:: wikimiki.org ::

Storkonflikten 1980

Storkonflikten 1980

Med storkonflikten 1980 avses den omfattande strejk (storstrejk) som pågick i Sverige 1980. Konflikten inleddes med att 14 000 personer togs ut i strejk 25 april. Arbetsgivarna svarade på strejken med en lockout. Konflikten varade i ungefär två veckor innan arbetsgivarna fick ge sig och gå med på fackföreningarnas krav. Konflikten fick omfattande följder: bl.a. sändes endast nyheter i svensk TV eftersom teknikerna i Kaknästornet togs ut i strejk. Åtminstone Expressen minskade på bilagorna eftersom man befarade brist på tidningspapper. I Stockholm fanns inga allmänna kommunikationer, och enligt en tidningsuppgift började bilköerna in till stan under morgonen redan i Hallunda. En av de fackföreningar som tog ut sina medlemmar i strejk var SKTF, då lett av Björn Rosengren. Konflikten pågick till den 10 maj. Kategori:Arbetskonflikter Kategori:Sveriges historia:1980-talet

Strejk

Strejk, arbetsvägran från arbetstagare på en arbetsplats. Strejk har ända sedan fackföreningsrörelsen första tid varit arbetstagarnas yttersta vapen i konflikter med arbetsgivare. Vid en strejk blockeras arbetsplatsen så att inget eller endast begränsat arbete kan utföras där. Under fackföreningsrörelsens barndom kunde arbetsgivaren ibland anskaffa strejkbrytare, så kallade svartfötter, som utförde arbetet. Våldsamma konflikter kunde då uppkomma mellan strejkande och strejkbrytare, se Amaltheadådet. I moderna avtalsrörelser är strejk fortfarande arbetstagarsidans yttersta vapen, motsvarat av arbetsgivarens möjlighet till lockout. Som en markering av förhandlingspositionen kan då en strejk utlysas till ett visst datum. Vilka som skall delta i strejken talas också om. Strejken kan avse alla anställda inom ett eller flera fackförbund i hela branscher eller begränsas till särskilt utvalda nyckelpersoner eller gälla bara deltid (jämför övertidsblockad).

Historia

Strejker motsvaras i viss mån av gesälluppror under 1700-talet men är i huvudsak en företeelse som uppkom i samband med industrialismens genomslag. På de stora industriarbetsplatserna som då skapades ersattes ägaren av ett aktiebolag och det personliga förhållandet mellan en arbetsgivare och arbetstagarna försvann. Samtidigt blev detta grogrunden för fackföreningsrörelsens och socialismens framväxande i takt med att arbetarna i allt högre grad organiserade sig och gemensamt krävde förändringar av arbetsvillkor, löner, arbetstider och anställningstrygghet. Strejker har emellertid använts även för politiska ändamål, så kallade politiska strejker - den Politiska storstrejken 1902 hade exempelvis som syfte att understyka kraven på allmän rösträtt. Storstrejker (generalstrejker eller masstrejker) där konflikter sprider sig till flera områden, ofta som sympatiåtgärder, förekom tidigt (Belgien 1893, 1902 och 1913, Ryssland och Finland 1905 och 1917, Ungern 1907). Den svenska storstrejken 1909 är ett typexempel på denna typ av generalstrejk, även i internationellt perspektiv.

Internationellt

En milstolpe i fackföreningsrörelsens historia är generalstrejken i Chicago, Illinois 1886, då 300 000 arbetare strejkade (inkluderat strejkande i andra städer än Chicago) för 8 timmars arbetsdag. Konflikten fick våldsamma följder med flera dödade och datumet, den 1 maj, lever vidare i den internationella arbetarrörelsens firande av 1 maj.

Sverige

Den tidiga fackföreningshistorien i Sverige kulminerade i 1909 års storstrejk och händelserna i Ådalen 1931. Vid 1909 års storstrejk var som mest omkring 250000 arbetare inblandade i stridsåtgärder (under augusti 1909).

Förekomst av strejker i olika branscher

Den tidiga historien dominerades av strejker inom tillverkningsindustri. Särskilt utsatta var industri med råvaruförädling och industrin i storstäderna - Norrland, Stockholm, Göteborg och Malmö var de oftast drabbade områdena. I modern tid har den privata sektorn alltmer förskonats från konflikter som gått ända till strejk, eller hanterat konflikterna så att endast mindre strejker och lockouter kommit till stånd. I takt med allt hårdare ekonomiska villkor i den offentliga sektorn har denna istället drabbats av allt fler konflikter.

Regelverk

Strejker regleras i avtal (se avtalsrörelse) mellan å ena sidan fackföreningar och å andra sidan arbetsgivarorganisationer. I dessa avtal regleras även under vilka former parternas stridsåtgärder skall lyda, och brott mot dessa former klassas som avtalsbrott. En vild strejk är en strejk som inte följer dessa regler.

Medling

I en konflikt som pågått en tid eller som hotar att medföra bestående skador för inblandade eller tredje part kan medlare utses, under vissa förhållanden kan medling påtvingas parterna. I yttersta fall kan ett medlingsbud påtvingas parterna genom lagstiftning.

Strejkförbud

Vissa samhällsnödvändiga funktioner är förbjudna att strejka, exempelvis polis, brandkår och viss sjukvårdspersonal. Andra stridsåtgärder som övertidsblockad kan dock ändå komma ifråga.

Jämför

- Svenska Arbetsgivarföreningen
- Landsorganisationen
- Syndikalisterna
- Fackförening
- Ådalen
- Amaltheadådet
- Kollektivavtal
- Strejkförsäkring
- Sundsvallsstrejken Kategori:Arbetsrätt

Sverige

Konungariket Sverige är en konstitutionell monarki i norra Europa, beläget på den skandinaviska halvön. Landet gränsar till Norge i väster, Finland i nordost, samt Danmark i sydväst via Öresundsbron. De omgivande vattnen är Bottenviken och Bottenhavet som utgör en del av Östersjön, samt i sydväst Skagerack, Kattegatt och Öresund. Utgör en del av det geografiska område kallat Norden. Huvudstad är Stockholm. De därefter största städerna är i storleksordning Göteborg, Malmö, Uppsala, Linköping, Västerås, Örebro, Norrköping, Helsingborg och Jönköping (se även svenska orter).

Historia

Huvudartikel: Sveriges historia Sveriges historia Sedan inlandsisen drog sig tillbaka befolkades den skandinaviska halvön av söderifrån kommande samlare och jägare i olika vågor. Området var splittrat i flera olika maktcentra men ett av dessa, Svealand, fick ett dominerande inflytande. Kungamakten stärkte sitt grepp under 1300-talet och hela Norden förenades i Kalmarunionen. Av flera anledningar splittrades denna och efter ett inbördeskrig kunde Gustav Vasa ta makten över Sverige. Under 1600-talet kunde Sverige genom sin krigsvana armé bli en europeisk stormakt. Under det följande århundradet saknades resurser att hålla kvar alla besittningar och 1809 förlorades östra rikshalvan till Ryssland. 1800-talets industrialisering kom förhållandevis sent till Sverige men byggandet av järnvägar från 1860-talet kom att betyda mycket. Företag inom elektronik och kemi som L.M. Ericsson och Nitroglycerin Aktiebolaget fick en internationellt betydelsefull ställning. Under första världskriget var Sverige neutralt. 1921 fick Sverige allmän rösträtt och en socialdemokratisk regering med Hjalmar Branting. Även under andra världskriget hoppades de nordiska länderna kunna vara neutrala men denna förhoppning gick i kras genom Sovjetunionens anfall på Finland och Nazitysklands anfall på Danmark och Norge och detta tvingades Sverige att föra en pragmatisk politik visavi omvärlden. Efter krigsslutet tillträdde en socialdemokratisk regering och under 1950- och 1960-talen gjordes flera reformer inom arbetsmarknads- och socialpolitiken. Den ekonomiska högkonjunkturen under dessa år gjorde att många kunde ta del av en stigande levnadsstandard. Den svenska säkerhetspolitiken byggde på att alliansfriheten i fredstid skulle stärka neutraliteten vid ett krig. Senare har det dock visat sig att den formella alliansfriheten inte förhindrade ett nära vapentekniskt samarbete med NATO. Detta hindrade inte statsminister Olof Palme från att driva en offensiv utrikespolitik med kritik mot Vietnamkriget och apartheid i Sydafrika. Under 1970-talet försämrades ekonomin och energifrågan blev aktuell. Kritiken mot kärnkraften ledde till att riksdagen beslutade att inga fler kärnkraftverk skulle byggas. Genom Berlinmurens fall 1989 kom det till en omprövning av den svenska alliansfriheten som ledde till att regeringen ansökte om medlemskap i EU. Efter förhandlingar blev Sverige medlem 1995.

Politik

Huvudartikel: Sveriges politik Sveriges politik Sverige är en konstitutionell monarki. Sveriges tron associeras inte längre med någon egentlig makt; landet är i stället en representativ demokrati och styrs av en regering ledd av en statsminister som utses av en folkvald riksdag (parlament), inför vilken regeringen är ansvarig. Riksdagen väljs vart fjärde år. Under större delen av 1900-talet har det funnits i huvudsak fem partier i den svenska riksdagen som representerat kommunism, socialdemokrati, socialliberalism, agrara frågor och liberalkonservatism. Sveriges socialdemokratiska arbetareparti har varit dominerande i svensk politik sedan 1930-talet och satt i regeringsställning fram till 1976. År 1982 blev socialdemokraterna åter ett regeringsparti och har, med undantag av tre år i början av 1990-talet, förblivit det. Runt 1990 förändrades partistrukturen något. År 1988 lyckades Miljöpartiet de Gröna (mp) komma in i riksdagen, 1991 åkte Miljöpartiet ur och istället kom Kristdemokratiska Samhällspartiet (kds) och Ny Demokrati (nyd) in. 1994 kom Miljöpartiet åter in i riksdagen och Ny demokrati åkte ut. Sedan dess har riksdagen bestått av dessa partier. Även de andra partierna anses ha förändrats under 1990-talet. I val till landsting och kommunfullmäktige är det i stort sett samma partier som brukar få röster, med undantag för regionala partier och vissa andra, såsom Sveriges Pensionärers Intresseparti och Sverigedemokraterna.

Geografi

Huvudartikel: Sveriges geografi Sveriges geografi). Hela landet är täckt av snö.]] Sverige har ett oftast milt tempererat klimat trots sitt nordliga läge, vilket beror på värme från Golfströmmen. I södra Sverige är lövträd dominerande, i norra barrskogar och härdiga björkar vilka dominerar landskapet. Ovanför polcirkeln går solen inte ner under sommaren, och midvinternatten avbryts där endast av några timmars gryning och skymning. Öster om Sverige ligger Östersjön och Bottniska viken, vilket ger landet en lång kustlinje, vilken i sig också påverkar klimatet. I väst ligger skandinaviska fjällkedjan, också kallad Skanderna eller skämtsamt Kölen, som skiljer Sverige från Norge. Riksgränsen följer alltsedan 1700-talet ganska exakt själva vattendelaren. Svenska älvar i norr flyter alltså som regel österut och hinner ofta bli ganska breda (de så kallade norrlandsälvarna). Södra Sverige är till stora delar jordbruksmark, medan skog täcker större och större delar av övriga landet. Befolkningstätheten är också större i de södra delarna, med centrum i Mälardalen och Öresundsregionen. I söder rinner många vattendrag upp i mitten av det så kallade sydsvenska höglandet och rinner både åt norr och söder, öster och väster. Svenska älvar blir därför aldrig lika långa och stora i söder som i norr. Sverige har landgräns mot Finland och Norge.
Administrativ indelning
Norge Huvudartikel: Sveriges administrativa indelning Uppdelning i län med länsbokstäver:
- A - Stockholms län
- C - Uppsala län
- D - Södermanlands län
- E - Östergötlands län
- F - Jönköpings län
- G - Kronobergs län
- H - Kalmar län
- I - Gotlands län
- K - Blekinge län
- M - Skåne län
- N - Hallands län
- O - Västra Götalands län
- S - Värmlands län
- T - Örebro län
- U - Västmanlands län
- W - Dalarnas län
- X - Gävleborgs län
- Y - Västernorrlands län
- Z - Jämtlands län
- AC - Västerbottens län
- BD - Norrbottens län Länen är i sin tur indelade i kommuner och landsting.
- Uppdelning i landsting: Blekinge, Dalarna, Gotland, Gävleborg, Halland, Jämtland, Jönköping, Kalmar, Kronoberg, Norrbotten, Skåne, Stockholm, Södermanland, Uppsala, Värmland, Västerbotten, Västernorrland, Västmanland, Västra Götaland, Örebro, Östergötland. Ibland delas Sverige in även i landsdelar, landskap och stift.
- Uppdelning i landsdelar: Götaland, Svealand, Norrland.
- Uppdelning i landskap: Blekinge, Bohuslän, Dalarna, Dalsland, Gotland, Gästrikland, Halland, Hälsingland, Härjedalen, Jämtland, Lappland, Medelpad, Norrbotten, Närke, Skåne, Småland, Södermanland, Uppland, Värmland, Västerbotten, Västergötland, Västmanland, Ångermanland, Öland och Östergötland
- Uppdelning i stift: Uppsala ärkestift, Linköpings stift, Skara stift, Strängnäs stift, Västerås stift, Växjö stift, Lunds stift, Göteborgs stift, Karlstads stift, Härnösands stift, Luleå stift, Visby stift, Stockholms stift.

Klimat

Huvudartikel: Sveriges klimat

Ekonomi

Huvudartikel: Sveriges ekonomi Välmående av fred och neutralitet genom mer än 200 år har Sverige uppnått en hög levnadsstandard. Sveriges ekonomi är kapitalistisk med en omfattande skattfinansierad omfördelning av tillgångar. Landet har ett modernt distributionssystem, bra interna och externa kommunikationsmedel och en välutbildad arbetsstyrka. Skog, vattenkraft och järnmalm är viktiga naturtillgångar i Sveriges ekonomi som är starkt orienterad mot handel med utlandet.

Kända svenska företag

- ABB (svensk-schweiziskt)
- Alfa Laval
- Arla Foods (svensk-danskt)
- AstraZeneca (svensk-brittiskt)
- Atlas Copco
- Autoliv
- Electrolux
- Ericsson
- Hennes & Mauritz
- IKEA
- SAAB
- Saab Automobile (utlandsägt)
- Sandvik
- SCA
- Scania
- Securitas
- SKF
- SSAB
- StoraEnso (svensk-finskt)
- TeliaSonera (svensk-finskt)
- Tetra Pak
- Vattenfall
- Volvo
- Volvo Personvagnar (utlandsägt)

Infrastruktur

Flyg

I Sverige finns ett antal internationella flygplatser där Arlanda är den största och därefter kommer Landvetter och Sturup. Från flygplatserna opererar ett flertal stora internationella flygbolag. Fortfarande har SAS ett övertag men flera andra har också en stor betydelse som t ex Lufthansa. Andra flygbolag som kan nämnas är t ex KLM och Aeroflot. Arlanda har dessutom en järnväg som går både söderut och norrut.

Järnvägar

Huvudartikel: Sveriges järnvägsnät Sveriges järnvägsnät har byggts ut sedan mitten av 1800-talet och omfattar i början av 2000-talet närmare 12 000 km järnväg, varav 9 400 km är elektrifierad. Järnvägarna är mycket ojämnt utbyggda i Sverige. Järnvägsnätet har Stockholm som en central punkt och når till de övriga delarna av Sverige. Järnvägarna når också ut till Danmark, Norge och även, via tågfärja, Tyskland. I vissa regioner är järnvägsnätet väl utbyggt och där är också tågtrafiken tät. Det handlar främst om regionerna runt Stockholm, Göteborg och Skåne. Andra regioner har däremot ett järnvägsnät som är mycket bristfälligt utbyggt. Det finns regioner som i stort sett enbart har en eller två banor. Detta finns framförallt i Norrland. Även banstandarden är ojämn då de regioner med ett bättre utbyggt järnvägssystem och har en bättre banstandard medan andra regioner istället har en mycket låg standard och där tågen går mycket långsamt.

Vägar

De södra delarna av landet har det mest utbyggda vägnätet. Det är framförallt tätbefolkade område som Skåne, Göteborg, västkusten samt Östergötland och Stockholmsregionen som har ett omfattande vägnät. Mindre vägar i glesbefolkade delar kan vara grusvägar, detta gäller framförallt Norrland. Från Skåne går det motorvägar till Danmark över Öresundsbron och till Göteborg. Till Stockholm går det motorväg nästan hela vägen med undantag för en liten sträcka som är under byggnad och är en byggplats. Från Helsingborg till Uppsala är vägen i stort sett en motorväg men från Uppsala blir vägen betydligt sämre några mil innan den åter blir bättre. Motorvägen mellan Helsingborg och Stockholm håller på att bli färdig. Från Uppsala mot Gävle pågår motorvägsbygge som ska ersätta en del av E4:an som för närvarande har bristfällig standard. Från Uddevalla mot gränsen till Norge pågår också utbyggnad av motorväg.

Demografi

Huvudartikel: Sveriges demografi Sveriges demografi Förutom svenskar bor i Sverige samer (kallades förr för lappar) och tornedalsfinnar. De två senare grupperna benämns endemiska minoriteter. Sedan några decennier tillbaka bor också växande grupper av framförallt invandrande jugoslaver, turkar, irakier, iranier, kurder, chilenare och övriga skandinaver i Sverige. Flertalet svenskar tillhör Svenska kyrkan, vars villkor och existens fastställs i Lag om Svenska kyrkan av 1998, som började gälla 2000, då relationerna mellan kyrka och stat ändrades. I Sverige finns flera andra trosåskådningar representerade, främst efter immigration från andra delar av världen bland annat romerska katoliker, flera olika ortodoxa riktningar, muslimer och pingstvänner. Bland övriga finns det ett fåtal som praktiserar traditionell samisk schamanism. Sverige är på många sätt ett sekulariserat land. Trots Svenska kyrkans höga medlemssiffror är den religiösa aktiviteten (gudstjänstbesöken) inte särskilt hög. Med alla trossamfund inräknade är dock antalet gudstjänstbesök fler än antalet biobesökare per år och enbart Svenska kyrkans körverksamhet lockar fler deltagare än antalet personer aktiva inom idrotten. De flesta svenskar döps, vigs och begravs fortfarande i kyrkan, men det är ovisst hur stor riternas religösa betydelse är för gemene man. I Sverige talas huvudsakligen svenska, men samiska, finska och tornedalsfinska talas av endemiska minoriteter. Även romani och jiddisch är erkända minoritetsspråk sedan några år tillbaka.

Kultur

- Svensk kultur
- Kända svenskar
- Svenska drycker
- Svenska konstnärer
- Svenska maträtter
- Svenska ostar
- Svenska folkdanser
- Svenska tidningar
- Svensk litteratur

Massmedier

: Huvudartikel: Massmedier i Sverige

Se även

- Kommunikationer i Sverige
- Transporter i Sverige
- Sveriges militär
- Sveriges internationella relationer
- Sport i Sverige

Externa länkar

- [http://www.sweden.se Sweden.se]
- [http://www.sverige.se Sverige.se]
- [http://www.regeringen.se Regeringskansliet]
- [http://www.riksdagen.se Riksdagen]
- [http://www.royalcourt.se Kungl. hovstaterna]
- [http://www.mil.se Försvarsmakten]
- [http://www.svensktkulturarv.com SvensktKulturarv]
- [http://www.lundberg-lagerstedt.se/distance/ Avståndstabell]
- [http://www.historia.se Historia.se - Portalen för historisk statistik]
- [http://www.visitsweden.com VisitSweden - Den officiella webbplatsen för Sverige som turistdestination] Kategori:Europas länder Kategori:Sverige als:Schweden fiu-vro:Roodsi [[got:

1980

Händelser

- 1 januari - Den nya svenska lagen om kognatisk tronföljd träder i kraft varvid Victoria blir svensk kronprinsessa.
- 5 januari - Hewlett-Packard kommer med sin första persondator.
- 18 januari - Almöbron till Tjörn rasar efter att fartyget Star Clipper påseglat en av bropelarna. Åtta människor i sju bilar drunknar när de kör över kanten.
- 22 januari - Electrolux köper Grängeskoncernen.
- 29 januari - Det svenska Transportarbetareförbundets kontroversielle ordförande Hans Ericson avskedas.
- 20 februari - Den svenska regeringen beslutar att satsa 20 miljarder kronor under 20 år på ett nytt flygplanssystem vid namn JAS.
- 12 mars - Den svenska föräldraförsäkringen utökas från 9 till 12 månader.
- 23 mars - Folkomröstning hålls i Sverige om kärnkraften enligt tre alternativ, som alla förutsätter avveckling. Resultatet är svårtolkat. Inget alternativ är positivt till kärnkraften och man beslutar efter resultatet, att kärnkraften skall byggas ut under 80-talet och sedan avvecklas i den takt det är möjligt till 2010.
- 27 mars - Den norska oljeborrplattformen Alexander Kielland välter och 123 personer drunknar.
- 6 april - För första gången sedan 1916 införs europeisk sommartid i Sverige, varvid klockan ställs fram en timme.
- 10 april - Den svenska regeringen ger klartecken för laddning av ytterligare två kärnreaktorer i Forsmark och Ringhals. Därmed är tio stycken i drift.
- 24 april - USA försöker frita den amerikanska gisslan på amerikanska ambassaden i Teheran men misslyckas när två flygplan kolliderar.
- 25 april - 14.000 svenska offentliganställda går i strejk och 12.000 lockoutas. Bland annat drabbas kommunikationerna.
- 2 maj - 750.000 LO-medlemmar lockoutas och 100.000 går ut i punktstrejker i den största arbetsmarknadskonflikten genom tiderna i Sverige.
- 11 maj - Storkonflikten på den svenska arbetsmarknaden avbryts efter vädjan från regeringen.
- 12 maj - De svenska hamnarbetarna går ut i en månadslång strejk.
- 18 maj - Vulkanen Mount St Helens i staten Washington, USA får ett utbrott.
- 19 maj - Enligt en utredning missbrukar mellan 10.000 och 14.000 personer i Sverige tung narkotika.
- 24 maj - Stefan Persson och Anders Kallur i New York Islanders blir de första svenskarna att vinna Stanley Cup i ishockey.
- 28 maj - Den första svenska jämställdhetsombudsmannen, JämO, utnämns.
- 29 maj - Vigdís Finnbogadóttir blir Islands, och därmed världens, första demokratiskt valda kvinnliga, president.
- 10 juni - I en tolkning av kärnkraftsomröstningen bestämmer den svenska riksdagen kärnreaktorernas antal till tolv, vilka skall vara avvecklade år 2010.
- 1 juli - Den svenska jämställdhetslagen träder i kraft och Jämställdhetsombudsmannen (JämO) inrättas; först ut blir Inga-Britt Törnell.
- 5 juli - Björn Borg vinner herrsingeln i Wimbledon för femte gången i rad. Sportjournalister utser honom till världens främste idrottsman.
- 21 juli - De första kvinnliga svenska värnpliktiga rycker in vid F16 i Uppsala.
- 22 augusti - Lasse Åbergs film Sällskapsresan har svensk premiär.
- 6 september - Första dragningen i det nya svenska spelet Lotto äger rum.
- 22 september - Kriget mellan Iran och Irak inleds.
- September - En extra svensk riksdag inkallas för att behandla frågan om höjd moms. Samtliga ledamöter infinner sig, vilket är första gången sedan ATP-omröstningen. Momsen höjs.
- 23 oktober - Tidningen Aftonbladet avslöjar att Ingmar Bergman tänker spela in en film i Sverige, en storproduktion med Erland Josephson i huvudrollen och med arbetsnamnet Fanny och Alexander.
- November - Olof Palme utses till FN-medlare i kriget mellan Irak och Iran.
- 2 december - Ett svenskt TV-program där bland annat avsnitt ur videofilmen Motorsågsmassakern visas utlöser debatt om videovåldet.
- 25 december - Kay Pollacks film Barnens ö, efter P. C. Jersilds roman, har svensk premiär.
- Lagprövningsrätten skrivs in i den svenska regeringsformen. Den gäller alla myndigheter och alla föreskrifter och lagar. Man skall inte tillämpa en föreskrift om den står i strid med grundlagen.
- Kvinnovetenskaplig tidskrift grundas av medlemmar i Forum för kvinnliga forskare vid Lunds universitet.
- Svenska staten tar över det krisdrabbade skogsföretaget SCB.

Födda

- 1 januari - Elin Nordegren, svensk fotomodell.
- 3 januari - Angela Ruggiero, amerikansk ishockeyspelare.
- 12 januari - Amerie, amerikansk R&B-sångerska.
- 14 januari - Peter Eggers, svensk skådespelare.
- 17 januari - Zooey Deschanel, amerikansk skådespelare.
- 19 januari - Jenson Button, brittisk racerförare.
- 25 januari
- Åsa Gruvsjö, svensk programmerare, webbmaster och företagare.
- Magnus Kahnberg, svensk ishokeyspelare.
- Christian Olsson, svensk friidrottare.
- 27 januari - Marat Safin, rysk tennisspelare.
- 28 januari - Nick Carter, amerikansk musiker.
- 29 januari - Jason James Richter, amerikansk skådespelare.
- 12 februari - Christina Ricci, amerikansk skådespelare.
- 16 februari - Andreas Viklund, svensk musikproducent, artist och internetmusikentusiast.
- 24 februari - Anton Maiden, svensk musiker, känd för sina tolkningar av Iron Maiden.
- 5 mars - Sanna Bråding, svensk skådespelare.
- 6 mars - Emma Igelström, svensk simmare.
- 9 mars - Chingy, amerikansk Rap-artist, medlem i GIB.
- 15 mars - Josefin Lillhage, svensk simmare.
- 21 mars
- Ronaldinho, brasiliansk fotbollsspelare.
- Deryck Whibley, kanadensisk sångare och gitarrist, medlem i bandet Sum 41.
- 4 april - Björn Wirdheim, svensk racerförare.
- 6 april - Pontus Farnerud, svensk fotbollsspelare.
- 8 april - Adam Brody, amerikansk skådespelare.
- 12 april - Brian McFadden, irländsk musiker.
- 20 april - Jasmin Wagner, tysk sångerska, mer känd som Blümchen.
- 2 maj - Brad Richards, kanadensisk ishockeyspelare.
- 12 maj - Gustaf Skarsgård, svensk skådespelare.
- 15 maj - Tilde Fröling, svensk skådespelare.
- 19 maj - Drew Fuller, amerikansk skådespelare och fotomodell.
- 22 maj - Alexandra Kirsanova, vitrysk musiker.
- 17 juni - Venus Williams, amerikansk tennisspelare.
- 23 juni - Matias Padin Varela, svensk skådespelare.
- 26 juni - Jason Schwartzman, amerikansk skådespelare.
- 1 juli - Gisele Bündchen, brasiliansk fotomodell och skådespelare.
- 10 juli - Jessica Simpson, amerikansk sångerska.
- 17 juli - Kristofer Gustavsson, svensk bandyspelare, målvakt.
- 12 augusti - Dominique Swain, amerikansk skådespelare.
- 2 augusti - Nadia Bjorlin, amerikansk skådespelare.
- 19 augusti - Tove Fraurud, svensk politiker, förbundsordförande för Ung Vänster 2004–2005.
- 20 augusti - Sebastian Zelle, svensk musiker, medlem i Natural Ex och Supernatural.
- 25 augusti - Adryan Linden, svensk aktivist för handikappades rättigheter.
- 26 augusti - Macaulay Culkin, amerikansk skådespelare.
- 28 augusti - Erik Hartin, världsmästare i japansk rugby.
- 29 augusti - Nicholas Tse, kinesisk skådespelare.
- 3 september - Andreas Chenardière, svensk skådespelare.
- 11 september - Antonio Pizzonia, brasiliansk racerförare.
- 24 september - John Arne Riise, norsk fotbollsspelare.
- 26 september
- Daniel Sedin, svensk ishockeyspelare.
- Henrik Sedin, svensk ishockeyspelare.
- Patrick Friesacher, österrikisk racerförare
- 30 september
- Maja Gullstrand, svensk musiker.
- Martina Hingis, schweizisk tennisspelare.
- 5 oktober - Paul Thomas, amerikansk musiker, basist Good Charlotte.
- 8 oktober - Robert Skowronski, svensk musiker, medlem i Natural Ex och Supernatural.
- 9 oktober - Henrik Zetterberg, svensk ishockeyspelare.
- 13 oktober - Christian Söderström, svensk ishockeyspelare.
- 19 oktober - Anna-Karin Kammerling, svensk simmare.
- 24 oktober - Monica Arnold, amerikansk R&B-sångerska.
- 28 oktober - Alan Smith, engelsk fotbollsspelare.
- 2 november - Brittany Ishibashi, amerikansk skådespelare.
- 4 november - Johan Andersson, svensk innebandyspelare.
- 12 november - Ryan Gosling, kanadensisk skådespelare.
- 18 november - Luke Chadwick, brittisk fotbollsspelare.
- 3 december - Anna Chlumsky, amerikansk skådespelare.
- 10 december - Sarah Chang, amerikansk violinist.
- 15 december - Fredrik Risp, svensk fotbollsspelare.
- 18 december - Christina Aguilera, amerikansk sångerska.
- 19 december - Jake Gyllenhaal, amerikansk skådespelare.
- 24 december - Maarja, estnisk musiker.
- 30 december - Eliza Dushku, amerikansk skådespelare.

Avlidna

- 4 januari - Harald Heide Steen, norsk skådespelare.
- 8 januari - John Mauchly, en av uppfinnarna bakom ENIAC.
- 18 januari - Cecil Beaton, brittisk fotograf.
- 19 januari - Ingeborg Bengtson, svensk skådespelare.
- 19 februari - Bon Scott, musiker i gruppen AC/DC.
- 22 februari - Oskar Kokoschka, österrikisk expressionistisk målare.
- 29 februari - Tore Lindwall, svensk skådespelare.
- 19 mars - Thore Christiansen, svensk sångare (baryton).
- 24 mars - Oscar Romero, latinamerikansk romersk-katolsk präst, ärkebiskop av San Salvador 1977-1980, martyr.
- 31 mars - Jesse Owens, amerikansk löpare, längdhoppare.
- 6 april - Nils Ericson, svensk skådespelare och sångare.
- 12 april - Sonja Wigert, norsk-svensk skådespelare.
- 17 april - Alf Sjöberg, svensk filmregissör.
- 19 april - Ivar Andersson, svensk politiker och tidningsman.
- 29 april - Sir Alfred Hitchcock, brittisk regissör.
- 4 maj - Tito, jugoslavisk politiker (kommunist), regeringschef från 1945, president 1953-1980.
- 18 maj - Ian Curtis, brittisk musiker, sångare i Joy Division (självmord).
- 21 maj - Ingrid Foght, svensk skådespelare.
- 27 maj - Karin Granberg, svensk skådespelare.
- 4 juni - Lena Gester, svensk skådespelare.
- 7 juni - Henry Lindblom, svensk sångare, skådespelare och tv-man.
- 8 juni - Ernst Busch, tysk skådespelare, sångare och regissör.
- 18 juni - Eva Wikman, svensk skådespelare.
- 20 juni
- Algot Larsson, svensk skådespelare.
- Allan Pettersson, svensk tonsättare.
- 23 juni
- Clyfford Still, amerikansk konstnär.
- Elsa Wallin, svensk operettsångerska och skådespelare.
- 18 juli - Nils Gustafsson, svensk musiker (violin).
- 24 juli - Peter Sellers, brittisk skådespelare.
- 27 juli - Mohammad Reza Shah Pahlavi, iransk shah.
- 1 augusti
- Patrick Depailler, fransk racerförare.
- Jacob Wallenberg, svensk finansman.
- 20 augusti - Naemi Briese, svensk sångerska och skådespelerska.
- 26 augusti - Tex Avery, amerikansk animatör, filmregissör, skådespelare och manusförfattare.
- 27 augusti - Carl von Haartman, finländsk skådespelare och regissör.
- 3 september - Dirch Passer, dansk skådespelare och manusförfattare.
- 14 september - Inga-Bodil Vetterlund, svensk skådespelare.
- 15 september - Bill Evans, amerikansk jazzpianist.
- 16 september - Jean Piaget, schweizisk pedagog och kunskapsteoretisk pionjär.
- 7 oktober - Ernst Alm, svensk längdåkare, segrare i det första Vasaloppet 1922.
- 7 november - Steve McQueen, amerikansk skådespelare.
- 22 november - Mae West, amerikansk skådespelerska.
- 4 december - Gösta Cederlund, svensk skådespelare, regissör och teaterledare.
- 8 december
- Sverre Bergh, norsk dirigent, musiker och kompositör.
- John Lennon, brittisk musiker, medlem i The Beatles (mördad).
- 17 december - Oskar Kummetz, tysk sjömilitär, generalamiral 1944.
- 18 december - Alexej Kosygin, sovjetisk premiärminister 1964-1980.
- 20 december - Dagmar Olsson, svensk skådespelerska, sångerska och dansös.
- 23 december - Astri Taube, svensk konstnär, skulptör, Evert Taubes hustru.
- 24 december - Karl Dönitz, tysk storamiral, rikskansler 30 april-8 maj 1945.

Nobelpris

- Fysik
- James Cronin, USA
- Val Fitch, USA
- Kemi
- Paul Berg, USA
- Walter Gilbert, USA
- Frederick Sanger, Storbritannien
- Medicin
- Baruj Benaceraff, USA
- Jean Dausset, Frankrike
- George D Snell, USA
- Litteratur - Czeslaw Milosz, USA / Polen
- Fred - Adolfo Pérez Esquivel, Argentina
- Ekonomi - Lawrence R Klein, USA Kategori:Årtal Kategori:1980-talet als:1980 ja:1980年 ko:1980년 ms:1980 simple:1980 th:พ.ศ. 2523

25 april

Dagens namn

- Markus

Äldre namnsdagar:

- 1400-talet: Marci evangeliste
- 1901: Markus
- 1986: Markus, Marika och Mark
- 1993: Markus, Mark. (Marika flyttas till 22 oktober)
- 2001: Markus. (Mark utgår ur almanackan)

Helgdagar m.m.

- Lilla gångdagen - bönedag i äldre tider

Händelser

- 1529 - Västgötaherrarnas uppror avslutas då de upproriska frälsemännen tvingas att gå med på en överenskommelse i Broddetorp.
- 1626 - Slaget vid Dessau under trettioåriga kriget, där kejserliga trupper besegrar en protestantisk armé.
- 1915 - Brittiska trupper landstiger på Gallipoli.
- 1945
- - San Franciscokonferensen, under vilken Förenta nationerna bildas, inleds.
- - Under andra världskriget möts för först gången amerikanska och sovjetiska trupper i staden Torgau, vilket gör att de av Tyskland hållna områdena skärs i två delar.
- - Berlin inringas av sovjetiska trupper.
- 1974 - Nejlikerevolutionen i Portugal
- 1980 - Storkonflikten 1980 inleds med att 14 000 offentliganställda går ut i strejk.
- 2002 - Den amerikanska sångerskan Lisa "Left Eye" Lopes omkommer i en bilolycka i Honduras.

Födda

- 1214 - Ludvig IX, Ludvig den helige, kung av Frankrike 1226-1270.
- 1284 - Edvard II, kung av England 7 juli 1307–29 januari 1327.
- 1287 - Roger Mortimer, brittisk adelsman, avsatte Edvard II av England.
- 1599 - Oliver Cromwell, engelsk diktator - Lord Protector.
- 1852 - Fritz Eckert, svensk arkitekt.
- 1874 - Guglielmo Marconi, italiensk uppfinnare, nobelpristagare.
- 1900
- Wolfgang Pauli, österrikisk fysiker, nobelpristagare.
- Elsa Wallin, svensk operettsångerska och skådespelare.
- 1902 - Per Aabel, norsk skådespelare.
- 1903 - Andrej Nikolajevitj Kolmogorov, rysk matematiker.
- 1907 - Kirsten Heiberg, norsk-tysk skådespelare.
- 1918 - Ella Fitzgerald, amerikansk jazzsångerska.
- 1923 - Anita Björk, svensk skådespelare.
- 1924 - Ragnar Jahn, svensk skådespelare.
- 1927 - Albert Uderzo, fransk tecknare, Asterix skapare.
- 1931 - Erna Groth, svensk skådespelare, sångerska och scripta.
- 1933 - Per Gunnar Evander, svensk författare manusförfattare och regissör.
- 1935 - P James E Peebles, amerikansk astronom.
- 1938 - Christina Lindström, svensk skådespelare.
- 1939 - Patrick Lichfield, brittisk fotograf.
- 1940 - Al Pacino, amerikansk skådespelare.
- 1945 - Björn Ulvaeus, svensk artist och kompositiör ABBA.
- 1946 - Vladimir Zjirinovskij, rysk politiker, partiledare för Rysslands liberaldemokratiska parti.
- 1947 - Mohammed Najibullah, afghansk politiker, Afghanistans president 1986-1992.
- 1950 - Staffan Scheja, svensk musiker (pianist).
- 1951 - Suzanne Hallvarez, svensk skådespelare.
- 1964 - Andy Bell, brittisk musiker, medlem i Erasure.
- 1969 - Renée Zellweger, amerikansk skådespelare.
- 1970 - Jason Wiles, amerikansk skådespelare.
- 1972 - Sofia Helin, svensk skådespelare.
- 1977 - Linda Gyllenberg, finländsk skådespelare.
- 1981
- Felipe Massa, brasiliansk racerförare.
- Anja Pärson, svensk alpin skidåkare.

Avlidna

- 1472 - Leon Battista Alberti, italiensk arkitekt, skulptör, guldsmed och konstteoretiker.
- 1566 - Diane de Poitiers, fransk hovdam, älskarinna till Henrik II av Frankrike.
- 1595 - Torquato Tasso, italiensk diktare.
- 1734 - Johann Konrad Dippel, tysk läkare, teolog och alkemist.
- 1744 - Anders Celsius, svensk astronom, berömd för celsius temperaturskala.
- 1750 - Olof Petrus Hjorter, svensk astronom.
- 1867 - Isak Georg Stenman, svensk författare.
- 1920 - Clarine Seymour, amerikansk skådespelare.
- 1922 - Henning Hammarlund, urmakare och fabrikör.
- 1926 - Ellen Key, svensk författare, pedagog och feminist.
- 1948 - Eric von Rosen, svensk godsägare, forskningsresande och etnograf.
- 1967 - Walter Lindström, svensk skådespelare.
- 1973 - Rune Lindström, svensk manusförfattare och skådespelare.
- 1988 - Valerie Jean Solanas, amerikansk feminist och författare.
- 1995 - Ginger Rogers, amerikansk skådespelare, dansare.
- 1998 - Egon Engström, svensk skådespelare.
- 2001 - Michele Alboreto, italiensk racerförare.
- 2002 - Lisa Lopes, amerikansk sångerska och skådespelare.

Se även

24 april - 26 april - 25 mars - 25 maj -- lista över alla datum januari, februari, mars, april, maj, juni, juli, augusti, september, oktober, november, december 117 ja:4月25日 ko:4월 25일 simple:April 25 th:25 เมษายน

Kaknästornet

Kaknästornet ligger på Ladugårdsgärdet i Stockholm och är spindeln i radio- och TV-nätet och knutpunkten för Teracoms radio- och TV-trafik i Sverige. Tornet är 155 meter högt och är en skapelse av arkitekterna Hans Borgström och Bengt Lindroos. Det började byggas 1963 och stod klart 1967. En omfattande beskrivning av tornets och Teracoms arbete och funktion finns i artikeln "Teracom strålar ut radioprogrammen" av Jörgen Städje i Nätverk & Kommunikation 2001/18 (IDG AB). Namnet kommer från Kaknäs, som var en av fyra kungsgårdar som låg här. Mot en avgift kan allmänheten åka upp till 30:e våningen och se utsikten över Stockholm med närförorter samt mellersta innerskärgården vid klart väder. I tornet finns restaurang och café.

Extern länk

- [http://www.teracom.se/?page=244 Teracom: Kaknästornet] Bild:Kaknästornet Djurgårdsbrunnsviken Stockholm Sweden 20050812.JPG|Utsikt Djurgårdsbrunnsviken Bild:Kaknästornet Frihamnen Värtahamnen Stockholm Sweden 20050812.JPG|Utsikt Frihamnen & Värtahamnen Bild:Kaknästornet Gärdet Gärdets Sportfält Stockholm Sweden 20050812.JPG|Utsikt Gärdet & Gärdets sportfält Bild:Kaknästornet Kaknäs Lilla Värtan (Libertus Fjäderholmarna) Stockholm Sweden 20050812.JPG|Utsikt Kaknäs & Lilla Värtan med Fjäderholmarna skymtandes Bild:Kaknästornet Loudden Oljehamn Lidingön Stockholm Sweden 20050812.JPG|Utsikt Louddens oljehamn & Lidingön Bild:Kaknästornet Rosenhill (Isbladskärret Blockhusudden) Stockholm Sweden 20050812.JPG|Utsikt Rosenhill Djurgården med Isbladskärret & Blockhusudden skymtandes Kategori:Byggnader i Stockholm Kategori:Östermalm (stadsdelsområde)Kategori:Torn Kategori:TV-torn

Expressen

Expressen, svensk oberoende liberal kvällstidning, grundad 16 november 1944 av Albert Bonnier jr, Ivar Harrie och Carl-Adam Nycop. AB Kvällstidningen Expressen ingår i affärsområdet Bonnier Dagstidningar inom Bonnier AB. Vd är Bengt Ottosson och chefredaktör och ansvarig utgivare är Otto Sjöberg. Tidningen utkommer varje dag, året runt. Priset är vanligtvis 8 kronor per nummer, men höjs ibland vid högtider, storhelger m.m. Upplagan är 305 400 vardagar och 425 600 helgdagar (2005). Tidningens huvudkontor är beläget på Gjörwellsgatan i centrala Stockholm, huset delas med tidningarna Dagens Nyheter och gratistidningen Stockholm City. Expressen äger regionaltidningarna GT och Kvällsposten, som leds ac chefredaktörerna Lars Näslund respektive Staffan Erfors. De driver även den framgångsrika veckotidningen Fredag, som utkommer på fredagar varje vecka. Redaktör var tidigare modeexperten Ebba von Sydow, nu på Vecko-Revyn. Ebba von SydowBland journalisterna på redaktionen finns en rad kända namn, såsom författarinnan Linda Skugge, Natalia Kazmierska & Liza Marklund, som efter år av författarskap nu har återvänt till tidningen som återkommande krönikör. År 2005 startade Expressen tv-kanalen SPORT-Expressen, en sportinriktad svensk tv-kanal. Expressen sänder också nyheter i Kanal Lokal och nöjesnyheter i The Voice TV. Expressen har också en omfattande verksamhet på mobila plattformar med text-nyheter per SMS, nyhetsvideor som skickas som MMS, en WAP-portal samt mobil-tv hos flera 3G-mobiloperatörer. Expressen Nya Medier är ett affärsområde inom AB Kvällstidningen Expressen och leds av affärsområdeschefen Torbjörn Wittström och chefredaktören Thomas Mattsson.

1990-talskrisen

Efter Bo Strömstedts avgång som chefredaktör 1991 skakades Expressen av en rad motgångar. Efterträdaren Erik Månsson fick t.ex. lämna chefredaktörskapet 1993, efter skandalen med den beramade löpsedeln "Kör ut dem!" (underförstått: invandrarna). Tidningens upplaga sjönk kraftigt samtidigt som konkurrenten Aftonbladet övertog positionen som Sveriges största kvällstidning. Under återstoden av 1990-talet fortsatte krisen att fördjupas samtidigt som chefredaktörena avlöste varandra; under Christina Jutterströms ledning ändrades t.o.m. tidningens officiella politiska uppfattning från "liberal" till "oberoende". Först 2002, då den tidigare Aftonbladsmedarbetaren Otto Sjöberg tillträdde, stabiliserades situationen. Tidningen har därefter ökat i upplaga.

Chefredaktörer

- 2002 -
- - Otto Sjöberg
- 2001-2002 Joachim Berner
- 1997-2001 - Staffan Thorsell
- 1995-1996 - Christina Jutterström
- 1994-1995 - Olle Wästberg
- 1991-1993 - Erik Månsson
- 1977-1991 - Bo Strömstedt
- 1960-1977 - Per Wrigstad
- 1944-1960 - Ivar Harrie

Kända Expressen-journalister

- Linda Skugge
- Marie Söderqvist
- Natalia Kazmierska
- Liza Marklund
- Ebba von Sydow
- Cecilia Hagen

Externa länkar

- [http://expressen.se/ Expressen - Officiell Webbplats]
- [http://www.gt.se/ GT - Officiell Webbplats]
- [http://www.kvp.se/ Kvällsposten - Officiell Webbplats] Kategori:Svenska dagstidningar

Hallunda

Hallunda och Norsborg, tvillingsamhällen och kommundel i nordligaste delen av Botkyrka kommun i södra Stockholms län, till stor del bestående av höghusområden belägna i nära anslutning till motorvägen E4. Folkmängd omkr 14 600. Andelen invånare med utländsk bakgrund är (2003) 46,5% och arbetslösheten (2003) 5,6%. Nära Botkyrka kyrka ligger fängelset Asptuna.

Historia

Norsborg var tidigast en lantegendom i Botkyrka socken, vackert belägen vid en vik av Ekeröfjärden av Mälaren och med en del av ägorna stötande till Bornsjön, jämte Kärsby och Tomtberga med en areal av 350 hektar. Egendomen, som från början hette Borg, men i slutet av 1700-talet fick namnet Norsborg efter ägaren greve Johan Liljencrants fru Nora Stjernstedt, var i äldre tid kronohemman, som på 1560-talet uppläts till Erik XIV:s och Johan III:s livmedicus V. Lemnius (död 1573) och innehades sedan av dennes son och sondotter. Indraget vid reduktionen, blev Borg 1698 anslaget till boställe för lagmannen i Södermanland, men utbyttes 1762 mot Näsby i samma socken och tillföll statssekreteraren K.F. von Höpken, som 1778 sålde det till statssekreteraren Joh. Liljencrants. Denne ägde även Sturehof, Slagsta och Fittja i samma socken och uppförde den reveterade huvudbyggnaden vid Norsborg, och från hans tid härrör till väsentlig del den stora park och trädgård, som länge prydde Norsborg. Han gjorde Norsborg till fideikommiss, men fideikommissrätten upphävdes, och Norsborg inköptes 1900 för 185 000 kr. av Stockholms stad för dess vattenledning från Bornsjön. Staden anlade där ledningens huvudstation med filtreringsbassänger, pumpverk, elektricitetsverk, bostadsbyggnader m.m., och 1912 beslöt stadsfullmäktige att dit förlägga hela vattenledningsverket, varefter Årstaverket 1916 skulle komma att läggas ner. Kategori:Botkyrka kommun Kategori:Orter i Sverige

Björn Rosengren

Björn Folke Rosengren, född 14 april 1942 i Täby, Stockholms län; svensk fackföreningsman och socialdemokratisk politiker; ordförande i Sveriges Kommunaltjänstemannaförbund (SKTF) 1976-1982 och i TCO 1982–1994 (en post som han tvingades lämna efter avslöjanden om ett besök på porrklubben Tabu), landshövding i Norrbottens län 1995-1998, näringsminister 1998-2002, riksdagsledamot 2002. Rosengren, Björn Rosengren, Björn Rosengren, Björn

Kategori:Arbetskonflikter

Kategori:Arbetarrörelse Kategori:Arbetsrätt Kategori:Historia

Kategori:Sveriges historia:1980-talet

Artiklar om Sveriges historia på 1980-talet. Kategori:Sveriges historia

Gerstmann Sträussler Scheinker syndrome

Gerstmann-Sträussler-Scheinker syndrome (GSS) is a very rare, usually familial, neurodegenerative disease that affects patients in the third to seventh decades of life. It is one of the few diseases which are caused by prions. The exact incidence of GSS is unknown but is estimated to be between 1 to 10 per 100 million. Familial cases are associated with autosomal dominance inheritance in families. A change in codon 102 from proline to leucine was found in the PrP gene of affected individuals. Therefore, it appears this genetic change is essential for the acquisition of the disease.

External links

- [http://www.medterms.com/script/main/art.asp?articlekey=25941 Gerstmann-Sträussler-Scheinker syndrome], MedicineNet.com Category:Transmissible spongiform encephalopathies

online slots Venezia alberghi Prague hotels online casinos �mieszne filmy

:: RELATED NEWS ::

Angle de fase
Angle entre el Sol i la Terra vist des del centre d'un planeta. Està relacionat amb la fase d'un planeta o porció del disc il·luminat tal com es veu des de la Terra. Per a un planeta interior com Mercuri i Venus l'angle de fase adquirix qualsevol valor, sent 0 en la