Home About us Products Services Contact us Bookmark
:: wikimiki.org ::
Svensk Politik

Svensk politik

Karakteriseras sedan lång tid av proportionell representation, och regeringen är sedan 1917 parlamentariskt ansvarig inför riksdagen. Statsvetaren Leif Lewin har menat att svenska politiker ända sedan oscariansk tid präglas av samförstånd snarare än ansvarsutkrävande. Det socialdemokratiska partiet SAP lyckades sitta som regeringsparti från 1932 till 1976, med avbrott endast för en kortvarig bondeförbundsregering under sommaren 1936, något som är unikt i västvärlden.

Politiska partier

Under lång tid fanns ett kommunistparti, ett socialdemokratiskt parti, ett socialliberalt, ett agrart och ett liberalkonservativt parti representerade i riksdagen. Partistrukturen förändrades under 1990-talet. I valet 1991 lyckades kristdemokraterna och populistpartiet Ny Demokrati ta sig över 4%-gränsen för mandat i folkrepresentationen riksdagen, något som endast ekologistiska miljöpartiet tidigare lyckats med (1988). Inför riksdagsvalet 2006 är det nio partier som har rätt till fria valsedlar i samtliga vallokaler, något som erfarenhetsmässigt gynnar partierna ifråga, beroende bland annat på att svenska val genomförs i över 6 000 olika vallokaler, ofta med stora geografiska avstånd däremellan. Förutom riksdagspartierna är det Sveriges Pensionärers Intresseparti och Sverigedemokraterna som nått denna nivå. Två helt nya partier har registrerat sig inför Europavalet 2004: Det tvärpolitiska Junilistan, och Högerpartiet de konservativa. Högerpartiet de konservativa har bildats av konservativa studenter vid Stockholms universitet.

Se även:


- Regeringsformen, den viktigaste grundlagen

Externa länkar


- [http://katalogen.sunet.se/kat/politics/parties Länkar till alla Sveriges politiska partier]
- [http://www.sap.se Socialdemokraternas webbplats]
- [http://www.moderat.se Moderaternas webbplats]
- [http://www.folkpartiet.se Folkpartiets webbplats]
- [http://www.centerpartiet.se Centerpartiets webbplats]
- [http://www.kristdemokraterna.se Kristdemokraternas webbplats]
- [http://www.vansterpartiet.se Vänsterpartiets webbplats]
- [http://www.miljopartiet.se Miljöpartiets webbplats] Politik

Socialdemokratiska

Socialdemokrati är en variant av socialism som vill införa det socialistiska samhället demokratiskt och stegvis, med reformer istället för revolutioner. Socialdemokratiska partier anses vara de som förespråkar någon form av reformistisk socialism, och som i allmänhet tillhör Socialistinternationalen. Socialdemokrati kan också kallas demokratisk socialism eller reformistisk socialism. Sedan den första socialistiska internationalen upplösts mot slutet av 1800-talet delades de socialistiska partierna i två grupper, som med Sovjetunionens tillkomst kom att vara de revolutionära - kommunisterna, och de reformistiska - socialdemokraterna. kommunisterna Kommunisternas strategi har i första hand varit att söka framkalla en revolution. Socialdemokraterna, av kommunisterna benämnda "revisionister", har strävat efter att nå fram till det socialistiska, klasslösa samhället huvudsakligen genom lagstiftningar och politiska ingripanden i ekonomin. En viktig idéströmning inom socialdemokratin har varit den så kallade funktionssocialismen, som utvecklats framför allt i Sverige, med Nils Karleby som en teoretisk förgrundsgestalt. Socialdemokratiska partier har dominerat politiken i Israel, Tyskland och Sverige under andra halvan av 1900-talet. Även i övriga Skandinavien samt i Storbritannien och Australien har de av tradition stark ställning.

Socialdemokratiska partier


- Arbeiderpartiet
- Arbetarpartiet (Israel) (Mapai)
- Finlands Socialdemokratiska Parti
- Scottish National Party, Skottland
- Japans Demokratiska Parti
- Japans Socialdemokratiska Parti
- Labour Party, Storbritannien
- Sozialdemokratische Partei Deutschlands
- Sveriges socialdemokratiska arbetareparti
- Janata Dal (United)

Se även


- Eduard Bernstein
- Ferdinand Lassalle

Extern länk


- [http://home.ican.net/~alexng/other.html Lista med länkar till världens Socialdemokratiska partier] ja:社会民主主義 Kategori:Socialism

Bondeförbundsregering

Regeringen Pehrsson-Bramstorp eller Semesterregeringen under Axel Pehrsson-Bramstorp med enbart statsråd från Bondeförbundet tillträdde den 19 juni 1936 och avgick den 28 september samma år, efter andrakammarvalet. 1930 hade regeringen tillsatt en parlamentarisk utredning om hur det framtida svenska försvaret skulle se ut. De borgerliga partierna önskade ett starkare försvar medan socialdemokraterna var splittrade. 1935 var utredningen klar och den gick på Folkpartiets och Bondeförbundets linje. Regeringen Hansson lade då fram en proposition där försvaret fick mindre medel än vad utredningen föreslagit. Propositionen avvisades av försvarsutskottet. Statsminister Hansson föreslog då att regeringen skulle stödja ett förslag som gick på utredningens linje om den fick igenom sitt förslag om dyrortsgruppering av folkpensionen. Den 13 juni sade riksdagen nej till förslaget om dyrortsgruppering och den 15 juni lämnade regeringen in sin avskedsansökan. Uppdraget att bilda ny regering gick då till Bondeförbundets partiledare Axel Pehrsson-Bramstorp vars regering tillträdde den 19 juni. Eftersom riksdagen inte var samlad och regeringen avgick efter höstens val fick Semesterregeringen knappast något politiskt inflytande. Den 23 september lämnade regeringen in sin avskedsansökan och efterträddes den 28 september av Regeringen Hansson II, som förvisso var en koalitionsregering mellan Socialdemokraterna och Bondeförbundet.

Statsråd


Se även


- Sveriges regering Pehrsson-Bramstorp

Socialdemokrati

Socialdemokrati är en variant av socialism som vill införa det socialistiska samhället demokratiskt och stegvis, med reformer istället för revolutioner. Socialdemokratiska partier anses vara de som förespråkar någon form av reformistisk socialism, och som i allmänhet tillhör Socialistinternationalen. Socialdemokrati kan också kallas demokratisk socialism eller reformistisk socialism. Sedan den första socialistiska internationalen upplösts mot slutet av 1800-talet delades de socialistiska partierna i två grupper, som med Sovjetunionens tillkomst kom att vara de revolutionära - kommunisterna, och de reformistiska - socialdemokraterna. kommunisterna Kommunisternas strategi har i första hand varit att söka framkalla en revolution. Socialdemokraterna, av kommunisterna benämnda "revisionister", har strävat efter att nå fram till det socialistiska, klasslösa samhället huvudsakligen genom lagstiftningar och politiska ingripanden i ekonomin. En viktig idéströmning inom socialdemokratin har varit den så kallade funktionssocialismen, som utvecklats framför allt i Sverige, med Nils Karleby som en teoretisk förgrundsgestalt. Socialdemokratiska partier har dominerat politiken i Israel, Tyskland och Sverige under andra halvan av 1900-talet. Även i övriga Skandinavien samt i Storbritannien och Australien har de av tradition stark ställning.

Socialdemokratiska partier


- Arbeiderpartiet
- Arbetarpartiet (Israel) (Mapai)
- Finlands Socialdemokratiska Parti
- Scottish National Party, Skottland
- Japans Demokratiska Parti
- Japans Socialdemokratiska Parti
- Labour Party, Storbritannien
- Sozialdemokratische Partei Deutschlands
- Sveriges socialdemokratiska arbetareparti
- Janata Dal (United)

Se även


- Eduard Bernstein
- Ferdinand Lassalle

Extern länk


- [http://home.ican.net/~alexng/other.html Lista med länkar till världens Socialdemokratiska partier] ja:社会民主主義 Kategori:Socialism

Socialliberalism

Socialliberalism, politisk term myntad av förre folkpartiledaren Bertil Ohlin 1936, är en gren av liberalismen som utgår ifrån en positiv frihetsdefinition. Med denna frihetsdefinition blir individens frihet beroende av att alla har lika möjligheter och tillgång till positiva rättigheter som skall garanteras av staten, såsom utbildning och sjukvård. Socialliberallismen förespråkar därför en aktiv socialpolitik och en viss aktiv ekonomisk politik från statens sida. Socialliberaler menar också oftast att om marknaden inte fungerar skall staten se till att den gör det, medan många marknadsliberaler ofta anser att statlig inblandning enbart kan försämra läget.

Historia

De tidigaste socialliberalerna var mycket inspirerade av ekonomer som John Maynard Keynes som förespråkade en starkare statlig styrning av ekonomin än vad klassiska liberala ekonomer förespråkade. Efter 70-talet har dessa ekonomiska teorier blivit mindre populära, vilket utomlands har minskat populariteten hos socialliberalismen. I Sverige var socialliberalismens starkaste ideolog Bertil Ohlin, som förespråkade "fri ekonomi med socialt ansvar".

Se även


- Borgerlig vänster
- John Stuart Mill
- John Hicks Kategori:Ismer Kategori:Liberalism

Liberalkonservatism

Liberalkonservatism, ideologi som idag omfattar många etablerade högerpartier i främst Västeuropa, t.ex. Moderata samlingspartiet i Sverige och Samlingspartiet i Finland. Liberalkonservativa lägger inte en sådan emfas vid individualismen som liberaler, men förespråkar en liberal ekonomi. Schematiskt kan liberalkonservatismen sägas vara präglad av nyliberalism, särskilt vad gäller ekonomisk politik och förhållandet mellan stat och individ, men med inslag av vissa konservativa värderingar. Ett exempel på ett liberalkonservativt mönster av värderingar är en person som är för globalisering och en begränsad stat, men samtidigt vill ha hårda straff för brott och vill underlätta verksamheten även för mer anakronistiska samhällsinstitutioner. Som jämförelse kan då sägas att en typisk socialliberal person inte vill se en så begränsad stat, att staten inte aktivt kan påverka individernas värderingar och personlig val. Kategori:Konservatism kategori:Liberalism

Parti

Parti har flera betydelser: # en (större) sammanslutning som företräder och arbetar för vissa politiska åsikter, se vidare politiskt parti. # en (naturligt) avgrändasad del av en yta eller tredimensionellt föremål, t.ex. skogsparti, skulderparti. # en större mängd av viss vara, t.ex. parti T-tröjor. # en person att gifta sig med med tanke på personens ekonomiska ställning # i sammansättningar, utfärd i visst syfte, t.ex. jaktparti. # i spel avslutad match eller del av match. I t.ex. schack kan ett parti vara en del av en match. En partivinst ger 1 poäng och oavgjort ger ½ poäng. Vinnaren av matchen blir då den som fått störst sammanlagd poängsumma. Källa: NEO

Kristdemokraterna

Kristdemokraterna (kd) svenskt kristdemokratiskt politiskt parti, representerat i riksdagen sedan 1991, nuvarande namn sedan 1996. Partisymbol är vitsippan. Antalet medlemmar var vid årsskiftet 2004/2005 totalt 24 479 personer. I Europaparlamentet ingår partiet i den konservativa och kristdemokratiska gruppen Europeiska folkpartiet (kristdemokrater) och Europademokraterna.

Ideologi

Huvudartikel: Kristdemokrati Kristdemokratin bygger på den kristna människosynen och värdegrunden. Den kristna människosynen innebär att varje människa är unik och ofullkomlig, men har ett okränkbart och lika värde som alla andra. Ideologin innefattar också personalism som innebär att människan är en social varelse med behov av gemenskap och därför skapas olika små naturliga gemenskaper. Dessa gemenskaper, exempelvis familjen, anser kristdemokratin vara grunden för det goda samhället. Vid sidan om detta finns också subsidiaritetsprincipen, som innebär att beslut ska fattas på lägsta möjliga nivå och förvaltarskapsprincipen, som innebär att man ska förvalta det man har idag för de kommande generationer.

Historik

Bakgrunden till bildandet

1956 bildades gruppen Kristet Samhällsansvar (KSA) för att lyfta fram kristna kandidater och värderingar, men så småningom växte bland flera företrädare fram en idé att grunda ett kristligt parti. En bidragande orsak var 1963 års förslag till ny gymnasiereform där kristendomsämnet skulle skäras ned mycket kraftigt. Trots en namninsamling som gav 2,1 miljoner underskrifter så drevs förslaget igenom i riksdagen. En annan bidragande orsak var filmen 491 som byggde på Lars Görlings roman med samma namn. Denna satte igång en stor debatt bland framför allt kristna grupper om vart samhället var på väg. Hotet man såg var ett alltmer sekulariserat Sverige där materialism och moraliskt förfall skulle ta över.

Bildandet

24 januari 1964 tog Lewi Pethrus, ledare för pingströrelsen och chefredaktör på tidningen Dagen upp frågan om bildandet av ett kristet parti på ledarsidan. Bland annat sa han ”Många har hört av sig” och ”den politiska debatten är till stor del ateistisk materialism”. En konferens i Sigtuna, under ämnet "Kristendom och politik" anordnades av rektor Algot Tergel den 7 februari. Den skulle bland annat diskutera frågan om ett nytt parti. En kommitté tillsattes för att undersöka möjligheterna samt förbereda starten av ett nytt parti. Lewi Pethrus, samt 8 andra personer från olika samfund, valdes att bilda kommittén. En stor debatt följde på denna kommittés bildande. Bland annat så publicerade Dagen den 19 februari en stor intervju med Kjell Bondevik, norska KrF:s ledare och 5 mars berättades om planerna på ett kristligt parti i Finland. Röster både för och emot höjdes i olika tidningar, ibland vilka Dagen uppvisade den mest positiva inställningen. 20 mars bildades slutligen föreningen Kristen Demokratisk Samling (KDS) i Stadsmissionens kyrksal i Gamla stan i Stockholm. Ett 100-tal deltagare valde Birger Ekstedt till partiledare och partiordförande och Lewi Pethrus till vice ordförande. Man hade ännu inte tagit ställning till om föreningen skulle ställa upp som ett parti i riksdagsvalet samma år, men vid ett styrelsemöte den 15 april konstituerades partiet och det bestämmdes att det skulle ställa upp i val. Efter detta började ett intensivt arbete med att bygga upp en organisation i landet och att förbereda denna inför valrörelsen. I mitten av juni hade 20 länskommittéer bildats, vilka tillsammans täckte större delen av Sverige. Vid ungefär samma tid lämnades ansökan om registrering av namnet Kristen Demokratisk Samling in till inrikesdepartementet. Det första, ganska korta program som antogs inför valet 1964 var till stor del inspirerat av syskonpartiet KrF:s program, och innehöll många liknande frågor. Vid årets slut hade partiets medlemsantal växt till 14 500.

Den första tiden

Partiet kallades en tid "Vatten och luftpartiet" för sin miljöpolitiska profil och fick 1,8% i riksdagsvalet 1964 men man började redan nu ta mandat i kommuner. I kommunalvalen 1966 fick KDS in 354 ledamöter i landets olika kommunfullmäktigeförsamlingar. Året därpå satsade partiet på ett eget förlag och bildade Samhällsgemenskaps förlag. Nu började de etablerade partierna diskutera ett nytt valsystem med spärrar mot småpartier. 1971 infördes så enkammarriksdagen, med detta ändrades valsystemet från d'Hondts metod till jämkade uddatalsmetoden med spärr. Spärren för att få mandat sattes till 4 %, något som gjorde att KDS politiska genombrott skulle dröja. I riksdagsvalet 1970 fick partiet 1,8 % av rösterna och misslyckades därmed att få mandat i enkammarriksdagen, man tappade också kommunalt och minskade till 288 fullmäktigemandat. I slutet av 1971 insjuknade Birger Ekstedt. Han omvaldes som partiordförande sommaren 1972 men dog några dagar senare. Ett extra riksting utlystes 20 januari 1973 på vilket den då tämligen okända gymnasieläraren, tillika ungdomsförbundets ordförande Alf Svensson från Gränna väljs till partiets nya ledare. På valaffischerna 1973 blev budskapet "Nu kommer Alf Svensson". Resultatet i riksdagsvalet 1973 slutade som i förra valet, 1,8 %. 1975 köpte partiet dagstidningen Karlshamns Allehanda som gått i konkurs. Alf Svensson blev ledarskribent. Tidningen drevs under ett och ett halvt år innnan den åter igen gick i konkurs och togs över av Blekinge Läns Tidning. Inför riksdagsvalet 1976 rådde högervindar, en kraftfull kampanj för att Rösta borgerligt bildades, syftet var förstås att få till stånd en borgerlig regering. KDS hade dock från starten deklarerat från starten att man inte ville placera in sig på den traditionella höger-vänsterskalan, en skala man ansåg förlegad. Man hade inte klarat 4-procentspärren i valet innan. De sista dagarna innan valet satte därför organisationen Rösta Borgerligt igång en stor annonskampanj mot KDS för att få folk att välja ett borgerligt parti istället för att "kasta bort" rösten på KDS. Valet blev därför ett stort nederlag för partiet som bara fick 1,4% av rösterna. KDS ökade dock i kommunvalen till 2,1 % och fick 276 mandat i kommunfullmäktigevalen och 12 mandat i landstingsfullmäktigevalen. I början av 1980-talet lades den politiska kursen om. Man övergav bland annat sitt absoluta abortmotstånd och intog istället som partilinje åsikten att kvinnans frihet att välja skulle vara huvudprincipen samt att aborttalen skulle sänkas främst genom preventiva metoder. Kristdemokraternas största profilfråga blev familjepolitiken. I folkomröstningen om kärnkraften 1980 tog partiet ställning för ett nej till kärnkraft (linje 3). 1982 fick bildades Kristdemokratiska Kvinnoförbundet. I valet samma år ökade partiet en tiondels procent till 1,9%, partiet fick nu för första gången över 100 000 röster.

Vägen till riksdagshuset

Redan inför valet 1978 diskuterades en valsamverkan med Centerpartiet. Det gjordes också 1981 inför valet 1982 men då beslutade KDS själva att avbryta diskussionerna. De som främst jobbade med frågan var dåvarande partisekreteraren Per Egon Johansson och informationssekreteraren Mats Odell. Man tog nu också ställning för en icke-socialistisk regering och sällade sig därmed till partierna i det borgerliga blocket. Kontakterna med Centerpartiet bröts men på våren 1984 gick man in i allvarliga diskussioner och man enades till slut om att i valet 1985 ställa upp med den gemensamma beteckningen ”Centern”. Överenskommelsen, som kritiserades hårt av Socialdemokraterna, innebar att man skulle ha varsin partilista och att Centerpartiets ledning skulle medverka till man på fem centerpartilistor skulle saxa in en kristdemokrat på valbar plats. Man visste ju att Centerlistorna skulle vinna i stort sett överallt men genom detta förfarande skulle man ju kunna få in åtminstone fem kristdemokrater i riksdagen. Centerledningens "medverkan" innebar dock i slutändan att endast listan i Kalmar län fick en kristdemokrat på valbar plats. Detta skapade stora spänningar inom partiet och resulterade slutligen i att ett av partiets stora affischnamn, miljödebattören Björn Gillberg, lämnade partiet med buller och bång. Alf Svensson lyckades dock ta sig in i riksdagen på partiets Jönköpingslista.

Det verkliga genombrottet

1987 reviderades partiets program och man bytte namn till Kristdemokratiska Samhällspartiet (KdS). I riksdagsvalet 1988 ville inte Centerpartiet ha en fortsatt valsamverkan. Huvudmålet för partiet blev då att Alf Svensson skulle bli återvald i Jönköpings län genom att klara 12-procentsspärren. KDS gick kraftigt framåt och fick 2,8 % i riksdagsvalet, och KDS-representanten fick lämna riksdagen - men något hade hänt. Partiet hade blivit "rumsrent" och Alf Svensson känd, och enligt flera undersökningar Sveriges populäraste politiker. Att ett flertal kända människor gick med i partiet gav extra publicitet och i det borgerliga segervalet 1991 fick man över 7 % av riksdagsrösterna. I den borgerliga regeringen blev flera kristdemokrater statsråd: Alf Svensson som biståndsminister, Inger Davidsson som civilminister och Mats Odell som kommunikationsminister. Efter det socialdemokratiska maktövertagandet 1994 har partiet lyckats hänga kvar i riksdagen och på allvar etablerat sig som ett riksdagsparti. År 1996 bytte partiet namn till Kristdemokraterna, vilket i partiet ansågs bädda för att minska folks fördomar om partiet som ett konfessionellt parti. År 1998 blev partiet riksdagens fjärde största parti och det behöll den positionen i 2002 års riksdagsval. År 2004, efter mer än trettio år som partiledare, avgick Alf Svensson till förmån för sin sedan länge utpekade kronprins, värmlänningen Göran Hägglund. Partiet hade vid årsskiftet 2004/2005 totalt 24 479 medlemmar och finns representerat i i stort sett alla kommuner och landsting.

Kristdemokratiska politiker

Partiledare tillika partiordförande

24 479 medlemmar

Vice partiordförande

Obs! Listan är ofullständig.

Andre vice partiordförande

Obs! Listan är ofullständig.

Partisekreterare

Gruppledare i riksdagen

Andra kända svenska kristdemokrater


- Peter Althin, riksdagsledamot och juridisk talesman
- Jerzy Einhorn, cancerläkare och rikdagsledamot 1991-1994
- Bror Stefenson, seniorförbundets ordförande
- Anders Wijkman, europaparlamentariker

Sidoorganisationer


- Kristdemokratiska Ungdomsförbundet
- Kristdemokratiska Studentförbundet
- Kristdemokratiska seniorförbundet
- Kristdemokratiska Kvinnoförbundet
- Kristdemokrater i Svenska kyrkan
- Stiftelsen Civitas
- Studieorganisationen Framtidsbildarna

Valresultat


- - Denna typ av val inträffade inte det berörda året på grund av differensierade valår.
  - - Valteknisk samverkan med centerpartiet under namnet centern, och därmed inget eget reslutat.

Litteratur

Här följer en förteckning om litteratur om partiet, för litteratur om ideologin se under artikeln kristdemokrati. För litteratur om en specifik person, se under dennes artikel.
- Niels Arbøl, Kristdemokraterna en världsrörelse (Samhällsgemenskap, 1986) ISBN 9185036226 (svensk översättning Ingvar Svensson)
- Cecilia Hjort Attefall, Partiet som lyfte: 40 år med svensk kristdemokrati: 1964-2004 (Samhällsgemenskap, 2004) ISBN 9185036528
- Birger Ekstedt, KDS - en politisk nödvändighet (Samhällsgemenskap, 1970)
- Göran V. Johansson, Kristen Demokrati På Svenska (Liber, 1985) ISBN 914005103X
- Erik Lindfeldt, Moralpartiet. En bok om KdS (Carlssons, 1991) ISBN 9177984331
- Bernt Olsson, Upprinnelsen - Om Kristdemokraternas första tid i Sverige (Samhällsgemenskap, 2004) ISBN 9185036560
- Allan Sandström, KDS - Partiet bakom fromhetsvallen (LT, 1979) ISBN 9136013293
- Alf Svensson, I Tiden, från motvind till uppvindar (Samhällsgemenskap, 1984) ISBN 9185036102
- Kristdemokratisk Debatt (tidsskrift som utgavs av partiet 1992-2003) ISSN 1103-1522

Se även


- Kristdemokrati
- Personalism

Externa länkar


- [http://www.kristdemokraterna.se Kristdemokraterna]
- [http://www.kvinnor.kristdemokrat.se/ Kristdemokratiska Kvinnoförbundet]
- [http://www.senior.kristdemokrat.se/ Kristdemokratiska Seniorförbundet]
- [http://www.kdu.se Kristdemokratiska Ungdomsförbundet]
- [http://www.studentmakt.nu/ Kristdemokratiska Studentförbundet]
- [http://www.svenskakyrkan.kristdemokrat.se/ Kristdemokrater i Svenska kyrkan]
- [http://www.civitas.net CIVITAS - kristdemokratiska idéinstitutet]
- [http://www.kristdemokraten.com/ Kristdemokraten - Kristdemokraternas partitidning på nätet]
- [http://www.epp-ed.org EPP - Kristdemokratiska gruppen i Europaparlamentet] Kategori:Politiska partier i Sverige Kategori:kristdemokratiska partier Kategori:Kristdemokraterna

Miljöpartiet

Miljöpartiet de Gröna (mp) är ett politiskt parti i Sverige, bildat 1981. Partiet kom in i riksdagen för första gången vid valet 1988 (det så kallade sälvalet), åkte ur riksdagen vid följande val men återkom till riksdagen i valet 1994 och har därefter behållit mandat i riksdagen.

Symbol

Partisymbol: Maskros Valet av maskrosen bygger på den kända bilden av en maskros som spränger genom asfalten, ett bevis på att naturen är en stark kraft som kan övervinna det som hotar den. De flest gröna partier utanför skandinavien har solrosen som symbol.

Ideologi

Partiet grundar sin ideologi på "solidaritet med djur, natur och det ekologiska systemet, kommande generationer, världens folk, samt människor i vårt eget land" (partistadgan § 1). Partiet har ända sedan början sagt att partiet inte är en del av den gamla blockpolitkens höger/vänster-skala. Utan representerar den gröna ideologin. Och väljarna gav också partiet en femma när de vid partiets bildande 1982 ombads gradera partiet på en skala 1-10 där 10 är mest höger, sedan har dock partiets genomsnitssiffra bland befolkningen dragits ner till 3,9 1994. De senaste årens sammanhållningar med Socialdemokraterna och Vänsterpartiet har gjort att partiet de senaste åren har setts som ett parti på vänsterkanten och har också betraktats som ett parti tillhörande det socialistiska blocket.

Ungdomsförbund

Huvudartikel: Grön Ungdom Ungdomsförbund: Grön Ungdom Förbundet för samma politik som sitt moderparti, vilket är unikt för Sveriges alla riksdagspartier. Anledningen är att demokratin och möjligheten att påverka inte ska förhindras av någon åldersgräns. Grön ungdom är en del av Miljöpartiet de Gröna, och är man med i GU är man automatiskt med i Mp. Medlemmar i Grön ungdom får till exempel sitta i styrelser i miljöpartiets namn. Samma principer gäller inom studentförbundet Gröna Studenter.

Valresultat, medlemmar

Resultat i riksdagsvalet 2002 var 4,6 % av de giltiga rösterna, vilket innebär 17 mandat i riksdagen. Antalet medlemmar (1999) är cirka 8 000 personer. Miljöpartiet är sedan 1998 ett av socialdemokraternas samarbetspartier. Se även: Kalix kommun, Svenska riksdagsvalet 2002

Historia

Huvudartikel: Miljöpartiet de Grönas Historia Miljöpartiet de Grönas Historia] Miljöpartiet de Gröna bildades 1981. Miljöpartiet deltog i riksdagsvalen 1982 och 1985, men det var inte förrän 1988 som partiet kom in i riksdagen. Miljöpartiet fick 5,5% och blev det första nya partiet som kom in i den svenska riksdagen på 70 år. 1991 så fick Miljöpartiet bara 3,4% och ramlade ur riksdagen och blev därmed också det första partiet på 70 år som ramlade ur riksdagen. Inför valet 1994 gjordes en större valkampanj och därmed kom också Miljöpartiet återigen in i riksdagen. 1995 i det första europaparlamentsvalet så fick partiet rekordhöga 17,2%. I 1998 års val så backade partiet 0,5% (till 4,5%) men vann politisk inflyttande genom att socialdemokraterna gjorde sitt sämsta val på 70 år, så de var tvungen att samarbeta med Miljöpartiet och Vänsterpartiet för att behålla regeringsmakten.

Riksdagsledamöter

Det är inför i miljöpartiets stadgar att ingen riksdagsledamot får sitta längre än tre mandatperioder i följd, personen får däräfter inte väljas till samma uppdrag igen inom tre år . När listan till riksdagsval väljs används principen varanan kvinna varanna man, för att uppnå en jämn könsfördelning mandatperiod]
- Barbro Feltzing
- Claes Roxbergh
- Gustav Fridolin
- Helena Hillar Rosenqvist
- Ingegerd Saarinen
- Jan Lindholm
- Karin Svensson Smith
- Kerstin-Maria Stalin
- Lars Ångström
- Leif Björnlod
- Lotta Hedström
- Maria Wetterstrand
- Mikael Johansson
- Mikaela Valtersson
- Mona Jönsson
- Peter Eriksson
- Ulf Holm
- Yvonne Ruwaida
- Åsa Domeij

EU-parlamentariker

Åsa Domeij]] Det är infört i miljöpartiets stadgar att ingen EU-parlamentariker får sitta längre än två mandatperioder i följd, personen får däräfter inte väljas till samma uppdrag igen inom tre år. När listan till Eu-parlamentsval väljs används principen varannan kvinna, varannan man, för att uppnå en jämn könsfördelning
- Carl Schlyter

Partiledare

Partiet har valt att istället för partiledare ha två språkrör, ett manligt och ett kvinnligt. Detta dels av jämställdhetsskäl (för att uppnå jämlikhet på alla nivåer), dels eftersom partiet förespråkar lägre arbetstider och att två språkrör kan dela på jobbet och även eftersom att språkrörens uppgift är att föra ut partiets politik, inte att leda partiet. Bland partiets mer kända politiker och tidigare språkrör märks Per Garthon, Åsa Domeij, Birger Schlaug och Eva Goës. Nuvarande språkrör är Peter Eriksson och Maria Wetterstrand.

Språkrörshistorik


- 1984-1985 Per Gahrton och Ragnhild Pohanka
- 1985-1986 Birger Schlaug och Ragnhild Pohanka
- 1986-1988 Birger Schlaug och Eva Goës
- 1988-1990 Anders Nordin och Fiona Björling
- 1990-1992 Jan Axelsson och Margareta Gisselberg
- 1992-1999 Birger Schlaug och Marianne Samuelsson
- 1999-2000 Birger Schlaug och Lotta Nilsson Hedström
- 2000-2002 Matz Hammarström och Lotta Nilsson Hedström
- 2002- Peter Eriksson och Maria Wetterstrand

Grafisk tidsaxel

Sidoförbund


- Gröna Studenter [http://www.mp.se/gronastudenter hemsida]
- Grön Ungdom [http://www.http://www.gronungdom.se/ hemsida]
- Miljöpartister i Svenska kyrkan
- Gaygröna [http://www.mp.se/gaygrona hemsida]

Extern länk


- [http://www.mp.se/ Miljöpartiet de Gröna] Kategori:Politiska partier i Sverige Kategori:Gröna partier Kategori:Miljöpartiet de Gröna

2006

Händelser

Framtida händelser


- Götatunneln i Göteborg invigs.
- Microsofts nya operativsystem, Vista, släpps.
- 1 januari - Industriarbetareförbundet och Metallindustriarbetarförbundet slås samman och bildar IF Metall.
- 1 januari - HTU byter namn till Högskolan Väst.
- 15 januari - Presidentval i Finland.
- 5 februari - En eventuell andra omgång av presidentvalet i Finland.
- 10 februari - 26 februari 2006 - Olympiska vinterspelen i Turin, Italien.
- 18 och 21 maj Eurovisionsschlagerfestivalen i Athen, Grekland.
- 18 juli - Ostindiefararen Götheborg framme i Kanton.
- 17 september - Val till kommun, landsting och riksdag.
- September - Landsbygdsutvecklingsprojektet Baltic Balance avslutas.
- 23 oktober - Rymdsonden Messenger flyger förbi planeten Venus första gången
- 8 november - Merkuriuspassage: Merkurius passerar över solskivan sett från jorden.

Födda

Alidna

Kategori:Årtal Kategori:2000-talet (decennium) ja:2006年 ko:2006년 simple:2006 th:พ.ศ. 2549 zh-min-nan:2006 nî

Sverigedemokraterna

Sverigedemokraterna, SD, svenskt politiskt parti, grundat 1988. Partiet har sin bakgrund i Sverigepartiet och organisationen Bevara Sverige Svenskt (BSS). Partiet beskriver sin ideologi som nationalismen, men anklagas ofta av kritiker för att vara främlingsfientligt och populistiskt. Partiets pressorgan heter SD Kuriren. Den interna medlemstidningen heter SD Bulletinen.

Historia


- Se tidsaxel för Sverigedemokraternas historia

Ideologi

Sverigedemokraterna säger sig vara ett demokratiskt nationalistiskt parti. Partiets program har sedan programrevisionen 1999 angetts bygga på en rad ställningstaganden med nationell samhörighet, frihet och ett ekologiskt medvetande som grund. Partiet säger sig anse att den nationella grunden är viktigt för ett politiskt parti, och att många av Sveriges problem bottnar i att allmänintresset ofta har fått stå tillbaka för starka och välorganiserade särintressen. Sverigedemokraterna menar att man på olika sätt vill stärka och göra sig till tolk för allmänintresset. Allmänintresset måste vara vägledande vid politiska beslut, anser partiet. Sverigedemokraterna anser även att sambandet mellan rättigheter och skyldigheter måste tydliggöras inom politiken, vilket innebär att de betonar att en medborgare som anser sig ha en rättighet måste förstå att han därmed också har skyldigheter. Partiets ståndpunkt är att skapa en anda av fosterlandskärlek och gemenskap, och ett samhälle där idealism, ansvarstagande och samarbete uppmuntras. Sverigedemokraterna vänder sig därför officiellt till alla svenskar oavsett bakgrund och status i samhället. Sverigedemokraterna säger sig vara för FN:s deklarationer om de mänskliga rättigheterna och religionsfrihet och har detta inskrivet i sitt principprogram. Flera ledande partiföreträdare har dock så sent som 2005 uttalat sig för ett förbud mot moskéer på svensk mark. Sverigedemokraterna förklarade sig tidigare vara ett parti i mitten på den politiska skalan, något som efter antagandet av ett principprogram 2003 inte längre finns angivet i något officiellt dokument. Partiet tar officiellt starkt avstånd från marxism och nazism.

Partiledare

:1988-1989 Leif Ericsson och Jonny Berg, talesmän :1989-1990 Ola Sundberg och Anders Klarström, talesmän :1990-1992 Anders Klarström och Madeleine Larsson, talesmän :1992-1995 Anders Klarström, partiledare :1995-2005 Mikael Jansson, partiledare :2005- Jimmie Åkesson, partiledare

Lokalavdelningar

Den enda lokalavdelning som funnits med ända sedan partiets grundande är SD Göteborg. På partiets webbplats angavs 16 september 2004 totalt lokalavdelningar i 80 kommuner, varav endast riksorganisationens kontaktuppgifter, annan lokalavdelnings webbplats eller endast en e-postadress angavs för totalt 28 kommuner, vilket då lämnade ett "netto" på 52 kommuner.

Valresultat och opinionsstöd

I valet i september 2002 kandiderade SD i 79 kommuner. Valresultatet blev en framgång för partiet. I 29 kommuner tog man 49 mandat, och en SD-kandidat valdes också in på ett annat partis lista. Samtidigt fick man 76 300 röster i riksdagsvalet, vilket motsvarar 1,44 % av de avgivna rösterna. Sverigedemokraterna blev därmed det största partiet under 4%-spärren. I kommunalvalet blev dock SPI större - medan SD fick 50 mandat fick SPI 76 mandat. I Europaparlamentsvalet 2004 fick partiet 27 707 röster, vilket motsvarar 1,1 procent, och gick därmed framåt jämfört med 1999 års val då man fick 8 568 röster och 0,3 procent. Jämfört med riksdagsvalet 2002 gick dock partiet bakåt. Partiet kandiderade som nomineringsgrupp i kyrkovalet 2005 och ökade jämfört med kyrkovalet 2001 från en röstandel på 0,8% till 1,7% i valet till kyrkomötet. En mätning (väljarbarometern) genomförd av DN/Sydsvenskan/Temo och publicerad 17 september 2005 ger "främlingsfientliga Sverigedemokraterna...ett väljarstöd på cirka en procent i mätningen".

Antal medlemmar

Enligt boken "Sverigedemokraterna från insidan" hade Sverigedemokraterna hösten 2003 c:a 1 450 medlemmar, och ungdomsförbundet SDU c:a 100 medlemmar. På partiets riksårsmöte 2004 i Trollhättan uppgav partiledaren Mikael Jansson i sitt öppningsanförande att partiet hade lyckats nå 1 800 i medlemsantal vid verksamhetsårets slut. Enligt inofficiell uppgift från partiets pressekreterare 21 februari 2005 har partiet då omkring 2 000 medlemmar, medan ungdomsförbundet har omkring 400. Enligt inofficiell uppgift från partikansliet i maj 2005 har medlemsutvecklingen varit följande:
- juni 2001: c:a 900 medlemmar
- januari 2002: c:a 1 000
- januari 2003: c:a 1 200
- 1 januari 2004: 1 386
- 1 januari 2005: 1 740

Kritik

Partiets kritiker har anklagat Sverigedemokraterna för att vara ett främlingsfientligt och/eller rent rasistiskt parti. Forskaren Heléne Lööw, expert på nutida svensk nationalsocialism, har kallat partiet "extremnationalistiskt" och en "rasistisk organisation". Lööw skrev i Dagens Nyheter den 5 december 1998 att "Sverigedemokraterna är varken nazister, rasister eller högerextremister". En av den tidigare partiledaren Mikael Janssons första åtgärder efter makttillträdet 1995 var att skriva in ett förbud mot adoption av utomnordiska barn i partiprogrammet, något som blev verklighet i 1996 års partiprogram. Denna programpunkt ströks utan förklaring vid ett möte 2002. En möjlig förklaring till strykandet är att det vanligaste argumentet från partiets motståndare, när dessa menat att Sverigedemokraterna är ett rasistiskt parti, varit att partiet krävt ett förbud mot utomnordiska adoptioner. Av de 49 mandat partiet vann 1998 förlorades 5 i valet 2002. Ett mandat, de enda, i Kristinehamn, Arvika resp- i Askersund, ett av mandaten i Helsingborg och senast (slutet av januari 2004) ett av mandaten i Karlskrona. En rad avsägelser har skett, mest uppmärksammat är gruppledaren i Trollhättan,
- Jimmy Windeskog, och hans avsägelse från mandatet i kommunfullmäktige. Vid månadsskiftet januari-februari 2005 tog
- Ulf Blomström, kommunfullmäktig i Burlöv och invald i SDU:s riksstyrelse, en timeout från politiken, sedan han gripits av polis. Förundersökningen mot honom lades dock senare ned och han är inte längre misstänkt för brottslighet.
- Linda Hedqvist, som avsade sig sin kommunfullmäktigeplats i Arvika, röstades ut ur partistyrelsen, för att 26 augusti 2005 dömas till 3 månaders fängelse för övergrepp i rättssak.
- Frank Alsén, som var den fullmäktigeledamot som hoppade av i Karlskrona, uttalade sig i samband med detta till pressen och ansåg de politiska motståndarna vara "ryggradslösa kräk..som borde skickas till läger". 2004 framkom det att belgaren Bernard Mengal bidragit ekonomiskt till SD:s verksamhet. Enligt Helsingborgs Dagblad/NST arbetar Mengal öppet för att "bevara den nordiska rasen" och vill föra en väpnad kamp mot "det judisk-kapitalistiska samhället". [http://www.analyskritik.press.se/Sverige/Partierna/SD/SD.htm] Expressen har gjort en utredning om Mengal och funnit att han anklagats för rasistiskt tryckfrihetsbrott. [http://www.expressen.se/index.jsp?a=128678] SD förnekar dock enligt egen undersökning, att Mengal skulle vara rasist. Partiet har också anklagats för att vara inblandade i högerextremistiskt våld. I SVT Debatt om Sverigedemokraterna vittnade ex-medlemmar om hur nuvarande medlemar bland annat kallat sig för nationalsocialister och gjort hitlerhälsningar på möten.

Se även


- Bevara Sverige Svenskt
- Sverigedemokratisk Ungdom
- Nationalism
- Högerpopulism

Litteratur


-
-
-

Externa länkar

Partiets egna länkar


- [http://www.sverigedemokraterna.se/ Partiets officiella webbplats]
- [http://www.sdkuriren.se/ SD-Kurirens webbtidning]

Partiets kritiker


- [http://www.analyskritik.press.se/Sverige/Partierna/SD/SD.htm Tidskriften Analys & Kritik - Sverigedemokraterna]
- [http://www.expo.se/index_1.php?pg=http%3A//www.expo.se/www/inf_1_2.html Expo om Sverigedemokraterna] Kategori:Nationalistiska partier i Sverige

Junilistan

Junilistan är ett svenskt politiskt parti, bildat 2004. Partinamnet kommer av att det grundades inför valet till Europaparlamentet i juni 2004. Partiet, som profilerat sig som kritiskt mot förflyttning av makt från Sverige till EU, grundades av bland andra nationalekonomen Nils Lundgren och f.d. chefen för Sveriges Riksbank, Lars Wohlin, vilka utgör partiets presidium samt sitter i partistyrelsen. Junilistan har inte några partimedlemmar. Inflytandet över politiken ligger alltså helt hos ledningen. Huvudpunkterna på Junilistans partiprogram var inför Europaparlamentsvalet 2004 "Nej till EU-författningen", "Folkomrösta om EU-författningen" samt "Formellt undantag från EMU". (Partiet är dock för Sveriges medlemskap i EU.) Junilistan nådde mycket oväntat stora framgångar i det nämnda valet. 14,5 % av rösterna gav partiet tre av nitton svenska mandat i Europaparlamentet. Den 3 oktober 2005 meddelade Junilistan att partiet kommer att ställa upp i riksdagsvalet 2006.

Se även


- JuniBevægelsen

Externa länkar


- [http://www.junilistan.nu/ Junilistan] - Officiell webbplats Kategori:Politiska partier i Sverige



Kategori:Svensk politik

Kategori:Politik i olika länder Kategori:Sverige ja:Category:スウェーデンの政治

J. F. Cajan

Juhana Fredrik Cajan (Kajaani) (1815-1887) oli suomalainen kirjailija ja pappi. Hän kirjoitti ensimmäisen suomenkielisen Suomen historian (1839-40). Hän oli Lönnrotin matkakumppanina tämän seitsemännen runonkeruumatkan alussa vuonna 1836. Cajan, Juhana Fredrik Cajan, Juhana Fredrik

gry strategiczne Malaga accommodation Opony online spielautomaten doda










































:: RELATED NEWS ::
Tíhová síla
Tíhová síla je síla, která působí na tělesa na povrchu Země a která je výslednicí složení gravitační síly Země a odstředivé síly vzniklé otáčivým pohybem Zem
Volný pád
Volný pád je pohyb tělesa v homogenním gravitačním poli, při kterém počáteční rychlost tělesa je nulová a kromě gravitační síly na těleso nepůsobí žádná další síla (příp. jsou další síly zanedbatelné). Volný pád
Vrh svislý
Vrh svislý je pohyb tělesa v homgenním gravitačním poli, při kterém počáteční rychlost tělesa má směr svisle vzhůru - proti směru gravitační síly. Kromě gravitační síly nepůsobí na těleso žádná další síla (příp. jsou další síly za
1. kosmická rychlost
Kruhová rychlost neboli 1. kosmická rychlost je rychlost, kterou se pohybuje po kruhové dráze kolem centrálního tělesa v dané výši těleso zanedbatelně malé hmotnosti. Velkost kruhové rychlosti v_k závisí na hmotnosti M (respektive gravitačním parametru \mu ) centrálního těle
2. kosmická rychlost
Úniková rychlost, též 2. kosmická rychlost je rychlost, kterou se pohybuje po parabolické dráze kolem centrálního tělesa v dané výši těleso zanedbatelně malé hmotnosti. Je to nejnižší možná rychlost, při které těleso může definitívně opustit sféru gravitačního vlivu planety. Velkost ún
Klidové tření
Klidové tření je tření, vznikající mezi tělesy, která se vzhledem k sobě nepohybují - jsou v klidu. Klidová třecí síla Ft má velikost: : Ft = f0 . Fn kde f0 je součinitel klidového tření, Fn je kolmá tlaková mechanický stroj, který využívá tlaku plynu k přenesení nebo zvětšení síly. Pneumatická zařízení využívají často i rozdílu mezi atmosférickým tlakem a tlakem plynu (přetlak nebo podt
Pohyb tělesa kolem Slunce
Pohyb tělesa kolem Slunce je pohyb, kdy se těleso pohybuje v centrálním gravitačním poli Slunce. Nejčastěji se jedná o pohyb planet, komet a jiných objektů ve Sluneční soustavě. Pohyb tělesa ovlivňují především mechanického stroje, která přenáší sílu mezi pohyblivými částmi stroje, které nejčastěji konají otáčivý pohyb (kola). Kolo, které je roztáčeno vnější silou, se nazývá hnací kolo, kolo, které je roztáčeno hnacím kolem, se nazývá hnané kolo. Kola nemají společnou osu otáčení
Smykové tření
Smykové tření je tření, které vzniká mezi tělesy při jejich posuvném pohybu. Třecí síla Ft při smykovém tření má velikost: : Ft = f . Fn kde f je součinitel smykového tření, Fn je kolm
All Rights Reserved 2005 wikimiki.org