:: wikimiki.org ::

Sveriges Kommuner

Sveriges kommuner

Sverige är indelat i primärkommuner, vanligen kallade kommuner.

Historia

De nuvarande svenska kommunerna uppstod 1843 i och med att sockennämnden fick ansvaret för de borgerliga frågorna och kyrkorådet ansvar för de kyrkliga frågorna. I och med kommunalförordningen från 1862, som 1866 blev lag, så skapades grunden till det nuvarande kommunala systemet i Sverige. Se även kommunreformen.

Ansvar

De svenska kommunerna har enligt lag ansvar för:
- socialtjänsten
- vård och omsorg av äldre och funktionshindrade, se bl.a. "Dagmarreformen"
- barnomsorg och förskoleverksamhet
- det offentliga skolväsendet för barn och ungdom
- plan- och byggfrågor
- hälso- och miljöskydd
- renhållning och avfallshantering
- räddningstjänst
- vatten och avlopp
- ordning och säkerhet All annan verksamhet sker på frivillig grund, till exempel:
- fritidsverksamhet
- kultur, bortsett från biblioteken
- bostäder
- energi
- näringsliv

Se även

- Lista över Sveriges kommuner
- Sveriges kommuner listade per län
- Lista över Sveriges län, kommuner och församlingar

Externa länkar

- [http://www.scb.se/templates/Standard____20145.asp Karta hos SCB] Kategori:Svensk politik

Primärkommun

Sverige är indelat i primärkommuner, vanligen kallade kommuner.

Historia

Ansvar

Se även

- Lista över Sveriges kommuner
- Sveriges kommuner listade per län
- Lista över Sveriges län, kommuner och församlingar

Externa länkar

- [http://www.scb.se/templates/Standard____20145.asp Karta hos SCB] Kategori:Svensk politik

1843

Händelser

- 15 augusti - Nöjesfältet Tivoli öppnar i Köpenhamn.
- Det första nordiska studentmötet i Uppsala utlöser en våg av skandinavism.
- Kommunalförordningar utfärdas i Sverige, där rösträtten inte bara graderas efter mantal utan även efter beskattning.
- Sockennämnder införs i Sverige, vilka skall ledas av en vald ordförande, varför kyrkoherden inte längre automatiskt blir ordförande och kyrkans maktställning i socknarna försvagas.
- Sveriges första propellerdrivna ångfartyg sjösätts vid Motala verkstad.
- Växjö brinner ner.

Födda

- 25 januari - Hermann Amandus Schwarz, tysk matematiker.
- 29 januari - William McKinley, amerikansk president 1897-1901.
- 6 februari - Frederic William Henry Myers, engelsk poet.
- 23 mars - Kobayashi Eitaku, japansk konstnär, målare.
- 15 april - Henry James, amerikansk författare.
- 12 maj - Thomas William Rhys Davids, brittisk indolog.
- 12 juni - David Gill, skotsk astronom.
- 15 juni - Edvard Grieg, norsk tonsättare.
- 18 juli - Virgil Earp, amerikansk sheriff.
- 10 augusti - W. Chrystie Miller, amerikansk skådespelare.
- 20 augusti - Christina Nilsson, svensk sångerska med internationell karriär.
- 27 september - Selma Billström, svensk författare.
- 11 december - Robert Koch, tysk bakteriolog och nobelpristagare.
- 29 december - Elisabet av Wied, rumänsk drottning och författare.
- William John Gill, brittisk upptäcktsresande
- Antonio Labriola, italiensk marxist.

Avlidna

- 7 juni - Friedrich Hölderlin, tysk författare.
- 8 juli - Lars Hjortsberg, svensk skådespelare.
- 19 september - Gaspard Gustave Coriolis, fransk ingenjör, fysiker och matematiker.
- Ludwig Adolf Peter von Sayn und Wittgenstein, rysk militär. Kategori:Årtal Kategori:1840-talet ko:1843년 ms:1843

Kyrkoråd

Ett kyrkoråd är inom Svenska kyrkan en församlings styrelse och utses av det kyrkofullmäktige som tillsätts i direkta kyrkliga val. I kyrkorådet ingår kyrkoherden som självskriven ledamot (med rösträtt) som ett led i den så kallade dubbla ansvarslinjen. I församlingar som ingår i kyrkliga samfälligheter kan det i stället tillsättas ett direktvalt kyrkoråd genom direkta kyrkliga val. I dessa församlingar finns inget kyrkofullmäktige. Kategori:Svenska kyrkan

1862

Händelser

- 30 januari - USS Monitor sjösätts.
- 9 mars - Nordstaternas USS Monitor (konstruerad av John Ericsson) besegrar sydstaternas Merrimac i sjöslaget vid Hampton Roads.
- 21 mars
- En svensk kommunalreform genomförs. Kommunalt självstyre införs i städerna och på landsbygden. Kyrkans och prästernas inflytande minskar. Röstetalet grundar sig på hur mycket skatt invånarna betalar. Den kommunala rösträtten omfattar kvinnor med inkomst; skattebetalande kvinnor får alltså rösta. Man inför ett system med fyrkar (en fyrk motsvarar en röst) och ju mer pengar eller jord man har, desto fler fyrkar har man. Företag får röster i förhållande till hur mycket skatt de betalar. I och med denna reform är det inte längre burskapet, som i princip har ensamrätt att rösta i städerna. Därmed läggs grunden till de fyra ståndens upplösning, eftersom det nu framkommer en rad nya grupper, som inte ingår i något av stånden, men ändå har rösträtt.
- Landstingen inrättas och får ansvar för sjuk- och hälsovård i Sverige.
- 28-30 augusti - Nordstaterna besegras av sydstaterna i det andra slaget vid Bull Run.
- 17 september - Slaget vid Antietam utkämpas under amerikanska inbördeskriget.
- 4 november - Stambanan Stockholm-Göteborg invigs av Karl XV. Resan tar 14 timmar.
- De svenska prästernas tionde byts ut mot fasta avifter.
- Nils Mandelgrens stora verk om svenska kulturskatter utkommer i Paris.
- Den svenska Kungliga krigsskolan startas inom ramen för Krigsakademien.
- Franz Berwalds opera Estrella de Soria gör succé.
- Den satiriska svenska tidningen Söndags-Nisse börjar utkomma.
- Viktor Rydbergs Bibelns lära (om Kristus) utkommer och väcker långvarig teologisk strid.
- Kungliga Dramatiska Teatern får egen lokal vid Kungsträdgården i Stockholm.
- Studentexamen införs som avslutning på det svenska gymnasiet.
- Norrmännen försöker få till stånd en revidering av unionsfördraget, men statsrådet skjuter upp frågan.
- Prins Vilhelm av Danmark blir kung Georg I av Grekland, efter att prins Oscar tackat nej.
- Otto von Bismarck blir statsminister i Preussen.
- Trollhättans kyrka invigs i den nybildade Trollhättans församling.

Födda

- 4 februari - Hjalmar Hammarskjöld, svensk statsminister 1914-1917.
- 27 februari - Agnes Branting, svensk textilkonstnär och författare.
- 23 mars - Olga Adamsen, svensk skådespelare.
- 9 april - Anna Maria Roos, svensk lärare, författare, och sångtextförfattare.
- 14 april - Hal Reid, amerikansk skådespelare och regissör.
- 8 maj - Emilie Rathou, Vita bandets grundare.
- 30 maj - Anton Azbe, slovensk konstnär.
- 5 juni - Allvar Gullstrand, svensk ögonläkare, nobelpristagare.
- 14 juli - Gustav Klimt, österrikisk målare och grafiker.
- 17 juli - Oscar Levertin, svensk författare, kulturskribent och litteraturhistoriker.
- 7 augusti - Victoria av Baden, drottning av Sverige, gift med Oscar II.
- 2 augusti - Björn Halldén, svensk kompositör, sångtextförfattare och kapellmästare.
- 22 augusti
- Claude Debussy, fransk kompositör.
- Hjalmar von Sydow, svensk politiker.
- 25 augusti - Louis Barthou, fransk politiker.
- 29 augusti - Maurice Maeterlinck, belgisk författare, nobelpristagare.
- 19 september - Arvid Lindman, svensk statsminister 1906-1911 och 1928-1930.
- 20 september - Ernest Florman, svensk regissör, filmfotograf och hovfotograf.
- 11 oktober - Alf Wallander, svensk konstnär, konsthantverkare och formgivare.
- 21 oktober - Folke Zettervall, svensk arkitekt.
- 23 oktober - August Storm, svensk överstelöjtnant och finanssekreterare i Frälsningsarmén, sångförfattare.
- 15 november - Gerhart Hauptmann, tysk dramatiker och författare, nobelpristagare.
- 17 november - Kristine Wicksell, svensk diplomat.

Avlidna

- 10 januari - Samuel Colt, amerikansk uppfinnare och vapentillverkare.
- 18 januari - John Tyler, amerikansk president 1841-1845.
- 3 februari - Jean Baptiste Biot, fransk fysiker.
- 17 mars - Jacques Fromental Élie Halévy, fransk kompositör.
- 6 maj - Henry David Thoreau, amerikansk författare och filosof.
- 24 juli - Martin Van Buren, amerikansk president. Kategori:Årtal Kategori:1860-talet ko:1862년 ms:1862 simple:1862 th:พ.ศ. 2405

1866

Händelser

- 3 juli - I slaget vid Königgrätz avgörs det tyska enhetskriget, sedan preussiska styrkor besegrat österrikarna.
- 15 juni - Industriutställningen i Stockholm, den första skandinaviska, invigs av prinsessan Lovisa.
- 22 juni - Den sista svenska ståndsriksdagen upplöses och den nya riksdagsordningen utfärdas, där riksdagen består av Första och Andra kammaren. Andra kammarens ledamöter väljs efter principen "En man, en röst". Kvinnor har inte rösträtt. För att vara valbar måste man ha egendom värd minst 1000 riksdaler eller en årsinkomst på minst 800, vilket är mycket mer än vad vanliga arbetare har. Självägande bönder uppfyller ofta egendomskravet, varför Andra kammaren domineras av dem. Första kammaren skall vara en konservativ motvikt mot den "folkliga" Andra kammaren. Dess ledamöter väljs indirekt på grundval av den kommunala rösträtten, varför enskilda personer och företag kan ha flera röster till Första kammaren.
- Svenska utomäktenskapliga barn får rätt att ärva sin mor.
- Svenska judar tillåts delta i riksdagsvalen, men inte ställa upp i dem.
- Den första svenska sjuksköterskeskolan grundas.
- Svenska baptistsamfundet bildas.
- Nationalmuseums nya byggnad invigs i Stockholm.
- Dansen Can-can premiärvisas på Berns salonger och väcker skandal.
- Avloppsledningar med rör av gjutjärn börjar anläggas i Stockholm och Göteborg.
- Furusundslinjen, Sveriges viktigaste optiska telegraflinje, läggs ner.
- Sveriges tredje och sista koleraepidemi utbryter.
- Den svenske fotografen Pehr Vilhelm (Guillaume) Berggren anländer till Konstantinopel, där han börjar producera vykort av staden.
- Det svenska leksaksföretaget Gemla grundas och börjar producera träleksaker.

Födda

- 15 januari - Nathan Söderblom, svensk ärkebiskop, nobelpristagare.
- 29 januari - Romain Rolland, fransk författare, nobelpristagare 1915.
- 17 mars - Augusta Lindberg, svensk skådespelare.
- 13 april - Butch Cassidy, amerikansk tåg- och bankrånare, ledare för Wild Bunchgänget.
- 17 maj - Erik Satie, fransk kompositör.
- 14 juli - Ragnar Östberg, svensk arkitekt.
- 10 september - Jeppe Aakjær, dansk författare.
- 21 september - H G Wells, brittisk science fiction-författare.
- 25 september - Thomas H Morgan, amerikansk zoolog och genetiker. Han fick nobelpriset i medicin 1933.
- 12 oktober - Ramsay MacDonald, brittisk politiker, var premiärminister i Storbritannien 1924 och 1929-1935.
- 30 oktober - Emma Meissner, svensk operettsångerska (sopran) och skådespelare.
- 12 december - Djurgårds-Kalle, svensk positivhalare.
- James Hertzog, sydafrikansk general, jurist och politiker.

Avlidna

- 7 juni - Chief Seattle, amerikansk indianhövding.
- 26 september - Carl Jonas Love Almqvist, svensk författare.
- 1 december - George Everest, brittisk överste och geograf. Kategori:Årtal Kategori:1860-talet ko:1866년 ms:1866 simple:1866 th:พ.ศ. 2409

Sverige

Konungariket Sverige är en konstitutionell monarki i norra Europa, beläget på den skandinaviska halvön. Landet gränsar till Norge i väster, Finland i nordost, samt Danmark i sydväst via Öresundsbron. De omgivande vattnen är Bottenviken och Bottenhavet som utgör en del av Östersjön, samt i sydväst Skagerack, Kattegatt och Öresund. Utgör en del av det geografiska område kallat Norden. Huvudstad är Stockholm. De därefter största städerna är i storleksordning Göteborg, Malmö, Uppsala, Linköping, Västerås, Örebro, Norrköping, Helsingborg och Jönköping (se även svenska orter).

Historia

Huvudartikel: Sveriges historia Sveriges historia Sedan inlandsisen drog sig tillbaka befolkades den skandinaviska halvön av söderifrån kommande samlare och jägare i olika vågor. Området var splittrat i flera olika maktcentra men ett av dessa, Svealand, fick ett dominerande inflytande. Kungamakten stärkte sitt grepp under 1300-talet och hela Norden förenades i Kalmarunionen. Av flera anledningar splittrades denna och efter ett inbördeskrig kunde Gustav Vasa ta makten över Sverige. Under 1600-talet kunde Sverige genom sin krigsvana armé bli en europeisk stormakt. Under det följande århundradet saknades resurser att hålla kvar alla besittningar och 1809 förlorades östra rikshalvan till Ryssland. 1800-talets industrialisering kom förhållandevis sent till Sverige men byggandet av järnvägar från 1860-talet kom att betyda mycket. Företag inom elektronik och kemi som L.M. Ericsson och Nitroglycerin Aktiebolaget fick en internationellt betydelsefull ställning. Under första världskriget var Sverige neutralt. 1921 fick Sverige allmän rösträtt och en socialdemokratisk regering med Hjalmar Branting. Även under andra världskriget hoppades de nordiska länderna kunna vara neutrala men denna förhoppning gick i kras genom Sovjetunionens anfall på Finland och Nazitysklands anfall på Danmark och Norge och detta tvingades Sverige att föra en pragmatisk politik visavi omvärlden. Efter krigsslutet tillträdde en socialdemokratisk regering och under 1950- och 1960-talen gjordes flera reformer inom arbetsmarknads- och socialpolitiken. Den ekonomiska högkonjunkturen under dessa år gjorde att många kunde ta del av en stigande levnadsstandard. Den svenska säkerhetspolitiken byggde på att alliansfriheten i fredstid skulle stärka neutraliteten vid ett krig. Senare har det dock visat sig att den formella alliansfriheten inte förhindrade ett nära vapentekniskt samarbete med NATO. Detta hindrade inte statsminister Olof Palme från att driva en offensiv utrikespolitik med kritik mot Vietnamkriget och apartheid i Sydafrika. Under 1970-talet försämrades ekonomin och energifrågan blev aktuell. Kritiken mot kärnkraften ledde till att riksdagen beslutade att inga fler kärnkraftverk skulle byggas. Genom Berlinmurens fall 1989 kom det till en omprövning av den svenska alliansfriheten som ledde till att regeringen ansökte om medlemskap i EU. Efter förhandlingar blev Sverige medlem 1995.

Politik

Huvudartikel: Sveriges politik Sveriges politik Sverige är en konstitutionell monarki. Sveriges tron associeras inte längre med någon egentlig makt; landet är i stället en representativ demokrati och styrs av en regering ledd av en statsminister som utses av en folkvald riksdag (parlament), inför vilken regeringen är ansvarig. Riksdagen väljs vart fjärde år. Under större delen av 1900-talet har det funnits i huvudsak fem partier i den svenska riksdagen som representerat kommunism, socialdemokrati, socialliberalism, agrara frågor och liberalkonservatism. Sveriges socialdemokratiska arbetareparti har varit dominerande i svensk politik sedan 1930-talet och satt i regeringsställning fram till 1976. År 1982 blev socialdemokraterna åter ett regeringsparti och har, med undantag av tre år i början av 1990-talet, förblivit det. Runt 1990 förändrades partistrukturen något. År 1988 lyckades Miljöpartiet de Gröna (mp) komma in i riksdagen, 1991 åkte Miljöpartiet ur och istället kom Kristdemokratiska Samhällspartiet (kds) och Ny Demokrati (nyd) in. 1994 kom Miljöpartiet åter in i riksdagen och Ny demokrati åkte ut. Sedan dess har riksdagen bestått av dessa partier. Även de andra partierna anses ha förändrats under 1990-talet. I val till landsting och kommunfullmäktige är det i stort sett samma partier som brukar få röster, med undantag för regionala partier och vissa andra, såsom Sveriges Pensionärers Intresseparti och Sverigedemokraterna.

Geografi

Huvudartikel: Sveriges geografi Sveriges geografi). Hela landet är täckt av snö.]] Sverige har ett oftast milt tempererat klimat trots sitt nordliga läge, vilket beror på värme från Golfströmmen. I södra Sverige är lövträd dominerande, i norra barrskogar och härdiga björkar vilka dominerar landskapet. Ovanför polcirkeln går solen inte ner under sommaren, och midvinternatten avbryts där endast av några timmars gryning och skymning. Öster om Sverige ligger Östersjön och Bottniska viken, vilket ger landet en lång kustlinje, vilken i sig också påverkar klimatet. I väst ligger skandinaviska fjällkedjan, också kallad Skanderna eller skämtsamt Kölen, som skiljer Sverige från Norge. Riksgränsen följer alltsedan 1700-talet ganska exakt själva vattendelaren. Svenska älvar i norr flyter alltså som regel österut och hinner ofta bli ganska breda (de så kallade norrlandsälvarna). Södra Sverige är till stora delar jordbruksmark, medan skog täcker större och större delar av övriga landet. Befolkningstätheten är också större i de södra delarna, med centrum i Mälardalen och Öresundsregionen. I söder rinner många vattendrag upp i mitten av det så kallade sydsvenska höglandet och rinner både åt norr och söder, öster och väster. Svenska älvar blir därför aldrig lika långa och stora i söder som i norr. Sverige har landgräns mot Finland och Norge.
Administrativ indelning
Norge Huvudartikel: Sveriges administrativa indelning Uppdelning i län med länsbokstäver:
- A - Stockholms län
- C - Uppsala län
- D - Södermanlands län
- E - Östergötlands län
- F - Jönköpings län
- G - Kronobergs län
- H - Kalmar län
- I - Gotlands län
- K - Blekinge län
- M - Skåne län
- N - Hallands län
- O - Västra Götalands län
- S - Värmlands län
- T - Örebro län
- U - Västmanlands län
- W - Dalarnas län
- X - Gävleborgs län
- Y - Västernorrlands län
- Z - Jämtlands län
- AC - Västerbottens län
- BD - Norrbottens län Länen är i sin tur indelade i kommuner och landsting.
- Uppdelning i landsting: Blekinge, Dalarna, Gotland, Gävleborg, Halland, Jämtland, Jönköping, Kalmar, Kronoberg, Norrbotten, Skåne, Stockholm, Södermanland, Uppsala, Värmland, Västerbotten, Västernorrland, Västmanland, Västra Götaland, Örebro, Östergötland. Ibland delas Sverige in även i landsdelar, landskap och stift.
- Uppdelning i landsdelar: Götaland, Svealand, Norrland.
- Uppdelning i landskap: Blekinge, Bohuslän, Dalarna, Dalsland, Gotland, Gästrikland, Halland, Hälsingland, Härjedalen, Jämtland, Lappland, Medelpad, Norrbotten, Närke, Skåne, Småland, Södermanland, Uppland, Värmland, Västerbotten, Västergötland, Västmanland, Ångermanland, Öland och Östergötland
- Uppdelning i stift: Uppsala ärkestift, Linköpings stift, Skara stift, Strängnäs stift, Västerås stift, Växjö stift, Lunds stift, Göteborgs stift, Karlstads stift, Härnösands stift, Luleå stift, Visby stift, Stockholms stift.

Klimat

Huvudartikel: Sveriges klimat

Ekonomi

Huvudartikel: Sveriges ekonomi Välmående av fred och neutralitet genom mer än 200 år har Sverige uppnått en hög levnadsstandard. Sveriges ekonomi är kapitalistisk med en omfattande skattfinansierad omfördelning av tillgångar. Landet har ett modernt distributionssystem, bra interna och externa kommunikationsmedel och en välutbildad arbetsstyrka. Skog, vattenkraft och järnmalm är viktiga naturtillgångar i Sveriges ekonomi som är starkt orienterad mot handel med utlandet.

Kända svenska företag

- ABB (svensk-schweiziskt)
- Alfa Laval
- Arla Foods (svensk-danskt)
- AstraZeneca (svensk-brittiskt)
- Atlas Copco
- Autoliv
- Electrolux
- Ericsson
- Hennes & Mauritz
- IKEA
- SAAB
- Saab Automobile (utlandsägt)
- Sandvik
- SCA
- Scania
- Securitas
- SKF
- SSAB
- StoraEnso (svensk-finskt)
- TeliaSonera (svensk-finskt)
- Tetra Pak
- Vattenfall
- Volvo
- Volvo Personvagnar (utlandsägt)

Infrastruktur

Flyg

I Sverige finns ett antal internationella flygplatser där Arlanda är den största och därefter kommer Landvetter och Sturup. Från flygplatserna opererar ett flertal stora internationella flygbolag. Fortfarande har SAS ett övertag men flera andra har också en stor betydelse som t ex Lufthansa. Andra flygbolag som kan nämnas är t ex KLM och Aeroflot. Arlanda har dessutom en järnväg som går både söderut och norrut.

Järnvägar

Huvudartikel: Sveriges järnvägsnät Sveriges järnvägsnät har byggts ut sedan mitten av 1800-talet och omfattar i början av 2000-talet närmare 12 000 km järnväg, varav 9 400 km är elektrifierad. Järnvägarna är mycket ojämnt utbyggda i Sverige. Järnvägsnätet har Stockholm som en central punkt och når till de övriga delarna av Sverige. Järnvägarna når också ut till Danmark, Norge och även, via tågfärja, Tyskland. I vissa regioner är järnvägsnätet väl utbyggt och där är också tågtrafiken tät. Det handlar främst om regionerna runt Stockholm, Göteborg och Skåne. Andra regioner har däremot ett järnvägsnät som är mycket bristfälligt utbyggt. Det finns regioner som i stort sett enbart har en eller två banor. Detta finns framförallt i Norrland. Även banstandarden är ojämn då de regioner med ett bättre utbyggt järnvägssystem och har en bättre banstandard medan andra regioner istället har en mycket låg standard och där tågen går mycket långsamt.

Vägar

De södra delarna av landet har det mest utbyggda vägnätet. Det är framförallt tätbefolkade område som Skåne, Göteborg, västkusten samt Östergötland och Stockholmsregionen som har ett omfattande vägnät. Mindre vägar i glesbefolkade delar kan vara grusvägar, detta gäller framförallt Norrland. Från Skåne går det motorvägar till Danmark över Öresundsbron och till Göteborg. Till Stockholm går det motorväg nästan hela vägen med undantag för en liten sträcka som är under byggnad och är en byggplats. Från Helsingborg till Uppsala är vägen i stort sett en motorväg men från Uppsala blir vägen betydligt sämre några mil innan den åter blir bättre. Motorvägen mellan Helsingborg och Stockholm håller på att bli färdig. Från Uppsala mot Gävle pågår motorvägsbygge som ska ersätta en del av E4:an som för närvarande har bristfällig standard. Från Uddevalla mot gränsen till Norge pågår också utbyggnad av motorväg.

Demografi

Huvudartikel: Sveriges demografi Sveriges demografi Förutom svenskar bor i Sverige samer (kallades förr för lappar) och tornedalsfinnar. De två senare grupperna benämns endemiska minoriteter. Sedan några decennier tillbaka bor också växande grupper av framförallt invandrande jugoslaver, turkar, irakier, iranier, kurder, chilenare och övriga skandinaver i Sverige. Flertalet svenskar tillhör Svenska kyrkan, vars villkor och existens fastställs i Lag om Svenska kyrkan av 1998, som började gälla 2000, då relationerna mellan kyrka och stat ändrades. I Sverige finns flera andra trosåskådningar representerade, främst efter immigration från andra delar av världen bland annat romerska katoliker, flera olika ortodoxa riktningar, muslimer och pingstvänner. Bland övriga finns det ett fåtal som praktiserar traditionell samisk schamanism. Sverige är på många sätt ett sekulariserat land. Trots Svenska kyrkans höga medlemssiffror är den religiösa aktiviteten (gudstjänstbesöken) inte särskilt hög. Med alla trossamfund inräknade är dock antalet gudstjänstbesök fler än antalet biobesökare per år och enbart Svenska kyrkans körverksamhet lockar fler deltagare än antalet personer aktiva inom idrotten. De flesta svenskar döps, vigs och begravs fortfarande i kyrkan, men det är ovisst hur stor riternas religösa betydelse är för gemene man. I Sverige talas huvudsakligen svenska, men samiska, finska och tornedalsfinska talas av endemiska minoriteter. Även romani och jiddisch är erkända minoritetsspråk sedan några år tillbaka.

Kultur

- Svensk kultur
- Kända svenskar
- Svenska drycker
- Svenska konstnärer
- Svenska maträtter
- Svenska ostar
- Svenska folkdanser
- Svenska tidningar
- Svensk litteratur

Massmedier

: Huvudartikel: Massmedier i Sverige

Se även

- Kommunikationer i Sverige
- Transporter i Sverige
- Sveriges militär
- Sveriges internationella relationer
- Sport i Sverige

Externa länkar

- [http://www.sweden.se Sweden.se]
- [http://www.sverige.se Sverige.se]
- [http://www.regeringen.se Regeringskansliet]
- [http://www.riksdagen.se Riksdagen]
- [http://www.royalcourt.se Kungl. hovstaterna]
- [http://www.mil.se Försvarsmakten]
- [http://www.svensktkulturarv.com SvensktKulturarv]
- [http://www.lundberg-lagerstedt.se/distance/ Avståndstabell]
- [http://www.historia.se Historia.se - Portalen för historisk statistik]
- [http://www.visitsweden.com VisitSweden - Den officiella webbplatsen för Sverige som turistdestination] Kategori:Europas länder Kategori:Sverige als:Schweden fiu-vro:Roodsi [[got:

Kommunreformen

En svensk kommunreformen genomfördes mellan succesivt mellan 1962-1974 och innebar att de 1 037 kommuner som funnits sedan kommunreformen 1952 skulle slås samman till 278 primärkommuner. Kommunreformen beslutades av riksdagen år 1962 och omfattade, till skillnad från reformen 1952, inte bara landskommuner (socknar) utan även städer och köpingar. Först var sammanslagningarna frivilliga, men sammanslagningarna gick trögt så 1969 beslutade riksdagen att sammanslagningarna inte längre skulle vara frivilliga och att de skulle ha skett senast den 1 januari 1974. 1971 avskaffades de politiska begreppen stad, köping och municipalsamhälle avskaffades och ersattes med ett enhetligt kommunbegrepp. Planenligt kunde kommunreformen fullföljas 1974. Vissa kommuner har delats efter kommunreformen, så det sammanlagsa antalet kommuner har ökat något. Nedan följer tabeller över Sveriges kommuner 1974 samt de tidigare kommuner den innehåller. Tabellerna innehåller även det lilla antal kommunsammanslagningar som gjordes från 1952 tills kommunreformen beslutades.
Stockholms län

Uppsala län

Södermanlands län
Kategori:Svensk politik Kategori:Sveriges historia

Socialtjänst

Socialtjänsten eller socialförvaltningen är namnet på den kommunala förvaltning som lyder under varje kommuns socialnämnd eller annan nämnd som svarar för socialtjänstlagens praktiska och politiska arbete. Det exakta namnet på nämnd och förvaltning kan skifta från kommun till kommun.

Ansvarsområde

- Äldrefrågor (i bland sorteras dessa under omsorgsnämnd eller liknande)
- Handikappsfrågor (i bland sorteras dessa under omsorgsnämnd eller liknande)
- Individ- och familjeomsorg med bland annat ansvar för försörjningsstöd, missbruksvård, stöd till familjer, familjehem och adoption Kategori:Samhälle

Vård

Vård har mer än en betydelse. # Omhändertagande, se sjukvård. # Vård (folktro)

Barnomsorg

Barnomsorg är omhändertagande av barn som inte uppnått skolålder. Barnomsorg kan bland annat utföras av daghem, familjedaghem och av föräldrarna själva. Barnomsorgen bör tillgodose barnens utveckling på kroppsligt, intellektuellt och socialt plan och ge tillfälle till lek, samvaro och vila. Kategori:Barn ja:保育

Skola

Skola är en plats där lärare undervisar elever. Det finns olika skolor allt efter elevernas ålder, förkunskaper och intressen, såsom förskola, grundskola, gymnasium, komvux. Skolan kan antingen drivas av det offentliga (kommun, landsting, staten) eller privat (skolor av det senare slaget kallas friskolor). Varianter är bilskola/körskola, särskola, dövskola, kvällsskola etc. Högskolor, universitet och andra akademiska instititutioner betraktas vanligen inte som skolor.

Se även

- dövskola
- lärdomsskola
- skolplikt
- Lista över Sveriges skolor
- Elevdemokrati Kategori:Forskning och utbildning ja:学校 ko:학교 ms:Sekolah simple:School

Barn

Barn är enligt FN:s barnkonvention, artikel 1, alla människor under 18 år. Denna gräns mellan barndom och vuxenliv har dock varierat i olika kulturer genom historien och i olika sammanhang såsom juridik, psykologi, medicin och sociologi. Barn kan vara den direkta biologiska avkomman av två personer, en kvinna och en man, eller adopteras av en eller flera vuxna personer av samma eller olika kön. I början av sin existens är barn fullständigt beroende av att försörjas, matas, kläs, värmas och undervisas, alternativt uppfostras av äldre personer, i regel deras föräldrar eller en av dessa. Efter den tidiga uppväxtfasen följer ungefär vid 13 års ålder den tid som kallas ungdom. FN:s barnkonvention uttrycker att även ungdomar är i behov av ett särskilt skydd och stöd innan de som myndiga vuxna personer kan vara självständiga samhällsmedlemmar med eget ansvar på de olika områdena. I kulturer i den s.k. västvärlden samarbetar föräldrar och samhället för att tillvarata barnens intressen på bästa sätt.

Se även

- Filosofi med barn
- Barn (enhet) Kategori:Familjeliv Kategori:Barn ja:子供

Ungdom

Ungdom, ofta förknippat med tonåring, är den period då man fortfarande är ung, men inte längre barn. Ibland räknas människor i åldern 12-30 som ungdomar.

Vatten

:För den svenska musikgruppen, se Vatten (musikgrupp). Vatten (musikgrupp)] Vatten (musikgrupp) Vatten (av lågtyska eller äldre saxiska), H₂O (diväteoxid), är en kemisk förening av väte och syre. Vatten är ett på jorden rikligt förekommande ämne - mer än 70 % av jordens yta är täckt av vatten - och allt liv på jorden är beroende av vatten. Människan konsumerar dricksvatten, dvs vatten med de egenskaper som våra kroppar behöver. Vattenmolekylen är universums andra vanligaste fleratomiga molekyl, endast överträffad av den omättade hydroxylradikalen OH. Vatten är också vårt vanligaste livsmedel, detta gäller kranvatten och förutsättningen är att det inte är uppvärmt. Dricksvatten står alltså under livsmedelskungörelsen.

Vatten på jorden

Det existerar i många former och på vitt skilda platser. Det mesta vattnet på jorden finns i våra oceaner och polarisar men en betydande del finns även bundet i form av moln, regnvatten, floder och vattendrag och is. Vattnets kretslopp gör att det ständigt övergår mellan olika aggregationsformer: Genom avdunstning, nederbörd och avrinning uppstår den hydrologiska cykeln, den "globala evighetsmaskinen", genom vilken vattnet avgör temperatur och klimat över hela jorden. Vatten har högst densitet vid 4 grader Celsius, vilket gör att kallare vatten lägger sig som ett isolerande lager ovanför det varmare vattnet. Detta gör att större vattensamlingar mycket sällan bottenfryser, vilket säkert har underlättat för livets uppkomst och spridning. Eftersom nederbörd är avgörande för allt jordbruk och för människan i allmänhet, har människor i alla tider haft en mängd olika namn för att beskriva alla varianter. Regn, hagel, snö, dimma och dagg till exempel. Under vissa ljusförhållanden kan regn orsaka en regnbåge. På liknande sätt har vattnets avrinning stor betydelse för människans tillvaro. Floder och fördämmningar är förutsättningar för vårt jordbruk och haven ger oss fisk och används för handel. Genom erosion formar vattnet våra kontinenter och landskap: Större delen av världens befolkning lever i dalar och floddeltan. Vattnet tränger in i jorden och blir markvatten. Detta grundvatten tar sig upp till jordens yta igen genom naturliga vattenkällor och människors brunnar eller mer spektakulära former som heta källor och gejsrar.

Jordens vatten ur ett astronomiskt perspektiv

Det har stor betydelse för livet på jorden att vatten finns i fast och flytande form och som gas. Det som möjliggjort detta är jordens massa som, enligt Kant-Laplaces nebularhypotes, beror på dess position i solsystemet. Jordens massa ger en gravitation som är tillräckligt stor för att en atmosfär ska uppstå, vilket är förutsättningen för en jämn yttemperatur. Om jordens massa hade varit mindre skulle den tunnare atmosfären leda till enorma temperaturskillnader mellan ekvatorn och polerna varpå vatten bara skulle existera i form av is vid polerna som på planeten Mars. Även avståndet mellan jorden och solen är lagom för att vatten ska kunna förekomma i flytande form. Om jorden skulle ligga längre bort från solen skulle den vara kallare och allt vatten skulle vara is. Om jorden låg närmare solen skulle dess högre yttemperatur förhindra isbildningen vid polerna eller orsaka att vatten bara existerade som ånga. I det förra fallet skulle oceanernas låga albedo göra att jorden skulle absorbera mer energi från solen. I båda fallen skulle växthuseffekten göra att jorden blev lika ogästvänlig som planeten Venus. Se även antropiska principen. Det finns teoerier om att livet självt kan ha en påverkan som verkar upprätthållande på de förhållande som är förutsättningen för dess existens. Jordens yttemperatur förblir konstant i ett geologiskt perspektiv trots att flödet från solen varierar, vilket antyder att en dynamisk process styr jordens temperatur. Se vidare Gaiateori. Gaiateori] : Huvudartikel: :Kategori:Vattnets former

Vattnets biologiska roll

:Kategori:Vattnets former Vatten har många ovanliga egenskaper som är nödvändiga för allt liv på jorden: det löser lätt andra ämnen och har hög ytspänning. Sötvatten har sin högsta densitet vid 4 °C – om det hettas upp eller nedkyls expanderar det. I sin egenskap av polär molekyl fyller den en viktig funktion i atmosfären genom att absorbera infraröd strålning, vilket är viktigt för växthuseffekten. Vatten har också ovanligt hög värmekapacitet vilket har stor betydelse för det globala klimatet. Som lösningsmedel gör vattnet att salt och socker lätt reagerar med andra ämnen vilket underlättar komplex metabolism. Hydrofoba ämnen, som till exempel oljor, passar inte alls ihop med vatten. Detta, tillsammans med vattnets ytspänning, utnyttjas i cellernas membran, som består av lipider och proteiner, för att styra kemiska processer. Vattnets ytspänning gör små vattendroppar stabila vilket är avgörande för växternas transpiration. transpiration för vatten. Notera att bilden ej är skalaenlig; trippelpunkten uppnås vid 273,16 K : 611,66 Pa (0,01 °C : 0,006 atm). ]] En enkel men ovanlig och för miljön viktig egenskap hos vatten är det i sin vanliga fasta aggregationsform is flytter ovanpå vatten i form av vätska. Eftersom vatten har sin största densitet vid 4 °C sjunker flytande vatten som kyls ned till dess temperatur når ned under 4 °C. Då gör vattenmolekylernas geometri att vattnet istället stiger. Effekten blir att isen lägger sig som ett lock ovanpå vattnet som därför kan hålla en konstant temperatur kring 4 °C – helt avgörande för livet på havsbotten. Livet på jorden har utvecklats med och anpassat sig till vattnets egenskaper. Lika överraskande som vattnets egenskaper kan tyckas vara är livets förmåga att anpassa sig till de ibland mycket extrema miljöer som vattnet ger upphov till.

Vatten och människan

densitet Eftersom vattnet kan uppta många olika ämnen, kan vattnet smaka och lukta på många olika sätt. Många av våra sinnen har kommit till just för att kunna avgöra när vatten lämpar sig som dricksvatten: Vi undviker det salta havsvattnet och det skämda vattnet i träsk och kärr. Alla former av liv på jorden är beroende av vatten. Vatten har en viktig roll i kroppens metabolism. Stora mängder vatten går åt till matsmältningen. Vissa bakterier och växter kan dock inta anabiotiska tillstånd under mycket långa perioder då de helt torkar ut för att sedan leva upp igen när vatten åter finns att tillgå. Människokroppen består till 72% av vatten. För att fungera ordentligt behöver människokroppen mellan en och sju liter vatten per dag, beroende på aktivitetsnivå, temperatur, fuktighet och flera andra faktorer, om den inte ska torka ut. Mycket av vattnet vi använder får vi i allmänhet genom maten. Vatten lämnar kroppen i form av urin och avföring samt som svett och som ånga i utandningsluften. All inlagring av energi i musklerna lagras med vatten. 1 gram kolhydrat, eller glykogen, lagras med 2,7 gram vatten, som sedan frigörs då energin förbrukas. Människan behöver vatten som inte innehåller för höga halter av salt eller andra föroreningar. Vanligt är att vatten innehåller skadliga kemikalier eller bakterier medan andra ämnen är acceptabla eller till och med önskvärda i vatten. Vatten som uppfyller dessa krav kallas dricksvatten. Tillgången på dricksvatten i vissa områden börjar på grund av världens växande befolkning att utgöra ett stort problem som kan lösas genom ökad produktion, bättre fördelning och genom minskat slöseri.

Vatten som strategisk och ekonomisk tillgång

: Se Vattentillgångar för mer information om den globala tillgången på sötvatten. Tillgången till vatten har börjat bli knapp i tätbefolkade områden och dess tillgänglighet i olika regioner är en angelägenhet för många regeringar och internationella organisationer. Tillsammas med energin från solen utgör vatten en del av nästan allt som sker på vår planet: klimatförändringar, fotosyntes, rost och celldelning. Tillgången till dricksvatten utgör ofta orsaken till konflikter och det har spekulerats i att den, snarare än tillgången till olja, kommer att bli orsaken till nästa världskrig. Vatten utgör en strategisk resurs för många nationer och krig som sexdagarskriget i Mellanöstern har utkämpats över kontrollen över vattentillgångarna. Det spekuleras i att tillgången till vatten kan komma att orsaka större problem i framtiden i takt med att världens befolkning och vattenförorening ökar. Enligt UNESCO:s utvecklingsrapport kring vattnet i världen (WWDR 2003) kommer vattentillgången per person att minska med omkring 30 % under de kommande 20 åren. 40 % av världens befolkning saknar idag tillgång till det vatten som behövs för att nå upp till en minimal hygiennivå. Mer än 2,2 miljoner människor dog under 2003 till följd av sjukdomar som orsakats av konsumsion av förorenat vatten eller torka. 2004 meddelade den brittiska välgörenhetsorganisationen WaterAid att ett barn i världen dör var femtonde sekund på grund av sjukdomar som beror på tillgången till vatten. I de flesta fall är de mycket lätta att förebygga.

Se även

- Hav
- Is
- Lättvatten
- Snö
- Sjö
- Tungt vatten
- Vattenånga
- Tretungt vatten
- Diväteoxid Kategori:Hydrologi Kategori:Kemiska föreningar Kategori:Drycker als:Wasser ja:水 ko:물 ms:Air simple:Water th:น้ำ

Säkerhet

# Frånvaro eller förebyggande av risk, se Datorsäkerhet, IT-säkerhet. # Säkerhet (ekonomi), egendom som låntagare erbjuder långivare att överta om lånet inte betalas enligt avtal, se även pant. Kategori:Ekonomi Kategori:Säkerhet ja:警備 simple:Save

Kultur

Kultur kan sägas vara andlig, biologisk eller ekonomisk odling; i talspråk i regel andlig sådan. Ordet kultur är ett lånord från latinet, cultura av cultus, som betyder odling, och som etymologiskt hör samman med ordet kult. I sin ursprungliga betydelse förekommer det i till exempel bakteriekultur.

Andlig odling

Kultur används emellertid främst i betydelsen människors andliga odling: för de konkreta former och begreppsliga understrukturer som denna tar sig uttryck i, eller i en generell betydelse "ett sätt att leva". Den andliga odlingen manifesterar sig i språk, traditioner, religion, estetiskt skapande och kreativa uttrycksformer (konst, litteratur, musik, teater med mera), teknologi och annat som bildar en kollektiv identitet. Ett samhälles kultur tjänar som förmedlare och upprättare av samhällets moral och värderingar till individen. Kultur kan särskilt inom antropologin och arkeologin även avse en civilisation i sig, ett samhälles symbolvärld, och de mönster, uttryck och former som bibehåller dessa. I denna betydelse hör "kultur" nära samman med begreppsvärlden och samspelet mellan människor. I ett mer individuellt sammanhang, att någon är kulturell, betyder det dock att vederbörande är kreativ, bildad och intresserad av kulturella uttryck i form av till exempel konst. Särskilt förr avsågs med kultur en (aristokratisk) förfining och bildning (se finkultur), men numera inbegrips även folklig kultur i begreppet då även "bildning" fått en mer allmän betydelse. Som motsats till kultur sätts ofta natur eller förvildning, men detta är inte helt okontroversiellt. Till skillnad från en människas natur är hennes kultur dock inte medfödd. En människas kultur står i relation till hennes socialklass, etnicitet, miljö och könsroll, men kan inte reduceras till ett av dessa begrepp. I västvärlden skiljer man mellan barns- och ungdomskultur och den vuxna kulturen, men denna åtskillnad förekommer inte globalt. Kulturen hör nära samman med politik, och sedan början av 1900-talet har flera regeringar runt om i världen haft en konkret kulturpolitik för att påverka samhället. Kulturpolitiken i vissa stater har varit mycket kritiserade, när en regering använt kulturen som medel för att behålla sin makt och använt kulturen för att sprida propaganda. I andra länder har kulturpolitiken främst varit av ekonomisk art, och begränsat sig till statliga anslag till utövande konstnärer utan avsikt att påverka kulturens innehåll. En viktig funktion för kulturpolitiken är att finansiera bevarandet av kulturarvet i form av muséer, arkiv, och att hålla äldre hantverk som industrialiseringen ersatt levande. En annan uppgift för kulturpolitiken är att lösa eventuella konflikter mellan minoritets- och majoritetsbefolkningar, och att värna om minoriteters kulturer. Somliga som förespråkar naturlig ordning är motståndare till att en regering utövar kulturpolitik, bl.a. för att de anser att kulturen är självförsörjande om den har någon funktion. Andra menar att kulturpolitik per definition alltid är ett negativt maktmedel med vilket en regering sprider värderingar som är kännetecknande för dess ideologi, och att urvalet av vilka som får statliga anslag aldrig saknar ideologiska hänseenden. Dessa slag av kritik kan i Sverige höras från såväl medlemmar av Moderaterna som anarkister. Enligt en numera utbredd uppfattning är kulturer dynamiska och föränderliga. Nya kulturella uttryck uppkommer ibland genom att två olika kulturer möts, men kulturerna kan även krocka och kulturmötet kan då i stället skapa en motsättning. En stark intolerans, avsky eller rädsla mot andra kulturer eller människor från andra kulturer kallas xenofobi. Att värna om kulturell mångfald och minoritetskulturers bevarande kallas pluralism. Vissa stater i västvärlden kallas ibland "kulturimperialister" med vilket menas att de anses tycka att deras kultur är överlägsen andras, att de försöker förändra andra stater så att de ska anamma deras kultur, och att deras kultur slutligen regerar andras så att det strukturellt påminner om imperialism. Ibland anges ekonomiska motiv till detta. Sådan kritik har riktats mot bland annat USA, i Sverige av Vänsterpartiet.

Andra betydelser

Man talar också om olika kulturer när man menar en folkstam som odlat och brukat ett jordområde, exempelvis induskulturen, indiankulturen, den egyptiska högkulturen och så vidare. I senare tid behöver det inte nödvändigtvis vara en homogen folkstam, utan man kan tala om amerikansk kultur. Den här betydelsen inkluderar, men är absolut inte begränsad av, den ovanstående betydelsen. Här inkluderas också saker som statsskick, militär och en massa annat. När olika folkgrupper blir mer eller mindre isolerade från varandra, uppstår förgreningar av kulturen med olika utveckling på olika håll. Detta kan ske både geografiskt och socialt. I det senare fallet talar man om subkulturer.

Se även

- Finkultur
- Kulturelit
- Populärkultur
- Subkultur
- Undergroundkultur
- Etnicitet

Huvudsakliga källor

- SAOB
- Vår skapande mångfald, Världskommissionen för kultur och uteckling (2:a rev uppl 1996), ordf. Javier Pérez de Cuéllar, utg. av Unesco Kategori:Kultur ja:文化 simple:Culture zh-min-nan:Bûn-hoà

Bostad

En bostad är ett hus eller en lägenhet som en eller flera människor bor i. En bostad innehåller utrymmen för matlagning, hygien och sömn. Därtill ofta utrymmen för umgänge, familjeliv och högtidligare tillfällen. Under bondesamhällets era var det vanligt, även hos de fattigare, att en särskild "kammare" avdelades för högtidligheter av så vitt skilda slag som barnafödsel och bröllop.

Se även

- Hemma
- Hushåll
- Folkbokföring
- Bostadsområde
- Bo

Externa länkar

- [http://www.historia.se Värdet på bostadsstocken i Sverige 1800-2000 - Portalen för historisk statistik] Kategori:Familjeliv Kategori:Arkitektur Kategori:Bostad

Näringsliv

Ordet näringsliv är ett sammanfattande ord för de olika värdeskapande verksamheter som finns inom ett geografiskt område, såsom företag.

Typer av näringsliv

- tillverkningsindustri
- naturbruk
- handel
- nöjesindustri
- transportväsen

Relaterat

- ekonomi
- industri Kategori:Näringsliv

Sveriges kommuner listade per län

Extern länk

- [http://www.scb.se/templates/tableOrChart____132260.asp SCB Folkmängd och befolkningsförändringar för länen och dess kommuner 2005] Kategori:Sveriges geografi Kategori:Sveriges län

Lista över Sveriges län, kommuner och församlingar

Noteras bör att listan omfattar endast församlingar i Svenska kyrkan. Andra församlingar finns under respektive trossamfund, se kristendom. Se också Lista över kommuner som återtagit begreppet stad Se också Lista över svenska församlingar sorterade efter stift och kontrakt

Blekinge län

- Karlshamns kommun
- Asarums församling
- Elleholms församling
- Hällaryds församling
- Karlshamns församling
- Mörrums församling
- Ringamåla församling
- Åryds församling
- Karlskrona kommun
- Aspö församling
- Fridlevstads församling
- Hasslö församling
- Jämjö församling
- Karlskrona stadsförsamling
- Kristianopels församling
- Lyckå församling
- Nättraby församling
- Ramdala församling

Sveriges kommuner

Historia

Ansvar

Se även

Externa länkar

Primärkommun

Historia

Ansvar

Se även

Externa länkar

1843

Händelser

Födda

Avlidna

Kyrkoråd

1862

Händelser

Födda

Avlidna

1866

Händelser

Födda

Avlidna

Sverige

Historia

Politik

Geografi

Administrativ indelning

Klimat

Ekonomi

Kända svenska företag

Infrastruktur

Flyg

Järnvägar

Vägar

Demografi

Kultur

Massmedier

Se även

Externa länkar

Kommunreformen

Stockholms län

Uppsala län

Södermanlands län

Socialtjänst

Ansvarsområde

Vård

Barnomsorg

Skola

Se även

Barn

Se även

Ungdom

Vatten

Vatten på jorden

Jordens vatten ur ett astronomiskt perspektiv

Vattnets biologiska roll

Vatten och människan

Vatten som strategisk och ekonomisk tillgång

Se även

Säkerhet

Kultur

Andlig odling

Andra betydelser

Se även

Huvudsakliga källor

Bostad

Se även

Externa länkar

Näringsliv

Typer av näringsliv

Relaterat

Sveriges kommuner listade per län

g:a Kristianstads län

g:a Malmöhus län

Extern länk

Lista över Sveriges län, kommuner och församlingar