:: wikimiki.org ::

Svenska Missionskyrkan

Svenska Missionskyrkan

Svenska Missionskyrkan, svenskt trossamfund, grundat 1878, fram till 2003 kallat Svenska Missionsförbundet. Svenska Missionskyrkan ingår i gruppen av frikyrkor med ett förhållandevis nära samarbete med Svenska kyrkan och Svenska Baptistsamfundet. Missionskyrkan använder den ekumeniska sångboken Psalmer och Sånger som är gemensam för flera samfund. Samfundet har omkring 750 församlingar runt om i Sverige och totalt över 65 000 medlemmar (juni 2005), vilket gör det till Sveriges näst största samfund, efter Svenska kyrkan. Samfundet är organiserat i sju distrikt med varsin distriktsföreståndare, och har en stor barn- och ungdomsverksamhet i den självständiga organisationen Svenska Missionskyrkans Ungdom (SMU).

Distrikt

Mellansvenska distriktet, Mälardalen, Södra Götalands distrikt, Västra Götaland, ÖrebroVärmlandDal, Östra Götalands distrikt, Övre Norrlands distrikt. Svenska Frälsningsarmén blir ett icke-territoriellt distrikt i Missionskyrkan efter ömsesidiga beslut i juni 2005. Sedan 1998 har de två samfunden haft ett samarbetsavtal.

Utbildningar

- Teologiska Högskolan, Stockholm
- Lidingö folkhögskola
- Härnösands folkhögskola
- Karlskoga folkhögskola
- Södra Vätterbygdens folkhögskola

Tidig historia

1870-talet var en tid av nya idéer och splittring inom Svenska Kyrkan. Bland annat hade Paul Peter Waldenström framträtt med en ny försoningslära som många i Evangeliska fosterlandsstiftelsens kretsar anslöt sig till. Detta ledde till ett krav att dess missionärer inte skulle skulle vara skyldiga att ansluta sig till den Augsburgska bekännelsen. På sina håll fanns också en strävan att bryta med den kyrkliga nattvardsordningen. När ett förslag att ändra Evangeliska fosterlandsstiftelsens bekännelseståndpunkt vid 1878 års konferens förkastades, bildades samma år Svenska missionsförbundet som från 1881 även satte mission i andra länder på sitt program och samma år sände ut sin första missionär, till Kongo i Livingstone-Inland-missionens tjänst, ett missionsföretag som från 1886 blev en självständigt organisation. Från början av 1880-talet fanns alltså 3 olika missionerande organisationer i Sverige: Svenska kyrkans mission, Evangeliska fosterlandsstiftelsen samt Svenska missionsförbundet. Svenska missionsförbundets missionsfält var Kongo, Kina och Turkestan. I Kongo blev Missionsförbundets mission självständig 1886 efter 5 års samarbete med China-Inland-missionen. Man arbetade bland annat med att utarbeta ett skriftspråk för kikongo, översätta Bibeln till detta språk och anlägga och driva ett tryckeri. Mellan 1895 och 1912 dog 55 missionärer i detta arbete. På den tiden ansåg man att det berodde på klimatet. När man överlämnade missionen i Alaska till Svenska missionsförbundet i Nordamerika 1889, beslutade man i Sverige att påbörja mission i Kina. Missionen i Östturkestan påbörjades 1894. Svenska missionsförbundet hade också verksamhet i Kaukasien, Ryssland och England (sjömansmission med 6 manliga och 9 kvinnliga arbetare). Missionsförbundet hade (1911) 123 missionärer, varav 69 kvinnliga, 256 infödda medarbetare, 3 104 församlingsmedlemmar och 229 skolor med 5 822 elever. Man hade också en skola för missionärer (och pastorer (?)), den så kallade Missionsskolan, på Lidingö. Missionsförbundet stöddes 1912 av 1 315 missionsföreningar och friförsamlingar med 96 450 medlemmar, fördelade (sedan 1912) på 14 distrikt med var sin distriktsföreståndare. Dess missionstidning, "Missionsförbundet", gavs ut i 18 500 exemplar. Dess högste ledare, missionsföreståndare, var pastor Erik Jakob Ekman 1878–1904 och därefter lektor Waldenström. Årsmöteskonferensen, som bestod av delegerade från de till Missionsförbundet anslutna föreningarna och friförsamlingarna, valde styrelse och fattade beslut i alla viktigare frågor rörande missionsarbetet. I januari 1920 utgavs Svenska Missionsförbundets Sångbok 1920 med 782 psalmer och sånger för enskilt och offentligt bruk. Mycket av den då avlidne Erik Nyströms arbete med den tidigare sångboken behölls i denna nya version, mycket nytt tillkom både från Sverige och utlandet och många av sångerna var nyförfattade.

Externa länkar

- [http://www.missionskyrkan.se/ Svenska Missionskyrkan]
- [http://www.smu.se/ Svenska Missionskyrkans Ungdom] Kategori:Svensk frikyrkorörelse Kategori:Protestantiska samfund

Trossamfund

Trossamfund är organisationer med religiös verksamhet. Enligt Sveriges lag är ett trossamfund en gemenskap för religiös verksamhet, i vilken det ingår att anordna gudstjänst. Till trossamfunden räknas Svenska kyrkan och de samfund som registrerat sig enligt "Lag om trossamfund". Registrering innebär inte någon kvalitetskontroll av verksamheten eller ett statligt godkännande. Registrerade trossamfund får sina namn skyddade och kan få statlig hjälp med att ta upp medlemsavgifter.
- [http://www.notisum.se/rnp/SLS/LAG/19981593.HTM Lag (1998:1593) om trossamfund]

Se även

- Frikyrka
- Svenska kyrkan
- Bahaisamfundet Kategori:Religiösa organisationer

2003

Händelser

Första kvartalet

- 1 januari
- Knivsta blir Sveriges 290:e kommun.
- Telia byter namn till TeliaSonera AB.
- Luíz Inácio Lula Da Silva blir president i Brasilien.
- Pascal Couchepin blir president i Schweiz.
- 2 januari - Stockholms biskop Caroline Krook döms till 16.000 kronor i böter för att hon vägrat lämna ut brev som enligt hovrätten är offentlig handling.
- 13 januari - Göteborgskommitténs rapport om EU-kravallerna 2001 ligger klar. Polisen kritiseras hårt.
- 16 januari - Rymdfärjan Columbia påbörjar sitt sista uppdrag.
- 19 januari - Anja Pärsson vinner sin första världscupseger i storslalom.
- 20 januari - Klädinsamlingsorganisationen UFF lämnar in konkursansökan.
- 21 januari - Före detta hemvårdaren Joy Rahman tilldöms 8,2 miljoner kronor i skadestånd, det högsta någonsin i Sverige, för att oskyldig ha suttit åtta år i fängelse för mord.
- 26 januari - Gudrun Schyman avgår som partiledare för Vänsterpartiet, sedan hennes skattefiffel avslöjats.
- 28 januari - Folkhälsoinstitutet vill ha rökförbud i alla restauranger, barer och kaféer i Sverige.
- 1 februari - Rymdfärjan Columbia exploderar över Texas och de sju astronauterna ombord omkommer.
- 4 februari - Jugoslavien upplöses som stat och ersätts av en union kallad Serbien och Montenegro.
- 5 februari
- Marknadsdomstolen slår fast, att det svenska förbudet mot alkoholreklam strider mot EU:s regler.
- USA:s utrikesminister Colin Powell talar i FN:s säkerhetsråd och lägger fram USA:s bevisföring mot Irak.
- 11 februari - Enligt en rapport från Socialstyrelsen har de fattigaste grupperna i Sverige - invandrare, ensamstående föräldrar och ungdomar - det sämre idag än 1990.
- 15 februari - Miljoner människor demonstrerar världen över mot USA:s och Storbritanniens planerade krig mot Irak. Aftonbladet anger 5-10 miljoner; Indymedia anger 12 miljoner. I Sverige demonstrerar cirka 120.000 människor på ett 40-tal platser runt om i landet.
- 18 februari - En man tänder eld på en tunnelbanevagn i Taegu, Sydkorea, med hundratals döda som resultat.
- 19 februari - Ett flygplan med 302 elitsoldater ombord störtar i Iran under en snöstorm; samtliga ombord omkommer.
- 24 februari - Den nya svenska TV-kanalen SVT24 har premiär.
- 27 februari - Då ABB redovisar en rekordförlust på 6,6 miljarder för 2002 tänker man dra in 1.000 jobb i Sverige, varav 600 i Västerås.
- 28 februari - Václav Klaus blir Tjeckiens president.
- 6 mars - Enligt en rapport från Saco kommer det att ta 60 år innan löneskillnaderna mellan könen i Sverige helt har försvunnit, om utjämningen fortsätter i nuvarande takt.
- 9 mars - Den svenska TV-kanalen TV4 Plus har premiär.
- 12 mars - Enligt en rapport från Folkhälsoinstitutet är alkohol och övervikt de nya hoten mot svenskarnas hälsa, medan cancerrisken minskar.
- 14 mars
- Vid Folkhälsoinstitutets kontroll är 30 av 36 svenska sjukhus överbelagda.
- Recep Tayyip Erdogan blir Turkiets premiärminister.
- 18 mars - I ett tal till nationen lägger George W. Bush fram ett ultimatum till Saddam Hussein: Om han inte lämnar Irak inom två dygn, anfalls Irak av amerikansk-brittiska aliansen.
- 20 mars - Amerikanska och brittiska styrkor påbörjar en offensiv mot Irak, och därmed inleds Irakkriget.
- 29 mars - Födseln av ett svart hål, GRB 030329, 2 miljarder ljusår bort, observeras.

Andra kvartalet

- 1 april - Bo Lundgren meddelar, att han tänker avgå som moderatledare vid partistämman senare under året.
- 2 april - SR:s styrelse förordare Joachim Berner som ny vd, men förslaget dras tillbaka efter en vecka, efter omfattande kritik från flera håll.
- 9 april - Bagdad faller i de allierades händer, efter att det irakiska försvaret har kollapsat.
- 16 april - Den amerikanske musikern Luther Vandross drabbas av en stroke.
- 17 april - Finland får sin första kvinnliga statsminister, centerpartisten Anneli Jäätteenmäki
- 26 april - Stora delar av moskékomplexet Islamic Center i Malmö brinner ner. Det konstateras senare, att branden är anlagd.
- 8 maj
- Tre tidigare anställda på Ericsson åtalas för spioneri mot företaget för Rysslands räkning.
- SL:s vd Gunnar Schön avgår efter avslöjandet, att han bland annat har tagit med sin fru på en tjänsteresa på SL:s bekostnad.
- 13 maj - Flera tusen av Elektrikerförbundets medlemmar går ut i strejk, som en sympatiåtgärd för de strejkande svenska kommunalarbetarna.
- 19 maj - En man attackerar oprovocerad flera människor vid Åkeshovs T-banestation. En äldre man dör av skadorna. Det framkommer senare, att mannen är psykiskt sjuk.
- 24 maj - Eurovisionsschlagerfestivalen hålls i Riga. Sertab Erener från Turkiet vinner.
- 31 maj
- Tidigt på morgonen infaller en solförmörkelse, synlig i stora delar av Sverige.
- En psykiskt sjuk man mejar ner gående med sin bil på Västerlånggatan i Gamla stan i Stockholm. Två dödas och femton skadas.
- 2 juni - Olja från den förlista Fu Shan Hai driver in på svenskt vatten och förorenar den flera kilomter långa sandstranden vid Mälarhusen på Österlen.
- 6 juni - Ostindiefararen Götheborg sjösätts i Göteborg
- 15 juni - Den statliga svenska adoptionsutredningen föreslår en övre åldersgräns för svenska adoptivföräldrar på 42 år.
- 18 juni
- Det svenska signalspaningsplanet av typ Douglas DC-3 som sköts ner av sovjetiskt jaktflyg över internationellt vatten den 13 juni 1952, vilket blev inledningen till den så kallade Catalinaaffären, återfinns på Östersjöns botten, nordost om Gotland.
- Finlands statsminister Anneli Jäätteenmäki tvingas avgå efter att ha ljugit för den finska riksdagen

Tredje kvartalet

- 1 juli - Den svenska adelns privilegier upphör helt.
- 11 juli - Enligt en rapport från Vägverket har 234 svenskar omkommit i trafiken under de senaste tolv månaderna, vilket är den lägsta siffran sedan 1950.
- 22 juli - Provborrningarna i Hallandsåsen stoppas sedan ett cementläckage har orsakat omfattande fiskdöd i Lyabäcken utanför Båstad.
- 2 augusti - TT avslöjar att vapenforskare vid Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) har gjort en hemlig resa till Irak, utan att informera den svenska regeringen.
- 14 augusti - Historiens största strömavbrott i nordöstra USA och delar av Kanada inträffar och gör cirka 50 miljoner människor strömlösa under ett dygn eller mer.
- 19 augusti
- Den svenska tullen beslagtar närmare 700.000 ampuller och tabletter med anabola steroider i Stockholm.
- Ett kondis i Sjöbo, som har kallat ett bakverk för negerboll och anmälts till DO, får stöd av de flesta som ringer till ombudsmannen.
- 19 augusti - Attentat mot FN-högkvarteret i Bagdad, varvid 24 personer dör.
- 27 augusti - Planeterna Mars och Jorden ligger rekordnära varandra (55,76 miljoner km). Det är 60.000 år sedan Mars hade en sådan skenbar storlek och ljusstyrka.
- 29 augusti - Fya personer, varav två anställda på Gotlandsbolaget, åtalas för delaktighet i mutor på över 20 miljoner kronor.
- 1 september
- Trollhättans kommun blir Trollhättans stad.
- Finansmannen Johan Björkman lämnar på den svenska regeringens uppmaning ordförandeskapet för Tredje AP-fonden efter misstanke om insider- och skattebrott.
- 5 september - Enligt HD skall nu ett innehav på 1.000 tabletter Rohypnol betraktas som grovt narkotikabrott i Sverige, mot tidigare 20.000.
- 10 september - Sveriges utrikesminister Anna Lindh blir svårt knivskuren i buken av en okänd gärningsman på NK i Stockholm klockan 16.14. Hon förs till Karolinska sjukhuset där hon opereras under eftermiddagen, kvällen och hela natten.
- 11 september
- Anna Lindh avlider 05:29 av de skador hon fick vid knivöverfallet dagen innan.
- Jan O. Karlsson blir tillförordnad svensk utrikesminister.
- En psyksjuk man dödar den femåriga flickan Sabina Eriksson på ett dagis i Arvika.
- 14 september - Folkomröstning hålls angående svenskt medlemskap i EMU. Valdeltagandet blir 80,9 % och Nej-sidan vinner med 56,1 % mot Ja-sidans 41,8 %. Sverige kommer tills vidare således inte omfattas av EMU:s tredje steg.
- 18 september - Orkanen Isabel drar in över östra USA.
- 20 september - Kampanjen Bilfri stad anordnas i 1.800 städer världen över.
- 23 september - Ett strömavbrott i Svenska Kraftnäts stamnät gör att uppemot två miljoner människor i Sverige söder om linjen Norrköping och Varberg inklusive Öland och Gotland strömlösa. Strömavbrottet drabbar också Själland, Lolland och Bornholm i Danmark. Även teletrafiken påverkas.
- 30 september - Air France och KLM meddelar att de ska gå samman och bilda Europas ledande flygbolag.

Fjärde kvartalet

- 1 oktober
- Förbud mot ordet "light" på cigarettpaket införs i Sverige.
- Den danska alkoholskatten sänks med 45 procent.
- 3 oktober - Statsminister Göran Persson presenterar nyordningen i regeringen, som träder i kraft den 10 oktober. Laila Freivalds blir ny utrikesminister. Jan O. Karlsson lämnar regeringen och ersätts av två ministrar (Barbro Holmberg, migrationsminister och Carin Jämtin, biståndsminister).
- 7 oktober - Arnold Schwarzenegger vinner guvernörsvalet i Kalifornien, USA.
- 9 oktober - Anders Milton, läkare och ordförande i Röda Korset, får i uppdrag att utreda den svenska psykiatrivården.
- 10 oktober - Den nya svenska regeringen träder i kraft.
- 12 oktober - Enligt en rapport röker 16% av männen och 19% av kvinnorna dagligen i Sverige. Därmed är landet först i världen med att nå WHO:s mål om mindre än 20% rökare.
- 15 oktober - Kina sänder för första gången upp en människa i rymden. Taikonauten Yang Liwei åker 14 varv runt jorden i rymdskeppet Shenzhou 5.
- 17 oktober - Skyskrapan "Taipei 101" i Taipei når officiellt höjden 508 meter och är därmed världens högsta byggnad.
- 19 oktober - Påven Johannes Paulus II saligförklarar "Rännstenens helgon", Moder Teresa från Calcutta, inför uppskattningsvis 250 000 pilgrimer från hela världen.
- 20 oktober - En man utan flytväst eller annat flytetyg störtar ned i Niagarafallen i Kanada och blir den förste som överlever ett sådant fall. Mannen kommer dock att få böta 10 000 dollar.
- 24 oktober - Concorde slutar flyga i kommersiell reguljär trafik.
- 30 oktober - För första gången på tre år redovisar Ericsson vinst, vilket VD:n kallar "en milstolpe".
- Oktober - Landsbygdsutvecklingsprojektet Baltic Balance inleds.
- 9 november - En månförmörkelse inträffar.
- 18 november - Sex av sju besättningsmän omkommer då en av svenska försvarets Superpumahelikoptrar oförklarligt störtar vid en övning öster om Rörö i Göteborgs skärgård.
- 19 november- USA:s president George W. Bush inleder ett statsbesök i Storbritannien och inbjuds till Buckingham Palace av drottning Elizabeth II. Bush är den förste amerikanske presidenten sedan 1918, som fått den äran.
- 19 november - Ho Chi Minh-staden får besök av fregatten USS Vandergrift. Det är det första amerikanska krigsfartyget som besöker Vietnam sedan Vietnamkrigets slut 1975.
- 23 november - Total solförmörkelse inträffar i Antarktis.
- 25 november - En kvinna i 40-årsåldern får sex nya organ vid en transplantation på Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg.
- 28 november - För första gången på sex år har enligt Temo de fyra borgerliga partierna större väljarstöd än den svenska regeringen och dess två stödpartier - 51,4 % mot 47,4 %.
- 1 december - Advokaten Otto Rydbeck offentliggör en omfattande oberoende utredning över Skandias förehavanden gällande bland annat tvivelaktiga lägenhetsaffärer och enorma pensionsavtal samt bonusar till topptjänstemän under den så kallade Skandiaaffären.
- 6 december - Statsminister Göran Persson och Systembolagets vd Anitra Steen gifter sig på Harpsund.
- 12 december - Lars Ohly kommer oväntat med beskedet att han kandiderar till posten som partiledare för vänsterpartiet.
- 14 december - Saddam Hussein grips levande och utan strid av amerikanerna i sin hemstad Tikrit.
- 16 december - Alf Svensson uppger, att han tänker avgå som partiledare för kristdemokraterna kommande vår.
- 23 december - Ett naturgasfält i Chongqing i centrala Kina drabbas av en stor explosion. Nästan 200 människor omkommer.
- 25 december - En jordbävning inträffar nära staden Bam, cirka 1000 km sydost om Teheran i Iran. Den officiella siffran för antalet människor som omkommit i katastrofen fastställs till 26.271.
- 31 december - Planeten Saturnus står i opposition och är då skenbart som störst och ljusstarkast under året. Saturnus befinner sig då i Tvillingarna.

Födda

- 29 april - Maud Angelica Behn, dotter till prinsessan Märtha Louise av Norge.

Avlidna

Första kvartalet

- 5 januari
- Kisa Magnusson, svensk sångerska.
- Ingemar Pallin, svensk sångare, skådespelare och radioman.
- 15 januari - Viv-Anne Hultén, svensk konståkare.
- 17 januari
- Richard Crenna, amerikansk skådespelare.
- Rolf 'Rulle' Lövgren, svensk revyartist.
- 19 januari
- Erik Müller, svensk författare, manusförfattare och filmkritiker.
- Arne Palmqvist, svensk biskop i Härnösand och Västerås stift 1967-1988.
- Ingmar Ström , svensk biskop i Stockholms stift 1971-1979.
- 26 januari
- Valerij Brumel, rysk höjdhoppare.
- Gustaf von Platen, svensk journalist och författare.
- 1 februari
- Michael Philip Anderson, amerikansk astronaut (död när rymdfärjan Columbia exploderar över Texas).
- David McDowell Brown, amerikansk astronaut (död när rymdfärjan Columbia exploderar över Texas).
- Kalpana Chawla, indisk-amerikansk astronaut (död när rymdfärjan Columbia exploderar över Texas).
- Laurel Blair Salton Clark, amerikansk astronaut (död när rymdfärjan Columbia exploderar över Texas).
- Rick Douglas Husband, amerikansk astronaut (död när rymdfärjan Columbia exploderar över Texas).
- Gert Landin, svensk radio- och TV-journalist och programpresentatör.
- William Cameron McCool, amerikansk astronaut (död när rymdfärjan Columbia exploderar över Texas).
- Ilan Ramon, israelisk astronaut (död när rymdfärjan Columbia exploderar över Texas).
- 4 februari - Mille Schmidt, svensk skådespelare, revyartist och regissör.
- 5 februari - Torsten Sjöholm, svensk skådespelare.
- 7 februari - Gunnar Arvidsson, svensk journalist och TV-profil.
- 10 februari - Lars-Eric Kjellgren, svensk regissör och manusförfattare.
- 13 februari - Tore Wretman, svensk mästerkock.
- 14 februari - Fåret Dolly, det första klonade djuret.
- 22 februari - Arne Thorén, svensk journalist, ambassadör och partiledare.
- 2 mars - Hank Ballard, amerikansk sångare.
- 3 mars - Kenneth Gustafsson, svensk sångare och missbrukare som blev känd genom filmen Dom kallar oss mods.
- 8 mars - Adam Faith, brittisk popsångare.
- 12 mars - Zoran Djindjic, serbisk politiker, oppositionsledare och filosof, premiärminister 2001-2003 (mördad).
- 13 mars - Johan Sandström, svensk TV-producent.
- 16 mars - Lars Passgård, svensk skådespelare.
- 31 mars - Tommy Seebach, dansk musiker.

Andra kvartalet

- 1 april - Sven Holmberg, svensk skådespelare och sångare.
- 4 april - Bertil Bertilson, svensk musiker, kompositör, sångare och en av medlemarna i Rockfolket.
- 10 april - Little Eva, amerikansk sångerska.
- 11 april - Niels Dybeck, svensk skådespelare.
- 21 april - Nina Simone, amerikansk blues- och soulsångerska.
- 22 april - Maria Wine, författare.
- 3 maj - Ole Breitenstein, svensk filmvetare.
- 5 maj - Walter Sisulu, sydafrikansk ANC-ledare.
- 11 maj - Noel Redding, brittisk basist och gitarrist.
- 14 maj - Dame Wendy Hiller, brittisk skådespelare.
- 15 maj - Rune Waldekranz, svensk filmproducent, manusförfattare, författare och filmforskare.
- 23 maj - Kerstin Berger, svensk skådespelare.
- 31 maj - Rene Theodore, haitisk politiker, ordförande för Haitis kommunistiska parti.
- 12 juni - Gregory Peck, amerikansk skådespelare.
- 15 juni - Philip Stone, brittisk skådespelare.
- 16 juni - Georg Henrik von Wright, finlandssvensk filosof.
- 17 juni
- Jan Danielson, svensk naturjournalist, ekosof.
- Paul Harland, nederländsk science fiction-författare.
- 26 juni - Sir Denis Thatcher, Margaret Thatchers make.
- 27 juni - Prins Carl Bernadotte.
- 29 juni - Katharine Hepburn, amerikansk skådespelare.

Tredje kvartalet

- 4 juli - Barry White, amerikansk soulsångare.
- 7 juli
- Arne Andersson, svensk skådespelare och operasångare.
- Roland Levin, svensk schlagertextförfattare och tandläkare.
- 8 juli - Laden Bijani och Laleh Bijani, sammavuxna iranska tvillingar.
- 12 juli - Allan Schulman, journalist, tv-producent.
- 16 juli - Celia Cruz, amerikansk sångerska.
- 17 juli - David Kelly, brittisk vetenskapsman och vapenexpert.
- 19 juli - Rune Hassner, fotograf och filmare.
- 22 juli
- Marie Ahrle, svensk skådespelare.
- Uday Hussein, Saddam Husseins äldste son, dödas av amerikanska styrkor.
- 27 juli - Bob Hope, engelsk-amerikansk entertainer och skådespelare.
- 30 juli - Sam Phillips, amerikansk skivproducent, grundare av Sun Records.
- 1 augusti - Marie Trintignant, fransk skådespelare.
- 4 augusti - Ray Adams, norsk sångare.
- 5 augusti - Roland Svensson, konstnär och författare.
- 11 augusti - Herb Brooks, amerikansk ishockeytränare.
- 14 augusti - Helmut Rahn, tysk fotbollsspelare, anfallare.
- 16 augusti - Idi Amin, ugandisk militär och politiker.
- 19 augusti - Sergio Vieira de Mello, brasilianskt FN-sändebud.
- 27 augusti
- Arne Gadd, svensk konstnär och författare.
- Magomedsalich Gusajev, dagestansk informationsminister.
- 30 augusti - Charles Bronson, amerikansk skådespelare.
- 2 september - Stig Wallgren, svensk reklamman, konstnär, kompositör, sångtextförfattare, artist och författare.
- 7 september - Bengt Grive, svensk journalist och tv-sportkommentator.
- 8 september - Leni Riefenstahl, tysk filmregissör och fotograf.
- 9 september
- Brita af Geijerstam, svensk författare, danspedagog, och översättare.
- Edward Teller, ungersk-amerikansk kärnfysiker, vätebombens fader.
- 10 september - Lennart Ottordahl, svensk före detta fotbollsspelare och fotbollstränare.
- 11 september
- Anna Lindh, svensk utrikesminister, mördad.
- John Ritter, amerikansk skådespelare.
- 12 september
- Johnny Cash, amerikansk gitarrist, countrysångare och kompositör.
- Ann Mari Ström, svensk skådespelare och teaterpedagog.
- 26 september
- Akila al-Hashemi, medlem av det irakiska styrande rådet.
- Robert Palmer, brittisk rocksångare .
- 27 september - Donald O'Connor, amerikansk filmskådespelare.
- 28 september
- Olle Anderberg, svensk brottare.
- Nawabzada Nasrullah Khan, pakistansk oppositionspolitiker.
- 29 september - Elia Kazan, amerikansk filmregissör.

Fjärde kvartalet

- 3 oktober - Gustav Sjöberg, svensk fotbollsspelare, målvakt.
- 5 oktober - Dan Snyder, kanadensisk ishockeyspelare.
- 7 oktober - Peter Gullin, saxofonist.
- 8 oktober - Gustav "Gurra" Sjöberg, legendarisk AIK-målvakt.
- 9 oktober - Ruth Hall, amerikansk skådespelare.
- 10 oktober - Gösta "Pollenkungen" Carlsson, skånsk företagare och eldsjäl bakom Rögle BK.
- 18 oktober - Sigurd Persson, professor, designer, ädelsmed och skulptör.
- 21 oktober - Elliott Smith, amerikansk sångare och låtskrivare.
- 22 oktober - Tony Renna, amerikansk IndyCar-förare, avled efter en krasch på Indianapolis Motor Speedway, USA.
- 24 oktober
- Malte Johnson, kapellmästare.
- Soong May-ling, känd som madame Chiang Kai-shek, kinesisk presidentfru.
- 25 oktober
- Veikko Hakulinen, finländsk skidåkare, OS-guldmedaljör 1952 och 1956.
- Bengt "Bengan" Wittström, jazzmusiker, radioman.
- 30 oktober - Börje Leander, svensk fotbollsspelare.
- 31 oktober - Kamato Hongo, världens äldsta (116 år; död i Kagoshima, Japan).
- 1 november - Anton Maiden, svensk musiker, känd för sina tolkningar av Iron Maiden (självmord).
- 3 november - Elliott Smith, amerikansk musiker, mördad.
- 8 november - Hava Rexha, albansk kvinna som sägs ha blivit 123 år gammal.
- 17 november
- Don Gibson, amerikansk countrymusiker och kompositör.
- Peter Lindroos, operasångare och professor i sång.
- 26 november
- Sadeq Khalkhali, iransk ayatolla och bödel.
- Ville Wallén, trumslagare i The Boppers.
- 30 november - Verner Edberg, svensk skådespelare.
- 12 december
- Heydar Aliyev, Azerbajdzjans mångårige ledare.
- Den världsberömda späckhuggaren Keiko, som var stjärna i de amerikanska filmerna om späckhuggaren Willy.
- 16 december - Ellika Mann, svensk skådespelare.
- 22 december - Carl Henrik Nordlander, statsråd 1959-1960, svensk riksbankschef 1976-1982.
- 23 december - Kriangsak Chamanand, thailändsk före detta premiärminister.
- 27 december
- Alan Bates, brittisk skådespelare.
- Gösta Robsahm, svensk konstnär och konservator.
- 28 december - Torbjörn Jahn, svensk musiker och skådespelare.
- 30 december - Olle Kåks, svensk konstnär.

Nobelpris

- Fysik
- Alexei A Abrikosov, USA / Ryssland
- Vitaly L Ginzburg, Ryssland
- Anthony J Leggett, Storbritannien / USA
- Kemi
- Peter Agre, USA
- Roderick MacKinnon, USA
- Medicin
- Paul C Lauterbur, USA
- Sir Peter Mansfield, Storbritannien
- Litteratur - John Maxwell Coetzee, Sydafrika
- Fred - Shirin Ebadi, Iran
- Ekonomi
- Robert F Engle, USA
- Clive W J Granger, Storbritannien

Namn

De vanligaste namnen bland de födda 2003 var för flickor Emma, Elin, Ida, Hanna och Linnea och för pojkar William, Filip, Emil, Oscar och Lukas.

Statistik

Sverige

Befolkning

Uppgifterna gäller 30 september, för 31 december kommer det att dröja ännu några månader. Övrig befolkningsstatistik:
- Födda: 76 373
- Döda: 69 330
- Inflyttning: 49 506
- Utflyttning: 26 271
- Asylsökande: 31 355
- Serbien och Montenegro: 5 305
- Somalia: 3 069
- Irak: 2 700
- Bosnien-Hercegovina: 1 397
- Ryssland: 1 360

Bostäder

- Nybyggda bostadslägenheter: 22 510
- Småhus: 9 400
- Flerbostadshus: 13 100

Danmark

Befolkning

- Befolkning: 5 384 000
- Födda: 64 682
- Döda: 57 574
- Inflyttning: 49 754
- Utflyttning: 43 466
- Vigslar: 35 041
- Skillsmässor: 15 763 Kategori:Årtal Kategori:2000-talet (decennium) als:2003 ja:2003年 ko:2003년 ms:2003 simple:2003 th:พ.ศ. 2546 zh-min-nan:2003 nî

Frikyrka

Frikyrka 1. Ett kristet trossamfund som inte är en statskyrka. 2. Ordet används ibland även som motsats till folkkyrka vilket kan förklara att de ortodoxa kyrkorna och den Romersk-katolska kyrkan, trots att de aldrig varit statskyrka i vårt land ändå inte gärna kallar sig frikyrkor. I förteckningen nedan är de emellertid medtagna. 3. I en ännu snävare betydelser betcknar ordet "frikyrka" eller "frikyrklig" en viss teologisk tradition, som förekommit i de traditionella frikyrkorna. Denna kännetecknas av evangelikala och lågkyrkliga inslag, med betoning på personlig omvändelse och lekmannaengagemang. I denna mening faller även de lutherska frikyrkorna bort. Frikyrkor i Sverige: (uppskattat antal medlemmar:)
- Traditionella frikyrkor
- Evangeliska Frikyrkan (29 000)
- Frälsningsarmén (7 000)
- Laestadianerna
- Metodistkyrkan (4 000)
- Pingströrelsen (90 000)
- Romersk-katolska kyrkan (92 000)
- Sjundedagsadventisterna (3 000)
- Svenska Alliansmissionen (13 000)
- Svenska Baptistsamfundet (18 000)
- Svenska Frälsningsarmén (700)
- Svenska Missionskyrkan (67 000)
- Nyare karismatiska rörelser
- Maranatarörelsen (2 500)
- Trosrörelsen (med församlingen Livets Ord som mest kända representant) (Trosrörelsen: 6 000 Livets ord: 2 000)
- Vineyard (800-1000)
- Lutherska frikyrkor
- Evangelisk-Lutherska bekännelsekyrkan (ca 140)
- Evangelisk-Lutherska Kyrkan i Sverige (ca 30)
- Lutherska bekännelsekyrkan (200-300)
- Lutherska Församlingen (40-50)
- Lutherska Konkordiekyrkan (ca 30)
- Invandrarkyrkor
- Anglikanska kyrkan
- Ortodoxa kyrkor
- Orientaliska
- Armeniska apostoliska kyrkan (2 500)
- Etiopiska ortodoxa kyrkan (1 500)
- Koptiska ortodoxa kyrkan (800)
- Syrisk-ortodoxa kyrkan (25 000)
- Österns apostoliska och katolska assyriska kyrka (1 200)
- Östliga
- Bulgariska ortodoxa kyrkan (700)
- Estnisk ortodoxa kyrkan (1 000)
- Finska ortodoxa kyrkan (6 000)
- Grekisk-ortodoxa kyrkan (17 000)
- Makedoniska ortodoxa kyrkan (8 000)
- Rumänska ortodoxa kyrkan (4 500)
- Ryska ortodoxa kyrkan (1 500)
- Serbisk-ortodoxa kyrkan (27 000)
- Svenska ortodoxa prosteriet (1 800)
- Ungerska protestantiska kyrkan
- Andra samfund
- Gammalkatolska kyrkan (600)
- Jehovas vittnen (23 000)
- Mormonerna (9 000)
- Liberala katolska kyrkan (600)
- Nyapostoliska kyrkan (500)
- Nya kyrkan (Swedenborgare) (150)
- Vännernas samfund (kväkare) (100)
- Historiska samfund
- Fribaptistsamfundet
- Helgelseförbundet Medlemsuppgifterna är hämtade ur tidningen Nya Dagen, religionssociologiska institutet och SOU 1998:113. Då medlemskapskriterierna skiljer mellan samfunden är jämförelser inte alltid särskilt rättvisa. Historia: Frikyrkorörelsen är en stor svensk folkrörelse som har sina rötter i pietismen på 1700-talet och det oorganiserade "läseriet" (se läsare), fram tills organiserade rörelser började framträda i mitten av 1800-talet, däribland Evangeliska Fosterlandsstiftelsen (EFS), Svenska Missionsförbundet, Svenska Baptistsamfundet och Sjundedagsadventisterna. Se även:
- Svenska kyrkan
- Guds barn Kategori:Svensk frikyrkorörelse

Svenska Baptistsamfundet

]] Svenska Baptistsamfundet är den äldsta svenska frikyrkan och är en del av den internationalla baptismen.

Identitet och vision

Baptistsamfundet beskriver sig själva som: : Svenska Baptistsamfundet är ett kristet trossamfund, en gemenskap av självständiga lokala församlingar, som bekänner Jesus Kristus som Gud och Frälsare i enlighet med Bibeln. Baptistsamfundet har en vision, som är antagen av Allmänna konferensen 2004: : Att söka Guds vilja med våra liv och leva så att alla finner en personlig relation till Gud genom Jesus Kristus och med Andens hjälp bryta upp från de krafter som utnyttjar och bryter ner människor och förstör jorden.

Verksamhet

Baptistsamfundet har (2005) 17 500 medlemmar i 234 församlingar, och bedriver missionsverksamhet i Kongo-Kinshasa, Ukraina, Azerbajdzjan, Turkmenistan, Vitryssland, Litauen, Japan och Albanien. Samfundet har goda ekumeniska kontakter med ett flertal andra samfund och en majoritet av medlemmarna finns i de 89 församlingar som förutom Baptistsamfundet också är anslutna till ett eller flera andra samfund, oftast Svenska Missionskyrkan eller Evangeliska Frikyrkan. Tillsammans med Missionskyrkan driver man också Teologiska Högskolan, Stockholm och ger ut tidningen Sändaren. Samfundet använder den ekumeniska psalmboken Psalmer och Sånger och den ekumeniska kyrkohandboken Gudstjänstboken. På egen hand har Baptistsamfundet två folkhögskolor, är huvudman för Brommadialogen och har introducerat Naturlig församlingsutveckling (NFU) i Sverige. Baptistsamfundet är delägare i bokförlaget Libris och driver Vallersvik konferens- och semestercenter. Svenska Baptistsamfundet har en stark tillhörighet i den internationella baptismen, och är engagerade i de internationella baptistorganisationerna Baptisternas Världsallians och Europeiska Baptistfederationen. Av historiska skäl är baptister ofta engagerade för religionsfrihet och argumenterar till exempel ofta för att moskéer ska få byggas i Sverige. Samfundet har en demokratisk uppbyggnad, och högsta beslutande organ är Allmänna konferensen, dit samtliga anslutna församlingar har rätt att skicka ombud. Allmänna konferensen väljer styrelse och utser den högsta tjänstemannen, som kallas missionsföreståndare. Nuvarande missionsföreståndare är Karin Wiborn. Samfundet tar emot statsbidrag genom Samarbetsnämnden för statsbidrag till trossamfund (SST), men finansieras framför allt genom frivilliga gåvor från medlemmarna.

Historia

Baptismens historia i Sverige börjar den 21 september 1848, strax efter mörkrets inbrott i Vallersvik, då en liten grupp på åtta personer genomförde det första baptistiska dopet i Sverige. Att döpa någon utan att vara präst i Svenska kyrkan var vid den här tiden ett allvarligt brott, och den inkallade danske baptistpastorn A P Förster, som rott 17 timmar för att komma dit, planerade att ro tillbaka till Danmark samma kväll för att undvika myndigheterna. Senare samma dag bildades den första baptistförsamlingen i Borekullastugan i Landa socken nära Frillesås vid Hallandskusten, under ledning av den nydöpte Fredrik Olaus Nilsson. Under sin första tid utsattes baptisterna av svår förföljelse från de svenska myndigheterna. Att samlas till egna gudstjänster var förbjudet enligt konventikelplakatet och att leda sådana var straffbart. Rörelsens ledare blev bötfällda och fängslade, och F O Nilsson själv blev slutligen landsförvisad. Baptister förvägrades att gifta sig och deras barn betraktades som oäkta. När föräldrarna vägrade att låta döpa sina nyfödda barn med hänvisning till att de skulle få välja själva senare i livet, genomförde myndigheterna i flera fall tvångsdop. Trots förföljelsen växte rörelsen, och när Baptistsamfundet var som störst 1934 hade det över 68 000 medlemmar. I början av 1900-talet uppstod konflikter kring den nya karismatiska väckelsen inom samfundet, vilket slutade med att samfundet uteslöt Filadelfiaförsamlingen i Stockholm som under Lewi Pethrus ledning utvecklades till den svenska Pingströrelsen. På 1930-talet uppstod en ny konflikt som slutade med att samfundet splittrades i två, i och med att Örebromissionen bröt sig ur 1934. På senare tid har diskussioner förekommit om att gå samman med antingen Evangeliska Frikyrkan eller Svenska Missionskyrkan. Baptistsamfundet var en av de första kyrkorna i Sverige att ordinera kvinnliga pastorer och först med att utse en kvinnlig kyrkoledare, missionsföreståndare.

Närstående organisationer

- Svenska Baptisternas Ungdomsförbund (SBUF)
- Svenska Baptisternas Kvinnoförbund (SBKF)

Utbildningar

- Teologiska Högskolan, Stockholm
- Sjöviks folkhögskola
- Betel folkhögskola

Externa länkar

- [http://www.baptist.se Svenska Baptistsamfundet]
- [http://www.sbuf.baptist.se SBUF]
- [http://www.vallersvik.com/ Vallersvik Konferens & Semestercenter AB i Frillesås]
- [http://www.kommunen.se/turism/bilder/kultur-syd-10.jpg Bild på Borekullastugan]
- [http://images.tradera.com/846/7525846_1.jpg Äldre vykort med Borekullastugan] Kategori:Svensk frikyrkorörelse Kategori:Protestantiska samfund

Ekumenisk

Ekumenik (grek. oikoumenikos "som rör den bebodda världen", "världsvid"), är en benämning för kristna enhetssträvanden. I teologiskt mer liberalt formade sammanhang inkluderas även dialogen med andra religioner, främst judendom och islam, i begreppet. I Sverige finns ekumeniska samarbetsorgan på såväl nationell som lokal nivå. Det bredaste nationella organet är Sveriges kristna råd där de flesta kristna samfunden finns representerade. Internationellt finns det flera ekumeniska samarbetsorgan och mötesplatser för samtal och samarbete inom olika områden. Många är specifikt inriktade på enskilda frågor, såsom mission, diakoni eller bibelöversättning, medan andra arbetar bredare för gemensam samsyn och/eller förståelse mellan kyrkor. Bland dessa finns (svenska medlemskyrkor inom parentes):
- Kyrkornas världsråd (Sveriges kristna råd, Svenska kyrkan, Svenska Missionskyrkan)
- Lutherska världsförbundet (Svenska kyrkan)
- Europeiska kyrkokonferensen (Svenska kyrkan, Metodistkyrkan, Svenska Missionskyrkan, Svenska Baptistsamfundet)
- Internationella federationen av fria evangeliska kyrkor, IFFEC (Svenska Alliansmissionen, Svenska Missionskyrkan)
- Reformerta kyrkornas världsallians (Svenska Missionskyrkan)
- Borgågemenskapen (Svenska kyrkan) Kategori:Ekumenik

Psalmer och Sånger

Psalmer och Sånger är en psalm- eller sångbok utgiven 1987 och gemensam för samfunden Adventistsamfundet, Evangeliska Frikyrkan, Metodistkyrkan i Sverige, Svenska Alliansmissionen, Svenska Baptistsamfundet, Svenska Frälsningsarmén och Svenska Missionskyrkan. De 325 första sångerna är gemensamma även med Svenska kyrkan, romersk-katolska kyrkan, Frälsningsarmén och Pingströrelsen. 2003 gavs en ny upplaga ut, kompletterad med 84 nya sånger.

Psalmer och sånger

- 1-325
- 326-784
- 785-868 (Tillägg 2003)

Se även

- Kategori:Psalmer
- Kategori:Psalmböcker
- Lista över psalmer A-L
- Lista över psalmer M-Ö
- Lista över psalmer efter innehåll
- Lista över psalmförfattare
- Lista över koralkompositörer
- Psalmkaraktärer
- Wikisource psalmbok med texter Kategori:Psalmböcker Kategori:Svensk frikyrkorörelse

Svenska kyrkan

Svenska kyrkan är ett evangeliskt-lutherskt trossamfund i Sverige. ::Svenska kyrkan är ett evangelisk-lutherskt trossamfund som framträder som församlingar och stift. Svenska kyrkan har också nationella organ. Svenska kyrkan är en öppen folkkyrka, som i samverkan mellan en demokratisk organisation och kyrkans ämbete bedriver en rikstäckande verksamhet. (1-2 §§ lag (1998:1591) om Svenska kyrkan) Benämningen "Svenska kyrkan" först belagd under 1800-talet, tidigare talade man om "kyrkan i Sverige" eller "den svenska kyrkan". Den 1 januari 2000 ändrades relationerna mellan Svenska kyrkan och staten, vilket gör att kyrkan inte längre kallas statskyrka, men den är fortfarande en folkkyrka. Dock så är fortfarande Svenska kyrkan till viss del styrd av riksdagen, genom Lag om Svenska kyrkan (1998:1591), Lag om införande av lagen om Svenska kyrkan (1998:1592) samt Lag om registrerat trossamfund (1998:1593) och Lag om avgift till registrerat trossamfund (1999:291).

Historia

Förhistoria: den katolska tiden

Sverige kristnades från sent 900-tal till sent 1000-tal av missionärer från Tyskland och England. Tidigare mission av t.ex. Ansgar hade inte givit något bestående resultat. Kristendomen verkar först ha nått Västergötland där Olof Skötkonung lät döpa sig omkring år 1008. Den förste omnämde biskopen i Sverige var biskop Turgot av Skara som dog omkring år 1030. År 1120 nämns Skara, Linköping, Tuna, Eskilstuna, Strängnäs, Sigtuna och Västerås som biskopssäten. Senare under 1100-talet omnämns även Växjö och Åbo stift, dessutom flyttar Sigtuna till Uppsala. Stiften var fr.o.m. 1104 underställda ärkestiftet i Lund som då var danskt. Det dröjde till år 1164 innan Sverige blev egen kyrkoprovins med egen ärkebiskop i Uppsala. Under 1100- och 1200-talen etablerade sig flera olika klosterordnar i Sverige. Alvastra, Nydala och Varnhems kloster grundas av cistercienserna. Dominikaner och franciskaner öppnar konvent i bl.a. Visby och Skara. Kyrkans viktigaste person i Sverige under 1300-talet är utan tvekan den heliga Birgitta. Hennes uppenbarelser fick stor betydelse både religiöst och politiskt över hela Europa. Hon lyckades med tiden utverka tillstånd av påven för att grunda Den helige Frälsarens orden vilket ledde till klosterbygge i Vadstena efter hennes död.

Från reformationen: svensk statskyrka

Under reformationen på 1500-talet bröt kyrkan i Sverige med påven och blev evangelisk-luthersk. Den första segern för reformatorerna vanns år 1527 vid riksdagen i Västerås. Där gavs kungen makt att dra in kyrkliga egendomar och reformatorerna gavs tillstånd att förkunna i landet. Den ledande teologen bland reformatorerna i Sverige var Olaus Petri, predikant i Storkyrkan i Stockholm. Redan år 1525 tog han steget att gifta sig, år 1526 utgav han Nya testamentet på svenska och 1530 Den svenska mässan. Den definitiva brytningen med Rom skedde år 1530 då Laurentius Petri (Olaus yngre bror) utsågs till ärkebiskop och tillträdde ämbetet utan påvlig bekräftelse. Övergången till luthersk statskyrka blev en utdragen process med bakslag både under Karl IX, som tilltalades av kalvinismen, och Johan III som föredrog reformkatolicismen. Den kan inte anses som avslutad förrän vid Uppsala möte 1593. Då antogs Augsburgska bekännelsen som rikets lära och man beslutade sig för att återgå till Laurentius Petris kyrkoordning från 1571. Under 1600-talet präglades Svenska kyrkan av luthersk ortodoxi och allt starkare band till statsmakten. Till bekännelseskrifterna lade man Luthers lilla katekes och senare även Konkordieboken. 1686 års kyrkolag blev den kyrkoordning som bestämde kyrkans verksamhet till 1990-talet. Under 1700-talet och tidigt 1800-tal nådde flera väckelser Sverige. Först pietismen i olika former och senare herrnhutismen. Inte sällan ledde väckelserna till konflikter med de lutherskt ortodoxa och enhetssamhället. Under 1800-talet bröts Svenska kyrkans dominans genom frikyrkoväckelsenas framgångar och bildandet av frikyrkosamfund. Detta ledde till mildrad religionslagstiftning och möjlighet att utträda ur Svenska kyrkan även för svenska medborgare, men det dröjde till år 1951 innan man officiellt kunde utträda ur Svenska kyrkan utan att inträda i annat samfund.

Separation kyrka-stat

Sedan relationerna mellan stat och kyrka ändrades 1 januari 2000 är kyrkan relativt fristående från svenska staten. Dock kvarstår en särskild lag om Svenska kyrkan som bl.a. reglerar att den ska vara evangelisk-luthersk, rikstäckande och demokratisk. Dessutom väljs de förtroendevalda genom nomineringsgrupper i val som liknar vanliga riksdags- och kommunalval.

Organisation

Organisatoriskt är Svenska kyrkan på lokalplanet indelad i församlingar. Systemet är, till skillnad från frikyrkornas, territoriellt och innebär att församlingarna har geografiska gränser. Svenska kyrkans medlemmar tillhör den församling inom vilkens gränser de bor. Undantag till denna regel gäller för de icke-territoriella församlingarna. Av en församling krävs numer att den firar gudstjänst varje söndag, vilket lett till sammanslagningar av flera små församlingar. En eller flera församlingar utgör tillsammans ett pastorat. Pastoratet är tjänstgöringsområde för en kyrkoherde. I ett pastorat som består av endast en församling (enförsamlingspastorat) är det församlingen som upptar de kyrkotillhörigas kyrkoavgift och invånarnas begravningsavgift (såvida begravningsverksamheten i församlingen inte har någon annan huvudman). Om ett pastorat består av flera församlingar (flerförsamlingspastorat) samverkar dessa församlingar organisatoriskt i en kyrklig samfällighet, i sådana fall är det samfälligheten som upptar de kyrkotillhörigas kyrkoavgift och invånarnas begravningsavgift (såvida begravningsverksamheten i samfälligheten inte har någon annan huvudman). Flera flerförsamlingspastorat kan samverka i en kyrklig samfällighet. Regionalt är Svenska kyrkan indelad i stift som leds av ett stiftsfullmäktige med stiftsstyrelse tillsammans med domkapitel och biskop. Svenska kyrkan har för närvarande 13 stift. Uppsala stift är ärkestift och har numera två biskopar. En av dem är ärkebiskop och Svenska kyrkans "ansikte utåt". På riksplanet leds Svenska kyrkan av kyrkomötet och kyrkostyrelsen. Dessa har ansvar för Svenska kyrkans tro, lära, gudstjänst, ekonomi och organisation. Kritik framförs ofta över att kyrkomöte och kyrkostyrelse utgörs i stor utsträckning av förtroendevalda som inte anses ha kompetens i trosfrågor. Fr.o.m. 1 januari 2000 regleras Svenska kyrkans verksamet (med några undantag) inte längre av svensk lag utan av en kyrkoordning vilken kyrkomötet beslutar om.

Tro

Svenska kyrkans tro grundar sig som alla andra kristna kyrkor på Bibeln, i Svenska kyrkans fall så som den utläggs i de tre fornkyrkliga trosbekännelserna samt Augsburgska bekännelsen, Konkordieboken och Laurentius Petris kyrkoordning. Även moderna dokument som ekumeniska överenskommelser, kyrkohandböcker och liknande dokument räknas numer till Svenska kyrkans bekännelse. I praktiken spelar dock de reformatoriska bekännelseskrifterna, särskilt Konkordieboken, en ganska liten roll för Svenska kyrkans församlingar. Traditionella lutherska tankegångar tillsammans med influenser från olika kristna och politiska riktningar samsas i praktiken. Dock finns flera traditionella kristna rörelser som motsätter sig denna politisering kvar inom Svenska kyrkan, t.ex. lågkyrklighet, gammalkyrklighet, högkyrklighet, læstadianer och karismatisk väckelse. Lokalt kan dessa rörelser vara starka, men de saknar nämnvärt inflytande på riksplanet.

Kyrkotillhörighet

Tidigare blev barn som föddes av medlemmar automatiskt medlemmar i Svenska kyrkan. Från 1996 är dopet grund för tillhörighet. Det finns också möjlighet att tillhöra Svenska kyrkan i avvaktan på dop. Svenska kyrkan är en öppen folkkyrka med uppdrag att förmedla evangelium i ord och handling. Kyrkan har rum för alla, för den sökande och tvivlande likaväl som för den trosvisse, för den som har hunnit kortare likaväl som den som hunnit längre på trons väg. (Kyrkoordningen avd 6)

Gudstjänst

Gudstjänsterna regleras av kyrkohandboken som fastställs av kyrkomötet. Se vidare gudstjänst.

Nuvarande biskopar

- Uppsala stift - K.G. Hammar (1997-) (ärkebiskop)
- Uppsala stift - Ragnar Persenius (2000-) (stiftsbiskop)
- Linköpings stift - Martin Lind (1995-)
- Skara stift - Erik Aurelius (2004-)
- Strängnäs stift - Hans-Erik Nordin (2005-)
- Västerås stift - Claes-Bertil Ytterberg (1988-)
- Växjö stift - Anders Wejryd (1995-)
- Lunds stift - Christina Odenberg (1997-)
- Göteborgs stift - Carl Axel Aurelius (2003-)
- Karlstads stift - Esbjörn Hagberg (2002-)
- Härnösands stift - Tony Guldbrandzén (2001-)
- Luleå stift - Hans Stiglund (2002-)
- Visby stift - Lennart Koskinen (2003-)
- Stockholms stift - Caroline Krook (1998-)

Litteratur

- Fädernas kyrka och folkets - Svenska kyrkan i kyrkovetenskapligt perspektiv, Carl Henrik Martling, Verbum 1992 ISBN 91-526-1808-0.
- Kyrka och makt - Bilder ur svensk kyrkohistoria, Erik Petrén, Bokförlaget Signum 1990. ISBN 91-87896-02-8

Se även

- Sveriges ärkebiskopar
- Svenska Kyrkans Unga

Externa länkar

- [http://www.svenskakyrkan.se/ Svenska kyrkans webbplats]
- [http://dmoz.org/World/Svenska/Samh%e4lle/Religion/Kristendom/Samfund/Lutherska/Svenska_kyrkan/ Länkar från Open Directory] Kategori:Svenska kyrkan

Svenska Missionskyrkans Ungdom

Svenska Missionskyrkans Ungdom (SMU) är en självständig barn- och ungdomsrörelse inom Svenska Missionskyrkan. SMU bildades 1910 och vill med en mångfald av arbetssätt berätta om Jesus Kristus för unga människor, främja kristen tro och gemenskap i den kristna församlingen och stimulera till ansvarigt engagemang i samhället. Scouting är en stor del av verksamheten, som bedrivs i över 500 lokala föreningar runt om i landet. "Jesus Kristus är Herre" är SMU:s bekännelse. SMU:s högsta beslutande organ är riksmötet som består av valda ombud från föreningarna och de sju distrikten. Riksmötet väljer SMU-styrelsen och förbundssekreteraren som är chefstjänsteman. Nuvarande förbundssekreterare är Göran Bondesson. Sedan flera år pågår inom SMU en diskussion om att gå samman med Svenska Baptisternas Ungdomsförbund (SBUF) och Metodistkyrkans Ungdomsförbund (MKU).

Extern länk

http://www.smu.se Kategori:Kristna ungdomsorganisationer

Svenska Frälsningsarmén

Svenska Frälsningsarmén, SFA, grundad 1905 av tidigare officerare och soldater i Frälsningsarmén i Sverige (grundad 1882). I Sverige fanns det alltså två "frälsningsarméer"; denna som kallas Svenska Frälsningsarmén och den "internationella" som enbart kallas Frälsningsarmén. SFA:s första ledare hette Kaleb Swensson-Tollin (1868-1952), han innehade denna uppgift i närmare 40 år, tidigare var han brigadör i FA. Titeln överste bärs av SFA:s högste valde ledare. SFA:s tidning hette Vår fana. SR Ekot meddelade 16 juni 2005 att SFA blivit en del av Svenska Missionskyrkan.

Externa länkar

- [http://www.sr.se/ekot/arkiv.asp?DagensDatum=2005-06-17&Artikel=641462 SR Ekot - Svenska Frälsningsarmén går in i Svenska Missionskyrkan] Kategori:Svensk frikyrkorörelse Kategori:Protestantiska samfund

1870-talet

Händelser

- I Europa och USA ändras attityden till naturen, som något som människan kan kontrollera, ingripa i och manipulera. Ett exempel är Panamakanalen, som börjar byggas av ett franskt bolag 1881 . Nyckelord blir förnuft, disciplin, effektivitet och långtidsplanering. Kalendrar och klockor blir nödvändiga i vardagslivet. Här sås fröet till nutidens utbrändhet. Kategori:1870-talet ja:1870年代