Home About us Products Services Contact us Bookmark
:: wikimiki.org ::
Storbritannien

Storbritannien

Det Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland är en konstitutionell monarki och unionsstat belägen på de brittiska öarna i västra Europa, vilken består av tre separata konstituerande länder (constituent countries), med delvis separata politiska och juridiska system: nationerna England, Skottland och Wales, belägna på ön Storbritannien. Av den tidigare ingående och konstituerande önationen Irland, ingår nu endast den norra delen: provinsen Nordirland. Staten skapades först 1801 genom ett samgående mellan (Förenade) Konungariket Storbritannien (1707-1801) och Konungariket Irland. Konungariket Storbritannien (grundat genom Treaty of Union 1707) var i sig en politisk union mellan Konungariket England och Konungariket Skottland. Wales var nominellt ett furstendöme inom Konungariket England. Under det Förenade konungariket lyder också ett antal icke självständiga områden, många av dem tidigare kronkolonier, belägna både i Europa och i andra världsdelar. Utan att i formell mening vara underlydande till det Förenade konungariket, utan istället som underlydande till den brittiska monarkin, står dessutom kanalöarna Jersey och Guernsey, samt Isle of Man. Unionsmonarkins officiella namn är sedan 1927 "Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland" (eng. United Kingdom of Great Britain and Northern Ireland, United Kingdom, UK). Detta sedan att Irland 1922 politiskt delats och den södra delen fått utökat självstyre som en fristat inom det brittiska imperiet. Det fulla namnet eller kortformen "Förenade kungariket" är det som används i svenska utrikesdepartementets Utrikes namnbok, men i allmänt språkbruk är formen Storbritannien den vanligaste. Denna form är dock något missvisande eftersom det inte klart framgår om man syftar på en statsbildning eller en ö, eller ens vilken statsbildning man menar. Det Förenade konungariket är till invånarantalet en av Europas större stater.

Historia

Huvudartikel: Storbritanniens historia De områden som utgör England och Wales kom under det första århundradet att erövras av romarriket och blev provinsen Britannia (latin). Befolkningen på öarna var då framför allt keltisk. Då romarna behövde trupper på andra platser och nyttan av en erövring inte verkade vara stor nog jämfört med de problem den medförde kom den norra delen av Storbritannien, motsvarande Skottland (latin: Caledonia), att behålla sitt oberoende av Rom. För att stärka gränsskyddet byggde romarna både Hadrianus mur och Antonius mur. Denna kom i praktiken att bli en gräns mellan de keltiska romano-britterna och Caledonias pikterna; de senare ett äldre folkslag av okänt, men förmodat keltiskt ursprung. Med början under 300-talet kom den romerska delen att utsättas för allt mer omfattande angrepp av omgivande folkgrupper, irländare, pikter, saxare, angler och jutar blev ett allt större problem. När de romerska trupperna lämnade ön kring år 400 innebar detta att ögruppen blev lämnad åt sitt öde och snart försvann den romerska kulturen. Istället kom sydöstra delen av ön att besättas av germanska folkgrupper (saxare, angler och jutar) som bosatte sig i nuvarande England och som steg för steg erövrade det från britterna, denna konflikt gav upphov till legenden om keltiska kungen Kung Arthur. Britterna behöll dock Wales (som då även omfattade dagens Cornwall), men en del britter bosatte sig i numera franska Bretagne (dvs Lilla Britannien). På så sätt kom det ökeltiska språket bretonska att talas på kontinenten. De germanska folken bildade ett flertal kungariken som efterhand förenades som Kungariket England år 927, främst genom trycket av vikingarna, som började härja ön från slutet av 700-talet och framåt. Genom Alfred den stores ansträngningar att organisera och stärka sitt rikes försvar mot de jämförelsevis oorganiserade vikingaräderna lyckades anglo-saxerna bevara sin självständighet jämtemot vikingarna. Vikingarna lyckades dock etablera en mycket stark närvaro i nordöstra England med centrum i York, den s.k. Danelagen (the Danelaw), något som fortfarande märks i ortnamn och lokala dialekter. Vikingarnas makt över England kulminerade år 1013 då den danske kungen Sven Tveskägg gjorde sig till kung av England. Genom slaget vid Hastings 1066 lyckades dock normanderna under Vilhelm Erövraren göra sig till herrar över England. Ungefär vid denna tid gjorde gaelerna sina förflyttningar från Irland till skotska öarna och högländerna, och från denna tid hör man inte längre talas om pikterna, men väl om skotsk gaeliska, ett språk som aldrig varit dominerande i skotska lågländerna, utan bara i högländerna och på Hebriderna. Skottland enades år 843 av kungen Kenneth I av Skottland.

Geografi

Huvudartikel: Storbritanniens geografi

Administrativ indelning

Storbritannien är först och främst indelat i fyra delområden: England, Skottland, Wales samt Nordirland.
RankningRiksdelYta (km²)Yta (%)Invånare (2005)Invånare (%)
1.England130 43953.4%50 233 28083.8%
2.Skottland78 78332.3%5 003 9068.4%
3.Wales20 7988.5%2 935 2804.9%
4.Nordirland14 1215.8%1 716 9412.9%
TotaltFörenade konungariket244 140100%59 889 407100%
Den viktigaste administrativa indelningen i England, Wales och Nordirland är i grevskap (på engelska counties), vilket i svensk jämförelse närmast motsvarar landsting. I Nordirland, Wales och inom vissa delar av England, använder man sig av endast en lokal förvaltningsnivå, inte dubbla nivåer som i Sverige med både landsting och kommun. Förutom indelningen i administrativa grevskap finns en äldre indelning i historiska grevskap, vilket påminner om förhållandet med län och landskap i Sverige. I vissa fall överensstämmer indelningen i de moderna grevskapen med den historiska. Den brittiska statliga förvaltningen för England följer inte indelningen i grevskap utan är indelad i nio storregioner:
- Storlondon
- Nordvästra England (huvudort: Manchester)
- Nordöstra England (huvudort: Newcastle-upon-Tyne)
- Sydvästra England (huvudort: Bristol)
- Sydöstra England (huvudort: Guildford)
- Västra Midlands (huvudort: Birmingham)
- Yorkshire och Humber (huvudort: Leeds)
- Östra England (huvudort: Cambridge)
- Östra Midlands (huvudort: Nottingham) Storlondon har både en direktvald borgmästare och direktval regionförsamling. Regeringen ville införa direkta val till regionförsamlingen för Nordöstra England, men förslaget fick svagt stöd i en folkomröstning (21.8 procent, den 4 november 2004). Skottland har en annan förvaltningshistorik och där finns där inga grevskap idag. Där var det tidigare stad/köping (skot. burgh) som var den viktigaste administrativa indelningen från 800-talet fram till avskaffandet 1975. Då infördes en ny indelning med nio regioner på fastlandet, var för sig indelad i kommuner samt tre fristående ö-kommuner, men denna indelning varade endast till 1996. Idag har Skottland endast en föraltningsnivå med 32 kommuner (eng. local authorities / councils).

Politik

Storbritannien är en konstitutionell monarki. Staten har ett tvåkammar-system, bestående av ett överhus (House of Lords) och ett underhus (House of Commons). Underhuset består av 646 ledamöter valda från lika många valkretsar (529 ifrån England, 59 ifrån Skottland, 40 ifrån Wales, och 18 ifrån Nordirland). Överhuset består 706 ledamöter som blivit tilldelade sina platser, antingen genom arv eller i egenskap av livstids adelskap eller som biskopar i anglikanska kyrkan. Efter avvecklandet av imperiet valde många av de nya nationerna liknande politiska system. De tre dominerande partierna i det Brittiska parlamentet, där mandatfördelningen sker via valkretsar vilken verkar emot små partier, är Labourpartiet, Konservativa partiet och Liberaldemokraterna. Både i Skottland och Wales finns nationalpartier, Scottish National Party respektiv Plaid Cymru - Party of Wales, som verkar för skotsk och walesisk självständighet, och de arbetar som en grupp inom brittiska parlamentet och EU-parlamentet. På Nordirland ser det politiska landskapet annorlunda ut med två unionistpartier, Democratic Unionist Party och Ulster Unionist Party som verkar för att provinsen försätta att vara en del av staten Förenade kungarike, och två republikanska partier, Sinn Féin och Social Democratic and Labour Party som verkar för ett enat Irland, dvs att Nordirland ska återigen bli en del av staten Irland. I England finns sedan 2004 ett nytt vänster inriktad parti, Respectpartiet, som hade en ledamot vald till underhuset i allmänna valet Maj 2005. I val till det Skotska parlamentet, National Assembly of Wales och Northern Ireland Assembly, där mandatfördelningen sker proportionellt, har flera små partier nått representation: Scottish Green Party, Scottish Socialist Party, Scottish Senior Citizens Unity Party, Forward Wales, Alliance Party of Northern Ireland, Progressive Unionist Party och UK Unionist Party. I val till EU-parlamentet, där mandatfördelningen sker proportionellt, har även andra partier nått framgångar, framförallt United Kingdom Independence Party, men också Green Party of England and Wales och Veritaspartiet.

Ekonomi

Storbritannien har en mycket stor finanssektor: London är världens största finanscentrum och Skottlands huvudstad Edinburgh är Europas tredje största finanscentrum. Staten är världens 6:e största turistdestination med omkring 24 000 000 turister varje år och 1 800 000 anställda. Servicesektorn i sin helhet står för 70% av sysselsättningen. Energisektorn är även den omfattande, med en andel av BNP på 10%, större än för något annat industriland. Skottland är västeuropas näst största oljeproducent (efter Norge) och Europeiska unionens största oljeproducent och naturgasproducent. Jordbruket står för 2% av BNP och 1% av sysselsättningen. Produktionen täcker 60% av behovet. Statens viktigaste handelspartner är: Tyskland, USA, Frankrike och Nederländerna. Dess valuta är pund.

Demografi

Språk

Engelska är det dominerande språket, även om det inte är ett officiellt språk. Utöver detta talar 30% av befolkningen i Skottland (och 2% av befolkningen i Nordirland) även skotska; 28% av befolkningen i Wales även kymriska; 3% av befolkningen i Nordirland även iriska; och 2% av befolkningen i Skottland även skotsk gaeliska. I Wales är kymriska ett officiellt språk och i Skottland är skotsk gaeliska ett officiellt språk sedan Gaelic Language (Scotland) Act 2004. Skotska, iriska och korniska är officiella landsdelsspråk eller minoritetsspråk sedan 2001, när Storbritannien signerade Europarådskonventionen om landsdelsspråk och minoritetsspråk, men saknar samma statliga stöd och status som kymriska och skotsk gaeliska. Många andra språk talas av ett betydande procenttal av befolkningen i Storbritannien, särskilt i storstäder som London, Birmingham och Glasgow, till exempel urdu, gujarati, bengali, punjabi, spanska, kinesiska, somaliska och arabiska.

Religion

Storbritannien har haft en lång historia av religiösa stridigheter, både med och utan vapen. Liksom övriga delar om romarriket kom kristendomen att under 300-talet bli statsreligion i Britannia (nuvarande England, plus Wales) och få spridning bland befolkning. I samband med anglosaxarnas invasion kom de områden som de tog över, det vill säga England med undantag för Cornwall, att avkristnas och asatron fick spridning. Genom mission från den romersk-katolska kyrkan och irländska munkar kom England att återkristnas under 600- och 700-talen. Synoden i Whitby bidrog till att lösa de tvistigheter som uppstod mellan de områden som kristnats av Rom respektive Genom vikingarnas anfall kom delar att åter temporärt avkristnas under 800- och 900-talen. Skottland (latin: Caledonia) låg utanför romarriket och har en annorlunda religösa historia, men även där var det irländska munkar som kristnades landet (se Whithorn, Iona, Sankt Columba). Efter engelske kungen Henrik VIII:s brytning med Rom kom England under flera århundraden uppleva religös turbulens. Den anglikanska kyrkan, som är något av statskyrka i England fick konkurrens inte bara av den romersk-katolska kyrkan utan även bland nya grupper som bland annat puritanisterna. Genom invandring under 1900-talet har landet också fått en betydande icke-kristen befolkning samtidigt som andel som inte är troende ökat ända sedan den industriella revolutionen.

Kommunikation

Vägnätet är i jämförelse med andra länder mycket väl utbyggt i Storbritannien. Motorvägar når de allra flesta större städer i landet och motorvägarnas standard är nästan alltid mycket hög. Det är också i Storbritannien som Europas mest trafikerade motorvägar finns och dessa finns framförallt runt London. Även övriga vägar som inte har motorvägsstandard har många gånger hög klass och är välunderhållna. Järnvägarna i Storbritannien är även dessa väl utbyggda. Det var också i Storbritannien som världens allra första järnväg invigdes mellan Stockton-on-Tees och Darlington 1825. Järnvägsnätet når till de flesta platser i Storbritannien. Vissa huvudlinjer har dessutom banor utbyggda för snabbtåg som många gånger är av hög klass. Ett av de mest kända snabbtågen i Storbritannien är snabbtåget EuroStar som går från London till Paris och Bryssel. Tågen mellan London och Edinburgh är också högklassiga snabbtåg.

Kultur

Ett stort antal sporter anses ha engelsk ursprung, bland dessa finns biljard, cricket, fotboll och rugby. Golf och curling har skotsk ursprung. England har även producerat åtskilliga kända författare som John Donne, William Shakespeare, Daniel Defoe (Robinson Crusoe), Jane Austen, Charles Dickens, Agatha Christie, Barbara Cartland Colin Dexter och P.D. James. Skottland har producerat Sir Walter Scott, J. M. Barrie (Peter Pan), Robert Louis Stevenson (Skattkammarön mm), Sir Arthur Conan Doyle (Sherlock Holmes mm), Kenneth Grahame (Det susar i säven), A. A. Milne (Nalle Puh), Iain Banks och Alexander McCall Smith. Wales har producerat Bertrand Russell, Dylan Thomas, Thomas Edward Lawrence (Lawrence av Arabien) och Roald Dahl. J. K. Rowling var född och växte upp i England, och skrev sina böcker omHarry Potter i Skottland där hon också nu bor. Seamus Heaney är ifrån Nordirland. Den engelska musikscenen tillhör även den en av de mest betydande med band som Beatles, Rolling Stones, David Bowie, Led Zeppelin, Pink Floyd, Black Sabbath, Spice Girls, Take That, Sex Pistols, The Clash mm. Många skottar har också haft framgång i musikbranchen: Donovan, Lulu, Malcolm Young och Angus Young (AC/DC), Bay City Rollers, Nazareth, Gerry Rafferty, Annie Lennox (Eurythmics), Midge Ure (Ultravox), Belle & Sebastian, Texas, Shirley Manson (Garbage), Travis, Idlewild, Franz Ferdinand mm. Wales har producerat Shirley Bassey, Tom Jones, Manic Street Preachers och Stereophonics bland andra; och Stiff Little Fingers, The Undertones och Van Morrison kommer ifrån Nordirland.

Se även


- Storbritanniens geologi
- Storbritanniens miljö
- Storbritanniens skolväsende
- Sport i Storbritannien

Externa länkar

Administrativa regioner i England


- [http://www.go-east.gov.uk/ East of England]
- [http://www.goem.gov.uk/ East Midlands of England]
- [http://www.london.gov.uk/ London]
- [http://www.go-ne.gov.uk/ North East England]
- [http://www.gonw.gov.uk/ North West England]
- [http://www.gose.gov.uk/ South East England]
- [http://www.gosw.gov.uk/ South West England]
- [http://www.go-wm.gov.uk/ West Midlands of England]
- [http://www.goyh.gov.uk/ Yorkshire and the Humber] Kategori:Unioner Kategori:Storbritannien Kategori:Europas länder Kategori:Europas östater ja:イギリス ko:영국 ms:United Kingdom simple:United Kingdom th:สหราชอาณาจักร zh-min-nan:Liân-ha̍p Ông-kok

Konstitutionell monarki

En konstitutionell monarki är en statsform med en monark som statschef, men där denne har mer eller mindre begränsade befogenheter, tydligt reglerade i konstitutionen.

Konstitutionella monarkier


- Belgien
- Danmark
- Japan
- Nederländerna
- Nepal
- Norge
- Spanien
- Storbritannien, även Antigua och Barbuda, Australien, Bahamas, Barbados, Belize, Grenada, Jamaica, Kanada, Nya Zeeland, Papua Nya Guinea, Saint Christopher och Nevis, Saint Lucia, Saint Vincent och Grenadinerna , Salomonöarna och Tuvalu; (alla med samma statschef Elizabeth II av Storbritannien)
- Sverige Jämför även
- Jordanien
- Liechtenstein
- Luxemburg
- Malaysia
- Marocko
- Monaco
- Thailand

Se även


- Personalunion ja:立憲君主制 ko:입헌 군주제 ms:Raja berperlembagaan zh-min-nan:Ū hiàn-hoat ê ông-kok

Brittiska öarna

Brittiska öarna är en gemensam benämning på ögruppen bestående av Storbritannien (ö) och Irland samt över 1000 närliggande öar. Benämningen de brittiska öarna (engelska British Isles) syftar oftast på öarna som ett geografiskt begrepp, men det existerar också ett separat politiskt begrepp (eng. British Islands) som syftar på de öar eller del av ö som står under brittisk överhöghet. Skillnaden mellan det politiska begreppet och det geografiska är i stort sett att man exkluderar territoriet för Republiken Irland. Från irländsk sida finns en tendens att inte räkna Irland till de brittiska öarna överhuvud taget. Detta innebär att begreppet från irländskt perspektiv skulle vara synonymt med Storbritannien och närliggande öar.

Geografisk indelning (British Isles)


- Anglesey
- Hebriderna
- Irland
- Isle of Man
- Isle of Wight
- Orkneyöarna
- Shetlandsöarna
- Storbritannien

Politisk indelning (British Islands)


- Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland
  - Anglesey
  - Hebriderna
  - Isle of Wight
  - Orkneyöarna
  - Shetlandsöarna
  - Storbritannien
  - Provinsen Nordirland
- Isle of Man
- Kanalöarna
  - Guernsey
    - Alderney
    - Sark
  - Jersey

Se även


- Färöarna Kategori:Europa Kategori:Öar ja:ブリテン諸島 ko:영국 제도

Konstituerande länder

Konstituerande länder (eng. constituent countries) är en officiell term för att beskriva tre av de fyra delarna av unionsstaten Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland (eng. United Kingdom eller UK):
- England
- Skottland
- Wales Alla tre har tidigare varit självständiga suveräna stater, och har alltid haft egna variationer i politisk, juridisk och administrativ status. Skottland och Wales är självstyrande (se Skotska parlamentet och National Assembly for Wales). England saknar ett självstyrande parlamentet och regering, men är fortfarande tillräckligt särskiljande att vara betecknat som ett land och nation. Den fjärde delen av det förenade kungariket, Nordirland, är inte ett land eller en nation, men en del av ett land eller en nation (vilket land eller nation är en het politiskt fråga). Officiellt är Nordirland en "provins", men ordet provins kan verka obehagligt för många invånare som vill ha ett enat Irland. Anhängare av Cornwalls självstyrerörelse hävdar att Cornwall borde erkännas som en likärdig medlem av unionsstaten.

Se också


- Union (statsvetenskap)
- Brittiska öarna
- Irland
- Mebyon Kernow Kategori:Statsvetenskap Kategori:Brittisk politik Kategori:Irländsk politik Kategori:Storbritannien Kategori:England Kategori:Skottland Kategori:Wales Kategori:Nordirland Kategori:Irland

Politisk

Politik, av det grekiska ordet pólis, "stadsstat". Politik betyder ordagrant översatt: Det som rör staten. I vardagligt tal används dock begreppet politik för att innefatta maktkamp på många olika nivåer, exempelvis inom intresseorganisationer och arbetsplatser även om det som händer inom dessa organisationer inte direkt rör själva staten. I akademiskt hänseende studeras politik och politiskt relaterade ämnen inom bland annat statsvetenskap, nationalekonomi, praktisk filosofi och sociologi. Det politiska system vi har i Sverige är parlamentarisk demokrati. Politik är ett omstritt begrepp med många definitioner. En minsta gemensam nämnare är att begreppet alltid syftar på offentlig maktutövning och den process som bestämmer hur den offentliga makten utövas, det vill säga maktkamp. Vissa har argumenterat för att politikbegreppet bör vidgas till att innefatta fenomen som normalt betraktas som privata (till exempel familjeangelägenheter) eftersom dessa anses påverka resultatet av den offentliga maktutövningen och maktkampen i hög grad. Tilläggas kan att ordet idiot kommer av grekiskan idiotes som betyder en 'privat man', det vill säga motsatsen till statsman, politiker.

Se även


- Pluralism
- Demokrati
- Diktatur
- Parlament
- Regering
- Republik
- Monarki
- Folkomröstning
- Svensk politik
- Sveriges regering
- Sveriges riksdag
- Finlands regering
- Finlands riksdag
- Policy
- Ideologi
- Parti
- Myndighet
- Landsting
- Kommun
- Utomparlamentarism
- Symbolpolitik
- Språkpolitik
- Makt
- Frihet
- Lista över politiska skandaler
- ja:政治 ko:정치 ms:Politik simple:Politics th:การเมือง

Juridisk

Juridik är rättsvetenskap, d.v.s. samhällsvetenskaplig kunskap om lag och rätt, och jämväl den metodik som används av jurister. Juridiken delas traditionellt in i offentligrätt samt civilrätt. Offentligrätten delas i sin tur in en rad undergrupper där bland annat straffrätt reglerar påföljder för brott och förvaltningsrätt reglerar hur myndigheter arbetar och fungerar i sitt förhållande till medborgare. Civilrätten delas även den in i undergrupper där avtalsrätt, förmögenhetsrätt, familjerätt med mera ingår. Man kan förenklat säga att offentligrätt rör hur myndigheter förhåller sig till varandra och till medborgarna medan civilrätten rör medborgarnas rättställning mellan varandra. Juridik används inte bara för att tolka de runt 1500 lagar som blir utfärdade av riksdagen varje år utan också för att tolka avtal, föreskrifter, förhållandet melllan individer, näringsliv och organisationer samt förvaltningsrätt som reglerar förhållandet mellan individer och det offentliga. Juridiken är inte bara uppbyggd och styrd av lagar utan bygger också i stor del på principer och branschpraxis. Juridiken tolkas i första hand av jurister som tagit en juris kandidat examen vid ett svenskt universitet. Dessa tar vid behov den juridiska frågan till domstol som får lämna ett slutgiltigt avgörande vid en tvist. I ett flertal engelska länder tillämpar man common law medan man i Sverige och större delen av Europa använder sig av civil law-systemet.

Historik

: Huvudartikel: Rättshistoria Se bland annat romersk rätt och medeltida rätt.

Juridik i olika länder

Se bland annat anglosaxisk rätt och svensk rätt.

Se även


- Brott
- Domstol
- Upphovsrätt
- Juridiska branschböcker
- Rätt

Extern länk


- [http://www.kontorsproffs.nu/juridik.htm Länksamling]
- [http://www.dom.se Domstolsverket]
- [http://www.jur.lu.se Juristutbildningen i Lund] Kategori:Juridik ja:法学

England

England är en riksdel och ett av de konstituerande länderna (eng. constituent countries) inom det Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland. England är den största riksdelen både geografiskt (med 53% av ytan) och befolkningsmässigt (med 84% av befolkning), vid sidan av de tre andra Skottland, Wales och Nordirland. Ordet "England" kommer från fornengelskans Engla-lond eller Anglernas land (eng. Land of the Angles).

Historia

Angler, Bayeux Musee, Normandie, Frankrike]] Huvudartikel: Englands historia Den romerska provinsen Britannia, motsvarande England och Wales, var en av det Romerska rikets keltiska provinser. När Rom föll under 400-talet invaderade germanska stammar, exempelvis saxare, jyder och angler, och den största delen kom istället att behärskas dessa som kallade territoriet Anglernas land. De överlevande bland den keltiska befolkningen drog sig mot Wales och deras namn för England är Lloegr, vilket betyder det förlorade landet medan engelsmännens ord Welsh (walesare) betyder utlänning. Den germanska befolkningen försökte motstå invasionsförsök från normanderna, men misslyckades slutligen genom förlusten i slaget vid Hastings, 1066. Genom en stark flotta som byggdes upp av Elisabet I av England under 1500-talet kunde England bli en världsmakt. England erövrade slutligen Wales 1543, vilket blev till en integrerad del av Konungariket England, även om man i vissa sammanhang fortsatte att kalla Wales för furstendöme. Under 1600-talet genomgick England en lång och invecklad maktkonflikt under vilket kungen avsattes och landet styrdes som en republik under namnet Samväldet England (eng. Commonwealth of England). England var under denna tid även i personalunion med Skottland, under den skotska dynastin av huset Stuart. Konflikten slutade med monarken återinsattes, men att denne förlorade makten till parlamentet. År 1707 beslutade de engelska och skotska parlamenten att ingå en politisk union (Treaty of Union 1707) och länderna slogs samman till Konungariket Storbritannien (eng. Kingdom of Great Britain). I och med detta upphörde de engelska och skottska parlamenten och ersattes av det brittiska parlamentet i London. Den brittiske kungen var även kung över Irland och 1801 ingick man ett nytt unionsfördrag som skapade det Förenade konungariket Storbritannien och Irland. Efter att Irland administrativt delats på 1920-talet antog den brittiske monarken istället titeln som kung över det Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland.

Politik

England lyder direkt under det brittiska parlamentet och regeringen i London. Till skillnad från de andra riksdelarna har England inte någon egen national lagstiftande församling. Den statliga förvaltningen i England är dock uppdelad i nio storregioner. Denna indelning får närmast jämföras med de statliga länsstyrelserna i Sverige, men Storlondon har exempelvis både en direktvald borgmästare och direktval regionförsamling. Man har även gjort försök med att införa direktvalda regionförsamlingar på annat håll, men lyckades inte: regeringen ville införa direkta val till regionförsamlingen för Nordöstra England, men förslaget fick svagt stöd i en folkomröstning (21.8 procent, den 4 november 2004). Regional fördelningen av England utan direktvalda församlingar är en het politiskt fråga, med t ex Konservativa partiet starkt emot indelningen. Konservativa partiet fick mer röster än Labourpartiet in England, men hade för låg stöd i Skottland och Wales för att kunna vinna brittiska parlametsvalet 2005.
- Storlondon
- Nordvästra England (huvudort: Manchester)
- Nordöstra England (huvudort: Newcastle-upon-Tyne)
- Sydvästra England (huvudort: Bristol)
- Sydöstra England (huvudort: Guildford)
- Västra Midlands (huvudort: Birmingham)
- Yorkshire och Humber (huvudort: Leeds)
- Östra England (huvudort: Cambridge)
- Östra Midlands (huvudort: Nottingham) Den lokala eller regionala administrativa indelningen är annars grevskapet (engelska counties) och i vissa delar av landet använder man sig av endast en lokal förvaltningsnivå. Grevskapet motsvarar närmast landsting eller storkommun. Förutom indelningen i administrativa grevskap finns en äldre indelning i historiska grevskap, vilket påminner om förhållandet med län och landskap i Sverige. I vissa fall överensstämmer indelningen i de moderna grevskapen med den historiska. England utgör tillsammans med Wales ett gemensamt judiciellt och administrativt system och därför ses England och Wales i vissa sammanhang som en entitet.

Geografi

England och Wales]] Större floder:
- Thames
- Severn Större städer:
- London
- Birmingham
- Manchester
- Bristol
- Liverpool
- Leeds
- Newcastle upon Tyne
- Sheffield :Lista över städer i England

Ekonomi

Demografi

Kultur


- Engelsk litteratur
  - Shakespeare
  - Sir Thomas Browne
- Engelsk mat

Se även


- Englands fotbollslandslag
- Englands regenter

Externa länkar


- [http://www.crwflags.com/fotw/flags/gb-eng.html Englands flagga] Kategori:Europas länder Kategori:England ja:イングランド ko:잉글랜드 ms:England simple:England th:แคว้นอังกฤษ zh-min-nan:England

Skottland

Skottland (eng/sko: Scotland; gae: Alba) är en självstyrande nation och ett av de konstituerande länderna (eng. constituent countries) inom det Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland. Skottland är den näst största riksdelen (med 32% av ytan och 8% av befolkningen) efter England, följt av Wales och Nordirland. Huvudstad är Edinburgh, och största stad är Glasgow. Andra storstäder är Aberdeen och Dundee.

Historia

Huvudartikel: Skottlands historia Kungariket Skottland enades politiskt på 800-talet och hade till skillnad från den södra delen av Storbritannien, dagens England och Wales, inte lytt under det Romerska riket. Skottland var sedan ett självständigt kungarike fram till 1700-talet, med sin egen regentlängd. Den skotske kungen Jakob VI blev 1603 även kung av England (och Wales och Irland) efter att ha ärvt den engelske tronen när Elisabet I av England avled (se personalunion). Under huset Stuart genomgick Konungariket Skottland och Konungariket England (med Wales och Irland) under 1600-talet en lång och invecklad maktkonflikt under vilket monarken avsattes, och staterna styrdes som republik under flera år. Konflikten slutade dock med huset Stuart återinsattes, men monarken förlorade sin makt till de tre parlamenter (Skottlands, Englands och Irlands - Wales saknade deras egen parlament). År 1707 beslutade skotska parlamentet och engelska parlamentet att ingå en politisk union (Treaty of Union 1707) och länderna slogs samman till den ny stat Konungariket Storbritannien (eng. Kingdom of Great Britain). I och med detta upphörde de skotska och engelska parlamenten och ersattes av det brittiska parlamentet i London, England. Jakob VI och hans efterföljadre hade även blivit kungar av Irland, men det var först 1801 tog man steget fullt ut och ingick ett nytt unionsfördrag som skapade det Förenade konungariket Storbritannien och Irland. Efter att Irland uppfyllde självständighet 1921 antog den brittiske monarken istället titeln som kung över det Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland. Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland huggad sten, 600-talet - 700-talet]]Strathpeffer örnsten (Clach an Tiompain, Strathpeffer Eagle Stone), Highland, Piktisk huggad sten, 600-talet - 700-talet

Språk

Nästan alla talar engelska, och 30% talar skotska. Omkring två procent har skotsk gaeliska som sitt vardagsspråk, vilket är ett officiellt språk.

Politik

I och med unionen 1707 hade det skotska parlamentet avskaffats och Skottland lydde, precis som den engelske nationen, direkt under det brittiska parlamentet och regeringen i London. Efter en folkomröstning 1997 återupprättades dock det nya Skotska parlamentet, 1999. Även om landet varit styrt från London under 292 år, så hade Skottland alltid haft en egen förvaltning innefattande exempelvis ett eget judiciellt och rättsligt system (vilket bygger på andra principer än det engelska; se Scots Lag); ett eget utbildningssystem (t ex Skottland var det första landet i världen att ha obligatoriska skolor); national kyrka (Kirk of Scotland); och media mm.

Geografi

Tabell av storstäder (alla städer med över 50 000 invånare).
RankningStadKommunStads invånare (2005)StorstadStorstads invånare (2005)
1.GlasgowGlasgow610 268Storglasgow1 644 296
2.Edinburgh (huvudstad)Edinburgh435 791Storedinburgh696 625
3.AberdeenAberdeen183 790--
4.DundeeDundee151 592--
5.East KilbrideSouth Lanarkshire74 231Storglasgow-
6.PaisleyRenfrewshire73 074Storglasgow-
7.LivingstonWest Lothian53 798Storedinburgh-

Näringsliv

Skottlands huvudstad Edinburgh är Europas tredje största finanscentrum. Landet är en av Europas största turistdestination. Servicesektorn i sin helhet står för majoritetet av sysselsättningen. Energisektorn är även den omfattande, med en stor andel av BNP%, större än för något annat industriland. Skottland är västeuropas näst största oljeproducent (efter Norge) och Europeiska unionens största oljeproducent och naturgasproducent. Jordbruket och fiskeriet står för viktiga procenttals av BNP och sysselsättningen inom vissa regioner (t ex nord-östra Skottland, runt omkring Aberdeen). Whisky är viktigt i vissa område. Skottlands viktigaste privata företag, rankad via en kombination av omsättning och vinst (2002). Källa: [http://www.insider.co.uk/ Scottish Business Insider tidning].
RankingFöretagOmsättning (2002)
(GBP biljoner)		Antallet anställda (2002)
1.Royal Bank of Scotland
(finans)		16,815113 500
2.Standard Life
(finans)		15,01014 222
3.Halifax Bank of Scotland
(finans)		7,54663 982
4.Scottish Power
(energi, vatten, telekoms mm)		5,27313825
5.Scottish Widows
(finans)		4,4564500
6.Scottish and Southern Energy
(energi, vatten, telekoms mm)		4,0659 474
7.Scottish and Newcastle
(bryggerier)		4,53549 645
8.Abbey Scotland
(finans)		2,3803 330
9.Aegon UK
(finans)		4,1585 044
10.Talisman Energy UK
(olje och naturgas)		1,156179
11.FirstGroup
(transport)		2,29157 119
12.Kerr-McGee GB
(olje och naturgas)		0,614184

Administrativ indelning

Den lokala förvaltningsstrukturen i Skottland var i princip oförändrad från 800-talet fram till 1975 då det tidigare begreppet stad/köping (skot. burgh) avskaffades och ersattes med en ny indelning i nio regioner på fastlandet, var för sig indelad i kommuner, samt tre fristående ö-kommuner. Detta system varade dock endast till 1996 och idag har Skottland en föraltningsnivå med 32 kommuner (eng. local authorities / councils).
- Angus
- Aberdeenshire
- Aberdeen
- Argyll och Bute
- Clackmannanshire
- Dumfries och Galloway
- Dundee
- East Ayrshire
- East Dunbartonshire
- East Lothian
- East Renfrewshire
- Edinburgh
- Falkirk
- Fife
- Glasgow
- Highland
- Inverclyde
- Midlothian
- Moray
- North Ayrshire
- North Lanarkshire
- Orkneyöarna
- Perth och Kinross
- Renfrewshire
- Scottish Borders
- Shetlandsöarna
- South Ayrshire
- South Lanarkshire
- Stirling
- West Dunbartonshire
- West Lothian
- Yttre Hebriderna (Na h-Eileanan Siar, Western Isles, Outer Hebrides) Det fanns också administrativa indelningar med burghs (motsvarar svenska ord "borg") och historiska grevskap. historiska grevskapTrossachs, Stirling kommun

Skotska världsarv

Skottland har fyra världsarv: Edinburgh, St Kilda, Skara Brae och New Lanark.

Se även


- Näringsliv
  - Adam Smith
  - James Watt
  - Alexander Graham Bell
  - Whisky
- Politik
  - G8-mötet i juli 2005
  - Unionsflagga (Storbritannien)
- Historia
  - Skotska frihetskriget
  - William Wallace
  - Stone of Scone
  - Macbeth av Skottland
  - Maria Stuart
  - Malcolm Sinclair
  - Svenska Ostindiska Companiet
  - Alexander Selkirk
- Kultur
  - Sean Connery
  - Ewan McGregor
  - Braveheart
  - Charles Rennie Mackintosh
  - Franz Ferdinand (band)
  - Haggis
  - Kilt
  - Säckpipa
  - Loch Ness-odjuret
- Religion och filosofi
  - Iona
  - Columba
  - Duns Scotus
  - David Hume
  - David Livingstone
- Sport
  - Skottlands fotbollslandslag
  - Golf
  - Curling
  - Shinty
  - Highland Games
  - Jim Clark
  - Jackie Stewart
  - Colin McRae
  - David Coulthard
- Natur och djur
  - Lunnefågel
  - Havssula
  - Dolly (får)
  - Highland Cattle
  - Aberdeen Angus
  - Shetlandsponny
  - Clydesdale
  - Cairnterrier
  - Collie
  - Bordercollie
  - Shetland sheepdog
  - Gordonsetter
  - Skotsk hjorthund
  - Skotsk terrier
  - Skyeterrier
  - West highland white terrier
- Vetenskap
  - John Napier
  - David Gill
  - Alexander Fleming
  - James Clerk Maxwell

Externa länkar


- [http://www.walkingtree.com/ Mercator Atlas of Europe] - Kartor av Skottland ("Scotia") och Hebriderna och Orkneyöarna ("Herbrides & Orcades") circa 1564.
- [http://www.scottish.parliament.uk/ Scottish Parliament] - Skotska parlamentet, officiel websida
- [http://www.scotland.gov.uk/ Scottish Executive] - Skottlands regering - officiel websida
- [http://www.gro-scotland.gov.uk/ General Register Office for Scotland]
- [http://www.scrol.gov.uk/ Scottish Census Results On Line] - folkräkning statistik
- [http://www.sns.gov.uk Scottish Neighbourhood Statistics] - befolkning statistik
- [http://www.visitscotland.com/ Visit Scotland] - turism
- [http://www.scottish-enterprise.com/sedotcom_home/services_to_business_international/lis/aboutscotland/about_scotland-keyfacts.htm Scottish Key Facts]
- [http://www.scotlandroyalty.org/ Scotland Royalty - Skotska kungahuset]
- [http://www.bbc.co.uk/scotland/ BBC Scotland]
- [http://www.bbc.co.uk/history/state/nations/ BBC Nations] - Skottlands historia
- [http://www.macs.hw.ac.uk/britishisles/ Brittiska öarna]
- [http://www.scotlanddirectory.co.uk/ Scotland Directory]
- [http://www.scotlandspeople.gov.uk/ Scotland's People]
- [news:soc.culture.scottish soc.culture.scottish usenet newsgroup]
- [http://www.siliconglen.com/ Silicon Glen] Kategori:Europas länder Kategori:Skottland als:Schottland ja:スコットランド ko:스코틀랜드 ms:Scotland simple:Scotland

Wales

Wales (kym. Cymru) är en delvis självstyrande riksdel och ett av de konstituerande länderna (eng. constituent countries) inom det Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland. Wales (med 8.5% av ytan och 5% av befolkningen), är större än Nordirland, men är ändå den minsta riksdelen efter England och Skottland på ön Storbritannien.

Historia

Huvudartikel: Wales historia Den romerska provinsen Britannia, motsvarande Wales och England, var en av det Romerska rikets keltiska provinser. När Rom föll under 400-talet invaderade germanska stammar England, och de överlevande bland den keltiska befolkningen drog sig mot Wales. Det keltiska namnet för England är Lloegr, vilket betyder det förlorade landet, medan engelsmännens ord Welsh (walesare) betyder utlänning. Wales var ett i huvudsak självständigt rike så sent som under 1200-talet, med Llewellyn Mawr (Llewellyn den store) som främst bland furstarna. Hans sonson Llewellyn ap Gruffydd (även benämnd Llewellyn Olaf = den siste) var den siste "Prince of Wales" som inte hörde till engelska kungahuset. Han erkände Henrik III som kung, men när Henrik III dog 1272 och efterträddes av sin son Edward I vägrade Llewellyn att lyda Edward, och Wales' självständighet gick förlorad i krig 1277-1282. Edward I var den förste engelske kungen att 1301 utse sin äldste son (blivande Edward II) till "Prince of Wales", vilket skedde vid en kröning i Caernarfon. Det sista verkliga upprorsförsöket slogs ned 1409, och Wales blev genom Unionsakten av 1536 en integrerad del av England. Under 1600-talet genomgick England med Wales en lång och invecklad maktkonflikt under vilket kungen avsattes och landet styrdes som en republik. England var under denna tid även i personalunion med Skottland, under den skotska dynastin av huset Stuart. Konflikten slutade med monarken återinsattes, men att denne förlorade makten till parlamentet. År 1707 beslutade de engelska och skotska parlamenten att ingå en politisk union (Treaty of Union 1707) och länderna slogs samman till Konungariket Storbritannien (eng. Kingdom of Great Britain). Den brittiske kungen var även kung över Irland och 1801 ingick man ett nytt unionsfördrag som skapade det Förenade konungariket Storbritannien och Irland. Efter att Irland administrativt delats på 1920-talet antog den brittiske monarken istället titeln som kung över det Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland.

Politik

Wales lyder i likhet med England direkt under det brittiska parlamentet och regeringen i London. Wales utgör tillsammans med England ett gemensamt judiciellt och administrativt system och sedan 1955 utfärdas lagstiftning för England och Wales, medan man tidigare enbart nämnde England. Sedan 1955 är också Cardiff/Caerdydd vara huvudstad i Wales. Efter en folkomröstning upprättades Wales nationalförsamling (National Assembly for Wales) 1998. De första valen till till nationalförsamlingen hölls 1999, och Labourpartiet har varit det styrande partiet på regional nivå till dags dato. Nationalförsamlingen kan inte lagstifta och inte ta ut några skatter men innebär ändå att man har en politisk församling genom vilken väljarna kan utkräva ansvar gentemot den politiska makten. Den viktigaste administrativa indelningen i Wales är i grevskap, vilket i svensk jämförelse närmast motsvarar ett landsting eller en storkommun. Förutom indelningen i administrativa grevskap finns en äldre indelning i historiska grevskap, vilket påminner om förhållandet med län och landskap i Sverige. I vissa fall överensstämmer indelningen i de moderna grevskapen med den historiska.

Geografi och kultur

Wales yta är c:a 20 000 km2 och har omkring 3 miljoner invånare. Huvudstad är Cardiff/Caerdydd. Andra större städer är Swansea/Abertawe, Newport/Port Newydd, Aberystwyth, Bangor och Merthyr Tydfil. De två officiella språken är engelska och walesiska (kymriska, cymraeg). Walesiska tillhör de keltiska språken och c:a 20% av befolkningen kan tala det. I äldre tid hade walesarna det för keltiska folk karakteristiska tillägget till efternamnet, i Skottland "Mac" som i "Macgregor" och på Irland "O" som i "O'Reilly". Det walesiska "Ab" förbjöds av den engelske kungen, men lever kvar i namn som "Bevan", urspr. "Ab Evan". En framträdande roll i den walesiska kulturen intas av sången.

Övrigt

Wales är medlem i internationella fotbollsförbundet, FIFA.

Externa länkar


- [http://www.gigaflop.demon.co.uk/aber/to1300.htm History of Aberystwyth (privat webbplats)]
- [http://www.wales-calling.com/prince.htm Prince of Wales - a History (turistinformation)] Kategori:Europas länder Kategori:Wales als:Wales ja:ウェールズ ko:웨일스 simple:Wales th:เวลส์ zh-min-nan:Cymru

Storbritannien (ö)

Storbritannien är den största av de Brittiska öarna och Europas största ö. Ön är cirka 219 000 km² stor. Den tillhör staten Storbritannien och delas politiskt och kulturellt in i England, Wales och Skottland.

Natur

Mänsklig verksamhet

Se Storbritanniens historia. Kategori:Storbritannien ko:그레이트브리튼 섬 ja:グレートブリテン島 simple:Great Britain

Provins

En provins är en administrativ region, ett förvaltningsområde som normalt ligger på en nivå närmast under den nationella nivån. Uttrycket härstammar från romerska riket, där nivån närmast under kejsarens, den centrala nivån, benämndes provincia. Följande länder är indelade i provinser:
- Argentina
- Belgien
- Filippinerna
- Indonesien
- Italien (se Italiens regioner och provinser)
- Kanada (se Kanadensiska provinser och territorier)
- Kina
- Korea
- Nederländerna
- Pakistan
- Peru
- Sydafrika
- Spanien
- Syrien
- Thailand Storbritannien är en unionstat med fyra riksdelar, men bara Nordirland är en provins. De andra tre riksdelar - England, Skottland och Wales - är konstituerande länder eller nationer.

Se även


- Delstat Kategori:Regionala politiska indelningar ja:省 ko:도 (행정 구역) th:จังหวัด

1801

Händelser


- 2 april - Brittiska flottan besegrar den danska på Köpenhamns redd, varefter Storbritannien tvingar Danmark att lämna neutralitetsförbundet.
- 19 april - Brittiska flottan har fortsatt mot Karlskrona, för att anfalla den svenska flottbasen, vilket dock avstyras vid budet om den ryske tsaren Paul I:s död.
- 22 april - Produktplakatet, som säger att utländska fartyg endast får införa varor från det egna landet (och dess kolonier) till Sverige, upphävs.
- Smittkoppsvaccination prövas för första gången i Sverige i Malmö.
- Fredrik Wilhelm von Ehrenheim blir ny svensk kanslipresident.
- Författaren Carl Gustaf af Leopold utger Afhandling om svenska stafsättet som blir normgivande för den moderna svenskan.
- Gustav IV Adolf beger sig på harjakt i Skåne, vilket förundrar allmogen, som aldrig tidigare har sett kungen.
- Storbritannien ockuperar den svenska kolonin Saint-Barthélemy i Västindien.
- En svensk flotta sänds till Medelhavet för att försöka få till stånd ett fredsavtal med Barbareskstaterna.
- Jyväskylä i Mellersta Finland får marknadsrättigheter.

Födda


- 23 januari - Lars Johan Hierta, tidningsman, bokförläggare, företagare och politiker, grundare av tidningen Aftonbladet.
- 10 mars - Nils Samuel von Koch, svensk justitiekansler.
- 24 mars - Immanuel Nobel, svensk ingenjör, arkitekt, uppfinnare och industriman.
- 6 april - Hugo Henry Rose, brittisk fältmarskalk.
- 30 juni - Frédéric Bastiat, fransk klassisk liberal författare och politisk ekonomiteoretiker.
- 17 augusti - Fredrika Bremer, svensk författare.
- 21 augusti - Henrik Bernhard Palmær, svensk författare, tidningsman och riksdagsman, grundade Östgöta Correspondenten.
- 17 december - Etienne Joseph Louis Garnier-Pagès, fransk politiker.
- George Biddel Airy, engelsk astronom
- Sofia Vilhelmina av Wasa, svensk prinsessa, dotter till Gustav IV Adolf och Fredrika av Baden.

Avlidna


- 13 januari - Robert Orme, brittisk historiker.
- 25 mars - Novalis, pseudonym för Friedrich Leopold, romantisk tysk poet och novellist.
- 28 mars - Sir Ralph Abercromby, brittisk general. Kategori:Årtal Kategori:1800-talet (decennium) ko:1801년 ms:1801 simple:1801

Treaty of Union 1707

Se även



Kronkoloni

Kronkoloni, eng. Crown Colony, är beteckningen på vissa ej självstyrande kolonier inom det brittiska imperiet. Kategori:Storbritannien ja:イギリスの海外領土

Kanalöarna

Kanalöarna (en. Channel islands) eller Normandiska öarna (fr. Îles Anglo-Normandes) är en ögrupp i Normandiska viken av Engelska kanalen utanför Frankrikes kust. Öarna lyder under den brittiska kronan, men tillhör inte det Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland, och är det enda som idag återstår av den brittiske monarkens feodala hertigdöme Normandie. Kanalöarna är indelade i två självstyrande bailiwicks, Jersey och Guernsey, som var för sig har egna system med domstolar, lagstiftande församling, beskattningsrätt, etc. Jersey har en större folkmängd, men de flesta av de bebodda öarna tillhör Guernsey. Ögruppen består av de större öarna Jersey, Guernsey, Alderney, Sark och Herm samt flera mindre öar Jethou, Brecqhou och Lihou, med en total areal av 194 km2 (mätt 1913). Öarna står visserligen under brittisk överhöghet men räknas inte i geografiskt hänsende till de brittiska öarna. Kanalöarna ockuperades under andra världskriget av Tyskland. Victor Hugo tillbringade många år i exil på Guernsey och skrev Samhällets olycksbarn (Les miserables) där.

Se även


- Isle of Man Kategori:Kanalöarna ja:チャンネル諸島 simple:Channel Islands

Guernsey

Guernsey är en av Kanalöarna, the Channel Islands, mellan Storbritannien och Frankrike, strax utanför Normandies kust. Guernsey är till yta och folkmängd den näst största av Kanalöarna, efter Jersey. Huvudstad är St. Peter Port. Guernsey är ett självstyrande fögderi (bailiwick) som lyder direkt under den brittiska monarken och ingår inte i det Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland. I The Bailiwick of Guernsey ingår förutom huvudön Guernsey även öarna Alderney, Sark, Herm och ett antal mindre öar. Fögderiets politiska och judiciella struktur är komplex men administrativt lyder hela området under en fogde (bailiff) som presidierar över en lagstiftande ständerförsamling (States of Deliberation) och en kunglig hovdomstol (Royal Court). Monarken företräds personligen av en guvernör (lieutenant governor) vilken i praktiken endast har en ceremoniell roll. Herm Öarna Alderney och Sark ingår visserligen i fögderiet, men är i förhållande till Guernsey sina egna underlydande småstater med omfattande självstyre. Alderney har sin egen lagstiftande ständerförsamling (States of Alderney) och rättsväsende. Sark har en egen lagstiftande församling (Chief Pleas) och domstol under öns feodalherre (Seigneur). Även Herm åtnjuter i teorin självstyre från Guernsey, men eftersom ständerförsamlingen sedan mitten av 1900-talet är ägare till ön, är detta självstyre i praktiken satt ur spel. Herm köptes efter andra världskriget för att tjäna som naturpark och är den minsta av Kanalöarna som är öppen för allmänheten. Även Lihou och Jethou har köpts eller hyrts in av ständerförsamlingen från den brittiska kronan efter andra världskriget. Småöarna Burhou och Brechou är underlydande till Alderney respektive Sark. Från 1940 till 1945 var Guernsey, liksom de övriga Kanalöarna, ockuperat av tyskarna. Kanalöarna var den enda del av brittiskt territorium som Nazityskland lyckades besätta under andra världskriget. Sedan den 1 oktober 1969 har Guernsey egna frimärken.

Se även


- Jersey

Externa länkar


- http://www.gov.gg/ ja:ガーンジー島 ko:건지 섬 simple:Guernsey zh-min-nan:Guernsey

1927

Händelser


- 2 januari - Göteborgs två största bryggerier går ihop till AB Pripp & Lyckholm.
- 14 mars - Europas starkaste radiosändare tas i drift i Motala. Radiotjänsts program kan nu höras i hela Syd- och Mellansverige.
- 31 mars - Jacob Wallenberg, 35, blir vd för Stockholms Enskilda Bank. Lillebror Marcus, 28, blir vice vd.
- 4 april - Fritz Langs film Metropolis har Sverigepremiär.
- 14 april - Den första serietillverkade Volvobilen rullar ut från fabriken. Produktionen är fem bilar per dag och priset är 4.800 kronor.
- April – Mississippifloden råkar ut för en mycket stor översvämning, som drabbar över 700 000 personer.
- 20 maj - Den svenska riksdagen antar en skolreform som öppnar läroverken på samma villkor för flickor som för pojkar och ger alla samma rätt till undervisning. Den fyraåriga folkskolan blir allmän bottenskola för den högre undervisningen. Realskolan blir fyra- eller femårig.
- 20-21 maj - Svenskättlingen Charles Lindbergh flyger ensam över Atlanten, från New York till Paris på 33,5 timmar i sitt flygplan The Spirit of St. Louis.
- 16 juni - En direkt telefonlinje mellan Stockholm och Paris öppnas. En vecka senare kommer en direktlinje till London.
- 8 juli - Vilhelm Mobergs genombrottsroman Raskens utkommer.
- 31 juli - Solvalla travbana invigs.
- 12 september - Den amerikanska filmen Åtrå, vilken gör Greta Garbo till internationell storstjärna och även har Lars Hanson i en roll, har svensk premiär.
- 15 september
  - Hjalmar Gullberg debuterar med diktsamlingen I en främmande stad.
  - Svenska tändsticksaktiebolaget köper Japans största tändsticksbolag.
- September - En svensk expedition under ledning av Einar Gjerstad avreser till Cypern för att göra utgrävningar. Expeditionen, som även består av John Lindros, Alfred Westholm och Erik Sjöqvist, kommer att bli kvar på Cypern till 1931.
- 6 oktober - Filmen Jazzsångaren med Al Jolson, världens första ljudfilm, har premiär.
- 15 oktober - Gustaf Hellströms roman Snörmakare Lekholm får en idé utkommer.
- 27 oktober - Ett minnestal hålls över Svante Arrhenius vid Kemistsamfundets sammanträde.
- 31 oktober - Ostkustbanan mellan Gävle och Härnösand invigs.
- 5 november - Efter en storaffär med franska staten behärskar Svenska Tändsticksaktiebolaget en stor del av världsproduktionen av tändstickor.
- 12 november – Leon Trotskij utesluts ur Sovjetunionens kommunistiska parti varigenom Josef Stalin får full makt över partiet.
- 29 november - Det första telefonsamtalet mellan Stockholm och New York utväxlas.
- 13 december - För första gången arrangeras ett Luciatåg i Stockholm av Stockholms-Tidningen - med Lucia på hästryggen.
- En utredning om sterilisering av "i biologiskt avseende mindervärdiga" tillsätts av den svenska riksdagen.
- Det svenska Riksförbundet landsbygdens folk (RLF), en facklig organisation för jordbrukare, bildas.
- Munckska kåren bildas i Stockholm av pensionerade generalen Bror Munck i samförstånd med polischefen i Stockholm och med överståthållarens gillande. Det är en hemlig beväpnad frivillig skyddskår om cirka 2.000 man. Den ska bistå polisledningen i händelse av försök till kommunistiskt maktövertagande.
- Debattorganet Ny militär tidskrift grundas av några yngre officerare som efter nedrustningen 1925 vill verka för ett starkare svenskt försvar.
- Pyramiden, en av de svenska kolgruvorna på Spetsbergen, säljs till Sovjetunionen.
- Sverige får en generell utlänningslag.
- Det svenska företaget Skoglund och Olson (Seto) i Gävle börjar tillverka leksaksbilar i gjutjärn, något som är ovanligt för svenska leksakstillverkare. Produktionen påger till 1938.
- Cessna Aircraft Company grundas.

Födda


- 5 januari - Satguru Sivaya Subramuniyaswami, hindu-guru.
- 17 januari
  - Astrid Bergman-Sucksdorff, svensk fotograf och författare.
  - Nils Eklund, svensk skådespelare.
  - Eartha Kitt, amerikansk sångerska.
- 20 januari - Lars Granberg, svensk skådespelare.
- 23 januari - Bal Thackeray, indisk radikalt nationalistisk politiker.
- 27 januari - Bengt Öste, svensk journalist.
- 28 januari - Per Oscarsson, svensk skådespelare.
- 30 januari - Olof Palme, svensk statsminister 1969-1976 och 1982-1986.
- 2 februari - Stan Getz, amerikansk jazzsaxofonist.
- 3 februari - Leppe Sundevall, svensk jazzmusiker (trumpet).
- 18 februari - Ulla Andreasson, svensk skådespelare.
- 20 februari
  - Roy Cohn, amerikansk politiker och jurist.
  - Sidney Poitier, amerikansk skådespelare, regissör och producent.
- 21 februari
  - Lars Engström, svensk regissör och skådespelare.
  - Hubert de Givenchy, fransk modeskapare.
- 24 februari - Stig Ramel, svensk affärsman och författare, vd för nobelstiftelsen 1972-1992.
- 27 februari - Jarl Kulle, svensk skådespelare.
- 28 februari - Krishan Kanth, indisk politiker, vicepresident 1997-2002.
- 1 mars - Harry Belafonte, amerikansk sångare och skådespelare.
- 6 mars - Gordon Cooper, amerikansk astronaut.
- 7 mars - Lars Elldin, svensk skådespelare.
- 16 mars
  - Brita Billsten, svensk skådespelare.
  - Vladimir Komarov, rysk kosmonaut.
- 21 mars - Hans-Dietrich Genscher, tysk politiker, utrikesminister 1974-1992.
- 24 mars - Martin Walser, tysk författare, dramatiker och manusförfattare.
- 27 mars - Mstislav Rostropovich, rysk cellist och dirigent.
- 28 mars - Marianne Fredriksson, svensk författare och journalist.
- 31 mars - Eduardo Martínez Somalo, spansk kardinal i Romersk-katolska kyrkan, camerlengo från 1993.
- 2 april - Ferenc Puskas, ungersk fotbollsspelare.
- 5 april - Leo Myhrán, svensk skådespelare och inspicient.
- 6 april - Gerry Mulligan, amerikansk jazzmusiker barytonsaxofonist.
- 8 april - Lennart Swahn, svensk TV-programledare.
- 16 april - Benedictus XVI, född Joseph Alois Ratzinger, påve från 2005.
- 20 april - Phil Hill, amerikansk racerförare.
- 23 april - Wilfred D'Souza, indisk politiker, före detta chefsminister i Goa.
- 25 april - Albert Uderzo, fransk tecknare, Asterix skapare.
- 27 april - Coretta Scott King, änka efter Martin Luther King.
- 1 maj - Albert Zafy, president i Madagaskar 1993-1996.
- 5 maj - Sylvia Fedoruk, kanadensisk fysiker och politiker.
- 7 maj - Elisabeth Söderström, svensk operasångerska (sopran).
- 11 maj
  - Hans-Eric Hellberg, svensk författare.
  - Ulla Sjöblom, svensk skådespelare och sångerska.
- 13 maj - Herbert Ross, amerikansk filmregissör, filmproducent, koreograf och skådespelare.
- 22 maj - George A Olah, ungersk-amerikansk kemist. Nobelpristagare.
- 25 maj - Robert Ludlum, amerikansk författare.
- 27 maj - Jackie Söderman, svensk regissör och koreograf.
-