 december
  - Det största handelsavtal Sverige någonsin undertecknat ingås med Tyskland.
  - Idrottsmannen Olle Möller häktas för mord på 10-åriga Gerd Johansson. Han döms senare mot sitt nekande till 10 års straffarbete.
- 18 december – Adolf Hitler fastställer planen för Operation Barbarossa – anfallet mot Sovjetunionen.
- 21 december - Den svenska filmen Swing it magistern med Alice Babs i huvudrollen har premiär och bidrar till swingdansens storhetstid.
- 29 december - Tyska Luftwaffe bombar London och dödar nästan 3.000 civila.
- 30 december - Det första svenska lejdfartyget, Gullmaren, som efter förhandlingar med de krigförande släpps igenom krigszonerna ankommer från New York med last av livsmedel.
- 31 december - Vid nyårsfirandet på Skansen läses inte dikten Nyårsklockan, men den traditionelle uppläsaren Anders de Wahl läser den i radio.
- Gösta Nyström konstruerar den självbärande bilkarossen.
- I en marinorder avskedas all kommunistisk civilanställd personal i Sverige. Kommunistiska värnpliktiga placeras på logementsfartyget Bercut.
- Gustav V försäkrar Hitler att Sverige skall värna sin neutralitet samt att man är fast besluten att förhindra allierad aktivitet på svenskt område.
- Norge och Sverige diskuterar möjligheten att förvandla Narvik till neutralt område under svensk administration.
- Diskussionen om ett svensk-finskt försvarsförbund tas upp igen men faller på både Sovjets och Tysklands motstånd.
- På socialdemokraternas partikongress framför Per Albin tanken på en permanent samlingsregering då alla nu står på samma demokratiska värdegrund.
- Det svenska Centralförbundet Folk och Försvar bildas av politiska partier, frivilliga försvarsorganisationer med flera för att informera om riksdagens säkerhetspolitik.
- Riksmarschen, propagandatävlingar i gång och ett uttryck för beredskaps- och folkhälsoandan i Sverige, anordnas för första gången.
- En svensk lag som möjliggör upplösandet av partier antas, men kommer aldrig att användas.
- Brittiska bombplan bombar av misstag Malmö.
- Den svenska priskontrollnämnden inrättas.
- Studieförbundet Medborgarskolan bildas av Högerns ungdomsförbund.
- Karolinska sjukhuset i Stockholm invigs.
- Damernas värld bildas genom ombildning av handarbetstidningen Flitiga händer.
- Vägskatt införs i Sverige.

Födda


- 1 januari - Clifford Olson, kanadensisk seriemördare.
- 2 januari - Vjatjeslav Ivankov, rysk förbrytare.
- 11 januari - Bertil Bertilson, svensk musiker, kompositör, sångare och en av medlemarna i Rockfolket.
- 16 januari - Kjell E. Genberg, svensk deckarförfattare.
- 21 januari - Jack Nicklaus, amerikansk golfspelare.
- 22 januari - John Hurt, brittisk skådespelare.
- 9 februari - John Maxwell Coetzee, sydafrikansk författare, nobelpristagare 2003.
- 19 februari
  - Saparmurat Niyazov, president i Turkmenistan.
  - Smokey Robinson, amerikanska sångare.
- 21 februari - Peter Gethin, brittisk racerförare.
- 23 februari - Peter Fonda, amerikansk skådespelare och regissör.
- 24 februari
  - Inger Alfvén, svensk författare.
  - Anson Chan, ledande politiker i Hong Kong.
  - Denis Law, skotsk fotbollsspelare.
- 28 februari
  - Mario Andretti, racerförare.
  - Joe South, amerikansk popmusiker.
- 29 februari - Vartholomaios I, ekumenisk patriark av Konstantinopel.
- 2 mars - Lothar de Maizière, tysk politiker
- 6 mars - Bernt Ström, svensk skådespelare.
- 7 mars - Viktor Savinich, rysk kosmonaut.
- 12 mars - M.A. Numminen, finländsk artist, sångare, kompositör och författare.
- 15 mars
  - Frank Dobson, brittisk parlamentsledamot för Labour från 1979.
  - Phil Lesh, amerikansk musiker, basist i Grateful Dead.
- 16 mars - Bernardo Bertolucci, italiensk filmregissör.
- 22 mars
  - Gunnar Bergvall, svensk civilingenjör och civilekonom, grundare av TV4.
  - Göran Grimwall, svensk professor och författare.
- 24 mars - David Atkinson, brittisk parlamentsledamot för de konservativa.
- 25 mars - Inger Säfwenberg, svensk TV-producent.
- 26 mars - Christina Odenberg, biskop i Lunds stift från 1997-.
- 27 mars
  - Christina Jutterström, svensk journalist, chefredaktör för Dagens Nyheter 1982-1995 och för Expressen 1995-1996, vd för Sveriges Television från 2001.
  - Austin Pendleton, amerikansk skådespelare.
- 1 april - Wangari Maathai, kenyansk miljöaktivist, vice miljöminister i Kenya, mottagare av Nobels fredspris.
- 2 april - Mike Hailwood, brittisk racerförare.
- 9 april - Mona-Lis Hässelbäck, svensk skådespelerska.
- 15 april - Ove Engström, svensk sångare och kompositör.
- 16 april
  - Valerie Davey, brittisk parlamentsledamot för Labour från 1997.
  - Margrethe II, dansk drottning.
- 18 april - Märit Andersson, svensk regissör, TV-producent och journalist.
- 19 april
  - Reinhard Bonnke, tysk evangelist.
  - Johnny Nash, amerikansk musiker.
- 21 april - Mokdad Sifi, före detta regeringschef i Algeriet.
- 25 april - Al Pacino, amerikansk skådespelare.
- 30 april - Marutei Tsurunen, japansk politiker, född i Finland.
- 3 maj - Peter Kneip, svensk skådespelare.
- 5 maj
  - Lance Henriksen, amerikansk skådespelare.
  - Lasse Åberg, svensk skådespelare och konstnär.
- 7 maj
  - Harry Klynn, grekisk skådespelare, manusförfattare och komiker.
  - Vassilis N. Triandafilidis, grekisk skådespelare, komiker och manusförfattare.
- 9 maj - James L. Brooks, amerikansk manusförfattare, regissör och producent.
- 10 maj - Bill Cash, brittisk konservativ politiker, parlamentsledamot 1984-.
- 12 maj - Lill Lindfors, svensk artist.
- 15 maj - Ira Einhorn, amerikansk mördare.
- 16 maj - Mathias Henrikson, svensk skådespelare.
- 20 maj - Sadaharu Oh, japansk basebollspelare.
- 26 maj - Levon Helm, amerikansk musiker, trummis i The Band.
- 29 maj - Farooq Leghari, president i Pakistan 1993-1997.
- 31 maj - Bruce Chatwin, brittisk författare och vagabond.
- 2 juni - Konstantin II, kung av Grekland.
- 7 juni - Tom Jones, walesisk sångare.
- 8 juni - Nancy Sinatra, amerikansk sångerska.
- 23 juni
  - Wilma Rudolph, amerikansk friidrottare med tre OS-guld 1960.
  - Stuart Sutcliffe, brittisk musiker, spelade med i The Beatles.
- 2 juli
  - Robert Broberg, svensk artist.
  - Kenneth Clarke, brittisk konservativ politiker.
  - Georgi Ivanov, bulgarisk komonaut.
- 6 juli - Nursultan Nazarbajev, president i Kazakhstan.
- 7 juli
  - Maud Elfsiö, svensk skådespelare.
  - Ringo Starr, eg. Richard Starkey, brittisk trumslagare och sångare, medlem i The Beatles.
- 8 juli - Ben Chapman, brittisk parlamentsledamot för Labour från 1997.
- 11 juli - Anita Wall, svensk skådespelare.
- 13 juli - Patrick Stewart, brittisk skådespelare.
- 18 juli - James Brolin, amerikansk skådespelare.
-