:: wikimiki.org ::
| Stad |
Stad
Stad, visst tätbebyggt landområde som definieras antingen genom rättslig status eller genom varifrån riket styrs. I vardagligt språkbruk kan stad betyda "plats med stadsbebyggelse", och när en stad då omnämns kan gränserna till denna vara flytande och annorlunda än de för tillfället gällande kommungränserna.
Ordet "stad" betyder ursprungligen "plats, ställe" och har alltså inget egentligen med just det vi i modernt dagligt tal kallar stad. Detta förklarar varför ordet ingår som suffix eller prefix i ord som "eldstad" "stadsfästa" "stadga" m.fl. ord (även i de övriga nordiska språken ingår ordet som i t.ex. danskans sted, som betyder plats). Den nuvarande betydelsen är framförallt inlånat från tyskans "Stadt".
Sverige
Städer var i Sverige före kommunindelningsreformen 1971 de borgerliga primärkommunerna som erhållit stadsrättigheter till skillnad från kommunerna och köpingarna. Efter kommunreformen kallades städer för kommuner. Efter ett beslut i riksdagen 1983 får en svensk kommun benämna sig själv stad i vissa sammanhang. Exempel på kommuner som använder benämningen "stad" är Borås, Göteborg, Haparanda, Helsingborg, Lidingö, Stockholm, Trollhättan, Vaxholm och Västerås.
Det är bara i juridiskt språk som ordet "stad" blivit ålagt begränsningar i modern tid, och i allmänt språkbruk används ordet stad lika ofta som förut. Nu avser dock begreppet vanligen en tätort som någon gång varit centralort i en stadskommun, snarare än en hel kommun (med visst undantag för kommuner som åter kallar sig "städer"). Denna moderna användning gör att t.ex. Gränna ännu räknas som en stad, trots att orten ligger i en annan stads (Jönköpings) kommun.
Historiskt
Sveriges städer, som vid slutet av medeltiden var 41, vid mitten av 1600-talet 60 och efter de sydsvenska landskapens förvärvande
1664 uppgick till 81, utgjorde i januari 1917 ett antal av 103, varvid dock 2 (Skanör och Falsterbo) var förenade under gemensam styrelse sedan 1754, då de växte ihop med varandra. Ett mindre antal städer tillkom sedan mellan 1917 och 1971. De sista städerna var Säffle och Oxelösund som blev städer 1951.
Stad (fsv köpstader), var i juridisk mening en genom utbrytning från omgivande landsbygdskommun särskilt bildad kommunal
enhet, som erhållit stadsprivilegier. I motsats mot antikens folk, som företrädesvis koncentrerade sig i stora städer, bildade germanerna först långsamt särskilda stadssamhällen. I Skandinavien var dessa bildningar särdeles länge svaga och obetydliga, tills kungarna började främja deras uppkomst och utveckling. De svenska städerna började redan under folkungaregenterna erhålla privilegier. Städerna erhöll efter hand egen rättsordning (t.ex. Björköarätten), egen lagskipning och administration, då deras borgare erhållit särskilt politiskt inflytande som riksstånd samt stora företrädesrättigheter ifråga om näringsverksamhet. Vid avskaffandet av skråväsendet och införandet av näringsfrihet förlorade städerna mycket av sin traditionella juridiska särställning i Sverige.
Stadsrätt
Stadsrätten utgjorde i Sverige sammanfattningen av de rättsgrundsatser, som gällde specifikt för förhållanden i en stad. Den äldre germanska rätten är - i motsats till den romerska, som ursprungligen var en stadsrätt - en landsrätt, emedan hos de germanska folken verkliga rättssamhällen tidigast utvecklat sig på landet. Så småningom uppväxte emellertid stadssamhällen även i norr, i vilka särskilda näringar drevs och i övrigt särskilda förhållanden utbildade sig. Dessa äldsta stadssamhällen, i vilka sannolikt tidigast den rätt tillämpades, som gällde för det kringliggande landet, syns först så småningom ha lösgjort sig från landets rättsområde och erhållit egen jurisdiktion, varefter de för städerna mer och mer sig utbildande egendomliga förhållandena medförde en omskapning av själva den materiella rätten.
I de flesta städer fanns en domstol i form av en rådstuvurätt, även om vissa mindre städer lydde under en häradsrätts domsaga. Rådhusrätterna ersattes vid tingsrättsreformen 1971 med tingsrätter.
Storbritannien
Både begreppen town och city brukar översättas till stad på svenska. Town betecknar då städer som fått marknadsrättigheter och är vanligt förekommande, medan city är mer begränsat och gäller städer som är eller varit av betydelse, ursprungligen i första hand stiftsstäder.[http://en.wikipedia.org/wiki/List_of_cities_in_the_United_Kingdom].
Se även
- Huvudstäder listade efter land
- Huvudstäder listade efter stad
- Finska städer i storleksordning
- Finska städer i alfabetisk ordning
- Svenska städer i alfabetisk ordning
- Svenska städer i storleksordning
- Städer i världen i storleksordning
- Svenska städer med stadsprivilegium
- Lista över Sveriges kommuner
- Sveriges kommuner listade per län
- köping (samhällsbildning)
- murkrona
Kategori:Städer
ja:都市
PrimärkommunSverige är indelat i primärkommuner, vanligen kallade kommuner.
Historia
De nuvarande svenska kommunerna uppstod 1843 i och med att sockennämnden fick ansvaret för de borgerliga frågorna och kyrkorådet ansvar för de kyrkliga frågorna. I och med kommunalförordningen från 1862, som 1866 blev lag, så skapades grunden till det nuvarande kommunala systemet i Sverige.
Se även kommunreformen.
Ansvar
De svenska kommunerna har enligt lag ansvar för:
- socialtjänsten
- vård och omsorg av äldre och funktionshindrade, se bl.a. "Dagmarreformen"
- barnomsorg och förskoleverksamhet
- det offentliga skolväsendet för barn och ungdom
- plan- och byggfrågor
- hälso- och miljöskydd
- renhållning och avfallshantering
- räddningstjänst
- vatten och avlopp
- ordning och säkerhet
All annan verksamhet sker på frivillig grund, till exempel:
- fritidsverksamhet
- kultur, bortsett från biblioteken
- bostäder
- energi
- näringsliv
Se även
- Lista över Sveriges kommuner
- Sveriges kommuner listade per län
- Lista över Sveriges län, kommuner och församlingar
Externa länkar
- [http://www.scb.se/templates/Standard____20145.asp Karta hos SCB]
Kategori:Svensk politik
KommunEn kommun är ett territoriellt avgränsat område och administrativ enhet för lokal självstyrelse. Se till exempel Sveriges kommuner och Finlands kommuner. I Sverige samarbetar Socialdemokraterna, LO, ABF och andra organisationer inom arbetarrörelsen på lokal nivå genom arbetarekommuner.
Se även
- Borgerlig kommun
- Kommunism
- Kyrklig kommun
- Stad
- Lista över Sveriges kommuner
- Sveriges kommuner listade per län
- Lista över Sveriges län, kommuner och församlingar
Externa länkar
- [http://www.skl.se/artikel.asp?A=288&C=444 Svenska Kommunförbundet - Fakta om Sveriges kommuner]
- [http://www.skl.se/stat/statistik/Kommunfakta/kgrupp.htm Svenska Kommunförbundet - Kommungrupper]
- [http://www.kommunerna.net Finlands Kommunförbund]
Kategori:Politik
Kategori:Svensk politik
nb:Kommune
KommunEn kommun är ett territoriellt avgränsat område och administrativ enhet för lokal självstyrelse. Se till exempel Sveriges kommuner och Finlands kommuner. I Sverige samarbetar Socialdemokraterna, LO, ABF och andra organisationer inom arbetarrörelsen på lokal nivå genom arbetarekommuner.
Se även
- Borgerlig kommun
- Kommunism
- Kyrklig kommun
- Stad
- Lista över Sveriges kommuner
- Sveriges kommuner listade per län
- Lista över Sveriges län, kommuner och församlingar
Externa länkar
- [http://www.skl.se/artikel.asp?A=288&C=444 Svenska Kommunförbundet - Fakta om Sveriges kommuner]
- [http://www.skl.se/stat/statistik/Kommunfakta/kgrupp.htm Svenska Kommunförbundet - Kommungrupper]
- [http://www.kommunerna.net Finlands Kommunförbund]
Kategori:Politik
Kategori:Svensk politik
nb:Kommune
1983
Händelser
- 1 januari
- Den svenska momsen höjs till 23,46% och videoskatt införs.
- De svenska reglerna för att byta efternamn förenklas.
- ARPANET byter officiellt till Internet Protocol vilket blir början för Internet.
- 6 januari - Ett fiskekrig utbryter mellan Storbritannien och Danmark.
- 9 januari - Pågatågen, som är nya lokaltåg i Skåne, införs.
- 18 januari - En orkan utbryter i Öresund. Två personer dör när taket på slottskyrkan i Köpenhamn blåser av.
- 19 januari - Datorn Apple Lisa introduceras av företaget Apple Computer.
- 23 januari
- Björn Borg avslöjar att han senare under året tänker dra sig tillbaka från tennisen.
- En rysk kärnkraftsdriven satellit, Kosmos 1402, störtar i Indiska oceanen.
- 24 januari - Polisen ingriper när Greenpeace försöker stoppa lastningen av utbränt kärnbränsle vid Ringhals kärnkraftverk.
- 26 januari - Datorprogrammet Lotus 1-2-3 lanseras.
- 9 februari - Galopphästen Shergar kidnappas av beväpnade män i Dublin.
- 10 februari - Hovrättslagman Birgitta Blom blir Sveriges första kvinnliga hovrättspresident med tjänst vid Svea hovrätt.
- 13 februari
- En brand utbryter i en biograf i italienska Turin varvid 66 personer omkommer.
- Tre linbanevagnar störtar i den italienska skidorten Champoluc varvid tio personer omkommer.
- 21 februari - Punkbandet Ebba Grön slutar spela.
- 23 februari - Bertil Werkström, biskop i Härnösand, utses till ny svensk ärkebiskop.
- 26 februari - 16-åriga Carola Häggkvist vinner Melodifestivalen med låten Främling.
- 1 mars - Det första svenska kyrkomötet med ökat inflytande från de politiska partierna inleds.
- 6 mars - Kondrad Hallenbarter blir förste man att åka Vasaloppet på under fyra timmar.
- 11 mars - En ålderdomshemsföreståndare i Trondheim förklaras skyldig till 22 mord och ett mordförsök på patienter.
- 26 mars - Lars Noréns pjäs Natten är dagens mor har premiär på Dramaten.
- 31 mars - En jordbävning utbryter i Colombia varvid minst 300 personer omkommer.
- 4 april - Rymdfärjan Challenger gör sin jungfruresa.
- 12 april - Yassir Arafat besöker Stockholm för att möta ledare för de nordiska socialdemokraterna.
- 18 april - En bomb detonerar på USA:s ambassadområde i Beirut. 80 personer omkommer.
- 19 april - FN:s generalsekreterare Javier Pérez de Cuéllar talar till Sveriges riksdag.
- 23 april - Vid Eurovisionsschlagerfestivalen i München kommer Carola Häggkvist trea med Främling. Luxemburg vinner.
- 26 april - Den svenska ubåtskommissionen fastslår att kränkningen i Hårsfjärden i oktober 1982 var en sovjetisk operation. Regeringen avger en skarp protest till Moskva.
- 2 maj - Stig Malm efterträder Gunnar Nilsson som ordförande för LO.
- 24 maj - Den svenske överstelöjtnanten vid flygstaben Bertil Ströberg häktas misstänkt för grovt spioneri för Polens räkning.
- 25 maj - Drottning Elizabeth II av Storbritannien kommer på statsbesök till Sverige.
- Maj - Coca Cola Light introduceras i Sverige.
- 6 juni - Svenska flaggans dag blir officiellt Sveriges nationaldag.
- 22 juni - Morgens Glistrup, partiledare för det danska Framstegspartiet, döms till tre års fängelse för skattebrott.
- Sommaren - Den svenska regeringen uttalar sitt stöd för en nordisk kärnvapenfri zon även i krigstid.
- 1 juli - Bertil Werkström efterträder Olof Sundby som Svenska kyrkans ärkebiskop.
- 5 juli - Säckar med hasch börjar flyta iland utanför Göteborg. Inom en vecka blir det 900 kg.
- 13 juli - Bertil Ströberg döms till sex års fängelse för grovt spioneri.
- 15 juli - Ett sprängattentat genomförs på Orlyflygplatsen i Paris varvid sex personer omkommer.
- 23 juli - Resultatlösa spaningar inleds efter en främmande ubåt i Törefjärden i Norrbotten.
- 28 juli - Ola Ullsten meddelar att han tänker avgå som Folkpartiets partiledare.
- 12 augusti
- Immunbristsjukdomen aids skördar sitt första offer i Sverige.
- En våldsam skogsbrand bryter ut efter järnvägen mellan Hultsfred och Oskarshamn.
- 21 augusti - Den filippinske oppositionsledaren Beningo Aquino skjuts ihjäl på Manilas flygplats.
- 1 september - Ett sydkoreanskt passagerarflygplan med 269 passagerare ombord på väg från Anchorage till Seoul och skjuts ned över sovjetiskt luftrum.
- 3 september - Marianne Berglund vinner linjeloppet vid VM på cykel.
- 8 september - En tjeckisk familj lyckas fly till Österrike i en hemgjord luftballong.
- 16 september - Sveriges ÖB rapporterar att 40 ubåtskränkningar har ägt rum under sommaren.
- 1 oktober
- Arlandas nya inrikeshall invigs.
- Bengt Westerberg utses till folkpartiledare efter Ola Ullsten.
- 4 oktober
- Det ombyggda riksdagshuset på Helgeandsholmen invigs.
- 4-oktoberkommittén samlar i Stockholm 75.000 demonstranter mot löntagarfonder.
- 23 oktober - 292 soldater dödas vid självmordsattentat mot amerikanska och franska förläggningar i Beirut.
- 25 oktober - USA invaderar Grenada.
- 9 november - Sveriges justitieminister Ove Rainer tvingas avgå sedan Aftonbladet avslöjat hans omfattande men fullt lagliga skatteplanering.
- 26 november - Vid ett rån på Heathrow utanför London kommer rånare över guldtackor till ett värde av 350 miljoner kronor.
- 27 november - En jumbojet på väg från Frankrike till Colombia störtar utanför Madrid varvid 181 personer omkommer varav 23 svenskar.
- 28 november
- Två patienter avlider och 12 skadas efter dialysbehandling med fel vätska i Linköping.
- Då rymdfärjan Columbia lyfter blir tysken Ulf Merbold den förste icke-amerikan att följa med en rymdfärja ut i rymden.
- 17 december - En brand utbryter i ett diskotek i Madrid varvid 83 personer omkommer.
- 21 december - Den svenska riksdagen antar med 164 röster för, 158 mot och 21 nedlagda regeringens förslag om att löntagarfonder ska införas från årsskiftet.
- 27 december - En brand i en transformatorstation i Enköpingstrakten orsakar strömavbrott i hela Sverige från Hälsingland och söderut samt i vissa delar av Danmark.
31 december - Eftersom Georg Rydeberg nu är död läses Nyårsklockan på Skansens nyårsfirande av Jarl Kulle.
- Samförstånd nås mellan Sverige och Danmark om gränsfrågorna rörande Bornholm, Kattegatt, Öresund och Skagerack.
- Grundutbildning för kvinnor införs i den svenska armén.
- USA:s vicepresident George Bush besöker Sverige.
- Arbetets Museum i Norrköping invigs.
Födda
- 2 januari - Kate Bosworth, amerikansk skådespelare.
- 11 januari - Siti Nurhaliza, malaysisk R&B-sångerska.
- 1 februari - Marilou Berry, fransk skådespelare.
- 2 februari
- Carolina Klüft, svensk friidrottare, sjukamp.
- Christian Klien, österrikisk racerförare.
- 7 februari - Elin Grindemyr, svensk fotomodell.
- 16 februari - Tuomo Ruutu, finländsk ishockeyspelare.
- 10 mars - Elena Bovina, rysk tennisspelare.
- 16 mars - Susanna Patoleta, svensk musiker, medlem i Natural Ex och Excellence.
- 24 mars - Totte Steneby, svensk barnskådespelare.
- 12 april - Jelena Dokic, serbisk tennisspelare.
- 15 april - Ilja Kovaltjuk, rysk ishockeyspelare.
- 18 april - Ida-Theres Karlsson, svensk brottare.
- 22 april - Francis Capra, amerikansk skådespelare.
- 23 april - Daniela Hantuchová, slovakisk tennisspelare.
- 29 april - Hedvig Lindahl, svensk fotbollsspelare, målvakt.
- 10 maj - Gustav Fridolin, svensk miljöpartistisk politiker, språkrör för Grön Ungdom 1999-2003, riksdagsledamot från 2002.
- 12 maj - Mariza Ikonomi, albansk sångerska.
- 25 maj - Chelse Swain, amerikansk skådespelare, The Virgin Suicides.
- 2 juni - Fredrik Stenman, svensk fotbollsspelare.
- 10 juni - Johan Marklund, svensk mångsysslare, fotograf och klättrare.
- 2 juli - Michelle Branch, amerikansk, sångerska och gitarrist.
- 4 juli - Isabeli Fontana, brasiliansk supermodell.
- 6 juli - Gregory Smith, amerikansk skådespelare.
- 7 juli - Martin Wallström, svensk skådespelare.
- 13 juli - Liu Xiang, kinesisk friidrottare.
- 23 juli - Josefine Öqvist, fotbollsspelare.
- 14 augusti - Mila Kunis, amerikansk skådespelare.
- 22 augusti - Theo Bos, nederländsk tävlingscyklist.
- 2 september - Aimee Osbourne, amerikansk journalist och fotomodell.
- 13 september - James Bourne, brittisk popmusiker.
- 21 september - Maggie Grace, amerikansk skådespelare.
- 26 september - Ebba Hultkvist, svensk skådespelare.
- 5 oktober - Nicky Hilton, amerikansk designer och modell.
- 7 november - Patrick Thoresen, norsk ishockeyspelare.
- 16 november - Kari Lehtonen, finländsk ishockeyspelare, målvakt.
- 24 november - Tove Edfeldt, svensk skådespelare.
- 2 december - Michael Wesley-Smith, nyzeeländsk skådespelare.
- 13 december - Henrik Lundström, svensk skådespelare.
Avlidna
- 8 januari - Roland Söderberg, svensk skådespelare och scenograf.
- 11 januari - G.D. Birla, indisk affärsman och politiker.
- 18 januari - Greta Stave, svensk skådespelare.
- 23 januari - George Cukor, amerikansk filmregissör.
- 28 januari - Bengt Nordenskiöld, svensk militär general.
- 31 januari - Astor Holmqvist, svensk inspicient, cirkusartist och turnéledare.
- 5 februari - Sten Frykberg, svensk dirigent och kompositör.
- 22 februari - Georg Rydeberg, svensk skådespelare.
- 25 februari - Tennessee Williams, amerikansk författare.
- 3 mars - Georges Remi, belgisk serietecknare, mer känd som Hergé och skapare av figuren Tintin.
- 10 mars - Ulf von Euler, nobelpristagare.
- 17 mars - Umberto II, Italiens siste kung.
- 26 mars - Anthony Blunt, brittisk konsthistoriker och spion.
- 30 mars - Einar Nerman, svensk konstnär.
- 4 april - Gloria Swanson, amerikansk skådespelare.
- 8 april - Sigurd Björling, svensk operasångare (baryton).
- 23 april - Buster Crabbe, amerikansk skådespelare och simmare.
- 21 maj - Boris Stepantsev, rysk filmregissör.
- 26 maj - Anders Andelius, svensk skådespelare.
- 27 maj - Sardar Hukam Singh, indisk politiker, talman i Lok Sabha 1962-1967.
- 1 juni - Jack Dempsey, f.d. världsmästare i tungviktsboxning.
- 4 juni - Gunn Wållgren, svensk skådespelare.
- 19 juni - Ivar Wahlgren, svensk skådespelare och sångare.
- 1 juli - Buckminster Fuller, amerikansk formgivare, arkitekt, uppfinnare och författare.
- 5 juli - Harry James, amerikansk trumpetare och orkesterledare.
- 6 juli - Bertil Schütt, svensk författare.
- 17 juli - Erik Börjesson, svensk fotbollsspelare.
- 25 juli - Johnny Bode, svensk textförfattare och sångare.
- 29 juli
- Luis Buñuel, spansk filmregissör.
- David Niven, brittisk skådespelare.
- 30 juli - Wiveka Alexandersson, svensk skådespelare.
- 3 augusti
- Eric Grate, svensk skulptör.
- Carolyn Jones, amerikansk skådespelare.
- 4 augusti - Leonard Landgren, svensk kompositör, musiker (trumpet, piano, dragspel) och kapellmästare.
- 10 augusti - Ruben Rausing, svensk företagare, grundare av Tetra Pak.
- 11 augusti - Gustav Sandgren, svensk författare.
- 17 augusti - Ira Gershwin, amerikansk författare.
- 21 augusti - Beningo Aquino, filippinsk oppositionsledare, mördad.
- 3 september - Einar Larsson, svensk operasångare.
- 13 september - Axel Strand, svensk politiker, f.d. LO-ordförande.
- 15 september - Kaj Hjelm, svensk barnskådespelare.
- 16 september
- Bengt Idestam-Almquist, svensk författare, journalist, filmkritiker, filmhistoriker och manusförfattare.
- Gunnar Olsson, svensk regissör och skådespelare och manusförfattare.
- 21 september
- Gunnar Skoglund, svensk skådespelare, manusförfattare och regissör.
- Birgit Tengroth, svensk skådespelerska och författarinna.
- 25 september - Leopold III, belgisk exkung.
- 4 oktober - Kurt Willbing, svensk barn- och ungdomsskådespelare.
- 6 oktober - Alice Eklund, svensk skådespelare och regissör.
- 22 oktober - Alfred Dahlqvist, svensk skidåkare.
- 29 oktober - Sten Broman, svensk tonsättare, dirigent, musikpedagog, även känd som musikkritiker och TV-programledare.
- 4 november - Gardar Sahlberg, svensk litteraturforskare, manusförfattare, sångtextförfattare och kortfilmsregissör.
- 9 november - Olle Hilding, svensk skådespelare.
- 18 november - Walentin Chorell, finlandssvensk författare, dramatiker och manusförfattare.
- 25 november - Curt Edgard, svensk skådespelare.
- 5 december - Martin Lamm, svensk konstnär och tidningstecknare.
- 8 december - Maritta Marke, svensk skådespelare och sångerska.
- 25 december - Joan Miró, spansk surrealistisk målare.
- 28 december - Dennis Wilson, amerikansk musiker (drunkningsolycka).
Nobelpris
- Fysik
- Subramanyan Chandrasekhar, USA
- William A Fowler, USA
- Kemi - Henry Taube, USA
- Medicin - Barbara McClintock, USA
- Litteratur - Sir William Golding, Storbritannien
- Fred - Lech Wałęsa, Polen
- Ekonomi - Gerard Debreu, USA
Kategori:Årtal
Kategori:1980-talet
als:1983
ja:1983年
ko:1983년
ms:1983
simple:1983
th:พ.ศ. 2526
Göteborg
:Denna artikel handlar om staden Göteborg. För kommunen med det officiella namnet Göteborgs Stad, se Göteborgs kommun. För andra betydelser, se Göteborg (olika betydelser).
Göteborg är Sveriges näst största stad med nästan en halv miljon invånare och Nordens femte största stad. Residensstad för Västra Götalands län. Även stiftsstad i Göteborgs stift.
Belägen på båda sidor om Göta älv, vid älvens mynning i Kattegatt. Göteborgs riktnummerområde 031 omfattar förutom Göteborgs kommun även Mölndals kommun, Partille kommun och västra delen av Härryda kommun. Storstadsregionen Storgöteborg har 817 000 invånare.
Storgöteborg i Majorna.]]
Historia
Huvudartikel: Göteborgs historia
Under medeltiden var den södra stranden av Göta älvs mynningsområde svenskt medan Halland längre söderut var danskt och Bohuslän i norr var norskt. Via hamnar i Göta älv hade Sverige en användbar direktkontakt med havet i väster, främst genom Lödöse fyra mil uppströms. På 1300-talet byggdes fästningen Älvsborg vid mynningen för att befästa Sveriges anspråk. År 1473 byggdes staden Nya Lödöse som en mer havsnära ersättare till Lödöse.
I början av 1600-talet ökade intresset från Sverige att etablera en välbefäst stad nära Göta älvs mynning vilket ledde till att staden Göteborg grundades år 1621 efter några års byggande. Staden blomstrar från mitten av 1700-talet fram till början av 1800-talet, bland annat på grund av Ostindiska kompaniet och det gynsamma läget under Napoleonkrigen. Göteborg växer som industri- och handelsstad under slutet av 1800-talet och utvecklas under 1900-talet till en stor varvsstad.
Efter att varven lades ner blev Göteborg viktigare ur evenemangssynpunkt och återigen för handlarna. Stora utländska kedjor väljer att etablera sig i Göteborg pga. det gynsamma läget och för att hyran är betydligt lägre än i Mälardalen.
Vänorter och systerstäder
Göteborg har fyra vänorter och två systerstäder.
Göteborgs stadsdelsområden
Kina
Göteborg har som många andra svenska städer sedan lång tid använt församlingar som administrativ indelning. År 1883 bestod Göteborgs stad av sex församlingar, idag finns det 36 stycken. Stadens användning av församlingarna som indelning är tänkt att försvinna.
För statistiska ändamål tog kommunen på femtiotalet fram en indelning i basområden. Basområdena är små, bara några kvarter stora och har inte namn utan nummer. Basområdena samlas ihop i primärområden som har storleken av en stadsdel.
Innan indelningen i bas- och primärområden användes en indelning i 52 stadsdelar. Denna indelning kvarstår, idag finns det 83 stadsdelar, men används ej administrativt utan fyller en historisk funktion.
Stadsdelsnämnderna är den mest betydelsefulla indelningen. Eftersom skola och omsorg administreras enligt denna indelning har det en faktisk betydelse för invånarna i vilket stadsdelsnämndsområde de bor. Göteborg är uppdelat i 21 stadsdelsnämnder, de flesta tillräckligt stora för att omfatta flera stadsdelar. Varje stadsdelsnämnd består av flera primärområden. Benämningen stadsdelsområde används inte av Göteborgs stad utan både styrande nämnden och området benämns stadsdelsnämnd (SDN). Själva nämnden är politiskt tillsatt med lika sammansättning som kommunfullmäktige. Ordförandeposterna i de 21 nämnderna är även de fördelade enligt fullmäktiges sammansättning.
Arkitektur & Byggnadsverk
Örgryte |right]]
- Centralstationen
- Centralhuset
- Feskekôrka (Fiskekyrkan)
- Götatunneln, Invigning 17 Juni 2006
- Göteborgsoperan
- Göteborgs rådhus (tillbyggnaden av Gunnar Asplund)
- Göteborgs Konserthus
- Kronhuset
- Landshövdingehus exempelvis på Hisingen, i Majorna och Vasastaden
- Masthuggskyrkan
- Nya Elfsborg
- Partihallsförbindelsen, Byggstart beräknad till 2006
- Pedagogen
- Rya Kraftvärmeverk, klar 2006
- Sannaskolan
- Skansen Lejonet
- Skanskaskrapan (Läppstiftet)
- Sveahuset
- Älvsborgsbron
- Älvsborg
- Örgryte trädgårdsstad
Broar & Tunnlar
- Angeredsbron
- Göta Älvbron
- Lundbytunneln
- Hisingsbron
- Marieholmsbron
- Marieholmstunneln, Ej finansierad
- Tingstadstunneln
Infrastrukturprojekt
- Nordlänken
- Västlänken
Sevärdheter och museer
Huvudartikel: Lista över hotell i Göteborg.
I Göteborg finns flera storhotell, bland annat:
- Hotel Gothia Towers
- Elite Plaza Hotel
- Elite Park Avenue Hotel
Köpcentrum
- Nordstan, Sveriges ledande köpcentrum på 60 000 kvadratmeter belägen mitt i centrum.
- Frölunda torg, Frölunda
- Arkaden, Centrum
- Backaplan, Hisingen
- Bäckebol Homecenter, Hisingen
- K-Center, Kållered
- Eken Center, Kållered
- Kompassen, Centrum
- Partille köpcentrum, Färdigt april 2006
- Femmanhuset, Centrum
Göteborgsklubbar på elitnivå
- Superserien (amerikansk fotboll)
- Göteborg Marvels
- Elitserien i badminton
- Askims BC, Göteborgs BK, Västra Frölunda BK, Vårvindens BMK
- Elitserien i bowling
- BK Joker, Team Pergamon
- Elitserien i bowling damer
- Örgryte IS
- Boxning
- Angered Boxing Club, Hisingens Boxningsklubb
- Damallsvenskan
- Kopparbergs/Göteborg FC
- Fotbollsallsvenskan
- GAIS, IFK Göteborg, BK Häcken, Örgryte IS
- Superettan
- Qviding FIF
- Friidrott
- Örgryte IS
- Elitserien i handboll
- Redbergslids IK, Önnereds HK
- Elitserien i handboll damer
- Kärra HF, Kv. IK Sport, Önnereds HK
- Sweden Inline Hockey League
- Duffy InLine Hockey, Göteborg Revolution Inliners, Jokers IHC, Landvetter Jets
- Elitserien i innebandy
- RBK Göteborg, Pixbo, IBF Älvstranden
- Elitserien i ishockey
- Frölunda Indians
- Orientering
- IFK Göteborg Orientering, Göteborg-Majorna OK
- Segling
- GKSS
- Allsvenskan i speedway
- Kaparna
- Elitserien i squash
- Team Göteborg Squashklubb
Arenor och idrottsplatser
- Frölundaborg
- Gamla Ullevi
- Göteborgs Curlinghall
- Lisebergshallen
- Rambergsvallen
- Ruddalen
- Scandinavium
- Slottsskogsvallen
- Ullevi
- Valhalla idrottsplats
- Valhalla Sporthall
- Växthuset (baskethall)
Kultur och nöjen
Evenemang
- Bok & Biblioteksmässan
- EM-loppet Göteborg
- Gothia Cup
- Göteborg Basketball Festival
- Göteborg Film Festival
- Göteborg Horse Show
- Göteborgs Internationella Konstbiennal
- Göteborgs Jazzfestival
- Göteborgskalaset
- GöteborgsVarvet
- Partille Cup
- Vetenskapsfestivalen
- Volvo Ocean Race
- Gymnasiemässan
Kommande evenemang
- EM i friidrott 2006
Humor
Se göteborgshumor.
Transporter
Tåg
- Göteborgs centralstation
Flygplatser
- Göteborg-Landvetter flygplats, några mil öster om staden, på riksväg 40 mot Borås
- Göteborg City Airport (f.d. Säve).
Hamnen
Göteborgs hamn är Nordens största hamn.
Spårvagnar
Huvudartikel: Göteborgs spårväg
Göteborg är idag en av få städer i Sverige som har kvar sina spårvagnar. Idag trafikeras Göteborg av 13 spårvagnslinjer. Den senaste linjeutbygnaden invigdes 2003 och var spårutbyggnaden på Skånegatan, som går mellan Stampgatan via Ullevi och Scandinavium till Korsvägen. Under 2005/2006 kommer 40 nya spårvagnar tas i bruk efter många års förseningar.
Trafikhistoria
Göteborgs första spårvagnslinje var hästspårvägen mellan Brunnsparken och Stigbergsliden som invigdes 1879. Året efter förlängdes linjen till Drottningtorget. Ytterligare förlängningar skedde och kring år 1900 fanns 4 hästspårvagnslinjer:
- Brunnsparken - Stigbergsliden
- Brunnsparken - Redbergslid
- Brunnsparken - Slottsskogen
- Brunnsparken - Getebergsäng
1902 invigdes de två första elspårvagnslinjerna och samma år försvann hästspårvagnarna.
Utbildning
Gymnasieskolor
- Angeredsgymnasiet
- Bräckegymnasiet
- Burgårdens Utbildningscentrum
- Ester Mosessons gymnasium
- Frölundagymnsasiet
- Hvitfeldtska gymnasiet
- IHGR, International High School
- Katrinelunds och Bernadottegymnasiet
- Lindholmens gymnasium
- Motorbranschens Tekniska Gymnasium (MTG)
- Munkebäcksgymnasiet
- Polhemsgymnasiet
- Schillerska gymnasiet
- Slottsbergsgymnasiet
- Vingagymnasiet
Högskolor
- Göteborgs universitet (GU)
- Chalmers tekniska högskola (CTH)
Externa länkar
- [http://www.goteborg.se/ Göteborgs Stad]
- [http://www.goteborg.com/ Göteborg & Co]
Kategori:Sveriges städer
Kategori:Västra Götalands län
Kategori:Västergötland
Kategori:Bohuslän
-
Helsingborg
:Den här artikeln handlar om staden Helsingborg. Se även Helsingborgs kommun.
Helsingborg är en stad i nordvästra Skåne. Helsingborg är den svenska ort som ligger närmast Danmark, staden Helsingör. Endast fyra kilometer skiljer Helsingborg från Helsingör, och färjor går var tjugonde minut dygnet runt (ingen stad i världen har tätare färjeturer).
Staden kallas stundom Sundets pärla alternativt Pärlan vid Sunet.
Helsingborg och Helsingör var också först med att införa Vänorter, detta skedde under ett möte år 1849 då representanter ifrån både Helsingör och Helsingborg träffades ute på det isbelagda Öresund för att skriva under dokumenten om vänort.
Helsingborg har fler vänorter, bland annat Pärnu i Estland och Alexandria i USA.
Historia
Den 21 maj 1085 omnämns Helsingborg i ett gåvobrev från den danske kungen Knut den helige och ses därför som stadens officiella födelsedag. Man tror däremot att staden är äldre, då den smalaste delen av Öresund måste ha ansetts som en viktig strategisk vattenväg att behärska.
Industri
Öresund
- Nicorette
- Ramlösa Brunn
- Zoegas
- Scandlines
- Van den Bergh Foods AB
- Kemira Kemi
- IKEA
- Frigoscandia
- Allers
- AbdonFinax
Idrott
- Fotboll: Helsingborgs IF, Högaborgs BK, Stattena IF, Allerums GIF ,Råå IF, Kullavägens BK
- Handboll: Olympic/Viking
- Basket: Helsingborg Pearls
- Bordtennis: BTK Rekord
- Gymnastik: GF Fram, GF Ling, Helsingborgs Turnförening
- Löpning: HLK-92
- Badminton: Helsingborgs Badmintonklubb
- Innebandy: FC Helsingborg
- Ishockey: HHC Redskins
- Simning: Helsingborgs Simsällskap
Sevärdheter
- Fredriksdalsteatern
- Kärnan
- Ramlösa brunn
- Dunkers kulturhus
- Idrottsmuseet
- Beredskapsmuseet
- Sofiero slott & slottspark
- Pålsjö slott
Stadsdelar
Några av de kända stadsdelarna.
- Tågaborg
- Stattena
- Ringstorp
- Dalhem
- Slottshöjden
- Rosengården
- Ramlösa
- Wilson Park
- Råå
Personligheter
Kända personer från Helsingborg.
- Tina Nordström
- Hans Alfredson
- Stellan Sundahl
- Karl Ragnar Gierow
- Henry Dunker
- Bandet "The Sounds"
- Bandet "Soilwork"
- Bandet "Brandsta City Släckers"
- Bandet "Nic & the Family
- Bandet "Kung Kodum"
- Henrik Larsson
- Thomas Öberg
- Johan Wissman
- Jonas Jonasson
- Otto Blücker
- Andreas Lilja
Image:Helsingborg_rådhuset_BÅn.jpg|Rådhuset
Image:Helsingborg_knutpunkten_BÅn.jpg|Resecentrum Knutpunkten
Image:Helsingborg hamnen BÅn.JPG|Helsingborg hamninlopp
Image:Kärnan.JPG|Centrum med Kärnan
Image:Maria.JPG|St Maria kyrka
Image:Fredriksdals herrgård BÅn.JPG|Fredriksdals friluftsmuseum, herrgården
Kategori:Skåne län
Kategori:Sveriges städer
Kategori:Helsingborgs stad
Kategori:Öresundsregionen
Stockholm: Material om Stockholm och dess omgivningar finns samlat på Wikipedia:Stockholmsportalen.
----
Stockholms kommun, officiellt Stockholms stad, är Sveriges huvudstad och består till sin helhet av tätorten Stockholm. Stockholm är residensstad för Stockholms län.
Historia
Huvudartikel: Stockholms historia
Staden grundades år 1252 av Birger Jarl på den ö, Stadsholmen, som nu benämns Gamla stan. Stockholm har haft en stor betydelse som handelsstad i regionen sedan grundandet och som Sveriges kommersiella och politiska centrum framför allt i.o.m. Gustav Vasas regeringstid. Stockholms befolkning bestod i mitten av 1500-talet inte av mer än 10 000 människor varav många var tyskar eller finländare.
Före Stormaktstiden då många palats uppfördes var dock Stockholm inte mycket mer än en fattig småstad och innan industrialismen på 1800-talet var staden för de flesta stockholmarna en smutsig, trång och farlig stad.
Under 1800-talets andra och 1900-talets första hälft började storstaden Stockholm ta form med esplanader, avlopp och rinnande vatten; spårvägar, telefon, gaslyktor och sedan elektricitet. Under de senaste 50 åren har Stockholms invånarantal fördubblats med bl.a. massbilism som följd.
Geografi
Öar och holmar i Stockholm
Stadsdelar
Stockholm är sedan den 19 april 1904 indelat i stadsdelar. Staden består av 117 stadsdelar. Av dessa ligger 44 i Västerort, 21 i innerstaden och 52 i Söderort. Gränserna mellan stadsdelarna fastställs av kommunen.
Den största stadsdelen till ytan är Hässelby Villastad, 758 hektar. Den minsta är Riddarholmen, 6 hektar.
Stockholms innerstad består av följande stadsdelar. Gränsen mellan
södra och norra innerstaden går i Mälaren-Riddarfjärden-Karljohansslussen-Strömmen-Saltsjön.
Södra innerstaden
Långholmen, Reimersholme, Södermalm, Södra Hammarbyhamnen
Norra innerstaden
Djurgården, Fredhäll, Gamla stan, Hjorthagen, Kristineberg, Kungsholmen, Ladugårdsgärdet el. Gärdet, Lilla Essingen, Marieberg, Norra Djurgården, Norrmalm, Riddarholmen, Skeppsholmen, Stadshagen, Stora Essingen, Vasastaden, Östermalm
Stockholms centrum, som i princip kan sägas bestå av nedre Norrmalm, kallas ibland för "city". Inspiration till detta uttryck har kommit från London, där stadens centrum emellertid faktiskt utgör en egen stad, City of London, inom den större enheten Greater London.
Söderort ligger söder om Mälaren, Årstaviken och Hammarby Sjö, dock tillhör Södra Hammarbyhamnen innerstaden.
Gröndal, Liljeholmen, Årsta, Aspudden, Midsommarkransen, Västberga, Östberga, Enskedefältet, Enskede Gård, Johanneshov, Hammarbyhöjden, Björkhagen, Hägersten, Hägerstensåsen, Solberga, Liseberg, Örby Slott, Stureby, Gamla Enskede, Enskededalen, Kärrtorp, Mälarhöjden, Bredäng, Sätra, Skärholmen, Vårberg, Västertorp, Fruängen, Långbro, Herrängen, Långsjö, Älvsjö, Hagsätra, Örby, Rågsved, Högdalen, Bandhagen, Svedmyra, Tallkrogen, Gubbängen, Hökarängen, Fagersjö, Farsta, Farstanäset, Farsta Strand, Larsboda, Sköndal, Skarpnäcks Gård, Bagarmossen, Flaten, Orhem, Skrubba
Kälvesta, Hässelby Villastad, Vinsta, Nälsta, Flysta, Sundby, Bällsta, Mariehäll, Hässelby Gård, Hässelby Strand, Grimsta, Vällingby, Råcksta, Beckomberga, Eneby, Bromma Kyrka, Blackeberg, Norra Ängby, Södra Ängby, Nockebyhov,Åkeshov, Riksby, Åkeslund, Ulvsunda Industriområde, Ulvsunda, Nockeby, Olovslund, Abrahamsberg, Stora Mossen, Höglandet, Ålsten, Smedslätten, Äppelviken, Alvik, Traneberg, Akalla, Hansta, Husby, Kista, Tensta, Rinkeby,Lunda, Solhem, Bromsten
Högsta punkter
Bromsten
Den högsta naturliga punkten i Stockholm är Vikingaberget i stadsdelen Vårberg, 77 m ö.h. Den högsta punkten i innerstaden är Henriksdalsbergets sydvästra topp, 57 m ö.h Den högsta punkten i staden inom tullarna är Skinnarviksberget, 53 m ö.h.
- Kumminvägen, Hökarängen, 61 m ö.h.
- Nybohovsberget, 58 m ö.h.
- Stora Lappkärrsberget, 50 m ö.h
- Fiskargatan vid Mosebacke Torg, 47,5 m ö.h.
- Stadshagen, 47 m ö.h.
- Vita Bergen, 46 m ö.h.
- Observatorielunden, 42 m ö.h.
Högsta konstgjorda toppar är Högdalstoppen nr 2, 102 m ö.h samt
Hammarbytoppen, 87 m ö.h.
Stadsdelsområden
Stockholms kommun är sedan 1998 indelad i 18 stadsdelsområden. Antalet invånare avser 2004-12-31
- Bromma, 59 622 inv.
- Enskede-Årsta, 46 183 inv.
- Farsta, 45 671 inv.
- Hägersten, 29 847 inv.
- Hässelby-Vällingby, 58 796 inv.
- Katarina-Sofia, 44 224 inv.
- Kista, 30 142 inv.
- Kungsholmen, 54 283 inv.
- Liljeholmen, 31 309 inv.
|
- Maria-Gamla Stan, 63 953 inv.
- Norrmalm, 62 198 inv.
- Rinkeby, 15 613 inv.
- Skarpnäck, 40 248 inv.
- Skärholmen, 30 883 inv.
- Spånga-Tensta, 34 366 inv.
- Vantör, 35 248 inv.
- Älvsjö, 21 290 inv.
- Östermalm, 61 168 inv.
|
Östermalm
I innerstaden bor det 285 826 invånare. Söderort och Västerort har 479 218 invånare.
Demografi
Stockholms stads folkmängd uppgick till 765 044 per 2004-12-31. Av dessa var 370 482 män och 394 562 kvinnor. I innerstaden bodde 285 826 personer, i Söderort 280 679 och i Västerort 198 539. Invånarnas genomsnittliga ålder var 39.8 år (38.1 för män, 41.4 för kvnnor).
40,5% av befolkningen är mellan 20-44 år. Den till folkmängden största församlingen är Spånga församling (49 979 personer), följt av Hägerstens församling (49 075 personer) och Farsta församling (45 6771 personer).
Den mest tättbefolkade församlingen är Maria Magdalena församling (236 personer/hektar) följt av S:t Matteus församling (195 personer/hektar) och Katarina församling (193 personer/hektar).
Sevärdheter
Katarina församling, Stockholms ström, Skeppsholmen och Stadsgården.]]
- Stockholms slott
- Stockholms stadshus
- Gamla stan
- Djurgården
- Riksdagshuset
- Stockholms museer
- Sergels torg
- Hökarängens centrum
Kyrkobyggnader
Några av de mer välkända kyrkobyggnaderna är Riddarholmskyrkan, Storkyrkan och Gustaf Vasa kyrka.
Se vidare komplett lista över kyrkobyggnader i Stockholms stad.
Politik
Allmänt
Stockholms stad är Sveriges till folkmängden största kommun, vars politiska debatt ofta präglas av storstadsrelaterade frågor som infrastruktur och byggande. Bland kommunalråden, som i Stockholm tituleras borgarråd, anses finansborgarrådet ha den främsta positionen, och tillsätts sedan 1930-talet alltid av stadsfullmäktiges majoritet. Med början efter valet 1998 tillsätts alla borgarråd som har en särskild rotel av den politiska majoriteten, medan oppositionen tillsätter oppositionsborgarråd; innan dess delade man upp rotlarna mellan alla de större partierna i fullmäktige.
Kommunalpolitiken har kännetecknats av relativt frekventa maktskiften. Det kan noteras att Centerpartiet sedan flera år inte är representerat i kommunfullmäktige.
Stadens centrala politiska ledning finns i kommunfullmäktige, kommunstyrelse och borgarrådsberedning. Borgarrådsberedningen består av borgarråden och fungerar som ett slags arbetsutskott för kommunstyrelsen.
Kommunstyrelsens förvaltning finns i Stadsledningskontoret, som har ansvar för styrning, uppföljning och utveckling av stadens verksamheter. Förvaltningen arbetar med strategiska frågor och skall ha ett övergripande ansvar för stadens hela verksamhet. Staden har därutöver 18 stadsdelsförvaltningar, 18 fackförvaltningar och 14 bolag, alla med anställda tjänstemän. En av stadens fackförvaltningar är Revisionskontoret, där stadens revisorer är organiserade.
Nuvarande situation
Stockholm styrs sedan 2002 av en koalition av socialdemokrater, vänsterpartister och miljöpartister. Finansborgarråd är Annika Billström (s).
Borgarråd
- Annika Billström, (s), 1. Finansroteln
- Kersti Py Börjeson (s), 2. Stadsbyggnads- och idrottsroteln
- Leif Rönngren (s), 3. Gatu- och fastighetsroteln
- Mirja Särkiniemi (s), 4. Skolroteln
- Roger Mogert (s), 5. Kultur-, arbetsmarknads- och personalroteln
- Teres Lindberg (s), 6. Integrations- och demokratiroteln
- Margareta Olofsson (v), 7. Socialroteln
- Viviann Gunnarsson (mp), 8. Miljö- och konsumentroteln
- Kristina Axén Olin (m), Oppositionsborgarråd
- Jan Björklund (fp), Oppositionsborgarråd
- Sten Nordin (m), Oppositionsborgarråd
- Mikael Söderlund (m), Oppositionsborgarråd
Aktuella frågor
En av de frågor som debatteras mest i Stockholmspolitiken just nu är införandet av trängselskatt. Ett försök med sådan skall göras under år 2006, varefter det är tänkt att man skall anordna en kommunal folkomröstning om huruvida skatten skall permanentas eller tas bort.
Mandatfördelningen i kommunfullmäktige
Nedan presenteras hur många mandat varje parti har erhållit i de fyra senaste valen till kommunfullmäktige i Stockholms stad. Fullmäktige har 101 mandat, varför det krävs minst 51 för att uppnå majoritet. Valresultaten i staden har historiskt sett givit mandatfördelningar som har inneburit maktskifte i Stockholm efter varje val sedan flera decennier. Före 1970 hade fullmäktige 100 madat.
| | |
