:: wikimiki.org ::

Stefan IV

Stefan IV

Stefan IV, född 720 på Sicilien, död 24 januari 772, påve i Rom 1 augusti 768 - 24 januari 772. Stefan kom till Rom under Gregorius III:s pontifikat och gjorde karriär i kurian. Sedan motpåvarna Constantinus och Filippus avsatts valdes Stefan till påve. Uppgifterna från det koncilium som hölls i april 769 och vid vilket Konstantin formellt avsattes, men vissa nya regler för påveval infördes och bruket att vörda ikoner bekräftades som tillåtligt (jfr ikonoklasm). Stefan ska ha lierat sig mer med lombarderna än med frankerna. Han efterträddes av Hadrianus I. Den rättmätige påve som Konstantin II usurperat från påvestolen, och vars efterträdare Stefan kyrkorättsligt var, var Paul I.

Företrädare:
Paulus I

Påve
768-772

Efterträdare:
Hadrianus I

Stefan 04 ko:교황 스테파노 4세

720

Händelser

- Chilperik II blir kung av Austrasien.

Födda

Avlidna

0720 Kategori:720-talet ko:720년

24 januari

24 januari är årets 24:e dag i den gregorianska kalendern. Det återstår 341 dagar av året.

Dagens namn

- Erika

Äldre namnsdagar:

- tidigare: Erik translatus
- 1901: Erika
- 1986: Erika, Jarl och Jarla
- 1993: Erika, Eira - från 10 februari. (Jarl flyttas till 11 oktober, Jarla utgår ur almanackan)
- 2001: Erika. (Eira utgår ur almanackan)

Händelser

- 1118 - Giovanni Coniulo blir påve under namnet Gelasius II.
- 1273 - Den blivande ärkebiskopen Folke Ängel flyttar Erik den heliges och de gamla ärkebiskoparnas ben från Gamla Uppsala till Östra Aros (nuv. Uppsala). Man håller där nämligen på att uppföra en ny kyrka och Östra Aros blir Sveriges kyrkliga centrum.
- 1652 - Gränna får stadsrättigheter.
- 1781 - En ny svensk religionsfrihetslag, det s.k. "Toleransediktet" utfärdas. Katoliker och andra icke-lutherska kristna som har kommit till Sverige får fritt utöva sin religion. Svenskar straffas dock fortfarande om de konverterar till någon annan religion.
- 1808 - Johan Tobias Sergels staty av Gustav III avtäcks på Gustavs 62:a födelsedag.
- 1908 - General Baden-Powell startar pojkscouterna.
- 1925 - Statsminister Hjalmar Branting avgår av hälskoskäl som statsminister och efterträds av Rickard Sandler.
- 1954 - I sitt radioprogram "Karusellen" anordnar Lennart Hyland "Frufridagen" - en dag då alla fruar får vara lediga.
- 1963 - Erik Carlsson "på taket" och Ewy Rosqvist vinner herr- respektive damklassen i Monte Carlo-rallyt.
- 1969 - Svenska regeringen beslutar att avskaffa säkerhetspolisens kritiserade åsiktsregister.
- 1983 - Polisen ingriper när Greenpeace försöker stoppa lastningen av utbränt kärnbränsle vid Ringhals kärnkraftverk.
- 1994 - Socialdemokraterna, Moderaterna, Folkpartiet och Kristdemokraterna enas om ett nytt pensionssystem som skall ersätta ATP från år 2000. I det nya systemet skall man själv placera en del kapital i fonder, vilket gör pensionssystemet mer riskabelt än tidigare.
- 1995 - Den svenska forskningssatelliten Astrid sänds upp från en rysk raketbas.
- 2005 - Julia Timosjenko tillträder som premiärminister i Ukraina.

Födda

- 76 - Hadrianus, romersk kejsare 117-138.
- 772 - Stefan IV, påve 768-772.
- 1664 - Lars Roberg, svensk medicinsk och naturvetenskaplig forskare, grundare av Akademiska sjukhuset.
- 1712 - Fredrik II, kung av Preussen 1740-1786.
- 1746 - Gustav III, svensk kung 1771-1792.
- 1781 - Louis Mathieu, greve Molé, fransk politiker.
- 1872 - Ethel Turner, australiensisk författare.
- 1882 - Sigfrid Siwertz, svensk författare och ledamot av Svenska Akademien 1932-1970.
- 1898 - Karl Hermann Frank, sudettysk nazistisk politiker.
- 1917 - Ernest Borgnine, amerikansk skådespelare.
- 1921 - Ingvar Lidholm, svensk kompositör, medlem av Måndagsgruppen.
- 1922 - Veit Bethke, svensk dansare och skådespelare.
- 1928 - Michel Serrault, fransk skådespelare.
- 1935 - Mona Malm, svensk skådespelare.
- 1944
- Neil Diamond, amerikansk sångare.
- Fatima Ekman, svensk skådespelare, dansare och väv- och textilkonstnär.
- 1949 - John Belushi, amerikansk skådespelare.
- 1953 - Anders Beckman, svensk skådespelare.
- 1961 - Guido Buchwald, tysk fotbollsspelare och -tränare.
- 1963 - Peter Wahlbeck, svensk komiker, författare, manusförfattare och skådespelare.
- 1967 - John Myung, amerikansk musiker, basist i Dream Theater.
- 1972 - Björn Berg, svensk beachvolleyspelare.
- 1973 - William Gregory Lee, amerikansk skådespelare.
- 1974 - Boris Glibusic, svensk skådespelare.
- 1986 - Mischa Barton, brittisk skådespelare.
- 1989 - Calvin Goldspink, brittisk musiker, medlem i S Club 8.

Avlidna

- 41 - Caligula, romersk kejsare 37-41 (mördad).
- 1822 - Ali Pasha Tepelena, pascha över Epirus, mördad.
- 1851 - Gaspare Spontini, italiensk operatonsättare.
- 1895 - Randolph Churchill, brittisk politiker (tory), finansminister 1886-1887.
- 1920 - Amedeo Modigliani, italiensk målare, skulptör och tecknare.
- 1929 - Wilfred Baddeley, brittisk tennisspelare.
- 1948
- Arthur Liebehenschel, tysk nazist, SS-Obersturmbannführer (avrättad).
- Maria Mandel, SS-Lagerführerin i Auschwitz-Birkenau 1942-1944 (avrättad).
- 1965 - Winston Churchill, brittisk premiärminister, nobelpristagare.
- 1975 - Erich Kempka, Hitlers personlige chaufför från 1936.
- 1976 - Gösta Theselius, svensk musikarrangör, kompositör och jazzmusiker (klarinett, tenorsaxofon och piano).
- 1986 - L. Ron Hubbard, science fiction-författare, grundare av Scientologikyrkan.
- 1989 - Ted Bundy, amerikansk seriemördare (avrättad i elektriska stolen).
- 1991 - Bo Setterlind, svensk författare och poet.
- 2005 - Svenerik Perzon, svensk skådespelare.

Se även

23 januari - 25 januari - 24 december - 24 februari -- lista över alla datum januari, februari, mars, april, maj, juni, juli, augusti, september, oktober, november, december 024 ja:1月24日 ko:1월 24일 simple:January 24 th:24 มกราคม

772

Händelser

- 1 februari - Hadrianus I blir påve.

Födda

Avlidna

- 24 januari - Stefan IV, påve 768-772. 0772 Kategori:770-talet ko:772년

ROM

ROM är en akronym för Read-only Memory som betyder ungefär "endast läsbart minne". Det är inte möjligt att skriva till minnet eller ändra dess innehåll och det används därför till att lagra programvara för att styra hårdvaran i elektroniska enheter. Ursprunligen tillverkades ROM-kretsar färdiga med innehåll, men snart kom PROM, programmerbart ROM, som man kunde skriva till en gång med en särskilld skrivutrustning, EPROM, Erasable PROM, som man dessutom kunde radera (med kraftigt ultraviolett ljus i en särskilld utrustning) och skriva igen, och EEPROM, Electrically Erasable PROM, som kunde raderas med en elektrisk signal. Flashminnen är en vidareutveckling av EEPROM som har två transistorer per minnescell istället för en. Fördelen med EEPROM är att man kan radera små block i taget. I små EEPROM-kretsar kan man programmera och sudda 8 bitar i taget, att jämföra med det typiska flashminnets blockstorlek på 524 288 bitar. Minnescellen i EEPROM är större, vilket innebär högre produktionskostnad.

Se även

- RAM Kategori:Akronymer Kategori:Datorteknik Kategori:Elektronik ja:Read Only Memory ko:롬 simple:Read-only memory

1 augusti

Dagens namn

- Per

Äldre namnsdagar:

- tidigare: Petri fängsel (Vincula Petri)
- 1901: Per
- 1986: Per, Peder och Pernilla
- 1993: Per, Pernilla. (Peder utgår ur almanackan)
- 2001: Per. (Pernilla flyttas till 31 maj)

Helgdagar

- Benins nationaldag
- Schweiz nationaldag

Händelser

- 768 - Stefan IV blir påve.
- 1291 - Det schweiziska edsförbundet, ursprunget till dagens Schweiz, bildas.
- 1477 - Uppsala universitet grundas.
- 1759 - Slaget vid Minden under sjuårskriget 1756-1763, där en fransk armé besegras av allierade preussare, britter m.fl.
- 1774 - Joseph Priestley upptäcker syret.
- 1778 - Den första sparbanken öppnas i Hamburg.
- 1798 - Slaget vid Nilen utanför Abukir i Egypten, då den franska flottan anfalls och tillintetgörs av den brittiska flottan under Horatio Nelson.
- 1876 - Colorado blir den 38:e delstaten att ingå i den amerikanska unionen.
- 1911 - Harriet Quimby blir den första kvinnan i USA att erhålla flygcertifikat.
- 1914 - Tyskland och Frankrike mobiliserar och Tyskland förklarar krig mot Ryssland.
- 1919 - Rumänska trupper ockuperar Budapest och gör därmed slut på Béla Kuns kommunistiska republik i Ungern.
- 1936 - OS i Berlin invigs.
- 1940 - Karl Gerhards kuplett Den ökända hästa ifrån Troja förbjuds. Den anses för tyskfientlig.
- 1950 - Leopold III av Belgien abdikerar till förmån för sin son Baudoin.
- 1960 - Souldrottningen Aretha Franklin går in i en skivstudio för första gången.
- 1970 - För hemmafruar kostar en tvådagarsresa till Åland 9.90 kronor.
- 1981 - "Musikvideokanalen" MTV startar i USA.
- 1987
- Den europeiska varianten av MTV startar (se även 1981 ovan).
- En libanesisk flykting grips på en förläggning i Motala, misstänkt för mord på premiärminister Karami.

Födda

- 10 f.Kr.- Tiberius Claudius Nero Germanicus, romersk kejsare
- 1744 - Jean-Baptiste de Lamarck, den förste vetenskapsman som lade fram en evolutionsteori.
- 1819 - Herman Melville, amerikansk författare, skrev bl.a. Moby Dick.
- 1885 - Georg de Hevesy, ungersk kemist, nobelpristagare 1943.
- 1893 - Alexander I, kung av Grekland 1917-1920.
- 1902 - Per Kaufeldt, svensk fotbollsspelare och tränare.
- 1906 - Sören Aspelin, svensk skådespelare, revyartist, kompositör, musiker (piano) och teaterchef.
- 1910
- Erik Lönnroth, svensk historiker, ledamot av Svenska Akademien 1962-2002.
- Gerda Taro, tysk journalist och krigsfotograf.
- 1921 - Jack Kramer, amerikansk tennisspelare.
- 1924 - Georges Charpak, polsk-fransk fysiker, nobelpristagare.
- 1930 - Pierre Bourdieu, fransk sociolog.
- 1931 - Bo Holmqvist, svensk TV-redaktör, nyhetsankare i Aktuellt 1964-1970.
- 1936 - Yves Saint-Laurent, fransk modeskapare.
- 1938 - Margita Ahlin, svensk regissör och skådespelare.
- 1942 - Jerry Garcia, amerikansk sångare och gitarrist, Grateful Dead.
- 1944 - Hans Mosesson, svensk musiker, skådespelare och regissör.
- 1952 - Zoran Djindjic, serbisk politiker, oppositionsledare och filosof, premiärminister 2001-2003.
- 1960 - Chuck D, amerikansk musiker, medlem i Public Enemy.
- 1963 - Dean Wareham, nyzeeländsk skådespelare.
- 1964 - Adam Duritz, amerikansk musiker.
- 1975 - Malin Moström, svensk fotbollsspelare.

Avlidna

- 1402 - Edmund av Langley, hertig av York.
- 1457 - Lorenzo Valla, italiensk humanist, filolog och retoriker.
- 1714 - Anna Stuart, drottning av England och Skottland från 8 mars 1707.
- 1905 - Henrik Sjöberg, svensk friidrottare, omkom i en badolycka.
- 1945 - Greta Fock, svensk skådespelare.
- 1956 - Ragnar Ring, svensk regissör, manusförfattare och romanförfattare.
- 1958 - Charles White, svensk musiker och skådespelare.
- 1970 - Frances Farmer, amerikansk skådespelare.
- 1971 - Vincent Harris, brittisk arkitekt.
- 1973 - Walter Ulbricht, östtysk statschef
- 1980 - Patrick Depailler, fransk racerförare.
- 1987 - Pola Negri, amerikansk skådespelare.
- 2004 - Willy Maria Lundberg, svensk journalist.
- 2005 - Fahd bin Abdul Aziz, Saudiarabiens kung 1982-2005.

Se även

31 juli - 2 augusti - 1 juli - 1 september -- lista över alla datum januari, februari, mars, april, maj, juni, juli, augusti, september, oktober, november, december 215 als:1. August ja:8月1日 ko:8월 1일 simple:August 1 th:1 สิงหาคม

24 januari

24 januari är årets 24:e dag i den gregorianska kalendern. Det återstår 341 dagar av året.

Dagens namn

- Erika

Äldre namnsdagar:

Händelser

Födda

Avlidna

Se även

772

Händelser

- 1 februari - Hadrianus I blir påve.

Födda

Avlidna

- 24 januari - Stefan IV, påve 768-772. 0772 Kategori:770-talet ko:772년

Gregorius III

Gregorius III, påve 18 mars 731 - 28 november 741, av syrisk-grekisk börd, släkt med efterträdaren Sakarias, sökte på allt sätt vandra i sin företrädares fotspår. Helgon med festdag 28 november, Han bemödade sig att åstadkomma ett bättre förhållande till Bysans, utan att uppge Gregorius II:s ståndpunkt i bildstriden. Men kejsaren ställde sig avvisande till alla hans försök. Gregorius upptog även sin företrädares strid mot langobarderna och sökte därunder, om än förgäves, att förmå Karl Martell till väpnat ingripande. Gregorius uppehöll även företrädarens förbindelser med Bonifatius, utnämnde honom 732 till ärkebiskop och förmådde honom att med uppgivande av sina missionsplaner gripa sig an med organiserandet av kyrkan i Bayern och Schwaben. Även med den engelska kyrkan sökte Gregorius inleda förbindelser. Gregorius 03 Gregorius 03 ko:교황 그레고리오 3세

Kuria

Kuria (lat. curia "gård"). Beteckningen "kuria" uppkom mot slutet av 1000-talet som namn på den påvliga hovstaten. Ordet används nu om den högsta ledningen för den romersk-katolska kyrkan, Vatikanen, som omfattar förvaltning och domstolar. Sin nuvarande form har kurian givits av påven Johannes Paulus II 1988 genom den apostoliska konstitutionen Pastor bonus. Kurian omfattar statssekretariatet; ett antal kongregationer, främst troskongregationen, vidare kongregationer för de orientaliska kyrkorna, för gudstjänsten, sakramenten, den kyrkliga disciplinen, helgonförklaringar, biskoparna, missionen, klerus, ordnarna och utbildningen. Dessutom finns en rad påvliga kommissioner för bl.a. Latinamerika och för det konsthistoriska arvet. Tribunalerna är domstolar för olika ärenden, t.ex. rörande äktenskap (Rota Romana). Det finns ett antal påvliga råd för olika ändamål, bl.a. för ekumeniken. Kategori:Romersk-katolska kyrkan ja:ローマ教皇庁 ko:로마 교황청

Konstantin II

Konstantin II, död 769, motpåve 5 juli 767 - 6 augusti 768, valdes, ehuru lekman, genom våldsamt ingripande av sin bror hertig Toto av Nepi 28 juni 767 till motpåve efter Paulus I och invigdes 5 juli samma år, men blev med våld störtad i augusti 768, inspärrades efter valet av Stefan IV i ett kloster och bländades. Han levde ännu 769. Konstantin 02

Filippus

Filippus har olika betydelser: # Äldre namnform för Jesu lärjunge Filippos, se vidare Filippos. # En motpåve på 700-talet, se vidare Filippus (motpåve).

Koncilium

Kyrkomöte där hela den kristna kyrkan finns representerad för att avgöra lärofrågor och rättsregler. Sju koncilier kallas ekumeniska och är erkända av både den östliga (ortodoxa kyrkan) och västliga kristenheten (romersk-katolska kyrkan och många protestantiska kyrkor). På dessa avgjordes bl.a. de kristologiska striderna. Mindre omfattande kyrkomöten (synoder) kallas ibland också för koncilier, t.ex provinisalkoncilier.
- Nicaea 325
- Konstantinopel 381
- Efesos 431
- Chalcedon 451
- Konstantinopel 553
- Konstantinopel 680-681
- Nicaea 787 De orientaliska kyrkorna erkänner enbart de tre första. Den ortodoxa kyrkan räknar förutom de sju ovan nämnda även Quinisextum (Konstantinopel 691). Romersk-katolska kyrkan räknar dessutom en rad egna kyrkomöten som ekumeniska.

Se även

- Synod

769

Händelser

Födda

Avlidna

0769 Kategori:760-talet ko:769년

Ikon

Denna artikel handlar om den religiösa bilden ikon. Se också ikon (olika betydelser). ---- ikon (olika betydelser). Rysk-ortodox ikon.]] En Ikon, av grekiskans εικων, eikon - "bild", är en helig avbildning inom den ortodoxa kyrkan, vanligtvis i form av en på trä målad bild, men andra media såsom mosaik, textilier och även skulpturer förekommer. Ofta framställs Madonnan med Jesusbarnet. Avbildningen betraktas inte bara som en ren illustration utan utgör en del av det religiösa budskapet och uppfattas ofta som en fysisk manifestation av det den representerar. I de ortodoxa kyrkorna sitter ikoner uppsatta på ikonostasen, och i hemmen kan man finna familjeikoner samlade i en speciell rumshörna, ett "fönster mot himlen" eller "vackra hörnet", tillsammans med en brinnande oljelampa. Termen ikon används särskilt om ikoner som har sitt ursprung i den bysantinska konsten. Ikonen uppvisar en stiliserad konvention vad gäller komposition och hållning. Verk av sådana konstnärer som Andrej Rubljov och hans skola ger prov på det känslomässiga och konstnärliga uttryck som denna konstform uppvisar. I senare ryska ikoner omgavs ofta den målade gestalten av en gloria av värdefulla metaller och ädelstenar.

Se även

- Ikonmåleri
- Ikonoklasm Kategori:Kyrklig interiör ja:イコン

Lombardiet

Lombardiet, it. Lombardia, region mellan Alperna och Po-dalen i norra Italien. Ytan omfattar 23 857 km² och invånarantalet var 8,9 miljoner 2001 (den folkrikaste italienska regionen). Milano är regionens huvudstad. Lombardiet är indelat i följande elva provinser, som alla är namngivna efter sin största stad:
- Bergamo
- Brescia (vapenindustri)
- Como (silkesindustri)
- Cremona
- Lecco
- Lodi
- Mantova
- Milano
- Pavia (ett mycket gammalt universitet)
- Sondrio
- Varese (skoindustri) De elva provinserna är indelade i totalt 1 562 kommuner, som varierar i storlek från Milano (över 1,2 miljoner invånare) till Morterone, nära Comosjön, med endast 33 invånare (uppgifter från 2001). En annan välkänd stad är Monza, som har en Formel 1-bana. Regionen har fått sitt namn efter langobarderna eller lombarderna, som kom hit efter det romerska rikets fall. Under många århundraden fanns nära band mellan franker, bavarier och den lombardiska adeln. Kategori:Italiens regioner ja:ロンバルディア州 simple:Lombardy

Franker

Franker, en sammanslutning av flera germanska stammar som t.ex. sugambrer, salier och ripuarier. De utgick från ett område kring floden Rhen vid början av vår tideräkning och utvidgade under tusen år, framför allt under de merovingiska och karolingiska kungaätterna, sitt maktområde till att periodvis omfatta stora delar av Europa. Namnet "franker" har givit Frankrike dess svenska namn och betydde förmodligen "fri" på frankiska, men denna frihet omfattade inte de kvinnor och slavar som de fria frankerna förde med sig. Namnet kan också ha kommit från en form av bredbladigt kastspjut, eller möjligen från en för frankiska krigare typisk stridsyxa, kallad fransisca. Deras störste kung hette joar. Frankerna skilde sig från andra germaner på två viktiga sätt. #De släppte aldrig kontakten med sin ursprungliga hemvist, bredde ut sig snarare än att vandra till nya områden. #De blev katoliker i motsats till de flesta andra germanska stammar som bekände sig till den arianska kristendomen. I Rom, Katolska kyrkan, brukade man kalla Frankrike "Roms äldsta syster".

De tidiga frankerna

: Huvudartiklel: Germaner Frankernas ursprung förblir relativt dunkelt. Den huvudsakliga informationskällan, Gregorius av Tours' Historia Francorum ("Frankernas historia"), sträcker sig fram till 594 men citerar i sin tur flera förlorade källor som Sulpicius Alexander och Frigeridius och är delvis ett beställningsverk av den frankiska aristokrati som Gregorius personligen stod mycket nära. Andra källor är romarna Ammianus och Sidonius Apollinaris. Förmodligen växte frankerna fram under folkvandringsstiden genom föreningen av flera mindre germanska stammar i Rhendalen och området öster därom, som usipeter, tenkterer, sugambrer och brukterer. Denna sociala utveckling kan bero på den turbulens i området som romarnas krig mot markomannerna omkring 166 skapade under 200- och 300-talen. Gregorius hävdar att frankerna urprungligen levde i Pannonien för att därefter slå sig ner på Rhens stränder. Omkring 250 lyckades frankiska stammar tränga in genom Gallien och vidare ända bort till Tarragona i Katalonien och utgjorde en plåga i området under ett decennium innan romerska styrkor besegrade dem och slängde ut dem från romerskt territorium. 40 år senare tog frankerna kontrollen över området kring floden Schelde och störde under en tid sjöfarten mellan Gallien och England innan romarna lyckades pacificera området utan att fördriva frankerna. Under 300-talet ska de frankiska stammarna ha delat upp sig i två grupper: de saliska ("salt") och ripuariska ("flod") frankerna. Före 800-talet, om inte tidigare, bör denna uppdelning ha upphört att existera men hade under tid en viss juridisk betydelse.

Merovinger

: Huvudartikel: Merovinger De saliska frankerna leda av Chlodio och Merovech utmärkte sig snart från andra germaner genom sina kontakter med Rom och med Childerik I, som stred tillsammans med den romerske generalen Aegidius mot både visigoter och Odovakar blev det romerska inflytandet ännu starkare. Detta blev upprinnelsen till det som skulle bli den merovingiska kungaätten. 355-358 ingrep kejsar julianus mot frankerna efter att de återigen tagit kontroll över flodtrafiken på Rhen men överlät sedan en avsevärd del av provinsen Gallia Belgica varpå frankerna blev feoderati, Roms bundsförvanter, och de första germanerna som blev permanent bofasta inom det romerska riket. Detta område motsvarar dagens Flandern och södra Nederländerna där man än idag talar det västgermanska språket nederländska. När Rhen korsades av germanska stammar 406 slog frankerna tillbaka dem och huvuddelen av den barbariska invasionen gick därför söder om floden Loire vilket, till viss del, kan förklara varför Parisbäckenet förblev romerskt långt efter att imperiet fallit. Frankernas inflytande i Europa ökade markant med Childerik I:s son Klodvig I som med sin seger över Syagrius 486 erövrade de ännu romerska territorierna mellan floderna Loire och Somme omkring dagens Paris. Därmed hamnade större delen av norra Frankrike under han regering. 498 antog han som förste germanske kung katolicismen och avsade sig arianismen som fortfarande var stark bland de germanska stammarna. Vid slaget i Vouillé 507 besegrade han, tillsammans med burgunderna, visigoterna och vid Klodvigs död 511 alla franker var enade i ett rike som sträckte sig ända ned till Pyrenéerna. Klodvigs fyra söner delade enligt germansk sed riket mellan sig, liksom deras söner gjorde efter dem, och de ständiga striderna i det frankiska riket ledde till att kontrollen alltmer försköts från den merovingiska till den karolingiska ätten och 751 kunde Pippin den lille, son till Karl Martell, slutligen inta kungatronen.

Karolinger

: Huvudartikel: Karolinger
- Karl Martell, Karloman, Pippin den lille Med Pippins son Karl den store utökades den karolingiska makten till att omfatta stora delar av Europa. 771 kom hela det frankiska riket under hans krona och till hans rike inkorporerades därefter Lombardiet 774 och Bayern 788. Han besegrade 796 avarerna på Donauslätten och undanträngde 801 muslimerna i Spanien ända ned till Barcelona innan han till slut lyckades underkuva saxarna 804. För att gengälda Karl den stores politiska stöd till påvedömet lät år 800 påven Leo III kröna Karl den store till romersk kejsare. Det frankiska riket delades åter vid Ludvig den frommes död (Karl den stores son, kejsare 814-840), efter fördraget i Verdun 843. Det förenades åter 884-887 under Karl den tjocke varefter kejsartiteln övergavs i det som kom att bli det franska kungadömet.
- Hugo Capet, Capetinger

Se även

- Lista över frankiska kungar
- Frankrikes historia
- Franken
- Frankerriket Kategori:Germaner Kategori:Frankrikes historia Kategori:Tysklands historia Kategori:Folkslag ca:Franc (poble germànic)] [[af:Franke]] [[als:Franken (Volk) ja:フランク人

Hadrianus I

Hadrianus I, född i Rom, död 25 december 795, påve 1 februari 772 - 25 december 795.

Företrädare:
Stefan IV

Påve
772-795

Efterträdare:
Leo III

Hadrianus 01 ko:교황 히드리아노 1세

Kyrkorätt

Kanonisk rätt, kyrkorätt, specifik rättsordning för kyrkan, en kanonisk lag, utvecklades redan under 300-talets kyrkomöten. Olika former av kanonisk rätt har utvecklats i den romersk-katolska kyrkan liksom i den ortodoxa kyrkan. I det medeltida västerlandet fick den kanoniska rätten sin första kodifiering genom Decretum Gratiani c:a 1140. Denna och andra rättssamlingar hoparbetades i Corpus iuris canonici, vars första version utgavs 1582. Den i romersk-katolska kyrkan nu gällande utkom 1983. Luther avvisade den kanoniska lagen, och de lutherska kyrkorna saknar därför en sådan; i stället har bestämmelserna i kyrkan underordnats den världsliga lagstiftningen (i Sverige 1686 års kyrkolag). De förändrade relationerna mellan Svenska kyrkan och staten har nödvändiggjort sammanställandet av Kyrkoordning med angränsande lagstiftning för Svenska kyrkan (1999). Kategori:Kanonisk rätt ko:교회법

Paulus I

Paulus I, född i Rom, död 28 juni 767, påve 29 maj 757 - 28 juni 767. Helgon, festdag 28 juni. Paulus I efterträdde 757 sin bror Stefan III på påvestolen. Under honom blev förbindelserna mellan påvestolen och frankiska riket starkare. Paulus förlitade sig på frankerkungens beskydd mot langobardkungen Desiderius och den grekiske kejsaren.

Företrädare:
Stefan III

Påve
757-767

Efterträdare:
Stefan IV

Paulus 01 Paulus 01 ko:교황 바오로 1세

768

Händelser

- 1 augusti - Stefan IV blir påve.
- 6 augusti - Motpåven Konstantin II störtas.

Födda

Avlidna

- Pippin den lille, Pippin III, frankisk kung från 751. 0768 Kategori:760-talet ko:768년

772

Händelser

- 1 februari - Hadrianus I blir påve.

Födda

Avlidna

- 24 januari - Stefan IV, påve 768-772. 0772 Kategori:770-talet ko:772년

Kategori:Påvar

- Kronologisk lista över påvar Kategori:Romersk-katolska kyrkan Kategori:Monarker Kategori:Religiösa personligheter ja:Category:教皇 ko:분류:교황

Lengyel-Kultur

Die dreiphasige Lengyel-Kultur, in Österreich auch Bemaltkeramische Kultur genannt, ist ein jungsteinzeitliche Kultur, die primär in Tschechien und Österreich beheimatet ist, aber auch in alle angrenzenden Länder ausstrahlte. Sie folgte dort parallel zur Rössener Kultur im Norden ab 4.900 v. Chr. der Bandkeramik, die in Österreich unter dem Begriff Notenkopfkeramik bekannt wurde. Der namensgebende Ort Lengyel liegt in Ungarn.

Literatur

- "Internationales Symposium über die Lengyel-Kultur, 1888-1988.", Mazarykova Univerzita (1994), ISBN 80-210-0961-6.
- "Die Keramik der mittelneolithischen Kreisgrabenanlage von Kamegg, Niederösterreich. Ein Beitrag zur Chronologie der Stufe MOG I der Lengyelkultur", Austrian Academy of Sciences Press (2001), ISBN 3-7001-3015-5

Siehe auch

Portal Vor- und Frühgeschichte Kategorie:Tschechische Geschichte Kategorie:Österreichische Geschichte Kategorie:Steinzeit Kategorie:Archäologische_Kultur

t�uszcze programy p2p oty�o�� Aloes elitarne.info

:: RELATED NEWS ::

Dansk Supermarked Gruppen
Dansk Supermarked Gruppen (The Danish Supermarket Group) is a corporation owning several chains of stores. The store chains under Dansk Supermarked only operate in Denmark, except Netto which has expanded to severel neighboring countries. The corporation was founded by Herman Salling as Jysk Supermarked, but the name was changed to the Dansk Supermarked Grupp

Craxi
Bettino Craxi (born Benedetto Craxi in Milan, Italy on February 24, 1934, died in Hammamet on January 19, 2000) was an Italian politician. The diminutive of Benedetto used to be Benito between revolutionary Italian families, as a Spanish and South A

Portal:United Kingdom/Picture/October 2005

The National Gallery is an art gallery in London, located on the north side of Trafalgar Square. It holds the National Collection of Art from 1250 to 1900 (subsequent art from the National Collection is housed in

Portal:United Kingdom/Opentask

- See also
- the UK Wikipedians' notice board
- the UK "to do" list
- the Scottish Wikipedians' notice board
- the England Portal
- the Scotland Portal
- the

Soviet national ice hockey team
right The Soviet national ice hockey team, or USSR national ice hockey team (Russian: Сборная СССР по хоккею с шайбой) was the most dominant amateur hockey team in international play between 1954 and 1991. They dominated nearly every w

Britain national football team
The United Kingdom does not currently have a single national football team. Instead, it has four separate teams representing the different constituent nations of the UK — England, Scotland, Northern Ireland and Read More...

Sunless Tanning
Sunless tanning (also known as self tanning, or UV-free tanning) refers to applying chemicals on the skin to produce an effect similar in appearance to a traditional suntan. A more common, although somewhat derisive term is fake tan or canned tan. Sunless tanning arose in response to links between sun exposure and skin cancer discovered in the 1960s, along with other alternatives to natural sun tanning such as th

Portal:United Kingdom/Featured/October 2005
The London Underground is an electric railway public transport network (a metro or subway system) that runs both above and below ground throughout the Greater London area. It is usually referred to as either simply "the Und