:: wikimiki.org ::

Svenska Kyrkan

Svenska kyrkan

Svenska kyrkan är ett evangeliskt-lutherskt trossamfund i Sverige. ::Svenska kyrkan är ett evangelisk-lutherskt trossamfund som framträder som församlingar och stift. Svenska kyrkan har också nationella organ. Svenska kyrkan är en öppen folkkyrka, som i samverkan mellan en demokratisk organisation och kyrkans ämbete bedriver en rikstäckande verksamhet. (1-2 §§ lag (1998:1591) om Svenska kyrkan) Benämningen "Svenska kyrkan" först belagd under 1800-talet, tidigare talade man om "kyrkan i Sverige" eller "den svenska kyrkan". Den 1 januari 2000 ändrades relationerna mellan Svenska kyrkan och staten, vilket gör att kyrkan inte längre kallas statskyrka, men den är fortfarande en folkkyrka. Dock så är fortfarande Svenska kyrkan till viss del styrd av riksdagen, genom Lag om Svenska kyrkan (1998:1591), Lag om införande av lagen om Svenska kyrkan (1998:1592) samt Lag om registrerat trossamfund (1998:1593) och Lag om avgift till registrerat trossamfund (1999:291).

Historia

Förhistoria: den katolska tiden

Sverige kristnades från sent 900-tal till sent 1000-tal av missionärer från Tyskland och England. Tidigare mission av t.ex. Ansgar hade inte givit något bestående resultat. Kristendomen verkar först ha nått Västergötland där Olof Skötkonung lät döpa sig omkring år 1008. Den förste omnämde biskopen i Sverige var biskop Turgot av Skara som dog omkring år 1030. År 1120 nämns Skara, Linköping, Tuna, Eskilstuna, Strängnäs, Sigtuna och Västerås som biskopssäten. Senare under 1100-talet omnämns även Växjö och Åbo stift, dessutom flyttar Sigtuna till Uppsala. Stiften var fr.o.m. 1104 underställda ärkestiftet i Lund som då var danskt. Det dröjde till år 1164 innan Sverige blev egen kyrkoprovins med egen ärkebiskop i Uppsala. Under 1100- och 1200-talen etablerade sig flera olika klosterordnar i Sverige. Alvastra, Nydala och Varnhems kloster grundas av cistercienserna. Dominikaner och franciskaner öppnar konvent i bl.a. Visby och Skara. Kyrkans viktigaste person i Sverige under 1300-talet är utan tvekan den heliga Birgitta. Hennes uppenbarelser fick stor betydelse både religiöst och politiskt över hela Europa. Hon lyckades med tiden utverka tillstånd av påven för att grunda Den helige Frälsarens orden vilket ledde till klosterbygge i Vadstena efter hennes död.

Från reformationen: svensk statskyrka

Under reformationen på 1500-talet bröt kyrkan i Sverige med påven och blev evangelisk-luthersk. Den första segern för reformatorerna vanns år 1527 vid riksdagen i Västerås. Där gavs kungen makt att dra in kyrkliga egendomar och reformatorerna gavs tillstånd att förkunna i landet. Den ledande teologen bland reformatorerna i Sverige var Olaus Petri, predikant i Storkyrkan i Stockholm. Redan år 1525 tog han steget att gifta sig, år 1526 utgav han Nya testamentet på svenska och 1530 Den svenska mässan. Den definitiva brytningen med Rom skedde år 1530 då Laurentius Petri (Olaus yngre bror) utsågs till ärkebiskop och tillträdde ämbetet utan påvlig bekräftelse. Övergången till luthersk statskyrka blev en utdragen process med bakslag både under Karl IX, som tilltalades av kalvinismen, och Johan III som föredrog reformkatolicismen. Den kan inte anses som avslutad förrän vid Uppsala möte 1593. Då antogs Augsburgska bekännelsen som rikets lära och man beslutade sig för att återgå till Laurentius Petris kyrkoordning från 1571. Under 1600-talet präglades Svenska kyrkan av luthersk ortodoxi och allt starkare band till statsmakten. Till bekännelseskrifterna lade man Luthers lilla katekes och senare även Konkordieboken. 1686 års kyrkolag blev den kyrkoordning som bestämde kyrkans verksamhet till 1990-talet. Under 1700-talet och tidigt 1800-tal nådde flera väckelser Sverige. Först pietismen i olika former och senare herrnhutismen. Inte sällan ledde väckelserna till konflikter med de lutherskt ortodoxa och enhetssamhället. Under 1800-talet bröts Svenska kyrkans dominans genom frikyrkoväckelsenas framgångar och bildandet av frikyrkosamfund. Detta ledde till mildrad religionslagstiftning och möjlighet att utträda ur Svenska kyrkan även för svenska medborgare, men det dröjde till år 1951 innan man officiellt kunde utträda ur Svenska kyrkan utan att inträda i annat samfund.

Separation kyrka-stat

Sedan relationerna mellan stat och kyrka ändrades 1 januari 2000 är kyrkan relativt fristående från svenska staten. Dock kvarstår en särskild lag om Svenska kyrkan som bl.a. reglerar att den ska vara evangelisk-luthersk, rikstäckande och demokratisk. Dessutom väljs de förtroendevalda genom nomineringsgrupper i val som liknar vanliga riksdags- och kommunalval.

Organisation

Organisatoriskt är Svenska kyrkan på lokalplanet indelad i församlingar. Systemet är, till skillnad från frikyrkornas, territoriellt och innebär att församlingarna har geografiska gränser. Svenska kyrkans medlemmar tillhör den församling inom vilkens gränser de bor. Undantag till denna regel gäller för de icke-territoriella församlingarna. Av en församling krävs numer att den firar gudstjänst varje söndag, vilket lett till sammanslagningar av flera små församlingar. En eller flera församlingar utgör tillsammans ett pastorat. Pastoratet är tjänstgöringsområde för en kyrkoherde. I ett pastorat som består av endast en församling (enförsamlingspastorat) är det församlingen som upptar de kyrkotillhörigas kyrkoavgift och invånarnas begravningsavgift (såvida begravningsverksamheten i församlingen inte har någon annan huvudman). Om ett pastorat består av flera församlingar (flerförsamlingspastorat) samverkar dessa församlingar organisatoriskt i en kyrklig samfällighet, i sådana fall är det samfälligheten som upptar de kyrkotillhörigas kyrkoavgift och invånarnas begravningsavgift (såvida begravningsverksamheten i samfälligheten inte har någon annan huvudman). Flera flerförsamlingspastorat kan samverka i en kyrklig samfällighet. Regionalt är Svenska kyrkan indelad i stift som leds av ett stiftsfullmäktige med stiftsstyrelse tillsammans med domkapitel och biskop. Svenska kyrkan har för närvarande 13 stift. Uppsala stift är ärkestift och har numera två biskopar. En av dem är ärkebiskop och Svenska kyrkans "ansikte utåt". På riksplanet leds Svenska kyrkan av kyrkomötet och kyrkostyrelsen. Dessa har ansvar för Svenska kyrkans tro, lära, gudstjänst, ekonomi och organisation. Kritik framförs ofta över att kyrkomöte och kyrkostyrelse utgörs i stor utsträckning av förtroendevalda som inte anses ha kompetens i trosfrågor. Fr.o.m. 1 januari 2000 regleras Svenska kyrkans verksamet (med några undantag) inte längre av svensk lag utan av en kyrkoordning vilken kyrkomötet beslutar om.

Tro

Svenska kyrkans tro grundar sig som alla andra kristna kyrkor på Bibeln, i Svenska kyrkans fall så som den utläggs i de tre fornkyrkliga trosbekännelserna samt Augsburgska bekännelsen, Konkordieboken och Laurentius Petris kyrkoordning. Även moderna dokument som ekumeniska överenskommelser, kyrkohandböcker och liknande dokument räknas numer till Svenska kyrkans bekännelse. I praktiken spelar dock de reformatoriska bekännelseskrifterna, särskilt Konkordieboken, en ganska liten roll för Svenska kyrkans församlingar. Traditionella lutherska tankegångar tillsammans med influenser från olika kristna och politiska riktningar samsas i praktiken. Dock finns flera traditionella kristna rörelser som motsätter sig denna politisering kvar inom Svenska kyrkan, t.ex. lågkyrklighet, gammalkyrklighet, högkyrklighet, læstadianer och karismatisk väckelse. Lokalt kan dessa rörelser vara starka, men de saknar nämnvärt inflytande på riksplanet.

Kyrkotillhörighet

Tidigare blev barn som föddes av medlemmar automatiskt medlemmar i Svenska kyrkan. Från 1996 är dopet grund för tillhörighet. Det finns också möjlighet att tillhöra Svenska kyrkan i avvaktan på dop. Svenska kyrkan är en öppen folkkyrka med uppdrag att förmedla evangelium i ord och handling. Kyrkan har rum för alla, för den sökande och tvivlande likaväl som för den trosvisse, för den som har hunnit kortare likaväl som den som hunnit längre på trons väg. (Kyrkoordningen avd 6)

Gudstjänst

Gudstjänsterna regleras av kyrkohandboken som fastställs av kyrkomötet. Se vidare gudstjänst.

Nuvarande biskopar

- Uppsala stift - K.G. Hammar (1997-) (ärkebiskop)
- Uppsala stift - Ragnar Persenius (2000-) (stiftsbiskop)
- Linköpings stift - Martin Lind (1995-)
- Skara stift - Erik Aurelius (2004-)
- Strängnäs stift - Hans-Erik Nordin (2005-)
- Västerås stift - Claes-Bertil Ytterberg (1988-)
- Växjö stift - Anders Wejryd (1995-)
- Lunds stift - Christina Odenberg (1997-)
- Göteborgs stift - Carl Axel Aurelius (2003-)
- Karlstads stift - Esbjörn Hagberg (2002-)
- Härnösands stift - Tony Guldbrandzén (2001-)
- Luleå stift - Hans Stiglund (2002-)
- Visby stift - Lennart Koskinen (2003-)
- Stockholms stift - Caroline Krook (1998-)

Litteratur

- Fädernas kyrka och folkets - Svenska kyrkan i kyrkovetenskapligt perspektiv, Carl Henrik Martling, Verbum 1992 ISBN 91-526-1808-0.
- Kyrka och makt - Bilder ur svensk kyrkohistoria, Erik Petrén, Bokförlaget Signum 1990. ISBN 91-87896-02-8

Se även

- Sveriges ärkebiskopar
- Svenska Kyrkans Unga

Externa länkar

- [http://www.svenskakyrkan.se/ Svenska kyrkans webbplats]
- [http://dmoz.org/World/Svenska/Samh%e4lle/Religion/Kristendom/Samfund/Lutherska/Svenska_kyrkan/ Länkar från Open Directory] Kategori:Svenska kyrkan

Trossamfund

Trossamfund är organisationer med religiös verksamhet. Enligt Sveriges lag är ett trossamfund en gemenskap för religiös verksamhet, i vilken det ingår att anordna gudstjänst. Till trossamfunden räknas Svenska kyrkan och de samfund som registrerat sig enligt "Lag om trossamfund". Registrering innebär inte någon kvalitetskontroll av verksamheten eller ett statligt godkännande. Registrerade trossamfund får sina namn skyddade och kan få statlig hjälp med att ta upp medlemsavgifter.
- [http://www.notisum.se/rnp/SLS/LAG/19981593.HTM Lag (1998:1593) om trossamfund]

Se även

- Frikyrka
- Svenska kyrkan
- Bahaisamfundet Kategori:Religiösa organisationer

Sverige

Konungariket Sverige är en konstitutionell monarki i norra Europa, beläget på den skandinaviska halvön. Landet gränsar till Norge i väster, Finland i nordost, samt Danmark i sydväst via Öresundsbron. De omgivande vattnen är Bottenviken och Bottenhavet som utgör en del av Östersjön, samt i sydväst Skagerack, Kattegatt och Öresund. Utgör en del av det geografiska område kallat Norden. Huvudstad är Stockholm. De därefter största städerna är i storleksordning Göteborg, Malmö, Uppsala, Linköping, Västerås, Örebro, Norrköping, Helsingborg och Jönköping (se även svenska orter).

Historia

Huvudartikel: Sveriges historia Sveriges historia Sedan inlandsisen drog sig tillbaka befolkades den skandinaviska halvön av söderifrån kommande samlare och jägare i olika vågor. Området var splittrat i flera olika maktcentra men ett av dessa, Svealand, fick ett dominerande inflytande. Kungamakten stärkte sitt grepp under 1300-talet och hela Norden förenades i Kalmarunionen. Av flera anledningar splittrades denna och efter ett inbördeskrig kunde Gustav Vasa ta makten över Sverige. Under 1600-talet kunde Sverige genom sin krigsvana armé bli en europeisk stormakt. Under det följande århundradet saknades resurser att hålla kvar alla besittningar och 1809 förlorades östra rikshalvan till Ryssland. 1800-talets industrialisering kom förhållandevis sent till Sverige men byggandet av järnvägar från 1860-talet kom att betyda mycket. Företag inom elektronik och kemi som L.M. Ericsson och Nitroglycerin Aktiebolaget fick en internationellt betydelsefull ställning. Under första världskriget var Sverige neutralt. 1921 fick Sverige allmän rösträtt och en socialdemokratisk regering med Hjalmar Branting. Även under andra världskriget hoppades de nordiska länderna kunna vara neutrala men denna förhoppning gick i kras genom Sovjetunionens anfall på Finland och Nazitysklands anfall på Danmark och Norge och detta tvingades Sverige att föra en pragmatisk politik visavi omvärlden. Efter krigsslutet tillträdde en socialdemokratisk regering och under 1950- och 1960-talen gjordes flera reformer inom arbetsmarknads- och socialpolitiken. Den ekonomiska högkonjunkturen under dessa år gjorde att många kunde ta del av en stigande levnadsstandard. Den svenska säkerhetspolitiken byggde på att alliansfriheten i fredstid skulle stärka neutraliteten vid ett krig. Senare har det dock visat sig att den formella alliansfriheten inte förhindrade ett nära vapentekniskt samarbete med NATO. Detta hindrade inte statsminister Olof Palme från att driva en offensiv utrikespolitik med kritik mot Vietnamkriget och apartheid i Sydafrika. Under 1970-talet försämrades ekonomin och energifrågan blev aktuell. Kritiken mot kärnkraften ledde till att riksdagen beslutade att inga fler kärnkraftverk skulle byggas. Genom Berlinmurens fall 1989 kom det till en omprövning av den svenska alliansfriheten som ledde till att regeringen ansökte om medlemskap i EU. Efter förhandlingar blev Sverige medlem 1995.

Politik

Huvudartikel: Sveriges politik Sveriges politik Sverige är en konstitutionell monarki. Sveriges tron associeras inte längre med någon egentlig makt; landet är i stället en representativ demokrati och styrs av en regering ledd av en statsminister som utses av en folkvald riksdag (parlament), inför vilken regeringen är ansvarig. Riksdagen väljs vart fjärde år. Under större delen av 1900-talet har det funnits i huvudsak fem partier i den svenska riksdagen som representerat kommunism, socialdemokrati, socialliberalism, agrara frågor och liberalkonservatism. Sveriges socialdemokratiska arbetareparti har varit dominerande i svensk politik sedan 1930-talet och satt i regeringsställning fram till 1976. År 1982 blev socialdemokraterna åter ett regeringsparti och har, med undantag av tre år i början av 1990-talet, förblivit det. Runt 1990 förändrades partistrukturen något. År 1988 lyckades Miljöpartiet de Gröna (mp) komma in i riksdagen, 1991 åkte Miljöpartiet ur och istället kom Kristdemokratiska Samhällspartiet (kds) och Ny Demokrati (nyd) in. 1994 kom Miljöpartiet åter in i riksdagen och Ny demokrati åkte ut. Sedan dess har riksdagen bestått av dessa partier. Även de andra partierna anses ha förändrats under 1990-talet. I val till landsting och kommunfullmäktige är det i stort sett samma partier som brukar få röster, med undantag för regionala partier och vissa andra, såsom Sveriges Pensionärers Intresseparti och Sverigedemokraterna.

Geografi

Huvudartikel: Sveriges geografi Sveriges geografi). Hela landet är täckt av snö.]] Sverige har ett oftast milt tempererat klimat trots sitt nordliga läge, vilket beror på värme från Golfströmmen. I södra Sverige är lövträd dominerande, i norra barrskogar och härdiga björkar vilka dominerar landskapet. Ovanför polcirkeln går solen inte ner under sommaren, och midvinternatten avbryts där endast av några timmars gryning och skymning. Öster om Sverige ligger Östersjön och Bottniska viken, vilket ger landet en lång kustlinje, vilken i sig också påverkar klimatet. I väst ligger skandinaviska fjällkedjan, också kallad Skanderna eller skämtsamt Kölen, som skiljer Sverige från Norge. Riksgränsen följer alltsedan 1700-talet ganska exakt själva vattendelaren. Svenska älvar i norr flyter alltså som regel österut och hinner ofta bli ganska breda (de så kallade norrlandsälvarna). Södra Sverige är till stora delar jordbruksmark, medan skog täcker större och större delar av övriga landet. Befolkningstätheten är också större i de södra delarna, med centrum i Mälardalen och Öresundsregionen. I söder rinner många vattendrag upp i mitten av det så kallade sydsvenska höglandet och rinner både åt norr och söder, öster och väster. Svenska älvar blir därför aldrig lika långa och stora i söder som i norr. Sverige har landgräns mot Finland och Norge.
Administrativ indelning
Norge Huvudartikel: Sveriges administrativa indelning Uppdelning i län med länsbokstäver:
- A - Stockholms län
- C - Uppsala län
- D - Södermanlands län
- E - Östergötlands län
- F - Jönköpings län
- G - Kronobergs län
- H - Kalmar län
- I - Gotlands län
- K - Blekinge län
- M - Skåne län
- N - Hallands län
- O - Västra Götalands län
- S - Värmlands län
- T - Örebro län
- U - Västmanlands län
- W - Dalarnas län
- X - Gävleborgs län
- Y - Västernorrlands län
- Z - Jämtlands län
- AC - Västerbottens län
- BD - Norrbottens län Länen är i sin tur indelade i kommuner och landsting.
- Uppdelning i landsting: Blekinge, Dalarna, Gotland, Gävleborg, Halland, Jämtland, Jönköping, Kalmar, Kronoberg, Norrbotten, Skåne, Stockholm, Södermanland, Uppsala, Värmland, Västerbotten, Västernorrland, Västmanland, Västra Götaland, Örebro, Östergötland. Ibland delas Sverige in även i landsdelar, landskap och stift.
- Uppdelning i landsdelar: Götaland, Svealand, Norrland.
- Uppdelning i landskap: Blekinge, Bohuslän, Dalarna, Dalsland, Gotland, Gästrikland, Halland, Hälsingland, Härjedalen, Jämtland, Lappland, Medelpad, Norrbotten, Närke, Skåne, Småland, Södermanland, Uppland, Värmland, Västerbotten, Västergötland, Västmanland, Ångermanland, Öland och Östergötland
- Uppdelning i stift: Uppsala ärkestift, Linköpings stift, Skara stift, Strängnäs stift, Västerås stift, Växjö stift, Lunds stift, Göteborgs stift, Karlstads stift, Härnösands stift, Luleå stift, Visby stift, Stockholms stift.

Klimat

Huvudartikel: Sveriges klimat

Ekonomi

Huvudartikel: Sveriges ekonomi Välmående av fred och neutralitet genom mer än 200 år har Sverige uppnått en hög levnadsstandard. Sveriges ekonomi är kapitalistisk med en omfattande skattfinansierad omfördelning av tillgångar. Landet har ett modernt distributionssystem, bra interna och externa kommunikationsmedel och en välutbildad arbetsstyrka. Skog, vattenkraft och järnmalm är viktiga naturtillgångar i Sveriges ekonomi som är starkt orienterad mot handel med utlandet.

Kända svenska företag

- ABB (svensk-schweiziskt)
- Alfa Laval
- Arla Foods (svensk-danskt)
- AstraZeneca (svensk-brittiskt)
- Atlas Copco
- Autoliv
- Electrolux
- Ericsson
- Hennes & Mauritz
- IKEA
- SAAB
- Saab Automobile (utlandsägt)
- Sandvik
- SCA
- Scania
- Securitas
- SKF
- SSAB
- StoraEnso (svensk-finskt)
- TeliaSonera (svensk-finskt)
- Tetra Pak
- Vattenfall
- Volvo
- Volvo Personvagnar (utlandsägt)

Infrastruktur

Flyg

I Sverige finns ett antal internationella flygplatser där Arlanda är den största och därefter kommer Landvetter och Sturup. Från flygplatserna opererar ett flertal stora internationella flygbolag. Fortfarande har SAS ett övertag men flera andra har också en stor betydelse som t ex Lufthansa. Andra flygbolag som kan nämnas är t ex KLM och Aeroflot. Arlanda har dessutom en järnväg som går både söderut och norrut.

Järnvägar

Huvudartikel: Sveriges järnvägsnät Sveriges järnvägsnät har byggts ut sedan mitten av 1800-talet och omfattar i början av 2000-talet närmare 12 000 km järnväg, varav 9 400 km är elektrifierad. Järnvägarna är mycket ojämnt utbyggda i Sverige. Järnvägsnätet har Stockholm som en central punkt och når till de övriga delarna av Sverige. Järnvägarna når också ut till Danmark, Norge och även, via tågfärja, Tyskland. I vissa regioner är järnvägsnätet väl utbyggt och där är också tågtrafiken tät. Det handlar främst om regionerna runt Stockholm, Göteborg och Skåne. Andra regioner har däremot ett järnvägsnät som är mycket bristfälligt utbyggt. Det finns regioner som i stort sett enbart har en eller två banor. Detta finns framförallt i Norrland. Även banstandarden är ojämn då de regioner med ett bättre utbyggt järnvägssystem och har en bättre banstandard medan andra regioner istället har en mycket låg standard och där tågen går mycket långsamt.

Vägar

De södra delarna av landet har det mest utbyggda vägnätet. Det är framförallt tätbefolkade område som Skåne, Göteborg, västkusten samt Östergötland och Stockholmsregionen som har ett omfattande vägnät. Mindre vägar i glesbefolkade delar kan vara grusvägar, detta gäller framförallt Norrland. Från Skåne går det motorvägar till Danmark över Öresundsbron och till Göteborg. Till Stockholm går det motorväg nästan hela vägen med undantag för en liten sträcka som är under byggnad och är en byggplats. Från Helsingborg till Uppsala är vägen i stort sett en motorväg men från Uppsala blir vägen betydligt sämre några mil innan den åter blir bättre. Motorvägen mellan Helsingborg och Stockholm håller på att bli färdig. Från Uppsala mot Gävle pågår motorvägsbygge som ska ersätta en del av E4:an som för närvarande har bristfällig standard. Från Uddevalla mot gränsen till Norge pågår också utbyggnad av motorväg.

Demografi

Huvudartikel: Sveriges demografi Sveriges demografi Förutom svenskar bor i Sverige samer (kallades förr för lappar) och tornedalsfinnar. De två senare grupperna benämns endemiska minoriteter. Sedan några decennier tillbaka bor också växande grupper av framförallt invandrande jugoslaver, turkar, irakier, iranier, kurder, chilenare och övriga skandinaver i Sverige. Flertalet svenskar tillhör Svenska kyrkan, vars villkor och existens fastställs i Lag om Svenska kyrkan av 1998, som började gälla 2000, då relationerna mellan kyrka och stat ändrades. I Sverige finns flera andra trosåskådningar representerade, främst efter immigration från andra delar av världen bland annat romerska katoliker, flera olika ortodoxa riktningar, muslimer och pingstvänner. Bland övriga finns det ett fåtal som praktiserar traditionell samisk schamanism. Sverige är på många sätt ett sekulariserat land. Trots Svenska kyrkans höga medlemssiffror är den religiösa aktiviteten (gudstjänstbesöken) inte särskilt hög. Med alla trossamfund inräknade är dock antalet gudstjänstbesök fler än antalet biobesökare per år och enbart Svenska kyrkans körverksamhet lockar fler deltagare än antalet personer aktiva inom idrotten. De flesta svenskar döps, vigs och begravs fortfarande i kyrkan, men det är ovisst hur stor riternas religösa betydelse är för gemene man. I Sverige talas huvudsakligen svenska, men samiska, finska och tornedalsfinska talas av endemiska minoriteter. Även romani och jiddisch är erkända minoritetsspråk sedan några år tillbaka.

Kultur

- Svensk kultur
- Kända svenskar
- Svenska drycker
- Svenska konstnärer
- Svenska maträtter
- Svenska ostar
- Svenska folkdanser
- Svenska tidningar
- Svensk litteratur

Massmedier

: Huvudartikel: Massmedier i Sverige

Se även

- Kommunikationer i Sverige
- Transporter i Sverige
- Sveriges militär
- Sveriges internationella relationer
- Sport i Sverige

Externa länkar

- [http://www.sweden.se Sweden.se]
- [http://www.sverige.se Sverige.se]
- [http://www.regeringen.se Regeringskansliet]
- [http://www.riksdagen.se Riksdagen]
- [http://www.royalcourt.se Kungl. hovstaterna]
- [http://www.mil.se Försvarsmakten]
- [http://www.svensktkulturarv.com SvensktKulturarv]
- [http://www.lundberg-lagerstedt.se/distance/ Avståndstabell]
- [http://www.historia.se Historia.se - Portalen för historisk statistik]
- [http://www.visitsweden.com VisitSweden - Den officiella webbplatsen för Sverige som turistdestination] Kategori:Europas länder Kategori:Sverige als:Schweden fiu-vro:Roodsi [[got:

1800-talet

Denna artikel handlar om seklet 1800-talet, åren 1800-1899. För decenniet 1800-talet, åren 1800-1809, se 1800-talet (decennium). För Eric Hobsbawms term, se det långa 1800-talet. ---- Sekel: 1700-talet - 1800-talet - 1900-talet Decennier och år:

1800-talet	1800	1801	1802	1803	1804	1805	1806	1807	1808	1809
1810-talet	1810	1811	1812	1813	1814	1815	1816	1817	1818	1819
1820-talet	1820	1821	1822	1823	1824	1825	1826	1827	1828	1829
1830-talet	1830	1831	1832	1833	1834	1835	1836	1837	1838	1839
1840-talet	1840	1841	1842	1843	1844	1845	1846	1847	1848	1849
1850-talet	1850	1851	1852	1853	1854	1855	1856	1857	1858	1859
1860-talet	1860	1861	1862	1863	1864	1865	1866	1867	1868	1869
1870-talet	1870	1871	1872	1873	1874	1875	1876	1877	1878	1879
1880-talet	1880	1881	1882	1883	1884	1885	1886	1887	1888	1889
1890-talet	1890	1891	1892	1893	1894	1895	1896	1897	1898	1899

Externa länkar

- [http://www.historia.se Statistik för 1800-talet - Portalen för historisk statistik] als:19. Jahrhundert ja:19世紀 ko:19세기 simple:19th century th:คริสต์ศตวรรษที่ 19 zh-min-nan:19 sè-kí

2000

Y2K

I datorvärlden förväntar man sig vid nyår stora problem med programvara som inte skall klara av övergången till det nya millenniet. De flesta problemen uteblir dock. Senare under året inleds istället IT-kraschen. (Y2K är engelska och står för Year 2 Kilo, d.v.s. År 2000.)

Händelser

- 1 januari - Svenska kyrkan skiljs från staten.
- 10 januari - AOL tillkännager att de köper Time Warner.
- 13 februari - Den sista originalstrippen av serien Snobben publiceras, sedan seriens skapare Charles M. Schulz avlider föregående natt i sitt hem i Kalifornien.
- 9 april - Svenskan Elisabeth Hasselblad saligförklaras av påven.
- 23 april - Påsken infaller ovanligt sent.
- 16 juni - Nordiska akvarellmuseet öppnas för allmänheten.
- 1 juli - Öresundsbron invigs och öppnas för trafik.
- 25 juli - Ett concordeplan kraschar utanför Paris. Detta leder så småningom till att man slutar köra concorde.
- 10 augusti - Ferenc Mádl blir Ungerns president.
- 12 augusti - Den ryska ubåten Kursk förliser i norra Ishavet.
- 21 september - Sveriges justitieminister Laila Freivalds avgår efter hård kritik på grund av ett lägenhetsköp. Hon efterträds av Lena Hjelm-Wallén.
- 24 september - Slobodan Milosevic förlorar valet i det dåvarande Jugoslavien trots försök till valfusk.
- 28 september - Ariel Sharon besöker tempelberget, vilket utlöser våldsamma reaktioner bland palestinierna.
- 16 oktober - Thomas Bodström blir ny svensk justitieminister, sedan Lena Hjelm-Wallén avgått efter en månad på posten.
- 7 november - George W. Bush väljs till president i USA i ett mycket jämnt och omdiskuterat val.
- 22 december - Tre tavlor av Rembrandt stjäls från Nationalmuseum i Stockholm.
- SJ:s monopol på persontågtrafik upphör.
- MeritaNordbanken blir Nordens största bank genom att köpa danska Unidanmark och norska Kreditkassen.
- De tre nazister, som står åtalade för mordet på den svenske syndikalisten Björn Söderberg året innan, döms till fängelse.
- Advokaten Claes Borgström blir den förste mannen på posten som Jämställdhetsombudsman (JämO).
- Volvo köper franska Renaults lastbilsdivision.
- De fyra åtalade för diskoteksbranden i Göteborg 1998 döms för grov mordbrand.
- Miljöpartisten Birger Schlaug avgår som språkrör och efterträds av Matz Hammarström.
- Telia börsintroduceras och staten säljer ut knappt 50 procent av aktieinnehavet. Teliaaktien är tänkt att bli en "folkaktie".
- Domarna efter polismorden i Malexander 1999 fastställs av HD.
- Vapenföretaget Bofors i Karlskoga säljs till det amerikanska företaget United Defense. Därmed har svensk vapenindustri övergått i utländska händer.
- Den så kallade Polenkabeln, mellan Karlshamn och den polska staden Plupsk, tas i drift.
- Den socialdemokratiska morgontidningen Arbetet går i konkurs och tvingas lägga ner.
- Den nya, moderniserade svenska bibelöversättningen, Bibel 2000, utkommer.
- Post- och telestyrelsen utger licenser för utbyggnaden av tredje generationens mobiltelefoni (3G) i Sverige. Mobiloperatörerna Europolitan, Hi3G, Orange Sverige och Tele2 får licenser, medan Telia blir utan.

Födda

Avlidna

Första kvartalet

- 3 januari - Mats Hådell, svensk barnskådespelare, TV-journalist och programledare.
- 6 januari - Don Martin, amerikansk serietecknare.
- 15 januari - Astrid Kristensson, svensk jurist och politiker.
- 18 januari - Kalle Ballonka, känd Göteborgsprofil, kändisfotograf och autografsamlare.
- 19 januari
- Bettino Craxi, italiensk politiker, premiärminister 1983-1987.
- Hedy Lamarr, österrikisk-amerikansk skådespelare.
- 21 januari - Dagmar Edqvist, svensk författare.
- 26 januari - A.E. van Vogt, sci-fi-författare.
- 3 februari - Pierre Plantard, fransk bluffmakare, grundade det hemliga sällskapet Prieuré de Sion.
- 12 februari - Charles M. Schulz, amerikansk serietecknare, seriehunden Snobben.
- 13 februari - James Cooke Brown, amerikansk sociolog och science fiction-författare.
- 14 februari - Hagge Geigert, svensk artist, skribent och teaterdirektör.
- 19 februari - Friedensreich Hundertwasser, österrikisk målare, grafiker och arkitekt.
- 23 februari - Ofra Haza, israelisk sångerska.
- 27 februari - Birgit Wåhlander, svensk skådespelare.
- 28 februari - Pelle Ström, svensk sångare.
- 14 mars - Anne Wibble, svensk politiker (fp), finansminister 1991-1994.
- 16 mars - Thomas Ferebee, amerikansk militär, ledande bombfällare på Enola Gay, som släppte atombomben över Hiroshima.

Andra kvartalet

- 5 april - Sune Holmqvist, svensk skådespelare, musiker och sångare.
- 8 april - Claire Trevor, amerikansk skådespelare.
- 28 april - Jerzy Einhorn, svensk professor i radioterapi och politiker (kristdemokrat).
- 7 maj - Douglas Fairbanks, amerikansk skådespelare.
- 15 maj - Gösta Prüzelius, svensk skådespelare i bland annat Rederiet.
- 21 maj
- Barbara Cartland, brittisk romantikförfattare.
- John Gielgud, brittisk skådespelare.
- 25 maj - Kid Severin, svensk journalist, författare och manusförfattare.
- 10 juni - Hafez al-Assad, Syriens president 1971-2000.
- 28 juni - Nils Poppe, svensk skådespelare.

Tredje kvartalet

- 1 juli
- Torbjörn Iwan Lundquist, svensk tonsättare och dirigent.
- Walter Matthau, amerikansk skådespelare.
- 22 juli - Staffan Burenstam Linder, svensk moderat politiker och nationalekonom, handelsminister 1976-1978 och 1979-1981, Europaparlamentariker 1995-2000.
- 29 juli - Åke Hodell, svensk stridspilot, författare och konstnär.
- 31 juli - Lars Jansson, finlandssvensk författare och konstnär.
- 5 augusti - Sir Alec Guinness, brittisk skådespelare.
- 10 augusti - Artur Erikson, svensk kristen sångare, pastor i Svenska Missionsförbundet.
- 12 augusti - Loretta Young, amerikansk skådespelare.
- 17 augusti - Hans-Diedrich von Tiesenhausen, tysk ubåtsbefälhavare under andra världskriget på U331.
- 25 augusti - Carl Barks, amerikansk serietecknare (Kalle Anka).
- 31 augusti - Britta Brunius, svensk skådespelare.
- 18 september - Sten Sture Modéen, svensk skådespelare och kortfilmsregissör.
- 25 september - Birgitta Palme, svensk skådespelare, regissör och teaterchef.

Fjärde kvartalet

- 6 oktober - Richard Farnsworth, amerikansk skådespelare.
- 18 oktober - Inga Gill, svensk skådespelare.
- 28 oktober - Lída Baarová, tjeckisk skådespelare.
- 31 oktober - Björn Alke, svensk kompositör.
- 3 november - Bengt Brunskog, svensk skådespelare.
- 7 november - C. Subramaniam, indisk politiker.
- 9 november - Hans Dahlin, svensk skådespelare och regissör.
- 12 november - Halvar Björk, svensk skådespelare.
- 21 november - Harald Leipnitz, tysk skådespelare.
- 22 november - Emil Zátopek, tjeckoslovakisk friidrottare.
- 24 november - Carla Capponi, italiensk läkare och kommunistisk motståndskvinna under andra världskriget.
- 5 december - Tjadden Hällström, svensk skådespelare, revyförfattare och komiker (cancer).
- 9 december - Mikael Strandberg, svensk skådespelare, teaterledare och regissör.
- 16 december - Gunnar Lundin, svensk skådespelare, inspicient och produktionsledare.
- 23 december - Victor Borge, dansk-amerikansk pianist och underhållare.
- 25 december - Willard van Orman Quine, amerikansk matematiker och filosof.

Nobelpris

- Fysik
- Zhores I Alferov, Ryssland
- Herbert Kroemer, Tyskland
- Jack S Kilby, USA
- Kemi
- Alan J Heeger, USA
- Alan G MacDiarmid, USA / Nya Zeeland
- Hideki Shirakawa, Japan
- Medicin
- Arvid Carlsson, Sverige
- Paul Greengard, USA
- Eric R Kandel, USA
- Litteratur - Gao Xingjian, Frankrike
- Fred - Kim Dae-jung, Sydkorea
- Ekonomi
- James J Heckman, USA
- Daniel L McFadden, USA

Namn

De vanligaste namnen bland de födda 2000 var för flickor Julia, Emma, Wilma, Hanna och Elin och för pojkar Filip, Oscar, William, Viktor och Simon. Kategori:Årtal Kategori:2000-talet (decennium) als:2000 ja:2000年 ko:2000년 ms:2000 simple:2000 th:พ.ศ. 2543 zh-min-nan:2000 nî

Folkkyrka

En folkkyrka är ett kyrkosamfund som administrativt täcker ett geografiskt område, oftast en nation. Svenska kyrkan är en folkkyrka, eftersom hela Sverige är indelat i församlingar inom Svenska kyrkan. Man kan även säga att kyrkor som är statskyrkor även kan betraktas som folkkyrkor. I Finland finns två folkkyrkor, tillika statskyrkor:
- Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland
- Finlands ortodoxa kyrka Kategori:Kristendom

Sverige

Historia

Politik

Geografi

Klimat

Huvudartikel: Sveriges klimat

Ekonomi

Kända svenska företag

Infrastruktur

Flyg

Järnvägar

Vägar

Demografi

Kultur

- Svensk kultur
- Kända svenskar
- Svenska drycker
- Svenska konstnärer
- Svenska maträtter
- Svenska ostar
- Svenska folkdanser
- Svenska tidningar
- Svensk litteratur

Massmedier

: Huvudartikel: Massmedier i Sverige

Se även

- Kommunikationer i Sverige
- Transporter i Sverige
- Sveriges militär
- Sveriges internationella relationer
- Sport i Sverige

Externa länkar

900-talet

Denna artikel handlar om seklet 900-talet, åren 900-999. För decenniet 900-talet, åren 900-909, se 900-talet (decennium). ---- Sekel: 800-talet - 900-talet - 1000-talet Decennier och år:

900-talet	900	901	902	903	904	905	906	907	908	909
910-talet	910	911	912	913	914	915	916	917	918	919
920-talet	920	921	922	923	924	925	926	927	928	929
930-talet	930	931	932	933	934	935	936	937	938	939
940-talet	940	941	942	943	944	945	946	947	948	949
950-talet	950	951	952	953	954	955	956	957	958	959
960-talet	960	961	962	963	964	965	966	967	968	969
970-talet	970	971	972	973	974	975	976	977	978	979
980-talet	980	981	982	983	984	985	986	987	988	989
990-talet	990	991	992	993	994	995	996	997	998	999

ja:10世紀 ko:10세기

1000-talet

Denna artikel handlar om seklet 1000-talet, åren 1000-1099. För decenniet 1000-talet, åren 1000-1009, se 1000-talet (decennium). För millenniet 1000-talet, åren 1000-1999, se 1000-talet (millennium). ---- Sekel: 900-talet - 1000-talet - 1100-talet Decennier och år:

1000-talet	1000	1001	1002	1003	1004	1005	1006	1007	1008	1009
1010-talet	1010	1011	1012	1013	1014	1015	1016	1017	1018	1019
1020-talet	1020	1021	1022	1023	1024	1025	1026	1027	1028	1029
1030-talet	1030	1031	1032	1033	1034	1035	1036	1037	1038	1039
1040-talet	1040	1041	1042	1043	1044	1045	1046	1047	1048	1049
1050-talet	1050	1051	1052	1053	1054	1055	1056	1057	1058	1059
1060-talet	1060	1061	1062	1063	1064	1065	1066	1067	1068	1069
1070-talet	1070	1071	1072	1073	1074	1075	1076	1077	1078	1079
1080-talet	1080	1081	1082	1083	1084	1085	1086	1087	1088	1089
1090-talet	1090	1091	1092	1093	1094	1095	1096	1097	1098	1099

Händelser

- Runristaren Öpir är verksam i Uppland under slutet av detta sekel och början av nästa sekel

Se även

- 1000-talet (millennium) Kategori:1000-talet (sekel) Kategori:Sekel ja:11世紀 ko:11세기 simple:11th century th:คริสต์ศตวรรษที่ 11

Missionär

Mission (lat. missio), "sändning, beskickning, uppdrag, kall, kallelse". Utsändande av lärare till (ursprungligen) kristendomens utbredande och befästande. Den kristna yttre missionen har den hedniska, muslimska och judiska folkvärlden till sitt verksamhetsområde, den inre missionen (uttrycket använt första gången på 1840-talet av filantropen