Home About us Products Services Contact us Bookmark
:: wikimiki.org ::
Strömstyrka

Strömstyrka

Elektrisk ström uppstår då laddade partiklar förflyttas. Laddade patiklar är vanligtvis elektroner, men i vätskor kan alla sorters joner bära en ström. I till exempel halvledare talar man gärna om hål som förflyttar sig, d v s en brist av elektroner. SI-enheten för strömstyrka är ampere med symbolen A, och är en av de sju grundenheterna. I fysikaliska formler används symbolen I (ty. Intensität 'styrka', 'intensitet') för elektrisk ström. Ur enheterna för längd, tid och massa kan effekt härledas; spänning kan sedan härledas ur effektlagen effekt = spänning
- strömstyrka. Därefter kan alla andra elektromagnetiska enheter härledas.

Se även


- elektricitet
- elektronik
- elektromagnetism Kategori:Fysik Kategori:Fysikaliska storheter Kategori:Elektromagnetism

Ström

Ström har flera betydelser: # Elektrisk ström. # Ström (mekanik), rörelse i till exempel luft eller vatten. Se vattendrag och havsström. # Ortnamn. på platser i Lilla Edets, Umeå och Strömsunds kommuner. Se Ström, Lilla Edet, Ström, Umeå och Ström, Strömsund. # Ströms församling, Församling i Strömsunds kommun, Härnösands stift (Jämtlands län). # Ström (efternamn). Nummer 67 av de 100 vanligaste efternamnen i Sverige enligt SCB 2005. [http://www.scb.se/templates/tableOrChart____31063.asp Efternamn SCB]

Ampere

Ampere (ofta felstavat ampère) är SI-enheten för elektrisk ström, uppkallad efter den franske fysikern André-Marie Ampère (17751836). Enligt definitionen är 1 ampere den ström som, när den passerar genom två raka och parallella ledare med oändlig längd och en meters avstånd mellan varandra, ger upphov till en kraft på 2·10-7 N/m mellan ledarna. Ampere är en av SI-systemets sju grundenheter ur vilka alla andra fysikaliska enheter kan härledas. Se även Ampères lag. Kategori:Fysikaliska enheter Kategori:Elektromagnetism ja:アンペア ko:암페어

A

A är den första bokstaven i det svenska alfabetet. Till det latinska alfabet kom den från det grekiska alfabetets omformning av det feniciska alfabetets första bokstav, alef, vilken i sin protosinaitiska förlaga varit en bild av ett oxhuvud. Versalt A kan vara: # förkortning för ampere, enheten för strömstyrka i SI-systemet # den hexadecimala symbolen för talet 10 # beteckning för artilleriregemente # beteckning för attackflygplan # # stora A var högsta betyg i en äldre betygsskala # i kemi en beteckning för masstal # i SAB beteckning för 'bok- och biblioteksväsen', se SAB:A # den sjätte tonen i C-durskalan, se a (ton). # beteckning för area inom matematiken # beteckning för en typ av pappersformat, s.k A-format, t.ex A4 # beteckning för det kemiska ämnet adenin # beteckning för Arbeiderpartiet, de norska socialdemokraterna # fram till 1968 beteckning för Stockholms stad # internationell beteckning för trängfartyg Gement a kan vara: # förkortning för acceleration # a-, beteckning för måttenhetsprefixet atto (10^) # förkortning för acre # förkortning för anno # litet a, med utmärkt beröm godkänd, näst högsta betygsgraden innan sifferbetyg infördes ----
A B C D E F G H I J K L M N O P Q R S T U V W X Y Z Å Ä Ö
kategori:Latinska alfabetet als:A ja:A ko:A simple:A

Längd

Längd en storhet som anger ett avstånd, till exempel från en punkt där ett objekt börjar till den punkt där det slutar. I SI-systemet används meter som enheter för att mäta längd. Tillsammans med storheterna tid och massa kan många enheter inom mekaniken härledas; vanligast är hastighet, acceleration, kraft, energi och effekt. Längd har alltid haft en relevans för människan. Detta har medfört att det finns mängder av olika enhteter för längd, som utvecklats i olika kulturer. Vi har också en intuitiv uppfattning om storheten längd som något fast oföränderligt. Alltså, en männsiskas längd kan variera, men en meter är alltid en meter. Dessto mer anmärklingsvärd när Albert Einstein kunde visas att detta bara nästan är sant. I den speciella relativitetsteorin förklaras att de grunläggande storheterna längd, tid och massa påverkas av den hastighet betraktaren färdas. Kategori:Fysik Kategori:Fysikaliska storheter

Massa

---- Massa är en fysikalisk storhet som anger ett objekts materiainnehåll. Massa har en inbyggd fundamental kraft, gravitation. En kraft som påverkar såväl andra massor som elektromagnetisk strålning. Massa har också egenskapen att göra motstånd mot en påverkande kraft, så att accelerationen reduceras. Dessa två naturer hos massan kallas ibland tunga massan respektive tröga massan. Redan Galilei lär ha påvisat att det ändå gäller samma sak; en stor massa påverkad av jorden gravitation faller lika snabbt till marken som en lätt. Den tunga massan har både större dragningskraft från jorden, och större tröghet i accelerationen, och dessa skillnader tar exakt ut varandra. Massa mäts i massenheter.

Andra begrepp

Tyngd är entydigt lika med en kraft, närmare bestämt tyngdkraften på ett givet ställe. Exempelvis har man samma massa på månen som här på jorden, eftersom man har samma materieinnhåll, men ens tyngd är mycket mindre på månen. Tyngden på jorden är ungefär 9,81
- massan, och mäts i Newton. Vikt är inte ett vetenskapligt begrepp. Oftast menas samma sak som massa, och man mäter i kg, men mätningen sker egentligen av tyngden. Om man mäter med våg uppe på ett berg blir mätvärdet fel.

Enheter

Den internationella grundenheten för massa är 1 kilogram och definieras som massan hos den internationella kilogramprototypen. Den finns hos Bureau International des poids et mesures (BIPM) i Sèvres, Frankrike. De nationella prototypernas massa bestäms genom kalibrering mot den internationella prototypen. Det svenska kilogramprototypen, Rikskilogrammet ‚ "Rikslikaren", finns hos Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut (SP) i Borås. (Tidigare benämnt Statens Provningsanstalt.) I SI är massan en av de 7 grundenheterna, och utgör tillsammans med tid och längd grunden för att härleda mekanikens storheter.

Relativititet

De tre storheterna som människan har lättast att förstå intuitivt, och i synnerhet massan som verkar så särskilt påtaglig, utsattes för Einsteins relativitetsteori. Där säger han att om betraktaren färdas mycket snabbt i förhållande till ett förmemål vars massa han mäter, så uppfattar han föremålet som om det har större massa än om en betraktare rör sig med lägre hastighet i förhållande till detsamma. Kategori:Fysikaliska storheter ja:質量 simple:Mass

Effekt

Denna artikel diskuterar effekt i fysik. För alternativa betydelser, se effekt (olika betydelser). ---- I fysik är effekt mängden arbete uträttat per tidsenhet. Detta är ekvivalent med förändringstakten av energi i ett system eller tidstakten av att uträtta arbete, som definieras genom :P=\frac, där
- P är effekt
- E är energi eller arbete
- t är tid Enhet för effekt är därför arbete genom tid (t.ex. joule per sekund). SI-enheten för effekt är watt, som är lika med en joule per sekund. Den vanligaste icke-SI-enheten för effekt är hästkraft, som lika med 735,5 watt i Sverige. Andra länder har liknande enheter, som Pferdestärke (PS) och cheval vapeur (CV). En människas energiförbrukning är i genomsnitt ungefär 100 watt, i intervallet 85 W vid vila till 800 W vid intensiv sportaktivitet.

För likström (DC) och spänning

I elektroteknik är den momentana effektutvecklingen av en elektrisk komponent produkten av spänningen över komponenten och elektrisk ström genom komponenten. Alltså, :P = I \cdot U, där I är momentan- eller medelström (DC) i ampere (A) och U är momentan- eller medelspänning i volt (V).

För sinusformad växelström (AC) och spänning

Medeleffekten av en elektrisk komponent är en funktion av medelkvadratroten av värdena i den sinusformade spänningen över komponenten och den sinusformade strömmen genom komponenten. Alltså, :P = U \cdot I \cdot \cos(\phi), där I är medelkvadratroten av den sinusformade växelströmmen (AC) i ampere (A) och U är medelkvadratroten av den sinusformade växelspänningen i volt (V). \phi är fasvinkeln mellan spänning- och strömfunktionerna. Den effektiva överföringen av elektrisk ström styrs av maximal strömteoremet.

Externa länkar


- [http://hypertextbook.com/physics/mechanics/power/index.shtml Power, from Hypertext Physics]
- [http://www.ibiblio.org/obp/electricCircuits/AC/AC_11.html Tony R. Kuphaldt: Lessons In Electric Circuits -- Volume II: Power factor. Power in resistive and reactive AC circuits] Kategori:Fysikaliska storheter ja:仕事率 ms:Kuasa (fizik)

Elektrisk spänning

Elektrisk spänning är en skillnad i elektrisk potential mellan två punkter. Om punkterna skulle direkt komma i kontakt med varandra (så kallad kortslutning) eller indirekt genom en ledare som till exempel en metalltråd, uppstår en elektrisk ström som strävar efter att utjämna potentialskillnaden mellan punkterna. Strömmen kan bestå av förflyttning av laddade partiklar, vanligtvis dock elektroner. Elektrisk spänning mäts i SI-enheten volt och har symbolen V. I fysikaliska formler används symbolen U (ty. Unterschied 'differens', 'skillnad') för storheten. Spänning är ingen grundenhet i SI utan definierias i som den spänning som krävs över t ex en resistans för att strömmen 1 A ska generera effekten 1 W, enligt effektformeln effekt = spänning
- strömstyrka. I Europa har de flesta vanliga vägguttag spänningen 230 V. Observera dock att det då rör sig om effektivvärdet hos en växelspänning. Toppvärdet är 325 V.

Se även


- emk
- potential
- mekanisk spänning Kategori:Elektromagnetism ja:電圧

Strömstyrka

Elektrisk ström uppstår då laddade partiklar förflyttas. Laddade patiklar är vanligtvis elektroner, men i vätskor kan alla sorters joner bära en ström. I till exempel halvledare talar man gärna om hål som förflyttar sig, d v s en brist av elektroner. SI-enheten för strömstyrka är ampere med symbolen A, och är en av de sju grundenheterna. I fysikaliska formler används symbolen I (ty. Intensität 'styrka', 'intensitet') för elektrisk ström. Ur enheterna för längd, tid och massa kan effekt härledas; spänning kan sedan härledas ur effektlagen effekt = spänning
- strömstyrka. Därefter kan alla andra elektromagnetiska enheter härledas.

Se även


- elektricitet
- elektronik
- elektromagnetism Kategori:Fysik Kategori:Fysikaliska storheter Kategori:Elektromagnetism

Elektricitet

Elektricitet är ett fysikaliskt fenomen. Föremål kan ha positiv eller negativ elektrisk laddning. Det antal laddningar per tidsenhet som rör sig längs en ledare kallas ström. En elektrisk ström är när negativt laddade partiklar flödar från en punkt med högre elektrisk potential (spänning) till en punkt med lägre elektrisk potential, eller vice versa för negativa laddningar. Av gammal hävd räknas strömmen gå från plus till minus men eftersom det i nästan alla fall är elektroner (elektroner har negativ laddning) som utgör strömmen så går strömmen i verkligheten från en punkt med överskott av elektroner (minus) till en punkt med underskott av elektroner (plus). Strömstyrka kan bestämmas av potentialskillnaden mellan punkterna (spänningsfall som räknas i volt) och motståndet mellan dem (resistans om strömmen är likström, men impedans om strömmen är växelström). Elektricitet gör så vi kan använda våra televisionsapparater. Vid likström kan strömstyrkan räknas ut med formeln I = U/R (där I är ström, U spänning och R resistans. Om strömmen periodiskt växlar riktning (växelström) blir formeln I = U/Z (där Z är impedans).

Se även


- elektronik
- elektromagnetism Kategori:Fysik Kategori:Fysikaliska storheter Kategori:Elektromagnetism ja:電気 ko:전기 simple:Electricity

Elektronik

Elektronik, gren av elektrotekniken som bygger på elektroners rörelse i vakuum, gas eller fasta material (som halvledare). I både amerikanskt och europeiskt språkbruk omfattas även användningen av elektroniska komponenter, inom exempelvis radio, television, datateknik, kommunikation, informationsteknik och mätteknik.
- Elektroniken har en central roll i den pågående "informationsrevolutionen".

Grunder

Signal, Analog, Digital, Grind, Vippa, Boolesk algebra, Multiplexer, Demultiplexer, Adderare, Komparator, Aritmetik

Komponenter


- Digitala: MOS, CMOS, ROM, EPROM, EEPROM, Flashminne, RAM, SRAM, DRAM, Microcontroller
- Aktiva: Transistor, Diod, Diac, Triac, Operationsförstärkare
- Passiva: Motstånd, Kondensator, Spole
- Elektromekaniska: Relä, Strömställare Kategori:Elektronik ja:電子工学 ko:전자공학 ms:Elektronik simple:Electronics th:อิเล็กทรอนิกส์

Kategori:Fysik

Artiklar inom ämnet Fysik. Kategori:Naturvetenskap als:Kategorie:Physik ja:Category:物理学 ko:분류:물리학 ms:Kategori:Fizik th:Category:ฟิสิกส์

Kategori:Elektromagnetism

Kategori:Fysik ja:Category:電磁気学 ko:분류:전자기학

Thérèse Desbordes

ion Tereza Desbordes

Gry Playstation backup software download diety hmb cheap tickets










































:: RELATED NEWS ::

Lima (district)
Lima is the downtown district of Lima, Peru. The Rímac River marks the district's border with the San Martín de Porres and Rímac districts on the north. On the east, it is bordered by the district of El Agustino. Moving from east to west, the
Frank Halford
Major Frank Bernard Halford, (1894 to 1955), was an aircraft engine designer. In 1913 he left the University of Nottingham before graduating to learn to fly at Brooklands and Bristol Flying School and became a flight instructor using Bristol Boxkites. He served in the Firs
How to keep a genius busy for hours
How to keep an idiot busy for hours refers to a joke often involving sending a person in a circle trying to find out "how to keep an idiot busy for hours", the implication being that the person is an idiot. This can take many forms, including questions with no possible answer or activities with no apparent conclusion or objective. One example of this is a small card with "If you'd like to know how to keep an idiot busy for hours, turn this card over" printed on both sides. The victim is proven to be "not an idiot" if they are only kept busy for one tu
San Marcos, Colombia
San Marcos (the Italian- and Spanish-language name of the evangelist Saint Mark) is a common toponym in parts of the world where Spanish is or was spoken. It could refer to any of the following:
- Colombia
  - San Marcos, Antioquia (
Jill Ireland
Jill Ireland (April 24, 1936May 18, 1990) was an English actress best known for her many films with her second husband Charles Bronson in the 1970s and her portrayal of Leila Kalomi in the Star Trek episode "United States Army. It piloted amphibious Sherman DD tanks at Omaha Beach during the invasion of Normandy, 6 June 1944, losing most of its tanks in the process. Category:Units of the U.
Djehuty
)]] In Egyptian mythology, Thoth (also spelt Thot or Thout), pronounced "tot", is the Greek name given to Djehuty (also spelt Tahuti, Tehuti, Zehuti, Techu, Tetu) - the original pronunciation of his name is disputed, and may have been approximately Tee-HOW-ti -, who was originally the deification of the moon in the Ogdoad belief system. I
Zero to 60
[http://www.zeroto60.com Zero to 60] is an American rock band based in Asheville, North Carolina. Their first album, Man of the Year, was released in 2004. The group's bass player and singer has a solo project under the name Eric Zero. His first solo performance was at the Grand Rokk in Reykjavík, Iceland
All Rights Reserved 2005 wikimiki.org