:: wikimiki.org ::
| Sveriges Regering |
Sveriges regeringSveriges regering är Sveriges högsta verkställande myndighet och består av kollektivet av samtliga statsråd under ledning av statsministern. Regeringen är ansvarig inför riksdagen och måste ha riksdagsmajoritetens stöd i viktiga frågor (se parlamentarism).
Statsförvaltningen
Statsförvaltningen fungerar som regeringens förlängda arm, som hjälper regeringen att verkställa de beslut som fattats av riksdagen. Statsförvaltningen har tre olika nivåer, central nivå, regional nivå och lokal nivå. Den centrala nivån täcker hela riket och består av regeringskansliets tio departement och de verk som arbetar under departementen, t.ex. skolverk (under utbildningsdepartementet). Den regionala nivån finns i varje län i form av länsstyrelsen, som styrs av en styrelse vars ordförande är landshövdingen, som regeringen utser. Det finns 21 län och därför 21 länsstyrelser. Länsstyrelsens uppgift är att agera som regeringens förlängda arm, dvs. som regeringens hjälpmedel till att verkställa beslut av riksdagen.
Regeringsval
Statsministern utses av riksdagen på förslag av talmannen. Statsråden utses av statsministern. Vid koalitionsregering är det dock i praktiken respektive partis partiledare som utser partiets statsråd. Riksdagen kan avsätta regeringen genom en misstroendeförklaring mot statsministern eller avsätta ett enskilt statsråd genom misstroendeförklaring mot detta statsråd.
Om regeringen består av ett eller flera partier som tillsammans har 175 eller fler riksdagsmandat, är regeringen en majoritetsregering. Om ett sådant regeringsunderlag inte kan skapas måste istället en minoritetsregering bildas. Eftersom regeringen alltid behöver stöd för sina propositioner i Sveriges riksdag, behöver en minoritetsregering alltid stöd från minst ett annat parti ett så kallat stödparti.
Vart fjärde år sker ett nytt riksdagsval. Om det parlamentariska läget efter valet är oförändrat, kan regeringen enligt gällande praxis sitta kvar utan att talmannen uppdras att pröva andra regeringsalternativ. Skulle regeringen med eventuella stödpartier däremot inte längre ha majoritet i riksdagen, avgår statsministern normalt självmant. Regeringen kan själv utlysa extra riksdagsval mellan de ordinarie valen.
Om flera samverkande partier tillsammans bildar regering kallas det koalitionsregering, medan en regering som endast har statsråd från ett parti kallas enpartiregering. Om en regering innehåller företrädare från alla eller nästan alla riksdagspartier, kallas den ibland för samlingsregering. Senast Sverige hade en så kallad samlingsregering var under Andra världskriget.
Om en sittande regering avgår, sitter den ändå kvar under en övergångsperiod som expeditionsregering.
Nuvarande regering
- Göran Persson, statsminister (regeringschef)
- Bosse Ringholm, vice statsminister och idrottsminister
- Pär Nuder, finansminister (departementschef)
- Sven-Erik Österberg, kommunal- och landstingsekonomi samt finansmarknadsfrågor
- Laila Freivalds, utrikesminister (departementschef)
- Barbro Holmberg, migrationsminister
- Carin Jämtin, biståndsminister
- Thomas Bodström, justitieminister (departementschef)
- Jens Orback, minister med ansvar för integrations-, storstads- och jämställdhetsfrågor.
- Berit Andnor, socialminister (departementschef)
- Morgan Johansson, folkhälso- och socialtjänstminister
- Ylva Johansson, vård- och äldreomsorgsminister
- Thomas Östros, näringsminister (departementschef)
- Hans Karlsson, arbetslivsminister
- Ulrica Messing, infrastrukturminister
- Leif Pagrotsky, kultur-, utbildnings- och forskningsminister (departementschef)
- Ibrahim Baylan, minister för gymnasieskola och grundskola
- Lena Hallengren, förskole- och ungdomsminister, minister för vuxnas lärande
- Mona Sahlin, samhällsbyggnadsminister (departementschef)
- Lena Sommestad, miljöminister
- Leni Björklund. försvarsminister (departementschef)
- Ann-Christin Nykvist, jordbruks- och konsumentminister (departementschef)
Sveriges regeringar genom tiderna
Beteckningar:
- (c) Bondeförbundet, senare Centerpartiet
- (fp) Folkpartiet, senare Folkpartiet Liberalerna
- (kds) Kristdemokratiska Samhällspartiet, senare Kristdemokraterna
- (m) Högern / Högerpartiet, senare Moderata Samlingspartiet
- (s) Socialdemokratiska Arbetarpartiet
Detta beslutar regeringen om
- Länsindelningen
- Nådeansökningar
Externa länkar
- [http://www.regeringen.se/ Regeringens webbplats]
- [http://www.regeringen.se/sb/d/2460/a/14591 Sveriges regeringar under 1900-talet]
Kategori:Svensk politik
Sverige
Konungariket Sverige är en konstitutionell monarki i norra Europa, beläget på den skandinaviska halvön. Landet gränsar till Norge i väster, Finland i nordost, samt Danmark i sydväst via Öresundsbron. De omgivande vattnen är Bottenviken och Bottenhavet som utgör en del av Östersjön, samt i sydväst Skagerack, Kattegatt och Öresund. Utgör en del av det geografiska område kallat Norden.
Huvudstad är Stockholm. De därefter största städerna är i storleksordning Göteborg, Malmö, Uppsala, Linköping, Västerås, Örebro, Norrköping, Helsingborg och Jönköping (se även svenska orter).
Historia
Huvudartikel: Sveriges historia
Sveriges historia
Sedan inlandsisen drog sig tillbaka befolkades den skandinaviska halvön av söderifrån kommande samlare och jägare i olika vågor. Området var splittrat i flera olika maktcentra men ett av dessa, Svealand, fick ett dominerande inflytande. Kungamakten stärkte sitt grepp under 1300-talet och hela Norden förenades i Kalmarunionen. Av flera anledningar splittrades denna och efter ett inbördeskrig kunde Gustav Vasa ta makten över Sverige. Under 1600-talet kunde Sverige genom sin krigsvana armé bli en europeisk stormakt. Under det följande århundradet saknades resurser att hålla kvar alla besittningar och 1809 förlorades östra rikshalvan till Ryssland.
1800-talets industrialisering kom förhållandevis sent till Sverige men byggandet av järnvägar från 1860-talet kom att betyda mycket. Företag inom elektronik och kemi som L.M. Ericsson och Nitroglycerin Aktiebolaget fick en internationellt betydelsefull ställning. Under första världskriget var Sverige neutralt. 1921 fick Sverige allmän rösträtt och en socialdemokratisk regering med Hjalmar Branting.
Även under andra världskriget hoppades de nordiska länderna kunna vara neutrala men denna förhoppning gick i kras genom Sovjetunionens anfall på Finland och Nazitysklands anfall på Danmark och Norge och detta tvingades Sverige att föra en pragmatisk politik visavi omvärlden. Efter krigsslutet tillträdde en socialdemokratisk regering och under 1950- och 1960-talen gjordes flera reformer inom arbetsmarknads- och socialpolitiken. Den ekonomiska högkonjunkturen under dessa år gjorde att många kunde ta del av en stigande levnadsstandard.
Den svenska säkerhetspolitiken byggde på att alliansfriheten i fredstid skulle stärka neutraliteten vid ett krig. Senare har det dock visat sig att den formella alliansfriheten inte förhindrade ett nära vapentekniskt samarbete med NATO. Detta hindrade inte statsminister Olof Palme från att driva en offensiv utrikespolitik med kritik mot Vietnamkriget och apartheid i Sydafrika. Under 1970-talet försämrades ekonomin och energifrågan blev aktuell. Kritiken mot kärnkraften ledde till att riksdagen beslutade att inga fler kärnkraftverk skulle byggas.
Genom Berlinmurens fall 1989 kom det till en omprövning av den svenska alliansfriheten som ledde till att regeringen ansökte om medlemskap i EU. Efter förhandlingar blev Sverige medlem 1995.
Politik
Huvudartikel: Sveriges politik
Sveriges politik
Sverige är en konstitutionell monarki. Sveriges tron associeras inte längre med någon egentlig makt; landet är i stället en representativ demokrati och styrs av en regering ledd av en statsminister som utses av en folkvald riksdag (parlament), inför vilken regeringen är ansvarig. Riksdagen väljs vart fjärde år.
Under större delen av 1900-talet har det funnits i huvudsak fem partier i den svenska riksdagen som representerat kommunism, socialdemokrati, socialliberalism, agrara frågor och liberalkonservatism. Sveriges socialdemokratiska arbetareparti har varit dominerande i svensk politik sedan 1930-talet och satt i regeringsställning fram till 1976. År 1982 blev socialdemokraterna åter ett regeringsparti och har, med undantag av tre år i början av 1990-talet, förblivit det.
Runt 1990 förändrades partistrukturen något. År 1988 lyckades Miljöpartiet de Gröna (mp) komma in i riksdagen, 1991 åkte Miljöpartiet ur och istället kom Kristdemokratiska Samhällspartiet (kds) och Ny Demokrati (nyd) in. 1994 kom Miljöpartiet åter in i riksdagen och Ny demokrati åkte ut. Sedan dess har riksdagen bestått av dessa partier. Även de andra partierna anses ha förändrats under 1990-talet.
I val till landsting och kommunfullmäktige är det i stort sett samma partier som brukar få röster, med undantag för regionala partier och vissa andra, såsom Sveriges Pensionärers Intresseparti och Sverigedemokraterna.
Geografi
Huvudartikel: Sveriges geografi
Sveriges geografi). Hela landet är täckt av snö.]]
Sverige har ett oftast milt tempererat klimat trots sitt nordliga läge, vilket beror på värme från Golfströmmen. I södra Sverige är lövträd dominerande, i norra barrskogar och härdiga björkar vilka dominerar landskapet. Ovanför polcirkeln går solen inte ner under sommaren, och midvinternatten avbryts där endast av några timmars gryning och skymning.
Öster om Sverige ligger Östersjön och Bottniska viken, vilket ger landet en lång kustlinje, vilken i sig också påverkar klimatet. I väst ligger skandinaviska fjällkedjan, också kallad Skanderna eller skämtsamt Kölen, som skiljer Sverige från Norge. Riksgränsen följer alltsedan 1700-talet ganska exakt själva vattendelaren. Svenska älvar i norr flyter alltså som regel österut och hinner ofta bli ganska breda (de så kallade norrlandsälvarna).
Södra Sverige är till stora delar jordbruksmark, medan skog täcker större och större delar av övriga landet. Befolkningstätheten är också större i de södra delarna, med centrum i Mälardalen och Öresundsregionen. I söder rinner många vattendrag upp i mitten av det så kallade sydsvenska höglandet och rinner både åt norr och söder, öster och väster. Svenska älvar blir därför aldrig lika långa och stora i söder som i norr.
Sverige har landgräns mot Finland och Norge.
Administrativ indelning
Norge
Huvudartikel: Sveriges administrativa indelning
Uppdelning i län med länsbokstäver:
- A - Stockholms län
- C - Uppsala län
- D - Södermanlands län
- E - Östergötlands län
- F - Jönköpings län
- G - Kronobergs län
- H - Kalmar län
- I - Gotlands län
- K - Blekinge län
- M - Skåne län
- N - Hallands län
- O - Västra Götalands län
- S - Värmlands län
- T - Örebro län
- U - Västmanlands län
- W - Dalarnas län
- X - Gävleborgs län
- Y - Västernorrlands län
- Z - Jämtlands län
- AC - Västerbottens län
- BD - Norrbottens län
Länen är i sin tur indelade i kommuner och landsting.
- Uppdelning i landsting: Blekinge, Dalarna, Gotland, Gävleborg, Halland, Jämtland, Jönköping, Kalmar, Kronoberg, Norrbotten, Skåne, Stockholm, Södermanland, Uppsala, Värmland, Västerbotten, Västernorrland, Västmanland, Västra Götaland, Örebro, Östergötland.
Ibland delas Sverige in även i landsdelar, landskap och stift.
- Uppdelning i landsdelar: Götaland, Svealand, Norrland.
- Uppdelning i landskap: Blekinge, Bohuslän, Dalarna, Dalsland, Gotland, Gästrikland, Halland, Hälsingland, Härjedalen, Jämtland, Lappland, Medelpad, Norrbotten, Närke, Skåne, Småland, Södermanland, Uppland, Värmland, Västerbotten, Västergötland, Västmanland, Ångermanland, Öland och Östergötland
- Uppdelning i stift: Uppsala ärkestift, Linköpings stift, Skara stift, Strängnäs stift, Västerås stift, Växjö stift, Lunds stift, Göteborgs stift, Karlstads stift, Härnösands stift, Luleå stift, Visby stift, Stockholms stift.
Klimat
Huvudartikel: Sveriges klimat
Ekonomi
Huvudartikel: Sveriges ekonomi
Välmående av fred och neutralitet genom mer än 200 år har Sverige uppnått en hög levnadsstandard. Sveriges ekonomi är kapitalistisk med en omfattande skattfinansierad omfördelning av tillgångar. Landet har ett modernt distributionssystem, bra interna och externa kommunikationsmedel och en välutbildad arbetsstyrka. Skog, vattenkraft och järnmalm är viktiga naturtillgångar i Sveriges ekonomi som är starkt orienterad mot handel med utlandet.
Kända svenska företag
- ABB (svensk-schweiziskt)
- Alfa Laval
- Arla Foods (svensk-danskt)
- AstraZeneca (svensk-brittiskt)
- Atlas Copco
- Autoliv
- Electrolux
- Ericsson
- Hennes & Mauritz
- IKEA
- SAAB
- Saab Automobile (utlandsägt)
- Sandvik
- SCA
- Scania
- Securitas
- SKF
- SSAB
- StoraEnso (svensk-finskt)
- TeliaSonera (svensk-finskt)
- Tetra Pak
- Vattenfall
- Volvo
- Volvo Personvagnar (utlandsägt)
Infrastruktur
Flyg
I Sverige finns ett antal internationella flygplatser där Arlanda är den största och därefter kommer Landvetter och Sturup. Från flygplatserna opererar ett flertal stora internationella flygbolag. Fortfarande har SAS ett övertag men flera andra har också en stor betydelse som t ex Lufthansa. Andra flygbolag som kan nämnas är t ex KLM och Aeroflot. Arlanda har dessutom en järnväg som går både söderut och norrut.
Järnvägar
Huvudartikel: Sveriges järnvägsnät
Sveriges järnvägsnät har byggts ut sedan mitten av 1800-talet och omfattar i början av 2000-talet närmare 12 000 km järnväg, varav 9 400 km är elektrifierad.
Järnvägarna är mycket ojämnt utbyggda i Sverige. Järnvägsnätet har Stockholm som en central punkt och når till de övriga delarna av Sverige. Järnvägarna når också ut till Danmark, Norge och även, via tågfärja, Tyskland. I vissa regioner är järnvägsnätet väl utbyggt och där är också tågtrafiken tät. Det handlar främst om regionerna runt Stockholm, Göteborg och Skåne. Andra regioner har däremot ett järnvägsnät som är mycket bristfälligt utbyggt. Det finns regioner som i stort sett enbart har en eller två banor. Detta finns framförallt i Norrland. Även banstandarden är ojämn då de regioner med ett bättre utbyggt järnvägssystem och har en bättre banstandard medan andra regioner istället har en mycket låg standard och där tågen går mycket långsamt.
Vägar
De södra delarna av landet har det mest utbyggda vägnätet. Det är framförallt tätbefolkade område som Skåne, Göteborg, västkusten samt Östergötland och Stockholmsregionen som har ett omfattande vägnät. Mindre vägar i glesbefolkade delar kan vara grusvägar, detta gäller framförallt Norrland. Från Skåne går det motorvägar till Danmark över Öresundsbron och till Göteborg. Till Stockholm går det motorväg nästan hela vägen med undantag för en liten sträcka som är under byggnad och är en byggplats. Från Helsingborg till Uppsala är vägen i stort sett en motorväg men från Uppsala blir vägen betydligt sämre några mil innan den åter blir bättre. Motorvägen mellan Helsingborg och Stockholm håller på att bli färdig. Från Uppsala mot Gävle pågår motorvägsbygge som ska ersätta en del av E4:an som för närvarande har bristfällig standard. Från Uddevalla mot gränsen till Norge pågår också utbyggnad av motorväg.
Demografi
Huvudartikel: Sveriges demografi
Sveriges demografi
Förutom svenskar bor i Sverige samer (kallades förr för lappar) och tornedalsfinnar. De två senare grupperna benämns endemiska minoriteter. Sedan några decennier tillbaka bor också växande grupper av framförallt invandrande jugoslaver, turkar, irakier, iranier, kurder, chilenare och övriga skandinaver i Sverige.
Flertalet svenskar tillhör Svenska kyrkan, vars villkor och existens fastställs i Lag om Svenska kyrkan av 1998, som började gälla 2000, då relationerna mellan kyrka och stat ändrades. I Sverige finns flera andra trosåskådningar representerade, främst efter immigration från andra delar av världen bland annat romerska katoliker, flera olika ortodoxa riktningar, muslimer och pingstvänner. Bland övriga finns det ett fåtal som praktiserar traditionell samisk schamanism.
Sverige är på många sätt ett sekulariserat land. Trots Svenska kyrkans höga medlemssiffror är den religiösa aktiviteten (gudstjänstbesöken) inte särskilt hög. Med alla trossamfund inräknade är dock antalet gudstjänstbesök fler än antalet biobesökare per år och enbart Svenska kyrkans körverksamhet lockar fler deltagare än antalet personer aktiva inom idrotten. De flesta svenskar döps, vigs och begravs fortfarande i kyrkan, men det är ovisst hur stor riternas religösa betydelse är för gemene man.
I Sverige talas huvudsakligen svenska, men samiska, finska och tornedalsfinska talas av endemiska minoriteter. Även romani och jiddisch är erkända minoritetsspråk sedan några år tillbaka.
Kultur
- Svensk kultur
- Kända svenskar
- Svenska drycker
- Svenska konstnärer
- Svenska maträtter
- Svenska ostar
- Svenska folkdanser
- Svenska tidningar
- Svensk litteratur
Massmedier
: Huvudartikel: Massmedier i Sverige
Se även
- Kommunikationer i Sverige
- Transporter i Sverige
- Sveriges militär
- Sveriges internationella relationer
- Sport i Sverige
Externa länkar
- [http://www.sweden.se Sweden.se]
- [http://www.sverige.se Sverige.se]
- [http://www.regeringen.se Regeringskansliet]
- [http://www.riksdagen.se Riksdagen]
- [http://www.royalcourt.se Kungl. hovstaterna]
- [http://www.mil.se Försvarsmakten]
- [http://www.svensktkulturarv.com SvensktKulturarv]
- [http://www.lundberg-lagerstedt.se/distance/ Avståndstabell]
- [http://www.historia.se Historia.se - Portalen för historisk statistik]
- [http://www.visitsweden.com VisitSweden - Den officiella webbplatsen för Sverige som turistdestination]
Kategori:Europas länder
Kategori:Sverige
als:Schweden
fiu-vro:Roodsi
[[got:
StatsrådStatsråd
#I Finland är Statsrådet benämning på landets regering (som kollektiv). Se lista över Finlands statsministrar.
#I Sverige titel för en person som är ledamot av regeringen (under 1809 års regeringsform beteckning även för regeringen som kollektiv; statsrådet), formell term för minister. Ett statsråd utses och entledigas på egen hand av statsministern utan att riksdagen behöver konsulteras. Riksdagen har dock möjlighet att avsätta ett statsråd genom misstroendeförklaring.
#ty. Staatsrat, var i Tyska demokratiska republiken (Östtyskland) 1960-1990 namnet på det kollektiva organ som delade den lagstiftande makten med Folkkammaren, och vars ordförande formellt innehade uppdraget som landets statschef.
Statsråd i Sverige
Statsråd med ansvar för ett departement (departementschef) kallas normalt för område samt tillägget minister exempelvis utbildningsminister, men den formella titeln är statsråd och chef för x-departementet. Statsråd med ansvar för vissa frågor inom ett departements område kallas formellt för statsråd, men informellt för område samt tillägget minister exempelvis skolminister – tidigare även konsultativt statsråd eller minister utan portfölj. Den enda ledamot av regeringen vars formella titel innehåller ordet minister är statsministern.
Tidsaxel för de viktigare statsrådsposterna under efterkrigstiden
Kategori:Politiska titlar
Kategori:Statsvetenskap
ja:大臣
RiksdagenRiksdagen har flera betydelser:
# Finlands riksdag
# Sveriges riksdag
Se även
- Riksdag
ParlamentarismParlamentarism, politiskt system där en regering är beroende av stöd i parlamentet. De allra flesta demokratier är parlamentariska, men undantag finns, där USA utgör det tydligaste exemplet på ett undantag. Sverige har varit parlamentariskt sedan 1917.
Det finns många olika typer av styrelseskick i demokratiska stater:
# Parlamentarism, där regeringen är parlamentariskt ansvarig och måste ha stöd av en majoritet i parlamentet, eller åtminstone (som i Sverige) inte ha en majoritet emot sig.
# Presidentstyre, där makten är samlad hos en stark, folkvald statschef,
# Direkt styre genom parlamentet, där all makt är samlad hos och utövas av parlamentet.
Parlamentarismen behöver inte förutsätta att det parlament som har inflytande över regeringsmakten är demokratiskt valt i modern mening. När parlamentarismen uppstod i Storbritannien och i Sverige på 1700-talet, var parlamenten dominerade av aristokratin.
Parlamentarismen kan kombineras med folksuveränitetsprincipen, vilket innebär att all offentlig makt ska utgå direkt från folket. Så är fallet i Sverige enligt nuvarande regeringsform. Det svenska systemet har därvid på papperet närmat sig ett direkt styre av parlamentet, men har av tradition ändå behållit en stor makt hos regeringen.
Parlamentarismen kan också kombineras med maktdelningsprincipen, där makten samsas mellan flera (demokratiskt) valda maktcentran, varav parlamentet bara är en av flera instanser. Det vanligaste är att man har en personvald president, och ett partivalt parlament. Huruvida maktedlning sker skiljer sig mycket mellan olika stater, och det är vanligt att vissa instanser är speciellt starka i vissa länder. I USA har t.ex. högsta domstolen förhållandevis mycket att säga till om, och i Ryssland har presidenten en otrolig personlig maktbefogenhet.
USA har praktiserat maktdelning sedan nationen bildades. I Frankrike har man sedan 1958, vid införandet av Femte Republiken, en kombination av stark presidentmakt och parlamentarism. I Sverige däremot infördes parlamentarism 1917, och i och med införandet av den nya grundlagen och enkammarriksdagen i början av 1970-talet var övergången till parlamentarism fullbordad.
Se även
- Utomparlamentarism
ja:議院内閣制
Kategori:Statsvetenskap
DepartementDenna artikel handlar om departement i Sverige. Se också Departement (olika betydelser).
Departement kallas del av det svenska regeringskansliet.
Regeringens arbete förbereds i Regeringskansliet som består av 10 departement för olika ämnesområden, Statsrådsberedningen och ett förvaltningskontor.
De 10 svenska departementen är:
- Justitiedepartementet
- Utrikesdepartementet
- Försvarsdepartementet
- Socialdepartementet
- Finansdepartementet
- Utbildnings- och kulturdepartementet
- Jordbruksdepartementet
- Miljö- och samhällsbyggnadsdepartementet
- Näringsdepartementet
Varje departement leds av en minister.
Kategori:Svenska departement
TalmanTalman, benämning på den person som leder arbetet i riksdagen.
I Sverige anses talmannens uppdrag vara politiskt neutralt. Även om den riksdagsledamot som väljs till talman naturligtvis är invald för ett politiskt parti, skall han eller hon förhålla sig opartisk i sitt arbete som talman. I Finland och många andra länder anses talmannen däremot parallellt med sin roll som talman också kunna delta i den politiska debatten.
Om hela det svenska kungahuset är utomlands tar talmannen över som statschef.
Sveriges talmän genom tiderna:
Ståndsriksdagen
- Lista över lantmarskalkar
- Lista över prästeståndets talmän
- Lista över borgarståndets talmän
- Lista över bondeståndets talmän
Tvåkammarriksdagen
- Lista över första kammarens talmän
- Lista över andra kammarens talmän
Enkammarriksdagen
- Lista över enkammarriksdagens talmän
Kategori:Politiska titlar
Kategori:Riksdagen
KoalitionsregeringEn koalitionsregering är en regering som består av två eller flera partier.
Kategori:Statsvetenskap
RiksdagsmandatMandat (av lat. mandatum) är i etymologisk mening ungefär liktydigt med uppdrag. Det är vanligt i politiska sammanhang att benämna platserna i en vald församling mandat.
Ett mandat kan vara imperativt, vilket innebär att den person som är val är bunden att exakt följa de anvisningar hans valmän givit. I sådana fall brukar det vara möjligt att återkalla mandatet och hålla nyval.
Ett mandatområde (NF-mandat) var ett område som vid första världskrigets slut som tidigare varit tyska kolonier eller osmanska områden. Dessa mandat ställdes under NF:s förvaltning med en segermakt från kriget som ansvarig. Målet var att förbereda områdena för självständighet.
Mandatet i rättslig mening
Ett mandat är i juridisk mening ett uppdrag, ett avtal, varigenom en person förbinder sig att för en annans räkning utföra något av rättslig karaktär. Mandatet kan avse, att mandatarien (uppdragstagaren) ska utföra uppdraget i eget namn och således själv i stället för mandanten (uppdragsgivaren) träda i rättsförhållande till tredje man, och benämns i sådant fall mandat i egentlig mening; hit hör kommissionsavtalet, varav speditionsavtalet är en underkategori.
Men i modern rätt är det även möjligt, att uppdraget ska utföras icke bara för uppdragsgivarens räkning, utan även i hans namn, så att han omedelbart förvärvar de rättigheter och ikläder sig de förpliktelser, som kommer ur rättsärendet. Denna art, vilken var för den romerska rätten principiellt okänd, uppkommer genom mandatets förening med en fullmakt och kan kallas fullmaktsmandat (jfr Fullmakt). Det är detta, som egentligen avses i lagen (se Handelsbalken 18 kap.) liksom i de flesta främmande. Även beträffande mandat utan fullmakt (kommissionsavtal) anses mandanten omedelbart berättigad genom uppdragets utförande; särskilt brukar mandanten tillerkännas separationsrätt i mandatariens konkurs. I motsats mot den romerska ger den nyare rätten mandatarien i regel anspråk på arvode.
Viktiga användningar av det rättsliga mandatet är bl.a. rättsförhållandet
emellan ett bolag och dess styrelse samt firmateckningsrätten, av vilka anvisning och växel anses vara sammansatta.
Kategori:JuridikKategori:Politik
MajoritetsregeringMajoritetsregering är en regering i ett parlamentariskt system där de ingående partierna har majoritet i parlamentet.
PropositionEn proposition är i svensk statsrätt ett förslag om beslut som regeringen lägger fram inför riksdagen. I en förening är en proposition normalt ett förslag från styrelsen som läggs fram för beslut vid årsmöte eller liknande föreningsmöte.
Kategori:FöreningslivKategori:Sammanträdesteknik
KoalitionsregeringEn koalitionsregering är en regering som består av två eller flera partier.
Kategori:Statsvetenskap
SamlingsregeringEn samlingsregering eller samlingsministär är i ett parlamentariskt system en regering som bildas av representanter för alla eller de flesta av partierna i parlamentet. Detta sker vanligen vid en krigs- eller krissituation.
I Sverige har samlingsregeringar bildats under unionskrisen med Norge 1905 och i samband med andra världskriget 13 december 1939-31 juli 1945.
Kategori:Politik
ExpeditionsregeringExpeditionsregering är en regering som, efter att ha avgått, sitter kvar för att sköta det löpande och rutinbetonade regeringsarbetet till dess en ny regering har utsetts. Kallas även expeditionsministär.
Göran Persson:Den här artikeln handlar om statsministern Göran Persson. För 1500-talspolitikern, se Jöran Persson.
Hans Göran Persson, född 1949, är Sveriges statsminister och partiledare för socialdemokraterna sedan 22 mars 1996, då han efterträdde Ingvar Carlsson.
Han var gift första gången 1978-95 med Gunnel Claesson och andra gången 1995-2003 med Annika Barthine. Persson är nu gift för tredje gången sedan 6 december 2003 med Anitra Steen. Han har två döttrar från sitt första äktenskap.
Biografi
Persson föddes i Vingåker i Södermanlands län. Han tog studenten på teknisk linje 1969 och gick sedan vidare till högskolan i Örebro. Efter oavslutade studier vid högskolan blev han 1971 ombudsman i SSU och sedan studiesekreterare i ABF. Mellan åren 1977 och 1979 var han heltidsengagerad ordförande i skolstyrelsen i Katrineholm och därefter blev han invald till riksdagen. År 1985 utnämndes han till kommunalråd i Katrineholm, och under den här tiden gjorde han sig bland annat känd som en effektiv och beslutsam beslutsfattare.
Persson utnämndes 1989 till statsråd vid utbildningsdepartementet (skolminister), då han gjorde sig ökänd för sina hårdhänta metoder vid kommunaliseringen av den svenska grundskolan och gymnasiet. Han blev åter invald i riksdagen 1991, men förlorade sin post i regeringen eftersom Socialdemokraterna samtidigt förlorade regeringsmakten. Under oppositionsåren 1991-1994 blev han sitt partis talesman i ekonomiska frågor.
Efter valet 1994 återkom Persson till regeringen som finansminister i Ingvar Carlssons ministär. På posten som finansminister sökte Persson sanera statsfinanserna genom både besparingar och skattehöjningar.
Sedan Mona Sahlin dragit tillbaka sin kandidatur som ny partiledare för socialdemokraterna (se Tobleroneaffären) framstod Persson som den naturlige efterträdaren till Ingvar Carlsson. Den 16 mars 1996 utsågs han till partiledare av partiets extrakongress och 21 mars till statsminister. Göran Persson bröt med Carlssons mer delegerande ledarstil, och har inte sällan gjort sig känd för att "köra över" sina egna fackministrar, även i viktiga frågor; 1999 avgick finansminister Erik Åsbrink i vredesmod efter en tvist om skatterna. Persson har av sina meningsmotståndare t.o.m. beskyllts för att vara en politiker som är väldigt aktoritär. En kritik som återkom i förnyad styrka, efter hans agerande i samband den tragiska tsunami-katastrofen vid årsskiftet 2004/2005.
tsunami-katastrofen, vid Gunnebo Slott utanför Göteborg den 14 juni 2001.]]
Trots regeringens minoritetsställning lyckades Persson genom ett organiserat parlamentariskt samarbete med Centerpartiet genomföra ett hårdhänt besparingsprogram, vilket kom att vålla allvarliga konflikter både inom det egna partiet och med LO. Utrikespolitiskt har Persson betonat vikten av att hävda Sveriges inflytande i EU, främja EU:s utvidgning och att fördjupa samarbetet mellan länderna kring Östersjön. Han medverkade även till att 1997 uppnå en bred majoritet i riksdagen för att inte ansluta Sverige till EMU vid starten 1999. Efter SAP:s kraftiga tillbakagång i 1998 års val kunde Persson likväl fortsätta som statsminister för en socialdemokratisk minoritetsregering, nu genom ett ekonomiskt samarbete med vänsterpartiet och miljöpartiet. Detta samarbete fortsatte även efter valet 2002, då socialdemokraterna fick 39,9% av rösterna.
Hösten 2003 innebar en svår period för Persson, med mordet på utrikesminister Anna Lindh. Hon var dessutom en självklar efterträdare till Göran Persson, men i och med mordet tvingades Göran Persson fortsätta att leda socialdemokraterna. Fler svåra saker för Göran Persson under 2003 var förlusten i folkomröstningen om EMU, kritik om att han skulle använda s.k. härskarteknik mot kvinnliga politiska motståndare samt anklagelser om jäv då hans fru är VD och chef för det skandalomsusande Systembolaget.
Våren 2004 förvärvade makarna Persson godset Övre Torp, med 190 hektar mark intill sjön Båven i Sörmland, för 12,5 miljoner kronor. Inköpspriset har litet att göra med markens avkastningsförmåga utan reflekterar främst det natursköna läget och den relativa närheten till huvudstaden. De tidigare ägarna ska fortsätta att sköta driften men Göran Persson siktar enligt egen uppgift på att inom ett par år ta över ansvaret för att hålla markerna öppna.
Göran Persson blev i december 2004 utsedd till hedersdoktor vid Örebro universitet i medicin, naturvetenskap och teknik med motiveringen Genom att utse Högskolan i Örebro till universitet 1999, visade statsminister Göran Persson prov på såväl mod som förutseende genom att förstå och stödja den potential och vitalitet som Örebro universitet representerar. Hans initiativ och beslut bär nu frukt i det unga universitetet för växande människor.
Vid partikongressen 2005 valdes Persson enhälligt om till partiordförande. I december 2005 fick Persson personligen och regeringskansliet allvarlig kritik av den kommission som utrett regeringens insatser i samband med tsunamikatastrofen 2004, kritik som var ovanligt hård för att komma från offentliga utredare mot en sittande statsminister. Efter att utredningen presenterats bad Persson å sina egna och regeringskansliets vägnar om ursäkt för de fel som begåtts.
Kuriosa
- Göran Persson fick under sin tid som kommunalråd i Katrineholm öknamnet HSB, Han Som Bestämmer, på grund av sin dominanta ledarstil. Den stilen har han sedan dess tonat ned, vilket ökat hans popularitet.
- Göran Persson fick vid en ceremoni i New York den 20 september 2004 motta priset World Statesman Award, som tilldelats Anna Lindh postumt.
Bibliografi
- (2001) Tankar och tal
- (2002) Kunskap och kärlek
- (2003) Vägskäl
- (1997) Den som är satt skuld är icke fri
Litteratur
- Mats Ögren, Makten framför allt: en antologi om statsminister Göran Persson, (2005) ISBN 9146211543. medverkande författare bl a Sören Gyll, Lena Mellin, Lena Smedsaas, och Niklas Ekdal
Se även
- Regeringen Persson
- Sveriges regering
Externa länkar
- [http://www.ministry.se/sb/d/1121 Regeringskansliet - Göran Persson]
- [http://theses.lub.lu.se/undergrad/search.tkl?field_query1=pubid&query1=mkv02010&recordformat=display Göran Persson i talarstolen: en studie i Sveriges statsministers retoriska förmåga i valda debatter 1996-2000]
- [http://www.webbforum.com/goranpersson Göran Persson] i lite mindre seriös sammanställning av hans retoriska förmågor
Persson, Göran
Persson, Göran
Persson, Göran
Persson, Göran
Persson, Göran
Persson, Göran
Persson, Göran
ja:ヨーラン・ペーション
simple:Göran Persson
FinansdepartementetFinansdepartementet, som ingår i Regeringskansliet, är regeringens organ i ekonomisk-politiska frågor. Departementet sysselsätter ett 400-tal personer inom områdena ekonomisk politik, statsbudget, skatter, sociala avgifter, spelfrågor, ekonomiskt samarbete i EU, EMU, finansmarknad, statlig förvaltningspolitik, kommunekonomi, läns- och regionekonomi, bostadsekonomiska frågor. Det statsråd som är chef för finansdepartementet kallas finansminister.
Se även
- Regering
- Riksdag
Kategori:Svenska departement
Sven-Erik Österberg
Sven-Erik Österberg, född 10 mars 1955 i Munktorp, socialdemokratisk politiker; riksdagsledamot sedan 1994, konsultativt statsråd (biträdande finansminister) sedan 2004.
Externa länkar
- [http://www.svd.se/dynamiskt/naringsliv/did_10145464.asp Regeringens doldis är en man av folket, SvD Näringsliv 17 juli 2005]
Österberg, Sven-Erik
Österberg, Sven-Erik
UtrikesdepartementetUtrikesdepartementet, UD, är ett departement under Sveriges regering med adress på Arvfurstens palats, Gustav Adolfs torg, Stockholm.
Utrikesdepartementet ansvarar tillsammans med utlandsmyndigheterna för hanteringen av Sveriges förbindelser med andra länder. Beslut som gäller Sveriges utrikespolitik förbereds och samordnas. Det gäller såväl politiska frågor som till exempel handelsfrågor.
På utrikesdepartementet sammanställs information om förhållanden som har betydelse för Sveriges utrikespolitik. På UD formuleras också de handlingsalternativ som ligger till grund för regeringens ställningstaganden i utrikespolitiska frågor. Till utrikesförvaltningens uppgifter hör dessutom att ta tillvara enskilda svenska medborgares och organisationers intressen utomlands.
UD har följande ansvarsområden:
- Utrikes- och säkerhetspolitik
- Internationellt utvecklingssamarbete
- Handelspolitik
- Internationell rättshjälp och konsulära frågor
- Folkrätt och mänskliga rättigheter
- Migration och asylpolitik
- Handels- och Sverigefrämjande
- Information om Sverige i utlandet
Historik
Utrikesdepartementet tillkom 1791, när Gustav III inrättade Konungens kabinett för den utrikes brevväxlingen. Då skapades i praktiken den organisation som 1840 formellt fick namnet utrikesdepartementet.
Det är möjligt att tala om en utrikesförvaltning till funktionen så snart vi kan skönja en svensk central statsförvaltning, och det kan vi från slutet av 1200-talet. Under Gustav Vasa utvecklades kansliet till att bli det organ som hanterade och expedierade regeringsärenden. Med Gustav II Adolfs reformer på 1620-talet genomfördes en specialisering inom kansliet så att utrikesärenden fördelades på sekreterare allt efter land.
Chef för kansliet var rikskanslern. Han kan på sätt och vis betecknas som utrikesminister. Mer kända innehavare av denna tjänst är Axel Oxenstierna och Magnus Gabriel De la Gardie. Titeln ändrades under Karl XI:s tid till kanslipresident.
Under frihetstiden var kansliet delat i olika expeditioner, bland annat en utrikesexpedition. Dessa kan ses som föregångare till departementen. Chef för respektive expedition var en statssekreterare. Kanslipresidenten var chef för kansliet. Under frihetstiden stärktes hans makt ytterligare. En av de mer kända innehavarna av posten är Arvid Horn.
Kabinettet
Gustav III genomförde omfattande förändringar av den centrala utrikesförvaltningen. Kungen övertog själv ledningen av utrikespolitiken och kom i praktiken att fungera som sin egen utrikesminister. De utrikes ärendena handlades inom kanslipresidentens kontor, vilket fick en allt mer självständig ställning direkt under kungen. Det var detta kontor som 1791 slutligen bröts ut ur kansliet och fick namnet Konungens kabinett för den utrikes brevväxlingen. Kabinettet ställdes under ledning av en kabinettssekreterare. Den förste kabinettssekreteraren av denna post hette Aron Isak Silfversparre.
Med 1809 års regeringsform infördes ett nytt statsskick, som byggde på maktbalans. Kungen fick vid sin sida ett statsråd, vari bland annat ingick en utrikesstatsminister. Den förste var Lars von Engeström. Betecknande för den vikt kungen tillmätte utrikesfrågorna var att dessa föredrogs särskilt av utrikesministern med endast ett annat statsråd närvarande. Men också i detta nya samhällssystem behandlades utrikesärendena i kabinettet. Det bevarade i stort sett både organisation och verksamhetsform från den gustavianska tiden.
Departementet
Departementalreformen 1840 innebar för UD i praktiken enbart att kabinettet bytte namn till Utrikesdepartementet. I huvudsak bevarade det sin gamla ställning och sin organisation. Den viktiga förändringen var att utrikesstatsministern blev chef för departementet. Kabinettssekreteraren blev högste tjänsteman. Med reformen 1876 ändrades statsrådet så att vi fick en statsminister och chefen för UD fick sin nuvarande titel utrikesminister. Den förste "riktiga" ministern för utrikes ärenden var Carl Hochschild.
UD organiseras
År 1858 delades Utrikesdepartementet funktionellt in i fyra avdelningar: politiska, handels-, konsulats- och kamerala avdelningarna. Efter upplösningen av unionen med Norge ändrades organisationen 1906 (då UD flyttade in i Arvfurstens palats, och den politiska avdelningen avskaffades under ett antal år som sträckte sig bland annat över första världskriget. Detta försvårade en redan i och för sig besvärlig situation som kriget framkallat och erfarenheterna togs tillvara i nya organisationsförändringar 1919 och 1928. Det funktionella betraktelsesättet blev gällande i Sverige (medan i andra länder regional organisation, så kallade deskar, kunde förekomma) och departementet fick nu fyra avdelningar: politiska, rätts-, handels- och personalavdelning.
Ett intressant tillskott från 1910-talet var pressbyrån, som markerade den vikt man började tillmäta relationerna till främst tidningar. Sin nuvarande utformning fick pressbyrån i stort sett 1938. Personalavdelningen omorganiserades 1963 och bytte namn till administrativa avdelningen. Samtidigt fick den en central förvaltningsfunktion för utlandsmyndigheterna. Den största förändringen under slutet av 1960-talet var handelsavdelningens sammankoppling med handelsdepartementet och biståndsavdelningens tillkomst i UD 1970. I samband med handelsdepartementets nedläggning 1982 skapades på nytt en utrikeshandelsavdelning på UD.
Under 1996 genomgick Utrikesdepartementet sin största omorganisation sedan 1858. Då avskaffades den funktionella uppdelningen i en politisk avdelning, en biståndsavdelning och en handelsavdelning. I stället genomfördes en blandad så kallad desk- och funktionsorganisation. Nu finns särskilda enheter för Afrika, Amerika, Asien och Europa, etc.
För närvarande (2005) finns tre statsråd i Utrikesdepartementet: utrikesministern Laila Freivalds, biståndsministern Carin Jämtin och migrationsministern Barbro Holmberg.
Utlandsrepresentationen växer fram
När Sverige etablerade sig som en europeisk stormakt från början av 1600-talet uppkom alltmer behovet av en diplomatisk representation i utlandet. Det skedde vanligen genom speciella uppdrag till exempel i samband med freds- och förbundsförhandlingar. Men så småningom växte det också fram fasta beskickningar. Den första var ambassaden i Haag som tillkom 1616. På den tiden var det vanligt att man också utnyttjade andra länders representanter som företrädare. Den mest kände är den holländske rättslärde Hugo Grotius, som på 1630- och 1640-talen företrädde Sverige i Paris.
Under frihetstiden och gustavianska tiden fick utlandsrepresentationen allt fastare former. Man närmade sig mer och mer en verklig diplomatisk karriär. Alltjämt uppfattades dock de diplomatiska tjänsterna som tillfälliga uppdrag. Om en diplomat hemkallades och inte hade någon ordinarie tjänst hemma, fick han s.k. rappelltraktamente.
En fast reglerad diplomatisk karriär och kontinuerlig representation på beskickningar utomlands blev det först under 1800-talet. Ett ökat internationellt utbyte tillsammans med det faktum att beskickningarna fick nya arbetsuppgifter gjorde det nödvändigt att bygga ut och förstärka den diplomatiska representationen.
Bort från bara politik
Fram till 1800-talets mitt hade beskickningarna i huvudsak endast ägnat sig åt politik, det vill säga att förhandla om förbund och fred, att motarbeta motståndares intressen samt att bedriva allmän kunskapande verksamhet.
Vid mitten av 1800-talet införlivades det så kallade konsulatsväsendet i utrikesförvaltningen. Därmed följde i betydande utsträckning handelspolitiska och kommersiella ärenden, som förut hade handlagts av Kommerskollegium och konsulaten.
Svenskarnas allt tätare resor och bosättning utomlands återspeglas också i ett ökat antal juridiska ärenden.
Under 1900-talet har uppgiften att sprida information om Sverige och svenska förhållanden till en allt bredare utlandspublik fått stadigt ökad betydelse.
Den svenska biståndspolitiken byggdes ut från början av 1960-talet. Från början var biståndskontoren helt självständiga utlandsmyndigheter. Därefter har det skett en utveckling som i dag lett fram till att de är integrerade i biståndsambassaderna.
Sveriges utlandsrepresentation var länge helt koncentrerad till Europa. Beskickningen i Washington tillkom vid 1800-talets början, den i Tokyo ett sekel senare. Utbyggnaden av representationsnätet i transoceana länder började först efter andra världskriget och tog sedan ytterligare fart.
Se även
- Utrikesminister
- Biståndsminister
- Migrationsminister
- Arvfurstens palats
Externa länkar
- [http://www.ud.se/ Utrikesdepartementet]
Kategori:Svenska departement
Barbro Holmberg
Barbro Holmberg (f. Holmström), född 1952 i Stensele, Västerbottens län, politiker (socialdemokrat); generaldirektör för Migrationsverket 2003, statsråd i utrikesdepartementet (migrationsminister) från 2003. Mor till Elin Nordegren. Svärmor till Tiger Woods.
Holmberg, Barbro
Holmberg, Barbro
Carin Jämtin
Carin Jämtin, född 3 augusti 1964 i Stockholm, politiker (socialdemokrat); statsråd i utrikesdepartementet från 2003, biståndsminister.
Externa länkar
- [http://www.regeringen.se/sb/d/1252 Regeringen - Carin Jämtin]
Jämtin, Carin
Jämtin, Carin
Jämtin, Carin
Thomas Bodström
Thomas Lennart Bodström, född 9 april 1962 i Uppsala, Uppsala län, svensk socialdemokratisk politiker, jurist, allsvensk fotbollsspelare 1987-89, justitieminister sedan 11 oktober 2000.
Gift med Helén, mellanstadielärare, med vilken han har fyra barn. Son till f.d. utrikesministern Lennart Bodström.
Biografi
Thomas Bodström föddes i Uppsala. Under studierna försörje han sig som fotbollsspelare, bl.a. som allsvensk mittback i AIK 1987-89. 1990 avlade han jur. kand.-examen vid Stockholms universitet. Därefter började han arbeta som biträdande jurist vid Sju advokater i Stockholm. 1996 var han med och startade Stockholms advokatbyrå, där han arbetade fram till oktober 2000. Mest känd för den stora publiken blev Bodström när han företrädde de anhöriga till offren vid brandrättegången i Göteborg. Han har även suttit i styrelsen för Svenska UNICEF, Advokatsamfundet och Advokater utan gränser.
Efter Laila Freivalds plötsliga avhopp utsågs han till ny justitieminister av statsminister Göran Persson den 11 oktober 2000. Samma dag som han tackade ja till posten ansökte han om medlemskap i Socialdemokraterna.
Vid valet 2002 blev han invald i riksdagen. Detta var dock enbart formellt, då platsen genast togs över av en ersättare.
Bibliografi
- (2004) 700 dagar i Rosenbad
Externa länkar
- [http://www.regeringen.se/sb/d/1312 Presentation på Regeringskansliets webbplats]
Bodström, Thomas
Bodström, Thomas
Bodström, Thomas
Bodström, Thomas
Bodström, Thomas
Jens Orback
Jens Orback, född 21 april 1959, politiker (socialdemokrat), civilekonom och journalist. Konsultativt statsråd vid justitiedepartementet med ansvar inom demokrati-, storstads-, integrations- och jämställdhetsfrågor, sedan 21 oktober 2004. Sambo med Erica Jonvallen, gymnasielärare, och far till tre barn.
Biografi
Jens Orback är född och uppvuxen på Södermalm i Stockholm. Mellan åren 1980 och 1981 studerade han internationella relationer och engelska i USA. 1981-1985 utbildade han sig till civilekonom på Stockholms universitet, med inriktning mot nationalekonomi.
Efter examen började han arbeta på finansdepartementet under Kjell-Olof Feldt, som departementssekreterare på internationella avdelningen. Han engagerade sig tidigt inom SSU (Socialdemokratiska Ungdomsförbundet), och blev 1986 ordförande i SSU:s innerstadskrets.
I början av 90-talet startade han en ny karriär som journalist, bl a som reporter på riksradions samhällsmagasin Kanalen, innan han 1991 blev programledare för aktualitetsmagasinet Striptease på SVT. Han har också varit programledare för Inte bara Orback och Föräldratid.
Vid sidan om arbetet som journalist arbetade han med jämställdhetsfrågor i regeringens Pappadelegation 1993-94, och i regeringens Jämställdhetsdelegation 1995-96.
2002 blev han ordförande för stadsdelsnämnden Maria-Gamla Stan i Stockholm. Den 21 oktober 2004 utnämndes han till konsultativt statsråd vid justitiedepartementet med ansvar inom demokrati-, storstads-, integrations- och jämställdhetsfrågor.
Utnämningen av Orback som ny jämställdhetsminister möttes genast av hård kritik. Den 4 november skrev 16 debattörer inom Orbacks sakområden en artikel på Aftonbladets debattsida, där de beskrev utnämningen av honom som ett stort bakslag för jämställdhet, integration, demokrati- och storstadsfrågor samt ett tydligt uttryck för statsminister Göran Perssons "problematiska syn på demokrati".
I en radiointervju med Ekot kort därefter förklarade Orback att han inte har några fördomar mot homosexuella med orden: "Jag hade också en härlig syster till min mormor i Kanada som levde med en häst. Jag tyckte det var underbart. Låt människor leva med vem de vill, hur som helst. Jag har inga synpunkter". Uttalandet fick genast hårt kritik från homosexuella företrädare och Orback tvingades be om ursäkt. Han betonade dock att han inte menade uttalandet som ett jämställande mellan homosexualitet och tidelag.
Externa länkar
- [http://www.svd.se/dynamiskt/inrikes/did_8329405.asp SvD: Tre nya namn i Perssons lag] (2004-10-21)
- [http://www.aftonbladet.se/vss/nyheter/story/0,2789,550673,00.html Aftonbladet: Jämställdhet - nytt jobb för tv-kändisen] (2004-10-22)
- [http://www.aftonbladet.se/vss/nyheter/story/0,2789,551077,00.html Aftonbladet chatt] (2004-10-22)
- [http://www.aftonbladet.se/vss/debatt/story/0,2789,556486,00.html Aftonbladet debatt: Orbacks idéer är skrämmande] (2004-11-04)
- [http://www.sr.se/ekot/arkiv.asp?DagensDatum=2004-11-14&Artikel=503738 Ekot: Ministerns släkting levde med en häst] (2004-11-14)
- [http://www.svd.se/dynamiskt/inrikes/did_8551244.asp SvD: Hård kritik mot Jens Orback] (2004-11-15)
- [http://www.svd.se/dynamiskt/inrikes/did_8551694.asp SvD: Analys - Orback och hästen] (2004-11-15)
Orback, Jens
Orback, Jens
Orback, Jens
SocialdepartementetSocialdepartementet är ett departement under Sveriges regering som sköter bland annat social omsorg, vårdfrågor och folkhälsofrågor.
Myndigheter
Den största enheten under Socialdepartamentet (sorterat efter kostnader) är Försäkringskassan, med årliga kostnader över 15 % av BNP och 16 000 medarbetare. Denna myndighet har hand om ekonomiska aspekter av familjepolitik, samt ekonomisk trygghet vid sjukdom, handikapp och ålderdom.
- Barnombudsmannen (BO)
- Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap (FAS)
- Försäkringskassan (FK)
- Handikappombudsmannen (HO)
- Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd (HSAN)
- Högerpuff handikapp
- Läkemedelsförmånsnämnden (LFN)
- Läkemedelsverket (LV, eller Medical Products Agency (MPA))
- Myndigheten för internationella adoptionsfrågor (MIA).
- Premiepensionsmyndigheten (PPM)
- Smittskyddsinstitutet (SMI)
- Socialstyrelsen (Sos)
- Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU).
- Statens folkhälsoinstitut (FHI)
- Statens institut för särskilt utbildningsstöd (Sisus)
- Statens institutionsstyrelse (SiS)
Kommitéer
- Alkoholkommittén
- Mobilisering mot narkotika
Institut
- Hjälpmedelsinstitutet (HI).
Ministrar vid departementet
- Berit Andnor, socialminister (2004-, departementschef)
- Morgan Johansson, Folkhälso- och socialtjänstminister (2002-)
- Ylva Johansson, vård- och äldreomsorgsminister (2004-)
Referenser
- [http://www.fk.se/omfk/ Försäkringskassan - Om Försäkringskassan]
Externa länkar
- [http://www.regeringen.se/sb/d/1474 Regeringen - Socialdepartementet]
Kategori:Svenska departement
Morgan Johansson
Morgan Johansson, född 14 maj 1970 i Höganäs, Skåne läns södra, är en socialdemokratisk politiker. Han är riksdagsledamot sedan 1998 och folkhälsominister sedan 2002. Han blev fil kand 1993. Han var ledarskribent vid Arbetet Nyheterna 1994-97 och politiskt sakkunnig vid statsrådsberedningen 1997-98.
Johansson, Morgan
Johansson, Morgan
Johansson, Morgan
Johansson, Morgan
Johansson, Morgan
Johansson, Morgan
Ylva JohanssonYlva Johansson, född 13 februari 1964 i Huddinge, Stockholms län, är en svensk politiker (socialdemokrat, tidigare vänsterpartist).
Ylva Johansson var riksdagsledamot för Vänsterpartiet kommunisterna 1988-1991. För Socialdemokraterna har hon varit konsultativt statsråd (skolminister) 1994-1998 och är vård- och äldreomsorgsminister sedan 2004. Hon är gift med Erik Åsbrink och har tre barn och tre styvbarn. Tidigare var Ylva Johansson gift med Bo Hammar. Hon var ordförande för nätverket Vänster för Europa från april till augusti 2004.
Extern länk:
- [http://www.regeringen.se/sb/d/4327 Regeringen - Ylva Johansson]
Johansson, Ylva
Johansson, Ylva
Johansson, Ylva
Johansson, Ylva
Johansson, Ylva Keyboard percussionTuned percussion is a term meant to differentiate certain percussion instruments that are meant to produce a definite pitch from the myriad others that are not. See Untuned percussion.
The following instruments are collectively known as tuned percussion or keyboard percussion, or sometimes, mallet percussion:
- marimba
- xylophone
- vibraphone
- tubular bells ("chimes" in the U.S.)
- crotales
- metallophone
- steel drums
Lesser known tuned percussion instruments include:
- marimbaphone
- xylorimba
The name implies that these instruments have a definite pitch. They are rarely retuned, as they usually hold their pitch well over many years, and retuning is a difficult operation involving shaving off or adding material to the bars of the instrument.
The term tuned percussion is also used to refer to the wider class of all percussion instruments which produce a definite pitch. These include:
- timpani
- rototoms
These instruments are membranophones, and are also expected to produce a particular tone, or note, that is discernable by the human ear, hense the term, "tuned percussion."
Strictly speaking, the piano and the celesta are also tuned percussion instruments, because of the fact that their sound is produced by percussive means. However, they are more commonly classified separately as keyboard instruments.
free poker hotels in Krakow firma luxury hotel prague online slots
|
|
|
|
|
