:: wikimiki.org ::
| Staffanstorp |
Staffanstorp
Staffanstorp är en ort i Skåne län och huvudort i Staffanstorps kommun. År 1885 öppnades en sockerfabrik i Staffanstorp, något som sedan präglat orten. Staffanstorp var tidigare en järnvägsknut där järnvägsförbindelserna mellan Malmö och Simrishamn respektive Trelleborg och Lund möttes. Inom Staffanstorps kommun ligger Uppåkra församling. Järnåldersboplatsen Uppåkra är känd för där gjorda arkeologiska utgrävningar med osedvanligt många fynd. Enligt en teori låg staden Lund tidigare i Uppåkra.
Kategori:Staffanstorps kommun
Skåne län
Skåne län är ett län i Sverige som sammanfaller till största delen med landskapet Skåne, undantaget är Östra Karups socken som ligger i Halland. Länets residensstad är Malmö; här finns landshövdingen (Bengt Holgersson) och länsstyrelsen. Skåne läns landstings, Region Skåne, residensstad är Kristianstad och här finns regionfullmäktige. Länsbokstav är M. Länet består av 33 kommuner och har ca 1,2 miljoner invånare, vilket är 13 procent av Sveriges hela befolkning.
Historia
Länet bildades 1997 genom en sammanslagning av Malmöhus län och Kristianstads län.
Städer
- Malmö
- Helsingborg
- Lund
- Kristianstad
- Hässleholm
- Trelleborg
- Landskrona
- Ängelholm
- Eslöv
- Höganäs
- Ystad
- Simrishamn
- Skanör med Falsterbo
Läs mer
- Region Skåne
Extern länk
- [http://www.m.lst.se/ Länsstyrelsen i Skåne]
- [http://www.skane.se/ Region skåne]
- [http://www.skane.se/ Landstinget i Skåne Län]
Kategori:Sveriges län
Kategori:Skåne län
Kategori:Öresundsregionen
ja:スコーネ県
Staffanstorps kommun
Staffanstorps kommun är en kommun i Skåne län i Sverige. Kommunen har ungefär 20 500 invånare. Staffanstorp är huvudort. Kommunen gränsar till Burlövs kommun, Lomma kommun, Lunds kommun, Svedala kommun och Malmö stad.
Orter
Några orter i kommunen:
Församlingar
I Staffanstorps kommun finns bara två församlingar:
- Sankt Staffans församling
- Uppåkra församling
Politik
Mandatfördelning
- M: 11
- C: 2
- FP: 4
- KD: 2
- S: 16
- MP: 1
- SPI: 2
- Staffanstorpspartiet: 2
- Totalt: 41
(Riksdagsvalet 2002)
Extern länk
- http://www.staffanstorp.se/
Kategori:Öresundsregionen
1885
Händelser
- 2 januari - Kungliga patentbyrån för registrering av patent och varumärken inrättas.
- 27 februari - Svenska Turistföreningen (STF) bildas.
- 23 september - 50.000 människor hyllar Christina Nilsson utanför Grand Hôtel i Stockholm, när hon sjunger från sin balkong. Panik uppstår och 20 människor omkommer i tumultet.
- 25 september - August Palm grundar tidningen Social-Demokraten i Stockholm.
- En partiell svensk försvarsreform genomförs. Övningstiden ökas från 30 till 42 dagar och Statsverket övertar 30% av kostnaderna för indelningsverket.
- En första riksdagsmotion läggs om behovet av en fästning i norra Sverige, till skydd mot Ryssland, men förslaget faller på att det är för dyrt.
- Tullstriden mellan protektionister och frihandlare börjar på allvar i den svenska riksdagen.
- Sveriges första kommunala elverk öppnas i Härnösand.
- Kristliga föreningen för unga kvinnor (KFUK) bildar sin första förening i Stockholm.
- Stockholm blir världens telefontätaste stad med 5.000 abonnenter. Staden saknar dock föbindelse utåt.
- Göteborgs renhållningsstyrelse inleder sin verksamhet.
- Det finns 5.000 telefoner i Stockholm, vilket är det högsta antalet i någon stad i världen.
Födda
- 5 januari - Carl Joachim Hambro, norsk politiker, stortingspresident 1926-1945.
- 9 januari - Bengt Berg, svensk ornitolog, författare och fotograf.
- 13 januari - Birger Wahlström, svensk förlagsman, grundade B. Wahlströms bokförlag AB.
- 17 januari - Ludvig Gentzel, svensk skådespelare och sångare.
- 21 januari - Umberto Nobile, italiensk upptäcksresande.
- 27 januari - Jerome Kern, amerikansk populärkompositör.
- 28 januari - Julia Cæsar - svensk skådespelare.
- 7 februari - Sinclair Lewis, amerikansk författare.
- 18 februari - Henri Laurens, fransk skulptör och grafiker.
- 13 mars - Anders Sandrew, svensk produktionschef för Sandrews-koncernen.
- 18 mars - Carl Ericson, svensk skådespelare.
- 22 mars - Ingjald Haaland, norsk skådespelare.
- 1 april - Gunhild Robertson, svensk skådespelare.
- 12 april
- Robert Delaunay, fransk konstnär.
- Jullan Kindahl, svensk skådespelare.
- 13 april - Georg Lukács, ungersk filosof, författare och kritiker.
- 7 maj - Wilhelm Haquinius, svensk skådespelare, hovklockare och sångare.
- 12 maj - Krishna Chandra Bhattacharya, indisk filosof.
- 29 maj - Rolf Carls, tysk sjömilitär, generalamiral 1940.
- 25 juni - Hugo Tranberg, svensk skådespelare.
- 2 juli - Björn Hodell, svensk teaterchef, manusförfattare och författare.
- 5 juli - André Lhote, fransk konstnär.
- 6 juli - Ernst Busch, tysk militär; generalfältmarskalk 1943.
- 8 juli - Julius Jaenzon, svensk filmfotograf och regissör.
- 9 juli - Richard Lund, svensk skådespelare.
- 24 juli - Paul von Hase, tysk militär, generalmajor.
- 1 augusti - Georg de Hevesy, ungersk kemist, nobelpristagare 1943.
- 7 augusti - Billie Burke, amerikansk skådespelare och scenstjärna.
- 15 augusti - Edna Ferber, amerikansk journalist, romanförfattare och dramatiker.
- 12 september - Heinrich Hoffmann, tysk fotograf, arbetade åt Adolf Hitler.
- 14 september - Lili Ziedner, svensk skådespelare.
- 17 september
- Maja Cederborgh, svensk skådespelare.
- Georg Grönroos, finländsk skådespelare.
- 7 oktober - Niels Bohr, dansk fysiker.
- 28 oktober - Per Albin Hansson, svensk socialdemokratisk politiker, statsminister 1932-1936 och 1936-1946.
- 9 november - Conny Molin, svensk operasångare.
- 11 november - George S. Patton, amerikansk fyrstjärnig general
- 24 november - Christian Wirth, tysk SS-officer.
- 27 november - Ragnar Hyltén-Cavallius, svensk manusförfattare, regissör och skådespelare.
- 30 november - Albert Kesselring, tysk generalfältmarskalk främst inom Luftwaffe.
- 10 december - Ulf Selmer, norsk skådespelare.
- 23 december
- Pierre Brissaud, fransk artist.
- Nils Elffors, svensk inspicient och skådespelare.
- 30 december - Artur Cederborgh, svensk skådespelare.
- Anders Olsson, svensk riksdagsledamot och redaktör.
- Sigurd Lewerentz, arkitekt.
Avlidna
- 26 januari - Charles George Gordon, brittisk general, filantrop och nationalhjälte.
- 30 april - Jens Peter Jacobsen, dansk författare.
- 23 juli - Ulysses S. Grant, amerikansk militär och politiker, president 1869-1877.
- 16 oktober - Hugo Henry Rose, brittisk fältmarskalk.
- 16 november - Louis Riel, kanadensisk politiker och upprorsledare.
- 14 december - Sir Arthur Purves Phayre, brittisk koloniadministrator och militär.
Kategori:Årtal
Kategori:1880-talet
ko:1885년
ms:1885
simple:1885
th:พ.ศ. 2428
SockerbrukEtt Sockerbruk är en fabrik för framställning av socker.
Råvaran är sockerrör eller sockerbetor. Först tvättas och strimlas råvaran.
Snitseln silas genom varmt vatten. Den råsaft som bildas blir renad och
kokas därefter till 70% sockerhalt. Därefter får kvarvarande vatten dunsta
in så att sockerkristaller bildas. Sockermassan centrifugeras för att skilja
vitt socker och brun sirap åt. Till slut torkas sockret.
Melass är en sockerhaltig restprodukt som bildas vid tillverkningen.
I Sverige ägs de tre kvarvarande sockerbruken av Danisco.
- Örtofta sockerbruk
- Köpingebro sockerbruk
- Arlövs sockerbruk
Tidigare har det funnits sockerbruk i bl.a. Roma, Jordberga och Karpalund.
Kategori:Livsmedelsindustri
ArkeologiArkeologi (av grek. archaiologia "fornkunskap", av archaios "urgammal", "forntida"), kunskapen om människans förhistoria, alltså den tid där det inte finns skriven text att tillgå. Arkeologi är studiet av människans materiella kultur, alltså studiet av hennes lämningar eller artefakter. Numera finns även historisk arkeologi eller medeltidsarkeologi som är studiet av materiell kultur under historisk tid.
__TOC__
Betydelse och tillämpning
Den största delen av människans utveckling finns inte nedtecknad. Skrivkonsten utvecklades för ca 5000 år sedan i Mesopotamien i form av Kilskrift. Homo sapiens däremot har funnits i minst 200 000 år, och andra arter av hominider i miljoner år ( se den mänskliga evolutionen). Varje kunskap om den tidiga mänskliga utvecklingen måste alltså komma från arkeologin. Arkeologin kan även vara ett viktigt komplement till studier av historiska källskrifter. I många samhällen var nämligen skrivkunnigheten begränsad till dess elit, som prästerskap eller byråkrater. Även bland aristokratin har många gånger läskunnigheten begränsats till kontrakt och olika avtal. Världsåskådningen och intressen har ofta skiljt sig mellan eliten och resten av befolkningen.
Skrifter som har producerats av gemene man har oftast inte bevaras utan de skrifter som har bevarats har oftast varit sådana som eliten har funnit värda att bevara och som sådana kan man med stor sannolikhet inte vara ett representativt snitt av befolkningen. Ofta blir då de materiella lämningarna mer representativa för ett samhälle. Även materiella lämningar har dock sina egen problem, så som ickerepresentativt urval och olika bevarandeförhållanden.
Tidslinje
Svensk forntid och historia delas in i epoker eller tidsperioder enligt följande,
- Stenålder 2 000 000 f.kr. - 1800 f.kr.
- Paleolitikum (äldre stenålder)
- Mesolitikum (mellanstenålder/jägarstenålder)
- Neolitikum (yngre stenålder/bondestenålder)
- Bronsålder 1800 f.kr - 500 f.kr.
- Äldre Bronsålder
- Yngre bronsålder
- Järnålder 500 f.kr. - 1000 e.kr.
- Förromersk järnålder
- Romersk järnålder
- Folkvandringstid
- Vendeltid
- Vikingatid
Vid brottet mellan vikingatid och medeltid slutar den svenska förhistorien,
- Medeltid
- Nyare tid
De övriga nordiska länderna tillämpar i viss mån andra kronologier, dels beroende på andra faktiska förhållanden (exempelvis Finland), men även på grund av att man vill markera sin särart t.ex. gentemot Sverige (exempelvis Norge).
Arkeologisk teori
Det finns ingen enhetlig arkeologisk teori och även definitioner är föremål för diskussioner. Ända till mitten av 1900-talet med introduktionen av teknologi var konsensus att arkeologi var när relaterat till både historia och antropologi. Den första delen av den arkeologiska teoribildningen brukar kallas för Kulturhistorisk arkeologi vilket utvecklades i slutet av 1800 och början på 1900-talet.
I slutet av 1960-talet kom ett antal yngre framförallt amerikanska arkeologer som Lewis Binford att opponera mot den kulturhistoriska arkeologin. De menade att arkeologin skulle använda sig av mer naturvetenskapliga och antropologisk metoder med hypotestestning. De kallade detta för "New Archaeology" och blev allmänt känt som Processuell arkeologi.
Under 1980-talet växte det fram en ny inriktning vilket leddes av de brittiska arkeologerna Michael Shanks, Christopher Tilley, Daniel Miller och Ian Hodder. De ifrågasatte den processuella arkeologins snegling åt naturvetenskaplig, objektivitet och de framhöll vikten av relativism. Detta blev kallat för postprocessuell arkeologi. Detta har i sin tur kritiserats av processuella arkeologer för brist på veteskaplig stringens. Debatten mellan dessa två vetenskapliga inriktningar pågår fortfarande
Arkeologisk teori lånar numera från ett vitt fält inkluderande evolutionsteori, fenomenologi, postmodernism, agentteori, kognitiv vetenskap, funktionalism, genderarkeologi, hermeneutik feministisk arkeologi och Systemteori.
- Postkolonial arkeologi
Dessa olika inriktningar influerar kontinuerligt varandra och den enskilde arkeologen kan var svår, för att inte säga omöjlig, att snävt bestämma som tillhörig den ena eller andra inriktningen.
Arkeologi som yrke
Det finns ungefär 600 svenska arkeologer som är yrkesverksamma idag, även om långt fler än så studerat arkeologi på universiteten. De flesta av sveriges arkeologer arbetar inom exploateringsarkeologin, som regleras av kulturminneslagen (faktum är att kulturminneslagen reglerar alla typer av arkeologiska undersökningar, alltså även forskningsundersökningar) och bekostas av den som vill exploatera en yta där det finns en fornlämning. Man brukar säga att 95% av pengarna i arkeologin finns i exploateringsarkeologin och att ungefär 90% av alla arkeologer återfinns där, resterande arkeologer finns i universitetsvärlden. Det utbildas i dag långt fler arkeologer än vad som behövs på arbetsmarknaden, vilket resulterar i att de flesta nyutexaminerade arkeologer går direkt ut i arbetslöshet och oftast tvingas omskola sig till något annat relativt snabbt. Många arkeologer organiseras av fackförbundet DIK.
Arkeologiska aktörer
I Sverige utförs arkeologiska undersökningar av:
- Universiteten
- Riksantikvarieämbetet
- Länsmuseerna
- Privata företag eller stiftelser som t.ex. Arkeologikonsult och Societas Archaeologica Upsaliensis
Det är alltid länsstyrelserna som beslutar om tillstånd för undersökningar enligt kulturminneslagen
Se även
- marinarkeologi
- gravskick
- stensträng
- boplats
- arkeologisk teori
Kategori:Arkeologi
als:Archäologie
ja:考古学
ko:고고학
ms:Arkeologi
simple:Archaeology
th:โบราณคดี
Lund:Den här artikeln handlar om centralorten i Lunds kommun. För andra betydelser, se Lund (olika betydelser).
----
är en tätort och centralort (stad) i Lunds kommun och stiftsstad för Lunds stift, södra Sverige belägen på Lundaslätten med Lunds domkyrka och Lunds universitet i orten. År 2000 hade staden 73 840 invånare. Lund tillhör Öresundsregionen.
Historik
Huvudartikel: Lunds historia
Lund är tillsammans med Sigtuna Sveriges äldsta stad, även om Lund var en dansk stad som blev en svensk besittning först år 1658 och, med Skåne, en del av Sverige först år 1719.
1719
Staden grundades omkring år 990, sannolikt flyttad på kungligt initiativ från ett tidigare läge en halvmil längre söderut, där arkeologiska utgrävningar vid Uppåkra indikerar en bosättning från före vår tideräknings början som blivit nedbränd i slutet av 900-talet. De arkeologiska fynden ger anledning att tro, att staden vid Uppåkra, som kanske redan kallades Lund, varit centralort för det bördiga sydväst-Skåne från 400-talet och framåt — en roll som Lund övertog problemfritt. Stadens nya läge var strategiskt fördelaktigt. Lund ligger på Romelåsens sydväst-sluttning, vid vars fot mossar och sankmark utmed Höje å gav extra skydd. Liksom Uppåkra ligger Lund utmed den nord-sydliga landsväg som omges av det land Uppåkra var centralort för, men Lunds nya läge var vid korsningen med en öst-västlig landsväg till landet i Vombsänkan, Färs härad, antyder att staden Lund aspirerade på kontroll av större delar av Skåne, möjligen också Kristianstadsslätten på andra sidan Linderödsåsen. Grundandet av Lund betraktas i regel som ett led i skapandet av ett enat danskt kungadöme.
Linderödsåsen
Kyrka och kristen gravplats dateras till början av 990-talet, samtidigt med stadens förmodade grundande. Fram till 1066 hade Lund starka förbindelser med ärkebiskopssätet i Canterbury.
Lund blev biskopssäte år 1060, när Danmark organiserades i ett tiotal stift, från 1066 underställt ärkebiskopen i Hamburg-Bremen med gränser motsvarande dagens Lunda-stift plus Bornholm, och 1103 ärkebiskopssäte för Norden. 1085 grundlades Katedralskolan och den är därmed Nordens äldsta skola. Under 1100-talets första hälft byggdes Lunds domkyrka, ett kloster och flera mindre kyrkor. Lund var Danmarks viktigaste stad och hade 3 000-4 000 invånare. I början av 1300-talet tappar dock Lund i betydelse till Malmö, som anlagt som ärkebiskopens befästa färjeläge för resor över Öresund, och som hanseatisk hamnstad är i stark tillväxt, men Lund behåller positionen som kyrkligt, kulturellt och bildningsmässigt centrum.
Vid reformationen 1536 försvagades Lunds ställning påtagligt sedan de kyrkliga egendomarna sekulariserats. År 1658 blev Lunds stift en svensk besittning, och år 1666 anlades Lunds universitet för att underlätta försvenskningen. Inkorporeringen i Sverige vid Frihetstidens början, år 1721, ledde inte till någon märkbar förändring för Lund som förblev en perifer och för Sverige obetydlig småstad.
1856 drogs järnväg från Malmö, och året därpå fortsatte järnvägsutbyggnaden norrut. Därmed hade den industriella revolutionen med åtföljande urbanisering nått Lund.
Bebyggelse
urbanisering
urbanisering
När Lund under 1100- och 1200-talet var säte för ärkebiskopen byggdes ett stort antal kyrkor runt om i staden och kloster i staden. Som mest fanns det 27 kyrkor i Lund. I och med reformationen 1536 revs nästan alla kyrkor och kloster.
Att Lund är en medeltidsstad märks främst i gatunätet som på sina håll har sett likadant ut i århundraden. Det finns även ett fåtal medeltida byggnader, såsom domkyrkan, Liberiet, Sankt Peters Klosters kyrka och Krognoshuset. Stäket, Kungshuset i Lundagård och Karl XII-huset på Katedralskolan är andra gamla byggnader.
I övrigt var det fram till slutet av 1800-talet vanligt med korsvirkeshus. Ett sådant är Wickmanska gården, som dock brann ner år 2002.
Wickmanska gården
Under slutet av 1800-talet ersattes många småhus med flervåningshus. Under denna period byggdes bland annat Katedralskolans huvudbyggnad, Grand Hotel, Universitetsbiblioteket, universitetsbyggnaden och flera lasaretts- och universitetsbyggnader.
De allra flesta byggnaderna i Lund härstammar från 1800-talets slut eller 1900-talet.
1900-talet
Gatunätet i Lunds stadskärna är på många ställen många hundra år gammalt. Under 1900-talet har dock en del förändringar gjorts. Så här skrev den andra upplagan av Nordisk familjebok, utgiven år 1912:
:De äldre delarna af staden kunna icke sägas vara välbyggda. Under de senare åren ha dock genom upptagande af nya byggnadsområden, gaturegleringar och liflig byggnadsverksamhet härutinnan gjorts stora förändringar.
Detta fortskred under första halvan av seklet. Under 1960-talet hade man planer på att skapa en motorväg rakt igenom stadskärnan. År 1958 fattades beslut om att hus skulle rivas för att bygga en trafikled rakt genom Lunds stadskärna. Opinionen svängde dock och år 1968 röstade man för att stoppa planerna. Därigenom undslapp Lund samma öde som Klarakvarteren i Stockholm. Dock hade det redan rivits en del hus för att trafikleden skulle komma fram, bland annat vid Bankgatan där det numera finns en bussterminal samt Vårfruskolans park. Detta område står i princip fortfarande helt obebyggt.
Under 1960-talet ändrades uppfattning i stort och man gick mer in på att spara, varför områden som Nöden finns bevarade idag.
Utanför centrum präglas Lund av universitetets och Tekniska högskolans lokaler, Lasarettet samt bostadsbebyggelse av mer eller mindre utpräglad förortskaraktär. Det finns även äldre bebyggelse i bland annat Värpinge by och delar av Östra Torn.
Många som arbetar i Lund är pendlare, inte minst p.g.a. en politiskt initierad bostadsbrist med åratal av schismer angående hur staden skall växa i framtiden. Under tiden åser Lund en allt ökande biltrafik såväl inne i tätorten som på infartsvägar och landsvägar i omgivningen.
De viktigaste infarterna till tätorten är Fjelievägen, Malmövägen och Dalbyvägen. Andra färdleder som leder in i orten är E22, Sandbyvägen, Svenshögsvägen, Norra Ringen och järnvägen (Södra stambanan samt Västkustbanan).
Lundaarkitekter
Västkustbanan
Några arkitekter som varit aktiva i Lund.
- Klas Anshelm
- C. G. Brunius
- Bengt Edman
- Alfred Hellerström
- Flemming Lassen
- Sten Samuelsson
- Theodor Wåhlin
- Hans Westman
- Folke Zettervall
- Helgo Zettervall
- Bernt Nyberg
Lundabyggnader
Några byggnader i Lund.
Näringsliv
Några av de viktigare företagen i Lund är Tetra Pak, Ericsson Mobile Platforms, Sony Ericsson, Alfa Laval, Gambro, AstraZeneca och Bibliotekstjänst. Näringslivet domineras dock av den offentliga sektorn med Lunds universitet och Lunds universitetssjukhus bland annat.
Industrihistoria
Historiska industrier:
- Annetorps tegelbruk
- Berlingsta boktryckeri
- Hugo Nordströms handskfabrik
- Håkan Ohlssons boktryckeri
- J. P. Möllers handskfabrik
- Nordiska armaturfabrikerna
- Pålsjö tegelbruk
- Salanders fabriksaktiebolag
- Separator
Stadsdelar och platser
Stadsdelsområden
Övriga stadsdelar
Östra Torn
Torg
I centrala Lund finns flera torg. Vid Stortorget ligger Stadshallen och flera butiker. Stortorget brukar dock sällan användas för försäljning, men här anordnas ibland olika evenemang. Lunds främsta handelstorg är Mårtenstorget som ligger sydöst om Stortorget. Här sker torghandel under dagarna. Övrig tid är torget parkeringsplats. Längre norrut vid järnvägen finns Clemenstorget. Även där sker en viss torghandel.
Mindre torg i centrum är Bantorget och Knut den Stores torg. På alla torg står olika konstverk. Även utanför centrum finns torg, bland annat Karhögstorg och Västra Stationstorget.
Handel
En betydande del av handeln i Lund sker innanför stadskärnan. en anledning är att det finns starka krafter för bevarandet av handeln i centrum bland kommunens politiker, varför etableringen av ett externt köpcentrum var svår att genomföra. Lunds första köpcentrum utanför stadskärnan, Nova Lund, öppnade i september 2002 efter mycken diskussion. Andra köpcentra där många lundabor är kunder är bl.a. Center Syd vid Löddeköpinge samt Burlöv center.
Parker
Burlöv center
Lunds mest centrala park är Lundagård, som även är akademiskt centrum med byggnader som universitetsbyggnaden, Kungshuset, AF-borgen och även Lunds domkyrka.
Stadsparken ligger sydväst om stadskärnan och anlades under 1800-talet. Den Botaniska trädgården, även den anlagd under 1800-talet, ligger öster om stadskärnan och är den tredje parken i centrum. Även här har universitetet flera hus och institutioner, såväl som växthus.
Utöver centrumparkerna finns följande parker:
Kultur- och studentliv
Tunaparken
Kulturlivet i Lund präglas mycket av den stora populationen studenter.
Kulturlokaler i Lund är bland andra Lund stadsteater (teater), Kulturmejeriet (konserter och teater), Stadshallen (konserter med mera), Olympen, AF-borgen, Folkparken, Sagohuset (teater) med flera.
Litteratur
Några klassiska författare som har bott i Lund är Esaias Tegnér, Ola Hansson, Axel Lundegård, Anders Österling, Bengt Lidforss, Vilhelm Ekelund och August Strindberg.
En typ av litteratur som utmärker sig för Lund är den som produceras till studentspex, till exempel Djingis Khan och Uarda.
Uarda
Lundakarnevalen
Huvudartikel: Lundakarnevalen
Vart fjärde år anordnas Lundakarnevalen i Lund av studenterna vid Lunds universitet genom Lunds universitets studentkårer. Den hålls främst Lundagård i centrala staden. Den första karnevalen sägs ha hållit 1849, de första åren var dock karnevalsfrekvensen både högre och mer ojämn.
Lundagård
Museer
Kulturen ligger bredvid Lundagård och har både permanenta utomhusutställningar, flera äldre byggnader och inomhusutställningar. Till Kulturen hör även Drottens museum.
Statliga museer är universitets har Historiska museet (där även domkyrkomuseet samt forn- och medeltidsutställningar ingår) och Skissernas museum (skisser till "monumentalkonst och konst i offentlig miljö").
På Mårtenstorget finns Konsthallen samt Konstföreningen Aura i Krognoshuset.
Kommunikation
Krognoshuset
Vägar
Det går att komma till Lund via E22:an, Riksväg 16 och Länsväg 108. E22 från Lund till Malmö är för övrigt Sveriges äldsta motorväg och är byggd 1953.
Busstrafik
Huvudartikel: Lund Stadsbuss
Lunds kommun är huvudman för busstrafiken i Lund och bestämmer vilka entreprenörer som ska ta hand om trafiken. Fram till den 30 april 2005 var Lunds stadsbussar gråblåa, hette "Stadstrafiken i Lund" och kördes av Arriva.
Arriva
Den 1 maj 2005 tog Bergkvarabuss över de sex huvudlinjerna. Samtidigt utökade kommunen sitt samarbete med Skånetrafiken, man fick nya gröna bussar i likhet med de flesta andra städer i Skåne och namnet ändrades till "Lund Stadsbuss", vilket vissa inte anser är grammatiskt korrekt. De nya gröna bussarna är bland annat mer handikappanpassade. De har lågt golv, nigningsmöjlighet och de allra flesta drivs på naturgas. De tre servicelinjerna körs av Connex.
Det finns ungefär 400 hållplatser och av dessa är antagligen Botulfsplatsen den viktigaste, eftersom de flesta bussar går dit.
Den regionala busstrafiken sköts av Skånetrafiken och körs på entreprenad till flera olika bussbolag, till exempel Connex och Swebus. För landortstrafiken finns det gula bussar som går till de flesta orter inom Skåne.
Swebus
Järnväg
Idag går det järnväg från Lund till Kävlinge, Eslöv och Malmö. I staden delar Västkustbanan och Södra stambanan på sig vilket gör att det går att åka tåg till Sveriges tre största städer från Lund utan byten. Förr gick det även järnväg till Harlösa längs det som idag kallas Hardebergaspåret, ytterligare en till Trelleborg och en till Bjärred. Trafiken på dessa linjer har dock upphört och spåren är upprivna, med undantag av den gamla banan mot Trelleborg som numera inom Lunds tätort är en industribana för transporter till Tetra Pak.
Lunds centralstation är den enda järnvägsstationen i Lund bortsett från pendeltågsstationen Gunnesbo station. Längs Hardebergaspåret finns stationshuset för Lunds södra kvar. Andra numera nedlagda järnvägsstationer inom tätorten är Lunds östra och Lunds västra.
Järnvägen till Malmö öppnades den 1 december 1856.
Cykel
Inte minst till följd av den stora mängden studenter är cykeln ett viktigt transportmedel inom Lund. Terrängen Lund är byggt på lutar svagt, vilket medför att det är något ansträngande att cykla norrut. Det hävdas ibland att Lund har den största höjdskillnaden av alla städer i Sverige, vilket dock är en sanning med modifikation. Höjden är 10 m.ö.h. i vid Höje å i söder och 86 m.ö.h. i norr, vilket är betydligt mindre än till exempel Huskvarna, vars centrala delar visserligen ligger på en slätt, men vars egnahemsområden och förstäder i Vätterns östra förkastningsbrant ligger som mest omkring 150 meter högre.
Huskvarna
Flyg
Hasslanda flygfält ligger 2,5 km sydost om Lunds centrum, vid Stora Råby gård. Fältet används främst för privatflyg, men också i viss utsträckning för tjänsteresor.
Information om flygfältet kan hittas på [http://www.lundsflygklubb.se/?frame_main=airfieldinfo.php Lunds flygklubb]
För att komma till Lund med flyg är det dock vanligare att man använder Sturup eller Kastrups flygplats och sedan tar sig till Lund med tåg, bil eller buss.
Media
I Lund har tidigare utgivits två sexdagars tidningar: Lunds dagblad och Folkets tidning. Båda dessa har nu försvunnit. Numera är Sydsvenskan största tidning i staden, men även Skånskan har redaktion i Lund. På gatorna kan Skåneupplagan av Metro hämtas ur på torg och trottoarer uppställda behållare. Lunds TV-kanal heter Steve och radiokanalen heter Radio AF. Båda dessa etermedier är gjorda av och för studenter. Därtill finns [http://www.lundaportalen.se LundaPortalen], vilket är en oberoende internetportal som sammanfattar aktuella händelser i lundaregionen. Lund skall bevakas av SVT genom Sydnytt och av TV4 genom TV4 Öresund.
Kyrkligt
TV4 Öresund
Historiskt har Lund varit säte för ärkebiskopen i Lund. I och med detta byggdes ett stort antal kyrkor runt om i staden och kloster i staden under 1100- och 1200-talet. Som mest fanns det 27 kyrkor i Lund. I och med reformationen 1536 revs nästan alla kyrkor och kloster.
Domkyrkan hyser ett synnerligen märkligt konstur, som visar inte bara timmarnas gång utan även månens faser och många andra himlafenomen. Konstruktören efterlämnade bristfällig dokumentation, och vissa funktioner vet man nu för tiden inte riktigt hur de fungerar och vad de ska visa.
Förr omfattades staden Lund av en församling, Lunds stadsförsamling. Denna slog år 1944 ihop med Lunds landsförsamling som blev Lunds domkyrkoförsamling. Sedan dess har Lund utökats i flera etapper. Nuförtiden är tätorten en del av följande församlingar:
- Helgeands församling
- Lunds Allhelgonaförsamling
- Lunds domkyrkoförsamling
- Norra Nöbbelövs församling
- Sankt Hans församling
- Sankt Peters Klosters församling
- Stora Råby församling
- Östra Torns församling
Inom Lunds tätort ligger idag följande kyrkor:
- Helgeandskyrkan
- Lunds Allhelgonakyrka
- Lunds domkyrka
- Norra Nöbbelövs kyrka
- Sankt Hans kyrka
- Sankt Peters Klosters kyrka
- Sankt Knuts kyrka
- Maria Magdalena kyrka, Lund
- Bosebo kyrka, Lund i "Kulturen"
Enbart Klosterkyrkan och Norra Nöbbelövs kyrka har kyrkogård. Dessutom finns två andra begravningsplatser i tätorten: Norra kyrkogården och Östra kyrkogården.
Se även
- Fråga Lund
- Slaget vid Lund
Några kända personer som är födda i Lund och/eller har växt upp där
- Max von Sydow, skådespelare
- Michael Segerström, skådespelare
- David Batra, komiker
- Anders Jansson, komiker
- Johan Wester, komiker
- Timbuktu, musikartist
- Martin Dahlin, f.d. fotbollsspelare
- Kattis Ahlström, programledare, journalist
- Jonas Birgersson, it-entreprenör
- Adde Malmberg, komiker
- Jan Sigurd, författare, musiker
- Torkel Pettersson, skådespelare
- Anna-Lena Brundin, komiker, författare
- Lars Norén, dramatiker
- Peter Althin, advokat
- Henrik Johnsson, programledare
- Jan Malmsjö, skådespelare
Externa länkar
- [http://www.lundaportalen.se/ LundaPortalen] - Oberoende stadsportal
- [http://www.lundsflygklubb.se/?frame_main=airfieldinfo.php Hasslanda flygfält]
Kategori:Skåne
Kategori:Lunds kommun
Kategori:Lund
Festival de la Canción de Eurovisión 1991La XXXVI Edición de Eurovisión tuvo lugar 4 de mayo de 1991 en Roma. Los presentadores fueron Gigliola Cinquetti y Toto Cutugno, vencedores anteriormente de este concurso musical. En esta ocasión, Carola, la representante sueca fue la vencedora con el tema "Fångad Av En Stormvind".
Resultados
Sistema de votación
Cada país tenía un jurado que otorgó de 12,10, 8, 7, 6, 5, 4, 3, 2 a 1 puntos entre sus diez canciones favoritas.
Durante la última votación, ninguno de los tres países que iban en cabeza -Suecia, Israel y Francia- habían recibido ningún punto hasta el momento en el que se otorgaron los 12 puntos. Dicha puntuación fue finalmente para la representante francesa y, por la primera vez en veintidós años, se produjo un empate en el primer puesto entre dicho país y la representante del país escandinavo.
Sin embargo, y al contrario de lo que sucedió en la edición de 1969, se hizo uso de unas reglas para evitar un nuevo empate. Por dichas reglas, la canción que más veces había recibido 12 puntos debería ser proclamada ganadora. En caso de que prosiguiese el empate, sería la victoria para aquel país que hubiera conseguido más veces 10 puntos. De este modo, la ganadora fue Suecia.
Véase también
- Melodifestivalen 1991
Enlaces externos
- [http://diggiloo.net/?1991/ Letras de todos los temas participantes] (inglés y otros idiomas).
Categoría:Festival de la Canción de Eurovisión
warsaw internet club systemy zarzdzania dieta warsaw apartments szkolne
|
|
|
|
