:: wikimiki.org ::

Sylvia Sidney

Sylvia Sidney

Sylvia Sidney (eg. Sophia Kosow), född 8 augusti 1910 i Bronx, New York, USA, död 1 juli 1999 (strupcancer); amerikansk skådespelerska. Dotter till judisk-ryska invandrare. Hon gick på teaterskola och scendebuterade 16 år gammal, och fick nästan omgående stora roller på Broadway. Filmdebut 1929 i Thru Different Eyes. Med sitt näpna, hjärtformade ansikte, darrande underläpp och stora sorgsna ögon passade hon utmärkt i roller som förtryckt arbetarklass-flicka i dramer från depressionstiden. Sidney lämande filmen i mitten på 1950-talet och var enbart verksam på scenen. Hon gjorde come back 1973 i Önskningar och drömmar, för vilken hon nominerades till en Oscar.

Filmer (urval)

- 1929 - Thru Different Eyes
- 1931 - En amerikansk tragedi
- 1936 - Sabotage
- 1937 - Man lever bara en gång
- 1938 - I skyskrapornas skugga
- 1952 - Samhällets olycksbarn
- 1973 - Önskningar och drömmar
- 1975 - Demonen
- 1992 - Ge kärleken en chans Kategori:Amerikanska skådespelare

8 augusti

Dagens namn

- Silvia, Sylvia

Äldre namnsdagar:

- tidigare: Cyriacus
- 1901: Sylvia
- 1986: Sylvia, Silja och Silvia.
- 1993: Silvia, Sylvia. (Silja utgår ur almanackan)
- 2001: Silvia, Sylvia

Helgdagar m.m.

- Drottningens namnsdag, flaggdag

Händelser

- 1627 - Slaget vid Dirschau mellan svenska och polska trupper.
- 1674 - Slaget vid Seneffe mellan å ena sidan franska och å andra sidan nederländska, österrikiska och spanska trupper.
- 1945 – Nagasaki träffas av den andra atombomben i krig. 60-80 000 invånare omkommer och ca 20 000 skadas
- 1951 - Segrarmakterna sluter fred med Japan.
- 1963 - Det stora tågrånet i England genomförs.
- 1974 - USA:s president Richard Nixon avgår till följd av Watergateaffären.
- 1987 - Amerikanskan Lynne Cox blir först med att simma över Berings sund.
- 1990 - Saddam Hussein förklarar Kuwait som Iraks nittonde provins.
- 1993 - Ett JAS 39 Gripen kraschar vid en flyguppvisning under vattenfestivalen.

Födda

- 1624 - Sten Nilsson Bielke, svensk amiral och riksskattmästare.
- 1788 - William Henry Sleeman, brittisk militär (överste) och kolonialtjänsteman i Indien.
- 1807 - Emilie Flygare-Carlén, svensk författare.
- 1857 - Henry Fairfield Osborn, amerikansk paleontolog och geolog.
- 1875 - David Knudsen, norsk skådespelare.
- 1879
- Robert Holbrook Smith, amerikansk läkare, en av grundarna av Anonyma Alkoholister.
- Emiliano Zapata, mexikansk bonderevolutionär.
- 1881 - Ewald Georg von Kleist, tysk generalfältmarskalk.
- 1884 - Sara Teasdale, amerikansk poet och kulturpersonlighet.
- 1891 - Karl Jonsson, svensk kamrer, inspicient, ateljékamrer vid Svensk Filmindustri.
- 1900 - Tor Bergström, svensk sångtextförfattare, manusförfattare och kompositör.
- 1901 - Ernest Lawrence, amerikansk fysiker, nobelpristagare 1939.
- 1910 - Sylvia Sidney, amerikansk skådespelare.
- 1911 - Else Jarlbak, dansk skådespelare.
- 1912 - Ilse-Nore Tromm, svensk skådespelare.
- 1916 - Stig Rybrant, svensk musiker (piano), kapellmästare, musikarrangör och kompositör.
- 1923 - Esther Williams, amerikansk skådespelare.
- 1930 - Lars Björkman, svensk författare och manusförfattare.
- 1933 - Anders Nyström, svensk skådespelare.
- 1937
- Dustin Hoffman, amerikansk skådespelare.
- Kerstin-Maria Stalin, svensk riksdagsledamot (miljöpartist).
- Cornelis Vreeswijk, nederländsk-svensk trubadur.
- 1944
- John Holmes, amerikansk porrskådespelare.
- Per Lysander, svensk filmkonsulent, manusförfattare, teaterchef och rektor.
- Peter Weir, australisk regissör.
- 1951 - Louis van Gaal, nederländsk fotbollsmanager i bl.a. Barcelona FC och Ajax, Amsterdam.
- 1952 - Jostein Gaarder, norsk författare och manusförfattare.
- 1954 - Richard Sseruwagi, svensk skådespelare och sångare.
- 1961 - The Edge, eg. David Howell Evans, irländsk musiker, gitarrist i U2.
- 1970 - Björn Rosenström, svensk låtskrivare och trubadur.
- 1972 - Masahiro Nakai, japansk musiker, medlem i popbandet SMAP.
- 1974 - Andy Priaulx, brittisk racerförare.
- 1978 - Louis Saha, fransk fotbollsspelare.
- 1981 - Bradley McIntosh, brittisk musiker.

Avlidna

- 869 - Lothar II, frankisk kung.
- 1646 - Johannes Rudbeckius.
- 1827 - George Canning, brittisk politiker, premiärminister april-augusti 1827.
- 1828 - Carl Peter Thunberg, svensk botaniker.
- 1902 - James Tissot, fransk målare och illustratör.
- 1933 - Adolf Loos, österrikisk arkitekt och konstkritiker.
- 1944
- Albrect von Hagen, tysk kapten, motståndskämpe, avrättad.
- Paul von Hase, tysk generallöjtnant, motståndskämpe, avrättad.
- Erich Hoepner, tysk generalöverste, motståndskämpe, avrättad.
- Friedrich Klausing, tysk kapten, motståndskämpe, avrättad.
- Helmuth Stieff, tysk generalmajor, motståndskämpe, avrättad.
- 1950 - Nikolaj Mjaskovskij, rysk kompositör.
- 1959 - Harry Roeck-Hansen, svensk skådespelare och teaterdirektör.
- 1965 - Shirley Jackson, amerikansk författare.
- 1973 - Vilhelm Moberg, svensk författare.
- 1975
- Julian "Cannonball" Adderley, amerikansk jazzsaxofonist (altsax).
- Sune Almkvist, svensk bandyspelare.
- 1986 - Margit Andelius, svensk skådespelare.
- 2004 - Fay Wray, kanadensisk-amerikansk skådespelare.
- 2005 - Barbara Bel Geddes, amerikansk skådespelare (TV-serien Dallas)

Se även

7 augusti - 9 augusti - 8 juli - 8 september -- lista över alla datum januari, februari, mars, april, maj, juni, juli, augusti, september, oktober, november, december 222 ja:8月8日 ko:8월 8일 ms:8 Ogos simple:August 8 th:8 สิงหาคม

1910

Händelser

- 1 januari - Tidaholms stadsprivilegium börjar gälla.
- 5 januari - Före detta kyparen Alfred Ander rånmördar en kassörska på växelkontoret i Stockholm.
- 9 januari - Värmlänningarne, den första svenska långfilmen, har premiär.
- 23 januari - Svenska Kommunalarbetareförbundet bildas.
- 31 januari - Ulrich Salchow vinner VM i konståkning för nionde gången.
- 9 februari - Så gott som all svensk sprittillverkning samlas i ett bolag: Reymersholms gamla spritförädlings AB.
- 15 februari - LM Ericsson har nu installerat en telefoncentral i Paris.
- 23 februari - Förslag om utredning av totalt rusdrycksförbud faller i den svenska riksdagen.
- 2 mars - Turbinerna i Trollhätte kraftverk startas.
- 7 mars - Första etappen av linbanan i Åre invigs.
- 15 mars - Hjalmar Bergmans roman Hans nåds testamente utkommer.
- 7 april - Hinke Bergegren håller föredraget Kärlek utan barn och döms därför till fängelse.
- 8 april - Den första svenskbyggda flygmaskinen visas på stadshotellet i Landskrona.
- 11 april - Karolinska förbundet bildas av försvarsvänliga historiker, för att främja forskningen och öka kännedomen om Karl XII:s tid.
- 29 april
- Strindbergsfejden utbryter. August Strindberg angriper 1890-talsförfattarna, särskilt Verner von Heidenstam och förlöjligar Sven Hedin. Han kritiserar också kungamakten, byråkratin, Svenska akademien och kyrkan. Han får mothugg av de konservativa, men stöds av arbetarrörelsen. C:a 300 debattörer skriver under 16 månader 465 inlägg och fejden leder till förändrade relationer mellan liberaler och socialister.
- Svenska sällskapet för rashygien bildas.
- 1 maj - The National Association for the Advancement of Colored People (N.A.A.C.P.) bildas i New York. Organisationen blir en föregångare i kampen för de svartas mänskliga rättigheter i USA.
- 31 maj - Sydafrikanska Unionen proklameras. Unionen består av Kapkolonin, Natal, Transvaal och Oranjefristaten. I det första valet vinner South African Party över Unionspartiet, och boergeneralen Louis Botha blir premiärminister.
- 27 juni - Sveriges Arbetares Centralorganisation (SAC) bildas av syndikalistiska utbrytare ur LO, eftersom dessa är missnöjda med LO efter storstrejken.
- 2 juli - Den svenska riksdagen antar Lex Hinke om förbud för information om preventivmedel.
- 12 juli - En svensk expedition landstiger på Spetsbergen, för att annektera en del av ön för svensk räkning, eftersom man vill utvinna kol där.
- 17 juli - Den danske flygaren Svendsen blir den förste att flyga över Öresund, från Köpenhamn till Malmö.
- 16 augusti - Man gör den svenska annekteringen på Spetsbergen officiell, genom att uppsätta en ny "annekteringsskylt", varefter expeditionen ger sig av hemåt.
- 17 augusti - Alfred Ander döms för rånmord till döden, vilket blir den sista dödsdomen, som utfärdas i Sverige.
- 22 augusti - Japan annekterar Korea och döper landet till Cho-sen.
- 24 augusti - Flygbaronen Carl Cederström lyckas i sitt andra försök att flyga över Öresund. Första försöket den 7 juli misslyckades på grund av kylarkrångel.
- 4 september - Andra Internationalen håller kongress i Malmö.
- 18 september - Carl Cederström företar sin första flygning över Gärdet i Stockholm.
- 5 oktober - Revolution i Portugal igångsatt av armén och flottan. Kung Manuel II tvingas fly till Storbritannien. En republik proklameras med författaren Theophilo Braga som landets första president.
- 15 oktober - Ernst Rolf skivdebuterar i Stockholm, då han sjunger in tre titlar och tjänar 75 kronor. Titlarna ges ut året därpå som tre enkelsidiga plattor.
- 10 november - Konglig Elektrosektionen vid KTH bildas vid ett konstituerande möte kl 19:15.
- 18 november - Hundratals kvinnor demonstrerar utanför parlamentet i London i protest mot att premiärminister Herbert Asquith avvisat ett förslag som förordar kvinnlig rösträtt. Några av kvinnorna med suffragettledaren Emmeline Pankhurst i spetsen försöker bryta sig in i parlamentet men stoppas av polis. Demonstrationen urartar i kravaller över 100 kvinnor arresteras och misshandlas brutalt av polisen. Händelsen har gått till historien som Svarta Fredagen.
- 23 november - Den sista avrättningen i Sverige verkställs då Alfred Ander (dömd den 17 augusti) avrättas med giljotin (enda gången sådan användes i Sverige) på Långholmen i Stockholm. Avrättningen utförs av A. G. Dalman, Sveriges siste skarprättare.
- 3 december - Det första barn- och ungdomsbiblioteket öppnar i Stockholm på privat initativ.
- 9 december - De svenska prästernas tionde avskaffas.
- Sveriges första kvinnliga stadsfullmäktigeledamot, socialdemokraten Gertrud Månsson, väljs i Stockholm.
- Gideon Sundbäck, svensk bosatt i USA, får patent på blixtlåset.
- De svenska bankerna börjar organisera sina emissioner i emissionsbolag.
- Den svenske generalstabschefen överlägger med sin tyska motsvarighet i Berlin.

Födda

- 5 januari - Jack Lovelock, nyzeeländsk läkare och idrottsman.
- 11 januari - Trygve Bratteli, norsk regeringschef.
- 18 januari - Roland Svensson, svensk författare och konstnär.
- 20 januari - Åke Söderblom, svensk skådespelare.
- 23 januari - Django Reinhardt, belgisk-fransk jazzgitarrist.
- 28 januari - Adina Mandlová, tjeckisk skådespelare.
- 30 januari - C. Subramaniam, indisk politiker.
- 8 februari - Stig Järrel, svensk skådespelare.
- 9 februari
- Gun Adler, svensk skådespelare.
- Jacques Monod, fransk biokemist, nobelpristagare.
- 16 februari - Börje Larsson, svensk regissör, manusförfattare, sångtextförfattare och skådespelare.
- 17 februari - Walter Sarmell, svensk skådespelare och inspicient.
- 19 februari - Sten Frykberg, svensk dirigent och kompositör.
- 24 februari - Marianne Löfgren, svensk skådespelare.
- 26 februari - Nils Gustafsson, svensk kyrkoherde och skådespelare.
- 1 mars - David Niven, brittisk skådespelare.
- 6 mars - Arthur Österwall, svensk orkesterledare, kompositör, vokalist och musiker (kontrabas).
- 8 mars - Claire Trevor, amerikansk skådespelare.
- 11 mars - Jacinta Marto, portugisiskt helgon.
- 14 mars - Torvald Gahlin, svensk skämttecknare.
- 20 mars - Greta Bjerke, svensk sångerska och skådespelare.
- 23 mars - Akira Kurosawa, japansk filmregissör.
- 24 mars - Richard Conte, amerikansk skådespelare.
- 28 mars - Ingrid, svensk prinsessa.
- 6 april - Gudrun Brost, svensk skådespelerska.
- 11 april - Karl Vennberg, svensk författare.
- 12 april - Ramaswamy Venkataraman, Indiens president 1987-1992.
- 23 april - Simone Simon, fransk skådespelerska.
- 26 april - Erland von Koch, svensk kompositör.
- 7 maj - Arne Geijer, svensk LO-ordförande.
- 19 maj - Helge Hagerman, svensk skådespelare, vissångare, regissör, och producent.
- 23 maj
- Scatman Crothers, amerikansk skådespelare.
- Artie Shaw, amerikansk klarinettist och orkesterledare.
- 24 maj - Gunnar Ekwall, svensk skådespelare.
- 25 maj - Lars Seligman, svensk skådespelare.
- 26 maj - Imi Lichtenfeld, israeilisk militär.
- 1 juni - Leonard Landgren, svensk kompositör, musiker (trumpet, piano, dragspel) och kapellmästare.
- 3 juni - Paulette Goddard, amerikansk skådespelerska.
- 11 juni - Jacques-Yves Coustaeu, fransk oceanograf.
- 14 juni - Harry Brandelius, svensk vis- och populärsångare.
- 22 juni
- Peter Pears, brittisk tenor.
- Konrad Zuse, tysk konstruktör av den första fungerande datorn.
- 23 juni
- Jean Anouilh, fransk författare.
- Gordon B. Hinckley, president (profet) för Jesu kristi kyrka av sista dagars heliga.
- 7 juli - Olle Björling, svensk musiker (saxofon).
- 11 juli - Ludwig Stumpfegger, tysk SS-läkare; Adolf Hitlers personlige kirurg 1944-1945.
- 15 juli - Ronald Binge, brittisk kompositör och textförfattare.
- 16 juli - Olle Janson, svensk skådespelare.
- 1 augusti
- Erik Lönnroth, svensk historiker, ledamot av Svenska Akademien 1962-2002.
- Gerda Taro, tysk journalist och krigsfotograf.
- 5 augusti - Erik Lindegren, svensk författare.
- 6 augusti - Charles Crichton, brittisk filmregissör.
- 9 augusti - Robert van Gulik, holländsk deckarförfattare, doktor i sinologi och diplomat.
- 15 augusti - Signe Hasso, svensk-amerikansk skådespelerska.
- 28 augusti - Moder Teresa, katolsk nunna. Mottagare av Nobels fredspris.
- 3 september - Maurice Papon, fransk krigsförbrytare i Vichy-regeringen.
- 8 september - Jean-Louis Barrault, fransk skådespelare.
- 11 september - Carin Lundquist, svensk skådespelare.
- 14 september - Lasse Dahlqvist, svensk kompositör, vissångare och skådespelare.
- 16 september - Erich Kempka, Hitlers personlige chaufför från 1936.
- 26 september - Gösta Bernhard, svensk skådespelare.
- 28 september - Albert Christiansen, svensk barnskådespelare och ingenjör.
- 1 oktober - Bonnie Elizabeth Parker, amerikansk bankrånare.
- 12 oktober - Luise Rainer, österrikisk skådespelare.
- 13 oktober - Claes Gill, norsk skådespelare.
- 19 oktober - Subramanyan Chandrasekhar, indisk astrofysiker, nobelpristagare.
- 21 oktober - Birger Lundquist, svensk tecknare.
- 27 oktober - Jack Carson, amerikansk skådespelare.
- 5 november - Else Heiberg, norsk skådespelare.
- 6 november - Erik Ode, tysk skådespelare.
- 26 november - Cyril Cusack, irländsk skådespelare.
- 8 december - Arne Nyberg, svensk skådespelare.
- 10 december - Tore Westlund, svensk musiker (klarinett och saxofon).
- 13 december - Van Heflin, amerikansk skådespelare.
- 15 december - John A. Hammond, amerikansk musikproducent på skivbolaget CBS.
- 19 december - Jean Genet, fransk författare.
- 27 december - Karl-Erik Alberts, svensk filmfotograf och kortfilmsregissör.
- 29 december - Ruth Hall, amerikansk skådespelare.

Avlidna

- Februari - Martin Ekenberg, svensk ingenjör, uppfinnare av den första brevbomben.
- 9 mars - Fredrik von Otter, svensk politiker, friherre och sjömilitär, statsminister 1900-1902.
- 21 april - Mark Twain, amerikansk författare.
- 26 april
- Bjørnstjerne Bjørnson, norsk diktare, nobelpristagare i litteratur 1903.
- Garretson Gibson, Liberias president 1900-1904.
- 6 maj - Edvard VII av England, kung av Storbritannien 1901-1910.
- 27 maj - Robert Koch, tysk bakteriolog nobelpristagare.
- 4 juli - Giovanni Schiaparelli, italiensk astronom.
- 13 augusti - Florence Nightingale, brittisk sjuksköterska.
- 20 november - Leo Tolstoj, rysk författare.
- 30 oktober – Henri Dunant, Röda Korsets grundare, nobelpristagare.
- 27 december - Egil Unander-Scharin, svensk industriman och affärsman.

Nobelpris

- Fysik - Johannes Diderik van der Waals, Nederländerna
- Kemi - Otto Wallach, Tyskland
- Medicin - Albrecht Kossel, Tyskland
- Litteratur - Paul Heyse, Tyskland
- Fred - Internationella fredsbyrån Kategori:Årtal Kategori:1910-talet ja:1910年 ko:1910년 ms:1910 simple:1910 th:พ.ศ. 2453

Bronx

Bronx är en stadsdel (borough) i nordöstra delarna av staden New York. Stadsdelen är uppkallad efter svensken Jonas Jonson Brunk som enligt traditionen var den förste att slå sig ned på platsen år 1639. Idag bor här mer än en miljon människor, i huvudsak puertorikaner och svarta.

Se även

- USA Kategori:New York Kategori:New York City

USA

: Material om USA finns samlat i USA-portalen. ---- USA, the United States of America, Amerikas förenta stater eller Förenta staterna, är en förbundsrepublik i centrala Nordamerika. Landet sträcker sig från Atlanten i öster till Stilla havet i väster, gränsar mot Kanada i norr och Mexiko i söder, och har en maritim gräns mot Ryssland i nordväst. Dessutom innehar man en samling territorier och besittningar runt hela världen. Landet är indelat i 50 olika delstater, som har ett visst lokalt självstyre enligt det federala systemet. En av dessa stater, Hawaii, är en ögrupp i Stilla havet, och hör således till Oceanien. Resterande 49 stater kallas kontinentala USA (continental US) och är belägna i Nordamerika. Mellan Kanada och Mexiko ligger "the lower 48", och den återstående amerikanska delstaten i Nordamerika, som heter Alaska, ligger i nordvästra Nordamerika och gränsar till Kanada. Staten grundades den 4 juli 1776 när 13 brittiska kolonier utropade sin självständighet. Året före hade stridigheter utbrutit mellan brittiska kolonialtrupper och självständighetsivrare i vad som kallas det amerikanska frihetskriget. I dagsläget är USA världens enda supermakt och står i en klass för sig själv vad det gäller ekonomiskt, politiskt, militärt och kulturellt inflytande. Till exempel kan det nämnas att landets militärbudget är större än de tio närmast största militärmakterna tillsammans (2003) och att dess BNP utgör 20% av världens totala BNP (2005).

Historia

Huvudartikel: USA:s historia Se även Nordamerikas historia. Den 19 april 1775 letade brittiska trupper efter en vapengömma och en lokal ledare i trakten av Boston, när de plötsligt hamnade i konflikt med en stor lokal milis. Britterna retirerade tillbaka till Boston och utsattes på vägen för flera krypskyttar. Denna konfrontation, som kom efter flera års eskalerande meningskiljaktigheter mellan det amerikanska kolonialstyret och det brittiska parlamentet, innebar början på den amerikanska revolutionen. Efter ett års krig utropade de 13 brittiska kolonierna sig självständiga och efter att man ingått en allians med Frankrike blev situationen ohållbar för britterna och ett fredsfördrag kunde slutas 1783. I fredsfördraget erkände Storbritannien sina gamla nordamerikanska koloniers självständighet. 1789 trädde den amerikanska konstitutionen i kraft och George Washington tillträdde som USA:s förste president. Landet slets i sin början mellan att hålla sig neutralt, stödja fransmännen som hade hjälpt dem till självständighet, eller stödja britterna som de trots allt delade språk och kultur med. 1812 hamnade dock USA i ett nytt krig med Storbritannien, orsakat av att den brittiska flottan hade inlett en blockad av franska hamnar, vilket störde den amerikanska handeln med Europa. Under 1800-talet skedde en mängd saker av stor betydelse; landet expanderade kraftigt västerut, flera krig utkämpades mot landets urinvånare (se indiankrigen), miljontals fattiga europeér emigrerade till USA, miljontals afrikanska slavar importerades till jordbruket i södern, och det amerikanska inbördeskriget bröt ut efter mitten av århundradet. Expansionen bestod av både krigföring och regelrätta köp av landområden från kolonialmakterna Storbritannien, Frankrike, Spanien och Ryssland. Texas som varit en självständig Republiken Texas från 1836 då man bröt sig fri från Mexico.Texas går med i USA 1845. 1846 - 1848 utkämpades ett krig mot Mexiko det så kallade Mexikanska kriget, vilket ledde till att Kalifornien, Nevada och Utah samt bitar av Arizona, Colorado, Wyoming och New Mexico erövrades. I väster köptes och erövrades indianernas marker, främst kring 1870-talet, vilka under denna tid sakta men säkert marginaliserades och i vissa fall utrotades, och vid århundradets slut var de överlevande stammarna infösta i reservat belägna på platser som inte ansågs ha något ekonomiskt värde. Samtidigt vällde europeiska immigranter in i landet. Mestadels var det fattiga från europeisk landsbygd och stad, vilka inte kunde livnära sig på de allt trängre markerna i sina hemländer. Många var även religiöst fritänkande som blev trakasserade i sina hemländer och andra var kriminella som emigrerade för att fly undan rättvisan. De största grupperna kom från Tyskland, Irland och Storbritannien. De blev väl omhändertagna i USA, som var i behov av jordbrukare för att odla upp de nyerövrade områdena, och arbetskraft i den snabbt växande industrin. Under 1800-talets första hälft blomstrade den amerikanska södern. I sydstaterna odlades bomull på jättelika plantager och man använde slavar som arbetskraft. Slavarna bestod av afrikaner som togs till fånga i sina hemländer och användes som billig arbetskraft för det slitsamma arbetet på bomullsfälten. Miljoner afrikaner kom till USA på det viset och idag utgör deras ättlingar c:a 12% av den totala amerikanska befolkningen. I nordstaterna växte däremot starka industrier fram. Sydstaternas odlingsekonomi och nordstaternas industri ledde till en klyfta som kulminerade i det amerikanska inbördeskriget 1861-1865. En viktig fråga i kriget var slaveriets vara eller icke vara, nordstaterna ville på sikt avskaffa det då det ej var lämpligt för industriarbete och därför att den etiska opinionen mot slaveriet växte, medan sydstaterna ville bevara det. Motsättningen ledde till att sydstaterna försökte bryta sig ur federationen, men blev besegrade av nordstaterna i det blodiga krig som krävde runt 650 000 liv. I slutet av 1800-talet hade USA blivit en av de ledande industrinationerna, mycket tack vare sin stora yta och sina ofantliga naturtillgångar. Under denna tid slog landets utrikespolitik in på ett imperiebyggande spår, vilket bland annat ledde till krig med Spanien 1898. USA valde dock till en början att stå utanför första världskriget, men gick med i kriget när en tysk ubåt sänkte en brittisk båt med amerikanska passagerare 1915 (Lusitania). Det amerikanska folket var efter kriget besviket över dess utgång, och opinionen krävde att politiken hädanefter skulle tvingas in på en mer isolationistisk linje. Den isolationistiska linjen ledde till att USA valde att stå utanför även andra världskriget. Man gick inte in i kriget förrän Japan 1941, utan att förklara krig, attackerade flottbasen Pearl Harbor på Hawaii. Efter andra världskriget drogs USA in i en långdragen konflikt med Sovjetunionen, kallad det kalla kriget. Konflikten ledde aldrig till öppet krig utan utkämpades främst på en industriell nivå där USA:s överlägsna industrikapacitet till sist knäckte Sovjetunionen i den rustningskamp som fördes. Kampen fördes dock även indirekt genom att de två nationerna gav stöd till konflikter inom och mellan andra länder. Sedan Sovjets fall är USA världens enda supermakt, vilket lett till att landet på ett mer aktivt sätt kunna påverka omvärlden. Bland annat genom att 2003 invadera Irak och avsätta dess diktator Saddam Hussein.

Styrelseskick och politik

Huvudartikel: USA:s politik

Federalism

USA är en federation (union) med ett republikanskt statsskick. Det innebär att de 50 delstaterna har ett visst självbestämmande, som generellt sett sträcker sig till angelägenheter som går att isolera inom delstatens gränser, och innefattar rättigheten att stifta lagar i de inre angelägenheterna så länge som lagarna inte bryter mot den federala konstitutionen.

Maktdelning på federal nivå

På den statliga nivån finns presidenten och dennes regering (ofta används ordet administration istället för regering - begränsat enbart till de personer som sitter i regeringen används uttrycket kabinett liksom i Storbritannien), kongressen (senaten och representanthuset) och högsta domstolen som grenar av den federala makten.

Rättsväsen

högsta domstolen USA:s konstitution (grundlag) stadgar makten hos politikerna, de lagstiftande och rättsväsendet. Grundlagen ger även folket rätt till yttrandefrihet, rätt att inneha vapen, religonsfrihet, rätt till rättegång med jury samt skydd mot grymma och ovanliga straff. De tre stora instutitionerna; kongressen, presidenten och Högsta domstolen förvalar och ser till att lagarna efterföljs. De övervakar också varandra för att förhindra brott inom regeringen och stärka demokratin. Kongressen, som består av Representanthuset och Senaten, är den lagstiftande instutitionen. Representantshuset består av 435 folkvalda medlemar kallade kongressmän/kvinnor. Befolkningsstorlek avgör hur många representanter varje delstat får. Senaten består av 100st senatorer. Varje delstat har två senatorer som väljs i perioder på sex år. De federala domstolarna i USA används endast när det är federala eller konstitutionella frågor. Landets högsta domstol består av 9st av presidenten utnämnda domare.

Militär

domare Av USA:s fem försvarsgrenar lyder fyra av dem under försvarsdepartementet. Dessa är armén, marinkåren, flottan samt flygvapnet. Kustbevakningen lyder under inrikessäkerhetsdepartementet. USA har världens i särklass största försvarsbudget (närmare 400 miljarder dollar), vilket utgör ca 50 % av världens totala försvarsutgifter. De har 1,4 miljoner aktiva trupper, vilket endast slås av Kinas 2,5 miljoner. USA:s är det enda land i världen som är kapabelt att utkämpa ett större krig utanför sina egna gränser. USA är också det land som har störst kärnvapenarsenal och det enda land som använt sina kärnvapen se Atombomberna över Hiroshima och Nagasaki. Presidenten är landets överbefälhavare.

Ekonomi

: Huvudartikel: USA:s ekonomi En kapitalistisk modell ligger till grund för det ekonomiska systemet i USA, där de arketypiska dragen historiskt varit en stadig tillväxt, låg arbetslöshet, låg inflation, en stor tjänstesektor, ett stort handelsunderskott, en stark dollar och en snabb teknisk utveckling. Den amerikanska ekonomin utgör navet för hela världsekonomin. Flera länder har sina valutor kopplade till dollarn (eller använder till och med den som sin egen valuta), de flesta råvaror handlas med dollar på den internationella marknaden, och börserna i USA ses globalt som en indikator på världsekonomins tillstånd.

Naturresurser

Det finns stora tillgångar av naturresurser i landet, bland annat guld, olja, kol och uran. Oljeproduktionen har dock sedan länge varit på nedgång, då produktionen hade sin topp på 1970-talet, (det vill säga hälften av den tillgängliga oljan var utvunnen) och landets ekonomi blir allt mer beroende av importerad olja. De stora stäpperna i centrala delar av landet är hem för gigantiska jordbruk, vilket gör USA till världens största producent av t.ex. majs, vete, socker och tobak.

Indutri

Även om USA:s tillverkningsindustri stadigt minskar finns det fortfarande stora producenter av bilar, flygplan och elektronik där. Den största sektorn i landets näringsliv är dock tjänstesektorn, som utgör runt 75% av arbetskraften.

Utrikeshandel

Landets största handelspartner är dess nordliga granne, Kanada. Andra viktiga handelspartners är Mexiko (se NAFTA) , EU, industrialiserade länder i Sydostasien (Japan, Kina och Sydkorea). USA har dock ett betydande underskott i handelsbalansen, vilket 2003 fortsatte att öka till 43,1 miljarder dollar trots den kraftiga försvagningen av dollarn som då skedde. En viktig faktor till det växande handelsunderksottet är det allt större behovet av importerad olja. Utöver det stora handelsunderskottet har den amerikanska ekonomin i nuläget problem med ett stort underskott i statsfinanserna. Landet hade i början av 2004 en statsskuld på 7 112 miljarder dollar, vilket ger en skuld på runt 24 000 dollar per invånare. Vilket kan jämföras med Sveriges som vid samma period utgjorde runt 17 000 dollar per person. Läget ser inte heller ut att förbättras under 2004 då ett rekordstort underskott i budgeten väntas. Men landet har år efter år lyckats jämna ut detta enorma underskott med hjälp av stora investeringar som görs i landet bland annat från Europa och Japan.

Geografi

Huvudartikel: USA:s geografi Utöver de 50 delstaterna lyder även följande områden direkt under den federala regeringen: Amerikanska Jungfruöarna, Amerikanska Samoa, District of Columbia, Guam och Puerto Rico. Då USA är världens 3:e största nation till ytan har den också ett starkt varierande landskap; från tempererade skogsmiljöer vid östkusten, mangroveskog i Florida, vida stäpper i de centrala delarna, det sumpiga Mississippideltat i söder till Klippiga bergens ökenlandskap i väster. Till detta kan även läggas de arktiska regionerna i Alaska och de vulkaniska öarna i Hawaii. Landet har alltså genom sin storlek ett ytterst skiftande landskap. Klimatet skiftar även det kraftigt, från fuktigt subtropiskt klimat i Florida till Alaskas isbitna tundra. De stora inre delarna av landet har har ett kontinentalt klimat med varma somrar och kalla vintrar. Vissa kustdelar av USA har även ett medelhavsklimat, isynnerhet Kalifornien.

Demografi

: Huvudartikel: USA:s befolkning USA:s befolkning En majoritet av de 290 miljoner invånarna är ättlingar till immigranter från Europa, varav det stora flertalet härstammar från Tyskland, England, Skottland, Irland och Italien. Många immigranter kom även från de nordiska och slaviska länderna. De invånare med franskt och spanskt ursprung immigrerade oftast från Franska Kanada respektive Mexiko och Syd-/Mellanamerika. Den latinamerikanska befolkningsgruppen som är den största minoritetsgruppen i landet och utgjorde 13,4% av befolkningen 2002 (38,6 miljoner människor) är också den snabbast växande gruppen, därför har det spanska språket också ökat i betydelse. År 2000 utgjordes runt 12% av befolkningen av afroamerikaner vilka nästan uteslutande härstammar från de afrikanska slavar som fördes till Amerika under 1700- och 1800-talet. Den tredje i storlek betydande befolkningsgruppen är de av asiatiskt ursprung, vilka utgör 3,6% av befolkningen och främst är koncentrerade till de västra delarna av landet. Ursprungsbefolkningen som levde i området innan den europeiska kolonisationen för idag en tynande tillvaro och utgör under 1% av befolkningen. USA:s fördelning över religionssamfund var 2001 följande; protestanter 52%, katoliker 24,5%, obundna 13,2%, judar 1,3% och övriga 0,5-0,3% (vilket bland annat innefattar muslimer, buddhister, ateister och hinduer). Anmärkningsvärt är att antalet människor som ser sig som kristna faller snabbt, från 86,2% 1990 till 76,5% 2001, många av dessa har istället gått över till nyandliga filosofier som inte kan anses vara religoner på samma sätt som till exempel kristendomen (dessa ingår i benämningen obundna i fördelningsstatistiken ovan). Landets sociala struktur är starkt splittrad med en stor del av landets tillgångar kontrollerade av en liten del av befolkningen och en växande fattig underklass. I relation till andra länder ligger dock den generella levnadsstandarden långt över världssnittet. 51% av hushållen hade år 2000 tillgång till en dator och 41% hade tillgång till Internet. Vidare ägde år 2002 67,9% av befolkningen sitt eget hem. USA har inget officiellt språk, vilket beror på att engelska har varit totalt dominerande, varför det ansetts att man ej behöver ett officiellt språk. I takt med att antalet spansktalande invandrare från Latinamerika, hispanics, ökade under andra hälften av 1900-talet, och dessa i motsats till tidigare invandrargrupper har valt att inte övergå till att prata engelska, så har kraven på att engelska skall införas som officiellt språk i USA ökat. Se även Svensk-Amerika.

Kultur

Den amerikanska kulturen har en stark påverkan på resten av världen, i synnerhet västvärlden. Musik , filmer och TV-serier exporteras i stor skala. Till exempel gick 62,5% av alla svenska biobesök till en amerikansk film år 2001, trots att de bara utgjorde 35,3% av alla filmer som gick upp på svenska biografer. Denna kulturella påverkan är dock relativt ny och kan spåras tillbaka till första hälften av 1900-talet, vid Hollywoods och ungdomskulturens framväxt. Innan dess sågs USA, i förhållande till Europa och Asien, som ett kulturellt efterblivet jordbruksland utan någon rik historisk grund. Den amerikanska livsstilen med snabbmat och högt beroende av motorfordon är också ett kulturellt drag som påverkat omvärlden.

Film

Huvudartikel: Amerikansk film Sedan 1920-talet har USA dominerat globala filmindustrin med ett brett utbud av filmer som varit både konstnärliga och tekniskt banbrytande. Detta har bidragit till att det i den amerikanska kulturen finns en ingrodd filmentusiasm som man inte kan hitta någon annanstans än kanske den andra stora filmnationen det vill säga Indien (se indisk film).

Television

Huvudartikel: Television i USA Televisionen är en viktig del av vardagen i USA. 99 procent av alla amerikanska hushåll har minst en tv-apparat och majoriteten av dem har fler än en. Den amerikanska televisionen domineras och präglas helt av kommersiella bolag och det har aldrig funnits en statligt styrd public service-kanal. De större amerikanska tv-kanalerna (och radiostationerna) är uppbyggda av så kallade "nätverk" (network), alltså ett övergripande företag som producerar program som sedan visas av regionala stationer med oberoende ägare. Den amerikanska tv-marknaden dominerades länge av National Broadcasting Company, American Broadcasting Company och Columbia Broadcasting System, men har från 1980-talet fått konkurrens från andra nätverk såsom Fox Broadcasting Company samt kabel-tv-kanaler.

Utbildning

USA har idag ett omfattande system för högre utbildning, med över 1 500 universitet och högskolor. Många av dessa anses vara de mest prestigefyllda inom sitt specialområde. Exempelvis, Harvard University med bland annat Law, Medical och Business School, Massachusetts Institute of Technology, Princeton University, Cornell University, Berkeley - University of California samt Stanford University.

Transportväsen

Se även

- USA:s president
- Lista över USA:s presidenter
- USA:s delstater
- Registreringsskyltar i USA
- USA-portalen

Externa länkar

- [http://www.census.gov Census Bureau]
- [http://www.cdc.gov Centers for Disease Control and Prevention]
- [http://www.cia.gov Central Intelligence Agency]
- [http://www.congress.org Congress]
- [http://www.dia.mil Defense Intelligence Agency]
- [http://www.dod.gov Department of Defense]
- [http://www.ed.gov Department of Education]
- [http://www.dhs.gov Department of Homeland Security]
- [http://www.dol.gov Department of Labor]
- [http://www.state.gov Department of State]
- [http://www.dot.gov Department of Transportation]
- [http://www.epa.gov Environmental Protection Agency]
- [http://www.faa.gov Federal Aviation Administration]
- [http://www.fbi.gov Federal Bureau of Investigation]
- [http://www.firstgov.gov FirstGov (Portal för USA:s myndigheter och dess tjänster)]
- [http://www.fda.gov Food and Drug Administration]
- [http://www.house.gov House of Representatives]
- [http://www.irs.gov Internal Revenue Service]
- [http://www.nsa.gov National Security Agency]
- [http://www.osha.gov Occupational Safety & Health Administration]
- [http://www.uspto.gov Patent and Trademark Office]
- [http://www.secretservice.gov Secret Service]
- [http://www.senate.gov Senate]
- [http://www.ssa.gov Social Security Administration]
- [http://www.supremecourtus.gov Supreme Court of the US]
- [http://www.uscourts.gov The Federal Judiciary]
- [http://www.army.mil US Army]
- [http://www.whitehouse.gov White House]

Kategori:Nordamerikas länder Kategori:Akronymer Kategori:USA ja:アメリカ合衆国 ko:미국 ms:Amerika Syarikat simple:United States th:สหรัฐอเมริกา zh-min-nan:Bí-kok

1999

Händelser

- 1 januari - Växelkurserna inom EMU låses som en förberedelse för övergången till euro.
- 4 januari - Ett attentat utförs mot bedjande muslimer i en moské i Islamabad.
- 21 januari - Ford köper Volvo personvagnar AB för 50 miljarder kronor.
- 3 februari - Tvångssteriliserade i Sverige får rätt till ersättning enligt en ny lag.
- 11 februari - Den svenska regeringen beslutar att man varken ska bärga eller täcka över de omkomna eller själva vraket av Estonia.
- 3 mars - Den sista avrättningen genom gaskammare sker i USA.
- 25 mars - Georgien väljs in i Europarådet.
- 29 mars - 178 kända svenskar kräver på Aftonbladets debattsida ett stopp för NATO:s bombningar av Kosovo.
- 1 april - Nunavut blir Kanadas tredje territorium.
- 11 april - Sveriges curlingdamer vinner curling-VM i USA och tar därmed sitt fjärde VM-guld - en bedrift som inget annat lag lyckats med.
- 12 april - Sveriges finansminister Erik Åsbrink avgår oväntat och efterträds av Bosse Ringholm.
- 20 april - Columbine-massakern utförs.
- 27 april - Allerskoncernen köper veckotidningen Året runt från Bonniers.
- 4 maj - Driften av Stockholms tunnelbana tas över av det franska företaget CGEA.
- 5 maj - Clark Olofsson döms till 14 års fängelse för grovt narkotikabrott i Danmark.
- 7 maj - Carl Bildt utses till FN:s fredsmäklare i Kosovo.
- 26 maj - Manchester United vinner UEFA Champions League och därmed också en fantastisk trippel.
- 28 maj - Poliserna Olle Borén och Robert Karlström skjuts ihjäl i Malexander i Östergötland av bankrånare på flykt. Tre nynazister grips och ställs inför rätta.
- 29 maj - Charlotte Nilsson vinner Eurovisionsschlagerfestivalen i Tel Aviv med Tusen och en natt.
- 1 juni - Riksdagen beslutar att fyra kasinon av internationell typ får öppnas i Sverige.
- 11 juni - Det svenska kyrkomötet antar en ny kyrkoordning.
- 1 juli - Tax-free-försäljningen vid resor inom EU upphör, med Åland och Kanarieöarna som enda undantag.
- 2 juli - Den svenska polisen meddelar att "allmänläkaren" och "obducenten" inte längre misstänks för mordet eller styckningen av en 26-årig kvinna 1984.
- 23 juli - Eileen M. Collins blir den första kvinnan att vara befälhavare på en rymdfärja, då Columbia lyfter.
- 30 juli - Ludmila Engquist, som under våren opererats för bröstcancer, idrottar igen och vinner 100 meter häck på Stadion i Stockholm.
- 6 augusti - Carl Bildt avgår som ledare för Moderata Samlingspartiet.
- 14 augusti
- Järnvägsprojektet Botniabanan mellan Kramfors och Umeå påbörjas.
- Den sista brosektionen i Öresundsbron kommer på plats.
- 17 augusti - En av århundras värsta jordbävningar inträffar i Istanbul i Turkiet). Närmare 30.000 människor omkommer.
- [[Augusti]] - Homo-, bi- och transfestivalen [[Stockholm Pride arrangeras för första gången.
- 4 september - Bo Lundgren väljs till Moderaternas nye partiordförande efter Carl Bildt.
- 12 september - Den svenske syndikalisten Björn Söderberg mördas av nynazister sedan han har avslöjat en av dem på sin arbetsplats.
- 16 september - Den svenska posten beslutar att vanliga postkontor skall bort inom fyra år.
- 4 oktober - Nordiska samfundet mot plågsamma djurförsök byter namn till Förbundet djurens rätt
- 12 oktober - Världens befolkning passerar sex miljarder.
- 18 oktober - Den före detta norska kulturministern Åse Kleveland blir VD för Svenska Filminstitutet.
- 10 november - En dom i Svea Hovrätt ger klartecken till att använda Polenlänken, den elkabel mellan Sverige och Polen, som ska kunna skicka elektricitet mellan länderna.
- 14 november - Leif "Smoke Rings" Andersson slår Sven Jerrings radiorekord med sitt 1.786:e avsnitt av jazzprogrammet Smoke Rings (Jerring gjorde 1.785 avsnitt av Barnens brevlåda).
- 15 november - Sverige får sitt första privatägda akutsjukhus, Sankt Görans sjukhus.
- 17 november - Den nya svenska bibelöversättningen, Bibel 2000 (SOU 1999:100), överlämnas av bibelkommissionen till kulturministern.
- 23 november - Sydsvenska Dagbladet inleder en artikelserie om skånsk nynazism.
- 30 november
- Aftonbladet, Dagens Nyheter, Expressen och Svenska Dagbladet går ut i en gemensam manifestation där man publicerar namn och bild på 62 ledande svenska nazister.
- Kärnkraftsreaktorn Barsebäck 1 blir den första som stängs i Sverige.
- 9 december - Åtta personer dör i en flygkrasch utanför Sundsvall.
- 14 december - Charles M. Schulz, serien Snobbens skapare, tillkännager att han tänker pensionera sig från serietecknandet på grund av sjukdom.
- 16 december - Sammanslagningen mellan svenska Telia och norska Telenor spricker.
- 20 december - Läkemedelsbolaget Pharmacia & Upjohn säljs till Monsanto.
- 31 december - Boris Jeltsin avgår som president i Ryssland och efterträds dagen därpå av Vladimir Putin.
- Det nya svenska pensionssystemet träder i kraft.
- Det tyska företaget HDW köper ubåtstillverkaren Kockums.
- Det tyska företaget Linde köper AGA.
- Ericsson inleder stora personalnedskärningar, till följd av bristande lönsamhet.
- Sveriges Television börjar sända digitalt och sänder nu bland annat nyheter dygnet runt.
- Det svenska försvaret reduceras ytterligare. Uppemot hälften av de fredstida förbanden läggs ner och värnplikten omfattar endast 1/5 av de värnpliktiga.
- Högskolorna i Karlstad, Växjö och Örebro blir universitet.
- Påven utnämner den heliga Birgitta till ett av Europas skyddshelgon.
- Fenomenet Reclaim the streets kommer till Sverige.
- Kriget i Kosovo utkämpas.
- Förberedelser för att datorerna skall klara övergången till ett nytt årtusende och mer eller mindre fantasifulla teorier om vad som kunde hända annars genomförs, vid rädslan för den så kallade millenniebuggen.

Födda

Avlidna

Första kvartalet

- 3 januari - Elsa Burnett, svensk skådespelare.
- 14 januari - Aldo van Eyck, nederländsk arkitekt.
- 23 januari - Eva-Lisa Lennartsson, svensk sångerska.
- 28 januari - Torgny Segerstedt, svensk filosof och sociolog.
- 6 februari - Gunnar Öhlund, svensk skådespelare.
- 7 februari
- Hussein I, Jordaniens kung 1951-1999.
- Lars Molin, svensk författare.
- 10 februari - Ann-Marie Gyllenspetz, svensk skådespelare.
- 16 februari - Pia Rydwall, svensk skådespelare.
- 18 februari - Olle Nordemar, svensk filmfotograf, producent, regissör, manusförfattare och statistskådespelare.
- 25 februari - Glenn T Seaborg, amerikansk kemist av svensk härkomst, nobelpristagare 1951 för upptäckten av transuraner.
- 2 mars - Dusty Springfield, brittisk sångerska.
- 4 mars - Åke Wästersjö, svensk skådespelare.
- 6 mars - Olof Widgren, svensk skådespelare.
- 7 mars - Stanley Kubrick, amerikansk filmregissör.
- 8 mars - Joe DiMaggio, amerikansk basebollstjärna, gift 274 dagar med Marilyn Monroe.
- 12 mars - Sir Yehudi Menuhin, amerikansk-brittisk violinist.

Andra kvartalet

- 28 april - Alf Ramsey, brittisk fotbollsspelare och tränare, förbundskapten för Engelska fotbollslandslaget 1963-1974.
- 29 april - Oscar Ljung, svensk skådespelare och teaterregissör.
- 13 maj - Gene Sarazen, amerikansk golfspelare.
- 18 maj - Augustus Pablo, jamaicansk musiker.
- 19 maj - Barbro Nordin, svensk skådespelare.
- 28 maj - Henry Carlsson, svensk fotbollsspelare och -tränare.
- 17 juni - Basil Hume, brittisk kardinal och ärkebiskop av Westminster.
- 5 juni - Mel Tormé, amerikansk jazzsångare, kompositör och sångförfattare.
- 6 juni - Berta Hall, svensk skådespelare.
- 10 juni - Charlotte Dittmer, svensk skådespelare.
- 11 juni - DeForest Kelley, amerikansk skådespelare.

Tredje kvartalet

- 1 juli - Dennis Brown, jamaicansk reggaesångare.
- 2 juli - Mario Puzo, amerikansk författare.
- 3 juli - Mimi Nelson, svensk skådespelare.
- 8 juli - Gerd Widestedt, svensk skådespelare.
- 11 juli - Lasse Lindroth, svensk stand-up-komiker och skådespelare.
- 24 juli - Hassan II, kung av Marocko.
- 26 juli
- Trygve Haavelmo, norsk nationalekonom, nobelpristagare 1989.
- Karin Miller, svensk skådespelare.
- 7 augusti - Olof Sjöstrand, svensk stuntman och cirkusartist.
- 11 augusti - Mimi Pollak, svensk skådespelare.
- 28 augusti - Dom Helder Camara, brasiliansk biskop och människorättsaktivist.
- 8 september
- Birgit Cullberg, svensk koreograf.
- Moondog, pseudonym för Louis Thomas Hardin, amerikansk kompositör.
- 12 september - Björn Söderberg, svensk syndikalist (mördad).
- 14 september - Charles Crichton, brittisk filmregissör.
- 20 september - Stellan Skantz, svensk skådespelare och inpicient.
- 23 september - Allan Linder, svensk skådespelare.
- 25 september - Björn Lindroth, svensk regissör, manusförfattare, konstnär och sångtextförfattare.

Fjärde kvartalet

- 13 oktober - Wiola Brunius, svensk skådespelare.
- 14 oktober - Julius Nyerere, president i Tanzania.
- 15 oktober
- Rune Andréasson, svensk serietecknare.
- Torsten Lilliecrona, svensk skådespelare.
- 25 oktober - Payne Stewart, amerikansk golfspelare.
- 29 oktober - Brita Appelgren, svensk balettdansös och skådespelare.
- 7 november - Stig Woxther, svensk skådespelare.
- 17 november - Leif "Smoke Rings" Andersson, svensk radioman.
- 30 november - Charlie Byrd, amerikansk jazzgitarrist och kompositör.
- 8 december - Ernst Günther, svensk skådespelare.
- 10 december - Rick Danko, amerikansk rockmusiker, gitarrist i The Band.
- 11 december - Franjo Tudjman, president i Kroatien.
- 12 december
- Joseph Heller, amerikansk författare.
- Claes Thelander, svensk skådespelare.
- 18 december - Sture Djerf, svensk skådespelare, regissör och manusförfattare.
- 22 december - Per Aabel, norsk skådespelare.
- 29 december - Rolf Tourd, svensk skådespelare.

Nobelpris

- Fysik
- Gerardus 't Hooft, Nederländerna
- Martinus J G Veltman, Nederländerna
- Kemi - Ahmed H Zewail, Egypten / USA
- Medicin - Günter Blobel, USA
- Litteratur - Günter Grass, Tyskland
- Fred - Läkare utan gränser
- Ekonomi - Robert A Mundell, Kanada

Namn

De vanligaste namnen bland de födda 1999 var för flickor Emma, Elin, Julia, Hanna och Amanda och för pojkar Oscar, Filip, Simon, Erik och Anton. Kategori:Årtal Kategori:1990-talet als:1999 ja:1999年 ko:1999년 ms:1999 simple:1999 th:พ.ศ. 2542 zh-min-nan:1999 nî

Amerikansk

Amerikansk kan syfta på
- någon eller något som förknippas med USA.
- någon eller något som förknippas med Amerika.

Skådespelare

En skådespelare eller skådespelerska är en person som uppträder i filmer, TV, teater, radio eller datorspel. Traditionellt används "skådespelare" för män och "skådespelerska" för kvinnor. Nuförtiden används ofta "skådespelare" ofta både för män och kvinnor.

Se även

Oscar

Oscar har flera betydelser: # ett mansnamn, kan också stavas "Oskar". Se vidare Oskar (namn). # en församling i Stockholms stift. Se vidare Oscars församling. # en svensk prins, 1859-1953. Se vidare Oscar Bernadotte. # ett amerikanskt filmpris, ""Oscar" eller "Academy Award". Se vidare Oscar (filmpris). # ett lok, se Oscar (lok) # annat namn på fiskarten påfågelciklid

Se även

- Oscar I
- Oscar II ----

San Martino di Tours

San Martino di Tours (in latino: Martinus), (nato nel 316 o 317, morto l'11 novembre 397) era nativo di Sabaria, in Pannonia. Suo padre, che era un importante ufficiale dell'esercito dell'Impero Romano, gli diede il nome di Martino in onore di Marte, il dio della guerra. Con la famiglia si spostò a Pavia, e quindicenne, in quanto figlio di un ufficiale, dovette entrare egli stesso nell'esercito. Venne mandato in Gallia e successivamente divenne un monaco nella regione di Poitiers.

La leggenda del mantello

Poitiers Quando Martino era ancora un soldato, ebbe la visione che diverrà l'episodio più narrato della sua vita. Si trovava alle porte della città di Amiens con i suoi soldati quando incontrò un mendicante seminudo. D'impulso tagliò in due il suo mantello militare e lo condivise con il mendicante. Quella notte sognò che Gesù Cristo si recava da lui e gli restituiva la metà di mantello che aveva condiviso. Udì Gesù dire ai suoi angeli: "Ecco qui Martino, il soldato romano che non è battezzato, egli mi ha vestito." Quando Martino si risvegliò il suo mantello era integro. Il mantello miracoloso venne conservato come reliquia, ed entrò a far parte della collezione di reliquie dei Re Merovingi dei Franchi. Il termine latino per "mantello corto", cappella, venne esteso alle persone incaricate di conservare il mantello di San Martino, i cappellani, e da questi venne applicato all'oratorio reale, che non era una chiesa, chiamato cappella.

Conversione al cristianesimo

Il sogno ebbe un tale impatto su San Martino, che si fece battezzare il giorno seguente e divenne cristiano. Decise di lasciare l'esercito e divenne un monaco nei pressi della città di Tours. Martino si adoperò per la conversione alla Cristianità della popolazione, facendo molti viaggi per predicare nella Francia centrale ed occidentale. Nel corso di questa opera divenne estremamente popolare, e nel 371 divenne vescovo di Tours. Martino si rifiutò di vivere nella città e invece fondò un monastero a poca distanza dalle mura, che divenne la sua residenza. Il monastero, noto in latino come Maius monasterium (monastero grande), divenne in seguito noto come Marmoutier.

Folklore

L'11 novembre, giorno di San Martino, i bambini delle Fiandre e delle aree cattoliche della Germania e dell'Austria, partecipano a una processione di lanterne. Spesso, un uomo vestito come San Martino cavalca in testa alla processione. I bambini cantano canzoni sul santo e sulle loro lanterne. Il cibo tradizionale di questo giorno è l'oca. Secondo la leggenda, Martino era riluttante a diventare vescovo, motivo per cui si nascose in una stalla piena di oche. Il rumore fatto da queste rivelò il suo nascondiglio alla gente che lo stava cercando. In anni recenti la processione delle lanterne si è diffusa anche nelle aree protestanti della Germania, nonostante il fatto che la Chiesa Protestante non riconosca i Santi. In Italia il culto di San Martino è legato alla cosiddetta Estate di San Martino. Molte chiese in Europa sono dedicate a San Martino. Martino di Tours

konsultant slubny sluby narty katpar warsaw bars and cafes

:: RELATED NEWS ::

Crystal Palace Tower
Der Crystal Palace Tower ist ein Sendeturm im Londoner Stadtbezirk Bromley und ist mit einer Höhe von 222 Metern seit der Fertigstellung des 1 Canada Square das zweithöchste Bauwerk der Stadt. Der Crystal Palace Tower ist ein freistehender, geerdeter, für die Öffentlichkeit nicht zugänglicher Stahlfachwerkturm, der 1950 errichtet wurde und

Antoine Béchamp
Antoine Béchamp (
- 16. Oktober 1816 in Bassing einem kleinen Dorf in Ostfrankreich; † 15. April 1908 in Paris) war ein französischer Mediziner, Biologe und Pharmakologe. Er lehrte als Professor an der Universität Montpellier und war ferner Dekan der Fakult

Elektronische Fußfessel
Eine elektronische Fußfessel ist ein Gerät zur Überwachung, das am Fußgelenk eines zu dieser Maßnahme verurteilen Menschen angebracht wird. Dies geschieht im Falle eines hessischen Pilotprojektes im Rahmen der Bewährungsweisung, zur Abwendung eines Bewährungswiderrufes, des Gnadenentscheides oder zur Untersuchungshaftvermeidung. In der deutschsprac

William S. Gilbert
Sir William Schwenck Gilbert (
- 18. November 1836 in London, England; † 1911) war ein englischer Schriftsteller, Dramatiker und Librettist. Zusammen mit dem Komponisten Arthur Sullivan verfasste er 14 komische Op

Langfang
Langfang (Anci) ist eine chinesische Stadt (auf Bezirksebene) in der Provinz Hebei mit 277,600 Einwohnern. Es wird Mandarin gesprochen. Der Stadt Langfang unterstehen die Stadtgebiete
- Anci ( Ancì Qu ) und
- Guangyang (Guangyáng Qu ); die kreisfreien Städte
- Bazhou (Bàzhou Shì ) und
- Sanhe (Sanhé Shì ); die Kreise
- Gu'an (Gù'an Xiàn),
-

Malaga-Wein
Der Malaga-Wein ist eine süßer Dessertwein, der in der ganzen Provinz Málaga hergestellt wird. Er verfügt über ein eigenes Gütesiegel und wird der Kategorie der likörartigen Weine zugeordnet. Insgesamt gibt es sechzehn verschiedene Typen, darunter Dulce Color, Moscatel, Moscatel natural und Lagrima. Zur Herstellung werden ausschließlich die weißen Trauben der Rebsorten <

Primäre Sozialisation
Die Sozialisation (aus dem Lateinischen) ist ein sozialwissenschaftlicher Begriff und bezeichnet die Entwicklung der Persönlichkeit aufgrund ihrer Interaktion mit einer spezifischen, materiellen und sozialen Umwelt. Durch sie wird ein Individuum zu einem vollwertigen Teil der Gesellschaft. Wenn die Sozialisation erfolgreich verläuft, verinnerlicht das Individuum die sozialen Lateinischen) ist ein sozialwissenschaftlicher Begriff und bezeichnet die Entwicklung der Persönlichkeit aufgrund ihrer Interaktion mit einer spezifischen, materiellen und sozialen Umwelt. Durch sie wird ein Individuum zu