:: wikimiki.org ::

Sveriges Historia

Sveriges historia

Sveriges historia är beskrivningen av Sverige i det förflutna. Vad som menats med Sveriges historia har dock skiftat genom åren och mellan personer. Traditionellt har man avsett riket eller statens historia och dess relationer till andra stater och Sveriges folk. Idag avser man oftast de händelser som utspelats inom det nuvarande Sveriges gränser samt svenska relationer med utlandet. Dessutom använder sig olika personer av olika definitioner av Sverige som stat, vilket bland annat påverkar tidpunkten för Sveriges bildande avsevärt (se vidare Svearike).

Allmänt

För översiktsartiklar om olika perioder i Sveriges historia, se följande uppslagsord:
- Sverige under förhistorisk tid (till omkr. 800 e.Kr.)
- Sverige under vikingatiden (omkr. 800-1050 e.Kr.)
- Sverige under äldre medeltid (omkr. 1050-1250)
- Folkungatiden (1250-1389)
- Sverige under Kalmarunionen (1389-1521)
- Äldre vasatiden (1521-1611)
- Stormaktstiden (1611-1718, Yngre vasatiden,Karolinska tiden)
- Frihetstiden (1718-1772)
- Gustavianska tiden (1772-1809)
- Äldre 1800-tal (1809-1866)
- Yngre 1800-tal (1866-1905)
- Tidigt 1900-tal (1905-1914)
- Sverige under första världskriget (1914-1918)
- Mellankrigstiden (1918-1939)
- Sverige under andra världskriget (1939-1945)
- Efterkrigstiden (1945-1989)
- Nutiden (1989-)

Arkeologiska epoker

- Stenåldern
- Paleolitikum
- Senpaleolitikum
- Hamburgkulturen
- Brommekulturen
- Ahrensburgkulturen
- Mesolitikum
- Tidigmesolitikum
- Maglemosekulturen
- Mellanmesolitikum
- Kongemosekulturen
- Senmesolitikum
- Erteböllekulturen
- Neolitikum
- Tidigneolitikum
- Trattbägarkulturen
- Mellanneolitikum
- Gropkeramiska kulturen
- Stridsyxekulturen
- Senneolitikum
- Senneolitisk kultur
- Bronsåldern
- Nordisk Bronsålderskultur
- Järnåldern
- Förromersk järnålder
- Romersk järnålder
- Folkvandringstiden
- Vendeltiden
- Vikingatiden

Viktiga personer i Sveriges historia

- Engelbrekt Engelbrektsson
- Sten Sture d.ä.
- Sten Sture d.y.
- Gustaf Vasa
- Gustaf II Adolf
- Karl X Gustaf
- Karl XII
- Gustaf III
- Karl XIV Johan

Se även

- Den svenska slavhandeln
- Historia
- Tidsaxel över Sveriges historia
- Sveriges regentlängd
- Sveriges statsministrar
- Sveriges utrikesministrar
- Lista över svenska krig
- Lista över svenska freder

Externa länkar

- [http://www.historia.se Historia.se - Portalen för historisk statistik] Kategori:Sveriges historia

Sverige

Konungariket Sverige är en konstitutionell monarki i norra Europa, beläget på den skandinaviska halvön. Landet gränsar till Norge i väster, Finland i nordost, samt Danmark i sydväst via Öresundsbron. De omgivande vattnen är Bottenviken och Bottenhavet som utgör en del av Östersjön, samt i sydväst Skagerack, Kattegatt och Öresund. Utgör en del av det geografiska område kallat Norden. Huvudstad är Stockholm. De därefter största städerna är i storleksordning Göteborg, Malmö, Uppsala, Linköping, Västerås, Örebro, Norrköping, Helsingborg och Jönköping (se även svenska orter).

Historia

Huvudartikel: Sveriges historia Sveriges historia Sedan inlandsisen drog sig tillbaka befolkades den skandinaviska halvön av söderifrån kommande samlare och jägare i olika vågor. Området var splittrat i flera olika maktcentra men ett av dessa, Svealand, fick ett dominerande inflytande. Kungamakten stärkte sitt grepp under 1300-talet och hela Norden förenades i Kalmarunionen. Av flera anledningar splittrades denna och efter ett inbördeskrig kunde Gustav Vasa ta makten över Sverige. Under 1600-talet kunde Sverige genom sin krigsvana armé bli en europeisk stormakt. Under det följande århundradet saknades resurser att hålla kvar alla besittningar och 1809 förlorades östra rikshalvan till Ryssland. 1800-talets industrialisering kom förhållandevis sent till Sverige men byggandet av järnvägar från 1860-talet kom att betyda mycket. Företag inom elektronik och kemi som L.M. Ericsson och Nitroglycerin Aktiebolaget fick en internationellt betydelsefull ställning. Under första världskriget var Sverige neutralt. 1921 fick Sverige allmän rösträtt och en socialdemokratisk regering med Hjalmar Branting. Även under andra världskriget hoppades de nordiska länderna kunna vara neutrala men denna förhoppning gick i kras genom Sovjetunionens anfall på Finland och Nazitysklands anfall på Danmark och Norge och detta tvingades Sverige att föra en pragmatisk politik visavi omvärlden. Efter krigsslutet tillträdde en socialdemokratisk regering och under 1950- och 1960-talen gjordes flera reformer inom arbetsmarknads- och socialpolitiken. Den ekonomiska högkonjunkturen under dessa år gjorde att många kunde ta del av en stigande levnadsstandard. Den svenska säkerhetspolitiken byggde på att alliansfriheten i fredstid skulle stärka neutraliteten vid ett krig. Senare har det dock visat sig att den formella alliansfriheten inte förhindrade ett nära vapentekniskt samarbete med NATO. Detta hindrade inte statsminister Olof Palme från att driva en offensiv utrikespolitik med kritik mot Vietnamkriget och apartheid i Sydafrika. Under 1970-talet försämrades ekonomin och energifrågan blev aktuell. Kritiken mot kärnkraften ledde till att riksdagen beslutade att inga fler kärnkraftverk skulle byggas. Genom Berlinmurens fall 1989 kom det till en omprövning av den svenska alliansfriheten som ledde till att regeringen ansökte om medlemskap i EU. Efter förhandlingar blev Sverige medlem 1995.

Politik

Huvudartikel: Sveriges politik Sveriges politik Sverige är en konstitutionell monarki. Sveriges tron associeras inte längre med någon egentlig makt; landet är i stället en representativ demokrati och styrs av en regering ledd av en statsminister som utses av en folkvald riksdag (parlament), inför vilken regeringen är ansvarig. Riksdagen väljs vart fjärde år. Under större delen av 1900-talet har det funnits i huvudsak fem partier i den svenska riksdagen som representerat kommunism, socialdemokrati, socialliberalism, agrara frågor och liberalkonservatism. Sveriges socialdemokratiska arbetareparti har varit dominerande i svensk politik sedan 1930-talet och satt i regeringsställning fram till 1976. År 1982 blev socialdemokraterna åter ett regeringsparti och har, med undantag av tre år i början av 1990-talet, förblivit det. Runt 1990 förändrades partistrukturen något. År 1988 lyckades Miljöpartiet de Gröna (mp) komma in i riksdagen, 1991 åkte Miljöpartiet ur och istället kom Kristdemokratiska Samhällspartiet (kds) och Ny Demokrati (nyd) in. 1994 kom Miljöpartiet åter in i riksdagen och Ny demokrati åkte ut. Sedan dess har riksdagen bestått av dessa partier. Även de andra partierna anses ha förändrats under 1990-talet. I val till landsting och kommunfullmäktige är det i stort sett samma partier som brukar få röster, med undantag för regionala partier och vissa andra, såsom Sveriges Pensionärers Intresseparti och Sverigedemokraterna.

Geografi

Huvudartikel: Sveriges geografi Sveriges geografi). Hela landet är täckt av snö.]] Sverige har ett oftast milt tempererat klimat trots sitt nordliga läge, vilket beror på värme från Golfströmmen. I södra Sverige är lövträd dominerande, i norra barrskogar och härdiga björkar vilka dominerar landskapet. Ovanför polcirkeln går solen inte ner under sommaren, och midvinternatten avbryts där endast av några timmars gryning och skymning. Öster om Sverige ligger Östersjön och Bottniska viken, vilket ger landet en lång kustlinje, vilken i sig också påverkar klimatet. I väst ligger skandinaviska fjällkedjan, också kallad Skanderna eller skämtsamt Kölen, som skiljer Sverige från Norge. Riksgränsen följer alltsedan 1700-talet ganska exakt själva vattendelaren. Svenska älvar i norr flyter alltså som regel österut och hinner ofta bli ganska breda (de så kallade norrlandsälvarna). Södra Sverige är till stora delar jordbruksmark, medan skog täcker större och större delar av övriga landet. Befolkningstätheten är också större i de södra delarna, med centrum i Mälardalen och Öresundsregionen. I söder rinner många vattendrag upp i mitten av det så kallade sydsvenska höglandet och rinner både åt norr och söder, öster och väster. Svenska älvar blir därför aldrig lika långa och stora i söder som i norr. Sverige har landgräns mot Finland och Norge.
Administrativ indelning
Norge Huvudartikel: Sveriges administrativa indelning Uppdelning i län med länsbokstäver:
- A - Stockholms län
- C - Uppsala län
- D - Södermanlands län
- E - Östergötlands län
- F - Jönköpings län
- G - Kronobergs län
- H - Kalmar län
- I - Gotlands län
- K - Blekinge län
- M - Skåne län
- N - Hallands län
- O - Västra Götalands län
- S - Värmlands län
- T - Örebro län
- U - Västmanlands län
- W - Dalarnas län
- X - Gävleborgs län
- Y - Västernorrlands län
- Z - Jämtlands län
- AC - Västerbottens län
- BD - Norrbottens län Länen är i sin tur indelade i kommuner och landsting.
- Uppdelning i landsting: Blekinge, Dalarna, Gotland, Gävleborg, Halland, Jämtland, Jönköping, Kalmar, Kronoberg, Norrbotten, Skåne, Stockholm, Södermanland, Uppsala, Värmland, Västerbotten, Västernorrland, Västmanland, Västra Götaland, Örebro, Östergötland. Ibland delas Sverige in även i landsdelar, landskap och stift.
- Uppdelning i landsdelar: Götaland, Svealand, Norrland.
- Uppdelning i landskap: Blekinge, Bohuslän, Dalarna, Dalsland, Gotland, Gästrikland, Halland, Hälsingland, Härjedalen, Jämtland, Lappland, Medelpad, Norrbotten, Närke, Skåne, Småland, Södermanland, Uppland, Värmland, Västerbotten, Västergötland, Västmanland, Ångermanland, Öland och Östergötland
- Uppdelning i stift: Uppsala ärkestift, Linköpings stift, Skara stift, Strängnäs stift, Västerås stift, Växjö stift, Lunds stift, Göteborgs stift, Karlstads stift, Härnösands stift, Luleå stift, Visby stift, Stockholms stift.

Klimat

Huvudartikel: Sveriges klimat

Ekonomi

Huvudartikel: Sveriges ekonomi Välmående av fred och neutralitet genom mer än 200 år har Sverige uppnått en hög levnadsstandard. Sveriges ekonomi är kapitalistisk med en omfattande skattfinansierad omfördelning av tillgångar. Landet har ett modernt distributionssystem, bra interna och externa kommunikationsmedel och en välutbildad arbetsstyrka. Skog, vattenkraft och järnmalm är viktiga naturtillgångar i Sveriges ekonomi som är starkt orienterad mot handel med utlandet.

Kända svenska företag

- ABB (svensk-schweiziskt)
- Alfa Laval
- Arla Foods (svensk-danskt)
- AstraZeneca (svensk-brittiskt)
- Atlas Copco
- Autoliv
- Electrolux
- Ericsson
- Hennes & Mauritz
- IKEA
- SAAB
- Saab Automobile (utlandsägt)
- Sandvik
- SCA
- Scania
- Securitas
- SKF
- SSAB
- StoraEnso (svensk-finskt)
- TeliaSonera (svensk-finskt)
- Tetra Pak
- Vattenfall
- Volvo
- Volvo Personvagnar (utlandsägt)

Infrastruktur

Flyg

I Sverige finns ett antal internationella flygplatser där Arlanda är den största och därefter kommer Landvetter och Sturup. Från flygplatserna opererar ett flertal stora internationella flygbolag. Fortfarande har SAS ett övertag men flera andra har också en stor betydelse som t ex Lufthansa. Andra flygbolag som kan nämnas är t ex KLM och Aeroflot. Arlanda har dessutom en järnväg som går både söderut och norrut.

Järnvägar

Huvudartikel: Sveriges järnvägsnät Sveriges järnvägsnät har byggts ut sedan mitten av 1800-talet och omfattar i början av 2000-talet närmare 12 000 km järnväg, varav 9 400 km är elektrifierad. Järnvägarna är mycket ojämnt utbyggda i Sverige. Järnvägsnätet har Stockholm som en central punkt och når till de övriga delarna av Sverige. Järnvägarna når också ut till Danmark, Norge och även, via tågfärja, Tyskland. I vissa regioner är järnvägsnätet väl utbyggt och där är också tågtrafiken tät. Det handlar främst om regionerna runt Stockholm, Göteborg och Skåne. Andra regioner har däremot ett järnvägsnät som är mycket bristfälligt utbyggt. Det finns regioner som i stort sett enbart har en eller två banor. Detta finns framförallt i Norrland. Även banstandarden är ojämn då de regioner med ett bättre utbyggt järnvägssystem och har en bättre banstandard medan andra regioner istället har en mycket låg standard och där tågen går mycket långsamt.

Vägar

De södra delarna av landet har det mest utbyggda vägnätet. Det är framförallt tätbefolkade område som Skåne, Göteborg, västkusten samt Östergötland och Stockholmsregionen som har ett omfattande vägnät. Mindre vägar i glesbefolkade delar kan vara grusvägar, detta gäller framförallt Norrland. Från Skåne går det motorvägar till Danmark över Öresundsbron och till Göteborg. Till Stockholm går det motorväg nästan hela vägen med undantag för en liten sträcka som är under byggnad och är en byggplats. Från Helsingborg till Uppsala är vägen i stort sett en motorväg men från Uppsala blir vägen betydligt sämre några mil innan den åter blir bättre. Motorvägen mellan Helsingborg och Stockholm håller på att bli färdig. Från Uppsala mot Gävle pågår motorvägsbygge som ska ersätta en del av E4:an som för närvarande har bristfällig standard. Från Uddevalla mot gränsen till Norge pågår också utbyggnad av motorväg.

Demografi

Huvudartikel: Sveriges demografi Sveriges demografi Förutom svenskar bor i Sverige samer (kallades förr för lappar) och tornedalsfinnar. De två senare grupperna benämns endemiska minoriteter. Sedan några decennier tillbaka bor också växande grupper av framförallt invandrande jugoslaver, turkar, irakier, iranier, kurder, chilenare och övriga skandinaver i Sverige. Flertalet svenskar tillhör Svenska kyrkan, vars villkor och existens fastställs i Lag om Svenska kyrkan av 1998, som började gälla 2000, då relationerna mellan kyrka och stat ändrades. I Sverige finns flera andra trosåskådningar representerade, främst efter immigration från andra delar av världen bland annat romerska katoliker, flera olika ortodoxa riktningar, muslimer och pingstvänner. Bland övriga finns det ett fåtal som praktiserar traditionell samisk schamanism. Sverige är på många sätt ett sekulariserat land. Trots Svenska kyrkans höga medlemssiffror är den religiösa aktiviteten (gudstjänstbesöken) inte särskilt hög. Med alla trossamfund inräknade är dock antalet gudstjänstbesök fler än antalet biobesökare per år och enbart Svenska kyrkans körverksamhet lockar fler deltagare än antalet personer aktiva inom idrotten. De flesta svenskar döps, vigs och begravs fortfarande i kyrkan, men det är ovisst hur stor riternas religösa betydelse är för gemene man. I Sverige talas huvudsakligen svenska, men samiska, finska och tornedalsfinska talas av endemiska minoriteter. Även romani och jiddisch är erkända minoritetsspråk sedan några år tillbaka.

Kultur

- Svensk kultur
- Kända svenskar
- Svenska drycker
- Svenska konstnärer
- Svenska maträtter
- Svenska ostar
- Svenska folkdanser
- Svenska tidningar
- Svensk litteratur

Massmedier

: Huvudartikel: Massmedier i Sverige

Se även

- Kommunikationer i Sverige
- Transporter i Sverige
- Sveriges militär
- Sveriges internationella relationer
- Sport i Sverige

Externa länkar

- [http://www.sweden.se Sweden.se]
- [http://www.sverige.se Sverige.se]
- [http://www.regeringen.se Regeringskansliet]
- [http://www.riksdagen.se Riksdagen]
- [http://www.royalcourt.se Kungl. hovstaterna]
- [http://www.mil.se Försvarsmakten]
- [http://www.svensktkulturarv.com SvensktKulturarv]
- [http://www.lundberg-lagerstedt.se/distance/ Avståndstabell]
- [http://www.historia.se Historia.se - Portalen för historisk statistik]
- [http://www.visitsweden.com VisitSweden - Den officiella webbplatsen för Sverige som turistdestination] Kategori:Europas länder Kategori:Sverige als:Schweden fiu-vro:Roodsi [[got:

Historia

Inom ämnet historia finns flera artikelserier i Svenska Wikipedia

Se även:

Inom dessa områden försöker Wikipedia att skriva mera omfångsrika artiklar

Historia är en vetenskaplig disciplin inom det humanistiska fältet. I sin vidaste definition avhandlar historieämnet all mänsklig verksamhet i det förflutna som vi känner till idag. Ett grundläggande problem inom historisk forskning är dock källorna, då det många gånger endast finns fragmentariska lämningar av mänsklig verksamhet inom ett visst område. Ämnets närmare innebörd måste därför preciseras genom användandet av en viss historie-teoretisk metod. Se också:
- Danmarks historia
- Finlands historia
- Norges historia
- Sveriges historia
- populärhistoria
- Historiker
- Historiemåleri Epoker:
- Stenåldern
- Bronsåldern
- Järnåldern
- Vendeltiden
- Vikingatiden
- Antiken
- Medeltiden
- Reformationen
- Stormaktstiden
- Gustavianska tiden
- Frihetstiden
- Upplysningstiden
- 1800-1900
- 1900-2000
- Historiska årtal Teman:
- Marinhistoria
- Handelshistoria
- Näringslivshistoria Slag
- Slaget vid Stångebro
- Slaget vid Cable Street Krig
- Trettioåriga kriget
- Första världskriget
- Andra världskriget
- Finska vinterkriget Fredsfördrag
- Freden i Brömsebro
- Versaillesfreden
- Westfaliska freden
- Napoleon Bonaparte Berömda statsledare med biografier:
- Karl den store
- Birger Jarl
- Gustav Vasa
- Gustav III

Externa länkar

- [http://www.historyplace.com/ The History Place]
- [http://www.historia.se Historia.se - Portalen för historisk statistik] Kategori:Historia fiu-vro:Aolugu ja:歴史 ko:역사 ms:Sejarah simple:History th:ประวัติศาสตร์ zh-min-nan:Le̍k-sú

Rike

Rike är benämning på en stat som består, eller åtminstone historiskt har bestått, av flera länder, landskap och/eller nationer. Termen är ofta synonym med ett monarkiskt styrelsesätt, dvs ett kungarike. Används ibland även som benämning för imperium eller kejsardöme. Flera europeiska stater vilka en gång i tiden uppfattats vara riken, kanske idag snarare uppfattas som exempelvis nationalstater på grund av förändringar i styrelskick, statsgränser, kultur, etc. Om man tar Danmark som exempel skulle denna stat inklusive de självstyrande områdena Färöarna och Grönland kunna sägas utgöra ett rike, medan räknat utan dessa bägge önationer skulle det egentliga Danmark kunna sägas utgöra ett land. Kategori:Statsvetenskap

Svearike

Svearike, Svea rike eller Sveariket är en äldre form av namnet Sverige. Namnet, är helt enkelt en kombination av Svear (innevånarna) och Rike. Namnet Sver(i)ge uppträder tidigast i det anglosaxiska "Beowulfskvädet" (handskrift från 900-talet) som Swēorice och på svensk botten äldst i formerna Swerike (slutet av 1200-talet), Svearike (förra hälften av 1300-talet; på Gotland Suiarike liksom i fornisländskan och fornnorskan) och Swärike (mitten av 1300-talet), d. v. s. svearnas välde. Det betydde från början detsamma som det på 1400-talet uppträdande Swealand, d. v. s. urspr. blott Mälarprovinserna Uppland, Västmanland och Södermanland. Formen Swerike utvecklades på 1400-talet i både svenskan och danskan till Swerighe (liksom bakare till baghare, taka till tagha och mik till mig, etc). Swerghe och slutligen Swirghe, varav det på 1600-talet, t. ex. hos Gustaf II Adolf, rätt vanliga Swirge. Formen Swärike utvecklades på likartat sätt till Swärighe, Swärghe, varav vårt nuvarande uttal Svärje (under det att vår skrift använder den gamla skriftformen Sverige (källa: [http://runeberg.org/nfcg/0605.html Nordisk familjebok]).

Var låg Sveariket i forntiden?

Den allmänna uppfattningen är att Sveariket från början var detsamma som (östra) Svealand varifrån statsbildningen växte geografiskt. I den äldre Västgötalagen berättas om att gränsen mellan Sveariket och Danmark ska ha fastslagits vid ett kungamöte på Danaholmen i Göta älv mynning, där Danmark, Sveariket och Norge möttes. Danaholmen var en liten ö som inte hörde till något av rikena, det var sedan urminnes tider mötesplats för hövdingar från de nordiska länderna.

Svearikets organisation

Svitjod indelades i hundare. Dessa uppgick i Folklanden, Attundaland, Tiundaland och Sjöland; uppdelat i skeppslag inom Roden, Fjädrundaland och Västmanland som delar biskop, samt Södermanland som hade egen biskop. De olika landen hade olika lagsagor.

När bildades Sverige?

Som namn blev Svearike till Sverige när man övergick till att säga Sverige, under 1400-talet, och ur den synvinkeln är Sverige fortfarande Svearike i formella sammanhang. Om vi talar om begreppet så blir det mer komplicerat och handlar endast om utgångspunkt och definition. Det handlar om något så fundamentalt som kategorisation (se prototypsteori och kategorisation).
- Under nationalromantikens tidevarv ville man förlägga tidpunkten till ca 1000 f.Kr. Vilket är ungefär den tid från vilken Hågahögen är, som är den äldsta stora hövdingagraven i det område som senare skulle bli säte för de första sveakungarna. Det är dock ytterst tveksamt att det skulle finnas någon kontinuitet fram till dess svearna och dess hövding först blev omnämnda i historieskrivningen, se nedan.
- Traditionellt sett har man betraktat Sverige som en evolution ur svearnas rike, dvs Svearike. Ur den synvinkeln har Sverige funnits så länge som svear kan sägas ha styrt ett område, dvs sedan första århundradet efter kristus (se Svioner och Tacitus). Paradoxalt nog är denna evolutiva modell en modernare approach (se prototypsteori) till begreppet Sverige än det som är den dominerande idag. Det skulle ge en datering till århundradena kring Krist födelse eftersom svearna, som suionerna, först nämns i skrift av Tacitus i boken Germania från 98 e.Kr., där de också sägs ha en kung, det vill säga någon form av kungamakt eller rike.
- Det första omnämnandet anses i sig vara grund för att avgöra bildandet, det vill säga 98 e.Kr.
- Ett alternativ är se Sverige som bildat när områden befolkningsmässigt motsvarande störe delen av dagens Sverige förts samman. Det vill säga då götalandskapen infogas i sveariket. Baserat på Beowulfkvädet och islänningasagorna, som dock inte är helt samstämmiga, sker det på 500-talet.
- En annan traditionell modell baserad på islänningasagorna är att Sveariket enades (snarare centraliserades) av Ingjald Illråde någon gång på 600-talet, från att ha varit en samling småkungadömen som erkände Sveakungen som den främste.
- En nyare modell är att utgå från när den svenska historiska tiden börjar och då är det med Olof Skötkonung som är den förste som kan bevisas ha varit kung i ett Svearike som inkluderade götalandskapen, alltså cirka 1000-talet. Nackdelen med metoden är naturligtvis att detta endast ger svar på frågan när Sveriket senast skulle kunna ha bildats eftersom metoden inte säger något om vad som hände före den historiska tiden. Denna modell har dock fördelen att det är lättare att etablera historiciteten av kungarna och händelserna från och med denna tid.
- En annan modell har att göra med Riksbyggaren Birger Jarl som slog ner uppror från de sista envisa och stolta självbestämmande hövdingarna i ett antal slag under 1200-talet, och han centraliserade rikets miltära administration. Innan han dog intresserade han sig för att lagar och regler skulle likformas. Lagmannen i Tiundaland, Birger Persson till Finsta tog initiativet till en gemensam lag för Uppland (Upplandslagen) och därmed ersattes folklanden och Svitjod av landskapet Uppland i riket Svearike, med Stockholm som huvudstad. Snorre: "Västergötland, Värmland och Marker och det som ligger därintill är ett så stort rike att den biskp som styr har elvahundra kyrkor. En annan del är Östergötland det är ett annat biskopsdöme, i det ingår Gotland och Öland, tillsammans ett ännu större biskopsdöme. Birgers son Magnus Ladulås valdes vid Mora sten och måste rida Eriksgata för att han skulle godtas som kung också över Östergötland, Småland, Västergötland, Närke, Västmanland. Under hans sonson Magnus Eriksson skrevs på 1360-talet en landslag som gäller för hela riket, som nu har gemensam kung, gemensamma lagar, gemensam religion och historia. Fördelen med modellen är att den använder ett bevisbart förlopp, vilket gör det möjligt att säkert fastslå ett datum. Nackdelen är att det är tveksamt om dessa händelser verkligen har en sådan dignitet att de är lämpliga att utgå ifrån för att definiera Sveriges bildande.
- En annan modell: I Kristofers landslag från år 1442 står det att det inte får finnas mer än en kung i Sverige och detta riket är av hedna värld sammankommet av Svea och Göta riken. Sveriges historia blir nu hela rikets, länderna ett land.
- Sverige grundades som stat av Gustav Vasa.
- 1600-talet när Skåneland lades under den Svenska kronan.
- Modern tid med massmedias uppkomst och bildandet av en nationell identitet. Denna approach förutsätter dock att det inte fanns etniska identiteter före nationalismen. Osv.

Union eller Rike?

Det är naturligt att tänka sig att en union är en lösare sammankomst än ett rike. Men i ett historiskt perspektiv är detta svårt eftersom riken i allmännhet är mindre konsoliderade desto längre tillbaka i tiden man går, varför definitionen skulle behöva vara relativ. Men inte ens i samtida statsbildningar finns någon klar linje mellan vad man anser vara ett rike respektive en union. Snarare verkar det språkligt vara stabiliteten och historiens eftertanke som ger definitionen. En union som förblir stabil blir i efterhand betraktad som ett rike redan från unionens upprättande, emedan sådana som upphör förpassas till samlingen av historiska unioner.

Källdokumentation

- Kristofers landslag

Se även

- Svear
- Svithiod
- Sverige
- Mora sten
- Eriksgata
- Slag om Svearike
- Uppror i Svearike Kategori:Sveriges historia Kategori:Järnåldern

Wikipedia

Wikipedia är en flerspråkig internetbaserad encyklopedi med öppet innehåll som utvecklas av sina användare. Wikipedia drivs av den icke vinstdrivande stiftelsen Wikimedia Foundation med stöd av Free Software Foundation. Projektets mjukvara är uteslutande baserad på öppen källkod.

Hur Wikipedia fungerar

Den process som ligger till grund för projektet kallas Wiki (hawaiianska för snabbt): Wiki avser dels den lättanvända och lättadministrerade teknik som gör att ett stort antal användare kan koncentrera sig på att läsa och redigera databasens innehåll samtidigt som en serie avancerade databasfunktioner medger en ickehierarkisk tillgänglighet. Wiki avser också den i det närmaste oinskränkta öppenhet som genererar Wikipedias självadministrerande struktur där information kan läggas in närhelst den finns tillgänglig.

Historik

Huvudartikel: Wikipedias historia Wikipedia grundades 15 januari 2001 av internetentreprenören Jimmy Wales och filosofen Larry Sanger, båda knutna till Wales internetföretag Bomis. De hade under 2000 försökt starta uppslagsverket Nupedia, vilket dock begränsades av alltför strikta krav på skribenterna. Genom att tillgripa wiki-tekniken lyckades man få igång skrivandet. Wikipedia var från början enbart engelskspråkigt, men 15 mars 2001 togs initiativet till flera språk ([http://mail.wikipedia.org/pipermail/wikipedia-l/2001-March/017681.html]). Först ut var tyska ([http://mail.wikipedia.org/pipermail/wikipedia-l/2001-March/017682.html]), tätt följt av katalanska (som talas i norra Spanien) och japanska. Dessa tre var i gång före utgången av mars ([http://web.archive.org/web/20010405141718/catalan.wikipedia.com/]). Den 11 maj 2001 lades ytterligare nio stora språk till ([http://mail.wikimedia.org/pipermail/wikipedia-l/2001-May/017749.html]). Svenska var förmodligen det första "mindre" språk som fick en egen Wikipedia. Första redigeringen gjordes 23 maj 2001 av Linus Tolke ([http://web.archive.org/web/20010608192645/sv.wikipedia.com/wiki.cgi?action=history&id=HomePage]). Den [http://web.archive.org/web/20010723161707/http://sv.wikipedia.com/ äldsta bevarade startsidan] för svenska Wikipedia är från 10 juli 2001. Före utgången av 2001 fanns Wikipedia på 18 språk. Engelska Wikipedia har hela tiden varit störst och har över 800 000 artiklar (nov 2005). Svenska Wikipedia har artiklar .

Bärande principer

Wikipedias verksamhet på World Wide Web vilar på tre grundpelare: # Projektet är, eller önskar bli, en encyklopedi. # Projektet drivs som en wiki, vilket betyder att alla artiklar (med några få undantag) kan redigeras av vem som helst, när som helst. # Projektet har öppet innehåll och använder sig av copyleftlicensen GNU FDL.

Vandalism och klotter

Wikipedias öppenhet gör den naturligtvis mottaglig även för redigeringar som inte är välmenande. Eftersom öppna nätverk fortfarande är en ny företeelse för de flesta, är många besökares första redigering rent klotter - de testar om "Redigera den här sidan" verkligen är det den ger sig ut för att vara. Många användare upptäckte Wikipedia på liknande sätt och eftersom klotter är lätt att ta bort är toleransen också ganska hög gentemot företeelsen. Det tar inte lång tid innan klottret är borttaget. Däremot tolereras inte avsiktlig vandalism. Användare som kontinuerligt förstör artiklar kan utestängas från framtida deltagande i projektet genom att en systemadministratör blockerar deras IP-adresser. De som inte vill delta i arbetet med att skapa en encyklopedi, eller söka information, har heller inte någon anledning att uppehålla sig här. Vandalism blir därför, till skillnad från klotter, sällan mer långvarigt på Wikipedia.

Externa länkar

- [http://www.wikipedia.org Wikipedia, portal] Kategori:Encyklopedier Kategori:Wiki Kategori:Wikimedia Kategori:Öppen källkod als:Wikipedia ja:ウィキペディア ko:위키백과 ms:Wikipedia roa-rup:Uichipedia simple:Wikipedia th:วิกิพีเดีย zh-min-nan:Wikipedia

Sverige

Historia

Politik

Geografi

Klimat

Huvudartikel: Sveriges klimat

Ekonomi

Kända svenska företag

Infrastruktur

Flyg

Järnvägar

Vägar

Demografi

Kultur

- Svensk kultur
- Kända svenskar
- Svenska drycker
- Svenska konstnärer
- Svenska maträtter
- Svenska ostar
- Svenska folkdanser
- Svenska tidningar
- Svensk litteratur

Massmedier

: Huvudartikel: Massmedier i Sverige

Se även

- Kommunikationer i Sverige
- Transporter i Sverige
- Sveriges militär
- Sveriges internationella relationer
- Sport i Sverige

Externa länkar

Sverige

Historia

Politik

Geografi

Klimat

Huvudartikel: Sveriges klimat

Ekonomi

Kända svenska företag

Infrastruktur

Flyg

Järnvägar

Vägar

Demografi

Kultur

- Svensk kultur
- Kända svenskar
- Svenska drycker
- Svenska konstnärer
- Svenska maträtter
- Svenska ostar
- Svenska folkdanser
- Svenska tidningar
- Svensk litteratur

Massmedier

: Huvudartikel: Massmedier i Sverige

Se även

- Kommunikationer i Sverige
- Transporter i Sverige
- Sveriges militär
- Sveriges internationella relationer
- Sport i Sverige