St. Pölten

Sankt Pölten, stad i Österrike, huvudstad i delstaten Niederösterreich. Staden ligger vid floden Traisen och har ca 50 000 invånare. Kategori:Orter i Österrike

Österrike

Österrike är en förbundsrepublik i Centraleuropa, som gränsar till Tyskland, Tjeckien, Slovakien, Ungern, Slovenien, Italien, Schweiz och Liechtenstein. Huvudstaden heter Wien. Andra viktiga städer är Graz, Innsbruck, Linz, Salzburg.

Historia

Huvudartikel: Österrikes historia Landet grundades som bayrisk gränsmark (markgrevskap) kring 800 och fick senare namnet Ostarrichi (966). Det upphöjdes på 1100-talet till hertigdöme och blev en viktig maktfaktor i det tysk-romerska riket till dess upplösning 1806. Därefter var Österrike huvudlandet i det stora multietniska habsburgska väldet. Österrike (men inte de ungerska, kroatiska, dalmatinska och italienska delarna av väldet) var också medlem av det Tyska förbundet fram till 1866, när kriget med Preussen ledde till Österrikes utträde. Efter mångåriga krav från magyarerna om ökat självstyre bildades 1867 den Österrikisk-ungerska dubbelmonarkin. Efter dubbelmonarkins nederlag i det första världskriget, och dess upplösning i fredsfördraget från St. Germain, bildades flera nya nationalstater och, efter misslyckade försök att ansluta sig till Tyskland, bildades därefter den första republiken Österrike, omfattade den större delen av Österrike-Ungerns tysktalande områden. Inre politiska splittringar och strider mynnade i en kristligt-konservativ diktatur 1934, som i sin tur föll, när tyska trupper marscherade in i Österrike i mars 1938 och Österrike införlivades med det Tredje riket under namnet Ostmark. Efter Tysklands nederlag i det andra världskriget besattes Österrike av de fyra segermakterna och den österrikiska republiken återupprättades. Vid Potsdamkonferensen 1945 ställdes landet under en ockupationsförvaltning. Ockupationsmakterna lämnade Österrike först 1955 efter att ha skrivit under ett statsfördrag som återställde landets suveränitet. Österrike förband sig till ständig neutralitet (grundlag från 1955) och förpliktade sig att inte gå med på en återförening med Tyskland. Först efter sammanbrottet av östblocket och det kalla krigets slut blev det möjligt för Österrike att delta i det europeiska integritetsarbetet. Efter en folkomröstning 1994 blev Österrike medlem i den Europeiska unionen (EU) 1995 och den Ekonomiska och monetära unionen (EMU) 1999.

Politik

Österrike är en parlamentarisk-demokratisk förbundsrepublik. Statschef är förbundspresidenten, som väljs av folket vart sjätte år. Förbundspresidentens viktigaste politiska uppgift är att utnämna förbundskanslern (regeringschefen) och regeringen. Österrikes parlament består av två kammare: nationalrådet och förbundsrådet.
- Nationalrådet är den lagstiftande parlamentskammaren. Den väljs av folket för en mandatperiod på fyra år och har 183 ledamöter. Fyra partier är för nuvarande invalda i nationalrådet: Österrikes socialdemokratiska parti (Sozialdemokratische Partei Österreichs, SPÖ), De gröna (Die Grünen), det kristdemokratiska Österrikiska folkpartiet (Österreichische Volkspartei, ÖVP) och Österrikes frihetliga parti (Freiheitliche Partei Österreichs, FPÖ), ett högerpopulistiskt parti. I början av 2005 bröt de flesta FPÖ-ledamöterna och alla deras ministrar sig ut ur partiet och grundade Alliansen för Österrikes framtid (Bündnis Zukunft Österreich, BZÖ).
- Förbundsrådet representerar de nio förbundsstaterna. Deras 64 ledamöter väljs av de nio förbundsstatsparlamenten för samma mandatperiod som gäller för de själva. Förbundsrådet har vetorätt inom lagstiftningen, som dock kan röstas ner av nationalrådet genom ett så kallad tröghetsbeslut (Beharrungsbeschluss). Förbundsrådet spelar därför i praktiken ingen roll. Österrikes regering utnämns av förbundspresidenten. Den består av förbundskanslern och ministrarna. Den nuvarande regeringen är en borgerlig koalitionsregering bestående av det Österrikiska Folkpartiet (ÖVP) och Alliansen för Österrikes framtid (BZÖ). Österrike är en federal republik med nio förbundsstater (Bundesland). Varje förbundsstat har egen författning, folkförsamling och regering. De folkvalda delstatsparlamenten kallas för Landtag och har rätten att lagstifta inom sitt kompetensområde. Lantdagen väljer regeringschefen, landshövdingen (Landeshauptmann/Landeshauptfrau). Den regionala förvaltningen handhas av förbundsstaterna, vilka i sin tur är indelade i kommuner som styrs av folkvalda församlingar. En administrativ mellannivå mellan kommuner och delstatsförvaltningen utgör häraden (Bezirk). right

Österrikes nio förbundsstater - och deras huvudstäder

#Burgenland - Eisenstadt #Kärnten - Klagenfurt #Niederösterreich - St Pölten #Oberösterreich - Linz #Salzburg - Salzburg #Steiermark - Graz #Tirol - Innsbruck #Vorarlberg - Bregenz #Wien - Wien

Geografi

Österrike består av fem landskapsregioner. Den största delen av Österrike upptas av Östalperna (63% av ytan) som sträcker sig från gränssjön Bodensee fram till staden Wien i öster. I Alperna ligger Österrikes högsta topp (Großglockner, 3 797 m ö.h.). Norr om Alperna bildar Donaufloden gränsen till utlöparna av det Böhmiska massivet (10%) och Karpaterna (11,3%). Wien ligger i Wien-sänkan (4,4%) och söder och öster om Wien utbreder sig en låglandsregion som tillhör det ungerska låglandet (11,3%). Österrikes viktigaste flod är Donaufloden, som avvattnar Alperna genom bifloderna Lech, Inn och dess biflod Salzach, Enns, Drau och dess biflod Mur m m. I Österrike kan man urskilja tre klimatzoner. De östra delarna är präglade av det kontinentala pannoniska klimatet (medeltemperatur i juli oftast över 19°C, årsnederbörden i regel under 800 mm), de inre Alpområdena har ett alpint klimat (mycket nederbörd, permanent snötäcke över 3 000 m ö.h., korta somrar, långa vintrar) och resten av landet präglas av det milda och fuktiga medeleuropeiska övergångsklimatet med medeltemperaturer i juli mellan 14 °C och 19 °C och upp till 2000 mm årsnederbörd beroende på region. En speciell företeelse i Alperna är den varma och torra föhnvinden, en fallvind, som påverkar människor negativt.

Karta

föhnvind Det här är en karta över Österrike!

Befolkning

I Österrike bor 8 067 300 människor, varav 708 700 utländska medborgare (8,8%) (2002). Drygt 40% av befolkningnen bor i och kring staden Wien, ytterligare 30% i områdena norr och söder om Alperna, medan Alpområdet är glesbefolkat. Österrikes storstäder är Wien (2005: 1 626 440 inv.), Graz (2001: 226 244 inv.), Linz (2001: 183 504 inv.), Salzburg (2001: 142 662 inv.) och Innsbruck (2001: 113 392 inv.). Österrikes befolkning är huvudsakligen tyskspråkig. Standardspråket i Österrike skiljer sig i viss mån från det förbundstyska, framför allt inom ordförrådet som innehåller över 1000 s.k. austriacismer. I Österrike finns sex erkända språkminoriteter vars rättigheter är reglerade i statsfördraget från 1955 och senare lagar. De största grupperna utgörs av den slovensktalande minoriteten om 30 000-50 000 personer i delstaten Kärnten och en lika stor kroatisktalande minoritetsgrupp i Burgenland. I Burgenland bor också en ungersktalande minoritetsgrupp samt Roma och Sinti. I Wien och Niederösterreich finns det tjeckisk- och slovakisktalande minoritetsgrupper. 78% av österrikarna tillhör den romersk-katolska kyrkan, 5% de evangeliska kyrkorna (huvudsakligen den lutherska), 4,5% tillhör andra samfund och 9% betecknar sig som religionslösa.

Sociala förhållanden

Dagens Österrike är en modern socialstat. Första ansatser till en socialpolitik gjordes redan i den Österrikisk-ungerska monarkin mellan 1860 och 1890, men de första större sociala reformerna genomfördes under den sociala och politiska revolutionen (första republiken) efter första världskriget. Reformprogrammet avstannade efter några år p g a de hårda politiska striderna och de ekonomiska problemen. Samarbetsandan och samförståndet mellan arbetsgivare och fackföreningar i den andra republiken efter andra världskriget ledde slutligen till utvecklingen av ett omfattande offentligt välfärdssystem. Grundpelaren är socialförsäkringen som alla arbetstagare och deras anhöriga omfattas av. Den består av sjuk-, olycksfall-, arbetslöshets- och ålderspensionsförsäkringen. Därutöver finns det olika former av familjestöd och annat socialt understöd.

Föräldraförsäkring och barnomsorg

Modern ha rätt till ledighet från 8 veckor före födseln till 8 veckor efter födseln. Därefter får föräldrarna föräldrapenning tills barnet fyller två år, varav sex månader är knutna till varje förälder. Tas andra årets föräldraförsäkring ut på deltid, så kan man förlänga föräldraledigheten tills barnet fyller tre år. Den offentliga barnomsorgen (som för övrigt är ett frivilligt kommunalt åtagande) inskränker sig till deltidsförskola (Kindergarten) från tre års ålder. Yngre barn och de som önskar heltidsbarnomsorg är hänvisade till dagmammor och privata inrättningar som dominerar barnomsorgen. I Österrike får familjerna barnbidrag (Familienbeihilfe). Det betalas ut tills barnet fyllt 19 år eller tills det avslutat utbildningen, men högst till 25 års ålder, d v s så länge föräldrarna är underhållsskyldiga.

Utbildning

Barnen börjar den 4-åriga folkskolan (Volksschule) i sexårsåldern. Efter de fyra gemensamma åren ställs de (eller snarare deras föräldrar) inför valet att fortsätta 4 år i Hauptschule, en förlängning av folksksolan, (ca 2/3 av eleverna) eller gå till det 8-åriga gymnasiet (1/3 av eleverna). Ca 1/3 av eleverna på gymnasieskolan byter efter de första fyra åren till en 5-årig yrkesförberedande gymnasieskola, medan 2/3 fortsätter på det allmänna gymnasiets högre stadium som förbereder för högre studier. Absolventerna av Hauptschule går antingen vidare till en lärlingsutbildning vid företag med en dag yrkesskola (Berufsschule) i veckan eller till kortare yrkesutbildningar i skolform. Ett byte mellan skoltyperna är möjligt men sällsynt. Den gymnasiala avgångsexamen Matura ger generell behörighet för tillträde till universitetsstudier. Uppfylls de centralt reglerade särskilda behörighetskraven för ämnet, så ger den också rätt till en studieplats i den valda utbildningen och på det valda universitetet (med undantag för konstnärliga utbildningar). Det finns 19 universitet i Österrike. Studierna avslutas efter lägst fyra år med magisterexamen eller efter ytterligare studier med doktorsexamen. Det finns ochså kortare studier (minst tre år) som leder till bakkelaureusexamen. Sedan 1994 finns det fackhögskolor (Fachhochschulen) i Österrike vilka erbjuder kortare och mer praktikorienterade utbildningar.

Arbetsmarknad

2003 hade omkring 49% av den österrikiska befolkningen (77% av befolkningen i åldrarna 15-59 år) ett förvärsarbete. 45% av alla förvärvsarbetande var kvinnor; av dem arbetade mer än 37% deltid (men bara 4% av männen). Anställningen är reglerad genom lagstiftning och kollektivavtal. Genom lagstiftning regleras t ex normalarbetstid (högst 40 timmar/vecka), minimisemester (5 eller 6 veckor beroende på antal arbetade år), uppsägning och avgångsvederlag. I kollektivavtal regleras anställningsförhållanden och löner. En österrikisk arbetstagare har rätt till 14 månadslöner/år. Avtalspartner på arbetsgivarsidan är die Bundeskammer der gewerblichen Wirtschaft (ungefär 'Förbundsekonomikammaren'), där alla företag är tvångsanslutna. På arbetstagarsidan finns centralorganisationen Österreichischer Gewerkschaftsbund (ÖGB) (’Österrikiska fackföreningsförbundet’), som omfattar arbetare och tjänstemän i såväl privat som offentlig tjänst. Därutöver är alla arbetstagare obligatoriskt anslutna till Kammer für Arbeiter und Angestellte (’Arbetarekammaren’). Även andra självständiga yrkesgrupper har obligatorisk medlemskap i olika kammare, såsom bönderna i Landwirtschaftskammer (’Lantbrukskammaren’), advokater i Rechtsanwaltskammer (’Advokatkammaren’) m m. Vid arbetslöshet har man rätt till arbetslöshetsersättning under 20 till 52 veckor beroende på antal arbetade år och ålder. Den skattefria a-kassan motsvarar ungefär 55% av nettoinkomsten (arbetsinkomst efter skatt), men uppgår till högst 36,84 euro/kalenderdag (2003). Efter den här tiden kan man söka nödhjälp (Notstandshilfe) om hushållsinkomsterna (d v s inkomsterna av make/maka eller sambo) inte överstiger en viss gräns. 2003 var arbetslösheten i Österrike 4,2%. Kategori:Europas länder Kategori:Kustlösa stater Kategori:Österrike als:Österreich fiu-vro:Austria ja:オーストリア ko:오스트리아 ms:Austria simple:Austria th:ประเทศออสเตรีย zh-min-nan:Tang-kok

Niederösterreich

Niederösterreich är en av Österrikes nio delstater (Bundesländer). Provinshuvudstaden heter St. Pölten. Delstaten gränsar till Tjeckien och Slovakien samt bland annat till Wien. Dess yta uppgår till 19 174 km² och folkmängden till 1,5 miljoner människor vilket gör den till största och efter Wien den näst mest folkrika delstaten i landet. kategori:Österrikes delstater als:Niederösterreich

Kategori:Orter i Österrike

Kategori:Österrikes geografi Österrike

Viajeros y magos

Película filmada en Bután y hablada en idioma Dzongkha. Esta película muestra los paisajes naturales de este país ubicado entre India y China. También muestra la apacible y sencilla vida de sus ciudadanos. :Dirección: Alan Kozlowski :Elenco: actores aficionados y locutores locales La trama cuenta la historia de Tshewang Dendup, un burócrata del gobierno que, descontento por su trabajo en un distrito remoto desea emigrar a los Estados Unidos de donde ha escuchado que se gana más recogiendo frutas en un día que trabajando en su país durante un mes. Un amigo suyo que vive en Nueva York ha prometido ayudarlo, pero debe llegar en una fecha muy cercana. Al tratar de llegar a Thimphu, la capital, pierde el único transporte público de la semana. Esperando que algún otro vehículo pase escucha las historias de un monje sobre magia y viajes. Categoría:Películas Categoría:Bután

aminokwasy zujer metal szko�y policealne nadwaga

:: RELATED NEWS ::

Appaloosa pony
De Appaloosa pony is een paardenras.

Geschiedenis

De Appaloosa Pony is een heel oud ras. Op grotschilderingen van meer dan 20.000 jaar geleden staan al gevlekte paarden. De oude Chinese keizers noemden ze ‘Hemelse paarden’. In de 18e en 19e eeuw waren ze erg geliefd bij de aristocratie in Europa. In de Verenigde Staten hadden ze alles te maken met

DOCSIS
Data Over Cable Service Interface Specification ofwel DOCSIS is een standaard voor het transport van data over de kabel; de standaard specificeert zowel de data en managementinterfaces. De standaard wordt gezet door de Amerikaanse CableLabs organisatie.

Breedband internet standaard

DOCSIS systemen maken breedband-Internet over een bestaand kabelnet mogelijk en wordt door kabelbe

Data Over Cable Service Interface Specification
Data Over Cable Service Interface Specification ofwel DOCSIS is een standaard voor het transport van data over de kabel; de standaard specificeert zowel de data en managementinterfaces. De standaard wordt gezet door de Amerikaanse CableLabs organisatie.

Breedband internet standaard

DOCSIS systemen maken breedband-Internet over een bestaand kabelnet mogelijk en wordt door kabelbe

Boetseren
Boetseren is een hobby waarbij men met de hand vormen maakt van een zachte massa, bijvoorbeeld boetseerklei of brooddeeg. Er zijn verschillende manieren om klei te bewerken, afhankelijk van de vorm van het het werk. Als het werk af is, en een aantal weken te drogen heeft gestaan, kan het gebakken worden. Het bakken van klei moet in een speciale oven gebeuren. Klei moet gebakken worden om het Johan Willem Friso van Nassau-Dietz (° 4 augustus 1687 te Dessau – † 14 juli 1711 te Moerdijk), Prins van Oranje (1702-1711), Graaf van Nassau, stadhou

Sommelsdijk
Sommelsdijk is een dorp in de Zuid-Hollandse gemeente Middelharnis. Vroeger lag het op het eiland Overflakkee net als Middelharnis en maakte het deel uit van de provincie Zeeland. In 1805 werd Sommelsdijk Hollands, en dat bleef zo bij de grondwetswijziging van 1814<

Archaisme
Een archaïsme is een stijlfiguur waarbij een woord of uitdrukking wordt gebruikt die in het huidige taalgebruik niet voorkomt. Ook oude en pseudo-oude schrijfwijzen worden als zodanig gezien.
- om niet (gratis)
- aanschellen (aanbellen)
- bakvis (tienermeisje)
- blode (laf)
- maagschap (familie)
- Oudhollandsch ganzenbord
- Aemstelstate Ambtelijke taal komt vaak archaïsch over, omdat het op taalkundig verouderde regelgeving is gebaseerd. De schrijver 1894-1967) richtte in 1925 het eerste anti-oorlogs museum op in Berlijn. In 1924 publiceerde hij 'Krieg dem Kriege' (Oorlog aan de oorlog) waarin hij een aanklacht deed tegen de oorlog. In het boek laat hij de verschrikkingen zien van de Eerste Wereldoorlog.

Externe link

- http: