Sri Lanka (till 1972 Ceylon) är en stat i Sydasien, belägen sydöst om Indien. Sri Lanka har runt 19 miljoner invånare och består av en stor tropisk ö och ett antal småöar. Sri Lanka är medlem i Brittiska samväldet.

Historia

Ceylon var en del av Brittiska Indien, och bebos huvudsakligen av singaleser med religionen buddhism. Enligt legenden omvändes folket på Ceylon till buddhismen genom prins Mahinda, son till kung Ashoka. För omkr. tusen år sedan behärskades ön av det dravidiska Cholariket, vilket kan ha lämnat vissa spår i befolkningssammansättningen. Under brittisk tid förflyttades stora grupper tamiler till ön för att arbeta inom teindustrin m.m. Sri Lankas kustområden koloniserades av portugiserna under 1500-talet, och av holländarna under 1600-talet. Britterna kom till ön 1796, och 1815 lade de hela ön (även det tidigare självständiga kungariket i landets bergsområde) under sig. Sri Lanka var därefter en brittisk koloni fram till självständigheten 1948.

Kultur

Sri Lankas kultur har stora likheter med Indiens. Sri Lankas inhemska populärmusik kallas för baila. Några av de största artisterna inom bailamusiken är The Gypsies och Sunil Perera. Den världsberömda författaren Michael Ondaatje kommer ursprunglingen från Sri Lanka. Cricket är Sri Lankas nationalsport, och landet tillhör de tio bästa nationerna i världen. 1996 vann Sri Lanka världsmästerskapet i cricket. Den just nu mest kände cricketspelaren från Sri Lanka är den tamilske Muttiah Muralitharan.

Inbördeskonflikten

Befolkningsminoriteten tamiler bor på norra delen av ön, och under många år har ett våldsamt inbördeskrig rasat mellan regeringen och olika tamilska gerillagrupper, främst de tamilska tigrarna. Enligt den vanligaste uppfattningen uppstod de inre stridigheterna av att den singalesiska majoriteten ansåg att tamilerna under kolonialtiden favoriserades av britterna, medan singaleserna diskriminerades. Efter självständigheten försökte man därför korrigera detta genom att favorisera singaleser i många officiella sammanhang. Det ledde också till att den tamilska minoriteten diskrimierades. Flera tamilska organisationer började som en följd av det arbeta för en självständig tamilsk stat. Till en början fördes kampen huvudsakligen med icke-våldsliga och demokratiska medel, men sedan det 1977 blivit olagligt att argumentera för en delning av landet lämnade det största tamilska partiet TULF parlamentet, och den nationalistiska rörelsen blev allt mer benägen att använda våld. 1983 bröt ett fullskaligt krig ut mellan den lankesiska regeringen och tamilska separatister, främst LTTE, de tamilska tigrarna. Kriget har pågått sedan dess med vissa avbrott. 1987 medlade Indien fred mellan regeringen och LTTE, och en indisk fredsbevarande styrka - IPKF - skickades till Sri Lanka. Styrkan blev dock mycket impopulär och LTTE tog till vapen mot IPKF, som lämnade Sri Lanka 1990. 1991 mördades den indiske politikern Rajiv Gandhi av en självmordsbombare som tros ha varit utsänd av LTTE. Sedan februari 2002 råder en ömsesidig vapenvila, men de fredsförhandlingar som inleddes i samband med vapenvilan avbröts våren 2003 och har inte återupptagits sedan dess.

Provinser

Republiken Sri Lanka är indelad i nio provinser, med visst självstyre.
- Central
- Eastern
- North Central
- Northern
- North Western
- Sabaragamuwa
- Southern
- Uva
- Western Kategori:Asiens länder Kategori:Östater Kategori:Sri Lanka ja:スリランカ ko:스리랑카 ms:Sri Lanka th:ประเทศศรีลังกา zh-min-nan:Sri Lanka

Sri Lankas flagga

Sri Lankas flagga.

Se även

- Sri Lanka kategori:Nationalflaggor kategori:Sri Lanka

Officiellt språk

Ett officiellt språk är ett språk som specifikt anges vara ett sådant i länders, delstaters eller andra områdens konstitutioner eller lagar. De officiella språken används i landets offentliga administration och är de språk som lagar, domar och myndighetsbeslut avfattas på. Ordet nationalspråk kan användas med samma betydelse, till exempel i Finlands grundlag och språklag.

Lista över officiella språk

- EU: Danska, engelska, estniska, finska, franska, grekiska, iriska, italienska, lettiska, litauiska, maltesiska, nederländska, polska, portugisiska, slovakiska, slovenska, spanska, svenska, tjeckiska, tyska och ungerska. [http://www.europa.eu.int/comm/education/policies/lang/languages/lang/europeanlanguages_sv.html]
- Finland: Finska och svenska (utom Åland, som endast har svenska).
- FN: Arabiska, engelska, franska, kinesiska, ryska och spanska.
- Indien: Hindi, bengali, telugu, marathi, tamil, urdu, gujarati, malayalam, kannada, oriya, punjabi, assamese, kashmiri, sindhi och sanskrit.
- Norge: Bokmål och nynorsk.
- Schweiz: Tyska, franska, italienska och rätoromanska.
- Storbritannien har inget officiellt språk, även om engelska i praktiken fungerar som ett sådant. Däremot finns fem officiella landsdelsspråk eller minoritetsspråk enligt Europarådskonventionen om landsdelsspråk och minoritetsspråk: kymriska (som är ett officiellt språk i Wales), skotsk gaeliska (som är ett officiellt språk i Skottland sedan 2004), skotska, iriska och korniska.
- Sverige har inget officiellt språk, även om svenska i praktiken fungerar som ett sådant. Däremot finns fem officiella minoritetsspråk, finska, tornedalsfinska (meänkieli), samiska (sáme-giella), jiddisch och romani chib, som man har rätt att använda vid kontakt med offentliga myndigheter.

Extern länk

- [http://conventions.coe.int/Treaty/Commun/QueVoulezVous.asp?NT=148&CM=8&DF=23/01/05&CL=ENG Officiell hemsida - European Charter for Regional or Minority Languages] Kategori:Språkpolitik Kategori:Politik ja:公用語 ko:공용어 simple:Official language zh-min-nan:Koaⁿ-hong gí-giân

Singalesiska

Singalesiska eller sinhala är det språk som talas av folkslaget singaleser, som är etnisk majoritet i Sri Lanka. Den singalesiska skriften används även till pali (jämte burmesisk, thai- och khmer-skrift), och lokalt till sanskrit (där man internationellt numera använder devanagari-skriften). Singalesiskan och den närbesläktade maldiviskan bildar en sydlig gren av de indoariska språken inom den indoiranska språkgruppen i den indoeuropeiska språkfamiljen. Den skiljer sig från övriga indoariska språk, som talas i Nordindien, bland annat genom inflytande från de dravidiska språken, främst tamil, som förutom att vara huvudspråk i Tamil Nadu på indiska fastlandet också är öns största minoritetsspråk.

Grammatik

Skillnaden mellan bestämd och obestämd form utmärks med ändelse - som i svenskan, fast tvärtom: grundformen är bestämd (t. ex. miniha, människan), genom ändelse blir den obestämd (minihek, en människa).
- Verb skrivs alltid sist i en mening.

Några fraser

Obethe kohåmaddhe?: Hur mår du/ni? -Matthä hånnday: Jag mår bra. Obbe nama mokaddhe?: vad heter du/ni? -Magghe nama (namnet): mitt namn är (namnet) Matthä oonau karanne: hjälp mig! Obbie enne: Du, kom hit! Kategori:Indoiranska språk ja:シンハラ語 ko:신할라어

Engelska

:Denna artikel handlar om språket engelska. Dansrytmen engelska återfinns under engelska (musik). ---- Engelska är ett västgermanskt språk. Det är världens kanske mest spridda språk och fungerar i många delar av världen som lingua franca. Engelskan har ett mycket omfångsrikt ordförråd med bortåt 250 000 ord. Uppemot 7 500 ord i engelskans aktiva ordförråd är franska lånord som en följd av den normandiska invasionen av England år 1066 genom slaget vid Hastings.

Historia

Engelskan är ett västgermanskt språk. Det nu talade västgermanska språk som räknas som närmast besläktat med engelskan är frisiskan. Germanska språkvarieteter kom till de brittiska öarna på 400-talet med olika germanska stammar. Dessa har traditionellt beskrivits som främst saxare (talande saxiska dialekter) och angler (talande angliska dialekter) som tillsammans fått beteckningen anglosaxare, samt även jutar, friser och franker. Britannien hade tidigare varit bebott främst av kelter, som talade keltiska språk, men dessa trängdes undan av germanerna (de keltiska folken fortsatte länge att vara dominerande i Skottland och Wales samt på Irland; de keltiska språken återfinns även i modern tid som gaeliska och kymriska). Det fornengelska språk som etablerades i England kom sedan att påverkas av senare inflyttningsvågor. Under 800-talet utgjorde danska vikingar en maktfaktor på Englands östra kust och många fornnordiska ord anammades av engelskan som lånord. Även pronomen som "them" (dem) togs upp i det engelska språket vilket är anmärkningsvärt i språkutbytessammanhang och tyder på stort skandinaviskt inflytande över det dåvarande engelska språket. Under samma tid skrevs hjälteeposet Beowulf, det mest kända litterära verket på fornengelska. Skandinaverna kom att utgöra en stor maktfaktor i England fram till 1066 då normanderna invaderade England. Engelskan, som från denna tid benämns medelengelska, blandades nu med betydande romanska influenser från franskan. Folket talade engelska medan hovet och den administrativa klassen som följde i spåren av normandernas invasion (präster, skatteuppbärare med flera) talade franska. Denna franska påverkan kom att bestå i drygt tre hundra år tills Englands band med Frankrike definitivt bröts i och med hundraårskriget (1337-1453). Många ord lånades in från franskan. Spåren av denna påverkan märks bland annat i ord för mat. En levande hjort heter "deer" (gammalt germanskt ord, besläktat med "djur"), medan hjortkött heter "venison" (inlånat ord från franskan). Låneorden från denna tid är även ord som används i administrationen inom till exempel militären (till exempel lieutenant av franska lieu tenant, "ställföreträdare"), skatteväsendet och det juridiska systemet. Under 1400-talet skedde ett omfattande vokalskifte, vilket är en anledning till att engelskans stavning skiljer sig mycket från uttalet. Det är från denna tid den nuvarande engelskan räknas som "modern" engelska. Det brittiska imperiets växande makt från 1600-talet gjorde engelskan till ett världsspråk och USA:s ökande inflytande under 1900-talet förstärkte denna ställning ytterligare.

Grammatik

Engelskans grammatik är baserad på dess germanska rötter. Engelskan har relativt få böjningar jämfört med de flesta andra indoeuropeiska språk. I stället används funktionsord och ordföljd i större utsträckning för att ge grammatisk information. Engelskan är därmed i ganska hög grad ett analytiskt språk. Engelskans verbsystem är ganska omfattande och komplicerat och många verb böjs oregelbundet.

Satsens uppbyggnad

Engelskan är ett tämligen strikt SVO-språk, det vill säga ett språk där i deklarativa satser (påståendesatser) subjektet placeras före predikatet, och där objektet följer efter detta predikat. Den strikta ordföljden nödvändiggörs av det faktum att subjekt och objekt ej markeras morfologiskt med hjälp av till exempel ändelser, det vill säga att ett substantiv ser likadant ut oavsett om det används som subjekt eller objekt. I interrogativa satser (frågesatser) placeras visserligen ett hjälpverb först i satsen, men den inbördes ordningen på subjekt och objekt förändras vanligen inte, det vill säga, subjektet kommer före objektet. Imperativa satser (befallningar) är subjektslösa, och predikatet placeras först i satsen.

Substantiv

Till skillnad från i de flesta andra indoeuropeiska språk använder sig modern engelska inte av grammatiskt genus. Man skiljer visserligen på naturligt genus (ibland kallat sexus) i pronominalsystemet, men substantiven är inte indelade i genuskategorier som svenskans n-genus och t-genus.

Plural

I engelskan bildas plural regelmässigt genom att ändelsen -s fogas till substantivet: cat -- cats, dog -- dogs. Denna pluraländelse kan dock uppträda i ett par olika former, varav några redovisas här. Om substantivet slutar på -s, -ch, -sh, eller -x så uppträder formen -es: bus -- buses, church -- churches. Vissa substantiv som slutar på -o använder sig av denna allomorf: tomato -- tomatoes. Även substantiv som slutar på -y direkt efter en konsonant använder sig av -es, och i dessa fall ändras dessutom -y till -i-: country -- countries. Om -y föregås av en vokal används dock den vanliga formen: day -- days. Det finns också ett väsentligt antal oregelbundna pluralbildningar, till exempel ox -- oxen, foot -- feet, sheep -- sheep.

Attribut

Vad det gäller placeringen av olika sorter av bestämningar till ett substantiv så följer engelskan i allt väsentligt samma regler som svenskan. Adjektivattribut placeras före substantivet. Observera också att adjektiven inte böjs efter substantivets numerus. Genitivattribut uppträder i två former, varav den ena placeras före substantivet, medan den andra fogas efter substantivet med hjälp av prepositionen of. Vilken typ av genitivattribut som används bestäms huvudsakligen av semantiska och pragmatiska avgöranden. Relativsatser placeras efter huvudordet, och fogas vanligen till detta med hjälp av that, who eller which.

Ordförråd

Nästan utan undantag är de germanska orden (som innefattar alla de grundläggande såsom pronomen och konjunktioner) kortare och mer informella än de av latinskt och romanskt ursprung. En engelsktalande kan ofta välja mellan germanska och romanska synonymer: "come" eller "arrive" (att komma), "sight" eller "vision" (syn), "freedom" eller "liberty" (frihet). Ibland kan den talande också välja mellan ett ord som ärvts via franskan och ett som inlånats direkt från latinet: "oversee", "survey" eller "supervise". Sådana synonymer har något olika betydelser, vilket möjliggör att språket används på ett flexibelt sätt för att utrycka fina nyanser. I vardagsspråk är huvuddelen av orden normalt germanska. Om en talare vill uttrycka sig kraftfullt och tvärt används vanligen germanska ord. Huvuddelen av orden med latinskt ursprung används vanligtvis i mer formellt tal- och skriftspråk, som i en domstol eller en encyklopedisk artikel. Kännetecknande för engelska är att dess aktiva ordförråd är så stort och föränderligt. Engelskan tar lätt upp tekniska termer i vardagsspråk och lånar in nya ord som ofta blir allmänt använda. Dessutom ger slang nya betydelser till gamla ord.

Antal ord i engelskan

Engelskans ordförråd är utan tvivel mycket stort, men att sätta en specifik siffra för dess storlek är mer en fråga om definition än om beräkning. Till skillnad från vissa andra språk har engelskan ingen språkakademi som kan definiera officiellt accepterade ord. Ord nybildas regelbundet inom medicin, naturvetenskap och teknik. Vissa av dessa får vidare spridning medan andra förblir hos en mindre grupp. Främmande ord som används i invandrargemenskaper tas ofta upp i den större språkgemenskapen. Ålderdomliga, dialektala och regionala ord kan betraktas som "engelska" eller inte. Oxford English Dictionary (andra upplagan) inkluderar över 500 000 uppslagsord med en ganska inkluderande hållning: :Den tar inte bara in standardspråket i litteratur och tal, nuvarande, föråldrat eller ålderdomligt, utan även det huvudsakliga tekniska ordförrådet och ett stort inslag av dialektalt språk och slang (enligt OED:s supplement 1933). Svårigheten att fastställa antalet ord ökas av att nya varianter av engelska framträder.

Ords ursprung

En datorstödd genomsökning av omkring 80 000 ord i den gamla Shorter Oxford Dictionary (tredje upplagan) som publicerades i Ordered Profusion av Thomas Finkenstaedt och Dieter Wolff (1973) uppskattade ordens ursprung som följer:
- Franska, inklusive fornfranska och anglofranska: 28,3 %
- Latin, inklusive modernt vetenskapligt och tekniskt latin: 28,24 %
- Forn- och medelengelska, fornvästnordiska och nederländska: 25 %
- Grekiska: 5,32 %
- Ingen angiven etymologi: 4,03 %
- Avledda från egennamn: 3,28 %
- Alla andra språk: mindre än 1 % I engelskan finns det cirka ett tusental ord av fornnordiskt ursprung, men de skandinaviska språken har i modern tid inte lånat ut särskilt många ord till engelskan. Ett litet antal sådana återfinns ändock i engelskan. Av svenskt ursprung är ombudsman (”ombudsman”) och smorgasbord (”smörgåsbord”). Av nordiskt ursprung är även orienteering (”orientering”). Svenska uppfinnare har lånat ut sina namn till vissa begrepp, till exempel Anders Celsius för temperaturskalan Celsius och Anders Jonas Ångström för våglängdsenheten ångström, ofta skriven som angstrom. Begreppen sloyd (”slöjd”) och glogg (”glögg”) används ibland också. Isländskan har tillhandahållit saga (”saga”) och geyser (”gejser”), norskan fjord, slalom och även ski (”skida”) och finskan sauna (”bastu”).

Fonologi

Vokaler

Det är vokalerna som skiljer sig mest från område till område. Där tecken förekommer i par motsvarar det första ljudet det som används i nordamerikansk engelska och den engelska som talas på andra ställen. Vokalen U kan stå för antingen /u/ eller /ju/.

Konsonanter

Detta är engelskans konsonantsystem med tecken från internationella fonetiska alfabetet (IPA).

Noter

#Den velara nasalen är i vissa dialekter i norra Storbritannien en icke-fonemisk allofon av /n/, som bara förekommer framför /g/. I alla andra dialekter är den ett separat fonem, som dock bara förekommer i stavelsekoda. #Den alveolara flappen är en allofon av /t/ och /d/ i obetonade stavelser i nordamerikansk engelska och i ökande utsträckning i australisk engelska. Detta är ljudet av "tt" eller "dd" i orden latter och ladder, vilka är homofoner i nordamerikansk engelska. Det är samma ljud som representeras av enkelt "r" i vissa varieteter av spanska. #I vissa dialekter, såsom cockney, sammansmälter interdentalerna /θ/ och /ð/ vanligen med /f/ och /v/, och i andra, som afrikansk-amerikansk talad engelska sammanfaller /ð/ med /d/. I vissa irländska varieteter blir /θ/ och /ð/ de motsvarande dentala klusilerna, vilka då kontrasterar med de vanliga alveolara klusilerna. #Ljuden är labialiserade i vissa dialekter. Labialisering är aldrig kontrastiv i initial ställning och transkriberas därför inte alltid. #Den tonlösa velara frikativan /x/ används endast av skotska och walesiska engelsktalare för skotska eller gaeliska ord såsom loch eller av vissa talare för lånord från tyska och hebreiska som Bach och Chanukah /xanuka/, eller i vissa dialekter som Scouse (i Liverpool) där affrikatan [kx] används istället för /k/ i ord somdocker . De flesta som har engelska som modersmål har svårt att uttala detta ljud korrekt när de lär sig främmande språk, och använder ljuden [k] och [h] i stället. #Tonlöst w återfinns i skotska, irländska, vissa överklassbrittiska, vissa östamerikanska och nyzeeländska accenter. I alla andra dialekter sammanfaller det med /w/.

Tonande och aspirerade konsonanter

Om klusiler uttalas tonande och aspirerade i engelska beror på dialekt och kontext, men några allmänna regler kan ges:
- Tonlösa klusiler och affrikator (//, //, // och //) blir aspirerade när de förrekommer initialt i ord eller i början av en betonad stavelse och inte ingår i en konsonantgrupp – jämför pin [] och spin [].
- I vissa dialekter sker aspirationen även i obetonade stavelser.
- I andra dialekter, såsom indisk engelska, kan de flesta eller alla tonlösa klusiler förbli oaspirerade.
- Ord-initiala tonande klusiler kan förlora stämbandston i vissa dialekter.
- I ordslut kan tonlösa klusiler bli outlösta eller åtföljas av en glottal klusil i vissa dialekter (till exempel många varieteter av amerikansk engelska) – exempel: tap [], sack [].
- I ordslut kan tonande klusiler förlora stämbandston i vissa dialekter (till exempel vissa varieteter av amerikansk engelska) – exempel: sad [], bag []. I andra dialekter är de fullt tonande i final ställning, men endast delvis tonande i initial ställning.

Utbredning

Engelskan talas som huvud-, minoritets- eller bispråk i:

- Antigua och Barbuda,
- Australien,
- Bahamas,
- Barbados,
- Belize,
- Botswana,
- Dominica,
- Fidji,
- Filippinerna (andraspråk),
- Gambia,
- Ghana,
- Grenada,
- Guyana,
- Indien,
- Irland,
- Jamaica,
- Kamerun,
- Kanada,
- Kenya,
- Kiribati,
- Lesotho,
- Liberia,
- Malawi,
- Malta,
- Marshallöarna,
- Mauritius,
- Mikronesien,
- Namibia,
- Nauru,

- Nigeria,
- Nya Zeeland,
- Pakistan,
- Palau,
- Papua Nya Guinea,
- Rwanda,
- Saint Kitts och Nevis,
- Saint Lucia,
- Saint Vincent och Grenadinerna,
- Salomonöarna,
- Samoa,
- Seychellerna,
- Sierra Leone,
- Singapore,
- Storbritannien,
- Swaziland,
- Sydafrika,
- Tanzania,
- Tonga,
- Trinidad och Tobago,
- Tuvalu,
- Uganda,
- USA,
- Vanuatu,
- Zambia,
- Zimbabwe
- Brittiska besittningar och protektorat.

Engelskan är också ett av de officiella språken i FN, och ett av de två huvudspråken i EU. Inom Nato är engelska det språk som används i de sammanhang där medlemsländer med två eller flera olika språk deltar.

Dialekter

Brittisk engelska

Huvudartikel: Brittisk engelska The Queen's English (före Elizabeth II The King's English) eller oxfordengelska (kallas även på engelska för Recieved pronounciation, RP, se brittisk engelska) är standardspråk i Storbritannien, och baserar sig på de dialekter som talades i grevskapen kring London på 1600-talet. Detta uttal av engelska är den som vanligen lärs ut på engelska språkkurser och språkutbildningar utomlands. Faktum är att endast 3-5 % av den brittiska befolkningen talar RP trots att den formen fram tills de senaste åren favoriserades i till exempel BBC:s radio- och tv-utsändningar samt inom det högre utbildningssystemet. Över hälften av alla britter anses tala nordengelska som har ett helt annat uttal och en annan intonation än syd(öst)engelska. I nordengelska (vilket anses vara den engelska som talas ungefär norr om en linje från Coventry och uppåt) uttalas "love" [lɐ:v] som [lov], läspljudet θ ersätts med f (thinner [θinne(r)] uttalas [finner]), r uttalas i alla ställningar till skillnad från RP m.fl. skillnader. Uttalen skiljer sig så kraftigt åt att mången engelsman från södern och många amerikaner knappt kan förstå vad människor med nordengelskt uttal säger. I London var det tidigare vanligt att tala cockney bland de lägre socialgrupperna, men detta har numera i stor utsträckning ersatts med en form som kallas Estuary English (flodmynningsengelska, syftar på mynningen vid floden Thames nära London) som påminner om en slags blandning mellan nordengelska och RP. En annan form som uppstått på senare år i framförallt London är "mid-Atlantic" som är ett slags blandspråk mellan RP och amerikansk engelska. Till dessa dialektala skillnader på de brittiska öarna kommer även skotsk engelska som talas i Skottland med tungspets-r och ett delvis annat ordförråd med större inslag av skandinaviska ord. En person med svenska som modersmål, och som lärt sig behärska engelska väl, talar naturligtvis ändå med "svensk brytning", som inte undgår en infödd engelsman. Svensken tros då ibland vara skotte. Walesisk engelska i Wales (med en intonation som påminner om svenskan) har ofta en annan ordföljd: "Goin' down the mine he is" när det annars heter "He is going down the mine". Lokal påverkan gäller även irländsk engelska, som i mångt och mycket är ett resultat av engelsk kolonialisering och inflyttning till den gröna ön. Även språket norn som talades på Shetlandsöarna kan förtjäna att nämnas eftersom språket påminde mycket om fornnorska (Norge styrde öarna fram till 1400-talet). Det norska inflytandet kan spåras mycket väl i många av dagens ortnamn i dessa trakter.

Amerikansk engelska

Huvudartikel: Amerikansk engelska En annan huvudvariant på engelskan med en stavning och ett uttal som skiljer sig från brittisk engelska är amerikansk engelska. Till skillnad från de brittiska öarnas uppsplittring är den amerikanska engelskan förvånansvärt enhetligt i uttal trots den enorma ytan som den täcker. De enda dialektala skillnaderna finns i huvudsak i amerikanska sydstaterna (nedsättande kallat "the Southern drawl"), i New England där språket påminner mycket om RP (John F Kennedy från Boston talade till exempel inte r i alla ställningar vilket är typiskt för new englanddialekten) samt General American som är det språk de flesta amerikaner talar. R uttalas i alla ställningar; ord som bath uttalas [bæθ] (jämför RP: bɑ:θ med lång vokal) och stavningen skiljer sig från brittisk engelska genom många olika sorters förkortningar och neddragande på "onödiga vokaler" (GA: behavior; RP: behaviour). Det finns även ett litet annorlunda ordförråd som skiljer sig från brittisk engelska och vissa ord har andra betydelser i amerikansk engelska till skillnad från den brittiska varianten. Exempel:
- "Tunnelbana" heter underground i brittisk engelska, men subway i amerikanskan. Däremot är subway i brittisk engelska beteckning för ett underjordiskt övergångsställe för fotgängare, som ska ta sig till andra sidan gatan.
- "Hiss" heter lift i brittisk engelska, elevator i amerikansk engelska; icke att förväxla med escalator, rulltrappa. Skillnaderna mellan amerikansk och brittisk engelska är dock inte så stora att det i allmänhet blir risk för allvarligare missförstånd eller att det inte går för en amerikan att läsa en bok skriven på brittisk engelska och vice versa. Några viktiga undantag dock:
- Sättet att skriva datum. Exempel: 05/04/03. Amerikanen tolkar det som maj den fjärde dagen år 2003. Britten sätter emellertid alltid dagen före månaden och årtalet (vanligtvis) sist, och hur tolkningen av exemplet blir av britten är ovisst. Risken för feltolkning är stor. ISO har sökt avhjälpa problemet med den internationella rekommendationen att datum alltid ska anges i ordningen år—månad—dag: ÅÅÅÅ-MM-DD, alternativt (när misstag beträffande seklet kan uteslutas) ÅÅ-MM-DD. Men ännu är rekommendationen långt ifrån genomförd i alla läger. Allvarligt är att det under en övergångstid i ett och samma läger kan gälla än si, än så.
- Sättet att ange våningsplan i byggnader: Amerikanen räknar nedifrån och upp: First storey, second storey, third storey …, medan britten räknar Ground floor (alternativt bottom floor), first floor, second floor etcetera. Sålunda blir third storey = second floor. Grammatiskt sett är det mycket få skillnader mellan amerikansk och brittisk engelska. I de flesta fall rör det sig enbart om att vissa typer av grammatiska konstruktioner, som är godtagbara i båda varianterna, har olika frekvens i respektive dialekt. Det finns dock ett par saker som skiljer sig åt. En sådan sak är hur man betraktar kollektiva substantiv. I brittisk engelska vacklar bruket mellan att betrakta dessa som singulara och plurala, medan amerikansk engelska nästan uteslutande betraktar dem som singulara. Detta innebär att i brittisk engelska tillåts både The team want to win och The team wants to win, medan i amerikansk engelska enbart den senare formen är acceptabel. Det finns också exempel där amerikansk engelska och brittisk engelska skiljer sig åt vad gäller föredragen preposition, till exempel different from och different to / than. Ibland är det sammanhanget som styr numerus av ett kollektiv. Exempel: staff. Om man avser en organisatorisk enhet gäller singular: The staff is closed for today, men om man avser de personer som utgör staben gäller plural: The staff have gone home.

Andra dialekter

Förutom USA och Storbritannien och deras dialekter finns även australisk engelska med omisskännlig intonation och uttal, och sydafrikansk engelska. Till detta kommer flera andra sorters engelska uttal som sydostasiatisk engelska som talas i Hongkong, Malaysia och Singapore, indisk engelska med flera olika sorters regionalt färgade engelskuttal. Till detta kommer ett okänt antal miljoner som talar engelska som pidgin vilket är vanligt i Filippinerna.

Pidginspråk och kreolspråk

Med engelska som bas har det uppstått ett antal pidgin- och kreolspråk. Häribland kan nämnas pidginengelska, jamaikansk kreol, sranan, tok pisin och pitcairnesiska. Även ebonics, den engelska som talas av många afroamerikaner, betraktas ibland som ett kreolspråk.

Se även

- Svensk engelska
- Svengelska

Källor

- Jan Svartvik, Engelska - öspråk, världsspråk, trendspråk, 1999, ISBN 91-7227-021-7 Kategori:Germanska språk Kategori:Engelska Kategori:EU-språk als:Englische Sprache ja:英語 ko:영어 ms:Bahasa Inggeris simple:English language th:ภาษาอังกฤษ zh-min-nan:Eng-gí

Colombo

Colombo, officiell huvudstad i Sri Lanka med 656 000 invånare (2000), i storstadsområdet ca 2 miljoner. Staden ligger på öns västkust. 1982 flyttades landets parlament till Sri Jayawardenapura. Kategori:Asiens huvudstäder Kategori:Orter i Sri Lanka ja:コロンボ

Chandrika Kumaratunga

Chandrika Kumaratunga, född 29 juni 1945; lankesisk politiker, president. Både hennes far, Solomon Bandaranaike och hennes mor, Sirimavo Bandaranaike var premiärministrar i Sri Lanka - hennes mor var dessutom världens första kvinnliga premiärminister. Hon fick sin utbildning vid en klosterskola i Colombo och studerade sedan vidare vid universitetet i Paris. Kumaratunga är Sri Lankas president sedan 1994 - vid presidentvalet fick hon 62 procent av rösterna - och hon omvaldes för en andra period 2000. Hon var nära att bli dödad under den sista dagen av presidentvalskampanjen år 2000, vid en attack av en självmordsbombare tilhörande de tamilska tigrarna. 1978 gifte hon sig med politikern Wijaya Kumaratunga, som mördades 1988 av en politisk motståndare. Hon har en dotter, Yosodhara, och en son, Vimukthi. Chandrika Kumaratunga företräder SLFP, Sri Lankan Freedom Party, och hennes huvudsakliga politiska motståndare är Ranil Wickramasinghe, som leder UNP, United National Party. Kumaratunga, Chandrika ja:チャンドリカ・クマーラトゥンガ

Lista över länder efter storlek

Lista över stater efter storlek # Ryssland - 17 075 200 kvadratkilometer # Kanada - 9 976 140 # USA - 9 629 091 # Kina - 9 596 960 # Brasilien - 8 511 965 # Australien - 7 686 850 # Indien - 3 287 590 # Argentina - 2 766 890 # Kazakstan - 2 727 300 # Sudan - 2 505 810 # Algeriet - 2 381 740 # Demokratiska republiken Kongo - 2 345 410 # Mexico - 1 972 550 # Saudiarabien - 1 960 582 # Indonesien - 1 904 556 # Libyen - 1 759 540 # Iran - 1 648 000 # Mongoliet - 1 565 000 # Peru - 1 285 220 # Tchad - 1 284 000 # Niger - 1 267 000 # Angola - 1 246 700 # Mali - 1 240 000 # Sydafrika - 1 219 912 # Colombia - 1 138 910 # Etiopien - 1 127 127 # Bolivia - 1 098 580 # Mauretanien - 1 030 700 # Egypten - 1 001 450 # Tanzania - 948 087 # Nigeria - 923 768 # Venezuela - 912 050 # Namibia - 825 418 # Pakistan - 803 940 # Moçambique - 801 590 # Turkiet - 780 580 # Chile - 756 950 # Zambia - 752 614 # Myanmar (Burma) - 678 500 # Afghanistan - 647 500 # Somalia - 637 657 # Centralafrikanska republiken - 622 984 # Ukraina - 603 700 # Botswana - 600 370 # Madagaskar - 587 040 # Kenya - 582 650 # Frankrike - 547 030 (exklusive Franska Guyana och andra kolonier) # Jemen - 527 970 # Thailand - 514 000 # Spanien - 504 782 # Turkmenistan - 488 100 # Kamerun - 475 440 # Papua Nya Guinea - 462 840 # Sverige - 449 964 # Uzbekistan - 447 400 # Marocko - 446 550 # Irak - 437 072 # Paraguay - 406 750 # Zimbabwe - 390 580 # Norge - 385 199 # Japan - 377 835 # Tyskland - 357 021 # Kongo (Brazzaville) - 342 000 # Finland - 337 030 # Malaysia - 329 750 # Vietnam - 329 560 # Elfenbenskusten - 322 460 # Polen - 312 685 # Italien - 301 230 # Filippinerna - 300 000 # Ecuador - 283 560 # Burkina Faso - 274 200 # Nya Zeeland - 268 680 # Gabon - 267 667 # Västsahara - 266 000 # Guinea - 245 857 # Förenade kungariket (Storbritannien) -244 820 # Ghana - 238 540 # Rumänien - 237 500 # Laos - 236 800 # Uganda - 236 040 # Guyana - 214 970 # Oman - 212 460 # Vitryssland - 207 600 # Kirgizistan - 198 500 # Senegal - 196 190 # Syrien - 185 180 # Kambodja - 181 040 # Tunisien - 163 610 # Surinam - 163 270 # Uruguay - 176 220 # Bangladesh - 144 000 # Tadzjikistan - 143 100 # Nepal - 140 800 # Grekland - 131 940 # Nicaragua - 129 494 # Eritrea - 121 320 # Nordkorea - 120 540 # Malawi - 118 480 # Benin - 112 620 # Honduras - 112 090 # Liberia - 111 370 # Bulgarien - 110 910 # Guatemala - 108 890 # Island - 103 000 # Jugoslavien - 102 350 # Kuba - 100 860 # Sydkorea - 98 480 # Ungern - 93 030 # Portugal - 92 391 # Jordanien - 92 300 # Azerbajdzjan - 86 600 # Österrike - 83 858 # Förenade Arabemiraten - 82 880 # Tjeckien - 78 866 # Panama - 78 200 # Sierra Leone - 71 740 # Irland - 70 280 # Georgien - 69 700 # Sri Lanka - 65 610 # Litauen - 65 200 # Lettland - 64 589 # Togo - 56 785 # Kroatien - 56 542 # Bosnien och Hercegovina - 51 129 # Costa Rica - 51 100 # Slovakien - 48 845 # Dominikanska republiken - 48 730 # Bhutan - 47 000 # Estland - 45 226 # Danmark - 43 094 (exklusive Grönland och Färöarna) # Nederländerna - 41 526 # Schweiz - 41 290 # Guinea-Bissau - 36 120 # Taiwan - 35 980 # Moldavien - 33 843 # Belgien - 30 510 # Lesotho - 30 355 # Armenien - 29 800 # Albanien - 28 748 # Salomonöarna - 28 450 # Ekvatorialguinea - 28 051 # Burundi - 27 830 # Haiti - 27 750 # Rwanda - 26 338 # Makedonien - 25 333 # Belize - 22 966 # Djibouti - 22 000 # El Salvador - 21 040 # Israel - 20 770 # Slovenien - 20 253 # Fidji - 18 270 # Kuwait - 17 820 # Swaziland - 17 363 # Östtimor - 14 874 # Bahamas - 13 940 # Vanuatu - 12 200 # Qatar - 11 437 # Gambia - 11 300 # Jamaica - 10 990 # Libanon - 10 400 # Cypern - 9 250 # Palestina - 6 220 # Brunei - 5 770 # Trinidad och Tobago - 5 128 # Kap Verde - 4 033 # Samoa - 2 860 # Luxemburg - 2 586 # Comorerna - 2 170 # Mauritius - 1 860 # São Tomé och Príncipe - 1 001 # Dominica - 754 # Tonga - 748 # Kiribati - 717 # Mikronesiens federerade stater - 702 # Singapore - 647,5 # Bahrain - 620 # Saint Lucia - 620 # Seychellerna - 455 # Andorra - 468 # Antigua och Barbuda - 442 # Barbados - 430 # Saint Vincent och Grenadinerna - 389 # Grenada - 340 # Malta - 316 # Maldiverna - 300 # Saint Christopher och Nevis - 261 # Marshallöarna - 181 # Liechtenstein - 160 # San Marino - 61,2 # Tuvalu - 26 # Nauru - 21 # Monaco - 1,95 # Vatikanstaten - 0,44

Se även

- Lista över länder efter befolkningstäthet
- Lista över länder efter folkmängd Länder efter yta Länder efter storlek Kategori:Världens länder ja:国の面積順リスト

Folkmängd

folkmängd, beteckning på det antal invånare som ett geografiskt avgränsat område har.

Se även

- Lista över länder efter folkmängd
- Befolkning 540000000

Befolkningstäthet

Befolkningstäthet, mått på hur tätbefolkat ett geografiskt område är. Den vanliga enheten är "invånare/km²". Befolkningstätheten visar om ett område är tätbebyggt eller glest befolkat. I början av 2005 hade Sverige omkring 20 invånare/km² vilket kan jämföras med jordens genomsnittliga befolkningstäthet som var omkring 48 invånare/km² vid denna tidpunkt. FN ger varje år ut en rapport med titeln World Population Prospects som innehåller omfattande statistik över bland annat befolkningstäthet. Världens mest tätbefolkande land var 2005 Bangalesh med otroliga 1000 personer per kvadrat kilometer, tvåa på listan är Sydkorea med 500 inv/km². Man skall dock ta dessa siffror med en nypa salt eftersom flera andra faktorer påverkar siffrans relevans. Exempelvis består Sydkorea till stor del av bergsområden där det är svårt att odla och leva medans Bangladesh i stort sett bara är bördig mark; således kan sydkorea i praktiken mycket väl vara mer trångbodda trots sin lägre befolkningstäthet. I extremt befolkningstäta områden som tex de största stadskärnorna så är det inte ovanligt att det bor över 10 000 människor på en enda kvadratkilometer. Länder med högst befolkningstäthet:
- Monaco - 16 000
- Singapore - 6 430 Länder med lägst befolkningstäthet:
- Grönland - 0,03
- Svalbard - 0,05

Se även

- Lista över länders befolkningstäthet
- Area
- Befolkning
- Folkmängd

Externa Länkar

- [http://esa.un.org/unpp/ World Population Prospects 2004], rapport om bl.a. befolkningstäthet som revideras varje år av FN-organet Department of Economic and Social Affairs. als:Bevölkerungsdichte ja:人口密度 ko:인구 밀도 ms:Kepadatan th:ความหนาแน่นประชากร zh-min-nan:Jîn-kháu bi̍t-tō·

Lista över länder efter befolkningstäthet

Se även världskartan på http://antwrp.gsfc.nasa.gov/apod/ap030305.html

Pos	Land	inv/km²
1	Monaco	16 620,0
2	Singapore	6 482,7
3	Vatikanstaten	2 093,2
4	Malta	1 261,2
5	Maldiverna	1 163,7
6	Bangladesh	1 077,7
7	Bahrain	1 035,1
8	Taiwan	709,7
9	Barbados	647,9
10	Nauru	621,3
11	Mauritius	606,2
12	Sydkorea	493,1
13	Nederländerna	484,2
14	San Marino	471,9
15	Tuvalu	447,5
16	Libanon	374,0
17	Indien	363,3
18	Belgien	342,9
19	Rwanda	342,4
20	Japan	340,0
21	Marshallöarna	325,8
22	El Salvador	323,6
23	Sri Lanka	309,9
24	Israel	308,7
25	Saint Vincent och Grenadinerna	302,1
26	Comorerna	300,4
27	Filippinerna	294,7
28	Haiti	294,7
29	Saint Lucia	274,4
30	Grenada	260,1
31	Vietnam	256,7
32	Jamaica	252,2
33	Storbritannien	250,2
34	Burundi	248,4
35	Tyskland	236,0
36	Trinidad och Tobago	212,3
37	Liechtenstein	210,0
38	Pakistan	208,6
39	Nepal	202,3
40	Italien	197,6
41	Nordkorea	190,3
42	Schweiz	188,3
43	Sao Tome och Principe	187,2
44	Dominikanska republiken	185,0
45	Luxemburg	181,2
46	Seychellerna	178,4
47	Gambia	159,3
48	Tonga	156,6
49	Antigua och Barbuda	155,1
50	Mikronesiens federerade stater	154,0
51	Andorra	150,7
52	Saint Christopher och Nevis	149,3
53	Nigeria	141,4
54	Kina	140,0
55	Uganda	136,5
56	Guatemala	135,2
57	Moldavien	133,5
58	Indonesien	132,5
59	Tjeckien	132,4
60	Kuwait	131,1
61	Albanien	130,0
62	Malawi	129,2
63	Danmark	128,1
64	Thailand	127,9
65	Kiribati	127,1
66	Polen	126,9
67	Portugal	114,9
68	Slovakien	111,3
69	Frankrike	111,2
70	Ungern	108,4
71	Serbien och Montenegro	106,0
72	Armenien	105,0
73	Togo	104,7
74	Kap Verde	103,7
75	Kuba	102,4
76	Syrien	100,2
77	Slovenien	99,8
78	Österrike	96,9
79	Rumänien	97,1
80	Azerbajdzjan	91,9
81	Dominica	91,6
82	Ghana	91,1
83	Turkiet	90,3
84	Cypern	84,4
85	Sierra Leone	84,0
86	Makedonien	82,3
87	Grekland	81,7
88	Spanien	80,6
89	Kroatien	79,7
90	Costa Rica	79,2
91	Bosnien-Hercegovina	78,7
92	Ukraina	78,6
93	Egypten	77,9
94	Kambodja	77,1
95	Qatar	75,5
96	Marocko	73,3
97	Malaysia	72,9
98	Brunei	70,7
99	Östtimor	69,4
100	Swaziland	68,2
101	Benin	65,5
102	Bulgarien	67,4
103	Georgien	67,1
104	Myanmar (Burma)	65,2
105	Etiopien	65,0
106	Tunisien	64,8
107	Uzbekistan	63,1
108	Jordanien	62,6
109	Honduras	62,3
110	Lesotho	61,5
111	Samoa	60,4
112	Irak	60,3
113	Kenya	59,4
114	Irland	58,3
115	Senegal	58,0
116	Litauen	55,2
117	Mexiko	55,0
118	Elfenbenskusten	54,4
119	Burkina Faso	50,9
120	Guinea-Bissau	50,6
121	Tadzjikistan	50,2
122	Vitryssland	49,6
123	Fiji	48,9
124	Ecuador	48,3
125	Bhutan	46,5
126	Afghanistan	46,2
127	Nicaragua	45,4
128	Palau	44,3
129	Iran	41,6
130	Tanzania	41,5
131	Colombia	41,4
132	Panama	40,0
133	Yemen	39,3
134	Guinea	38,6
135	Eritrea	37,6
136	Sydafrika	36,4
137	Liberia	36,2
138	Lettland	36,0
139	Kamerun	34,9
140	Zimbabwe	33,0
141	USA	32,3
142	Madagaskar	31,0
143	Förenade Arabemiraten	30,9
144	Estland	30,8
145	Bahamas	30,0
146	Venezuela	28,8
147	Laos	26,9
148	Kirgizistan	26,7
149	Kongo-Kinshasa	26,5
150	Mocambique	24,8
151	Brasilien	22,0
152	Sverige	21,9
153	Peru	21,8
154	Chile	21,3
155	Djibouti	20,7
156	Uruguay	19,7
157	Salomonöarna	19,5
158	Ekvatorialguinea	19,1
159	Finland	17,1
160	Sudan	16,9
161	Vanuatu	16,8
162	Paraguay	16,0
163	Zambia	15,2
164	Nya Zeeland	15,0
165	Norge	14,9
166	Argentina	14,4
167	Oman	14,1
168	Somalia	13,7
169	Algeriet	13,6
170	Saudiarabien	13,5
171	Papua Nya Guinea	12,2
172	Belize	12,0
173	Turkmenistan	10,1
174	Mali	10,0
175	Niger	9,2
176	Angola	9,0
177	Republiken Kongo	8,9
178	Ryssland	8,4
179	Bolivia	8,2
180	Tchad	7,8
181	Centralafrikanska republiken	6,1
182	Kazakstan	5,7
183	Gabon	5,4
184	Guyana	3,9
185	Kanada	3,6
186	Libyen	3,3
187	Island	3,1
188	Mauretanien	3,0
189	Botswana	2,8
190	Surinam	2,7
191	Australien	2,6
192	Namibia	2,5
193	Mongoliet	1,8

Se även

- Lista över länder efter folkmängd
- Lista över länder efter storlek Länder efter befolkningstäthet Länder efter befolkningstäthet Kategori:Världens länder

Självständighet

Självständighet, substantiv av självständig, oavhängighet. Självständighet innebär att en stat är oberoende gentemot andra. Självständighet behöver inte betyda att landet tidigare var en del av ett annat land. Det kan likaväl ha varit protektorat (stater under stort indirekt inflytande från skyddsmakten). Kolonier som frigjorde sig bildade en stat efter frigörandet.

Olika länders självständighet

Land	tidigare land/länder	Deklarerad	Erkänd
San Marino	Romerska riket		301
Frankrike	Frankerriket		843
Skottland	Piktland och Dalriada		843-1707
Danmark			900-talet
England	Wessex och Northumbria		927-1536
Schweiz	Tysk-romerska riket	1499	1648
Sverige	Kalmarunionen	1515	1523
Förenade konungariket Storbritannien	England och Skottland	1707	Succession från England och Skottland
USA	Storbritannien	4 juli 1776	3 september 1783, se Amerikanska självständighetsförklaringen
Förenade konungariket Storbritannien och Irland	Storbritannien och Irland	1801	Succession från England/Storbritannien
Brasilien	Portugal	7 september 1822	1825
Norge	Union med Sverige	7 juni 1905	26 oktober 1905
Finland	Ryssland	6 december 1917	31 december 1917
Egypten	Brittiskt protektorat	1919	28 februari 1922
Island	Danmark	17 juni 1944	17 juni 1944
Ryssland	Sovjetunionen	24 augusti 1991	26 december 1991

Kategori:Internationell politik

4 februari

4 februari är årets 35:e dag i den gregorianska kalendern. Det återstår 330 dagar av året. 331 om det är skottår.

Dagens namn

- Ansgar, Anselm

Äldre namnsdagar:

- tidigare: Ansgarius
- 1901: Ansgar
- 1986: Ansgar, Anneli och Ansa
- 1993: Ansgar, Anshelm - från 21 april. (Anneli flyttas till 21 april, Ansa utgår ur almanackan)

Helgdagar m.m.

- Sri Lankas nationaldag

Händelser

- 1938 - Tyske rikskanslern Adolf Hitler tar befälet över den tyska krigsmakten.
- 1945 - Jaltakonferensen mellan andra världskrigets allierade inleds - I år firas sextioårsminnet av händelsen.
- 1948 - Ceylon blir självständigt inom Brittiska samväldet.
- 1971 - Rolls-Royce bankrutt, staten tar över.
- 1974 - Patricia Hearst, dotter till William Randolph Hearst, kidnappas.
- 1987 - Hans Holmér fråntas uppgiften som spaningsledare i jakten på Olof Palmes mördare.
- 1991 - Partiet Ny demokrati bildas av Bert Karlsson och Ian Wachtmeister.
- 1995 - Maria Leissner väljs till partiledare för Folkpartiet.
- 2003 - Jugoslavien upplöses och ersätts av statsförbundet Serbien och Montenegro.

Födda

- 1740 - Carl Michael Bellman, svensk skald.
- 1766 - Thomas Robert Malthus, brittisk nationalekonom.
- 1849 - Jean Richepin, fransk författare och poet.
- 1862 - Hjalmar Hammarskjöld, svensk statsminister 1914-1917.
- 1871
- Friedrich Ebert, tysk politiker, Weimarrepublikens förste president 1919-1925.
- Gerda Lundequist, svensk skådespelare.
- 1886
- Sune Almkvist, svensk bandyspelare.
- Hugo Björne, svensk skådespelare.
- 1891 - M. Ananthasayanam Ayyangar, indisk politiker, talman för Lok Sabha 1956-1962.
- 1893 - Raymond Dart, australiensisk lärare, professor i anatomi.
- 1897 - Ludwig Erhard, tysk politiker, finansminister 1949-1963, förbundskansler 1963-1966.
- 1900 - Jacques Prévert, fransk poet.
- 1902 - Charles Lindbergh, flygare, (d. 1974).
- 1906
- Dietrich Bonhoeffer, tysk luthersk teolog, motståndskämpe.
- Primo Carnera, italiensk boxare, världsmästare i tungvikt 1933.
- Clyde Tombaugh, amerikansk astronom, Plutos upptäckare.
- 1912 - Byron Nelson, amerikansk golfspelare.
- 1913 - Rosa Parks, amerikansk medborgarrättskämpe.
- 1914
- Alf Jörgensen, svensk filmproducent, manusförfattare och sångtextförfattare.
- Ida Lupino, amerikansk skådespelare.
- 1920 - Sten Sture Modéen, svensk skådespelare och kortfilmsregissör.
- 1925
- Arne Åhman, svensk friidrottare.
- Russell Hoban, amerikansk författare, bosatt i England.
- 1947 - Dan Quayle, amerikansk politiker, vicepresident 1989-1993.
- 1948 - Alice Cooper, amerikansk rockmusiker.
- 1953 - Li Brådhe, svensk skådespelare.
- 1955 - Göran Forsmark, svensk skådespelare.
- 1965 - Anna Helena Bergendal, svensk skådespelare.
- 1975 - Natalie Imbruglia, australisk sångerska.
- 1979 - Giorgio Pantano, italiensk racerförare.

Avlidna

- 1461 - Owen Tudor, walesisk adelsman.
- 1954 - Ragnar Widestedt, svensk skådespelare, sångare, kompositör och regissör.
- 1983 - Karen Carpenter, amerikansk sångerska, The Carpenters.
- 1987 - Liberace, amerikansk pianist och underhållare.
- 1995 - Patricia Highsmith, amerikansk författare (Främlingar på tåg m.fl).

Se också

3 februari - 5 februari - 4 januari - 4 mars -- lista över alla datum januari, februari, mars, april, maj, juni, juli, augusti, september, oktober, november, december 035 ja:2月4日 ko:2월 4일 simple:February 4 th:4 กุมภาพันธ์

1948

Händelser

- 1 januari
- En ny svensk rättegångsbalk och en ny svensk lag om allmän folkpension träder i kraft.
- Heinz Nordhoff tillträder befattningen som verkställande direktör för VW i Wolfsburg.
- Järnvägarna i Storbritannien förstatligas.
- 23 januari - Författaren Sven Lidman slutar som redaktör för Pingströrelsens tidning Evangelii Härold efter en konflikt med rörelsens ledare Lewi Pethrus.
- 30 januari - Mahatma Gandhi mördas av en hinduisk extremest.
- 4 februari
- Utrikesminister Östen Undén deklarerar att Sverige ska fortsätta att vara neutralt och inte delta i den militära blockbildningen i Europa.
- Ceylon blir självständigt inom det brittiska samväldet med namnet Sri Lanka.
- 16 februari - Povel Ramel sjunger in Tjo vad det var livat i holken i lördags.
- 25 februari - De borgerliga partierna i Tjeckoslovakien avgår från regeringen.
- Februari - Sveriges Radio anordnar en debatt på temat "Är Sverige vanstyrt?".
- 7 mars - Nils "Mora-Nisse" Karlsson tar sin femte seger i Vasaloppet.
- 26 mars - På Södermalm, Stockholm uppstår kväll efter kväll svåra kravaller där tusentals ungdomar slåss med polisen. De unga klagar över att det inte finns något att göra.
- 6 april - VSB-fördraget mellan Finland och Sovjetunionen undertecknas.
- 7 april - FN inrättar Världshälsoorganisationen (WHO).
- 16 april - Sverige är med vid bildandet av Organisationen för europeiskt ekonomiskt samarbete (OEEC).
- 19 april - Statsminister Tage Erlander och kommunistledaren Sven Linderot debatterar "Demokrati och folkdemokrati" i konserthuset i Stockholm. Utanför lyssnar stora folkskaror genom högtalare.
- April - Bensin ransoneras i Sverige.
- 14 maj - Israel deklareras som oberoende stat.
- 15 maj
- De svenska löparna Arne Andersson, Gunder Hägg och Henry Kälarne är från denna dag avstängda på livstid på grund av brott mot amatörbestämmelserna.
- Israel anfalls av Egypten, Jordanien, Libanon, Irak, Syrien och Saudiarabien.
- 16 maj - Chaim Weizmann blir vald till den första presidenten av staten Israel.
- 20 maj - Den svenske greven Folke Bernadotte utses till medlare i Palestinakonflikten.
- 3 juni - Observatoriet på Mount Palomar tas i bruk.
- 5 juni - Det svenska livsmedelsföretaget Findus lanserar barnmat på burk.
- 11 juni - Folke Bernadotte ordnar vapenvila i Palestina.
- 18 juni - Den svenska skolkommissionen avger sitt betänkande.
- 21 juni - Beslut fattas om viss förstärkning av det svenska försvaret mot bakgrund av kriserna i Östeuropa.
- 24 juni - Sovjetunionen inför en blockad av Västberlin. Alla tillfartsvägar till staden utom via luften är stängda. Därför börjar västmakterna så småningom flyga in förnödenheter till staden genom den så kallade luftbron.
- 26 juni - Det första planet i luftbron landar i Västberlin.
- 28 juni - Kominform fördömer Tito och utesluter Jugoslavien ur Kominform.
- 29 juni
- Sverige går med i OEEC.
- Prins Eugens Waldemarsudde öppnas för allmänheten.
- 1 juli - Det blir tillåtet för svenska poliser att föra samtal med medborgarna. Tidigare har det endast varit tillåtet för dem att svara på tilltal.
- 8-10 juli - Vid en konferens i Koblenz beslutas att slå samman de tre västliga ockupationszonerna och bilda Förbundsrepubliken Tyskland, i dagligt tal Västtyskland.
- 5 augusti - Drottningholmsteatern inleder sommarföreställningar med en 1700-talsopera.
- 20 augusti - Bilmekanikern Sture Jonsson löser den 2 000 000:e svenska radiolicensen.
- 21 augusti - Svensken Harry Snell vinner cykel-VM:s landsvägslopp.
- 8 september - En svår barnförlamningsepidemi bryter ut i Halland.
- 9 september - Svenska Amerika Liniens M/S Stockholm, det största fartyg som byggts i Sverige, sjösätts vid Götaverken.
- 16 september - Den svenske FN-medlaren i Palestina, greve Folke Bernadotte, presenterar den så kallade Bernadotteplanen.
- 17 september - Greve Folke Bernadotte, mördas i Jerusalem av medlemmar ur den sionistiska Sternligan.
- 18 september - Den allierade luftbron genomför 897 flygningar till Berlin.
- 19 september - I det svenska andrakammarvalet fördubblar Folkpartiet under Bertil Ohlin sitt röstetal och blir det största oppositionspartiet.
- September
- Det första numret av serietidningen Kalle Anka & Co utkommer i Sverige.
- I den svenska valrörelsen betonar socialdemokraterna att någon större sänkning av skattetrycket inte är aktuell, medan en stark progressivitet i skattesystemet skall införas.
- 2 oktober
- Den svenska mjöl- och brödransoneringen upphör.
- Sundsvalls hovrätt för nedre Norrland invigs.
- 3 oktober - Den svenska djuphavsexpeditionen Albatrossexpeditionen avslutas.
- 9 oktober - Göteborgs hovrätt för västra Sverige invigs.
- 21 oktober - Bengt Anderbergs roman Kain utkommer och väcker med sina sexualord och svordomar långvarig sedlighetsdebatt i Sverige.
- 22 oktober - Walter Ulbricht förklarar Oder-Neisse-linjen som slutgiltig gräns mellan Polen och Tyskland.
- 28 oktober - Karin Kock blir svensk folkhushållningsminister.
- 29 oktober - Svenskan Amelie Posse flyr från Prag, sedan hennes motstånd mot kommunisterna gjort det för r