:: wikimiki.org ::

Statsråd

Statsråd

Statsråd #I Finland är Statsrådet benämning på landets regering (som kollektiv). Se lista över Finlands statsministrar. #I Sverige titel för en person som är ledamot av regeringen (under 1809 års regeringsform beteckning även för regeringen som kollektiv; statsrådet), formell term för minister. Ett statsråd utses och entledigas på egen hand av statsministern utan att riksdagen behöver konsulteras. Riksdagen har dock möjlighet att avsätta ett statsråd genom misstroendeförklaring. #ty. Staatsrat, var i Tyska demokratiska republiken (Östtyskland) 1960-1990 namnet på det kollektiva organ som delade den lagstiftande makten med Folkkammaren, och vars ordförande formellt innehade uppdraget som landets statschef.

Statsråd i Sverige

Statsråd med ansvar för ett departement (departementschef) kallas normalt för område samt tillägget minister exempelvis utbildningsminister, men den formella titeln är statsråd och chef för x-departementet. Statsråd med ansvar för vissa frågor inom ett departements område kallas formellt för statsråd, men informellt för område samt tillägget minister exempelvis skolminister – tidigare även konsultativt statsråd eller minister utan portfölj. Den enda ledamot av regeringen vars formella titel innehåller ordet minister är statsministern.

Tidsaxel för de viktigare statsrådsposterna under efterkrigstiden

Kategori:Politiska titlar Kategori:Statsvetenskap ja:大臣

Finland

Finland, fin. Suomi, är en republik i norra Europa. Finland är sedan 1995 medlem i Europeiska unionen och det första nordiska land att införa euro som sin valuta. Det svenskspråkiga Åland utgör ett självstyrande landskap inom landet.

Historia

Huvudartikel: Finlands historia Efter att under minst 700 år varit en del av Sverige erövrades Finland av den ryske tsaren Alexander I:s styrkor och blev ett eget storfurstendöme i personalunion med Ryssland 1808. De ryska tsarerna var storfurstar av Finland och var till en början välvilligt inställda till Finland och en tsar lär ha sagt att Finland var den enda del av hans rike som inte gav honom några problem. Under första delen av 1800-talet uppstod i Finland liksom på så många andra håll en nationalistisk rörelse, och det finska språket, som tidigare inte haft någon officiell betydelse, gavs högre status. Så anses t ex boken Seitsemän veljestä (Sju bröder) av Aleksis Kivi som ett av de första litterära verken på finska. I denna nationalistiska strävan deltog många svenskspråkiga under parollen "Svenskar äro vi inte längre, ryssar vilja vi inte bli, låt oss alltså bli finnar". Man ville alltså på detta sätt försäkra sig om att Finland skulle förbli eget land med egna lagar (fortfarande långt in på 1900-talet gällde delar av 1734 års svenska lag i Finland) och egen regering (se vidare Finlands historia: Storfurstendömet). I slutet av 1800-talet infördes det flera åtgärder som skulle knyta Finland närmare Ryssland och oroligheter utbröt. Den ryske generalguvernören dödades vid ett attentat. Efter att Ryssland förlorat första världskriget förklarade sig Finland självständigt den 6 december 1917. I det självständiga Finland hade dock borgerliga och socialister svårt att komma överens och det finska inbördeskriget utbröt. Under 1930-talet var relationerna till grannen i öster, Sovjetunionen, normala men inte hjärtliga. 1939 ställde Sovjetunionen territoriella krav på Finland som avvisades och Finland blev därför anfallet i det Finska vinterkriget. Efter fredsslutet 1940 efter vinterkriget var revanschlusten stor och Finland knöt sig närmare stormakten i söder, Nazityskland. I samband med Operation Barbarossa anföll Finland Sovjetunionen ("fortsättningskriget") för att få Karelen åter men det stod snart klart att Tyskland skulle förlora och Finland tvingades till fred på Sovjets villkor. Efter andra världskriget skedde en total omläggning av Finlands utrikespolitik av president Paasikivi där man dels iakttog neutralitet, dels ville ha Sovjetunionens förtroende. Genom VSB-fördraget kunde Finland få Sovjetunionens hjälp av försvara sig mot ett militärt anfall. Paasikivi-linjen fortsatte under president Kekkonen som tveklöst hade ett gott samarbete med de sovjetiska generalsekreterarna Chrusjtjov och Brezjnev. Denna typ av beroendepolitik i det fördolda har internationellt fått det nedsättande namnet finlandisering. finlandisering Kekkonen var Finlands president ända fram till 1981 och efterträddes av Mauno Koivisto som fortsatte den försiktiga politiken. Utrikeshandeln med Sovjetunionen var av stor vikt för den finländska industrin och när Sovjetunionen stod inför upplösning drabbades Finland av en svår konjunkturnedgång. Finland blev medlem av EU 1995, samtidigt med Sverige och Österrike.

Geografi

Huvudartikel: Finlands geografi Finland gränsar i söder till Finska viken och Östersjön, och i väster till Ålands hav, Bottenhavet, Kvarken och Bottenviken. Landgränserna i norr vetter mot Sverige, Norge och Ryssland. I söder, på andra sidan Finska viken, finns grannlandet Estland. Finland nämnts som "de tusen sjöarnas land", enär de är legio, speciellt i sydöstra Finland. I Österbotten och längs de västra kusterna är terrängförhållandena, på grund av landhöjningen, annorlunda. Kustområdena domineras av vida slätter. Naturtillgångar: timmer, koppar, zink, järn, silver

Styrelseskick

Huvudartikel: Finlands politik Finland är en republik. Republiken leds av presidenten som väljs i två omgångar vart sjätte år. Nuvarande president är Tarja Halonen sedan år 2000. Till presidentens (republikens president) uppgifter hör bland annat att stadfästa lagar och att leda utrikes- och säkerhetspolitken tillsammans med regeringen. Presidenten utnämner enskilda ministrar och höga tjänstemän, och befriar också dessa från deras uppgifter. Finland är en demokrati, med en folkvald riksdag. Finlands regering kallas statsrådet (fi. valtioneuvosto). Val hålls vart fjärde år i mars. Regeringen leds av en statsminister. Efter riksdagsvalet utser presidenten (efter att ha samtalat med riksdagens talman och riksdagsgruppernas ledare) en statsministerkandidat till riksdagen som antingen godkänner kandidaten eller förkastar förslaget. Efter detta utnämns statsministern av presidenten och tillsammans utser de regeringen, som sedan godkänns av riksdagen. På senare år (efter Mauno Koivisto) har statsministerns makt ökat vilket har lett till att statsministern numera har en makt som motsvarar Sveriges statsminister. Inom Finland utgör Åland ett demilitariserat och självstyrande landskap. Åland är även enspråkigt svensktalande, vilket innebär att det är den enda del av landet där finska inte har officiell status. För den områdesvisa statliga förvaltningen är landet i övrigt indelat i sex län, där också Åland räknas in som ett län. Länen indelas i landskap. I Finland finns både historiska landskap, vilka har ungefär samma ställning som de svenska landskapen, och moderna landskap, vars gränser fastställts av staten. De moderna landskapen har även vissa uppgifter. Lokalförvaltningen handhas av kommuner som producerar bastjänster för invånarna, bl.a. utbildning, social- och hälsovårdstjänster, samhällsteknik och miljötjänster. De kommunala beslutsfattarna väljs vart fjärde år i kommunalvalet. Kommunernas antal är 431, av vilka 113 är städer. Finlands huvudstad är Helsingfors (fi. Helsinki), vilken även är landets största stad. De största städerna därefter är i ordningsföljd; Esbo (fi. Espoo), Tammerfors (fi. Tampere), Vanda (fi. Vantaa) Åbo (fi. Turku) och Uleåborg (fi. Oulu). Esbo och Vanda utgör tillsammans med Helsingfors och Grankulla (fi. Kauniainen) en sammanhängande stadsbildning (huvudstadsregionen eller Stor-Helsingfors).
Demografi
I Finland bor finländare, varav en minoritet, ca 6 %, är svenskspråkiga. Många svenskspråkiga finländare skiljer noggrant mellan finländare (ett samlingsbegrepp för alla som bor i eller kommer från Finland), finnar (de som har finska som modersmål), och finlandssvenskar (finländare som har svenska som modersmål). I de norra delarna av landet bor samer. På senare tid har även en omfattande invandring från det forna östblocket skett, främst av personer med anknytning till finskt språk eller finsk/karelsk/ingermanländsk kultur. 84 procent av finländarna är medlemmar av den evangelisk-lutherska statskyrkan. Trots detta är finländarna ett relativt sekulariserat folk (likt svenskarna) och det religiösa engagemanget inskränker sig vanligen till dop, konfirmation, vigsel och begravning. Engagemanget i dessa riter är dock mycket stort; 90% av alla nyfödda döps och 90% av alla ungdomar konfirmeras (att jämföra med situationen i Sverige där 70% av alla nyfödda döps och ca 55% av alla ungdomar konfirmeras). Den finska evangelisk-lutherska kyrkan upplever inte något större medlemstapp. Drygt 1 procent av finländarna hör till den ortodoxa kyrkan, som också har ställning som statskyrka. Statskyrkorna är inte, i motsats till Svenska kyrkan, skilda från staten.
- Befolkningens medelålder: 40,3 år
- Religion: lutheraner 84 %, ortodoxa 1 %, ingen 13 %, annan 1 % (2003)
Industri
Den finska industrin har precis som den svenska historiskt varit knuten till skogs- och pappersindustrin. Den finska verkstadsindustrin har inte varit inriktad på samma tunga verkstadsindustri som den svenska. Efter kriget med Sovjetunionen tvingades Finland betala stora krigsskadestånd men fick samtidigt en stor handelspartner. Under 1950-talet slog den finska industridesignen igenom internationellt och företag som Marimekko, Iittala och Fiskars har fortsatt i den traditionen. Fiskars är ett tydligt exempel på finsk industri där industridesignen lett till framgångar och där produkten varit av det mindre slaget (knivar, saxar). I slutet av 1960-talet etablerade Saab-Scania personbilstillverkning i Nystad (fi. Uusikaupunki). Idag är fabriken i Nystad en legotillverkare för personbilsindustri och har bl.a. tillverkat för Opel och Porsche. Finland har inte haft en egen personbilsindustri men har lastbils- och traktortillverkning (Valmet, Sisu). Under 1990-talet blev Nokia den finska industrins stora motor och hade en viktig del i den finska ekonomins återhämtning efter den ekonomiska krisen som Sovjetunionens kollaps orsakade.
Se även

- Finlands presidenter
- Kommuner i Finland
- Län i Finland
- Lista över Finlands städer i storleksordning
- Alfabetisk lista över Finlands städer
- Sisu
- Finsk mytologi
Externa länkar

- [http://www.tpk.fi/svenska/ Republiken Finlands Presidents officiella hemsida]
- [http://www.government.fi/vn/liston/base.lsp?k=sv Statsrådets (regeringens) officiella hemsida]
- [http://www.eduskunta.fi/rfakta/index01.htm Finlands riksdag]
- [http://www.defmin.fi/index.phtml/lang/2/topmenu_id/88/menu_id/88/fs/12 Försvarsministeriet]
- [http://www.terra.es/personal2/monolith/finland.htm Finlands ledare (presidenter, talmän, partiledare...)] Kategori:Europas länder Kategori:Finland fiu-vro:Soomõ [[got:

Regering

Regeringen är den styrande gruppen i en stat.

Se även

- Sveriges regering
- Regeringschef
- Regeringsformen Kategori:Statsvetenskap ja:政府 ko:정부 ms:Kerajaan simple:Government th:รัฐบาล

Lista över Finlands statsministrar

Lista över Finlands statsminstrar och deras ministärer

Finlands statsråd (till 1919 senat) från och med självständigheten.

Sverige

Konungariket Sverige är en konstitutionell monarki i norra Europa, beläget på den skandinaviska halvön. Landet gränsar till Norge i väster, Finland i nordost, samt Danmark i sydväst via Öresundsbron. De omgivande vattnen är Bottenviken och Bottenhavet som utgör en del av Östersjön, samt i sydväst Skagerack, Kattegatt och Öresund. Utgör en del av det geografiska område kallat Norden. Huvudstad är Stockholm. De därefter största städerna är i storleksordning Göteborg, Malmö, Uppsala, Linköping, Västerås, Örebro, Norrköping, Helsingborg och Jönköping (se även svenska orter).

Historia

Huvudartikel: Sveriges historia Sveriges historia Sedan inlandsisen drog sig tillbaka befolkades den skandinaviska halvön av söderifrån kommande samlare och jägare i olika vågor. Området var splittrat i flera olika maktcentra men ett av dessa, Svealand, fick ett dominerande inflytande. Kungamakten stärkte sitt grepp under 1300-talet och hela Norden förenades i Kalmarunionen. Av flera anledningar splittrades denna och efter ett inbördeskrig kunde Gustav Vasa ta makten över Sverige. Under 1600-talet kunde Sverige genom sin krigsvana armé bli en europeisk stormakt. Under det följande århundradet saknades resurser att hålla kvar alla besittningar och 1809 förlorades östra rikshalvan till Ryssland. 1800-talets industrialisering kom förhållandevis sent till Sverige men byggandet av järnvägar från 1860-talet kom att betyda mycket. Företag inom elektronik och kemi som L.M. Ericsson och Nitroglycerin Aktiebolaget fick en internationellt betydelsefull ställning. Under första världskriget var Sverige neutralt. 1921 fick Sverige allmän rösträtt och en socialdemokratisk regering med Hjalmar Branting. Även under andra världskriget hoppades de nordiska länderna kunna vara neutrala men denna förhoppning gick i kras genom Sovjetunionens anfall på Finland och Nazitysklands anfall på Danmark och Norge och detta tvingades Sverige att föra en pragmatisk politik visavi omvärlden. Efter krigsslutet tillträdde en socialdemokratisk regering och under 1950- och 1960-talen gjordes flera reformer inom arbetsmarknads- och socialpolitiken. Den ekonomiska högkonjunkturen under dessa år gjorde att många kunde ta del av en stigande levnadsstandard. Den svenska säkerhetspolitiken byggde på att alliansfriheten i fredstid skulle stärka neutraliteten vid ett krig. Senare har det dock visat sig att den formella alliansfriheten inte förhindrade ett nära vapentekniskt samarbete med NATO. Detta hindrade inte statsminister Olof Palme från att driva en offensiv utrikespolitik med kritik mot Vietnamkriget och apartheid i Sydafrika. Under 1970-talet försämrades ekonomin och energifrågan blev aktuell. Kritiken mot kärnkraften ledde till att riksdagen beslutade att inga fler kärnkraftverk skulle byggas. Genom Berlinmurens fall 1989 kom det till en omprövning av den svenska alliansfriheten som ledde till att regeringen ansökte om medlemskap i EU. Efter förhandlingar blev Sverige medlem 1995.

Politik

Huvudartikel: Sveriges politik Sveriges politik Sverige är en konstitutionell monarki. Sveriges tron associeras inte längre med någon egentlig makt; landet är i stället en representativ demokrati och styrs av en regering ledd av en statsminister som utses av en folkvald riksdag (parlament), inför vilken regeringen är ansvarig. Riksdagen väljs vart fjärde år. Under större delen av 1900-talet har det funnits i huvudsak fem partier i den svenska riksdagen som representerat kommunism, socialdemokrati, socialliberalism, agrara frågor och liberalkonservatism. Sveriges socialdemokratiska arbetareparti har varit dominerande i svensk politik sedan 1930-talet och satt i regeringsställning fram till 1976. År 1982 blev socialdemokraterna åter ett regeringsparti och har, med undantag av tre år i början av 1990-talet, förblivit det. Runt 1990 förändrades partistrukturen något. År 1988 lyckades Miljöpartiet de Gröna (mp) komma in i riksdagen, 1991 åkte Miljöpartiet ur och istället kom Kristdemokratiska Samhällspartiet (kds) och Ny Demokrati (nyd) in. 1994 kom Miljöpartiet åter in i riksdagen och Ny demokrati åkte ut. Sedan dess har riksdagen bestått av dessa partier. Även de andra partierna anses ha förändrats under 1990-talet. I val till landsting och kommunfullmäktige är det i stort sett samma partier som brukar få röster, med undantag för regionala partier och vissa andra, såsom Sveriges Pensionärers Intresseparti och Sverigedemokraterna.

Geografi

Huvudartikel: Sveriges geografi Sveriges geografi). Hela landet är täckt av snö.]] Sverige har ett oftast milt tempererat klimat trots sitt nordliga läge, vilket beror på värme från Golfströmmen. I södra Sverige är lövträd dominerande, i norra barrskogar och härdiga björkar vilka dominerar landskapet. Ovanför polcirkeln går solen inte ner under sommaren, och midvinternatten avbryts där endast av några timmars gryning och skymning. Öster om Sverige ligger Östersjön och Bottniska viken, vilket ger landet en lång kustlinje, vilken i sig också påverkar klimatet. I väst ligger skandinaviska fjällkedjan, också kallad Skanderna eller skämtsamt Kölen, som skiljer Sverige från Norge. Riksgränsen följer alltsedan 1700-talet ganska exakt själva vattendelaren. Svenska älvar i norr flyter alltså som regel österut och hinner ofta bli ganska breda (de så kallade norrlandsälvarna). Södra Sverige är till stora delar jordbruksmark, medan skog täcker större och större delar av övriga landet. Befolkningstätheten är också större i de södra delarna, med centrum i Mälardalen och Öresundsregionen. I söder rinner många vattendrag upp i mitten av det så kallade sydsvenska höglandet och rinner både åt norr och söder, öster och väster. Svenska älvar blir därför aldrig lika långa och stora i söder som i norr. Sverige har landgräns mot Finland och Norge.
Administrativ indelning
Norge Huvudartikel: Sveriges administrativa indelning Uppdelning i län med länsbokstäver:
- A - Stockholms län
- C - Uppsala län
- D - Södermanlands län
- E - Östergötlands län
- F - Jönköpings län
- G - Kronobergs län
- H - Kalmar län
- I - Gotlands län
- K - Blekinge län
- M - Skåne län
- N - Hallands län
- O - Västra Götalands län
- S - Värmlands län
- T - Örebro län
- U - Västmanlands län
- W - Dalarnas län
- X - Gävleborgs län
- Y - Västernorrlands län
- Z - Jämtlands län
- AC - Västerbottens län
- BD - Norrbottens län Länen är i sin tur indelade i kommuner och landsting.
- Uppdelning i landsting: Blekinge, Dalarna, Gotland, Gävleborg, Halland, Jämtland, Jönköping, Kalmar, Kronoberg, Norrbotten, Skåne, Stockholm, Södermanland, Uppsala, Värmland, Västerbotten, Västernorrland, Västmanland, Västra Götaland, Örebro, Östergötland. Ibland delas Sverige in även i landsdelar, landskap och stift.
- Uppdelning i landsdelar: Götaland, Svealand, Norrland.
- Uppdelning i landskap: Blekinge, Bohuslän, Dalarna, Dalsland, Gotland, Gästrikland, Halland, Hälsingland, Härjedalen, Jämtland, Lappland, Medelpad, Norrbotten, Närke, Skåne, Småland, Södermanland, Uppland, Värmland, Västerbotten, Västergötland, Västmanland, Ångermanland, Öland och Östergötland
- Uppdelning i stift: Uppsala ärkestift, Linköpings stift, Skara stift, Strängnäs stift, Västerås stift, Växjö stift, Lunds stift, Göteborgs stift, Karlstads stift, Härnösands stift, Luleå stift, Visby stift, Stockholms stift.

Klimat

Huvudartikel: Sveriges klimat

Ekonomi

Huvudartikel: Sveriges ekonomi Välmående av fred och neutralitet genom mer än 200 år har Sverige uppnått en hög levnadsstandard. Sveriges ekonomi är kapitalistisk med en omfattande skattfinansierad omfördelning av tillgångar. Landet har ett modernt distributionssystem, bra interna och externa kommunikationsmedel och en välutbildad arbetsstyrka. Skog, vattenkraft och järnmalm är viktiga naturtillgångar i Sveriges ekonomi som är starkt orienterad mot handel med utlandet.

Kända svenska företag

- ABB (svensk-schweiziskt)
- Alfa Laval
- Arla Foods (svensk-danskt)
- AstraZeneca (svensk-brittiskt)
- Atlas Copco
- Autoliv
- Electrolux
- Ericsson
- Hennes & Mauritz
- IKEA
- SAAB
- Saab Automobile (utlandsägt)
- Sandvik
- SCA
- Scania
- Securitas
- SKF
- SSAB
- StoraEnso (svensk-finskt)
- TeliaSonera (svensk-finskt)
- Tetra Pak
- Vattenfall
- Volvo
- Volvo Personvagnar (utlandsägt)

Infrastruktur

Flyg

I Sverige finns ett antal internationella flygplatser där Arlanda är den största och därefter kommer Landvetter och Sturup. Från flygplatserna opererar ett flertal stora internationella flygbolag. Fortfarande har SAS ett övertag men flera andra har också en stor betydelse som t ex Lufthansa. Andra flygbolag som kan nämnas är t ex KLM och Aeroflot. Arlanda har dessutom en järnväg som går både söderut och norrut.

Järnvägar

Huvudartikel: Sveriges järnvägsnät Sveriges järnvägsnät har byggts ut sedan mitten av 1800-talet och omfattar i början av 2000-talet närmare 12 000 km järnväg, varav 9 400 km är elektrifierad. Järnvägarna är mycket ojämnt utbyggda i Sverige. Järnvägsnätet har Stockholm som en central punkt och når till de övriga delarna av Sverige. Järnvägarna når också ut till Danmark, Norge och även, via tågfärja, Tyskland. I vissa regioner är järnvägsnätet väl utbyggt och där är också tågtrafiken tät. Det handlar främst om regionerna runt Stockholm, Göteborg och Skåne. Andra regioner har däremot ett järnvägsnät som är mycket bristfälligt utbyggt. Det finns regioner som i stort sett enbart har en eller två banor. Detta finns framförallt i Norrland. Även banstandarden är ojämn då de regioner med ett bättre utbyggt järnvägssystem och har en bättre banstandard medan andra regioner istället har en mycket låg standard och där tågen går mycket långsamt.

Vägar

De södra delarna av landet har det mest utbyggda vägnätet. Det är framförallt tätbefolkade område som Skåne, Göteborg, västkusten samt Östergötland och Stockholmsregionen som har ett omfattande vägnät. Mindre vägar i glesbefolkade delar kan vara grusvägar, detta gäller framförallt Norrland. Från Skåne går det motorvägar till Danmark över Öresundsbron och till Göteborg. Till Stockholm går det motorväg nästan hela vägen med undantag för en liten sträcka som är under byggnad och är en byggplats. Från Helsingborg till Uppsala är vägen i stort sett en motorväg men från Uppsala blir vägen betydligt sämre några mil innan den åter blir bättre. Motorvägen mellan Helsingborg och Stockholm håller på att bli färdig. Från Uppsala mot Gävle pågår motorvägsbygge som ska ersätta en del av E4:an som för närvarande har bristfällig standard. Från Uddevalla mot gränsen till Norge pågår också utbyggnad av motorväg.

Demografi

Huvudartikel: Sveriges demografi Sveriges demografi Förutom svenskar bor i Sverige samer (kallades förr för lappar) och tornedalsfinnar. De två senare grupperna benämns endemiska minoriteter. Sedan några decennier tillbaka bor också växande grupper av framförallt invandrande jugoslaver, turkar, irakier, iranier, kurder, chilenare och övriga skandinaver i Sverige. Flertalet svenskar tillhör Svenska kyrkan, vars villkor och existens fastställs i Lag om Svenska kyrkan av 1998, som började gälla 2000, då relationerna mellan kyrka och stat ändrades. I Sverige finns flera andra trosåskådningar representerade, främst efter immigration från andra delar av världen bland annat romerska katoliker, flera olika ortodoxa riktningar, muslimer och pingstvänner. Bland övriga finns det ett fåtal som praktiserar traditionell samisk schamanism. Sverige är på många sätt ett sekulariserat land. Trots Svenska kyrkans höga medlemssiffror är den religiösa aktiviteten (gudstjänstbesöken) inte särskilt hög. Med alla trossamfund inräknade är dock antalet gudstjänstbesök fler än antalet biobesökare per år och enbart Svenska kyrkans körverksamhet lockar fler deltagare än antalet personer aktiva inom idrotten. De flesta svenskar döps, vigs och begravs fortfarande i kyrkan, men det är ovisst hur stor riternas religösa betydelse är för gemene man. I Sverige talas huvudsakligen svenska, men samiska, finska och tornedalsfinska talas av endemiska minoriteter. Även romani och jiddisch är erkända minoritetsspråk sedan några år tillbaka.

Kultur

- Svensk kultur
- Kända svenskar
- Svenska drycker
- Svenska konstnärer
- Svenska maträtter
- Svenska ostar
- Svenska folkdanser
- Svenska tidningar
- Svensk litteratur

Massmedier

: Huvudartikel: Massmedier i Sverige

Se även

- Kommunikationer i Sverige
- Transporter i Sverige
- Sveriges militär
- Sveriges internationella relationer
- Sport i Sverige

Externa länkar

- [http://www.sweden.se Sweden.se]
- [http://www.sverige.se Sverige.se]
- [http://www.regeringen.se Regeringskansliet]
- [http://www.riksdagen.se Riksdagen]
- [http://www.royalcourt.se Kungl. hovstaterna]
- [http://www.mil.se Försvarsmakten]
- [http://www.svensktkulturarv.com SvensktKulturarv]
- [http://www.lundberg-lagerstedt.se/distance/ Avståndstabell]
- [http://www.historia.se Historia.se - Portalen för historisk statistik]
- [http://www.visitsweden.com VisitSweden - Den officiella webbplatsen för Sverige som turistdestination] Kategori:Europas länder Kategori:Sverige als:Schweden fiu-vro:Roodsi [[got:

Regeringen

Sveriges regering är Sveriges högsta verkställande myndighet och består av kollektivet av samtliga statsråd under ledning av statsministern. Regeringen är ansvarig inför riksdagen och måste ha riksdagsmajoritetens stöd i viktiga frågor (se parlamentarism).

Statsförvaltningen

Statsförvaltningen fungerar som regeringens förlängda arm, som hjälper regeringen att verkställa de beslut som fattats av riksdagen. Statsförvaltningen har tre olika nivåer, central nivå, regional nivå och lokal nivå. Den centrala nivån täcker hela riket och består av regeringskansliets tio departement och de verk som arbetar under departementen, t.ex. skolverk (under utbildningsdepartementet). Den regionala nivån finns i varje län i form av länsstyrelsen, som styrs av en styrelse vars ordförande är landshövdingen, som regeringen utser. Det finns 21 län och därför 21 länsstyrelser. Länsstyrelsens uppgift är att agera som regeringens förlängda arm, dvs. som regeringens hjälpmedel till att verkställa beslut av riksdagen.

Regeringsval

Statsministern utses av riksdagen på förslag av talmannen. Statsråden utses av statsministern. Vid koalitionsregering är det dock i praktiken respektive partis partiledare som utser partiets statsråd. Riksdagen kan avsätta regeringen genom en misstroendeförklaring mot statsministern eller avsätta ett enskilt statsråd genom misstroendeförklaring mot detta statsråd. Om regeringen består av ett eller flera partier som tillsammans har 175 eller fler riksdagsmandat, är regeringen en majoritetsregering. Om ett sådant regeringsunderlag inte kan skapas måste istället en minoritetsregering bildas. Eftersom regeringen alltid behöver stöd för sina propositioner i Sveriges riksdag, behöver en minoritetsregering alltid stöd från minst ett annat parti ett så kallat stödparti. Vart fjärde år sker ett nytt riksdagsval. Om det parlamentariska läget efter valet är oförändrat, kan regeringen enligt gällande praxis sitta kvar utan att talmannen uppdras att pröva andra regeringsalternativ. Skulle regeringen med eventuella stödpartier däremot inte längre ha majoritet i riksdagen, avgår statsministern normalt självmant. Regeringen kan själv utlysa extra riksdagsval mellan de ordinarie valen. Om flera samverkande partier tillsammans bildar regering kallas det koalitionsregering, medan en regering som endast har statsråd från ett parti kallas enpartiregering. Om en regering innehåller företrädare från alla eller nästan alla riksdagspartier, kallas den ibland för samlingsregering. Senast Sverige hade en så kallad samlingsregering var under Andra världskriget. Om en sittande regering avgår, sitter den ändå kvar under en övergångsperiod som expeditionsregering.

Nuvarande regering

Statsrådsberedningen

- Göran Persson, statsminister (regeringschef)
- Bosse Ringholm, vice statsminister och idrottsminister

Finansdepartementet

- Pär Nuder, finansminister (departementschef)
- Sven-Erik Österberg, kommunal- och landstingsekonomi samt finansmarknadsfrågor

Utrikesdepartementet

- Laila Freivalds, utrikesminister (departementschef)
- Barbro Holmberg, migrationsminister
- Carin Jämtin, biståndsminister

Justitiedepartementet

- Thomas Bodström, justitieminister (departementschef)
- Jens Orback, minister med ansvar för integrations-, storstads- och jämställdhetsfrågor.

Socialdepartementet

- Berit Andnor, socialminister (departementschef)
- Morgan Johansson, folkhälso- och socialtjänstminister
- Ylva Johansson, vård- och äldreomsorgsminister

Näringsdepartementet

- Thomas Östros, näringsminister (departementschef)
- Hans Karlsson, arbetslivsminister
- Ulrica Messing, infrastrukturminister

Utbildnings- och kulturdepartementet

- Leif Pagrotsky, kultur-, utbildnings- och forskningsminister (departementschef)
- Ibrahim Baylan, minister för gymnasieskola och grundskola
- Lena Hallengren, förskole- och ungdomsminister, minister för vuxnas lärande

Miljö- och samhällsbyggnadsdepartementet

- Mona Sahlin, samhällsbyggnadsminister (departementschef)
- Lena Sommestad, miljöminister

Försvarsdepartementet

- Leni Björklund. försvarsminister (departementschef)

Jordbruksdepartementet

- Ann-Christin Nykvist, jordbruks- och konsumentminister (departementschef)

Sveriges regeringar genom tiderna

Beteckningar:
- (c) Bondeförbundet, senare Centerpartiet
- (fp) Folkpartiet, senare Folkpartiet Liberalerna
- (kds) Kristdemokratiska Samhällspartiet, senare Kristdemokraterna
- (m) Högern / Högerpartiet, senare Moderata Samlingspartiet
- (s) Socialdemokratiska Arbetarpartiet

Detta beslutar regeringen om

- Länsindelningen
- Nådeansökningar

Externa länkar

- [http://www.regeringen.se/ Regeringens webbplats]
- [http://www.regeringen.se/sb/d/2460/a/14591 Sveriges regeringar under 1900-talet] Kategori:Svensk politik

Minister

Minister, # Ledamot av regering. I Sverige har ministrarna (utom statsministern) formellt titeln statsråd. # Titel för en diplomat av viss rang.

Statsminister

En statsminister är regeringschef i ett parlamentariskt system. Benämningen varierar mellan olika länder.

Olika benämningar på regeringschef

- - Statsminister i de nordiska länderna
- - Premiärminister i framför allt anglosaxiska länder
- - Förbundskansler i Tyskland och Österrike
- - Konseljpresident i Italien
- - Ministerpresident i ett antal länder

Se även

- Sveriges statsministrar Kategori:Politiska titlar ja:首相

Misstroendeförklaring

Misstroendeförklaring, i Sverige en i regeringsformen reglerad princip som kan avsätta regeringen. På förslag av minst en tiondel av riksdagens ledamöter kan riksdagen avsätta ett statsråd eller hela regeringen. Vid sådant misstroendevotum krävs att en majoritet av riksdagen, det vill säga minst 175 ledamöter, stöder misstroendeförklaringen. Om misstroendet gäller statsministern måste regeringen avgå. Regeringen kan inom tio dagar söka väljarnas förtroende genom att upplösa riksdagen och utlysa extra val. Sedan 1998 har det i Sverige blivit praxis att något oppositionsparti begär misstroendevotum efter riksdagsval. Kategori:Politik

Folkkammaren

Folkkammaren (Volkskammer på tyska) - DDR:s riksdag. Officiellt låg den högsta makten i DDR hos riksdagen, folkammaren. Den hade 500 ledamöter, som valdes för en tid av fem år. I folkkammaren fastställdes inriktningen av DDR:s politik på alla väsentliga områden. Folkkammaren hade högsta ansvaret för utrikes- och försvarspolitiken, den handhade lagstiftningen och den ekonomiska politiken (planhushållningen), och den utsåg ledamöterna i sina speciella organ, statsrådet och ministerrådet. Den utsåg också ordföranden i nationella försvarsrådet, ledamöterna av högsta domstolen och högsta statsåklagaren. Folkkammaren var en arbetande församling, bestående av 15 utskott. Dessas huvuduppgift var att delta i förarbetet till lagförslagen och att ha fortlöpande kontroll över lagarnas genomförande och tillämpning. I sista hand hade dock Socialistiska enhetspartiet - SED - makten och som ledde utvecklingen i DDR. kategori:Tysklands historia kategori:Parlament

Departement

Denna artikel handlar om departement i Sverige. Se också Departement (olika betydelser). Departement kallas del av det svenska regeringskansliet. Regeringens arbete förbereds i Regeringskansliet som består av 10 departement för olika ämnesområden, Statsrådsberedningen och ett förvaltningskontor. De 10 svenska departementen är:
- Justitiedepartementet
- Utrikesdepartementet
- Försvarsdepartementet
- Socialdepartementet
- Finansdepartementet
- Utbildnings- och kulturdepartementet
- Jordbruksdepartementet
- Miljö- och samhällsbyggnadsdepartementet
- Näringsdepartementet Varje departement leds av en minister. Kategori:Svenska departement

Utbildningsminister

Utbildningsminister, beteckning på det statsråd som är chef för Utbildningsdepartementet.

Statsråd och chef för Utbildningsdepartementet 1967-2005

- Olof Palme - 1967-1969
- Ingvar Carlsson - 1969-1973
- Bertil Zachrisson - 1973-1976
- Jan-Erik Wikström - 1976-1982
- Lena Hjelm-Wallén - 1982-1985
- Lennart Bodström - 1985-1989
- Bengt Göransson - 1989-1991
- Per Unckel - 1991-1994
- Carl Tham - 1994-1998
- Thomas Östros - 1998-2004
- Leif Pagrotsky - 2004-2005 Kategori:Yrken Kategori:Politiska titlar

Skolminister

Skolminister, titel för ett konsultativt statsråd inom Utbildningsdepartementet. Skolministern har i allmänhet ansvar för grundskola och gymnasieskola. Sveriges skolminister är sedan 2004 Ibrahim Baylan (s). Kategori:Politiska titlar Kategori:Utbildning

Konsultativt statsråd

Konsultativt statsråd, minister utan portfölj, kallades under 1809 års regeringsform ett statsråd som inte var chef för något departement.

Se även

- Lista över Sveriges konsultativa statsråd Kategori:Svensk rättshistoria kategori:Politiska titlar ja:無任所大臣

Statsminister

En statsminister är regeringschef i ett parlamentariskt system. Benämningen varierar mellan olika länder.

Olika benämningar på regeringschef

Se även

- Sveriges statsministrar Kategori:Politiska titlar ja:首相

Kategori:Politiska titlar

Kategori:Titlar Kategori:Politik

Kategori:Statsvetenskap

Kategori:Samhällsvetenskap ja:Category:政治学 ko:분류:정치학

Katsuhiro Ōtomo

Katsuhiro Otomo (大友克洋): historietista y director de cine, nacido en Miyagi (Japón), en 1954.

Obra

Historietística
- The Gun Report (1973).
- Memorias
- Highway Star (1975-1978)
- Fireball (1979)
- Pesadillas (Domu, 童夢) (1980)
- Sayonara Nippon
- Short Peace
- Akira (アキラ)
- Legend of Mother Sarah, sólo como guionista. Dibujos de Takumi Nagayashu. Cinematográfica
- Jiyu wo wareranai
- Genma Daisen
- Akira (アキラ, 1988)
- World Apartment Horror (1991)
- Roujin Z
- Robot Carnival
- Manie-Manie
- Memories
- Jiyo wo wareranai
- Genma Daisen
- Steamboy Otomo Katsuhiro Categoría:Cultura de Japón Otomo ja:大友克洋

media realplayer firma gry strategiczne slots

:: RELATED NEWS ::

State flag (USA)

U.S. state flags

Image:Flag of Alabama.svg|Flag of Alabama Image:Flag of Alaska.svg|Flag of Alaska Image:Flag of Arizona.svg|Flag of Arizona Image:Flag of Arkansas.svg|Flag of Arkansas Ima

History of the Portuguese language
Portuguese developed in the Western Iberian Peninsula from the spoken Latin language brought there by Roman soldiers and colonists starting in the 3rd century BC. The language began to differentiate itself from other Romance languages after the fall of the Roman Empire and the barbarian invasions in the

Sommar (radio program)
Sommar is one of the most popular Swedish radio programs ever. It's broadcast every summer on P1, and the first program was transmitted on 29th June 1959. The idea of the program came from Tage Danielsson, who then was the head of radio entertainment at Sveriges Radio and producer Jörgen Cederberg, who wa

Royal Air Force Club
The Royal Air Force Club (often refered to as the RAF Club) is situated at 128 Picadilly, London. While it is sometimes refered to as a gentlemens' club, membership is open to men and women who hold or have held commissions in the RAF, PMRAFNS, Reserve Forces and Commonwealt

Bank of Nova Scotia Building
Scotia Plaza is a commercial office complex in the city of Toronto, Ontario, Canada. The complex is situated in the financial district of the downtown core, and is generally bordered by Yonge Street on the east, King Street West on the south, Bay Street on the west, and