:: wikimiki.org ::
| Svealand |
Svealand
Svealand är en informell region som ligger söder om Norrland och norr om Götaland. Den består av landskapen söder och norr om huvudstaden Stockholm, och sträcker sig sedan inåt landet breddande sig något mot norska gränsen. Svealand består av landskapen Dalarna, Västmanland, Uppland, Värmland, Närke och Södermanland.
Ursprungligen var svealand området för det gamla Sveariket, d.v.s. trakterna omkring Mälaren. Dess äldsta svenska benämning torde ha varit Sväthiud (isl. Svithiod, "sveafolket"). Tidvis har även Gästrikland räknats till Svealand.
Gästrikland
Kategori:Sveriges geografi
Norrland:En artikel om byn med namnet Norrland återfinns på Norrland (by).
----
Norrland är en informell svensk region som, grovt räknat, består av drygt norra halvan av Sverige. Norrland utgör 59% av Sveriges yta, och där bor 12% av landets befolkning. I söder gränsar norrland till Svealand.
Norrland består av landskapen Gästrikland, Hälsingland, Härjedalen, Jämtland, Ångermanland, Lappland, Medelpad, Norrbotten och Västerbotten. Landskapen Jämtland och Härjedalen erövrades från Norge 1645.
Vissa personer, främst från södra Sverige, avser talspråkligt med "Norrland" ett ganska diffust "norra Sverige". Många personer från norra Sverige finner ordet överanvänt och väl ospecifikt. Det är inte ovanligt att människor säger "jag ska åka till Norrland på semestern" utan att närmare specificera ens på landskapsnivå, medan orden Götaland och Svealand aldrig används på liknande sätt.
Historiskt sett har Norrland använts om de nordliga delarna av riket som då även innefattande Finland. Norrland hade då två sydliga gränser, varav den östra gick vid Ule älv som mynnar ut vid Uleåborg.
Kategori:Sveriges geografi
simple:Norrland
Stockholm: Material om Stockholm och dess omgivningar finns samlat på Wikipedia:Stockholmsportalen.
----
Stockholms kommun, officiellt Stockholms stad, är Sveriges huvudstad och består till sin helhet av tätorten Stockholm. Stockholm är residensstad för Stockholms län.
Historia
Huvudartikel: Stockholms historia
Staden grundades år 1252 av Birger Jarl på den ö, Stadsholmen, som nu benämns Gamla stan. Stockholm har haft en stor betydelse som handelsstad i regionen sedan grundandet och som Sveriges kommersiella och politiska centrum framför allt i.o.m. Gustav Vasas regeringstid. Stockholms befolkning bestod i mitten av 1500-talet inte av mer än 10 000 människor varav många var tyskar eller finländare.
Före Stormaktstiden då många palats uppfördes var dock Stockholm inte mycket mer än en fattig småstad och innan industrialismen på 1800-talet var staden för de flesta stockholmarna en smutsig, trång och farlig stad.
Under 1800-talets andra och 1900-talets första hälft började storstaden Stockholm ta form med esplanader, avlopp och rinnande vatten; spårvägar, telefon, gaslyktor och sedan elektricitet. Under de senaste 50 åren har Stockholms invånarantal fördubblats med bl.a. massbilism som följd.
Geografi
Öar och holmar i Stockholm
Stadsdelar
Stockholm är sedan den 19 april 1904 indelat i stadsdelar. Staden består av 117 stadsdelar. Av dessa ligger 44 i Västerort, 21 i innerstaden och 52 i Söderort. Gränserna mellan stadsdelarna fastställs av kommunen.
Den största stadsdelen till ytan är Hässelby Villastad, 758 hektar. Den minsta är Riddarholmen, 6 hektar.
Stockholms innerstad består av följande stadsdelar. Gränsen mellan
södra och norra innerstaden går i Mälaren-Riddarfjärden-Karljohansslussen-Strömmen-Saltsjön.
Södra innerstaden
Långholmen, Reimersholme, Södermalm, Södra Hammarbyhamnen
Norra innerstaden
Djurgården, Fredhäll, Gamla stan, Hjorthagen, Kristineberg, Kungsholmen, Ladugårdsgärdet el. Gärdet, Lilla Essingen, Marieberg, Norra Djurgården, Norrmalm, Riddarholmen, Skeppsholmen, Stadshagen, Stora Essingen, Vasastaden, Östermalm
Stockholms centrum, som i princip kan sägas bestå av nedre Norrmalm, kallas ibland för "city". Inspiration till detta uttryck har kommit från London, där stadens centrum emellertid faktiskt utgör en egen stad, City of London, inom den större enheten Greater London.
Söderort ligger söder om Mälaren, Årstaviken och Hammarby Sjö, dock tillhör Södra Hammarbyhamnen innerstaden.
Gröndal, Liljeholmen, Årsta, Aspudden, Midsommarkransen, Västberga, Östberga, Enskedefältet, Enskede Gård, Johanneshov, Hammarbyhöjden, Björkhagen, Hägersten, Hägerstensåsen, Solberga, Liseberg, Örby Slott, Stureby, Gamla Enskede, Enskededalen, Kärrtorp, Mälarhöjden, Bredäng, Sätra, Skärholmen, Vårberg, Västertorp, Fruängen, Långbro, Herrängen, Långsjö, Älvsjö, Hagsätra, Örby, Rågsved, Högdalen, Bandhagen, Svedmyra, Tallkrogen, Gubbängen, Hökarängen, Fagersjö, Farsta, Farstanäset, Farsta Strand, Larsboda, Sköndal, Skarpnäcks Gård, Bagarmossen, Flaten, Orhem, Skrubba
Kälvesta, Hässelby Villastad, Vinsta, Nälsta, Flysta, Sundby, Bällsta, Mariehäll, Hässelby Gård, Hässelby Strand, Grimsta, Vällingby, Råcksta, Beckomberga, Eneby, Bromma Kyrka, Blackeberg, Norra Ängby, Södra Ängby, Nockebyhov,Åkeshov, Riksby, Åkeslund, Ulvsunda Industriområde, Ulvsunda, Nockeby, Olovslund, Abrahamsberg, Stora Mossen, Höglandet, Ålsten, Smedslätten, Äppelviken, Alvik, Traneberg, Akalla, Hansta, Husby, Kista, Tensta, Rinkeby,Lunda, Solhem, Bromsten
Högsta punkter
Bromsten
Den högsta naturliga punkten i Stockholm är Vikingaberget i stadsdelen Vårberg, 77 m ö.h. Den högsta punkten i innerstaden är Henriksdalsbergets sydvästra topp, 57 m ö.h Den högsta punkten i staden inom tullarna är Skinnarviksberget, 53 m ö.h.
- Kumminvägen, Hökarängen, 61 m ö.h.
- Nybohovsberget, 58 m ö.h.
- Stora Lappkärrsberget, 50 m ö.h
- Fiskargatan vid Mosebacke Torg, 47,5 m ö.h.
- Stadshagen, 47 m ö.h.
- Vita Bergen, 46 m ö.h.
- Observatorielunden, 42 m ö.h.
Högsta konstgjorda toppar är Högdalstoppen nr 2, 102 m ö.h samt
Hammarbytoppen, 87 m ö.h.
Stadsdelsområden
Stockholms kommun är sedan 1998 indelad i 18 stadsdelsområden. Antalet invånare avser 2004-12-31
- Bromma, 59 622 inv.
- Enskede-Årsta, 46 183 inv.
- Farsta, 45 671 inv.
- Hägersten, 29 847 inv.
- Hässelby-Vällingby, 58 796 inv.
- Katarina-Sofia, 44 224 inv.
- Kista, 30 142 inv.
- Kungsholmen, 54 283 inv.
- Liljeholmen, 31 309 inv.
|
- Maria-Gamla Stan, 63 953 inv.
- Norrmalm, 62 198 inv.
- Rinkeby, 15 613 inv.
- Skarpnäck, 40 248 inv.
- Skärholmen, 30 883 inv.
- Spånga-Tensta, 34 366 inv.
- Vantör, 35 248 inv.
- Älvsjö, 21 290 inv.
- Östermalm, 61 168 inv.
|
Östermalm
I innerstaden bor det 285 826 invånare. Söderort och Västerort har 479 218 invånare.
Demografi
Stockholms stads folkmängd uppgick till 765 044 per 2004-12-31. Av dessa var 370 482 män och 394 562 kvinnor. I innerstaden bodde 285 826 personer, i Söderort 280 679 och i Västerort 198 539. Invånarnas genomsnittliga ålder var 39.8 år (38.1 för män, 41.4 för kvnnor).
40,5% av befolkningen är mellan 20-44 år. Den till folkmängden största församlingen är Spånga församling (49 979 personer), följt av Hägerstens församling (49 075 personer) och Farsta församling (45 6771 personer).
Den mest tättbefolkade församlingen är Maria Magdalena församling (236 personer/hektar) följt av S:t Matteus församling (195 personer/hektar) och Katarina församling (193 personer/hektar).
Sevärdheter
Katarina församling, Stockholms ström, Skeppsholmen och Stadsgården.]]
- Stockholms slott
- Stockholms stadshus
- Gamla stan
- Djurgården
- Riksdagshuset
- Stockholms museer
- Sergels torg
- Hökarängens centrum
Kyrkobyggnader
Några av de mer välkända kyrkobyggnaderna är Riddarholmskyrkan, Storkyrkan och Gustaf Vasa kyrka.
Se vidare komplett lista över kyrkobyggnader i Stockholms stad.
Politik
Allmänt
Stockholms stad är Sveriges till folkmängden största kommun, vars politiska debatt ofta präglas av storstadsrelaterade frågor som infrastruktur och byggande. Bland kommunalråden, som i Stockholm tituleras borgarråd, anses finansborgarrådet ha den främsta positionen, och tillsätts sedan 1930-talet alltid av stadsfullmäktiges majoritet. Med början efter valet 1998 tillsätts alla borgarråd som har en särskild rotel av den politiska majoriteten, medan oppositionen tillsätter oppositionsborgarråd; innan dess delade man upp rotlarna mellan alla de större partierna i fullmäktige.
Kommunalpolitiken har kännetecknats av relativt frekventa maktskiften. Det kan noteras att Centerpartiet sedan flera år inte är representerat i kommunfullmäktige.
Stadens centrala politiska ledning finns i kommunfullmäktige, kommunstyrelse och borgarrådsberedning. Borgarrådsberedningen består av borgarråden och fungerar som ett slags arbetsutskott för kommunstyrelsen.
Kommunstyrelsens förvaltning finns i Stadsledningskontoret, som har ansvar för styrning, uppföljning och utveckling av stadens verksamheter. Förvaltningen arbetar med strategiska frågor och skall ha ett övergripande ansvar för stadens hela verksamhet. Staden har därutöver 18 stadsdelsförvaltningar, 18 fackförvaltningar och 14 bolag, alla med anställda tjänstemän. En av stadens fackförvaltningar är Revisionskontoret, där stadens revisorer är organiserade.
Nuvarande situation
Stockholm styrs sedan 2002 av en koalition av socialdemokrater, vänsterpartister och miljöpartister. Finansborgarråd är Annika Billström (s).
Borgarråd
- Annika Billström, (s), 1. Finansroteln
- Kersti Py Börjeson (s), 2. Stadsbyggnads- och idrottsroteln
- Leif Rönngren (s), 3. Gatu- och fastighetsroteln
- Mirja Särkiniemi (s), 4. Skolroteln
- Roger Mogert (s), 5. Kultur-, arbetsmarknads- och personalroteln
- Teres Lindberg (s), 6. Integrations- och demokratiroteln
- Margareta Olofsson (v), 7. Socialroteln
- Viviann Gunnarsson (mp), 8. Miljö- och konsumentroteln
- Kristina Axén Olin (m), Oppositionsborgarråd
- Jan Björklund (fp), Oppositionsborgarråd
- Sten Nordin (m), Oppositionsborgarråd
- Mikael Söderlund (m), Oppositionsborgarråd
Aktuella frågor
En av de frågor som debatteras mest i Stockholmspolitiken just nu är införandet av trängselskatt. Ett försök med sådan skall göras under år 2006, varefter det är tänkt att man skall anordna en kommunal folkomröstning om huruvida skatten skall permanentas eller tas bort.
Mandatfördelningen i kommunfullmäktige
Nedan presenteras hur många mandat varje parti har erhållit i de fyra senaste valen till kommunfullmäktige i Stockholms stad. Fullmäktige har 101 mandat, varför det krävs minst 51 för att uppnå majoritet. Valresultaten i staden har historiskt sett givit mandatfördelningar som har inneburit maktskifte i Stockholm efter varje val sedan flera decennier. Före 1970 hade fullmäktige 100 madat.
m = Moderata samlingspartiet, kd = kristdemokraterna, c = Centerpartiet, fp = Folkpartiet liberalerna, nyd = Ny Demokrati, sp = Stockholmspartiet, mp = Miljöpartiet de Gröna, s = socialdemokraterna, v = Vänsterpartiet
Valresultat
Avgivna giltiga röster i de två senaste kommunalvalen i Stockholms stad (källa: Valmyndigheten, http://www.val.se avseende 1998-2002, Stockholms stads hemsida 1994). Det kan vid en sammanräkning noteras, att om Centerpartiets och Stockholmspartiets röster ses som borgerliga och hade kunnat räknas in vid valet 2002, så hade det blivit borgerlig majoritet i stadshuset. Nu nådde inget av dessa två partier tillräckligt många röster för att kunna erhålla något mandat.
| År |
m |
kd |
c |
fp |
sp |
mp |
s |
v |
övriga |
| Röster | % |
Röster | % |
Röster | % |
Röster | % |
Röster | % |
Röster | % |
Röster | % |
Röster | % |
Röster | % |
| 1994 |
128 975 | 28,7 |
9 399 | 2,1 |
24 329 | 5,4 |
35 437 | 7,9 |
15 309 | 3,4 |
35 120 | 7,8 |
148 684 | 33,0 |
41 274 | 9,2 |
11 533 | 2,5 |
| 1998 |
146 797 | 32,9 |
28 320 | 6,4 |
9 187 | 2,1 |
34 789 | 7,8 |
19 561 | 4,4 |
26 347 | 5,9 |
114 118 | 25,6 |
54 663 | 12,3 |
20 411 | 4,5 |
| 2002 |
121 405 | 26,0 |
20 746 | 4,4 |
5 939 | 1,2 |
73 736 | 15,7 |
9 137 | 1,9 |
24 965 | 5,3 |
149 871 | 32,0 |
52 325 | 11,2 |
8 772 | 1,8 |
Näringsliv
Kultur och nöjesliv
Se även
- Stockholm
- Storstockholm
- Stockholms län
- Stockholms läns landsting
Externa länkar
- [http://www.stockholm.se/ Stockholms stad] - Officiell webbplats
Kategori:Sveriges kommuner
Kategori:Stockholm
Kategori:Stockholms län
Kategori:Sveriges städer
Kategori:Europas huvudstäder
ja:ストックホルム
ko:스톡홀름
simple:Stockholm
zh-min-nan:Stockholm
Landskap
----
Landskap, historisk landsdel som vanligen bygger på en äldre politisk indelning och är grundad på kulturella och geografiska särdrag som många människor identifierar sig med än i dag. Ursprunget till landskapsindelningen går tillbaka till forntiden, och ännu under medeltiden fungerade många landskap (även kallade land) som självständiga politiska enheter med egna lagar. Som förvaltningsenheter har landskapen sedan länge ersatts av indelningen i län. Idag är deras enda officiella funktion att vara föremål för hertigtitlar inom kungahuset.
Sverige har 25 landskap.
I Finland finns 9 historiska landskap (10 om man räknar med den gamla del av Västerbotten som låg öster om Torne älv), men i samband med reformen av landets områdesindelning 1998 infördes en ny kommunalrättslig enhet som också kallas landskap. Det finns 20 sådana nya landskap, och i Finland är det numera i regel dem man menar när man talar om landskap.
Landskap i Sverige
- Blekinge
- Bohuslän
- Dalarna
- Dalsland
- Gotland
- Gästrikland
- Halland
- Hälsingland
- Härjedalen
- Jämtland
- Lappland
- Medelpad
- Norrbotten
- Närke
- Skåne
- Småland
- Södermanland
- Uppland
- Värmland
- Västerbotten
- Västergötland
- Västmanland
- Ångermanland
- Öland
- Östergötland
Historiska landskap i Finland
- Egentliga Finland, fi. Varsinais-Suomi
- Lappland, Lappi
- Västerbotten, Länsi-Pohja
- Karelen, Karjala
- Österbotten, Pohjanmaa
- Satakunda, Satakunta
- Savolax, Savo
- Tavastland, Häme
- Nyland, Uusimaa
- Åland, Ahvenanmaa
- Birkaland
- Egentliga Finland
- Egentliga Tavastland
- Kajanaland
- Kymmenedalen
- Lappland
- Mellersta Finland
- Mellersta Österbotten
- Norra Karelen
- Norra Savolax
- Norra Österbotten
- Nyland
- Päijänne-Tavastland
- Satakunda
- Södra Karelen
- Södra Savolax
- Södra Österbotten
- Åland
- Österbotten
- Östra Nyland
Se även
- Sveriges landsdelar
- Landskap i Finland
- Historiska landskap i Finland
- Landskapslagar
- lagmän
- Landsting
- Landskapsvapen
- Lista över Sveriges landskap sorterade efter befolkningsmängd
Kategori:Sverige
Kategori:Finland
Kategori:Landskap
Dalarna
Dalarna är ett landskap i nordvästra Svealand i mellersta Sverige. Landskapet sammanfaller med Dalarnas län (tidigare Kopparbergs län) med några undantag, bland annat tillhör Hamra församling Gävleborgs län. Landskapet har samma vapen som Dalarnas län, men när vapnet är okrönt (eller krönt med hertigkrona, som på bilden) representerar det landskapet. Dalarna domineras av sjön Siljan i dess mitt samt av älvarna Västerdalälven och Österdalälven som flyter ihop i Djurås i Gagnef och bildar Dalälven. Landskapets norra delar domineras av fjäll och den vidsträckta Orsa finnmark. Högsta punkten är Storvätteshågna med sina 1204 meter över havet. Den lägsta punkten är där Dalälven rinner ut ur landskapet i sydöst på en höjd av 55 meter över havet.
Historia
Dalälven)]]
Det äldsta omnämnandet av Dalarna är från Sverresagan i vilken landskapet kallades för Järnbäraland och beskrevs som ett hedniskt land som lydde under sveakungen år 1177. På 1500-talet flydde Gustav Vasa till Dalarna på flykt undan Kristian II. Se Gustav Vasas öden och äventyr i Dalarna.
Kulturhistorisk indelning
Traditionellt och kulturhistoriskt indelas Dalarna i följande tre delar:
- Särna-Idre
- Övre Dalarna
- Dalabergslagen
Kommuner
- Avesta
- Borlänge
- Falun
- Gagnef
- Hedemora
- Leksand
- Ludvika
- Malung
- Mora
- Orsa
- Rättvik
- Smedjebacken
- Säter
- Vansbro
- Älvdalen
Övriga orter
Större sjöar
- Siljan, 280 km²
- Runn, 62,5 km²
- Amungen, 62,9 km² (delvis i Hälsingland)
- Orsasjön, 53 km²
- Väsman, 39 km²
Naturvård
Dalarna är uppdelat i fyra skötselområden för förvaltning och skötsel av de fyra stora rovdjuren, lo, varg, björn och järv.
Södra
- Avesta, Hedemora, Säter, Smedjebacken, Söderbärke och Stora Tuna.
Östra
- Falun, Rättvik, den del av Leksand som ligger öster om Siljan.
Västra
- Ludvika kommun, Gagnef, Mockfjärd, delar av Borlänge kommun, Vansbro, Malung (exkl. Transtrand), Leksand väster om Siljan, Mora väster om Siljan.
Norra
- Älvdalens kommun, delar av Mora kommun som ligger norr om Siljan, Transtrands församling.
Några kända dalkarlar och dalkullor
- Dan Andersson, poet
- Jussi Björling, operasångare
- Nils Karlsson, "Mora-Nisse", skidåkare
- Gunnar Myrdal, politiker, nationalekonom
- Charlie Norman, pianist
- Lars Roos, pianist
- Björn Skifs, sångare, skådespelare
- Gunde Svan, skidåkare, programledare
- Hans Werthén, Electrolux-chef
- Anders Zorn, konstnär
Externa länkar
- [http://www.dalarna.se/ Dalarna]
- [http://www.sodradalarna.com/ Södra Dalarna]
- [http://zeal.com/category/preview.jhtml?cid=10215110 Län & Kommuner]
- [http://www.ltdalarna.se/ Landstinget Dalarna]
- [http://www.granback.com/ Granbäck Fors & Äventyr]
Se även
- Dalarnas dialekter
- Dalarnas Fornminnes och Hembygdsförbund
- Dalarnas historia
- Stormor i Dalom
Kategori:Dalarna
Kategori:Sveriges landskap
UpplandDenna artikel handlar om landskapet Uppland. För uppland som handelsområde, se Uppland (bakland).
----
Uppland är ett landskap i Svealand i östra Sverige. Uppland gränsar i söder till Södermanland, i väster till Västmanland, i nordväst till Gästrikland och i öster till Östersjön. Landskapet har 150 000 synliga fornlämningar.
Större orter i Uppland
- Upplands Väsby
- Upplands-Bro
- Bålsta
- Danderyd
- Enköping
- Gustavsberg
- Hallstavik
- Heby
- Knivsta
- Lidingö
- Norrtälje
- Rimbo
- Sigtuna
- Skutskär
- Solna
- Stockholm (delvis)
- Tierp
- Täby
- Uppsala
- Vaxholm
- Åkersberga
- Östhammar
- Öregrund
Sjöar
- Fysingen
- Erken
- Mälaren
- Tämnaren
- Vendelsjön
Åar
- Tämnarån
- Olandsån
- Norrtäljeån
- Fyrisån
- Stockholms ström
Externa länkar
- [http://www.uppland.nu Uppland]
- [http://swedia.ling.umu.se/Svealand/Uppland/index.html Lyssna till några av Upplands dialekter]
- [http://www1.shellkonto.se/gertfors/brukssida/index.html Gerts brukssida]
Kategori:Uppland
Kategori:Sveriges landskap
Närke
Närke är ett landskap i Svealand. Närke gränsar i sydväst till Västergötland, i nordväst till Värmland, i norr till Västmanland, i öster till Södermanland och i sydöst till Östergötland. I landskapet finns 5 200 bevarade fornlämningar.
Större orter i Närke
- Askersund
- Hallsberg
- Kumla
- Laxå
- Örebro
Extern länk
- [http://swedia.ling.umu.se/Svealand/Narke/index.html Lyssna till några av Närkes dialakter]
Kategori:Närke
Kategori:Sveriges landskap
Svearike
Svearike, Svea rike eller Sveariket är en äldre form av namnet Sverige. Namnet, är helt enkelt en kombination av Svear (innevånarna) och Rike. Namnet Sver(i)ge uppträder tidigast i det anglosaxiska "Beowulfskvädet" (handskrift
från 900-talet) som Swēorice och på svensk botten
äldst i formerna Swerike (slutet av 1200-talet),
Svearike (förra hälften av 1300-talet; på Gotland
Suiarike liksom i fornisländskan och fornnorskan)
och Swärike (mitten av 1300-talet), d. v. s. svearnas
välde. Det betydde från början detsamma som det på
1400-talet uppträdande Swealand, d. v. s. urspr.
blott Mälarprovinserna Uppland, Västmanland
och Södermanland. Formen Swerike utvecklades på
1400-talet i både svenskan och danskan till Swerighe (liksom bakare till baghare, taka till tagha och mik till mig, etc). Swerghe och slutligen Swirghe, varav det på
1600-talet, t. ex. hos Gustaf II Adolf, rätt vanliga
Swirge. Formen Swärike utvecklades på likartat
sätt till Swärighe, Swärghe, varav vårt nuvarande
uttal Svärje (under det att vår skrift använder den
gamla skriftformen Sverige (källa: [http://runeberg.org/nfcg/0605.html Nordisk familjebok]).
Var låg Sveariket i forntiden?
Den allmänna uppfattningen är att Sveariket från början var detsamma som (östra) Svealand varifrån statsbildningen växte geografiskt. I den äldre Västgötalagen berättas om att gränsen mellan Sveariket och Danmark ska ha fastslagits vid ett kungamöte på Danaholmen i Göta älv mynning, där Danmark, Sveariket och Norge möttes. Danaholmen var en liten ö som inte hörde till något av rikena, det var sedan urminnes tider mötesplats för hövdingar från de nordiska länderna.
Svearikets organisation
Svitjod indelades i hundare. Dessa uppgick i Folklanden, Attundaland, Tiundaland och Sjöland; uppdelat i skeppslag inom Roden, Fjädrundaland och Västmanland som delar biskop, samt Södermanland som hade egen biskop. De olika landen hade olika lagsagor.
När bildades Sverige?
Som namn blev Svearike till Sverige när man övergick till att säga Sverige, under 1400-talet, och ur den synvinkeln är Sverige fortfarande Svearike i formella sammanhang. Om vi talar om begreppet så blir det mer komplicerat och handlar endast om utgångspunkt och definition. Det handlar om något så fundamentalt som kategorisation (se prototypsteori och kategorisation).
- Under nationalromantikens tidevarv ville man förlägga tidpunkten till ca 1000 f.Kr. Vilket är ungefär den tid från vilken Hågahögen är, som är den äldsta stora hövdingagraven i det område som senare skulle bli säte för de första sveakungarna. Det är dock ytterst tveksamt att det skulle finnas någon kontinuitet fram till dess svearna och dess hövding först blev omnämnda i historieskrivningen, se nedan.
- Traditionellt sett har man betraktat Sverige som en evolution ur svearnas rike, dvs Svearike. Ur den synvinkeln har Sverige funnits så länge som svear kan sägas ha styrt ett område, dvs sedan första århundradet efter kristus (se Svioner och Tacitus). Paradoxalt nog är denna evolutiva modell en modernare approach (se prototypsteori) till begreppet Sverige än det som är den dominerande idag. Det skulle ge en datering till århundradena kring Krist födelse eftersom svearna, som suionerna, först nämns i skrift av Tacitus i boken Germania från 98 e.Kr., där de också sägs ha en kung, det vill säga någon form av kungamakt eller rike.
- Det första omnämnandet anses i sig vara grund för att avgöra bildandet, det vill säga 98 e.Kr.
- Ett alternativ är se Sverige som bildat när områden befolkningsmässigt motsvarande störe delen av dagens Sverige förts samman. Det vill säga då götalandskapen infogas i sveariket. Baserat på Beowulfkvädet och islänningasagorna, som dock inte är helt samstämmiga, sker det på 500-talet.
- En annan traditionell modell baserad på islänningasagorna är att Sveariket enades (snarare centraliserades) av Ingjald Illråde någon gång på 600-talet, från att ha varit en samling småkungadömen som erkände Sveakungen som den främste.
- En nyare modell är att utgå från när den svenska historiska tiden börjar och då är det med Olof Skötkonung som är den förste som kan bevisas ha varit kung i ett Svearike som inkluderade götalandskapen, alltså cirka 1000-talet. Nackdelen med metoden är naturligtvis att detta endast ger svar på frågan när Sveriket senast skulle kunna ha bildats eftersom metoden inte säger något om vad som hände före den historiska tiden. Denna modell har dock fördelen att det är lättare att etablera historiciteten av kungarna och händelserna från och med denna tid.
- En annan modell har att göra med Riksbyggaren Birger Jarl som slog ner uppror från de sista envisa och stolta självbestämmande hövdingarna i ett antal slag under 1200-talet, och han centraliserade rikets miltära administration. Innan han dog intresserade han sig för att lagar och regler skulle likformas. Lagmannen i Tiundaland, Birger Persson till Finsta tog initiativet till en gemensam lag för Uppland (Upplandslagen) och därmed ersattes folklanden och Svitjod av landskapet Uppland i riket Svearike, med Stockholm som huvudstad. Snorre: "Västergötland, Värmland och Marker och det som ligger därintill är ett så stort rike att den biskp som styr har elvahundra kyrkor. En annan del är Östergötland det är ett annat biskopsdöme, i det ingår Gotland och Öland, tillsammans ett ännu större biskopsdöme. Birgers son Magnus Ladulås valdes vid Mora sten och måste rida Eriksgata för att han skulle godtas som kung också över Östergötland, Småland, Västergötland, Närke, Västmanland. Under hans sonson Magnus Eriksson skrevs på 1360-talet en landslag som gäller för hela riket, som nu har gemensam kung, gemensamma lagar, gemensam religion och historia. Fördelen med modellen är att den använder ett bevisbart förlopp, vilket gör det möjligt att säkert fastslå ett datum. Nackdelen är att det är tveksamt om dessa händelser verkligen har en sådan dignitet att de är lämpliga att utgå ifrån för att definiera Sveriges bildande.
- En annan modell: I Kristofers landslag från år 1442 står det att det inte får finnas mer än en kung i Sverige och detta riket är av hedna värld sammankommet av Svea och Göta riken. Sveriges historia blir nu hela rikets, länderna ett land.
- Sverige grundades som stat av Gustav Vasa.
- 1600-talet när Skåneland lades under den Svenska kronan.
- Modern tid med massmedias uppkomst och bildandet av en nationell identitet. Denna approach förutsätter dock att det inte fanns etniska identiteter före nationalismen.
Osv.
Union eller Rike?
Det är naturligt att tänka sig att en union är en lösare sammankomst än ett rike. Men i ett historiskt perspektiv är detta svårt eftersom riken i allmännhet är mindre konsoliderade desto längre tillbaka i tiden man går, varför definitionen skulle behöva vara relativ. Men inte ens i samtida statsbildningar finns någon klar linje mellan vad man anser vara ett rike respektive en union. Snarare verkar det språkligt vara stabiliteten och historiens eftertanke som ger definitionen. En union som förblir stabil blir i efterhand betraktad som ett rike redan från unionens upprättande, emedan sådana som upphör förpassas till samlingen av historiska unioner.
Källdokumentation
- Kristofers landslag
Se även
- Svear
- Svithiod
- Sverige
- Mora sten
- Eriksgata
- Slag om Svearike
- Uppror i Svearike
Kategori:Sveriges historia
Kategori:Järnåldern
Gästrikland
Gästrikland är ett landskap i sydöstra Norrland i mellersta Sverige. Det gränsar i söder till Uppland, i väster till Dalarna och Västmanland, och i norr till Hälsingland. Landskapet har 1 800 kända fornlämningar. Gästrikland är tidigast omnämnd i historiskt källmaterial 1253 och kallades då Gestrikalandia. Enligt Erikskrönikan flydde Holmger Knutsson efter slaget vid Sparrsätra 1247 till Gästrikland, där han blev tillfångatagen. Landskapet omfattade ursprungligen socknarna Hamrånge, Hedesunda, Hille, Ockelbo, Ovansjö, Torsåker, Valbo, Årsunda och Österfärnebo.
Kommuner
- Gävle
- Hofors
- Ockelbo
- Sandviken
Berg
- Kungsberget
- Lustigknopp
- Rönnåsberget
- Färnebofjärden
- Hedesundafjärdarna
- Ottnaren
- Storsjön
- Viksjön
- Öjaren
Åar
Åar som rinner ut i Dalälven, se där.
- Tönnån/Skärjån
- Gopån/Hamrångeån
- Trödjeån
- Björkeån
- Testeboån
- Gavleån
Extern länk
- [http://swedia.ling.umu.se/Norrland/Gastrikland/index.html Lyssna till några av Gästriklands dialekter]
- [http://mange.dynalias.org/Forntiden/gastrike/index.html Teori om namnets härstamning]
Kategori:Gästrikland
Kategori:Sveriges landskap
Kategori:Sveriges geografiKategori:Europas geografi
Geografi
ko:분류:스웨덴의 지리
1631Secole: Secolul XVI - Secolul XVII - Secolul XVIII
Decade: Anii 1580 Anii 1590 Anii 1600 Anii 1610 Anii 1620 - Anii 1630 - Anii 1640 Anii 1650 Anii 1660 Anii 1670 Anii 1680
Ani: 1626 1627 1628 1629 1630 - 1631 - 1632 1633 1634 1635 1636
__FARACUPRINS__
----
Evenimente
-
Arte, Ştiinţă, Literatură şi Filozofie
-
Naşteri
-
Decese
-
Categorie:1631
ko:1631년
ms:1631
narty francja gambling Black-Breath ruletka apartment madrid
|
|
|
| :: RELATED NEWS :: |
Waratah, New South Wales
Waratah is a northern suburb of the city of Newcastle, New South Wales. Its postcode is 2298.
History
Schools
- Callaghan College - Waratah Campus (formerly Waratah High School (Years 7-10) [http://www.waratah-h.schools.nsw.edu.au/]
- Waratah Public School
|
Chlorine fluorides
A chlorine fluoride is a compound containing only chlorine and fluorine.
Sources
- [http://www.webelements.com/ WebElements]
- [http://webbook.nist.gov/chemistry/ NIST Standard Reference Database]
Category:Chlorine compounds
Category:Fluorides
Category:Nonmetal halides
|
Wikipedia:Articles for deletion/Virtual Games
|
Wing Rural District
Wing Rural District was a rural district in Buckinghamshire, England from 1894 to 1974. It was merged into the Aylesbury Vale district in 1974 under the Local Government Act 1972.
The practice of carrying standards, to act both as a rallying point for troops, and to mark the location of the commander, is thought to have originated in Egypt some 5,000 years ago. It was formalised in the armies of medieval Europe, with standards being emblazoned with the commander's coat of arms.
As armies became trained and adopted set formations, each regiment's ability to keep its formation was potentially critical to its, and therefore its army's, success. In the chaos of battle, not l
|
Newport Pagnell Rural District
Newport Pagnell was a rural district in Buckinghamshire, England, from 1894 to 1974. It was named after but did not include Newport Pagnell. The Local Government Act 1972 made it part of the Read More... |
|
