Home About us Products Services Contact us Bookmark
:: wikimiki.org ::
Språkforskare

Språkforskare

Lingvistik, även kallat språkvetenskap. Underavdelningar är:
- ASV (allmän språkvetenskap), även kallat allmän lingvistik, som i sin tur delas upp i morfologi, syntax och semantik.
- Fonetik
- Förståelse, eller perception, kan sägas tillhöra båda underavdelningarna.

Externa länkar


- [http://www.ling.gu.se Institutionen för lingvistik], Göteborgs universitet
- [http://www.ling.su.se Institutionen för lingvistik], Stockholms universitet
- [http://www.ling.lu.se Institutionen för lingvistik], Lunds universitet
- [http://www.lingfil.uu.se Institutionen för lingvistik och filologi], Uppsala universitet
- [http://www.liu.se/isk/ Institutionen för språk och kultur], Linköpings universitet

Se även


- hjälpspråk
- grammatik
- språk Kategori:Lingvistik fiu-vro:Keeletiidüs ja:言語学 ko:언어학 th:ภาษาศาสตร์ zh-min-nan:Gí-giân-ha̍k

Språkvetenskap

Språkvetenskap är benämningen på forskning och vetenskapen kring språk. Ordet används ofta synonymt med lingvistik och allmän språkvetenskap, som innefattar ett större fält (bland annat fonetik).

Se även


- falska vänner
- språk
- lingvist
- internationellt hjälpspråk Kategori:Lingvistik

Morfologi (lingvistik)

Morfologi är den del av lingvistiken som studerar ordens struktur, deras former och bildning. Ordet är den minsta enhet som är relevant för syntaxen, men även dessa enheter har en inre struktur, och i de flesta språk (om inte alla) kan man tydligt urskilja delar av ord som kan regelmässigt förknippas med delar av andra ord. Dessa orddelar kallas för morfem. Sambandet mellan till exempel potatis, potatisar och potatisskalare är för en modersmålstalare av svenska helt uppenbart. Lika uppenbart är det att förhållandet mellan dessa ord går att uttrycka som regler, vilka kan tillämpas på många, många andra ordpar. På samma sätt som potatis förhåller sig till potatisar, så förhåller sig lök till lökar, potatis har samma funktion i potatisskalare som lök i lökskärare. I det första exemplet, så rör reglen pluralbildning och i det andra exemplet en regel för hur sammansatta ord kan bildas. Termen morfologi introducerades av August Schleicher 1859: Für die Lehre von der Wortform wähle ich das Wort "Morphologie" ("vad gäller läran om ordformerna, så väljer jag ordet 'morfologi'", Mémoires Acad. Impériale 7/1/7, 35).

Lexem och ordformer

I vardagligt språk så är ordet ord tvetydigt. Om vi återvänder till exemplet med potatis och potatisar, så är dessa i en betydelse samma ord (båda är de substantiv som refererar till samma typ av rotfrukt, enbart antalet skiljer sig åt), men i en annan betydelse är de två olika ord (de kan inte i alla typer av satser bytas ut mot varandra). Skillnaden mellan dessa två betydelser av ord är förmodligen den mest fundamentala och viktiga inom morfologin. Den första betydelsen, där potatis och potatisar anses vara samma ord, kallas för lexem, den andra för ordform. På så sätt kan vi säga att potatis och potatisar är olika former av samma lexem. De två orden potatis och potatisskalare refererar däremot inte till samma typ av föremål, och de är två olika lexem. Den form av som vanligen används för att representera ett lexem, kallas för dess grundform eller lemma.

Böjning och ordbildning

Om man tar begreppet lexem i beaktning, så kan man urskilja två typer av morfologiska regler. Några regler rör hur olika ordformer står i relation till varandra, medan andra regler rör hur olika lexem står i relation till varandra. Den första typen av regler kallas för böjningsregler och den andra typen för ordbildningsregler. Ett förenklat sätt att uttrycka detta är att ordbildningsregler skapar nya ord (det vill säga lexem), medan böjningsregler skapar nya ordformer av samma ord (lexem). Ordbildningsregler kan man dela upp i två typer: avledning(??) och sammansättning. Sammansättning är när man utgår från två eller flera fullständiga lexem och fogar samman dessa till ett nytt lexem. potatisskalare är till exempel ett sammansatt ord, då både potatis och skalare är fullständiga lexem. Avledning å andra sidan är en typ av ordbildning där alla komponenterna inte är självständiga lexem, utan några av dem är till exempel prefix eller suffix. På så sätt är till exempel ordet oberoende bildat av prefixet o-, vilket fogats till lexemet beroende. beroende i sin tur är bildat av lexemet 'bero, till vilket fogats suffixet -ende. Dessa affix är alltså inte lexem, men de är ändå betydelsebärande orddelar - morfem. Gränsdragningen mellan böjning och ordbildning är långt ifrån alltid lika enkel att göra som i exemplen ovan. Det finns ett flertal fall där oenighet råder om huruvida en given regel bör betraktas som en böjningsregel eller en ordbildningsregel.

Paradigm och morfosyntax

Begreppet paradigm (böjningsmönster) är nära förknippat med begreppet böjning. Ett lexems paradigm är alla de ordformer som det kan förekomma i, grupperat efter grammatisk kategori. Välkända exempel på paradigm är verbkonjugationer och substantivens deklination. De olika ordformerna kan ofta ställas upp i tabellform, med gemensamma särdrag såsom tempus, aspekt, modus, numerus, genus eller kasus som kategorier. En tabell över de personliga pronomina i svenskan skulle till exempel använda sig av kategorierna person, numerus, genus och kasus. Vilka kategorier som används för att gruppera ord i paradigm beror på vad som är syntaktiskt relevant för språket i fråga. I ett språk där till exempel verbet måste böjas beroende på subjektets numerus, så är naturligtvis numerus en relevant kategori. Den allra största skillnaden mellan böjning och ordbildning är att de olika böjningsformerna är organiserade i paradigm, vilka bestäms av syntaktiska krav. Den del av morfologin som behandlar samspelet mellan syntax och morfologi kallas för morfosyntax, och inom morfosyntaxen sysslar man inte med ordbildning.

Allomorfer och morfofonologi

I beskrivning ovan förbigick vi i tystnad det faktum att inte alla substantiv bildar plural genom att foga -ar till lexemets grundform. I själva verket finns det ett flertal ändelser som används för att bilda plural: flicka använder -or', träd använder nollplural med mera. Det är en av de största källorna till förvirring inom morfologin att det ytterst sällan råder ett ett-till-ett-förhållande mellan funktion och form. I detta fall kan -ar, -or, -er och nollplural betraktas som varianter av ett pluralmorfem. Sådana varianter kallas för allomorfer. Man kan skilja på flera typer av allomorfer. I vissa fall råder fri variation mellan vilken variant man använder, men vanligen är vilken allomorf som skall användas betingad av fonologiska regler. Det förekommer också att en funktion, såsom plural, fylls av en form som inte på något sätt är fonologiskt relaterad till andra former, så kallad suppletion. Det vanligaste är dock den fonologiskt betingade variationen mellan allomorfer. Olika fonologiska regler bestämmer vilka typer av språkljud som kan förekomma tillsammans, och morfologiska regler skulle kunna leda till att dessa fonologiska regler bryts. Språket löser då detta genom att använda sig av en fonologiskt acceptabel allomorf. Studiet av hur allomorfer uppstår genom ett samspel mellan fonologi och morfologi kallas för morfofonologi. Många morfofonologiska regler faller under det som kallas för sandhi.

Lexikologi

Lexikologi eller lexikal morfologi är den del av morfologin som sysslar med ordförrådet, vilket från morfologins synvinkel är de lexem som ett språk använder sig av. Denna del av morfologin sysslar mest med ordbildning, vare sig det rör sammansättning, avledning eller lånord.

Morfologisk typologi

Under 1800-talet delade filologer in världens språk baserat på deras morfologi. Denna indelning klassfierade vissa språk som isolerande, vissa som agglutinerande och vissa som syntetiska. Utmärkande för de isolerande språken var att de ansågs ha mycket lite morfologi (åtminstone böjningsmorfologi). De agglutinerande språken hade morfem som var lätta att urskilja och separera från varandra. De syntetiska språken var rika på böjningsmönster, där en enskild form kunde omfatta flera separata funktioner. Det klassiska exemplet på ett isolerande språk är kinesiska, på agglutinerande språk turkiska och på syntetiskt språk latin eller grekiska. När man tar den stora variation som återfinns bland världens språk så blir det uppenbart att det inte går att enkelt dela in dem i dessa tre kategorier.

Källor


- Bauer, Laurie. (2003). Introducing linguistic morphology (2nd ed.). Washington, D.C.: Georgetown University Press. ISBN 0-878-40343-4.
- Bubenik, Vit. (1999). An introduction to the study of morphology. LINCON coursebooks in linguistics, 07. Muenchen: LINCOM Europa. ISBN 3-89586-570-2.
- Haspelmath, Martin. (2002). Understanding morphology. London: Arnold (co-published by Oxford University Press). ISBN 0-340-76025-7 (hb); ISBN 0-340-76206-5 (pbk).
- Katamba, Francis. (1993). Morphology. Modern linguistics series. New York: St. Martin's Press. ISBN 0-312-10101-5 (hb); ISBN 0-312-10356-5 (pbk).
- Matthews, Peter. (1991). Morphology (2nd ed.). Cambridge: Cambridge University Press. ISBN 0-521-41043-6 (hb); ISBN 0-521-42256-6 (pbk).
- Spencer, Andrew, & Zwicky, Arnold M. (Eds.) (1998). The handbook of morphology. Blackwell handbooks in linguistics. Oxford: Blackwell. ISBN 0-631-18544-5. Kategori:Lingvistisk morfologi ja:形態論

Syntax

Syntax sʏnt’aks] (grekiska συνταξις, av συν ”samman”, och ταξις ”sekvens”), inom lingvistiken beskrivningar i form av regler för hur man i ett givet språk sätter samman enskilda enheter (ord, lexem) till komplexa strukturer, satser och meningar.

Se även


- Semantik
- Syntaxanalys
- Automatisk syntaxanalys
- Kontextfri grammatik
- Dependensgrammatik Kategori:Syntax ja:統語論

Fonetik

Fonetik (av grekiska φωνή (fone), "ljud") är läran om ljud, vetenskapen om talet, särskilt talljuden. Den ägnar sig åt både att beskriva språkljud, bl a hur de bildas (talproduktion), och hur de uppfattas och förstås (talperception). En deskriptiv gren sysslar med evolutiv fonetik, och är en viktig del av den språkhistoriska vetenskapen. Den normativa fonetiken sysslar med att beskriva de vedertagna uttalen i specifika fall. Nära sammanhängande med fonetiken är studiet av språkljudens funktion i själva språket, fonologin eller fonematiken. Man urskiljer här dels fonem och prosodem, dels vokaler och konsonanter. Fonetik är även namnet på en årlig svenskspråkig konferens, startad 1987, där fonetiska och närliggande språkteknologiska ämnen tas upp. Kategori:Fonetik ja:音声学 ko:음성학

Perception

Perception är ett psykologiskt begrepp för de processer som är aktiva i att tolka sinnesintryck. En mängd medvetna och omedvetna processer är involverade i att förvandla sinnesintryck till meningsfull information. Vissa processer arbetar nedifrån-upp genom att sortera ut mönster i den detaljrika information som våra sinnen levererar, medan andra processer arbetar uppifrån-ned och passar in inkommande information i förväntade mönster. Sådana omedvetna processer som är helt nödvändiga för att vi bland annat ska kunna orientera oss i vår omgivning, känna igen ansikten och bedöma avstånd kan ibland göra sig påminda i form av olika typer av synvillor. Uppmärksamhet (attention) är ett av perceptionens äldsta studieområden. Här försöker man undersöka hur de mänskliga sinnena väljer vilken information de ska fokusera på. Från att från början ha handlat mest om auditiv uppmärksamhet, är man nu för tiden mest inriktad på att studera visuell uppmärksamhet. En traditionell konflikt inom uppmärksamhetsforskningen rör huruvida uppmärksamhet är en fråga om bristande kapacitet i hjärnan eller om hjärnan tidigt väljer information att fokusera på för att undvika kaos i hjärnan vid tillgång till för mycket information. Perception är ett delområde inom kognitiv psykologi. Ett perspektiv som haft stor betydelse inom perceptionsforksning är gestaltpsykologin. Man kan även tala om undermedveten perception, subliminal perception.

Se även

Robert Sekuler: Perception (ISBN: 0-07-057943-1 / 0-07-112159-5) kategori:psykologi ja:知覚



Lunds universitet

Lunds universitet, universitet beläget i Lund, grundat 1666. Det svenska universitetet i Lund grundades 1666. Det första universitetet i Lund grundades 1438, nästan 40 år innan ett universitet grundades i Uppsala. Båda dessa gamla katolska universitet upphörde vid reformationen på 1500-talet. Nya protestantiska universitet grundades senare i både Uppsala och Lund men bara Uppsala får idag räkna sina anor från det ursprungliga 1400-talsuniversitetet. Lunds Universitet har formellt ansökt om att likt Uppsala få räkna sina anor från 1400-talet, men ansökan har avslagits av Universitets- och Högskoleämbetet i Stockholm.

Universitetsbyggnaden

Huvudartikel: Lunds universitets huvudbyggnad Universitetets huvudbyggnad är ritad av Helgo Zettervall och ligger centralt i Lund i parken Lundagård. Den invigdes 1882 och präglas mycket av Helgo Zettervalls förtjusning i antiken, med kolonner och ståtliga krön. Vid uppförandet krönte fyra sfinxer taket, men dessa avlägsnades på 1950-talet då de var i dåligt skick. En av dessa ursprungssfinxer kan beskådas i botaniska trädgården. 1994 återuppsattes de fyra sfinxerna i nygjutna skrudar och nu blickar de åter ut över Lundagård från sina ursprungliga positioner. Förr stod fyra statyer av kvinnofigurer (fakultetsmadammerna) framför universitet. De symboliserade universitets fyra fakulteter. År 1902 togs dessa dock bort, troligen på grund av att de inte tålde värmeväxlingarna. Det har dock förekommit skrönor om att de tagits bort eftersom folk var rädda för de enorma damerna när dessa skulle passeras nattetid.

Externa länkar


- [http://www.lu.se/ Lunds universitets hemsida] Bild:Universitetsbyggnaden, Lund.JPG|Universitetsbyggnaden Bild:Ekonomicentrum lund.JPG|Ekonomicentrum Bild:Sparta lund.JPG|Sparta studentbostadsområde Bild:Delphi lund.JPG|Delphi studentbostadsområde Kategori:LundKategori:Högskolor och universitet i SverigeKategori:Lunds universitet Kategori:Öresundsregionen

Uppsala universitet

Uppsala universitet i Uppsala är Nordens äldsta universitet och lärosäte. Grundat 1477 men verksamheten upphörde under Gustav Vasas regering och en period därefter, återupprättades 1595. Här har bland annat Carl Michael Bellman, Christopher Polhem och Gustaf Fröding studerat.

Historia

Den drivande kraften bakom bildandet av Uppsala universitet var ärkebiskop Jakob Ulvsson. Till en början bestod undervisningen främst av föreläsningar i filosofi, juridik och teologi , någon teknisk eller naturvetenskaplig utbildning fanns inte. Teologiska fakulteten var länge universitetets kraftcentrum. teologi, byggd av Olof Rudbeck d.ä., professor i medicin, amatörarkitekt m.m.]] Efter Jakob Ulvssons avgång 1515 minskade verksamheten snabbt för att snart upphöra. Erik XIV och Johan III gjorde svaga försök att återuppliva universitetet, dock utan framgång. Vid Uppsala möte 1593 bestämdes att universitetet skulle återupprättas men det officiella dokumentet för den nya verksamheten skrevs under först 1595. Universitetets storhetstid började på 1620-talet, då Gustav II Adolf genom generösa donationer lade en stabil ekonomisk grund för verksamheten och antalet studenter ökade kraftigt. På 1630-talet läste närmare 1 000 studenter vid universitetet. Olof Rudbeck blev professor i medicin och företrädde den nya naturvetenskapen. Han upptäckte bl.a. lymfsystemet, byggde den anatomiska teatern på Gustavianums tak och ritade om Uppsalas stadsplan på drottning Kristinas uppdrag. Statskunskapen fick sin första professur i vältalighet och statskunskap genom dåvarande universitetskanslern Johan Skytte. Professuren finns kvar än idag men Skyttes önskemål att innehavaren av professuren varje månad skulle prisa Guds oändliga godhet ingår inte längre i arbetsuppgifterna. Studenterna började på 1640-talet organisera sig i nationer baserade på geografisk hemort. Nationerna erkändes 1663 av universitetet, som utsåg en professor som inspektor för varje nation för att övervaka verksamheten. Vid 1720-talets slut utnämndes Anders Celsius till professor i astronomi och Carl von Linné i medicin. Att botanikern Linné fick professuren i medicin är inte förvånande eftersom medicin, botanik och farmaci under denna tid i praktiken var samma vetenskap. En framstående humanist var språkforskaren Johan Ihre, dessutom känd som orädd kritiker av kyrkans och statens maktställning; efter en lång process dömdes Ihre att betala ett års professorslön som straff för sin frispråkighet. Seklets sista decennier var ingen glansperiod i universitetets historia. Naturvetenskaperna hade mist sina främsta företrädare, och den politiska oron efter franska revolutionen lade en hämsko på den filosofiska debatten. 1800-talets första hälft präglades studentromantiken. Studenterna gavs större plats, prins Gustav skrev Studentsången och skalden Gunnar Wennerbergs klassiska studentsånger, Gluntarne, gjorde entré i studentlivet. Senare delen av 1800-talet tillkom flera nya lärostolar i naturvetenskapliga och medicinska ämnen. Universitetet expanderade genom nya byggnader: universitetsbiblioteket Carolina Rediviva, observatoriet, Chemicum, det nya universitetshuset m m. Studentnationerna befäste sin ställning genom att bygga egna nationshus. Från 1870 hade kvinnor tillträde till akademiska studier och den första studentskan i Uppsala, Betty Pettersson, skrevs in 1872. Utvecklingen under 1900-talet var blygsam fram till andra världskrigets slut men desto starkare därefter. Studentantalet tredubblades under tiden 1880-1945, från 1 500 till 4 500. Nya ämnen som arkeologi, konsthistoria och flera moderna språk tillkom. Den filosofiska fakulteten kom att delas upp i naturvetenskaplig, humanistisk och samhällsvetenskaplig fakultet. Under utbildningsexplosionen på 1960-talet ökade studentantalet från 8 000 till 21 000. Idag finns 39 100 studenter och 2 400 forskarstuderande inskrivna vid Uppsala universitet. Det bedrivs utbildning och forskning inom farmaci, humaniora, juridik, medicin/vård, samhällsvetenskap, språk, teknik/naturvetenskap, teologi och lärarutbildningsområdet. Den 9 september 1982 beslutades att all den tekniska verksamheten vid Uppsala universitet skulle benämnas Uppsala universitet Tekniska Högskolan (UUTH). Den 11 december 1994 framförde prof. Christer Kiselman kritik mot denna officiella beteckning, vilket sedermera resulterade i att namnet ändrades den 1 januari 1995 till Uppsala tekniska högskola (UTH).

Organisation

Universitetet har nio fakulteter fördelade på tre vetenskapsområden. Utbildningsvetenskapliga fakulteten står utanför områdesindelningen:
- Humanistisk samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet
  - Teologiska fakulteten
  - Juridiska fakulteten
  - Historisk-filosofiska fakulteten
  - Språkvetenskapliga fakulteten
  - Samhällsvetenskapliga fakulteten
- Utbildningsvetenskapliga fakulteten
- Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet
  - Medicinska fakulteten
  - Farmaceutiska fakulteten
- Teknisk-naturvetenskapliga vetenskapsområdet
  - Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten

Nationer och studentliv

Huvudartikel: Studentliv vid Uppsala universitet Alla studenter vid Uppsala universitet måste tillhöra en studentnation. Studenterna organiserar sina studiesociala aktiviter i nationerna. Om man inte vill delta i nationernas aktiviteter kan man vara med i Skånelandens nation som är gratis. Det gör bland annat att den obligatoriska kåravgiften för Uppsala studentkår är bland Sveriges lägsta, endast 130 kr/termin. För studenterna är nationerna ett billigt och bra sätt att gå ut och äta lite mat, ta en öl och ha allmänt trevligt. För de studenter som engagerar sig så tycks det lätt ta upp all deras lediga tid, då då inte studerar eller sover. Vid sidan om nationerna och studentkåren finns det även ett stort antal studentföreningar med frivilligt medlemskap i Uppsala.

Personer med anknytning till Uppsala universitet

Nobelpristagare som studerat eller tjänstgjort vid universitetet

Sorterade efter födelseår. Inkluderar även freds- och litteraturpristagare.
- Svante Arrhenius (1859-1927)
- Hjalmar Branting (1860-1925)
- Alvar Gullstrand (1862-1930)
- Erik Axel Karlfeldt (1864-1931)
- Nathan Söderblom (1866-1931)
- Robert Bárány (1876-1936)
- Theodor (The) Svedberg (1884-1971)
- Manne Siegbahn (1886-1978)
- Pär Lagerkvist (1891-1974)
- Arne Tiselius (1902-1971)
- Alva Myrdal (1902-1986)
- Dag Hammarskjöld (1905-1961)
- Hannes Alfvén (1908-1995)
- Kai Siegbahn (1918-)

Se även


- Uppsala universitet: byggnader och platser
- Uppsala universitetsbibliotek
- Studentliv vid Uppsala universitet (om bl.a. nationer och studentkår)
- Vetenskapliga föreningar vid Uppsala universitet

Externa länkar


- [http://www.uu.se/ Uppsala universitet]
- [http://publications.uu.se/epcentre/ Enheten för digital publicering] Kategori:Uppsala universitet Kategori:Högskolor och universitet i Sverige ko:웁살라 대학교

Linköpings universitet

Linköpings universitet, LiU, grundades 1975, och startade under 1990-talet ett Campus i Norrköping. Universitetet har tre fakulteter. Den tekniska fakulteten benämns ofta vid det äldre namnet Linköpings Tekniska Högskola, medicinsk fakultet heter sedan 1980-talet Hälsouniversitetet och slutligen finns en filosofisk fakultet. Därtill kommer området Utbildningsvetenskap, som i allt väsentligt har en fakultets status men saknar fakultets namn. Med 26 500 studenter och 3 500 anställda (2005) är LiU ett av Sveriges största universitet. Många av studenterna i Linköping bor i bostadsområdet Ryd.

Rektorer vid Linköpings universitet


- 1970-1983 professor Hans Meijer
- 1983-1995 professor Sven Erlander
- 1996-1999 professor Anders Flodström, Tekn.Dr.
- 1999-2003 professor Bertil Andersson Professor Mille Millnerts, Tekn.Dr. förordnande löper från den 1 oktober 2003 till den 30 september 2009.

Rektorsinstallation

Ceremonielet för rektorsinstallation infördes i samband med installationen av Bertil Andersson 1999. Sedan dess har även Mille Millnert installerats enligt samma procedur. När den högtidliga akademiska processionen träder in i salen för den med sig universitetets rektorskedja, tillverkad för universitetets invigning 1975 och formgiven av silversmeden Margreth Sandström. Kedjan, placerad på en sammetskudde och fasthållen med band, bärs av en marskalk och är i processionsordningen placerad alldeles före rector magnificus. Installationen inleds med att en av studenternas övermarskalkar bjuder rector magnificus att stiga fram till parnassen. Därefter hålls ett kort välkomsttal. Samtidigt för universitetets dekaner och studentkårsordförande rektorskedjan mellan sig, symboliserande att studenter och lärare utser sin rector magnificus. Den kårordföranden som står sist i raden lösgör kedjan från dess band och bär fram den till studenternas övermarskalk, som i sin tur lägger kedjan om halsen på rector magnificus. Installationen avslutas med ett kort tacktal.

Campusområden

Sedan starten har LiU flyttat runt i stan och hyst lokaler på en rad olika områden. Så småningom samlades dock större delen av verksamheten till Campus Valla, två industribaracker förlagda på en åker utanför staden. Området har sedermera växt till knappt tjugotalet byggnader, de flesta i rött tegel. De två ursprungliga byggnaderna har uppnått någon form av kulturminnesstatus varför deras fasader måste lämnas orörda. Lärarhögskolan på Östgötagatan är numera helt utrymd och flyttad till Campus Valla, det gäller även gamla "Slöjdis" samt Slöjdlärarutbildningens lokaler på Teknikringen. Hälsouniversitetets utbildningar har samlats på Campus US där en ny portalbyggnad invigdes 2004. Det nya huset samlar i viss mån ihop de tidigare så utspridda lokalerna kring bibliotek, några större föreläsningssalar, studentcafé och viss administration. På Campus US finns även kårhuset Örat. Sedan mitten av 1990-talet finns också Campus Norrköping, som idag har ca 5500 studenter. Instititutionerna vid Campus Norrköping genomgår en omorganisation som beräknas vara klar vid årsskiftet 2006. I tid till höstterminen 2006 förväntas och Kårhus Norrköping stå klart.

Studentkårer och studentföreningar

Studenterna vid Linköpings universitet tillhör Consensus - Hälsouniversitetets studentkår, Linköpings teknologers studentkår (LinTek) eller Studentkåren vid Filosofiska Fakulteten (StuFF). De tre kårerna äger gemensamt Kårservice, som förvaltar kårhusen Kårallen och Örat. LinTek äger och driver Bokakademien i Östergötland, med försäljning vid samtliga tre campus.

Lokala datorföreningar


- Ctrl-C
- Lysator

Källor


- Rektorsinstallation: [http://blaskan.studorg.liu.se/index.cgi?s=0&ss=5&id=1195 Blaskan], [http://archive.corren.se/archive/2003/11/17/hepbpnowcw40789.xml?category=1mr1hejnjl1ebhm Östgöta Correspondenten]
- Campusområden: [http://www.liu.se/no Campus Norrköping]

Externa länkar


- [http://www.liu.se Linköpings universitet]
- [http://www.lith.se/ Linköpings tekniska högskola]
- [http://www.hu.liu.se/ Hälsouniversitetet]
- [http://www.liu.se/ffk/ Filosofiska fakulteten]
- [http://www.liu.se/uv/ Utbildningsvetenskap] Kategori:Högskolor och universitet i Sverige Kategori:Linköpings kommun

Språk

Språk är ett medium för kommunikation. Med hjälp av det mänskliga språket representeras tankar, konkreta föremål och abstrakta begrepp, aktioner och idéer. En idealföreställning är att ett språk måste ha en fullständig grammatik och det ska vara möjligt att i vilket sammanhang som helst uttrycka vilken idé som helst. Språken är uppbyggda av olika system såsom ordförråd, grammatik, pragmatik, semantik, fonetik. Språkens olika beståndsdelar utforskas med hjälp av lingvistikens varierande forskningsmetoder. Forskningen kan vara inriktad på aktuella förhållanden eller på språkhistoria samt de förändringsprocesser som sammanbinder dåtid och nutid.

Så heter språken där de talas


- Abkhaziska - Апсуа (Ap'sua)
- Afrikaans - Afrikaans
- Albanska - Shqip
- Arabiska - العَرَبِيَّة (Alarabia)
- Armenska - Հայերէն (Hajerēn)
- Asturiska - Asturianu
- Azeriska - Azərbaycanca
- Baskiska - Euskara
- Bosniska - Bosanski/Босански
- Bretonska - Brezhoneg
- Bulgariska - Български (Bǎlgarski)
- Danska - Dansk
- Engelska - English
- Estniska - Eesti keel
- Finska - Suomi
- Franska - Français
- Färöiska - Føroyskt
- Georgiska - ქართული (Kartuli)
- Grekiska - Έλληνικά (Élliniká)
- Hebreiska - עברית (I'vrjt)
- Indonesiska - Bahasa Indonesia
- Inuitspråk - Inuktitut
- Iriska - Gaeilge
- Isländska - Íslenska
- Italienska - Italiano
- Japanska - 日本語 (Nihongo, även Nippongo)
- Katalanska - Català
- Korniska - Kernewek
- Korsikanska - Corsu
- Kroatiska - Hrvatski
- Kurdiska - کوردی (Kurdí)
- Kymriska - Cymraeg
- Lettiska - Latviski
- Latin - Latina
- Litauiska - Lietuvos
- Makedonska - Македонски (Makedonski)
- Malaysiska - Bahasa Melayu
- Manx - Gaelg
- Nederländska - Nederlands
- Norska - Norsk
- Persiska - فارسی (Pârsi)
- Pidginspråk - exempelvis Tok Pisin
- Pilipino/Tagalog/Filipino - Filipino (tidigare Pilipino/Tagalog)
- Polska - Polski
- Portugisiska - Português
- Provencalska - Prouvençau
- Rumänska - Română
- Ryska - Русский (Russkij)
- Rätoromanska - Rumantsch
- Sardiska - Sardu
- Serbiska - Српски/Srpski
- Skotska - Scots
- Skotsk gaeliska - Gàidhlig
- Slovakiska - Slovenčina
- Slovenska - Slovenščina
- Spanska - Español
- Swahili - Kiswahili
- Svanuri - Lushnu nin
- Svenska - Svenska
- Tjeckiska - Čeština
- Turkiska - Türkçe
- Tyska - Deutsch
- Ukrainska - Українська (Ukrajns'ka)
- Ungerska - Magyarul
- Vietnamesiska - Tiếng Việt
- Vitryska - Беларускі (Belaruski)

Några större språkfamiljer


- Indoeuropeiska språk
  - Kentumspråk
    - Germanska språk
      - Nordgermanska språk
      -
- Västnordiska språk
      -
  - Färöiska
      -
  - Isländska
      -
  - Norska
      -
- Östnordiska språk
      -
  - Danska
      -
  - Svenska
      - Västgermanska språk
      -
- Afrikaans
      -
- Engelska
      -
- Flamländska
      -
- Frisiska
      -
- Nederländska
      -
- Skotska
      -
- Tyska
      -
  - Jiddisch
      -
  - Schwyzerdütsch
      - Östgermanska språk
      -
- Burgundiska
      -
- Gotiska
      -
- Vandaliska
    - Italiska språk
      - Romanska språk
      -
- Asturiska
      -
- Franska
      -
- Galiciska
      -
- Italienska
      -
- Katalanska
      -
- Occitanska
      -
- Portugisiska
      -
- Provencalska
      -
- Rumänska
      -
- Rätoromanska
      -
- Sardiska
      -
- Spanska (Kastilianska)
    - Keltiska språk
      - Brythonska
      -
- Bretonska
      -
- Korniska
      -
- Kymriska
      - Goideliska
      -
- Irisk gaeliska
      -
- Manx gaeliska
      -
- Skotsk gaeliska
    - Grekiska språk
      - Attiska språk
      -
- Klassisk grekiska
      -
- Koiné
      -
- Nygrekiska
  - Satemspråk
    - Albanska
    - Slavobaltiska språk
      - Baltiska språk
      -
- Västbaltiska språk
      -
  - Preussiska
      -
- Östbaltiska språk
      -
  - Lettiska
      -
  - Litauiska
      - Slaviska språk
      -
- Sydslaviska språk
      -
  - Bulgariska språk
      -
    - Bulgariska
      -
    - Makedonska
      -
  - Serbokroatiska språk
      -
    - Bosniska
      -
    - Kroatiska
      -
    - Serbiska
      -
  - Slovenska
      -
- Västslaviska språk
      -
  - Polska
      -
  - Slovakiska
      -
  - Sorbiska
      -
  - Tjeckiska
      -
- Östslaviska språk
      -
  - Ryska
      -
  - Ukrainska
      -
  - Vitryska
    - Indoiranska språk
      - Indoariska språk
      -
- Centrala indoariska språk
      -
  - Gujarati
      -
  - Punjabi
      -
  - Rajasthani
      -
  - Romani
      -
  - Västhindi
      -
- Östliga indoariska språk
      -
  - Bengali-Assamese
      -
    - Assamese
      -
    - Bengali
      -
  - Bihari
      -
  - Oriya
      -
- Nordvästliga indoariska språk
      -
  - Sindhi
      -
- Singalesisk-maldiviska språk
      -
  - Singalesiska
      -
  - Maldiviska
      -
- Sanskrit
      -
  - Prakrit
      -
  - Pali
      -
- Sydliga indoariska språk
      -
  - Konkani
      -
  - Marathi
      - Iranska språk
      -
  - Persiska
      -
  - Kurdiska
      -
  - Dari
      -
  - Tati
      -
  - Gilaki
- Nordkaukasiska språk
  - Nordcentrala nordkaukasiska språk
    - Tjetjen-ingusjiska språk
      - Ingusjiska
      - Tjetjenska
  - Nordöstliga nordkaukasiska språk
  - Nordvästliga nordkaukasiska språk
    - Abkhaz-abazinska språk
    - Tjerkassiska språk
    - Ubyx
- Uralaltaiska språk (omtvistad)
  - Uraliska språk
    - Finsk-ugriska språk
      - Finsk-permiska språk
      -
- Finsk-cheremisiska språk
      -
  - Finsk-mordvinska språk
      -
    - Finsk-samiska språk
      -
      - Baltofinska språk
      -
      -
- Finska språk
      -
      -
  - Finska
      -
      -
  - Tornedalsfinska
      -
      -
  - Kväniska
      -
      -
- Estniska
      -
      -
- Ingermanländska
      -
      -
- Karelska
      - Ugriska språk
      -
- Ungerska
    - Samojediska språk
  - Altaiska språk
    - Mongoliska språk
      - Mongoliska
    - Tungusiska språk
    - Turkiska språk
      - Sydturkiska språk
      -
- Azeriska språk (azerbajdzjanska)
      -
  - Nordazeriska
      -
  - Sydazeriska
      -
- Turkiska
      -
- Turkmeniska
      - Nordvästturkiska språk
      -
- Kazakiska
      -
- Kirgiziska
      -
- Tatariska
      - Östturkiska språk
      -
- Uzbekiska
      -
- Uiguruska
    - Japanska (omtvistat)
    - Koreanska (omtvistat)
    - Ainu (omtvistat)
- Sinotibetanska
  - Sinitiska språk
    - Kinesiska
  - Tibetoburmanska språk
    - Yipho-burmanska språk
      - Burmanska språk
      - Nordliga yipho-språk
      - Centrala yipho-språk
      - Sydliga yipho-språk
    - Meitei
- Dravidiska språk
- Afroasiatiska språk
  - Berbiska språk
  - Tchadiska språk
  - Kushitiska språk
  - Egyptiska språk
  - Omotiska språk
  - Semitiska språk
    - Centralsemitiska språk
      - Arameiska språk
      -
- Västarameiska
      -
- Östarameiska
      - Sydcentralsemitiska språk
      -
- Arabiska språk
      -
- Kanaaneiska språk
      -
  - Hebreiska
      -
  - Samariska
      -
  - Ivrit
    - Sydsemitiska språk
      - Etiopiska språk
      - Sydarabiska språk
- Niger-Kongospråk
  - Västatlantiska gruppen
    - Wolof
    - Serer
    - Fula
  - Benue-Kongo-gruppen
    - Bantuspråk
      - Swahili
      - Bemba
      - Lingala
      - Zulu
      - Xhosa
    - Yoruba
  - Kwa-gruppen
    - Twi
    - Gbe
- Khoisanspråk
  - Hatsaspråk
  - Sandawespråk
  - Sydafrikanska khoisanspråk
- Austroasiatiska språk
  - Monkhmerspråk
    - Östliga monkhmerspråk
      - Khmer
    - Vietmuongspråk
      - Vietnamesiska
  - Mundaspråk
- Austronesiska språk
  - Malajopolynesiska språk
    - Västliga malajopolynesiska språk
      - Sundaspråk
      -
- Javanesiska
    - Mesofilippinska språk
      - Centralfilippinska språk
      -
- Tagalog
- Australiska språk
- Kadaispråk
- Eskimåisk-aleutiska språk
- Na-denespråk
- Algonkinspråk
- Azteko-tanoanska språk
- Andisk-ekvatoriala språk
- Ge-pano-karibiska språk
- Konstgjorda språk
  - Hjälpspråk
    - Atlantiska
    - Basic English
    - Esperanto
    - Ido
    - Interlingua
    - Occidental
  - Klingon/Klingonska
  - Klingonaase
  - Sindarin
  - Quenya

Externa länkar

[http://www.ethnologue.com SIL International; ethnologue]

Se även


- alfabet
- grammatik
- internationellt hjälpspråk
- ord
- ortografi
- programmeringsspråk
- talspråk
- teckenspråk Kategori:språk ja:言語 ko:언어 ms:Bahasa simple:Language tokipona:toki zh-cn:语言 zh-tw:語言

Kategori:Lingvistik

kategori:Språk ja:Category:言語学 simple:Category:Linguistics th:Category:ภาษาศาสตร์ zh-min-nan:Category:Gí-giân-ha̍k

US 104th Infantry Division

The 104th Infantry Division —nicknamed the Timberwolf Division— was a division of the United States Army that fought for 195 consecutive days during World War II. The Division's nickname came from its timberwolf shoulder insignia. Some 34,000 men served with the division under the leadership of General Terry Allen, who was much admired despite his nickname, "Terrible Terry". The division was particularly renowed for its night fighting prowess.

History

The 104th Infantry Division landed in France on September 7, 1944. It moved into defensive positions in the vicinity of Wuustwezel, Belgium, on October 23, 1944, and went over to the offensive on the 26th, taking Zundert, gaining control of the Breda-Roosendaal Road and overrunning Vaart Canal defenses. Leur and Etten fell as the division advanced to the Mark River on October 31. A coordinated attack over the Mark River at Standaarbuiten, on November 2, 1944, established a bridgehead. Zevenbergen was captured and the Maas River reached on November 5. While the bulk of the division moved near Aachen, Germany, elements remained to secure Moerdijk before being relieved on November 7. The 104th attacked on November 16, taking Stolberg and pushing on against heavy resistance. Eschweiler fell on the 21st and the enemy was cleared from the area west of the Inde River including Inden by December. Lucherberg was held against enemy counterattacks on December 3, and all strongholds west of the Roer River were captured by the 23d. The 104th actively defended its sector near Düren and Merken from December 15, 1944 to February 22, 1945. Then it moved across the Roer taking Huchem-Stammeln, Birkesdorf, and North Duren. On March 5, after heavy fighting, it entered Cologne. After defending the west bank of the Rhine, the division crossed the river at Honnef on March 22, 1945, and attacked to the east of the Remagen bridgehead. After a period of mopping up and consolidation, it participated in the trap of enemy troops in the Ruhr pocket. The 104th repulsed heavy attacks near Medebach and captured Paderborn on April 1, 1945. After regrouping, it advanced to the east and crossed the Weser River on the 8th, blocking enemy exits from the Harz Mountains. The division then crossed the Saale River and took Halle in a bitter 5-day struggle from April 15 to 19. The sector to the Mulde River was cleared by the 21st, and after vigorous patrolling, the division contacted the Red Army at Pretzsch on April 26. The 104th left for home and inactivation on June 27.

Units


- 555th AAA Battalion
- 750th Tank Battalion
- 692nd Tank Destroyer Battalion
- 817th Tank Destroyer Battalion
- 87th Chemical Battalion
- 386th Field Artillery Battalion
- 387th Field Artillery Battalion

External links


- [http://www.104infdiv.org 104th Infantry Division Association]
- [http://www.lonesentry.com/gi_stories_booklets/104thinfantry/index.html Timberwolves: The Story of the 104th Infantry Division]
- [http://home.hetnet.nl/~oostvogels/Album.htm Album of the Timberwolves during WW2]
- [http://members.home.nl/oostvogels/Liberation.htm Liberation of Achtmaal by the 415th Regiment of the 104th Inf.Div.]
- [http://www.johngalione.com/timberwolf415b001.htm The Journey of Private Galione 415B Liberator of Mittelbau Dora, Concentration Camp Nordhausen]

References

# The Army Almanac: A Book of Facts Concerning the Army of the United States. [http://www.army.mil/cmh-pg/lineage/cc/104id.htm Combat Chronicle: 104th Infantry Division]. U.S. Government Printing Office. 1950. 104th Infantry Division, U.S. Infantry Division, U.S. 104th

reykjavik hotels warsaw apartments hotel kiev online slots Online Casinos










































:: RELATED NEWS ::
Benno Moiseiwitsch
Benno Moiseiwitsch (February 22, 1890 - April 9, 1963) was a pianist. Born in Odessa in Ukraine, Moiseiwitsch began his studies at age seven at the Odessa Music Academy. He won the Anton Rubinstein Prize when he was just nine years
Frederick William Faber
Frederick William Faber (June 28, 1814 - September 26, 1863), British hymn writer and theologian, was born at Calverley, Yorkshire, of which place his grandfather, Thomas Faber, was vicar. He attended the grammar school of Bis
Dinu Lipatti
Dinu Lipatti (March 19, 1917 – December 2, 1950) was a Romanian pianist whose career was tragically cut short by his death from Hodgkin's disease at age 33. He was much admired for his delicate sense of rhyth
John Lill
John Lill (born March 17, 1944) is a British pianist. Lill studied at the Royal College of Music and under Wilhelm Kempff. He made his London debut in 1963 at the Royal Festival Hall playing
Great wall
The Great Wall of China (, literally the Long City/Fortress of 10,000 Li¹), is an ancient Chinese fortification built from the end of the 14th century until the beginning of the 17th century, during the Ming Dynasty, in order to protect China from raids by the Mong
Ian Stuart Donaldson
:Ian Stuart is also a pseudonym used by Scottish author Alistair MacLean Ian Stuart Donaldson (August 11, 1957 - September 24, 1993), commonly known as Ian Stuart, was founder of the English skinhead November 25, 1895 – May 23, 1991) was a German pianist and composer. Kempff was born in Jüterbog, Germany and studied in Berli
Myra Hess
Dame Myra Hess (February 25, 1890 – November 25, 1965) was a British pianist. Born in London, Hess studied at the Read More...
Xiong-Nu
The Xiongnu () were a nomadic (and probably Hunnic/proto-Turkic) people of Central Asia, generally based in present day Mongolia. From the 3rd century BC they controlled a vast steppe empire extending west as far as the Caucasus. They were active in the areas of southern November 5, 1895 – October 26, 1956) was a French-German pianist and composer. Gieseking is said to have been a natural and intuitive pianist. According to legend, he never practiced except in his own mind.
All Rights Reserved 2005 wikimiki.org