:: wikimiki.org ::
| Star Trek |
Star TrekStar Trek är en amerikansk science fiction TV- och spelfilmsserie skapad av Gene Roddenberry år 1966. Den inkluderar sex tv-serier, tio spelfilmer samt hundratals romaner, dataspel och andra verk som tillsammans bildar det fiktiva Star Trek-universumet. I Star Trek skildras i mångt och mycket Gene Roddenberrys optimistiska framtidsvision där mänskligheten har övervunnit sjukdomar, rasism, fattigdom, intolerans och krig på jorden. De centrala karaktärerna tillhör en Stjärnflotta och utforskar galaxen, finner nya världar och möter nya civilisationer.
Efter att den första serien slutade sändas år 1969 fick Star Trek kultstatus. I dag är varumärket en miljardindustri med mässor för anhängarna och en omfattande produktion av bland annat böcker, DVD-filmer, leksaker och kläder. Star Trek är ett kulturfenomen och en av de mest betydelsefulla och populära science fiction-serierna genom tiderna.
TV-serier
Star Trek startade som en tv-serie år 1966. Hitintills (oktober 2005) har sex serier producerats inklusive en animerad serie. Totalt har 726 individuella avsnitt visats under 30 säsonger.
Star Trek (1966-1969)
Huvudartikel: Star Trek: The Original Series.
Star Trek hade premiär på NBC den 8 september, 1966.
Serien skapades av Gene Roddenberry och i huvudrollerna återfanns bland annat William Shatner, Leonard Nimoy och DeForest Kelley. Star Trek utspelar sig i ett utopiskt 23:e århundrade och handlar om besättningen och deras äventyr ombord rymdskeppet Enterprise.
Det första avsnittet, "The Man Trap," var igentligen det femte Star Trek-avsnittet som producerades. Roddenberry hade först skrivit och producerat pilotavsnittet "The Cage" med en skådespelarensemble ledd av veteranen Jeffrey Hunter. Detta avsnitt blev dock refuserat av inte mindre än tre stora amerikanska TV-bolag. Tillslut fattade NBC tycke och lät Roddenberry producera ett andra pilotavsnitt "Where No Man Has Gone Before" med en helt ny ensemble. Denna gång fick Shatner rollen som befälhavaren och den enda karaktären som fanns kvar från "The Cage" var Spock. "Where No Man Has Gone Before" blev det tredje avsnittet som visades medans manuset till "The Cage" skrevs om och blev dubbelavsnittet "The Menagerie".
Star Trek var ingen omedelbar succé och tittarsiffrorna var initialt låga. Men när serien hotades av nedläggning under den andra säsongen startades en aldrig tidigare skådad kampanj och Star Trek anhängare lyckades övertyga NBC att producera en sista tredje säsong. Det sista avsnittet sändes den 3 juni, 1969 och sedan dess har Star Trek blivit fenomenalt populär inte minst tack vare syndikering.
För att särskilja denna första serie från de efterföljande brukar den numera kallas för Star Trek: The Original Series, ofta förkortat ST:TOS eller TOS
Star Trek (1973-1974)
Huvudartikel: Star Trek: The Animated Series.
Denna tecknade serie visades under namnet Star Trek, men har efter det mest blivit känd som Star Trek: The Animated Series (även förkortat till ST:TAS eller TAS).
Serien producerades av Filmation och visades under två säsonger med totalt 22 halvtimmesavsnitt.
De flesta av skådespelarna från orginalserien medverkade genom att ge röster till karaktärerna. Trots att animeringen gav frihet till att skapa storslagna utomjordiska landskap och exotiska livsformer gjorde seriens låga budget att kvaliteten hämmades. Några avsnitt är speciellt intressanta genom medverkan av välkända science-fiction författare. Serien räknas normalt inte som kanon vilket skapat kontroverser hos många trekkers. Ett undantag är de delar av avsnittet Yesteryear som visar Spocks barndom. Även andra element har arbetat sig in i Star Treks kanon. Kirks mellannamn "Tiberius" nämdes först i TAS och blev senare officiellt i filmen Star Trek 6 (Star Trek VI: The Undiscovered Country). Star Trek: Enterprise har också införlivat flera koncept från TAS som därför numera anses kanon.
Star Trek: Phase II (1978; ej producerad)
Huvudartikel: Star Trek: Phase II.
Star Trek: Phase II skulle lanseras som flaggskeppet i en tänkt tv-kanal från Paramount under 1978. Manus skrevs till tolv avsnitt och meningen var att större delen av orginalbesättningen skulle återkomma för nya äventyr ombord på rymdskeppet Enterprise. Leonard Nimoy gick emellertid inte med på att återkomma som Spock, och en Vulcan vid namn Xon var planerad att ta hans ställe. Det fanns dock en förhoppning att Nimoy kunde göra gästframträdanden i serien. Flera kulisser hann byggas och testfilmning påbörjades innan Paramount valde att lägga ner satsningen på den nya serien och istället göra en Star Trek film. En bidragande orsak till att man istället valde att satsa på en biograffilm var populariteten av den då nysläppta filmen Stjärnornas krig.
Manuset till det första avsnittet omarbetades till filmen Star Trek och två andra avsnitt anpassades senare till avsnitt i serien Star Trek: The Next Generation
Star Trek: The Next Generation (1987-1994)
Huvudartikel: Star Trek: The Next Generation.
Star Trek The Next Generation (ofta förkortat ST:TNG eller TNG) utspelas nästan ett århundrade efter orginalserien och behandlar en ny besättning ombord ett nytt rymdskepp.
Det två timmar långa pilotavsnittet, Encounter at Farpoint, visades första gången i amerikansk TV den 28 augusti, 1987. TV-serien blev en tittarsuccé och avslutades efter 7 säsonger med avsnittet All Good Things... den 29 maj, 1994. Star Trek Next Generation hade svensk premiär i SVT den 16 september 1994. Serien producerades enbart för syndikering.
Star Trek: The Next Generation var den mest sedda av alla Star Trek-serierna. För många anhängare är detta Star Treks "gyllene epok" främst för den breda allmänna acceptansen, de höga tittarsiffrorna och Roddenberry aktiva engagemang i serien (Roddenberry var i livet under de första åren som serien sändes).
Star Trek: Deep Space Nine (1993-1999)
Huvudartikel: Star Trek: Deep Space Nine.
Star Trek: Deep Space Nine (ofta förkortat ST:DS9 eller DS9) producerades under sju säsonger och var den första Star Trek serie som skapades utan någon direkt inblandning från Gene Roddenberry.
Serien skildrar händelserna kring rymdstationen Deep Space Nine och introducerade Avery Brooks som kommendörkapten Benjamin Sisko, den första afroamerikanska skådespelare i en huvudroll som befälhavare i en Star Trek serie. I det första avsnittet upptäcker besättningen ett närliggande stabilt maskhål vilket möjliggör resande till och från den hitintills outforskade Gammakvadranten. Detta gör att rymdstationen omedelbart blir mycket intressant ur såväl vetenskaplig, militär och ekonomisk synvinkel.
Deep Space Nine övergav många av de utopiska teman som förkroppsligades i de tidigare Star Trek serierna och fokuserade mer på krig, religion, politiska kompromisser och andra nutida frågor, inte helt olikt den samtida TV-serien Babylon 5. På grund av seriens generellt mörkare tema lyckades den inte attrahera alla anhängare av den generellt ljusare Next Generation.
Star Trek: Voyager (1995-2001)
Huvudartikel: Star Trek: Voyager.
Star Trek: Voyager (även förkortat som ST:VOY, ST:VGR eller VOY) visades under sju säsonger och är den enda Star Trek serien med en kvinnlig kommendör, som huvudkaraktär.
Serien följer äventyren kring besättningen ombord USS Voyager som strandat i Deltakvadranten, sjuttifem-tusen ljusår från jorden. Förutsatt att de inte hittar någon typ av genväg kommer deras resa hem att ta 75 år. Trots att publiksiffrorna initialt var goda föll de senare dramatiskt alltefter serien fortsatte. Det var under denna tid som kritiken mot producenten Rick Berman började ta vid på allvar och många högljudda anhängare krävde att han skulle lämna över ansvaret för Star Trek till någon annan. Karaktären Seven of Nine introducerades som en direkt åtgärd mot nedläggningshoten och tittarsiffrorna ökade faktiskt något vilket möjliggjorde att ytterliggare fyra säsonger av serien kunde produceras.
Voyager visades i Sveriges television mellan åren 1988-2003.
Star Trek: Enterprise (2001-2005)
Huvudartikel: Star Trek: Enterprise.
Star Trek: Enterprise (kallades bara Enterprise under de två första säsongerna, förkortas ofta ST:ENT eller ENT) utspelar sig tidsmässigt före de andra Star Trek serierna.
Pilotavsnittet, "Broken Bow", utspelar sig tio år innan bildandet av Federationen och omkring halvägs mellan händelserna som visades i filmen Star Trek: First Contact och orginalserien.
Star Trek: Enterprise skildrar en besättning som utforskar rymden ombord ett rymdskepp som har möjlighet att färdas snabbare och längre än någon människa tidigare gjort. Denna situation är inte något nytt i Star Trek-sammanhang men seriens premisser gör att karaktärerna inte är bundna till erfarenheter och regler som byggts upp i senare Star Trek-historier.
De amerikanska tittarsiffrorna var aldrig speciellt höga, men precis som orginalserien hjälpte Star Trek-anhängare att hålla serien vid liv. Seriens sista avsnitt "These Are the Voyages..." sändes den 13 maj 2005 i amerikansk TV. Totalt producerades 98 avsnitt under 4 säsonger.
Filmer
Totalt har tio Star Trek-filmer producerats av Paramount Pictures. En vanlig urban myt bland fans är att filmerna med jämnt nummer är överlägset bättre de filmer med udda nummer. Denna tumregel stämmer kanske bäst på de tidiga filmerna, Star Trek II och IV ligger oftast nära toppen på listan över anhängares favoriter medan I och V ofta kommer långt ner. Den första filmen har dock fått mer beröm på sistone då en nyklippt version släpptes på DVD. Ett undantag från jämna-nummer-regeln är den tionde filmen Nemesis som hade lägst antal biobesökare och är en av de mest kritiserade i serien med filmer.
En elfte film är för närvarande på tidigt planeringsstadium, under hösten 2005 blev ett första utkast till manus färdigt. Filmen har arbetstiteln Star Trek: The Beginning och om den produceras kommer den tidsmässigt utspela sig kort efter Star Trek: Enterprise och behandla en helt ny besättning.
En osäker framtid för Star Trek
Förutsägelser om Star Treks förestående död är inget nytt. Så tidigt som 1993-1994 när Star Trek: Deep Space Nine misslyckades med att skapa lika höga tittarsiffror som sin föregångare förutspådde Entertainment Weekly varumärkets undergång. Under mitten av 1990-talet när Voyager nästan lades ner kom ytterligare prognoser. Efter varje av de tre första säsongerna av Enterprise rapporterades i media att serien var mycket nära nedläggning.
Emellertid så påstod Rick Berman att Paramount avser, på grund av nedläggningen av Enterprise och de dåliga resultaten för 2002 års film Nemesis, låta Star Trek vila i minst tre år innan en ny film eller serie produceras igen.
Många Star Trek anhängare vill byta ut producenterna Rick Berman och Brannon Braga. Ersättare som föreslagits är bland annat J. Michael Straczynski (skaparen av Babylon 5), tidigare Star Trek författaren Ronald D. Moore och producenten av Enterprise Manny Coto.
Repriser av The Next Generation och Deep Space Nine visas regelbundet på den amerikanska tv-kanalen Spike TV. I Kanada visas TOS, TNG, DS9 och Voyager dagligen på Space: The Imagination Station.
Såväl Star Trek skådespelare som fans har föreslagit att även om det inte kommer några nya biofilmer eller TV-serier i framtiden kan Star Trek fortsätta i andra medieformer som mini-serier eller TV-filmer.
Framtida fortsättningar på orginalserien
Det finns en önskan från många fans att ge James T. Kirk, spelad av William Shatner, ett mer värdigt avslut än det han fick i Star Trek: Generations
George Takei och fans har gjort flera försök att övertyga Paramount att producera en serie baserad på kommendör Sulus äventyr ombord Excelsior, men trots stort stöd från anhängare har försöken varit fruktlösa. Sulu och Excelsior framträdde i ett avsnitt av Star Trek: Voyager ("Flashback") för att mäta responsen från fansen men detta ledde inte till någon ny serie.
Framtida fortsättningar på The Next Generation
Next Generation-skådespelarna Marina Sirtis, Patrick Stewart och Jonathan Frakes har antytt att inga fler TNG-filmer kommer att produceras. Brent Spiner har inte heller visat intresse att återvända till duken med sin roll som Data. Likväl har Spiner porträtterat Arik Soong en anfader till skaparen av Data i ett avsnitt i fjärde säsongen av Star Trek: Enterprise, och både Sirtis och Frakes kommer att upprepa deras TNG-roller i ett kommande avsnitt av samma serie. Det har också raporterats att Spiner kommer att återkomma som kommentatorröst i finalavsnittet av Enterprise men det är fortfarande okänt om han kommer att vara Data eller någon annan karaktär.
Fortsättning på Enterprise
I november 2004 tillkännagav Paramount att de första fyra säsongerna av Enterprise både skulle släppas på DVD och syndikeras. Det sista avsnittet av Enterprise visas i amerikansk TV i maj 2005. Sveriges Television har bestämt sig för att inte köpa in och sända den tredje och fjärde säsongen i Sverige.
Ny biofilm
År 2003 avslöjade Rick Berman att en elfte spelfilm var på tidigt planeringsstadium. Rykten cirkulerade att denna film utspelade sig tidsmässigt strax innna orginalserien och kanske skulle heta Starfleet Academy eller Starfleet Command. Enligt rykterna skulle Spock, Kirk och Dr. McCoy återvända men spelas av nya skådespelare. Andra rykten spekulerade att filmen skulle ha helt nya karaktärer och utspela sig mellan Enterprise och TOS och kanske behandla kriget med romulanerna. Dessa rykten har cirkulerat under flera perioder sedan 1990-talet men hitils utan resultat.
I slutet av 2004 uppgav Paramount att det inte fanns några planer på en ny Star Trek film och det rapporterades att bolaget hade avfärdat Bermans idé på en film baserad på nya karaktärer vilket kan tolkas som att de föredrar en film med välkända ansikten.
I slutet av februari 2005 berättade Berman i en intervju i Variety att förproduktion på en elfte Star Trek. Med i projektet är manusförfattaren Erik Jendresen, producenten Jordan Kerner och förre verkställande direktören på Paramount Television Kerry McCluggage. Berman sade att filmen skulle fokusera på nya karaktärer snarare än på karaktärer från tidigare serierna och att den skulle utspela sig i en tidperiod före Star Trek: The Original Series. Sedan dess har Jendresen bekräftat dessa uppgifter men det är fortfarande oklart om manuset kommer att godkännas av Paramount. I januari rapporterades på flera websidor att Paramount hade avfärdat ett liknande förslag men detta förnekades av Berman.
Star Treks framtid i Sverige
Den 1 juli 2005 beslutade SVT att inte visa de två sista säsongerna av Enterprise och bryter därmed den tradition de haft att visa Star Trek i Sverige. Tidigare har samtliga avsnitt av TNG, Voyager samt de två första säsongerna av Enterprise fram till avsnittet The Expanse sänts på SVT. Även orginalserien och den animerade serien har visats på SVT. Samtliga avsnitt av TNG har också visats på Kanal 5 och även repriserats flera gånger. Första säsongen av DS9 har visats på TV3 och de tre första säsongerna av DS9 på TV1000. Idag har ingen svensk kanal några visningsrättigheter kvar till någon av Star Trek-serierna.
Dataspel
Under 1998 slöt Viacom ett avtal med Activision för produktion av Star Trek Dataspel. Flera spel har släppts under detta avtal men år 2003 startade Activision en rättsprocess mot Viacom då de ansåg att de inte höll sig till uppgörelsen eftersom varumärket Star Trek inte längre var lika värdefullt som det en gång varit. Activision sade upp avtalet och ansökte om kompensation för förluster.
År 2004 meddelade Perpetual Entertainment att de hade planer på att producera ett MMORPG-baserat på Star Treks universum. Om det släpps kommer det att bli det första MMORPG som baseras på Star Trek.
Romaner
Bokförlaget Pocket Books som ger ut Star Trek romaner som baseras på de olika TV-serierna planerar att även i fortsättningen ge ut Star Trek litteratur. Men strax efter Paramount bekräftat att Enterprise skulle läggas ner meddelade Pocket Books att de skulle halvera utgivningen av antalet romaner. Beslutet hade tagits redan året innan nedläggningen av Enterprise och Pocket Books menade att det inte hade någonting med de dalade tittarsiffrorna att göra, trots detta sågs beslutet som ytterligare en indikation på att varumärket Star Trek försvagats.
Andra Star Trek-berättelser
Huvudartikel: Andra Star Trek-berättelser
Trots att de böcker, serietidningar, dataspel, rollspel och annat material som baseras på Star Trek generellt inte anses vara kanon så är de ändå väl värda att nämnas. Detta inkluderar även de mycket populära fan-baserade filmproduktionerna som etablerats de senaste åren.
Externa länkar
Information
- [http://www.startrek.com Officiell webbplats]
Webbsidor av och för fans
- http://www.startrekdb.se - Star Trek- en svensk nyhets- och informationssida med aktivt forum.
- http://www.trekunited.com - sida som försöker samla ihop pengar till en ny säsong av Enterprise, över 3,14 miljoner dollar har samlats ihop.
- http://www.saveenterprise.com - Rädda Enterprise kampanj sida.
- http://www.startrekfans.net - Star Trek fan-sida.
- http://www.trekbbs.com - Star Trek forum på engelska.
- http://www.trekweb.com - En av de äldsta och mest populära Star Trek fansidorna på nätet.
- [http://www.sfi.org Starfleet] - The International Star Trek Fan Association
- http://www.memory-alpha.org - Memory Alpha - en Star Trek wikisida
- http://memory-alpha.org/sv/ - Memory Alpha en svensk
Svenska föreningar
- [http://www.trekkers.se West Coast Trekkers]
- [http://www.stockholmtrekkers.a.se Stockholm Trekkers]]
- [http://www.tss.st Trekkers i Södra Sverige]]
Spel
- Memory Alpha (Wiki)
- [http://www.startrek.com/startrek/view/gaming/index.html STARTREK.com Gaming] - Official hemsida för Star Trek spel
Kategori:Star Trek
Kategori:Science fiction TV-serier
ja:スタートレック
simple:Star Trek
zh-min-nan:Star Trek
Science fictionScience fiction är en ursprungligen litterär genre, som oftast bygger på vetenskapens framsteg fullt utnyttjade i ett framtida scenario. Även inom filmkonsten finns det en genre som kallas science fiction-film. Begreppet förkortas ibland sf, och ibland sci-fi - även om vissa hävdar att de syftar på olika genrer: att sf är den "egentliga" science fiction-genren, medan sci-fi syftar på verk som utspelar sig i framtid eller yttre rymden, men snarare handlar om äventyrsberättelser eller action-historier.
Definition
Trots att många har försökt så har ingen lyckats prestera någon definition av genren som övertygar. Detta kan antagligen förklaras med den oerhörda bredd som genren har fått. Där finns allt från tunga verk som lodar i det mänskliga djupet, till rena tekniska teorier, till nästan sagolika berättelser som inte sällan gränsar till fantasy, och därtill en hel uppsjö med kioskpocket-kultur samt rena såpor i rymdmiljö. En av de som lyckats bäst är nog författaren och kritikern Damon Knight som sagt "Science fiction är det jag pekar på när jag säger 'science fiction'." Dock har inom science fiction utvecklats några undergrupper, som har en del karakteristiska drag gemensamt. Det är dels cyberpunken och dystopierna; dessa två har en del gemensamt, men skiljer sig ändå på en del viktiga punkter.
Bildat av de engelska orden science, vetenskap och fiction, skönlitteratur; termen (från början scientifiction) myntades av den till USA invandrade luxemburgaren Hugo Gernsback i början av 1920-talet. Historiskt sett har fantasy och science fiction till stor del gemensamma rötter.
Ett centralt begrepp inom sf är den känsla som på engelska kallas "Sense of Wonder" och som infinner sig när man träffar på riktigt bra sf. Den närmaste svenska parallellen är när man häpnar över något som är oväntat, storslaget, banbrytande, klurigt eller fantastiskt; antingen ett eller flera av dessa begrepp i kombination. "Sense of Wonder" är ofta med i motiveringar till de priser som delas ut till framstående författare i genren.
Historia
Föregångare
Att skriva om saker och ting utan att begränsas av vad som för tillfället är möjligt har alltid fascinerat författare och läsare. Berättelser om gudar och övermänniskor, eller fabler med talande djur finns från väldigt tidigt i den skrivna historien, och ligger nära science fiction, men de innehåller i regel inte några försök att knyta an till verklig teknik eller ens extrapoleringar av hur framtida teknik skulle kunna se ut. Lösningar kom t.ex. ofta i form av deus ex machina, utan några anspråk på mänsklig inblandning.
Vändningen började i och med upplysningstiden och senare industrialiseringen. Bland verk från denna tiden finns Francis Bacon's Det nya atlantis som är en naturvetenskaplig utopi, och Cyrano de Bergerac's Resa till månen.
1800-talet
Med den industriella revolutionen började så sakta växa fram vad vi idag skulle kalla science fiction. En av de första, och kanske den mesta kända, böckerna är Mary Shelley's Frankenstein, som beskriver en rädsla för vad den nya industrialismen ska föra med sig.
Några decennier senare börjar en fransman, Jules Verne, sin litterära bana, och snart ser en mängd klassiker, som Från jorden till månen och Till jordens medelpunkt dagens ljus. Böckerna är speciella inte bara för den spridning de får, utan även för den positiva syn på framtiden som de har.
I slutet av decenniet börjar H G Wells skriva och introducerar en mängd nya idéer som kommer att ge inspiration till många nya författare.
Samtidigt ser ett nytt medium, som kommer att få stor roll, dagens ljus, nämligen filmen.
Det tidiga 1900-talet
1903 kommer den första långfilmen som är en filmatisering av Jules Vernes Resa till Månen. Flera magasin blir mer och mer inriktade på science fiction. Första magasinet som i hög utsträckning ägnar sig åt genren är svenskt, Hugin (tidning). Hugin kom ut i 85 nummer under perioden 1916-1920.
Karel Čapek skriver 1920 boken R.U.R., där han är den första att använda ordet "robot", även om temat förekommit långt tidigare.
Efterhand blir den amerikanska dominansen allt starkare, inte minst beroende på en stark magasinkultur. Det första mer betydande magasinet var Amazing Stories som gavs ut från 1926 av Hugo Gernsback och det var i detta magasinet som namnet Science Fiction, ursprungligen scientifiction skapades. Beteckningen fick snart stor spridning.
Guldåldern
Tiden kring andra världskriget ses ofta som genrens (litterära) guldålder. År 1939 debuterar Isaac Asimov, Robert A Heinlein, Theodore Sturgeon och flera andra av de mer kända författarna. Åren före hade både Frederik Pohl och Arthur C. Clarke debuterat. Ett viktigt forum för många av de nya författarna var magasinet Astounding Science Fiction, där John W Campbell som redaktör var en viktig inspiratör. Inte minst viktigt för framgången var tidsandan, beskriven i Jan Myrdals antologi om Jules Verne-Magasinet, som ännu var mycket teknikoptimistisk.
1940 kom Karin Boyes bok "Kallocain", en mörk framtidsskildring som påminner mycket om det senare verket "1984" av George Orwell. Titeln anspelar på ett gift som får folk att säga sanningen.
Under 1950-talet mörknade tonen något, och från filmbranschen kommer nu en mängd filmer där utomjordingar anfaller jorden. Kvalitén är ofta tämligen låg, med undantag som Förbjuden Värld och Mannen från Mars (The Day The Earth Stood Still).
I Sverige gick under 1960-talet den klassiska tyska TV-serien Rymdpatrullen som byggde på en serie böcker av Hans Kneifel vilka upptog lejonparten av utgivningen i Sverige av bokserierna Kosmos och Saturnus och som handlade om besättningen på rymdskepp Orion med uppgift att patrullera solsystemet och skydda Jorden mot attacker från utomjordingar.
The New Wave
Samhällsförändringar lämnar sällan litteraturen opåverkad, och så även på 1960-talet. Medan det tidigare ofta var den yttre rymden som stod i fokus, så är det nu den inre rymden som utforskas. Det intressanta är inte längre nya teknik utan nya samhällen.
Inom filmens värld kommer filmer som A Clockwork Orange, Apornas Planet och 2001 - ett rymdäventyr (2001 - A Space Odyssey).
1970-talet karaktäriseras framför allt av att feminismen nu gör sitt stora intåg i science fiction. Bland de centrala nya författarna märks Ursula K. Le Guin, Samuel R. Delany, Joanna Russ, pseudonymen James Tiptree Jr. (för Alice Sheldon) och John Varley.
Cyberpunk
På samma sätt som tämjandet av atomkraften fick en generation författare att skriva om atomdrivna farkoster, atomtandborstar och atomvapen fick det ökade datoranvändandet en ny generation författare att skriva om ett nytt högteknologiskt samhälle där information är A och O.
Till skillnad från tidigare science fiction som gärna förlagt handlingen långt fram i tiden rör vi oss här i en tid nära vår egen. Bland de främsta författarna finns William Gibson och Bruce Sterling.
Teman
Behandlar vad som skulle hänt om inte det som hände hade hänt.
:Kända böcker: Mannen i det höga tornet
Efter att det fällts atombomber över Hiroshima och Nagasaki 1945 blev denna del av science fiction allt starkare.
:Kända filmer: Logans Run
Försvunna världar
Framförallt inom tidig science fiction var det ett populärt tema att finna gamla försvunna civilisationer, som Atlantis. I mer modern tappning finns varianten där huvudpersonerna finner lämningar av gamla utomjordiska civilisationer, t.ex. i filmen Förbjuden Värld och i Frederik Pohls bok Stjärnporten.
:Kända böcker: Neuromancer
:Kända filmer: Blade Runner , Gräsklipparmannen, Johnny Mnemonic
:Se även Cyberpunk
Den enda science fiction som fått någon större utbredning i serietidningarna är seriehjältarna, som ofta är superhjältar.
:Kända filmer: Blixt Gordon (1980), Judge Dredd, Stålmannen (1978)
Då de flesta science fiction-författare antingen varit naturvetare/tekniker eller "vanliga" författare som använt framtiden som bakgrund för sina händelser och sin samhällsanalys, så har humorn inte haft någon framträdande roll inom science fiction. Det finns dock undantag, den kanske mest kända boken bland icke inbitna science fiction-fans, Liftarens Guide till Galaxen, är ett sådant exempel. I boken driver Douglas Adams med allt inom science fiction-genren. Det har även gjorts ett antal mer eller mindre humoristiska filmer, i allmänhet dessvärre av lägre kvalité.
:Kända böcker: Liftarens guide till galaxen
:Kända filmer: Dark Star (1974), Mars Attacks! (1996) Det våras för rymden och Galaxy Quest.
:Kända TV-serier: Red Dwarf, Futurama
Manga/Anime är egentligen ett mycket vidare begrepp, än vad som beskrivs nedan, då det omfattar alla tecknade serier.
:Kända filmer: Akira (1987), Ghost in the Shell
Tanken på en människa utan själ är urgammal och har färgat synen på robotar både inom science fiction och samhället i stort.
Med Karel Čapeks bok R.U.R. (1920) får roboten sitt namn, efter tjeckiskans ord för slav och i filmen Metropolis (film) (1926) ser vi den på film, som ett slags mänsklig plåtniklas.
Attityden är ofta negativ, men när Isaac Asimov i Jag, Robot (1951) formulerar robotologins tre lagar, som ska hindra en robot från att orsaka skada, så är det början på en förändring där robotarna kan vara både "goda" och "onda".
I Förbjuden Värld (1956) ser vi de tre lagarna användas i praktiken av filmens robot Robbie. Att robotar inte alltid beter sig som det är tänkt framkommer i År 2001 - ett rymdäventyr (1968), där rymdskeppets dator, HAL 9000, drabbas av nervsammanbrott och nästan lyckas döda hela besättningen.
I Star Wars (1977) ser vi robotar som mest av allt är mänskliga, till skillnad från Terminator (1984) där de förklarat krig mot oss. I A.I. - Artificiell Intelligens (2001) slutligen så är robotar människor.
:Kända böcker: Jag, Robot (1951), R.U.R. (1922)
:Kända filmer: A.I. - Artificiell Intelligens (2001), Förbjuden Värld (1956), Robocop (1987), I, Robot (2004), År 2001 - ett rymdäventyr (1968)
:Kända TV-serier:
Från den tid då Percival Lowell såg kanaler på Mars blev det populärt att skriva om marsianerna som bodde där. Bland de som redan i slutet av 1800-talet skrev om Mars finns H G Wells med Världarnas krig och Kurd Laßwitz med På två planeter. Ibland beskrevs invånarna som blodtörstiga, som när de anfaller jorden, men det förekommer även ofta att de ses som en äldre, visare art, liksom som en enbart en intresantare kuliss för olika händelser. Så länge inga rymdsonder undersökt Mars var detta fullt tänkbara scenarier, men när det visade sig att Mars var mer eller mindre sterilt blev det tvunget att omvärdera.
Istället blir nu temat människor på Mars, antingen som pionjärer som utför den första Marslandningen eller som kolonialister strävande efter frigörelse från Jorden.
:Kända böcker: Världarnas krig, På två planeter, Invasion på Mars, Röda, Gröna och Blå Mars
:Kända filmer: Mannen från Mars (1951), Total Recall (1990), Mars Attacks! (1996)
Ett vanligt förekommande tema inom Science Fiction är att man använder en handling liknande den i övrig litteratur. Genom att låta den utspela sig i rymden, gärna i en avlägsen framtid kan man "blåsa upp" den bakgrund som filmen eller boken utspelar sig i, och därigenom få en pampigare effekt. I stället för att tala om länder så är det planeter eller planetsystem som gäller, storstaden byts ut mot hela stadsplaneter o.s.v. Mest skickligt är detta antagligen gjort i Star Wars där Georg Lucas inspirerade av kultur och arkitektur runt om jorden skapar en storslagen upplevelse.
:Kända böcker: Stiftelseromanerna
:Kända filmer: Det femte elementet (1997), Star Wars (1977), Star Wars: Episod V - Rymdimperiet slår tillbaka (1980), Star Wars: Episod VI - Jedins återkomst (1983)
:Kända TV-serier: Star Trek
Den första kända boken där utomjordingar landar på Jorden är Micromégas av François Voltaire som kom ut 1752. Berättelsen handlar om Micromégas, en 32
kilometer lång jätte som blivit utvisad från sin hemplanet. När han reser genom solsystemet träffar han på den två kilometer långa dvärgen Saturnus och tillsammans besöker de jorden. Eftersom de är så stora får de uppfattningen att Jorden är obebodda, men tillslut lyckas de med hjälp av förstoringsglas upptäcka människor.
Att utomjordingar anfaller jorden förekommer redan i tidig Science Fiction. Bland de mest kända exemplen finns H G Wells Världarnas krig, där teknologiskt överlägsna marsianer anfaller jorden.
Både Voltaire och H G Wells var aktiva i samhällsdebatten; även om böcker rör utomjordingar så handlar det egentligen om hur vi människor beter oss, och bör bete oss, mot varandra.
Under 50-talet blev temat särskilt populärt, detta ofta sett som ett resultat av dåtidens rädsla för att Sovjetunionen skulle anfall USA.
:Kända böcker: Micromégas (1752), Världarnas krig (1898)
:Kända filmer: Alien (1979), Aliens (1986), E.T. (1982), Närkontakt av tredje graden (1977), Rovdjuret (1987), Rovdjuret 2 (1991), Världsrymden anfaller (1956), Världsrymden anfaller (1978)
Genom att låta en person resa i tiden kan författaren på ett enkelt sätt skildra två skilda eror. Dock har många tidsresor kommit att handla antingen om att förhindra att en framtid ska bli verklig, eller att råka förändra det förflutna så att ens egen nutid blir annorlunda, via den s.k. farfarsparadoxen.
:Kända böcker: Tidmaskinen
:Kända filmer: Demolition Man , Terminator, Tillbaka till framtiden
:Kända TV-serier: Doctor Who , Time Tunnel, Time Trax
Sin största påverkan har genren kanske haft genom de dystopiska framtidsvisioner som skilda författare har gett uttryck för. Genom att driva utvecklingen i till spets och yttersta konsekvens får författaren ett starkt vapen. Med 1984 varnade George Orwell för riskerna för ett storebrors-samhälle, Ray Bradbury kunde i Fahrenheit 451 varna för riskerna med ett alltmer strömlinjeformat mediesamhälle och Aldous Huxley beskriver i Du sköna nya värld farorna av att driva gentekniken till sin spets.
:Kända böcker: Du sköna nya värld (1932), Kallocain (1940), 1984, Fahrenheit 451
:Kända filmer: Brazil (1985), A Clockwork Orange (1971), THX 1138 (1971)
Tidskrifter
Svenska
- Galaxy
- Hugin
- Häpna!
- Jules Verne-Magasinet
- Nova Science Fiction
Internationella
- Amazing Stories
- Astounding Science Fiction
TV-serier
Ett antal TV-serier från 60-talet lyckades uppnå kultstatus i sina resp. länder. Förutom Star Trek som slog internationellt nådde Doctor Who och Raumschiff Orion motsvarande framgångar i Storbritannien respektive Västtyskland.
Svenska
- Sommarens Tolv Månader (1988)
- Ålder Okänd (1991)
- Vintergatan 5b (2001)
- Tillbaka till Vintergatan (2004)
- Svenska slut
Internationella
Finland
- Yötuuli (1992)
Norge
- Blindpassajer (1978)
- Garain - en Romfartsopera (1991)
- Ta Den Ring (1982)
Storbritannien
- Doctor Who (1963-1989)
- Red Dwarf (1988-)
Tyskland
- Raumschiff Orion
USA
- Andromeda
- Arkiv X (1993-)
- Babylon 5 (1993-)
- Cleopatra 2525
- Earth 2 (Den andra jorden)
- Futurama
- Battlestar Galactica (1978)
- Dark Angel
- Space: above and beyond (Slaget om tellus)
- Stargate: Atlantis
- Stargate: SG-1
- Star Trek: TOS (The Original Series) (1966-1969)
- Star Trek: TAS (The Animated Series) (1973-1974)
- Star Trek: TNG (The Next Generation) (1987-1994)
- Star Trek: DS9 (Deep Space 9) (1993-1999)
- Star Trek: VOY (Voyager) (1995-2001)
- Star Trek: ENT (Enterprise) (2001-)
- V (1983-1985)
Konferenser
Svenska
- ConFuse
- Fantastika
- Swecon
Internationella
- Worldcon
Priser
- Hugo, internationellt
- Nebula, USA
- Atorox-priset, Finland
- Paul Harland-priset, Nederländerna
- Janusz A. Zajdel-priset, Polen
- Arthur C. Clarke-priset, Storbritannien
- Alvar Appeltoffts Minnespris, Sverige
- Kurd Laßwitz-priset, Tyskland
Spridning i olika länder
Danmark
Bland de danska Science fiction-författarna finns Inge Eriksen, Svend Aage Madsen, Erwin Neutzsky-Wulff, Niels E Nielsen, Niels Meyn och Valdemar Hanøl. Den största SF-föreningar är Science Fiction Cirklen. Liksom i Sverige för genren en ganska undanskymd tillvaro.
Finland
Frankrike
Det franska inslaget inom tidig science fiction är betydande. Voltaires bok Micromégas liksom Cyrano de Bergeracs böcker ses som föregångare till genrén, medan Jules Verne var den första riktigt stor science fiction-författaren. Jules Verne var långt ifrån ensam, bland annat tillhörde Rosny-bröderna de mer betydande.
Efter första världskriget skedde en drastisk nedgång som skulle vara fram till 1950-talet. Under denna perioden publicerades på verk inom genrén och det som publicerades hade ofta en pessimistisk framtidssyn. Av internationell betydelse från denna perioden är Pierre Boulles Apornas planet.
När genrén började få viss fart igen från 1960-talet och framåt var det med en betydande inspiration från den engelskspråiga världen, dock ofta med ett större inslag av mjuk science fiction.
Filmen Alphaville från är en av de mer framgångsrika filmerna.
Olika former av serietidningar har från 1970-talet haft mycket stor betydelse för fransk science fiction. På senare tid har får filmen det femte elementet (), som är en fransk produktion, trots att den är på engelska, räknas som ett av de mesta framgångsrika verken.
Ett antal magasin ges ut, bl.a. Galaxies och Solaris. Priset Prix Rosny-Aîné delas årligen ut för den bästa romanen respektive novellen.
Island
Norge
Norsk-Dansken Ludvig Holbergs roman Niels Klims underjordiske reise från 1741 räknas av många som världens första science fiction-roman. Som på många andra platser i Europa var det inte något större intresse för science fiction fram till mitten av 1960-talet, och då främst i en liten grupp vid universitetet i Oslo. Våren 1965 bildades Studenternas science fiction klubb, Aniara i Oslo. Två personer möttes på detta instiftelsmöte, Jon Bing och Tor Åge Bringsværd, de två som skulle visa sig bli några av de viktigaste personligheterna inom norsk science fiction. De har både givit ut böcker tillsammans och var for sig, och inte enbart science fiction. Bortsett från dessa två författare har det utgivits tämligen lite norsk science fiction, bortsett från en och en annan novellsamling då och då.
Polen
Stanislav Lem (mest känd för sin bok Solaris -- som även finns i två filmatiseringar) är förmodligen Polens mest kända Science Fiction-författare.
Ryssland
Spanien
Storbritannien
Bland prominenta brittiska SF-författare kan nämnas Iain M. Banks (som även författar "vanlig" skönlitteratur under namnet Iain Banks) och Ken McLeod.
Sverige
I Sverige har genren varit relativt marginell som företeelse, både inom litteraturen och inom filmen. Se svensk science fiction.
Tyskland
I Tyskland tillhörde Kurd La%DFwitz de första Science fiction-författarna och var där en samtida motsvarighet till de mer internationellt spridda Jules Verne och H G Wells, det viktigaste SF-priset har också fått namn efter honom. Under mellankrigstiden var den främste författaren Hans Dominik.
Den mest spridda nutida tyska Science Fiction-författaren är Andreas Eschbach.
Det har gjorts relativt få tyska TV-serier, den främst TV-serien är Raumschiff Orion.
Den tyska Science fiction-filmen hade sin storhetstid under 20-talet då UFA producerade flera klassiska filmer, bland annat Metropolis. Därefter kom det mycket få tyska Science Fiction-filmer fram till 1980-talet då Roland Emmerich vann pris på filmestivalen i Berlin med filmen Das Arche Noah Prinzip.
Ett tyskt fenomen är Perry Rhodan som är en serie i bokform där det ges ut en kortroman varje vecka. Serien är världens största i sitt slag. Kring Perry Rhodan har det växt en stor flora av spinoffs, det har bland annat gjorts en film.
USA
USA är det utan tvekan mest dominerandet landet för nästan all form av science fiction. Det stora flertalet av alla internationellt kända författare är amerikaner. Det ges ut ett flertal magasin.
Begrepp
- Hyperrymd
Se även
- Lista över science fiction-författare.
- Science fiction-film
- Svensk science fiction
- Scientologi
Källor
- Science Fiction - The Illustrated Encyclopedia, John Clute. 1995. London: Dorling Kindersley Limited. ISBN 0-7513-0202-3.
Externa länkar
- [http://www.lysator.liu.se/lsff/sfdef.html SF-författare definierar Science Fiction (på engelska)]
- [http://www.sfbok.se/ SF-Bokhandeln]
- http://www.clubcosmos.net/ Göteborgs Science Fiction sällskap
- [http://www.zetterling.nu/sfsf/ Skandinavisk Förening för Science Fiction]
- [http://sfweb.dang.se/ Upsala Science Fiction Sällskap]
- [http://sf.www.lysator.liu.se/sf_archive/sf_main.html The Linköping Science Fiction & Fantasy Archive (på engelska)]
- [http://isfdb.tamu.edu/ Internet Speculative Fiction Database (på engelska)]
- [http://home.swipnet.se/~w-134536/sfict.htm Om Science Fiction av Bo Stenfors], om svenska Science Fiction-rörelsen
- [http://www.svd.se/statiskt/kultur/understreck/Gamla_US/understreck010922.asp Svenska Dagbladet: "Samtiden fångades i litteraturen om framtiden"], om tidig svensk Science Fiction
- [http://w1.877.telia.com/~u87705210/sf-swe.html Science Fiction in Sweden], svensk Science Fiction fram till 60-talet.
- [http://www.magicdragon.com/UltimateSF/SF-Index.html Ultimate Science Fiction Web Guide]
- [http://koti.welho.com/jwestman/science/marsmyter.html Myternas Mars]
- [http://scifi.exterus.se/ SciFi.exterus.se - Svenskt Science Fiction community]
Kategori:Litteratur
Kategori:Genrer
ja:サイエンス・フィクション
ko:과학 소설
SpelfilmSpelfilm är en film baserad på ett manuskript med detaljerade scenanvisningar och förberedd dialog. En spelfilm produceras av en filmproducent och regisseras av en filmregissör. Numera kommer spelfilmen i allmänhet ut först på biograf, sedan på DVD och VHS, följt av kabel-TV och TV.
Exempel på filmer som inte är spelfilmer är dokumentärfilmer och inspelade scenframträdanden. Huruvida porrfilmer räknas som spelfilmer är omdiskuterat.
Filmrecensioner på Svenska Wikipedia
Ett typexempel på filmrecension är artikeln A Clockwork Orange. Annars kan man även skriva lite kuriosa, skvaller det vill säga lite allt möjligt om filmen. Om du vill skriva om filmen rakt av, en objektiv beskrivning av filmen, kan du naturligtvis göra det se exempelvis Troja.
Filmhistoria
- Lista över mest inkomstbringande spelfilmer
Centra för spelfilmsproduktion
- Hollywood
- Bollywood
- Trollywood
Se även
- Dokumentärfilm
- Otecknad film
- Filmkritiker
- Oscar
- Scenograf
- Skådespelare
- Svenska Filminstitutet
Externa länkar
- [http://www.imdb.com/ IMDb Filmdatabas]
- [http://www.bioprogrammet.nu/ Bioprogrammet.nu]
Kategori:Filmer indelade efter typ
1966
Händelser
- 1 januari
- Den svenske boxaren Bo Högberg blir europamästare i mellanvikt efter seger mot italienaren Bruno Visintin. En dryg månad senare förlorar han titeln och får käken avslagen mot fransmannen Yoland Levêque.
- Vid en statskupp i Centralafrikanska republiken tar överste Jean-Bedel Bokassa makten.
- 12 januari - Nordiska rådets litteraturpris på 50.000 danska kronor tilldelas vid ett möte i Reykjavik den svenske författaren Gunnar Ekelöf.
- 21 januari - Fredsforskningsutredningen föreslår i sitt betänkande upprättande av ett internationellt fredsforskningsinstitut i Stockholm.
- 28 januari - Yrkesutbildningssakkunniga föreslår att en enda skola med tre sektorer - gymnasieskolan - skall ersätta de svenska gymnasiet, fackskolan och yrkesskolan.
- 29 januari - Dag Hammarskjöld-biblioteket i Uppsala, avsett för internationella frågor och samarbetssträvanden, invigs.
- 2 februari - Den lägsta lufttemperaturen någonsin i Sverige, -53 grader, uppmäts i Vuoggatjålme.
- 3 februari - Den intensiva vinterkylan kulminerar. Stockholm har den lägsta köldnoteringen sedan 1871, -25,5 grader.
- 9 februari - Sydsvenska Dagbladet Snällpostens kulturpris på 10.000 kronor tilldelas Fritiof Nilsson Piraten.
- 11 februari - Europamästaren i lätt mellanvikt, Bo Högberg, förlorar sin EM-titel i en dramatisk boxningsmatch i Stockholm mot fransmannen Yoland Leveque.
- 15 februari - Vid en postkupp på Göteborgs central tillgrips 918.500 kronor i kontanter. Förövarna grips ett par dagar senare, varvid alla pengar, förutom 45.000, återfinns.
- 17 februari - En explosionsartad brand härjar samrealskolan i Nora, varvid två elever omkommer.
- 18 februari - Plastspiralen godkänns som preventivmedel i Sverige.
- 19 februari - TV-versionen av August Strindbergs Hemsöborna i regi av Bengt Lagerkvist börjar sändas i svensk TV.
- 20 februari - Tågfärjan M/S Malmöhus påseglas i svår dimma av ett isländskt fartyg utanför Köpenhamn. Flera passagerare skadas.
- 23 februari - Den svenska riksdagen uttalar sig efter livliga debatter för en utredning om statschefens ställning i en parlamentarisk demokrati.
- 24 februari - Generalplanberedningen i Stockholm beslutar att två broar skall byggas på 3 meters höjd över Nybroviken.
- 27 februari - Stockholms-Tidningen, socialdemokratins enda morgontidning i huvudstaden, utkommer med sitt sista nummer.
- 1 mars - SACO vill att statstjänstemännen skall få två "sabbatssemestrar" om vardera ett halvt år, att tas ut mellan 40 och 50 år samt 50 och 60 år.
- 22 mars - Med hjälp av hjärt-lungmaskinen vid Lunds lasarett räddas en 60-årig man till livet sedan han påträffats djupt medvetslös och nedkyld till 21,7 grader.
- 26 mars - Omkring 2.000 personer demonstrerar i Stockholm mot USA:s politik i Vietnam.
- 31 mars - En gränslös kväll på Operan arrangeras på Stockholmsoperan till förmån för Martin Luther Kings fond. Medverkande är bland andra Harry Belafonte.
- Våren
- Grundlagsberedningen tillsätts, för att utreda hur det nya svenska riksdagssystemet skall se ut.
- Centerpartiet och Folkpartiet lanserar ett gemensamt program, den så kallade mittensamverkan.
- 5 april - En konstgjord njure i engångsförpackning har konstruerats av ett lag Lundastudenter under ledning av professor Nils Alwall.
- 14 april - Det värsta aprilvädret i mannaminne drar fram över södra Skåne.
- 16 april - Världens dittills enda kvinnliga kosmonaut, Valentina Teresjkova, kommer till Stockholm på ett veckolångt besök.
- 21 april - Ernst-Hugo Järegård och Jan-Olof Strandberg spelar huvudrollerna när Samuel Beckets I väntan på Godot har premiär på Dramaten.
- 22 april - Sveriges kronprins Carl (XVI) Gustaf tar studenten vid Sigtunastiftelsens Humanistiska Läroverk.
- 25 april - 6 personer dör och 15 skadas när ett rälsbusståg kolliderar med ett arbetståg norr om Holmsvedens station på Norra stambanan.
- 3 maj - Professor Clarence Crafoord väcker debatt genom att hävda att en människa är död när hjärnan upphör att fungera.
- 5 maj - Socialistiska internationalens kongress öppnas i Folkets hus i Stockholm med cirka 200 delegater från ett 50-tal länder.
- 6 maj - Den svenska riksdagen beslutar att inrätta ett internationellt fredsforskningsinstitut (SIPRI).
- 20 maj - Per Oscarsson får pris som bäste skådespelare för sin roll i Svält vid filmfestivalen i Cannes.
- 28 maj - Vietnamdemonstrerande ungdomar bränner amerikanska flaggan utanför USA:s ambassad i Stockholm.
- 7 juni - Startskottet går för kärnkraftverket i Simpevarp.
- 14 juni - Italiens president, Giuseppe Saragat, kommer till Sverige på statsbesök.
- 23 juni - De svenska bankerna beslutar att införa fria lördagar för sina anställda.
- 25 juni - Vid ett våldsamt raggarbråk vid Harnäs utanför Gävle utsätts en polis för stenkastning och blir svårt skadad. Tio poliser strider för sina liv men tvingas fly.
- 7 juli - Ove Kindvall blir Sveriges dittills dyraste fotbollsproffs när han säljs från IFK Norrköping till holländska Feyenoord för 200.000 kronor.
- 17 juli - Margareta Arvidsson från Vänersborg utses i Miami i USA till Miss Universum.
- 29 juli - Polismannen Ragnar Sandahl skjuts ihjäl vid ett inbrott i Norrköping. Efter en lång och i medierna mycket uppmärksammad polisjakt grips 23-årige Gunnar Nordgren och 19-årige Clark Olofsson för inbrottet.
- 17 augusti - Volvo presenterar sin nya personbil Volvo 144.
- 20 augusti - Medborgartåget "För en levande landsbygd, kristna livsnormer och monarkins bibehållande", anordnat av disponent Gottfrid Carlsson, kulminerar i Stockholm.
- 21 augusti - Efter sex års bygge invigs Skandinaviens största trafikled, Essingeleden i Stockholm.
- 24 september - Esrange, den första permanenta basen på svensk mark för civila forskningsraketer, invigs vid Vittangi älv norr om Kiruna.
- 29 september - Den amerikanska bilmodellen Chevrolet Camaro presenteras.
- 30 september - Botswana blir självständigt från Storbritannien.
- 30 september - Hitlers rustningsminister Albert Speer friges efter 20 år i fängelset Spandau.
- September - I det svenska kommunalvalet går socialdemokraterna tillbaka och gör sitt sämsta val sedan 1932. Alla övriga partier (förutom Folkpartiet) går framåt.
- 5 oktober - Under en marin övning utanför Göteborg upptäcks en främmande ubåt, som man fäller sjunkbomber mot.
- 11 oktober - SACO utlöser en månadslång svensk lärarstrejk, som späds på med lockout, sedan förhandlingarna med Statens avtalsverk strandat. Eleverna får studera på egen hand.
- 12 oktober - Den svenska riksdagen får en ny voteringsapparat, som innebär en avsevärd rationalisering av riksdagsarbetet. Anläggningen är den modernaste i världen.
- 28 oktober - Sveriges sista träkolsblästermasugn i Svartå läggs ned.
- Oktober - SCA köper skogskoncernen Wifstavarfs AB, den största skogskoncernen sedan 1930-talet.
- 5 november - Den svenska lärarstrejken tar slut efter medling.
- 8 november - Nya Älvsborgsbron i Göteborg, Sveriges största hängbro, invigs.
- 16 november - SJ:s nya tvåvåningståg provkörs på linjen Malmö-Stockholm.
- 24 november - Första exemplaret av det svenska stridsflygplanet Saab 37 Viggen visas.
- 28 november - Göran Palm väcker debatt med sin bok En orättvis betraktelse, där han hävdar att den industrialiserade världen profiterar på u-länderna.
- November - Sveriges första manliga barnmorska utexamineras.
- 1 december - Julbocken i Gävle (som nästan varje år bränns ner) sätts på plats för första gången.
- 2 december - Skärpt trafikövervakning och strängare trafikregler beslutas i Sverige från 1 januari 1967. Bland annat kan en fotgängare som går mot rött dömas till 15 kronor i böter.
- 4 december - Musikgruppen Cream ger ut skivan Fresh Cream vilket kan ses som inofficiellt födelsedatum för hårdrocken.
- 12 december - Sveriges Radio genomför en programomläggning. Talprogrammen placeras i P1, klassisk musik i P2 och Melodiradion i P3.
- 19 december - 13 man omkommer då ett grekiskt fartyg i svår snöstorm går på grund och bryts itu utanför Holmsund vid inloppet till Sundsvall.
- 23 december - Sergio Leones film Den gode, den onde, den fule har världspremiär.
- 26 december
- Jan Troells film Här har du ditt liv efter Eyvind Johnsons självbiografiska roman har premiär med Eddie Axberg i huvudrollen.
- Per Oscarsson klär av sig och talar om sex i Hylands hörna, varvid en folkstorm utbryter.
- Tidningen Ny tid köps av tidningen Arbetet och byter namn till Arbetet väst.
- Statens avtalsverk (nuvarande Arbetsgivarverket) inleder sin verksamhet och skall utveckla och samordna den statliga arbetsgivarpolitiken.
- Sverige undertecknar FN:s internationella konventioner om medborgerliga och politiska samt ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter.
- Sydsvenska Dagbladet och Kvällsposten byter politisk inriktning från höger till oberoende liberala.
- Bob Dylan spelar i Stockholms konserthus.
- Sveriges första kvinnliga fotbollslag, Öxabäcks IF, bildas.
- Den svenska reklambranschens betalningssystem byts ut, vilket öppnar för ny och kreativ reklam och många nya små reklambyråer.
- Den svenska vargen fridlyses i ett år.
- Tidningen Forskning & Framsteg ges ut för första gången.
Födda
- 1 januari
- Embeth Davidtz, amerikansk skådespelare.
- Michael Imperioli, amerikansk skådespelare.
- 5 januari - Lili Päivärinta, finländsk/svensk sångare, även programledare i TV, ena halvan av duon Lili & Sussie.
- 6 januari - Sharon Cuneta, filippinsk skådespelare och sångare.
- 9 januari
- Haddaway, Nester Alexander Haddaway, tysk eurodance-artist.
- Jan Johansen, svensk musiker.
- 12 januari
- Olivier Martinez, fransk skådespelare.
- Rob Zombie, amerikansk musiker och regissör.
- 13 januari - Patrick Dempsey, amerikansk skådespelare.
- 14 januari - Marco Hietala, finländsk musiker, basist och sångare i Nightwish.
- 16 januari - Ljubco Georgievski, regeringschef i Republiken Makedonien.
- 19 januari
- Stefan Edberg, svensk tennisspelare, Wimbledon-vinnare 1988 och 1990.
- Lena Philipsson, svensk artist.
- 22 januari - Billy Zane, amerikansk skådespelare.
- 31 januari - JJ Lehto, finländsk racerförare.
- 5 februari - José Maria Olazábal, spansk golfspelare.
- 6 februari - Rick Astley, brittisk popsångare.
- 11 februari
- Richard Allan, brittisk parlamentsledamot för Liberal Democrats.
- Reuben Sallmander, svensk skådespelare.
- Johan Söderqvist, svensk kompositör och musiker.
- 24 februari - Billy Zane, skådespelare.
- 25 februari
- Alexis Denisof, amerikansk skådespelare.
- Téa Leoni, amerikansk skådespelare.
- 27 februari - Donal Logue, kanadensisk skådaspelare.
- 3 mars - Timo Tolkki, finländsk musiker, gitarrist i Stratovarius.
- 6 mars - Christian Günther, svensk socialdemokratisk politiker, utrikesminister 1939-1945.
- 10 mars - Edie Brickell, amerikansk sångare och kompositör.
- 11 mars - Anna Ulrica Ericsson, svensk skådespelare.
- 19 mars - Tina Acketoft, svensk politiker (folkpartist).
- 21 mars
- Kenny Bräck, svensk racerförare.
- Shobhana Chandrakumar, indisk skådespelare.
- Tomas Tivemark, svensk skådespelare, manusförfattare, filmproducent och kompositör.
- 22 mars - Jan Lundgren, svensk jazzpianist.
- 23 mars - Karin Enström, svensk yrkesofficer och moderat politiker, riksdagsledamot från 1998.
- 2 april - Teddy Sheringham, engelsk fotbollsspelare.
- 7 april - Richard Gomez, filippinsk skådespelare.
- 8 april - Robin Wright, amerikansk skådespelare.
- 9 maj - Cynthia Nixon, amerikansk skådespelare, känd från Sex and the City.
- 11 april - Lisa Stansfield, brittisk musiker.
- 12 april - Rigmor Gustafsson, svensk jazzsångare.
- 15 april - Samantha Fox, brittisk fotomodell och sångare.
- 3 maj - Lotta Östlin, svensk skådespelare.
- 8 maj - Rafael Edholm, svensk skådespelare, regissör, manusförfattare och fotomodell.
- 11 maj
- Malin Berghagen, svensk skådespelare.
- Christoph Schneider, tysk musiker, trummis i Rammstein.
- 15 maj - Sofia Wistam, svensk TV-programledare.
- 16 maj - Janet Jackson, amerikansk sångare.
- 17 maj - Qusay Hussein, Saddam Husseins andre son.
- 20 maj - Liselotte Neumann, svensk professionell golfspelare.
- 23 maj - Richard Paulson, svensk regissör och manusförfattare.
- 26 maj - Helena Bonham Carter, brittisk skådespelare.
- 3 juni - Sergei In-Fa-Lin, rysk bandyspelare.
- 4 juni - Bill Wiggin, brittisk parlamentsledamot för Conservative från 2001.
- 8 juni - Julianna Margulies, amerikansk skådespelare.
- 9 juni - Kattis Ahlström, svensk journalist och programledare i TV.
- 14 juni - Kristian Luuk, svensk programledare.
- 17 juni - Jason Patric, amerikansk skådespelare.
- 22 juni - Annika Kofoed, svensk skådespelare.
- 25 juni - Zhiwen Wang, kinesisk skådespelare.
- 27 juni - J.J. Abrams, amerikansk regissör, manusförfattare och skådespelare.
- 28 juni - John Cusack, amerikansk skådespelare.
- 30 juni
- Mike Tyson, amerikansk boxare.
- Marton Csokas,nyzeeländsk skådespelare.
- 5 juli
- Gianfranco Zola, italiensk fotbollsspelare.
- Kathryn Erbe, amerikansk skådespelare.
- 9 juli - Fyr Thorvald Strömberg, svensk skådespelare och producent.
- 14 juli - Matthew Fox, amerikansk skådespelare.
- 15 juli - Irène Jacob, schweizisk skådespelerska.
- 28 juli - Raoul Grünthal, svensk tidningsman, chef på TT.
- 29 juli - Martina McBride, amerikansk countryartist.
- 4 augusti - Kalle Westerdahl, svensk skådespelare.
- 11 augusti - Paramitha Rusady, indonesisk skådespelare.
- 13 augusti - Yoram Hattab, israelisk skådespelare.
- 14 augusti - Halle Berry, amerikansk skådespelare.
- 19 augusti - Chi An Gramfors, svensk journalist, recensent och manusförfattare.
- 2 september
- Salma Hayek, mexikansk skådespelare.
- Olivier Panis, fransk racerförare.
- 5 september - Karin Bjurström, svensk skådespelare och sångare.
- 8 september - Carola Häggkvist, svensk artist.
- 9 september - Adam Sandler, amerikansk skådespelare och producent.
- 18 september - Tomas Fryk, svensk skådespelare.
- 19 september - Eric Rudolph, bombmannen från Olympiska sommarspelen 1996.
- 22 september - Stefan Rehn, svensk fotbollsspelare och tränare.
- 1 oktober - George Weah, liberiansk fotbollsspelare (anfallare) och politiker.
- 9 oktober - David Cameron, brittisk parlamentsledamot (Conservative Party) från 2001.
- 12 oktober
- Jannike Björling, svensk fotomodell.
- Christian Due-Boje, svensk ishockeyspelare.
- 13 oktober - Maria Furtwängler, tysk skådespelare.
- 14 oktober
- Justine Kirk, svensk skådespelare, programpresentatör på SVT.
- Dede Yusuf, indonesisk skådespelare.
- 19 oktober - Jon Favreau, amerikansk skådespelare och regissör.
- 20 oktober
- Abu Musab al-Zarqawi, jordanisk internationell terrorist.
- Stefan Raab, tysk komiker och programledare.
- 4 november - Petra Verkaik, amerikansk fotomodell.
- 5 november - Johan Renck, svensk musiker, även känd som Stakka Bo.
- 6 november - Christian Lorenz, tysk musiker, spelar synth i Rammstein.
- 12 november - David Schwimmer, amerikansk skådespelare.
- 17 november - Sophie Marceau, fransk skådespelare.
- 19 november - Jason Scott Lee, amerikansk skådespelare.
- 23 november - Vincent Cassel, fransk skådespelare.
- 26 november - Garcelle Beauvais, amerikansk skådespelare, född på Haiti.
- 30 november - Mika Salo, finländsk racerförare.
- 6 december
- Kathy Chow, kinesisk skådespelare.
- Per-Ulrik Johansson, svensk golfspelare.
- 14 december
- Tim Sköld, svensk musiker.
- Helle Thorning-Schmidt, dansk politiker, partiledare för Socialdemokraterne från 2005.
- 21 december - Kiefer Sutherland, kanadensisk skådespelare.
- 29 december - Dexter Holland, amerikansk musiker, sångare i The Offspring.
- 31 december - Lars Yngve Johansson, svensk manusförfattare, kompositör och musiker.
Avlidna
- 1 januari - Vincent Auriol, fransk president.
- 11 januari - Alberto Giacometti, schweizisk skulptör och målare.
- 22 januari - Otto Schultze, tysk sjömilitär, generalamiral 1942.
- 1 februari - Buster Keaton, amerikansk stumfilmsskådespelare och filmmakare.
- 13 februari - Calle Jularbo, svensk musiker, dragspelare.
- 14 februari
- Frithiof Bjärne, svensk skådespelare.
- Hugo Björne, svensk skådespelare.
- 21 februari - Jules Gaston Portefaix, svensk skådespelare och manusförfattare.
- 26 februari - Gino Severini, italiensk målare och ledande futurist.
- 28 februari - Schamyl Bauman, svensk manusförfattare, producent, filmklippare och regissör.
- 3 mars - Gustaf Wally, svensk dansör, skådespelare, revyaktör, regissör och teaterchef.
- 5 mars - Anna Achmatova, rysk poet.
- 26 mars - Ragnar Falck, svensk skådespelare, regiassistent och produktionsledare.
- 4 april - Lorens Marmstedt, svensk regissör, manusförfattare och filmproducent.
- 5 april - Siv Thulin, svensk skådespelare.
- 6 april - John Melin, svensk skådespelare.
- 13 april - Carlo Carrà, italiensk målare och ledande futurist.
- 14 maj - Oluf Høst, dansk konstnär, målare.
- 15 maj - Alli Halling, svensk skådespelare.
- 26 maj - Olof Molander, svensk regissör och chef för Dramaten.
- 27 maj - Sven Melin, svensk skådespelare och sångare.
- 30 maj - Wäinö Aaltonen, finländsk skulptör.
- 1 juni - Papa Jack Laine, amerikansk musiker och orkesterledare.
- 7 juni - Jean Arp, fransk skulptör, målare och poet.
- 30 juni - Nils Idström, svensk skådespelare, författare och manusförfattare.
- 5 juli - Georg de Hevesy, ungersk kemist, nobelpristagare 1943.
- 15 juli - Sten Looström, svensk skådespelare.
- 31 juli - Lars Görling, svensk författare, regissör och manusförfattare.
- 14 augusti - Bertil Ehrenmark, svensk skådespelare.
- 17 augusti - Rolf Billberg, svensk jazzmusiker.
- 24 augusti - Tadeusz Bór-Komorowski, polsk militär ledare, motståndskämpe, Polens premiärminister 1947-1949.
- 4 september - Martin Sterner, svensk skådespelare och teaterledare.
- 9 september - Folke Algotsson, svensk tecknare och skådespelare.
- 13 september - Wiktor Andersson, svensk skådespelare.
- 22 september - Katie Rolfsen, norsk-svensk skådespelare.
- 28 september - André Breton, fransk poet, surrealismens ledare och främste teoretiker.
- 2 oktober - Ruth Fröberg, svensk musiker (pianist).
- 18 oktober - Christian Bratt, svensk skådespelare och sångare.
- 26 oktober - Alma Cogan, brittisk sångare.
- 11 november - John Norrman, svensk skådespelare.
- 19 november - Robert Ryberg, svensk skådespelare och teaterdirektör.
- 30 november - Hildur Lithman, svensk skådespelare.
- 2 december - Luitzen Egbertus Jan Brouwer, nederländsk matematiker och filosof.
- 4 december - Nils Jerring, svensk skådespelare och regissör.
- 15 december - Walt Disney, amerikansk tecknare och filmproducent.
- 17 december - Gösta Ström, svensk skådespelare och inspicient.
- 27 december - Guillermo Stábile, argentinsk fotbollsspelare.
Nobelpris
- Fysik - Alfred Kastler, Frankrike
- Kemi - Robert S Mulliken, USA
- Medicin
- Peyton Rous, USA
- Charles B Huggins, USA
- Litteratur
- Shmuel Agnon, Israel
- Nelly Sachs, Sverige
- Fred - Inget pris utdelades
Kategori:Årtal
Kategori:1960-talet
ja:1966年
ko:1966년
ms:1966
simple:1966
th:พ.ศ. 2509
1969
Händelser
- 1 januari - Den svenska omsättningsskatten (oms) ersätts av mervärdesskatt (moms).
- 9 januari - Det svenska Högerpartiet byter namn till Moderata samlingspartiet.
- 10 januari - Sverige erkänner Nordvietnam. Detta väcker irritation i USA och övriga nordiska länder är inte beredda att följa Sverige.
- 21 januari - Efter omfattande protester mot den svenska universitetsreformen UKAS presenterar utbildningsminister Olof Palme i stället PUKAS.
- 24 januari - Den svenska regeringen beslutar att avskaffa säkerhetspolisens (SÄPO) kritiserade åsiktsregister.
- 25 januari - Ingemund Bengtsson blir svensk jordbruksminister.
- 30 januari - Popgruppen The Beatles gör sitt sista offentliga framträdande, den berömda takkonserten.
- 8 februari - TV-serien om Pippi Långstrump börjar sändas i svensk TV och blir genast en tittarsuccé.
- 13 februari - Handelsanställdas förbund träffar definitiv överenskommelse med den svenska handelns arbetsgivarorganisation (HAO) om införande av fem dagars arbetsvecka i svensk handel.
- 19 februari - Västerbygdens vattendomstol ger tillstånd till byggandet av de två första aggregaten för kärnkraftverket Ringhals i Värö norr om Varberg.
- Februari - Ingmar Bergman överfalls av DN:s frispråkige teaterkritiker Bengt Jahnsson.
- 2 mars - Janne Stefansson segrar för sjunde gången i Vasaloppet.
- 17 mars - Golda Meir från Milwaukee, Wisconsin i USA, blir premiärminister i Israel.
- 19 mars - Den svenska riksdagen antar det mycket omdiskuterade förslaget om fasta utbildningslinjer vid de svenska universiteten (PUKAS).
- 27 mars - Giftnämnden beslutar att under en försöksperiod på två år från den 1 januari 1970 totalförbjuda all användning av DDT i Sverige, som första land i världen.
- 1 april - Regeringen föreslår att det svenska förbudet mot nöjestillställningar på långfredagen, påskdagen och juldagen upphävs.
- 19 april - Resultatet av Röda fjäderns, Lions och Sveriges Radios landsomfattande insamling för cancerforskning redovisas och uppgår till 35 miljoner kronor.
- 27 april - Hans Alsér och Kjell Johansson vinner för andra gången herrdubbeln i bordtennis-VM.
- 1 maj
- På grund av slarv är Ågestaverket nära att drabbas av härdsmälta. Detta kommer dock inte till allmänhetens kännedom förrän 1993.
- Bo Widerbergs film Ådalen 31 om Ådalskravallerna har premiär.
- 2 maj - Lyxkryssaren Queen Elizabeth 2 inleder sin jungfruresa.
- 14 maj - Riksdagen beslutar att den svenska myndighetsåldern ska sänkas från 21 till 20 år.
- 21 maj - Riksdagen beslutar att Sveriges nu 800 kommuner skall slås ihop till 282.
- 25 maj - Gafaar Nimeiry tar makten i Sudan genom en statskupp.
- 12 juni - Beslut tas om att de svenska ett- och tvåöringarna samt tvåkronorna inom några år skall försvinna och femöringarna minska i storlek.
- 16 juni - Riksdagsmannen Thorbjörn Fälldin väljs vid partistämman i Borlänge till 1:e vice ordförande i Centerpartiet.
- 26 juni
- Sveriges industriminister Krister Wickman föreslår i en proposition att ett statligt förvaltningsbolag, Statsförvaltningar AB, ska bildas.
- Den amerikanska lågbudgetfilmen Easy Rider har svensk premiär.
- Sommaren - Ett flertal raggarupplopp utbryter i Stockholm.
- 1 juli - Det svenska lysningstvånget avskaffas och ersätts med hindersprövning och | | |
