:: wikimiki.org ::

Svenska Dagbladet

Svenska Dagbladet

Svenska Dagbladet, SvD eller "Svenskan" är en stor dagstidning i Sverige, som numera ägs av den norska förlagskoncernen Schibsted. Tidningen delas ut till prenumeranter i Storstockholm av Pressens Morgontjänst. Den politiska färgen är oberoende moderat. SvD använder s.k. understreckare. Tidningen grundades 1884, det första numret gavs ut den 18 december 1884. Det var flera personer involverade vid grundadet av tidningen, av vilka den förste chefredaktören Axel Jäderin (1850-1925) och andre redaktören Oscar Norén (1844-1923) var särskilt drivande. Det första numret innehöll endast en väderleksrapport och annonser, men en av de stora nyheterna det året var tryckfrihetsåtalet mot August Strindberg. Mellan 1885-1887 gav man även ut en kvällsupplaga. Från början var tidningen tullvänlig och konservativ. Efter 1897, när Helmer Key blev chefredaktör, intog den en mer framstegsvänlig hållning. Flera framstående kulturpersonligheter medverkade såsom Verner von Heidenstam under Helmer Keys första period. Han efterträddes i ett mellanspel av Gustaf Zethelius 1907-1909, men återkom 1909 och stannade till 1934. 1910 blev tidningen högerns (nuv. moderaterna) tidning, sedan 1977 är den obundet moderat, "vilket innebär en blandning av liberalkonservativa idéer i marknadsekonomisk riktning". [http://www.svd.se/dynamiskt/omsvd/did_5480369.asp] Den första redaktionen låg i ett hus vid korsningen Kungsgatan/Vasagatan. 1887 flyttade man till Karduansmakargatan, och från 1897 flyttade man till Klara södra kyrkogata 6. 1962 flyttade man till Rålambsvägen 7 i Marieberg, 1995 flyttade man till Gjörwellsgatan 28. Sedan 2003 sitter redaktionen åter i i centrala Stockholm, på Mäster Samuelsgatan. Tidningen delar varje år ut Svenska Dagbladets litteraturpris, Svenska Dagbladets guldmedalj ("bragdguldet"), Svenska Dagbladets operapris och Thaliapriset. Åren 1923-1964 gav SvD ut Svenska Dagbladets årsbok. Denna gick därefter upp i årsboken Anno, som utges av Corona förlag.

Kända journalister verksamma vid tidningen

- Cordelia Edvardson
- Ola Gummesson
- Mats Johansson
- Kar de Mumma
- Agneta Lagercrantz
- Olof Lagerkrantz
- PJ Anders Linder
- Gustaf von Platen
- Lena K Samuelsson
- Mats Svegfors
- Richard Swartz
- Bertil Torekull
- Margaretha af Ugglas
- Marianne Zetterström
- Bengt Öste
- Bertil Östergren

Kända Illustratörer verksamma vid tidningen

- Hjalmar Eneroth

Extern länk

- [http://www.svd.se/ SvD] Kategori:Svenska dagstidningar

Sverige

Konungariket Sverige är en konstitutionell monarki i norra Europa, beläget på den skandinaviska halvön. Landet gränsar till Norge i väster, Finland i nordost, samt Danmark i sydväst via Öresundsbron. De omgivande vattnen är Bottenviken och Bottenhavet som utgör en del av Östersjön, samt i sydväst Skagerack, Kattegatt och Öresund. Utgör en del av det geografiska område kallat Norden. Huvudstad är Stockholm. De därefter största städerna är i storleksordning Göteborg, Malmö, Uppsala, Linköping, Västerås, Örebro, Norrköping, Helsingborg och Jönköping (se även svenska orter).

Historia

Huvudartikel: Sveriges historia Sveriges historia Sedan inlandsisen drog sig tillbaka befolkades den skandinaviska halvön av söderifrån kommande samlare och jägare i olika vågor. Området var splittrat i flera olika maktcentra men ett av dessa, Svealand, fick ett dominerande inflytande. Kungamakten stärkte sitt grepp under 1300-talet och hela Norden förenades i Kalmarunionen. Av flera anledningar splittrades denna och efter ett inbördeskrig kunde Gustav Vasa ta makten över Sverige. Under 1600-talet kunde Sverige genom sin krigsvana armé bli en europeisk stormakt. Under det följande århundradet saknades resurser att hålla kvar alla besittningar och 1809 förlorades östra rikshalvan till Ryssland. 1800-talets industrialisering kom förhållandevis sent till Sverige men byggandet av järnvägar från 1860-talet kom att betyda mycket. Företag inom elektronik och kemi som L.M. Ericsson och Nitroglycerin Aktiebolaget fick en internationellt betydelsefull ställning. Under första världskriget var Sverige neutralt. 1921 fick Sverige allmän rösträtt och en socialdemokratisk regering med Hjalmar Branting. Även under andra världskriget hoppades de nordiska länderna kunna vara neutrala men denna förhoppning gick i kras genom Sovjetunionens anfall på Finland och Nazitysklands anfall på Danmark och Norge och detta tvingades Sverige att föra en pragmatisk politik visavi omvärlden. Efter krigsslutet tillträdde en socialdemokratisk regering och under 1950- och 1960-talen gjordes flera reformer inom arbetsmarknads- och socialpolitiken. Den ekonomiska högkonjunkturen under dessa år gjorde att många kunde ta del av en stigande levnadsstandard. Den svenska säkerhetspolitiken byggde på att alliansfriheten i fredstid skulle stärka neutraliteten vid ett krig. Senare har det dock visat sig att den formella alliansfriheten inte förhindrade ett nära vapentekniskt samarbete med NATO. Detta hindrade inte statsminister Olof Palme från att driva en offensiv utrikespolitik med kritik mot Vietnamkriget och apartheid i Sydafrika. Under 1970-talet försämrades ekonomin och energifrågan blev aktuell. Kritiken mot kärnkraften ledde till att riksdagen beslutade att inga fler kärnkraftverk skulle byggas. Genom Berlinmurens fall 1989 kom det till en omprövning av den svenska alliansfriheten som ledde till att regeringen ansökte om medlemskap i EU. Efter förhandlingar blev Sverige medlem 1995.

Politik

Huvudartikel: Sveriges politik Sveriges politik Sverige är en konstitutionell monarki. Sveriges tron associeras inte längre med någon egentlig makt; landet är i stället en representativ demokrati och styrs av en regering ledd av en statsminister som utses av en folkvald riksdag (parlament), inför vilken regeringen är ansvarig. Riksdagen väljs vart fjärde år. Under större delen av 1900-talet har det funnits i huvudsak fem partier i den svenska riksdagen som representerat kommunism, socialdemokrati, socialliberalism, agrara frågor och liberalkonservatism. Sveriges socialdemokratiska arbetareparti har varit dominerande i svensk politik sedan 1930-talet och satt i regeringsställning fram till 1976. År 1982 blev socialdemokraterna åter ett regeringsparti och har, med undantag av tre år i början av 1990-talet, förblivit det. Runt 1990 förändrades partistrukturen något. År 1988 lyckades Miljöpartiet de Gröna (mp) komma in i riksdagen, 1991 åkte Miljöpartiet ur och istället kom Kristdemokratiska Samhällspartiet (kds) och Ny Demokrati (nyd) in. 1994 kom Miljöpartiet åter in i riksdagen och Ny demokrati åkte ut. Sedan dess har riksdagen bestått av dessa partier. Även de andra partierna anses ha förändrats under 1990-talet. I val till landsting och kommunfullmäktige är det i stort sett samma partier som brukar få röster, med undantag för regionala partier och vissa andra, såsom Sveriges Pensionärers Intresseparti och Sverigedemokraterna.

Geografi

Huvudartikel: Sveriges geografi Sveriges geografi). Hela landet är täckt av snö.]] Sverige har ett oftast milt tempererat klimat trots sitt nordliga läge, vilket beror på värme från Golfströmmen. I södra Sverige är lövträd dominerande, i norra barrskogar och härdiga björkar vilka dominerar landskapet. Ovanför polcirkeln går solen inte ner under sommaren, och midvinternatten avbryts där endast av några timmars gryning och skymning. Öster om Sverige ligger Östersjön och Bottniska viken, vilket ger landet en lång kustlinje, vilken i sig också påverkar klimatet. I väst ligger skandinaviska fjällkedjan, också kallad Skanderna eller skämtsamt Kölen, som skiljer Sverige från Norge. Riksgränsen följer alltsedan 1700-talet ganska exakt själva vattendelaren. Svenska älvar i norr flyter alltså som regel österut och hinner ofta bli ganska breda (de så kallade norrlandsälvarna). Södra Sverige är till stora delar jordbruksmark, medan skog täcker större och större delar av övriga landet. Befolkningstätheten är också större i de södra delarna, med centrum i Mälardalen och Öresundsregionen. I söder rinner många vattendrag upp i mitten av det så kallade sydsvenska höglandet och rinner både åt norr och söder, öster och väster. Svenska älvar blir därför aldrig lika långa och stora i söder som i norr. Sverige har landgräns mot Finland och Norge.
Administrativ indelning
Norge Huvudartikel: Sveriges administrativa indelning Uppdelning i län med länsbokstäver:
- A - Stockholms län
- C - Uppsala län
- D - Södermanlands län
- E - Östergötlands län
- F - Jönköpings län
- G - Kronobergs län
- H - Kalmar län
- I - Gotlands län
- K - Blekinge län
- M - Skåne län
- N - Hallands län
- O - Västra Götalands län
- S - Värmlands län
- T - Örebro län
- U - Västmanlands län
- W - Dalarnas län
- X - Gävleborgs län
- Y - Västernorrlands län
- Z - Jämtlands län
- AC - Västerbottens län
- BD - Norrbottens län Länen är i sin tur indelade i kommuner och landsting.
- Uppdelning i landsting: Blekinge, Dalarna, Gotland, Gävleborg, Halland, Jämtland, Jönköping, Kalmar, Kronoberg, Norrbotten, Skåne, Stockholm, Södermanland, Uppsala, Värmland, Västerbotten, Västernorrland, Västmanland, Västra Götaland, Örebro, Östergötland. Ibland delas Sverige in även i landsdelar, landskap och stift.
- Uppdelning i landsdelar: Götaland, Svealand, Norrland.
- Uppdelning i landskap: Blekinge, Bohuslän, Dalarna, Dalsland, Gotland, Gästrikland, Halland, Hälsingland, Härjedalen, Jämtland, Lappland, Medelpad, Norrbotten, Närke, Skåne, Småland, Södermanland, Uppland, Värmland, Västerbotten, Västergötland, Västmanland, Ångermanland, Öland och Östergötland
- Uppdelning i stift: Uppsala ärkestift, Linköpings stift, Skara stift, Strängnäs stift, Västerås stift, Växjö stift, Lunds stift, Göteborgs stift, Karlstads stift, Härnösands stift, Luleå stift, Visby stift, Stockholms stift.

Klimat

Huvudartikel: Sveriges klimat

Ekonomi

Huvudartikel: Sveriges ekonomi Välmående av fred och neutralitet genom mer än 200 år har Sverige uppnått en hög levnadsstandard. Sveriges ekonomi är kapitalistisk med en omfattande skattfinansierad omfördelning av tillgångar. Landet har ett modernt distributionssystem, bra interna och externa kommunikationsmedel och en välutbildad arbetsstyrka. Skog, vattenkraft och järnmalm är viktiga naturtillgångar i Sveriges ekonomi som är starkt orienterad mot handel med utlandet.

Kända svenska företag

- ABB (svensk-schweiziskt)
- Alfa Laval
- Arla Foods (svensk-danskt)
- AstraZeneca (svensk-brittiskt)
- Atlas Copco
- Autoliv
- Electrolux
- Ericsson
- Hennes & Mauritz
- IKEA
- SAAB
- Saab Automobile (utlandsägt)
- Sandvik
- SCA
- Scania
- Securitas
- SKF
- SSAB
- StoraEnso (svensk-finskt)
- TeliaSonera (svensk-finskt)
- Tetra Pak
- Vattenfall
- Volvo
- Volvo Personvagnar (utlandsägt)

Infrastruktur

Flyg

I Sverige finns ett antal internationella flygplatser där Arlanda är den största och därefter kommer Landvetter och Sturup. Från flygplatserna opererar ett flertal stora internationella flygbolag. Fortfarande har SAS ett övertag men flera andra har också en stor betydelse som t ex Lufthansa. Andra flygbolag som kan nämnas är t ex KLM och Aeroflot. Arlanda har dessutom en järnväg som går både söderut och norrut.

Järnvägar

Huvudartikel: Sveriges järnvägsnät Sveriges järnvägsnät har byggts ut sedan mitten av 1800-talet och omfattar i början av 2000-talet närmare 12 000 km järnväg, varav 9 400 km är elektrifierad. Järnvägarna är mycket ojämnt utbyggda i Sverige. Järnvägsnätet har Stockholm som en central punkt och når till de övriga delarna av Sverige. Järnvägarna når också ut till Danmark, Norge och även, via tågfärja, Tyskland. I vissa regioner är järnvägsnätet väl utbyggt och där är också tågtrafiken tät. Det handlar främst om regionerna runt Stockholm, Göteborg och Skåne. Andra regioner har däremot ett järnvägsnät som är mycket bristfälligt utbyggt. Det finns regioner som i stort sett enbart har en eller två banor. Detta finns framförallt i Norrland. Även banstandarden är ojämn då de regioner med ett bättre utbyggt järnvägssystem och har en bättre banstandard medan andra regioner istället har en mycket låg standard och där tågen går mycket långsamt.

Vägar

De södra delarna av landet har det mest utbyggda vägnätet. Det är framförallt tätbefolkade område som Skåne, Göteborg, västkusten samt Östergötland och Stockholmsregionen som har ett omfattande vägnät. Mindre vägar i glesbefolkade delar kan vara grusvägar, detta gäller framförallt Norrland. Från Skåne går det motorvägar till Danmark över Öresundsbron och till Göteborg. Till Stockholm går det motorväg nästan hela vägen med undantag för en liten sträcka som är under byggnad och är en byggplats. Från Helsingborg till Uppsala är vägen i stort sett en motorväg men från Uppsala blir vägen betydligt sämre några mil innan den åter blir bättre. Motorvägen mellan Helsingborg och Stockholm håller på att bli färdig. Från Uppsala mot Gävle pågår motorvägsbygge som ska ersätta en del av E4:an som för närvarande har bristfällig standard. Från Uddevalla mot gränsen till Norge pågår också utbyggnad av motorväg.

Demografi

Huvudartikel: Sveriges demografi Sveriges demografi Förutom svenskar bor i Sverige samer (kallades förr för lappar) och tornedalsfinnar. De två senare grupperna benämns endemiska minoriteter. Sedan några decennier tillbaka bor också växande grupper av framförallt invandrande jugoslaver, turkar, irakier, iranier, kurder, chilenare och övriga skandinaver i Sverige. Flertalet svenskar tillhör Svenska kyrkan, vars villkor och existens fastställs i Lag om Svenska kyrkan av 1998, som började gälla 2000, då relationerna mellan kyrka och stat ändrades. I Sverige finns flera andra trosåskådningar representerade, främst efter immigration från andra delar av världen bland annat romerska katoliker, flera olika ortodoxa riktningar, muslimer och pingstvänner. Bland övriga finns det ett fåtal som praktiserar traditionell samisk schamanism. Sverige är på många sätt ett sekulariserat land. Trots Svenska kyrkans höga medlemssiffror är den religiösa aktiviteten (gudstjänstbesöken) inte särskilt hög. Med alla trossamfund inräknade är dock antalet gudstjänstbesök fler än antalet biobesökare per år och enbart Svenska kyrkans körverksamhet lockar fler deltagare än antalet personer aktiva inom idrotten. De flesta svenskar döps, vigs och begravs fortfarande i kyrkan, men det är ovisst hur stor riternas religösa betydelse är för gemene man. I Sverige talas huvudsakligen svenska, men samiska, finska och tornedalsfinska talas av endemiska minoriteter. Även romani och jiddisch är erkända minoritetsspråk sedan några år tillbaka.

Kultur

- Svensk kultur
- Kända svenskar
- Svenska drycker
- Svenska konstnärer
- Svenska maträtter
- Svenska ostar
- Svenska folkdanser
- Svenska tidningar
- Svensk litteratur

Massmedier

: Huvudartikel: Massmedier i Sverige

Se även

- Kommunikationer i Sverige
- Transporter i Sverige
- Sveriges militär
- Sveriges internationella relationer
- Sport i Sverige

Externa länkar

- [http://www.sweden.se Sweden.se]
- [http://www.sverige.se Sverige.se]
- [http://www.regeringen.se Regeringskansliet]
- [http://www.riksdagen.se Riksdagen]
- [http://www.royalcourt.se Kungl. hovstaterna]
- [http://www.mil.se Försvarsmakten]
- [http://www.svensktkulturarv.com SvensktKulturarv]
- [http://www.lundberg-lagerstedt.se/distance/ Avståndstabell]
- [http://www.historia.se Historia.se - Portalen för historisk statistik]
- [http://www.visitsweden.com VisitSweden - Den officiella webbplatsen för Sverige som turistdestination] Kategori:Europas länder Kategori:Sverige als:Schweden fiu-vro:Roodsi [[got:

Prenumerant

Prenumeration, avtal om kontinuerlig leverans av en vara, oftast en tidning eller tidskrift under en tidsperiod. Ett mer generellt begrepp är abonnemang.

Storstockholm

Storstockholm eller Stor-Stockholm är namnet på storstadsregionen som omger Stockholms stad. I Storstockholm ingår alla kommuner i Stockholms Län, förutom Norrtälje, Nykvarn, Södertälje och Nynäshamn. Stockholms Län

Regionen

Storstockholm som region används ofta för statistiska beräkningar och idag bor det ca 1,7 miljoner människor i Storstockholm. Regionen är belägen i Stockholms län och är den största storstadsregionen i Sverige, följd av Storgöteborg. Storstockholm är Sveriges administrativa centrum – och såväl riksdag, regering som kungahus finns i regionen. Storstockholm har täta förbindelser med tåg och flyg. Sveriges största flygplats Arlanda ligger i regionen. Bromma flygplats och Stockholm C är också mycket viktiga nav för kommunikationerna med andra städer. Stockholm är av tradition en kunskapsstad/region, och här finns idag flera högskolor och unversitet. De mest kända är Handelshögskolan, Karolinska institutet och Stockholms universitet.

Se även

- Stockholm (tätort)
- Storstockholms lokaltrafik (SL)
- Storgöteborg Kategori:Stockholms län Kategori:Europas huvudstäder

Moderat

Moderata samlingspartiet (m), vanligtvis kallat Moderaterna, är ett liberalkonservativt politiskt parti i Sverige. Partiet grundades 1904 under namnet Allmänna valmansförbundet.

Historia

Allmänna valmansförbundet grundades den 17 oktober 1904 på restaurang Runan i Stockholm, av Gustaf Fredrik Östberg. Avsikten var att skapa en riks- och kampanjorganisation för de högergrupper som redan fanns i riksdagens båda kammare. Partiet kan söka sina rötter i 1880-talets Gamla Lantmannapartiet. 1933 följde en splittring med bakgrund i olika hållningar gentemot nazismen. Partiets fristående ungdomsförbund Sveriges Nationella Ungdomsförbund hade under en tid uppvisat dragningar mot denna ideologi. Man organiserade uniformerade "kampgrupper", något som väckte mycket negativa reaktioner i moderpartiet. Partiledaren Arvid Lindman markerade vid samma tid mycket kraftigt mot nazismen i Tyskland och Sverige. Partiet bröt allt samarbete med ungdomsförbundet 1933, och lät i stället bilda ett nytt. Från början präglades partiets politik som patriotisk och konservativ, men med tiden har liberalismen successivt vuxit sig allt starkare i partiet.

Namnhistorik

- 1904–1938: Allmänna valmansförbundet
- 1938–1952: Högerns riksorganisation
- 1952–1969: Högerpartiet
- 1969–: Moderata samlingspartiet

Ideologi

Moderata samlingspartiet ideologi är officiellt liberalkonservatism. Huruvida moderaternas ideologisk tyngdpunkt ligger på liberal eller konservativ är dock omdiskuterat. Under Fredrik Reinfeldt ledning har partiet, enligt vissa rört sig bort ifrån nyliberalismen och närmat sig socialkonservatismen eller socialliberalismen. Moderaterna har dock inte antagit något nytt partiprogram.

Sidoorganisationer

- Moderata Samlingspartiets Seniorer (MSS)
- Moderata ungdomsförbundet (MUF)
- Moderatkvinnor
- Öppna Moderater Fria Moderata Studentförbundet (FMSF) är en fristående organisation, som dock har starka personella och i viss mån ekonomiska kopplingar till partiet. I Europaparlamentet ingår partiet i gruppen Europeiska folkpartiet (kristdemokrater) och Europademokraterna.

Konservativa eller moderata statsministrar

- Christian Lundeberg (1905)
- Arvid Lindman (1906-1911)
- Carl Swartz (1917)
- Ernst Trygger (1923-1924)
- Arvid Lindman (1928-1930)
- Carl Bildt (1991-1994)

Partiledare

Fram till 1917 avser detta ledaren för andrakammarhögern #Gustaf Fredrik Östberg 1904-1905 #Axel Svedelius 1905-1906 #Hugo Tamm 1907+ #Gustaf Fredrik Östberg 1908-1912 #Arvid Lindman 1912-1917 #Olof Jonsson i Hov 1917 #Arvid Lindman 1917-1935 #Gösta Bagge 1935-1944 (motkandidat Ivar Anderson) #Fritiof Domö 1944-1950 #Jarl Hjalmarson 1950-1961 #Gunnar Heckscher 1961-1965 (motkandidat Leif Cassel) #Yngve Holmberg 1965-1970 #Gösta Bohman 1970-1981 (motkandidat Yngve Holmberg) #Ulf Adelsohn 1981-1986 #Carl Bildt 1986-1999 (motkandidat Ingegerd Troedsson) #Bo Lundgren 1999-2003 #Fredrik Reinfeldt 2003-

Partisekreterare sedan 1947

- Gunnar Svärd 1947-1961
- Yngve Holmberg 1961-1965
- Sam Nilsson 1965-1969
- Bertil af Ugglas 1969-1974
- Lars Tobisson 1974-1981
- Georg Danell 1981-1986
- Per Unckel 1986-1991
- Gunnar Hökmark 1991-1999
- Johnny Magnusson 1999-2003
- Sven-Otto Littorin 2003-

Vice ordförande under åren 1904-1935

- Hans Andersson i Skivarp 1904-1919
- Johan Nilsson i Skottlandshus 1919-1924
- Bernhard Johansson i Fredrikslund 1924-1935

Förste vice partiordförande sedan 1935

- Bernhard Johansson i Fredrikslund 1935
- Martin Skoglund i Doverstorp 1935-1956
- Leif Cassel 1956-1965
- Gösta Bohman 1965-1970
- Staffan Burenstam Linder 1970-1981
- Lars Tobisson 1981-1999
- Chris Heister 1999-2003
- Gunilla Carlsson 2003-

Andre vice partiordförande sedan 1935

- Karl Magnusson i Skövde 1935
- Fritiof Domö 1935-1944
- Jarl Hjalmarson 1944-1950
- Folke Kyling i Lyrestad 1950-1958
- Gunnar Heckscher 1958-1961
- Rolf Eliasson 1961-1965
- Yngve Nilsson i Trobro 1965-1970
- Eric Krönmark 1970-1981
- Ella Tengbom-Velander 1981-1986
- Ingegerd Troedsson 1986-1993
- Gun Hellsvik 1993-1999
- Gunilla Carlsson 1999-2003
- Kristina Axén Olin 2003-

Andra kända högermän/moderater

- Anna Ibrisagic
- Sven Lübeck
- Carl Hederstierna
- Hjalmar von Sydow
- Knut Ewerlöf
- Georg Andrén
- Harald Nordenson
- Filip Fridolfsson
- Nils Carlshamre
- Allan Hernelius
- Ivar Virgin
- James Dickson
- Britt Mogård
- Anders Björck
- Per Westerberg
- Oscar Östman
- Tage Magnusson
- Beatrice Ask
- Ulf Dinkelspiel
- Birger Hagård
- Astrid Kristensson, "batongmormor"
- Ulf Kristersson, ordf. i MUF
- Gunnar Strömmer, ordf. i MUF
- Tove Lifvendahl, ordf. i MUF
- Per Unckel, kampanjgeneral, linje 1, folkomröstningen 1980

Externa länkar

- [http://www.moderat.se Moderat.se]
- [http://www.muf.se MUF.se] Kategori:Moderaterna

Understreckare

Understreckare är en layoutteknisk term från dagstidningsområdet, som innebär att en text, vars innehåll skiljer sig från övrig text på sidan, placeras nederst på ett sidblad, skilt från ovanstående text medelst ett streck. Ett känt exempel var Svenska Dagbladets essäistiska "Under strecket", som numera utgör en helsida. Kategori:Journalistik

1884

Händelser

- 16 maj - Carl Johan Thyselius avgår som svensk statsminister och efterträds av Robert Themptander.
- December - Den obundna moderata svenska morgontidningen Svenska Dagbladet börjar utkomma.
- Svenska ogifta kvinnor blir nu myndiga vid samma ålder som mannen (21 år), istället för, som tidigare, 25 år.
- En milstolpe i svensk socialpolitik nås, när den liberale riksdagspolitikern Adolf Hedin lägger fram en motion om pensions- och olycksfallsförsäkring för arbetare.
- Fredrika Bremer-Förbundet (FBF) bildas av Sophie Adlersparre, för kvinnor som vill förbättra kvinnans villkor.
- Nykterhetsrörelsen Templarorden, bildad av svenskättlingar i USA 1833, införs i Sverige.
- Författarinnan Victoria Benedictsson från Hörby i Skåne slår igenom under pseudonymen Ernst Ahlgren.
- Första delen av August Strindbergs Giftas utkommer. Boken väcker starka reaktioner och författaren åtalas för hädelse.
- Den första motionen om kvinnlig rösträtt i Sveriges historia avslås av riksdagen.
- Vatten- och brödstraffet avskaffas i Sverige.
- Den ryska matematikern Sonja Kovalevsky blir docent vid Stockholms högskola.
- Det svenska leksaksföretaget Bröderna Ivarsson i Osby (sedermera BRIO) grundas.
- Stockholms första allmänna skridskobana anläggs.
- En norsk högerregering tvingas avgå och ersätts av en vänster dito, under ledning av Johan Sverdrup, vilket räknas som parlamentarismens genombrott i Norge.

Födda

- 18 januari - Hermann Böhm, tysk sjömilitär, generalamiral 1941.
- 22 januari - Helge Karlsson, svensk skådespelare och teaterledare.
- 29 januari - Rickard Sandler, svensk socialdemokratisk politiker och folkhögskolelärare, statsminister 1925-1926, utrikesminister 1932-1936 och 1936-1939, landshövding i Gävleborgs län 1941-1952.
- 30 januari - Gustaf Hedström, svensk operettsångare, skådespelare och sång- och talpedagog.
- 2 februari - S.Z. Sakall, ungersk skådespelare, verksam i USA sedan 1930-talet.
- 17 februari - Adolf Niska, svensk operettsångare, skådespelare, manusförfattare och regissör.
- 1 mars - Harry Bergvall, svensk skådespelare och teaterdirektör.
- 6 mars - Molla Mallory, norsk tennisspelare.
- 11 mars - Lewi Pethrus, svensk förgrundsgestalt inom Pingströrelsen.
- 18 mars - Oluf Høst, dansk konstnär, målare.
- 23 mars - Axel Högel, svensk skådespelare.
- 2 april - Gösta Adrian-Nilsson, svensk konstnär, målare.
- 21 april - Willi Wells, dansk revyskådespelare.
- 23 april - Ludde Juberg, svensk skådespelare och teaterledare.
- 30 april - Olof Sandborg, svensk skådespelare och teaterregissör.
- 7 maj - Torsten Hammarén, svensk skådespelare och teaterchef.
- 8 maj - Harry S Truman, amerikansk president 1945-1953.
- 11 maj - Otto Schultze, tysk sjömilitär, generalamiral 1942.
- 28 maj - Edvard Beneš, tjeckoslovakisk politiker, president 1935-1938 och 1945-1948.
- 6 juni - Gustav Möller, svensk socialdemokratisk politiker.
- 17 juni
- Torsten Kreuger, svensk finansman.
- Wilhelm, svensk prins och dokumentärfilmare.
- 22 juni - Manfred Björkquist, svensk biskop.
- 27 juni
- Josef Norman, svensk operettsångare och skådespelare.
- Oscar Winge, svensk skådespelare, regissör, teaterledare och friidrottare.
- 30 juni - Svend Rindom, dansk skådespelare och manusförfattare.
- 12 juli - Amedeo Modigliani, italiensk målare, skulptör och tecknare.
- 15 juli - Henning Ohlson, svensk författare, manusförfattare och sjöman.
- 19 juli - John Norrman, svensk skådespelare.
- 31 juli - Carl Goerdeler, tysk politiker.
- 6 augusti - Lars Björck, svensk filmproducent, biografägare och skådespelare.
- 8 augusti - Sara Teasdale, amerikansk poet och kulturpersonlighet.
- 30 augusti - The Svedberg, svensk kemiprofessor.
- 1 september - Sigurd Wallén, svensk skådespelare, sångare, manusförfattare och regissör.
- 21 september - Olof Palme, svensk historiker.
- 8 oktober - Walter von Reichenau, tysk fältmarskalk.
- 18 oktober - Karl Witzell, tysk sjömilitär, generalamiral 1941.
- 24 oktober - Emil Fjellström, svensk skådespelare.
- 17 november - James Westheimer, svensk operasångare och skådespelare.
- 30 november - Ture Rangström, svensk kompositör.
- 1 december - Karl Schmidt-Rottluff, målare och grafiker.
- 14 december - Eira Hellberg, svensk författare.
- 18 december - Gustaf Andersson, svensk folkpartistisk politiker, partiledare för Folkpartiet 1935-1944, kommunikationsminister 1939-1944.
- 24 december - Carl-Harald, svensk skådespelare.

Avlidna

- 6 januari - Gregor Mendel, österrikisk ärftlighetsforskare.
- 19 mars - Elias Lönnrot, finlandssvensk folkdikts- och språkforskare.
- 1 april - Edvard Carleson, svensk riksdagsman 1850-1865 och 1873-1884, statsminister 1874-1875.
- 12 maj - Bedrich Smetana, tjeckisk tonsättare, pianist och dirigent.
- 25 augusti - Odo William Leopold Russell, brittisk diplomat.
- 13 november - Johan Jolin, svensk skådespelare, pjäsförfattare, sångtextförfattare och översättare.
- Jacques-Joseph Moreau de Tours, fransk läkare och vetenskapsman. Kategori:Årtal Kategori:1880-talet ko:1884년 ms:1884 simple:1884 th:พ.ศ. 2427

Axel Jäderin

Axel Vilhelm Jäderin, född 7 september 1850 i Stockholm, död 26 oktober 1925 där. Tidningman, politiker och chefredaktör. Son till poliskommissarien Erik Jäderin och Gustafva Charlotta Holm. Bror till geodeten Edvard Jäderin och Anna Branting. Ogift. Eter studier vid Uppsala universitet, blev Jäderin så småningom medarbetare vid Dagens Nyheter 1879-1882. Därefter fick han tjänst vid Stockholms Dagblad. Svenska Dagbladet grundades i december 1884, och Jäderin blev då dess förste huvudredaktör och ansvarige utgivare. Han var även en av de drivande krafterna bakom grundandet. Denna tjänst hade han kvar till november 1888. Under studieåren blev Axel Jäderin god vän med August Strindberg. Egna litterära försök inbegrep bland annat en diktsamling, Diktförsök av Run, och ett par romaner, Brottsjöar och Fädernas föredömen. 1904 blev han sekreterare i Allmänna Valmansförbundet och var samtidigt dess kassör. I det förbundet utgav han flera politiska skrifter. Jäderin, Axel Jäderin, Axel Jäderin, Axel

August Strindberg

Johan August Strindberg, född 22 januari 1849, död 14 maj 1912, var en svensk författare, dramatiker och konstnär. Han räknas som en av Sveriges mest betydelsefulla och internationellt kända författare, kanske främst som dramatiker. Under fyra decennier före och efter sekelskiftet 1900 dominerade han det litterära Sverige och var ständigt omdiskuterad, ofta involverad i personliga konflikter. Hans samlade litterära verk är omfångsrikt och innehåller romaner, noveller och dramer som räknas till svensk litteraturs klassiker. Hans dramatik är känd över hela världen.

Livet

August Strindberg föddes i Stockholm som det tredje barnet till ångbåtskommissionären Carl Oskar Strindberg och Eleonora Ulrika Norling, tidigare anställd vid hushållet. Efter grundläggande studier avlade han studentexamen 1867. Därefter försörjde han sig en tid som folkskolelärare vid sidan av sina läkarstudier. Han försökte sig på en karriär som skådespelare men bestämde sig 1870 för att istället studera i Uppsala. Det var under studietiden där som Strindberg påbörjade sitt författarskap. Efter två år tvingade hans ekonomiska situation honom att avbryta studierna och återvända till huvudstaden. 1874 arbetade han som journalist vid Dagens Nyheter och samma år fick han anställning vid Kungliga biblioteket, en anställning som kom att vara till 1882. 1877 gifte han sig med finlandssvenskan Siri von Essen och fick med henne barnen Karin 1880, Greta 1881 och Hans 1884. Strindbergs genombrott kom 1879 med utgivningen av Röda rummet och uppsättningen av Mäster Olof. Under de följande åren skrev han flera historiska dramer som Svenska folket 1881-1882 och Det nya riket 1882. Dessa verk var skrivna i en realistisk stil som kritiserade i princip samtliga samhällsinstitutioner. Han blev så omdiskuterad och kritiserad att han såg sig nödgad att 1883 lämna Sverige för att bosätta sig i Paris och senare i Schweiz. Tillsammans med Siri och deras barn ansluter sig Strindberg till den skandinaviska konstnärskolonin i Grez. Under utlandsvistelsen fortsatte Strindberg att skriva och publicera självbiografiska romaner som Giftas 1884-1886, Tjänstekvinnans son 1886 och En dåres försvarstal 1887-1888, skådespel som Fadren 1887 och Fröken Julie 1888, samt samhällskritiska romaner som Utopier i verkligheten 1885. Första delen av novellsamlingen Giftas ledde till åtal för hädelse. Andra verk gjorde honom känd som kvinnohatare i hela Europa. Strindberg skulle komma att stanna utomlands ända till 1889. Under den tiden hade hans äktenskap med Siri von Essen blivit alltmer ansträngt, liksom kvinnoporträtten i hans romaner. Strindberg tillbringade många somrar på Kymmendö i Stockholms skärgård och skrev mycket om "skärkarlens liv": Hemsöborna 1887, Skärgårdsliv 1888 och I havsbandet 1890. Det var också motiv från skärgården som inspirerade Strindberg till de målningar han gjorde under sitt liv - pastosa, symbolladdad verk i impressionistisk teknik som återspeglade hans upprörda själstillstånd. August och Siri skiljde sig 1891. Uppbrottet åtföljs av en konstnärlig kris: Strindberg far till Berlin där han umgås med bl.a. Edvard Munch och Ola Hansson. Efter ett kort äktenskap med den österrikiska journalisten Frida Uhl, med vilken han får dottern Kerstin 1894, förvärrades Strindbergs psykologiska tillstånd, något han skildrar i Inferno 1897, Legender 1898 och Till Damaskus 1898. Från mitten av 1890-talet påbörjar Strindberg sina vetenskapliga och alkemiska experiment, bl.a. försöker han skapa guld. En nyinriktning skedde i Strindbergs författarskap: Från anarkism, realism och naturalism till mystik, symbolism och ockultism. ockultism Strindberg var nu en berömd författare, vilket inte förhindrade att han levde i ekonomisk kris och fortsatte att göra uppror mot allt och alla. 1898 beslutar han sig dock för att försonas med sitt land och flyttar till Lund där han via Bengt Lidforss får kontakt med poeten Emil Kléen, en av de få vänner som Strindberg inte hann bli ovän med. Året därpå flyttade han till Östermalm i Stockholm. Svarta fanor 1904 var en uppgörelse med kulturetablissemanget i huvudstaden i allmänhet och den yngre författargenerationen i synnerhet. 1901 gifter han sig med Harriet Bosse; hon föder honom dottern Anne-Marie 1902. Äktenskapet varar till 1904. Under denna period skriver Strindberg fler Shakespeareinspirerade teaterstycken: Gustav Vasa 1899, Erik XIV 1899, Karl XII 1901 och Gustav III 1902. Dessutom skrev han en rad kammarspel 1907: Oväder, Brända tomten, Spöksonaten och Pelikanen. Harriet Bosse gifte om sig 1908 med skådespelarkollegan Gunnar Wingård och Strindberg flyttar till Drottninggatan i det s.k. Blå Tornet där hans museum idag är inhyst. Under sina sista år återupptar han det samhällskritiska spåret vilket skapar en mycket intensiv debatt: Strindberg blir en ikon för arbetarrörelsen, i synnerhet den radikala gruppen kring tidningen Stormklockan, och dess kamp mot konservativa och liberala debattörer. I sina sista verk, En blå bok 1907 och Stora landsvägen 1909, kritiserar Strindberg vetenskapen och tar ställning för religionen. Han dör 63 år gammal 14 Maj 1912 och begravs på Norra kyrkogården åtföljd av omkring 60 000 sörjande, "Ave Crux spes unica" (Var hälsat Kors, vårt enda hopp) blev inskriptionen på gravstenen. Sitt avsked till livet tog han med de gripande orden, "nu är allt personligt utplånat" varpå han lade en bibel på bröstet.

Författaren

Norra kyrkogården Strindberg skrev omkring sextio dramer, tio romaner, tio novellsamlingar och åtminstone åtta tusen brev. Det gör honom utan tvekan till en av Sveriges mest produktiva författare. Med denna produktion omfattade Strindberg alla de större idéströmningar som fanns i slutet av 1800-talet. Strindberg förnyade den svenska prosan genom att ersätta det deklamatoriska och retoriska språket i tidigare prosa med talspråk och skarpa iakttagelser direkt från vardagen. I tidiga verk som Röda rummet, Svenska folket och August Strindbergs lilla katekes för underklassen kombinerade han socialism och realism: träffsäkra och ofta anakronistiska skildringar stödjer den skoningslösa kritiken av stat, kyrka, skola, press, näringsliv och andra samhällsinstitutioner. Perspektivet är ofta arbetarens och den "oförstörde" ynglingens. I Esplanadsystemet hyllade han den nya tidens skoningslösa uppgörelse med förlegade ideal: "Här rivs för att få luft och ljus". Ur inledning till Röda rummet: : Men solen stod över Liljeholmen och sköt hela kvastar av strålar mot öster; de gingo genom rökarne från Bergsund, de ilade fram över Riddarfjärden, klättrade upp till korset på Riddarholmskyrkan, kastade sig över till Tyskans branta tak, lekte med vimplarne på Skeppsbrobåtarne, illuminerade i fönstren på Stora Sjötullen, eklärerade Lidingöskogarne och tonade bort i ett rosenfärgat moln, långt, långt ut i fjärran, där havet ligger. Och därifrån kom vinden, och han gjorde samma färd tillbaka, genom Vaxholm, förbi fästningen, förbi Sjötulln, utmed Siklaön, gick in bakom Hästholmen och tittade på sommarnöjena; ut igen, fortsatte och kom in i Danviken, blev skrämd och rusade av utmed södra stranden, kände lukten av kol, tjära och tran, törnade mot Stadsgården, for uppför Mosebacke, in i trädgården. Inspirerad av Nietzsche och Rousseau åskådliggjorde han naturalistiska och evolutionsteoretiska idéer i t.ex. novellen Odlad frukt och romanen Hemsöborna: Arv och miljö driver karaktärerna genom handlingen mot deras "naturliga" öden. Även tidens feminism återfinns som en tråd i hans författarskap. Han gick i polemik mot både sedlighetsvänner och, som han såg det, alltför radikala jämlikhetsidéer: Bland annat var han starkt kritisk till Ibsens Ett dockhem. Strindbergs relation till kvinnor var dock allt annat än oproblematisk vilket visade sig Giftas: Kritiken mot familjen som samhällsinstitution konfronteras med ett till slut uttalat kvinnoförakt. Ibsens Strindbergs största betydelse under sin samtid hade han kanske som dramatiker: Han var inspirerad av Shakespeare och dennes snabba scenväxlingar men omdanande också dramatiken genom att låta skådespelarna använda ett naturligt talspråk. Handlingen i hans teaterverk rör sig typiskt nog i en historisk miljö och åskådliggör klasskamp och psykologiska ställningskrig. Efter sina krisår på 1890-talet bytte Strindberg fot: I t.ex. Till Damaskus finns den inre strid kring skuld, lidande och försoning som han förde under sina sista år. Med religiösa idéer inspirerade av Emanuel Swedenborg och förtätade drömscener löste Strindberg upp den tidigare realismen för att ge plats åt det mer expressionistiska. I förordet till Ett drömspel skriver han : : Tid och rum existerar icke; på en obetydlig verklighetsbakgrund spinner inbillningen ut och väver nya mönster; en blandning av minnen, upplevelser, fria påhitt, orimligheter och improvisationer. - Personerna klyvas, fördubblas, dunsta av, förtätas, flyta ut, samlas. Men ett medvetande står över alla, det är drömmarens; för det finns inga hemligheter, ingen konsekvens, inga skrupler, ingen lag. Strindberg återupptog sin tidigare roll som samhällskritiker åren efter 1900 med romaner som Svarta fanor och Göthiska rummen. Både motdebattörer, kollegor och vänner utsattes för en skoningslös satir.
Debattören
Med sitt genombrott Röda rummet kritiserade/förlöjligade han samhällets etablerade institutioner, med Utopier i verkligheten förespråkade han en anarkism som varken tilltalade socialister eller konservativa och 1910 utlöste han med en debattartikel den s.k. Strindbergsfejden - en hetsig kulturdebatt som varade i ett par år i skuggan av unionsupplösningen, storstrejken och den framväxande Socialdemokratin. Hans främsta mål var nittiotalisterna, då främst Verner von Heidenstam, Oskar Levertin och Ellen Key och förhärligandet av bl.a. Karl XII, men även den svenska militären, monarkin och Svenska Akademien angreps i artiklar. Däremellan konfronterade han feminister, kyrka, kollegor och vänner av alla grupperingar. Strindberg var stundtals mycket paranoid och såg sig som förbigången och nedvärderad. Han bytte åsikt flera gånger under sitt liv och blev kallad en "radikal reaktionär", men behöll livet igenom sin folkliga och överhetskritiska ståndpunkt. Han offrade beredvilligt både sig själv och andra för sitt författarskap.
Konstnären
Svenska Akademien Som konstnär möttes Strindberg av kompakt oförståelse av sin samtid, inte ens hans konstnärsvänner såg hans målningar som intressanta. Strindberg målade och fotograferade dock med konstnärliga ambitioner under flera perioder av sitt liv. Motiven i målningarna var med få undantag hämtade från hans vistelser i Stockholms skärgård men målningarna kom för det mesta till på annan ort. De var dramatiska havsscener där det figurativa är på väg att upplösas i färgmassan. Symbolladdade expressionistiska verk som vunnit betydligt mer uppskattning under 1900-talets andra hälft. Idag finns han representerad i Nationalmuseums permanenta samlingar. Strindbergs självbiografiska fotografier från vistelsen i Schweiz 1886 följer den realistiska stil som hans skrivna verk från samma period. Som författare försatte Strindberg naturligtvis inte chansen att utdela sarkasmer mot konstetablissemanget. 1877 skrev han Anvisning att på 60 minuter bliva konstkännare: : Genialisk, grandios, gigantisk, grotesk. Det förstnämnda ordet ganska användbart, i synnerhet om målaren står i närheten, så att han kan höra det. De andra beteckningarna ägna sig för framställningar av stormar, dystra alpsjöar, bergsklyftor, och i allmänhet för alla tavlor som överstiga 10 fots bredd och 6 fots höjd.
Alkemisten
Strindberg inledde sina alkemiska experiment under sin psykiskt instabila period i Paris. Han avfärdade det nyligen upptäckta periodiska systemet och idén om grundämnen och försökte bevisa att de olika grundämnena gick att "transmutera" till varandra. Han utförde sina experiment hemma i bostaden utan skyddsutrustning och försökte bl.a. framställa guld; vid ett tillfälle lyckade han framställa kattguld av järn och svavel och trodde sig ha framställt riktigt guld. Strindberg utsatte sig själv för olika kemikalier och 1895 ledde det till en hudsjukdom som slutade med en sjukhusvistelse. Hans kemiska spekulationer avfärdades kategoriskt av en enig kemistkår, bl.a. The Svedberg: "Vad som är riktigt däri, är icke nytt, och vad som är nytt är icke riktigt". Ur Antibarbarus 1894 (på svenska 1906): : Jag har ofvan utalat den meningen att Bly, Silfver och Qvicksilfver äro så nära förvandta att jag menat det smältande Bly vore Qvicksilfver och att Silfret bildades ur Bly genom upprepad förtunning under smältningsprocessen. : Härför tala: att Cinnober väger lika med Silfveroxid eller 232, hvilket tyckes angifva att Svaflets Syre förtunnat Qvicksilfret till den punkt att det eqvivalerat Silfrets oxid. Kontrolleras ej detta af Silfversuperoxiden som väger lika med Svafvelsilfret eller precis 247,30 båda, hvaraf framgår att svafvelföreningarna äro superoxider, och att Svafvelsyrade salterna är där tillstädes latent liksom Salpetern i Salpetersyran.
Mystikern
I samband med sin s.k. "Infernokris" började Strindberg snegla på ockultism och monism. Han började läsa texter av Swedenborg och tog del av Madame Blavatskys teosofi. Vid sin död 1912 hade han i sitt bibliotek en stor mängd teosofisk litteratur, bl.a. Annie Besant, A. P. Sinnett. tillsammans med böcker om mytologi och religionshistoria. Under slutet av sitt liv var han synkretist och han identifierade sig med en sorts världssjäl som han menade sig stå i förbindelse med genom det undermedvetna. Dessa existentiella spekulationer märks av i hans senare produktion (se citatet ur Ett drömspel ovan).
I Strindbergs efterföljd

Kuriosa
Beväpning Ryktet säger även att August Strindberg gick beväpnad en tid. Som försvar lär han ha sagt "Jag bär pistol då jag ogärna tar stryk...".
Bibliografi

- Svenska folket i helg och söcken (1881–1882, kulturhistoria)
- Svenska öden och äfventyr I–IV (1882–1891, novell)
- Giftas I–II (1884–1886, novell)
- Tjensteqvinnans son I–V (1886–1909, självbiografi)
- Le plaidoyer d'un fou (1887-1895) :En dåres försvarstal (1914, svensk översättning postumt)
- Fordringsägare (1888-1889, drama)
- Till Damaskus I–III (1898–1904, drama)
- Påsk (1900-1901, drama)
- Dödsdansen (1900-1901, drama)
- Ett drömspel (1901-1902, drama)
- Svarta fanor (1904-1907, roman)
- En blå bok I–IV (1907–1912, essä)
Externa länkar

- [http://www.littvet.su.se/strb/index.htm Strindbergsprojektet] vid Stockholms universitet tar fram Nationalupplagan av August Strindbergs Samlade Verk
- [http://runeberg.org/authors/strindbg.html Presentation på Projekt Runeberg], som digitalisera en nästan komplett äldre utgåva av [http://runeberg.org/strindbg/ Samlade skrifter av August Strindberg], 55 band, 1912-1921
- [http://www.strindbergsmuseet.se/ Strindbergsmuseet - Blå tornet]
- En del av Strindbergs författarskap finns som gratis e-böcker i [http://www.omnibus.se/eBoklagret eBoklagret Omnibus]. Strindberg, August Strindberg, August Strindberg, August Strindberg, August Strindberg, August Strindberg, August ja:ヨハン・アウグスト・ストリンドベリ

Verner von Heidenstam

Carl Gustaf Verner von Heidenstam, född 6 juli 1859 i Olshammar, Örebro län, död 20 maj 1940 på Övralid, Motala kommun, Östergötlands län, svensk författare och poet, ledamot av Svenska Akademien 1912-40, mottagare av Nobelpriset i litteratur 1916. Gift med Emilia Uggla 1880-92. Mottagare av det tyska Henrik Steffens-priset 1938. Den 23 juli 2002 offentliggjordes en dittills förseglad brevväxling mellan Heidenstam och Oscar Levertin. Vid Heidenstams bostad Övralid firas årligen den 6 juli Verner von Heidenstams födelsedag, Övralidsdagen. Då delas Övralidspriset ut: vartannat år till en framstående författare och vartannat till en framstående forskare eller kulturpersonlighet. Det är skönare lyss till en sträng, som brast, än att aldrig spänna en båge. (Ur dikten Åkallan och löfte)

Bibliografi

- Vallfart och vandringsår (1888)
- Renässans (bok) (1889)
- Pepitas bröllop (1890)
- Hans Alienus (1892)
- "Pilgrimens julsång"
- Dikter (1895)
- "Tiveden (dikt)"
- "Den nioåriga freden"
- "Sånger i kyrktornet"
- Karolinerna (1-2, 1897-98)
- Ett folk (1899)
- "Sverige"
- "Medborgarsång"
- Heliga Birgittas pilgrimsfärd
- Folkungaträdet (1905)
- Bjälboarvet (1907)
- Nya Dikter (1915)
- När kastanjerna blommade (1941; postumt)
- Svenskarna och deras hövdingar

Externa länkar

- [http://www.svenskaakademien.se/SVE/klassiker/pdf/Heidenstam.pdf Svenska Akademien har gett ut en gratis digital utgåva av Heidenstams Hans Alienus] Heidenstam, Verner von Heidenstam, Verner von Heidenstam, Verner von Heidenstam, Verner von Heidenstam, Verner von

Moderaterna

Moderata samlingspartiet (m), vanligtvis kallat Moderaterna, är ett liberalkonservativt politiskt parti i Sverige. Partiet grundades 1904 under namnet Allmänna valmansförbundet.

Historia

Namnhistorik

- 1904–1938: Allmänna valmansförbundet
- 1938–1952: Högerns riksorganisation
- 1952–1969: Högerpartiet
- 1969–: Moderata samlingspartiet

Ideologi

Sidoorganisationer

Konservativa eller moderata statsministrar

- Christian Lundeberg (1905)
- Arvid Lindman (1906-1911)
- Carl Swartz (1917)
- Ernst Trygger (1923-1924)
- Arvid Lindman (1928-1930)
- Carl Bildt (1991-1994)

Partiledare

Partisekreterare sedan 1947

Vice ordförande under åren 1904-1935

- Hans Andersson i Skivarp 1904-1919
- Johan Nilsson i Skottlandshus 1919-1924
- Bernhard Johansson i Fredrikslund 1924-1935

Förste vice partiordförande sedan 1935

Andre vice partiordförande sedan 1935

Andra kända högermän/moderater

Externa länkar

- [http://www.moderat.se Moderat.se]
- [http://www.muf.se MUF.se] Kategori:Moderaterna

Kungsgatan, Stockholm

Kungsgatan, gata på Norrmalm och Kungsholmen i Stockholm som löper mellan Kungsholmsgatan och Stureplan. Det norra kungstornet ritades av arkitekt Sven Wallander, en av HSB:s grundare. Det södra kungstornet ritades av arkitekt Ivar Callmander.

Historia

Kungsgatan invigdes 1911 efter att grävningarna genom den s.k. Stockholmsåsen pågått under sex års tid. Den ersatte då Lutternsgatan. Under 1930- och 1940-talen byggdes få nya fastigheter på Kungsgatan. Under 1950-talet påbörjades byggandet av Stockholms tunnelbana mellan Kungsgatan och Slussen, en period under vilken gatan hade stor betydelse i centrala Stockholm. När Stockholms kommersiella centrum på 1960-talet flyttades söderut till Hamngatan och Sergels torg innebar det början på en nedgångsperiod för gatulivet på Kungsgatan. Först på 1990-talet genomfördes en renovering av gatan som innebar att stadens kommersiella centrum utvidgades norrut.

Litteratur

- Om människor, affärer och byggnader kring Kungsgatan, Sven Gulin, 1977

Extern länk

- [http://www.marschen.se/bildexempel/Stockholm/Kungsgatan/ Fotogalleri med information om tillgänglighet till ett antal butiker] Kategori:Norrmalm (stadsdelsområde) Kategori:Kungsholmen (stadsdelsområde) Kategori:Stockholms gator

Vasagatan

Vasagatan, en gata i Stockholm som sträcker sig mellan Stockholms ström (där den övergår i Vasabron) och Norra Bantorget. Vid Vasagatan ligger bland annat Stockholms centralstation. Vasagatan övergår efter Norra Bantorget i Upplandsgatan. Kategori:Norrmalm (stadsdelsområde) Kategori:Stockholms gator

Marieberg

Marieberg, stadsdel belägen på ön Kungsholmen i centrala Stockholm. Marieberg tillhör Kungsholmens stadsdelsområde. Den ligger väster om Fridhemsgatan/Norr Mälarstrand , söder om Drottningholmsvägen och öster om Essingeleden/Viktor Rydbergs gata. Stadsdelen hör till S:t Görans församling. I området finns en högstadieskola, Rålambshovsskolan, apotek, livsmedelsaffär, systembolag, uttagsautomater, banker, restauranger, frisörer, kiosker etc. I Marieberg ligger parken Rålambshov och norra delen av Västerbron. Även Lärarhögskolan, Riksarkivet, Socialstyrelsen och de stora dagstidningarna har lokaler i Marieberg. Det är dock bara redaktionerna som är kvar i Marieberg, tidningstillverkningen flyttades till Akalla på 1990-talet. Mariebergs stadsbild domineras dock av den 23 våningar höga DN-skrapan, där bokstäver ständigt skiftar från Dagens Nyheter till Expressen högst upp. Lärarhögskolan har de senaste åren byggt ut och nya lokaler i funkisinspirerad stil har tillkommit längs den södra sidan av Rålambsvägen, som är huvudgatan genom Marieberg mot Fredhäll. Inne i Lärarhögskolans campusområde ligger Konradsberg, som har över givit namn åt det nybyggda campusområdet. Förr låg där Rålambshovs mentalsjukhus. Stadsdelen saknar tunnelbanestation, men det är nära till station Thorildsplan i Kristineberg. Området trafikeras av många bussar.

Externa länkar.

- [http://www.lhs.se/campus/ Bild över lärarhögskolans campus] Kategori:Kungsholmen (stadsdelsområde)

Svenska Dagbladets guldmedalj

Svenska Dagbladets guldmedalj eller bragdguldet har sedan år 1925 delats ut av Svenska Dagbladet. Medaljen ges till "årets främsta svenska idrottsbragd". __NOTOC__

Svenska Dagbladets guldmedaljörer