:: wikimiki.org ::

Sten Broman

Sten Broman

Sten Broman, född 25 mars 1902 i Uppsala, död 29 oktober 1983, tonsättare, musiker, dirigent, musikpedagog, och föreläsare, känd som musikkritiker och TV-programledare. Son till professorn i anatomi Ivar Broman. Efter en fil. kand. i musik- och konsthistoria i Lund 1925 studerade Broman medeltidens musikhistoria i Schweiz och Tyskland. Han ägnade sig åt den klassiska musiken och spelade själv viola. Han var också musikanmälare i Sydsvenska Dagbladet 1923–1967. 1927 tog han licentiatexamen i Lund men lyckades inte ta doktorsexamen. Mest känd blev han som den karismatiske programledaren för TV-programmet Musikfrågan Kontrapunkt 1964–1980. Frågor om Bromans egen favorit Bach gick bra, medan han helt struntade i kompositörer han ogillade, som t.ex. Telemann. Broman var också känd för sina specialsydda kostymer (som han själv designade), färgglada slipsar och ogenerade elakheter. Broman gillade avantgardistisk kammarmusik och var medlem i Internationella Sällskapet för Nutida Musik som han var med och bildade 1923. Han komponerade själv en del kammarmusik samt under 1960- och 70-talen även nio symfonier för stor orkester. Till hans mer lättillgängliga verk hör även filmmusik, bland annat till filmen Ett svårskött pastorat (1958) som han även medverkade i, en ouvertyr till spexet Uarda och hans tonsättning för manskör av Falstaff, fakirs parodiska kärleksdikt Dolly. Broman bibehöll livet igenom ett starkt engagemang i Lunds studentikosa liv och saknades aldrig vid en Lundakarneval. Han var medförfattare till åtskilliga spex, och 1958 grundade han Uarda-akademien, en akademi med syfte att värna om den lundensiska spextraditionen, vars præses han också var till sin död. Han var vidare mångårig stormästare i Sällskapet CC. Broman, Sten Broman, Sten Broman, Sten Broman, Sten

25 mars

25 mars är den 84:e (85:e under skottår) dagen på året i den gregorianska kalendern. Det är 281 dagar kvar till årets slut.

Dagens namn

- Denna dag saknar namn i den svenska almanackan och benämns endast Jungfru Marie bebådelsedag

Äldre namnsdagar

- 1986: Mary - från 28 februari, och Marion - från 11 november
- 1993: (Mary och Marion utgår ur almanackan)

Helgdagar m.m.

- Marie bebådelsedag
- Våffeldagen

Händelser

- 1957 - EEG (Europeiska ekonomiska gemenskapen) bildas genom undertecknandet av Romfördraget.
- 1979 - Den första fullt fungerande rymdfärjan, Columbia, levereras till John F. Kennedy Space Center.

Födda

- 1133 - Henrik II, kung av England 1154-1189.
- 1742 - Benedetto Giuseppe Labre, romersk-katolskt helgon.
- 1767 - Joachim Murat, fransk marskalk, kung av Neapel 1808-15.
- 1782 - Caroline Bonaparte, drottning av Neapel 1808-15, syster till Napoleon Bonaparte.
- 1864 - Alexej von Jawlensky, rysk målare inom expressionismen.
- 1881 - Béla Bartók, ungersk kompositör.
- 1892 - Gunnar Malmström, svensk kompositör, musikarrangör och musiker.
- 1902 - Sten Broman, svensk tonsättare, dirigent, musikpedagog, även känd som musikkritiker och TV-programledare.
- 1908 - David Lean, brittisk regissör.
- 1909 - Gunnar Sjöberg, svensk skådespelare.
- 1918 - Howard Cosell, amerikansk sportjournalist.
- 1921 - Simone Signoret, fransk skådespelare och författare.
- 1940 - Inger Säfwenberg, svensk TV-producent.
- 1942
- Aretha Franklin, amerikansk gospel- och soulsångerska.
- Richard O'Brien, brittisk skådespelare, författare och kompositör.
- 1943 - Martin Berggren, svensk skådespelare och teaterregissör.
- 1947 - Elton John, brittisk sångare, kompositör och pianist.
- 1949 - Nick Lowe.
- 1952 - Stephen Dorrell, brittisk politiker, parlamentsledamot för Conservative Party 1979-.
- 1961 - Monika Ahlberg, svensk skådespelare.
- 1965 - Sarah Jessica Parker, amerikansk skådespelare, Sex and the City, etc.
- 1967 - Sophie Tolstoy, svensk skådespelare och teaterregissör.
- 1971 - Cammi Granato, amerikansk ishockeyspelare.

Avlidna

- 1005 - Kenneth III av Skottland, kung av Skottland 997-1005.
- 1609 - Olaus Martini, svensk ärkebiskop.
- 1801 - Novalis, pseudonym för Friedrich Leopold, romantisk tysk poet och novellist.
- 1903 - Sir Hector Macdonald, brittisk general (självmord).
- 1918 - Claude Debussy, fransk kompositör.
- 1967 - Dagmar Bentzen, svensk skådespelare.
- 1970 - Anita Halldén, svensk sångtextförfattare och översättare.
- 1975 - Faisal bin Abdul Aziz (Feisal), Saudiarabiens kung 1964-1975.
- 1991 - Marcel Lefebvre, fransk romersk-katolsk kyrkoman och dissident. Ärkebiskop av Dakar.
- 1994 - Ilse-Nore Tromm, svensk skådespelare.
- 1998 - Daniel Massey, brittisk skådespelare.

Se även

24 mars - 26 mars - 25 februari - 25 april -- lista över alla datum januari, februari, mars, april, maj, juni, juli, augusti, september, oktober, november, december 086 ja:3月25日 ko:3월 25일 simple:March 25 th:25 มีนาคม

Uppsala

Uppsala är en tätort (stad) i östra Svealand, centralort i Uppsala kommun, Uppsala län (landskapet Uppland), med ca 130 000 inv. (2000). Den är residensstad för Uppsala län, ärkebiskopssäte samt säte för Nordens äldsta universitet, Uppsala universitet.

Geografi

Uppsala, som är beläget omkring 70 km norr om Stockholm och omkring 35 km norr om Arlanda flygplats, är Sveriges fjärde största tätort (även kommun). Staden ligger på bägge stränderna av Fyrisån, omkring 8 km ovanför dess utlopp i Mälaren vid viken Ekoln, nedanför och delvis på den rullstensås, Uppsalaåsen, som sträcker sig utmed åns västra sida och sedan, med vissa avbrott, fortsätter söderut till Stockholm. Söderifrån passerar Europaväg 4 från Stockholm genom staden och fortsätter norrut mot Gävle. Från Uppsala och söderut är E4:an en motorväg. Denna motorväg håller för närvarande på att förlängas upp mot Gävle och just nu präglas vissa delar av Uppsala av stora vägbyggen.

Stadsbild

motorväg motorväg

Utmärkande för staden är Fyrisån, Uppsala domkyrka och Uppsala slott. Staden Uppsala domineras av modernistisk bebyggelse från 1960- och 1970-talen, då en rivningsvåg svepte fram över staden. Andelen hus från 1800-talet är lägre i Uppsala än i det under andra världskriget totalt utbombade Dresden. Viss äldre bebyggelse finns dock, framför allt väster om Fyrisån. Flera stadsdelar i utkanten av staden har stora andelar studenter, i både studentkorridorer och vanliga lägenheter, t.ex. Flogsta och Luthagen. På 1960-talet beslutades att Uppsala inte längre skulle expandera som ringar på vattnet, utan mer på längden. Syftet med det var att ge invånarna närmare till grönområden, samtidigt som man sparade åkermark. Ett resultat av detta är att framförallt de sydvästra delarna av Uppsala präglas av förortskaraktär, med luftighet, utspriddhet och långa avstånd. Expansionen av staden, i kombination med ökad inpendling, har lett till omfattande ökningar av biltrafiken i såväl centrum som längs omgivande trafikleder.

Kultur

Uppsala är säte för Svenska Kyrkans ärkestift, Svenska kyrkans centralförvaltning (kyrkokansliet), Evangeliska Fosterlandsstiftelsen, sammanträdesort för kyrkomötet, och är också hemort för Livets Ord. Flera lärda samfund finns i staden. Väster om Fyrisån finns de flesta inrättningar som tillhör universitets-, student- och den kyrkoadministrativa världen. Uppsala universitet hade 36 500 inskrivna studenter år 2001. Näst största läroinrättning är Sveriges lantbruksuniversitet, SLU. Öster om ån finns centrum för stadens borgerliga kultur. Uppsala kommun har en hög andel invånare med eftergymnasial utbildning, och dessutom en stor inflyttning, från såväl andra delar av Sverige som utlandet. Den genuint uppländska folkkulturen kan dock tränga fram, särskilt om man beger sig något utanför stadsgränsen.

Viktiga inrättningar

- Uppsala domkyrka
- Uppsala universitet
- Carolina Rediviva
- Sveriges lantbruksuniversitet

Föreningsliv

Sport

Uppsala är känd som en bandystad. På Studenternas IP spelas SM-finalen i bandy varje år. Några av de mest framträdande bandyklubbarna genom tiderna är IFK Uppsala, IK Sirius, IF Vesta, IF Vindhemspojkarna samt Uppsala BOIS. En annan känd idrottsarena är Fyrishov, där stadens basketlag Salléns, tidigare KFUM Uppsala, har sin hemmaarena. Där huserar även Uppsala fäktningsförening, Uppsala volleybollsällskap och Upsala simsällskap, världens äldsta simförening och Sveriges äldsta idrottssförening. Den idrott som drar mest publik är innebandy. Elitlaget Storvreta IBK har hemmaplan i Fyrishov. Uppsala har även fostrat en mängd duktiga alpinister i Uppsala Slalomklubb. En fullgod skidbacke är dock ännu att önska.

Historia

Huvudartikel: Uppsalas historia Dagens Uppsala hette tidigare "Östra Aros", och det nuvarande Gamla Uppsala hette då "Uppsala". Mälarfjärden Ekoln sträckte sig vid den här tiden fram till Östra Aros, som utgjorde hamn till Uppsala. Uppsala nämndes som central kultplats inom asatro på svenskt område av bland annat Adam av Bremen. Östra Aros kom sedan att ta över namnet "Uppsala" och det äldre "Uppsala" fick namnet "Gamla Uppsala" i samband med att ärkestiftet flyttades. Vattenvägarna via Stäket och Ekoln från Mälaren norrut gjorde tidigt platsen till knutpunkt för handel med framförallt pälsvaror från skogsområden norrut och inåt landet. Dåvarande Västra Aros har behållit sitt namn, det vill säga Västerås. I maj 1702 totalförstördes nästan hela stadens innerkärna vid en brand, bland annat ödelades domkyrkan. Ett antal storbränder efter 1980 har inträffat: restaurang Flustret, Centralbadet, torvladan (kommunala värmeverkets torvlager), saluhallen (2002) och kvarteret Gerd (2004). Den 1 januari 2003 delades Uppsala kommun och den administrativa indelningen förändrades. Knivsta blev egen kommun och kommundelarna upphörde.
Personer i stadens historia

- Olof Rudbeck d.ä.
- Olof Rudbeck d.y.
- Carl von Linné
- Dag Hammarskjöld
- Bror Hjort Bror Hjort]
Historiskt: Uppsalas industrier

- Nymanbolagen (cykeltillverkning)
- Slotts industrier
- Henrik Gahns AB (kemisk-teknisk industri)
- Bayerska Bryggeriet (Livsmedel)
- Almqvist & Wiksell Tryckeri AB
- Hästens skor (tekoindustri)
Ekonomi

Närings- och samhällsliv
Uppsalas viktigaste arbetsgivare vid sidan av universitet och offentlig sektor (bland annat universitetssjukhuset Akademiska sjukhuset, UAS) är förmodligen biomedicinsk och farmaceutisk industri, exempelvis nuvarande GE Healthcare (gamla Pharmacia) samt många mindre och medelstora företag inom biomedicinalområdet. Biomedicinskt centrum (BMC) vid Uppsala universitet spelar en avgörande roll för dessa. BMC ligger nära Gluntenområdet där många små biomedicinska företag har sitt säte eller sin uppkomst. I Uppsala finns bland annat de statliga myndigheterna Läkemedelsverket, Livsmedelsverket, Sveriges geologiska undersökning, Uppsala universitet samt Sveriges lantbruksuniversitet. Upsala Nya Tidning (UNT) dominerar lokalpressen, i övrigt finns Radio Uppland, reklamradiostationerna City 106,5 och Rix-FM, en lokalredaktion för TV4 och lokal-TV. Uppsalas nattbefolkning är större än dagbefolkningen. Nästan 16 000 Uppsalabor pendlar till Stockholm med förorter för att arbeta. Många nordupplänningar pendlar dock även till Uppsala för att arbeta.
Turism

Hotell och vandrarhem
Förutom traditionella hotell och vandrarhem finns även Uppsala rumsförmedling som kan vara till hjälp till den som söker tillfälligt tak över huvudet.
Sevärdheter

- Uppsala domkyrka med ett stort antal prominenta gravar: Gustav Vasa, Carl von Linné, Emanuel Swedenborg. På kyrkogården finns Dag Hammarskjölds gravplats.
- Uppsala slott med fängelsehålorna. Slottet var bland annat skådeplats för sturemorden
- Fyrishov med äventyrsbad är ett av stadens mest besökta turistmål.
- Gamla Uppsala med Uppsala högar.
- Universitetet med universitetshuset (aulan), Gustavianum och Skytteanum
- Universitetsbiblioteket Carolina rediviva, där Silverbibeln, (Codex argenteus), förvaras
- Kungsängsliljan, Upplands landskapsblomma, växer ymnigt på Kungsängen strax söder om Uppsala men är i övrigt sällsynt i landet.
- Linnés Hammarby, Carl von Linnés gård sydöst om staden är öppen för besökare, liksom Linnéträdgården och Botaniska trädgården i anslutning till slottet inne i staden.
Fornlämningar av riksintresse

- Valsgärde gravfält strax norr om Gamla Uppsala, med båtgravar från vendeltid
- Vendels gravfält
- Mora stenar, plats för forntida och medeltida kungaval
- Björns hög, en av landets största gravhögar, i Hågadalen. Grävdes ut under ledning av Gustav V i 1900-talets början.
Se även

- Gamla Uppsala
- Uppsala domkyrkoförsamling
- Länsstyrelsen i Uppsala län
Externa länkar

- [http://www.uppsalatourism.se Turistinformation för Uppsala och Uppland]
- [http://www.uppsala.se Uppsala kommun]
- [http://www.c.lst.se Länsstyrelsen Uppsala län] Kategori:Uppsala Kategori:Uppsala kommun Kategori:Sveriges städer ja:ウプサラ ko:웁살라

1983

Händelser

- 1 januari
- Den svenska momsen höjs till 23,46% och videoskatt införs.
- De svenska reglerna för att byta efternamn förenklas.
- ARPANET byter officiellt till Internet Protocol vilket blir början för Internet.
- 6 januari - Ett fiskekrig utbryter mellan Storbritannien och Danmark.
- 9 januari - Pågatågen, som är nya lokaltåg i Skåne, införs.
- 18 januari - En orkan utbryter i Öresund. Två personer dör när taket på slottskyrkan i Köpenhamn blåser av.
- 19 januari - Datorn Apple Lisa introduceras av företaget Apple Computer.
- 23 januari
- Björn Borg avslöjar att han senare under året tänker dra sig tillbaka från tennisen.
- En rysk kärnkraftsdriven satellit, Kosmos 1402, störtar i Indiska oceanen.
- 24 januari - Polisen ingriper när Greenpeace försöker stoppa lastningen av utbränt kärnbränsle vid Ringhals kärnkraftverk.
- 26 januari - Datorprogrammet Lotus 1-2-3 lanseras.
- 9 februari - Galopphästen Shergar kidnappas av beväpnade män i Dublin.
- 10 februari - Hovrättslagman Birgitta Blom blir Sveriges första kvinnliga hovrättspresident med tjänst vid Svea hovrätt.
- 13 februari
- En brand utbryter i en biograf i italienska Turin varvid 66 personer omkommer.
- Tre linbanevagnar störtar i den italienska skidorten Champoluc varvid tio personer omkommer.
- 21 februari - Punkbandet Ebba Grön slutar spela.
- 23 februari - Bertil Werkström, biskop i Härnösand, utses till ny svensk ärkebiskop.
- 26 februari - 16-åriga Carola Häggkvist vinner Melodifestivalen med låten Främling.
- 1 mars - Det första svenska kyrkomötet med ökat inflytande från de politiska partierna inleds.
- 6 mars - Kondrad Hallenbarter blir förste man att åka Vasaloppet på under fyra timmar.
- 11 mars - En ålderdomshemsföreståndare i Trondheim förklaras skyldig till 22 mord och ett mordförsök på patienter.
- 26 mars - Lars Noréns pjäs Natten är dagens mor har premiär på Dramaten.
- 31 mars - En jordbävning utbryter i Colombia varvid minst 300 personer omkommer.
- 4 april - Rymdfärjan Challenger gör sin jungfruresa.
- 12 april - Yassir Arafat besöker Stockholm för att möta ledare för de nordiska socialdemokraterna.
- 18 april - En bomb detonerar på USA:s ambassadområde i Beirut. 80 personer omkommer.
- 19 april - FN:s generalsekreterare Javier Pérez de Cuéllar talar till Sveriges riksdag.
- 23 april - Vid Eurovisionsschlagerfestivalen i München kommer Carola Häggkvist trea med Främling. Luxemburg vinner.
- 26 april - Den svenska ubåtskommissionen fastslår att kränkningen i Hårsfjärden i oktober 1982 var en sovjetisk operation. Regeringen avger en skarp protest till Moskva.
- 2 maj - Stig Malm efterträder Gunnar Nilsson som ordförande för LO.
- 24 maj - Den svenske överstelöjtnanten vid flygstaben Bertil Ströberg häktas misstänkt för grovt spioneri för Polens räkning.
- 25 maj - Drottning Elizabeth II av Storbritannien kommer på statsbesök till Sverige.
- Maj - Coca Cola Light introduceras i Sverige.
- 6 juni - Svenska flaggans dag blir officiellt Sveriges nationaldag.
- 22 juni - Morgens Glistrup, partiledare för det danska Framstegspartiet, döms till tre års fängelse för skattebrott.
- Sommaren - Den svenska regeringen uttalar sitt stöd för en nordisk kärnvapenfri zon även i krigstid.
- 1 juli - Bertil Werkström efterträder Olof Sundby som Svenska kyrkans ärkebiskop.
- 5 juli - Säckar med hasch börjar flyta iland utanför Göteborg. Inom en vecka blir det 900 kg.
- 13 juli - Bertil Ströberg döms till sex års fängelse för grovt spioneri.
- 15 juli - Ett sprängattentat genomförs på Orlyflygplatsen i Paris varvid sex personer omkommer.
- 23 juli - Resultatlösa spaningar inleds efter en främmande ubåt i Törefjärden i Norrbotten.
- 28 juli - Ola Ullsten meddelar att han tänker avgå som Folkpartiets partiledare.
- 12 augusti
- Immunbristsjukdomen aids skördar sitt första offer i Sverige.
- En våldsam skogsbrand bryter ut efter järnvägen mellan Hultsfred och Oskarshamn.
- 21 augusti - Den filippinske oppositionsledaren Beningo Aquino skjuts ihjäl på Manilas flygplats.
- 1 september - Ett sydkoreanskt passagerarflygplan med 269 passagerare ombord på väg från Anchorage till Seoul och skjuts ned över sovjetiskt luftrum.
- 3 september - Marianne Berglund vinner linjeloppet vid VM på cykel.
- 8 september - En tjeckisk familj lyckas fly till Österrike i en hemgjord luftballong.
- 16 september - Sveriges ÖB rapporterar att 40 ubåtskränkningar har ägt rum under sommaren.
- 1 oktober
- Arlandas nya inrikeshall invigs.
- Bengt Westerberg utses till folkpartiledare efter Ola Ullsten.
- 4 oktober
- Det ombyggda riksdagshuset på Helgeandsholmen invigs.
- 4-oktoberkommittén samlar i Stockholm 75.000 demonstranter mot löntagarfonder.
- 23 oktober - 292 soldater dödas vid självmordsattentat mot amerikanska och franska förläggningar i Beirut.
- 25 oktober - USA invaderar Grenada.
- 9 november - Sveriges justitieminister Ove Rainer tvingas avgå sedan Aftonbladet avslöjat hans omfattande men fullt lagliga skatteplanering.
- 26 november - Vid ett rån på Heathrow utanför London kommer rånare över guldtackor till ett värde av 350 miljoner kronor.
- 27 november - En jumbojet på väg från Frankrike till Colombia störtar utanför Madrid varvid 181 personer omkommer varav 23 svenskar.
- 28 november
- Två patienter avlider och 12 skadas efter dialysbehandling med fel vätska i Linköping.
- Då rymdfärjan Columbia lyfter blir tysken Ulf Merbold den förste icke-amerikan att följa med en rymdfärja ut i rymden.
- 17 december - En brand utbryter i ett diskotek i Madrid varvid 83 personer omkommer.
- 21 december - Den svenska riksdagen antar med 164 röster för, 158 mot och 21 nedlagda regeringens förslag om att löntagarfonder ska införas från årsskiftet.
- 27 december - En brand i en transformatorstation i Enköpingstrakten orsakar strömavbrott i hela Sverige från Hälsingland och söderut samt i vissa delar av Danmark. 31 december - Eftersom Georg Rydeberg nu är död läses Nyårsklockan på Skansens nyårsfirande av Jarl Kulle.
- Samförstånd nås mellan Sverige och Danmark om gränsfrågorna rörande Bornholm, Kattegatt, Öresund och Skagerack.
- Grundutbildning för kvinnor införs i den svenska armén.
- USA:s vicepresident George Bush besöker Sverige.
- Arbetets Museum i Norrköping invigs.

Födda

- 2 januari - Kate Bosworth, amerikansk skådespelare.
- 11 januari - Siti Nurhaliza, malaysisk R&B-sångerska.
- 1 februari - Marilou Berry, fransk skådespelare.
- 2 februari
- Carolina Klüft, svensk friidrottare, sjukamp.
- Christian Klien, österrikisk racerförare.
- 7 februari - Elin Grindemyr, svensk fotomodell.
- 16 februari - Tuomo Ruutu, finländsk ishockeyspelare.
- 10 mars - Elena Bovina, rysk tennisspelare.
- 16 mars - Susanna Patoleta, svensk musiker, medlem i Natural Ex och Excellence.
- 24 mars - Totte Steneby, svensk barnskådespelare.
- 12 april - Jelena Dokic, serbisk tennisspelare.
- 15 april - Ilja Kovaltjuk, rysk ishockeyspelare.
- 18 april - Ida-Theres Karlsson, svensk brottare.
- 22 april - Francis Capra, amerikansk skådespelare.
- 23 april - Daniela Hantuchová, slovakisk tennisspelare.
- 29 april - Hedvig Lindahl, svensk fotbollsspelare, målvakt.
- 10 maj - Gustav Fridolin, svensk miljöpartistisk politiker, språkrör för Grön Ungdom 1999-2003, riksdagsledamot från 2002.
- 12 maj - Mariza Ikonomi, albansk sångerska.
- 25 maj - Chelse Swain, amerikansk skådespelare, The Virgin Suicides.
- 2 juni - Fredrik Stenman, svensk fotbollsspelare.
- 10 juni - Johan Marklund, svensk mångsysslare, fotograf och klättrare.
- 2 juli - Michelle Branch, amerikansk, sångerska och gitarrist.
- 4 juli - Isabeli Fontana, brasiliansk supermodell.
- 6 juli - Gregory Smith, amerikansk skådespelare.
- 7 juli - Martin Wallström, svensk skådespelare.
- 13 juli - Liu Xiang, kinesisk friidrottare.
- 23 juli - Josefine Öqvist, fotbollsspelare.
- 14 augusti - Mila Kunis, amerikansk skådespelare.
- 22 augusti - Theo Bos, nederländsk tävlingscyklist.
- 2 september - Aimee Osbourne, amerikansk journalist och fotomodell.
- 13 september - James Bourne, brittisk popmusiker.
- 21 september - Maggie Grace, amerikansk skådespelare.
- 26 september - Ebba Hultkvist, svensk skådespelare.
- 5 oktober - Nicky Hilton, amerikansk designer och modell.
- 7 november - Patrick Thoresen, norsk ishockeyspelare.
- 16 november - Kari Lehtonen, finländsk ishockeyspelare, målvakt.
- 24 november - Tove Edfeldt, svensk skådespelare.
- 2 december - Michael Wesley-Smith, nyzeeländsk skådespelare.
- 13 december - Henrik Lundström, svensk skådespelare.

Avlidna

- 8 januari - Roland Söderberg, svensk skådespelare och scenograf.
- 11 januari - G.D. Birla, indisk affärsman och politiker.
- 18 januari - Greta Stave, svensk skådespelare.
- 23 januari - George Cukor, amerikansk filmregissör.
- 28 januari - Bengt Nordenskiöld, svensk militär general.
- 31 januari - Astor Holmqvist, svensk inspicient, cirkusartist och turnéledare.
- 5 februari - Sten Frykberg, svensk dirigent och kompositör.
- 22 februari - Georg Rydeberg, svensk skådespelare.
- 25 februari - Tennessee Williams, amerikansk författare.
- 3 mars - Georges Remi, belgisk serietecknare, mer känd som Hergé och skapare av figuren Tintin.
- 10 mars - Ulf von Euler, nobelpristagare.
- 17 mars - Umberto II, Italiens siste kung.
- 26 mars - Anthony Blunt, brittisk konsthistoriker och spion.
- 30 mars - Einar Nerman, svensk konstnär.
- 4 april - Gloria Swanson, amerikansk skådespelare.
- 8 april - Sigurd Björling, svensk operasångare (baryton).
- 23 april - Buster Crabbe, amerikansk skådespelare och simmare.
- 21 maj - Boris Stepantsev, rysk filmregissör.
- 26 maj - Anders Andelius, svensk skådespelare.
- 27 maj - Sardar Hukam Singh, indisk politiker, talman i Lok Sabha 1962-1967.
- 1 juni - Jack Dempsey, f.d. världsmästare i tungviktsboxning.
- 4 juni - Gunn Wållgren, svensk skådespelare.
- 19 juni - Ivar Wahlgren, svensk skådespelare och sångare.
- 1 juli - Buckminster Fuller, amerikansk formgivare, arkitekt, uppfinnare och författare.
- 5 juli - Harry James, amerikansk trumpetare och orkesterledare.
- 6 juli - Bertil Schütt, svensk författare.
- 17 juli - Erik Börjesson, svensk fotbollsspelare.
- 25 juli - Johnny Bode, svensk textförfattare och sångare.
- 29 juli
- Luis Buñuel, spansk filmregissör.
- David Niven, brittisk skådespelare.
- 30 juli - Wiveka Alexandersson, svensk skådespelare.
- 3 augusti
- Eric Grate, svensk skulptör.
- Carolyn Jones, amerikansk skådespelare.
- 4 augusti - Leonard Landgren, svensk kompositör, musiker (trumpet, piano, dragspel) och kapellmästare.
- 10 augusti - Ruben Rausing, svensk företagare, grundare av Tetra Pak.
- 11 augusti - Gustav Sandgren, svensk författare.
- 17 augusti - Ira Gershwin, amerikansk författare.
- 21 augusti - Beningo Aquino, filippinsk oppositionsledare, mördad.
- 3 september - Einar Larsson, svensk operasångare.
- 13 september - Axel Strand, svensk politiker, f.d. LO-ordförande.
- 15 september - Kaj Hjelm, svensk barnskådespelare.
- 16 september
- Bengt Idestam-Almquist, svensk författare, journalist, filmkritiker, filmhistoriker och manusförfattare.
- Gunnar Olsson, svensk regissör och skådespelare och manusförfattare.
- 21 september
- Gunnar Skoglund, svensk skådespelare, manusförfattare och regissör.
- Birgit Tengroth, svensk skådespelerska och författarinna.
- 25 september - Leopold III, belgisk exkung.
- 4 oktober - Kurt Willbing, svensk barn- och ungdomsskådespelare.
- 6 oktober - Alice Eklund, svensk skådespelare och regissör.
- 22 oktober - Alfred Dahlqvist, svensk skidåkare.
- 29 oktober - Sten Broman, svensk tonsättare, dirigent, musikpedagog, även känd som musikkritiker och TV-programledare.
- 4 november - Gardar Sahlberg, svensk litteraturforskare, manusförfattare, sångtextförfattare och kortfilmsregissör.
- 9 november - Olle Hilding, svensk skådespelare.
- 18 november - Walentin Chorell, finlandssvensk författare, dramatiker och manusförfattare.
- 25 november - Curt Edgard, svensk skådespelare.
- 5 december - Martin Lamm, svensk konstnär och tidningstecknare.
- 8 december - Maritta Marke, svensk skådespelare och sångerska.
- 25 december - Joan Miró, spansk surrealistisk målare.
- 28 december - Dennis Wilson, amerikansk musiker (drunkningsolycka).

Nobelpris

- Fysik
- Subramanyan Chandrasekhar, USA
- William A Fowler, USA
- Kemi - Henry Taube, USA
- Medicin - Barbara McClintock, USA
- Litteratur - Sir William Golding, Storbritannien
- Fred - Lech Wałęsa, Polen
- Ekonomi - Gerard Debreu, USA Kategori:Årtal Kategori:1980-talet als:1983 ja:1983年 ko:1983년 ms:1983 simple:1983 th:พ.ศ. 2526

Tonsättare

Kompositör eller tonsättare, person som komponerar musik. Tonsättare är den normala titeln inom konstmusik, eftersom alla toner där noteras (sätts) exakt. En synonym till tonsättare är "komponist". Inom andra sorters musik benämns upphovsmannen vanligtvis kompositör, men skapare av pop- och rockmusik kallas även låtskrivare. Kategori:Kompositörer

Se även

- Lista över kompositörer ja:作曲家 ko:작곡가

Programledare

En programledare är en person som leder ett program i t.ex. radio eller TV. Programledaren presenterar programpunkter och inslag för tittarna/lyssnarna. Ibland är programledaren samtidigt reporter eller intervjuare.

Programledare i TV

- Lars Adaktusson (Agenda, Aktuellt)
- Jarl Alfredius (Aktuellt)
- Bengt Alsterlind (Hajk)
- Hasse Aro (Efterlyst, Trekvart, Dagar Som Skakade Sverige, Prestanda)
- Robert Aschberg (Ikväll, Diskutabelt, Baren, Expedition Robinson)
- Fredrik Belfrage (Gomorron Sverige, Prat i kvadrat)
- Lasse Berghagen (Allsång på Skansen)
- Sten Broman (Musikfrågan Kontrapunkt)
- Lotta Bromé (Söndagsöppet)
- John Chrispinsson (Svepet)
- Jacob Dahlin (Jacobs stege)
- Claes Elfsberg (Rapport)
- Bengt Fahlström (Barnjournalen)
- Gry Forssell (Silikon)
- Pekka Heino (Röda tråden)
- Katarina Hultling (20:00, Lilla Sportspegeln)
- Lennart Hyland (Hylands hörna)
- Ylva Hällen (Bolibompa)
- Magnus Härenstam (Jeopardy)
- Thomas Gylling (Mosquito,Tropicopop)
- Åke Cato (Nöjesmassakern)
- Bosse Larsson (Allsång på Skansen, Nygammalt)
- Tina Leijonberg (Söndagsöppet)
- Jonas Leksell (Myror i brallan)
- Anna Lindmarker (Aktuellt, Nyheterna)
- Ola Lindholm (Skrotslaget)
- Fredrik Lindström (Ingesson, Pangbulle, Pentagon, Värsta språket)
- Stina Lundberg (tidigare Dabrowski) (Nöjesmaskinen, Dabrowski)
- Anders Lundin (Sverige-Sovjet, Expedition: Robinson, Allsång på Skansen)
- Sven Melander (Nöjesmaskinen, Nöjesmassakern, Snacka om nyheter mm., )
- Pernilla Månsson Colt (Bumerang, 24 Nöje)
- Ulrika Nilsson (Nyheterna)
- Petra Nordlund (Nyheterna)
- Ingvar Oldsberg (Oss skojare emellan, Bell & Bom, Oldsberg för närvarande, På spåret)
- Ellinor Persson (Kosmopol)
- Charlotte Pirelli (Super Trouper)
- Per Ragnar (Gomorron Sverige)
- Viveca Ringmar (Musikspegeln, Café Norrköping)
- Katarina Sandström (Rapport)
- Agneta Sjödin (Fångarna på fortet, Småstjärnorna)
- Josefine Sundström (Jukebox, Voxpop, Säpop m.fl.)
- Lennart Swahn (Gäster med gester, Razzel, Blåsningen)
- Martin Timell (Bullen, Äntligen hemma mm.)
- Harald Treutiger (18 karat, 24 karat,Expedition: Robinson, Prat i kvadrat, Rena rama sanningen)
- Johanna Westman (Popitopp, Rätt i rutan)
- Sofia Wistam
- Martin Örnroth (Lingo, Prat i kvadrat)
- Bengt Öste (Visst nappar det, Rapport)

Programledare i Sveriges Radio

- Lotta Bromé (Sommartoppen)
- Sanna Bråding (Ketchup, Sommartoppen)
- Anders Eldeman (Da capo, Melodikrysset 1996-)
- Ulf Elfving (Svensktoppen, Upp till tretton)
- Kent Finell (Svensktoppen)
- Bengt Haslum (Melodikrysset 1976-1992)
- Lennart Hyland (Hylands hörna)
- Annika Jankell (Svensktoppen)
- Alicia Lundberg (Svensktoppen)
- Amanda Rydman (Folkradion)
- Hasse Tellemar (Ring så spelar vi)
- Bengt Grafström (Lördagsbiten, Karlavagnen)

Programledare i Radio Vega

- Bosse Andersson (Café Svenskfinland)
- Eva Arrhenius (En gåva i toner)
- Klas Backholm (Slaget efter tolv)
- Kaj Backman (Hus med historia)
- Bengt Bergqvist (Country jukebox, Finlandssvensk tonträff)
- Sune Bergström (Inblick i samhället)
- Karin af Björkesten (Slaget efter tolv)
- Bertil Blom (Bara Barock, Classicas musikkompass)
- Börje Broberg (Café Svenskfinland)
- Lalle Broberg (Vegakrysset)
- Stina Bäckström (Det glömda imperiet)
- Tomas Ek (Hundra hits, Visgalleriet)
- Peter Ekholm (Elvis Aaron Presley)
- Björn Federley (Naturväktarna)
- Annvi Gardberg (Slaget efter tolv)
- Erik Gestrin (Ut i naturen)
- Åke Grandell (Folk!, Per Spelman)
- Mårten Holm (BUU-radion)
- Stefan Härus (Tack och lov .)
- Dan Eskil Jansson (Lördax)
- Hans Johansson (Danspoppen)
- Ulla-Maj Lindborg (Inblick i medicin och hälsa, Radiodoktorn)
- Jean Lindén (Åsnebryggan)
- Calle Lindholm (Calles nattbar, Från Europas konsertestrader)
- Hedvig Långbacka (Det glömda imperiet)
- Hans-Åke Manelius (Nöjesmagasinet)
- Gia Mellin-Kranck (Lördax)
- Leif Nystén (Musikväktarna)
- Axel Rappe (Inblick i samhället)
- Mona Sandell (Inblick i samhället..)
- Ann-Sophie Sandström (Egocentrum, Åsnebryggan)
- Ann-Kristin Schevelew (Musikväktarna)
- Erik Snellman (Ordsnoken)
- Charlotte Sundström (Razzia)
- Henrik Svahn (Café Continental)
- Anne Söderlund (Musik från sydkusten)
- Henrik Thorson (Fjärran Svenska Radion presenterar)
- Sofia Torvalds (Vargtimmen)
- Freddi Wahlström (Slaget efter tolv)
- Mi Wegelius (Leonardo)
- Barbro Westerberg (Tidsresan)
- Juhani Westman (Det glömda imperiet)
- Gungerd Wikholm (Medelhavet inom oss.)

Se även

- Programpresentatör

Extern länk

[http://www.grafstrom-media.se Bengt Grafström] (Lördagsbiten, Karlavagnen) Kategori:Massmedier Kategori:Yrken

Professor

Professor är i Sverige benämningen på den högsta lärartjänsten inom universitetet och högskolor. Professorer anställs alltid efter ett öppet sökningsförfarande, där sökande från såväl högskolan ifråga, andra svenska högskolor och utlandet söker. En professor är ofta ansvarig för forskning och forskarutbildning inom sitt ämne. För några decennier sedan var det fortfarande så att det bara kunde finnas en professor för ett ämne på varje enskild högskola. Ville man tillsätta ytterligare professorstjänster fick dessa titeln preceptor. I andra länder förekommer det att professor är ett allmänt ord för lärare. Efter en reform, beslutad när Carl Tham var utbildningsminister var att när den som anställs tillsvidare som universitetslektor är berättigad att bli anställd som professor istället, om han eller hon önskar detta och har de kvalifikationer som krävs för professorstjänst. Denna reform var i första hand avsedd att främja jämställdheten. Numera anställs professorerna direkt av högskolan ifråga. Före 1990-talet beslutade regeringen i tillsättningsärenden på professorsnivå. Regeringen kan dock fortfarande på eget initiativ besluta att ge professors namn till en äldre välmeriterad akademiker. Det förekommer också personliga professurer, finansierade av såväl det allmänna som av enskilda företag eller personer. I sådana fall förekommer självfallet inget sökningsförfarande. Andra typer av professorer är: Professor emeritus, pensionerad professor; Biträdande professor, en lägre professorstjänst (finns ej längre); Adjungerad professor, ofta en expert knuten till ett ämne men med anställning i näringslivet. ja:教授 simple:Professor Kategori:Akademiska titlar

Anatomi

Anatomi (av grekiska anatome, ana-tomein, uppskärning) är den vetenskap som behandlar organismers inre byggnad. Anatomin är en del av biologin. Zootomi är vetenskapen om djurens anatomi och den sorterar under zoologi. Växtanatomi är vetenskapen om växternas anatomi och den sorterar under botanik. När människan jämför olika arters anatomi kallas det morfologi. Människans anatomi är förstås av särskilt intresse och studeras inom såväl medicin som konst.

Organ och kroppsdelar hos människan

- Arm
- Artär
- Ben
- Bihåla
- Blodkärl
- Bröstkorg
- Bröstvårta
- Buk
- Bukspottkörtel
- Bålen
- Diafragma
- Fot
- Gallblåsa
- Hals
- Hand
- Hjärna
- Hjärta
- Hud
- Kvinnobröst
- Leder
- Lever
- Livmoder
- Luftstrupe
- Lunga
- Läpp

- Magsäck
- Matstrupe
- Mjälte
- Mun
- Muskel
- Nacke
- Nervsystem
- Njure
- Näsa
- Penis
- Rygg
- Skelett
- Struphuvud
- Svalg
- Tarmar
- Tolvfingertarm
- Tunntarm
- Tjocktarm
- Testikel
- Tunga
- Tänder
- Urinblåsa
- Ven
- Äggstock
- Öga
- Öra

Externa länkar

- [http://www.innerbody.com/htm/body.html Innerbody.com - Free online anatomy atlas]
- [http://www.npac.syr.edu/projects/vishuman/VisibleHuman.html The NPAC Visible Human Viewer]
- [http://www.bartleby.com/107/ Henry Gray - Anatomy of the Human Body] Kategori:Medicinsk vetenskap ja:解剖学 ko:해부학 simple:Anatomy th:กายวิภาคศาสตร์

Ivar Broman

Ivar Broman, född den 19 september 1868 i Östraby, Skåne (dåvarande Malmöhus län), död 1946. Svensk professor, anatom och embryolog. Broman kom från ett fattigt hem men erhöll med hjälp av lokala välgörare möjlighet till högre studier. Efter studentexamen 1890 inskrevs han vid Lunds universitet för studier i medicin och disputerade där 1899. Samma år blev han docent i anatomi och histologi. Under en tid överflyttade Broman sin verksamhet till Uppsala universitet där han 1901 blev e o professor i anatomi. 1905 återvände han till Lund för motsvarande tjänst där och blev 1909 ordinarie professor, en post han pensionerades från 1933. Han var ledamot av Kungliga Vetenskapsakademien. Broman studerade även vid universitetet i Kiel samt företog ett flertal forsknings- och studieresor i såväl Europa som Afrika. Ivar Broman var primärt framstående inom embryologin och samlade under sina forskningsresor ihop ett rikt studiematerial inom detta fält, vilket sedermera införlivades i Tornbladsinstitutets samlingar. Han sammanställde också ett vetenskapligt värdefullt register över fosterskador och missbildningar. Som författare var Broman flitig och till hans viktigare verk hör Normale und abnorme Entwicklung des Menschen (1911). Han verkade också som populärvetenskaplig skriftställare i press och i bokform. Ivar Broman var far till den kände kompositören och musikkritikern Sten Broman. Liksom denne var även fadern mycket aktiv i Sällskapet CC där han var stormästare 1940-46. Bromas efterlämnade handlingar förvaras på handskriftssektionen vid Lunds universitetsbibliotek. Den privatbostad Broman 1907 lät uppföra i Professorsstaden i Lund inrymmer i dag Slaviska institutionen vid Lunds universitet. Broman, Ivar Broman, Ivar

Filosofie kandidat

Filosofie kandidat, fil.kand., är en akademisk titel som erhålls vid examen efter viss tids utbildning vid den filosofiska fakulteten. En filosofie kandidatexamen består av högskolestudier om minst 120 högskolepoäng eller - enligt den äldre ordningen - 6 betyg (motsvarande c:a 3 års studier), varav (numera) minst 60 poäng i ett huvudämne. Enligt nuvarande regler ska inom huvudämnet en kandidatuppsats ha formulerats och godkänts. En kandidatuppsats kallas ofta C-uppsats, då den oftast ingår i huvudämnets C-kurs. Normalt kan man vid avlagd fil.kand.-examen fortsätta studierna och så småningom avlägga filosofie magisterexamen. Vid vissa universitet krävs även ett minsta antal poäng i ett biämne.

Se även

- Högskoleexamen
- Kandidatexamen
- Magisterexamen
- Licentiatexamen
- Doktorsexamen

Externa länkar

- [http://www.notisum.se/rnp/sls/lag/19930100.HTM Högskoleförordningen] Kategori:Akademiska titlar

1925

Händelser

Första kvartalet

- 1 januari
- AB Radiotjänst börjar regelbundna utsändingar från Telegraf-verkets studio på Malmskillnadsgatan 24 i Stockholm. Första programmet är en gudstjänst.
- Norges huvudstad Kristiania byter namn till Oslo.
- 2 januari
- Postgirot börjar sin verksamhet med omkring 700 kontoinnehavare.
- Stor förödelse vållas i Göteborg på grund av svår storm över Sverige.
- 3 januari - Benito Mussolini meddelar att han tar diktatorisk makt över Italien.
- 4 januari - Mul- och klövsjuka konstateras åter i Skåne.
- 5 januari - USA:s första kvinnliga guvernör Nellie Taylor Ross tillträder sitt ämbete i staten Wyoming.
- 7 januari
- Thielska galleriet på Djurgården i Stockholm öppnas för allmänheten.
- Elva Europeiska staters finansministrar, några med ombud, sammanträder i Paris för att överlägga om fördelningen av dels nettobehållningen av Ruhrockupationen, dels den miljard som utgör första årsbetalning enligt Dawesplanen.
- 9 januari - Uppgörelse i den svenska verkstadskonflikten nås på grundval av status quo.
- 14 januari
- Regeringen beslutar att nödslakt av mul- och klövsjukesmittade djur inte längre skall ske i Skåne. Kostnaderna är för höga.
- Sven Jerrings barnradioprogram, Barnens brevlåda, startar.
- Evert Taube gifter sig med Astri Bergman.
- 18 januari - Stiftelsen Malmö Konserthus börjar sin verksamhet med en festkonsert under ledning av kapellmästare Tor Mann.
- 21 januari - Albanska republiken utropas.
- 24 januari - Hjalmar Branting avgår av hälskoskäl som svensk statsminister och efterträds av Rickard Sandler. Per Albin Hansson blir SAP:s partiordförande.
- 25 januari - Matteuskyrkan i Stockholm återinvigs efter en genomgripande restaurering.
- 26 januari - Skandinaviska luftfartsförbundet konstitueras i Stockholm.
- 29 januari - Stalin avskedar Trotskij som krigskommissarie i Sovjetunionen.
- 2 februari - Are Wærland, som utgivit boken När länkarna brista om Hammarbymordet 1913, anklagar inför rätten i Uppsala dr Dahlén vid Löwenströmska lasarettet för att ha utfört detta.
- 3 februari - Stora falsarier vid virkesaffärer avslöjas i lappländska Vilhelmina. Ett stort antal trävarubolag är bedragna.
- 9 februari - Motorfartyget Kastütis från Lettland grundstöter och går till botten vid Harstena. Besättningen på 6 man omkommer.
- 13 februari - Carl Milles Sten Sture-monument på Kronåsen utanför Uppsala avtäcks.
- 14 februari - SAF beslutar att från den 19 februari genomföra en lockout mot 130.000 svenska arbetare.
- 17 februari - Den svenska regeringen tillsätter en särskild medlingskommission med anledning av SAF:s lockoutförklaring.
- 18 februari - Båda kamrarna godkänner efter lång debatt det vilande grundlagsförslaget om öppen omröstning i den svenska riksdagen.
- 21 februari - Den svenska riksdagen avslår en motion om rusdrycksförbud.
- 23 februari
- SAF beslutar att uppskjuta lockouten till den 16 mars.
- Mauritz Stiller och Greta Garbo skriver kontrakt med den stora filmjätten Metro-Goldwyn-Mayer i Hollywood.
- 24 februari
- En livlig debatt om att införa högertrafik i Sverige utbryter i riksdagen men leder inte till något.
- Ett kurdiskt uppror utbryter i Turkiet.
- 26 februari - Två svenska ingenjörer, Carl Munters och Baltzar von Platen, har konstruerat en kylmaskin, som lovar att bli en världsartikel av rang.
- 27 februari
- Den nya fasta bron mellan Värtan och Lidingö öppnas för trafik.
- Nazistiska partiet grundas på nytt i München.
- 28 februari - Den svenska riksdagen avslår förslaget om likalön för kvinnor i stalig tjänst. De skall erhålla ett ålderstillägg, som dock är lägre än det tillägg, som män i samma lönegrad har.
- Den svenska regeringen framlägger sin stora försvarsproposition, vilket betyder en kraftig nerskärning av försvaret. Därmed påbörjas i Sverige en omfattande militär nedrustning.
- 1 mars - Förre statsministern Hjalmar Branting begravs i Storkyrkan i Stockholm.
- 2 mars - Medlingskommissionen i den stora arbetskonflikten framlägger ett medlingsförslag.
- 7 mars - Stockholms stads brandstödsbolag donerar 750.000 kronor till uppförandet av en brandstation på Östermalm.
- 8 mars
- Den svenska riksdagen bifaller efter långa debatter förslaget om rätt till borgerlig begravning.
- Sven Jerring refererar Vasaloppet i den första direktsända radiosändningen utanför studio.
- 11 mars - Strejk utbryter vid Stripa gruva, vilket blir upptakten till den så kallade Stripakonflikten.
- 14 mars - Göteborgs nya konstmuseum, invigs av prins Eugen.
- 16 mars - Medlingskommissionen i storlockouten meddelar att det visat sig omöjligt att ena parterna, varför lockouten omedelbart träder i kraft, bland annat vid Stripa gruva.
- 18 mars - LO:s representantskap beslutar att inte möta lockouten med storstrejk.
- 23 mars - De två svenska ingenjörerna Baltzar von Platen och Carl Munters får Polhemsmedaljen för uppfinningen av kylskåpet.
- 25 mars - Mariakyrkan i Ystad återinvigs efter restaurering.
- 26 mars - AB Möbelinsutrikompaniets fabrikskomplex i Tranås läggs i aska varvid ett 80-tal arbetare blir arbetslösa.
- 27 mars - Medlingskommissionen lyckas träffa en uppgörelse i arbetskonflikten. Därmed har storlockouten nedlagts och arbetet återupptas.
- 31 mars - Linköpings stadsfullmäktige beslutar antaga professor Carl Milles förslag till Folkungabrunn till utförande.

Andra kvartalet

- 7 april - Götafors bomullsspinneri i Mölndal brinner ner. Skadorna uppgår till en miljon kronor.
- 14 april
- En internationell stortjuv, Tyske Karl, rymmer från rannsakningsfängelset i Stockholm genom att kasta sig över muren.
- Roald Amundsens nordpolsexpedition anländer till Spetsbergen.
- 15 april - Tyske Karl infångas åter.
- 16 april - Telefonförbindelse uppnås Stockholm-Wien och Stockholm-Prag.
- 24 april - Fältmarskalk Paul von Hindenburg håller ett radiotal inför presidentvalet i Tyskland. Det är första gången som radion används som propagandamedium i landet. Dagen efter segrar von Hindenburg i presidentvalet.
- 25 april - Vid nödbostäderna vid Voltafabriken i Ulvsunda inträffar cyanväteförgiftning i samband med desinfektion. Ett 20-tal barn insjuknar, ett avlider.
- 1 maj - Lönekonflikt utbryter vid Stripa gruva, eftersom gruvarbetarna fortsätter strejka, trots att ett riksavtal för gruvdrift ingås. Strejken fortsätter, på grund av att gruvarbetarna inte är nöjda med avtalet.
- 4 maj - Sverige är ett av deltagarländerna vid den internationella konferensen rörande handeln med vapen och ammunition, som öppnas i Genève denna dag.
- 8 maj - Statsrådet Ernst Wigforss utnämns till finansminister i den socialdemokratiska regeringen.
- 10 maj - Skonaren Orion från Skillinge kolliderar utanför Sandhammaren med en tysk ångare och går till botten. Tre man omkommer.
- 11 maj - Hindenburg håller sitt intåg i Berlin.
- 12 maj - I den svenska stenkolsgruvan på Spetsbergen, Sveagruvan, utbryter eld, som på grund av den dåliga vattentillgången inte effektivt kan bekämpas.
- 15 maj - Flyglinjen Malmö-Amsterdam öppnas.
- 20 maj - Den nya Lidingöbron invigs.
- 22 maj - Carl Milles staty av Gustav Wasa avtäcks i Nordiska museet i Stockholm.
- 26 maj
- Den svenska riksdagen godkänner nedrustningsförslaget. Försvarsminister Per Albin Hansson drar in 17 förband och minskar utbildningstiden från 165 till 90 dagar. Flygvapnet tillkommer som en egen vapengren.
- Skonerten Hans av Halmstad stöter på en mina söder om Gotska Sandön och sprängs i luften. Sex man omkommer.
- 27 maj - Den svenska riksdagen antar en lag om etiskt samvetsömma värnpliktiga.
- 30 maj
- Göteborgs nya posthus invigs.
- Studenterna i Shanghai demonstrerar och beskjuts av brittisk polis. Detta blir upptakten till omfattande oroligheter i Kina.
- 1 juni - Den beryktade dynamitarden Chr. Olsen söker nattetid bryta sig ut ur sin cell på Långholmen tvärs genom muren. Han upptäcks av vaktmanskapet.
- 3 juni - Tre stora förrådsbyggnader vid trämassefabriken vid Iggesunds bruk brinner ner.
- 5 juni - Flyglinjen Stockholm-Danzig invigs.
- 7 juni - Den första fotbollsallsvenskan är färdigspelad. Som seriesegrare står GAIS från Göteborg.
- 12 juni - Hovrätten fastställer rådhusrättens dom i målet mellan Are Wærland och dr Dahlén varigenom den förre döms till tre månaders fängelse och 10 000 kronor i skadestånd.
- 14 juni
- Priset på is i Sverige höjs, på grund av årets blidvinter.
- Sverige slås ut ur Davis Cup efter att ha förlorat mot Nederländerna med 5-0.
- 18 juni - Norske polarforskaren Roald Amundsen återvänder till Spetsbergen från en misslyckad nordpolsflygning.
- 19 juni
- Finske presidenten Relander ankommer till Stockholm på officiellt besök.
- Den första svenska avelsdjursutställningen öppnas i Stockholm.
- Oroligheterna i Kina förvärras. Generalstrejk utbryter i Kanton.
- 20 juni - Vapenhandelskonferensen i Genève avslutas efter att ha utarbetat en konvention om vapenhandelskontroll.
- 23 juni - En bankkassör i Tidaholm avviker utomlands per flygmaskin efter att ha tillgripit 95.000 kronor. Mannen grips i Marocko och återförs för rannsakan och dom.
- 24 juni - Brittiska trupper ingriper Kanton, där strider utkämpas mot demonstranter.
- 27 juni - Rotorfartyget Buckau anländer till Stockholm och stannar där några dagar i reklamsyfte utan att dock göra någon succé.
- 30 juni - Svenska teatern i Stockholm brinner ned till grunden.

Tredje kvartalet

- 2 juli - Den nya stora radiostationen i Grimeton nära Varberg invigs.
- 7 juli - Ett våldsamt åskväder drar fram över Stockholm, medförande den största nederbörd som uppmäts på 20 år och svåra översvämningar.
- 10 juli
- Sovjetunionens officiella nyhetsbyrå TASS börjar sin verksamhet.
- Den så kallade approcessen inleds i Dayton i Tennessee. Det är en lärare vid namn Scopes som står åtalad för att ha undervisat sina elever i Darwins utvecklingslära.
- 11 juli - Vid Domnarvets järnverk exploderar en elektrisk smältugn, varvid fyra arbetare dödas.
- 14 juli - Gränsfördragen mellan Frankrike och Tyskland undertecknas.
- 18 juli
- Stor eldsvåda härjar de stora brädgårdarna och oljeupplagen på Hisingen i Göteborg. Skador för cirka 4 miljoner kronor uppstår.
- Adolf Hitler publicerar sin bok Mein Kampf.
- 20 juli - En ny landsvägsbro invigs vid Leksand. Den är en av Sveriges största med en längd på 225 meter och en bredd på 8 meter.
- 23 juli - En motortorpedbåt, av en i Sverige ny typ, inköpt från engelska flottan, provkörs i Stockholms skärgård. Den kan göra 41 knop.
- 24 juli
- Skeppsredare Dan Broström omkommer vid en bilolycka vid Trönningen söder om Halmstad.
- På grund av den svåra torkan uppstår svåra skogsbränder på olika håll i Sverige.
- Insulin används för första gången. Det sker vid Guy's Hospital i London.
- 26 juli
- Tio ungdomar drunknar vid en seglingsolycka i Kalmarsund.
- En strejk vid Kalmar gasverk väcker uppmärksamhet i hela Sverige.
- 31 juli - Fransmännens och belgiernas ockupation av Ruhr upphör.
- 3 augusti - Den nya djupleden i Mälaren, åstadkommen genom en upprensning av farlederna, demonstreras för ett antal inbjudna.
- 5 augusti - Det sjätte kyrkliga fredsmötet börjar i Stockholm.
- 8 augusti - Den rasistiska organisationen Ku Klux Klan håller sin första nationella kongress i Washington med över 40 000 medlemmar.
- 12 augusti
- Vid tävlingar i Göteborg sätter simmaren Arne Borg nytt världsrekord på 1000 meter med tiden 21.41,3.
- Tyska regeringen antar skiljedoms- och lufttrafikfördrag med Sverige.
- 14 augusti - Två personer avlider i Stockholm till följd av cyanväteförgiftning i samband med rökning av bredvidliggande lägenheter.
- 19 augusti
- På initiativ av ärkebiskop Nathan Söderblom hålls ett stort ekumeniskt kyrkomöte i Stockholm med kyrkor från hela världen utom den katolska.
- Två personer omkommer vid en explosionsolycka i filmstaden i Råsunda.
- 20 augusti - Gasverksstrejken i Kalmar slutar med en uppgörelse, i stort sett lika med vad staden tidigare bjudit.
- 21 augusti - Svenska kungaparet (Gustaf V och drottning Victoria) kommer på statsbesök till Helsingfors.
- 26 augusti - Limhamns snickerifabrik och dess stora virkeslager brinner ner. Branden hotar hela Limhamns samhälle.
- 28 augusti - Eldhärden i Sveagruvan på Spetsbergen är nu fullständigt satt under vatten. Kolbrytningen skall ligga