:: wikimiki.org ::
| Tecknad Film |
Tecknad filmÄven inom området tecknad film kan man tala om olika genrer. De senaste åren har tecknad film från Japan fått stor uppmärksamhet. Man talar om manga och anime.
Se även
- Animering
- Animerad film
Kategori:Filmer indelade efter genre
Japan:För den brittiska musikgruppen, se Japan (musikgrupp).
Japan är en konstitutionell monarki (kejsardöme) i östligaste Asien, bestående av ett antal öar i Stilla havet öster om fastlandet. De fyra största öarna är Honshu där huvudstaden Tokyo ligger, Hokkaido där bland annat staden Sapporo ligger, Kyushu och Shikoku. Väster om Japan ligger Japanska havet och söderut Östkinesiska havet. På fastlandssidan på andra sidan Japanska havet ligger Ryssland, Kina, Nordkorea och Sydkorea.
På japanska heter landet 日本, vilket kan uttalas antingen Nippon eller Nihon. Namnet betyder solens ursprung. Det västerländska namnet kommer från den kinesiska läsningen av 日本. Att detta uttal fick genomslag i västvärlden tror man beror på de portugisiska sjöfarare som var de första européer som rapporterade om landets existens efter expeditioner till Malaysia.
Med sina 127 miljoner invånare på en yta av 377 835 km² är Japan ett av de mest tättbefolkade länderna i världen.
Historia
Huvudartikel: Japans historia
Japan har troligtvis varit bebott sedan 500 000 år tillbaka. De tidigast daterade kvarlämningarna (verktyg gjorda av sten) härstammar från kring 12 000 f.Kr, och ungefär från den tiden räknar man att Japans äldre stenålder, ofta benämnd med det japanska namnet Jomon, inleddes.
Mycket lite är känt om Japans förhistoriska förflutna men 11 februari, 660 f.Kr räknas traditionellt som den dag då det japanska kejsardömet grundades. Detta enligt de två japanska delvis historiska, delvis mytologiska krönikor som skrevs i 700-talets början, Nihonshoki och Kojiki.
Från slutet av 1800-talet och fram till 1945 var Japan det mäktigaste riket i östasien. Under andra världskriget besegrades man dock av de allierade med USA i spetsen.
Politik
Japan har ett demokratiskt statsskick som bygger på en konstitution som antogs 1947. Kejsaren är statsöverhuvud för Japan men har ingen makt i praktiken. I stället är högsta beslutande organ Japans parlament med 732 medlemmar uppdelade i två kammare, första kammaren och andra kammaren. På japanska kallas parlamentet 国会 kokkai, vilket betyder nationalförsamling. Japans parlament är, precis som Japans lagar och författning, skapade efter tysk modell. På engelska kallas parlamentet för diet, även om diet, från medeltidslatinets dietas, bara är ett annat namn för en beslutande församling.
Parlamentarikerna väljs in till bägge kamrarna genom allmänna val. Ämbetsperioden skiljer sig dock: fyra år för andra kammaren och sex år för första kammaren. Från kokkai väljs sedan en premiärminister baserat på det parti som fick flest röster. Formellt sett blir han uttagen av kejsaren men detta är endast en symbolisk handling.
Åldern för rösträtt i Japan är 20 år. Men eftersom man i Japan börjar räkna en persons ålder vid 1 istället för 0 år, så motsvarar det en åldersgräns på 19 år med vårt sätt att räkna ålder. Dessutom räknas inte myndighetsåldern utifrån ens födelsedag, utan vid en viss dag på året blir alla som fötts ett visst år myndiga.
国会国会国会国会国会国会国会国会国会国会国会
Japan har hållit en konservativ profil under de senaste decennierna och för tillfället har Liberaldemokratiska partiet tillsammans med Nya komeito majoritet i bägge parlamentskamrarna. Liberaldemokratiska partiet har, med undantag av valet 1993, haft regeringsmakten sedan 1955. De partier som finns representerade i parlamentet är:
Det politiska livet i Japan är extremt mansdominerat – i första kammaren finns exempelvis 446 män och 34 kvinnor. Kvinnlig rösträtt infördes först 1947.
Administrativ indelning
Huvudartikel: Japans prefekturer
Japan består av följande 47 prefekturer:
Geografi
Oita
Japan är beläget vid Stilla havets västra kust och består av fyra större öar, samt omkring 3600 andra mindre öar. Nordligaste delen består av ön Hokkaido och den sydligaste utposten är Ryukyuöarna (däribland Okinawa). Japans läge och terräng har uppkommit av dess läge mellan de tektoniska plattorna Stillahavsplattan och den eurasiska plattan. Detta har bidragit till att Japans yta är ca. 73% täckt av berg varav ett flertal är aktiva eller inaktiva vulkaner, däribland det högsta berget Fuji (3776 m).
Naturkatastrofer
Den seismiska aktiviteten är hög och lågintensiva jordbävningar förekommer i princip hela landet, upp mot 1500 om året. Utöver det drabbas Japan ofta av tyfoner och även tsunamivågor. Tornados är faktiskt ganska ovanliga i Japan.
Ekonomi
Japan är världens nominellt största ekonomi efter USA, men världens tredje största ekonomi om man räknar PPP, då också efter Kina. Japans ekonomiska situation är i dagsläget relativt svag men dock stabil. Man har ännu inte återhämtat sig från den ekonomiska kollapsen inom bank- och byggsfären i början av 1990-talet. Landet försöker öka de utländska investeringarna och förenkla byråkratin för att få fart på tillväxten. De japanska storföretagen visar goda vinster medan de små- och medelstora fortfarande har problem. Köpkraften hos konsumenterna är stark men japanerna har visat sig vara ovilliga att börja handla eftersom det fortfarande finns en stor oro inför ett nytt ras.
Japan är starkt beroende av import för sin råvarutillförsel. De importerar stora mängder olja och naturgas ifrån Persiska viken och är även den största uppköparen av kol ifrån Australien. Japanerna producerar dessutom bara 40% av sin egen mat inom landet, resten importeras.
Demografi
Japans befolkning är både etniskt och lingvistiskt homogen (se japaner), men det finns ett antal etniska minoriteter i landet. De två historiska etniska minoriteterna är ryukyuaner i Okinawa (Ryukyu-öarna) i söder samt ainu på Hokkaido i norr. Den ryukyuanska befolkningen uppgår till ungefär 1,5 miljoner medan Ainu-befolkningen är svårare att avgöra p.g.a. att de flesta med Ainu-bakgrund gömmer sin identitet; antalet har uppskattats till allt mellen 20 000 och en miljon. Dessutom finns det en distinkt koreansk minoritet som uppskattas till en dryg miljon. Under 1990-talet arbetskraftsinvandrade en del sydamerikaner (främst brasilianer av japanskt ursprung) av vilka 250 000 fortfarande bor kvar i Japan. I övrigt finns en kinesisk och en fillipinsk minoritet på ungefär en halv miljon var. Övriga folkgrupper uppgår sammanlagt till cirka 240 000 personer.
Näringsliv
Den japanska industrin anses vara en av världens effektivaste och mest vinstrika. Exemplen på framgångsrika företag är många inom t.ex. elektronik- och fordonsindustrin. Dessa framgångar är resultatet av ett ständigt arbete med att förbättra kvaliteten och höja produktionstakten. Ett exempel är då de japanska motorcykeltillverkarna på några få år under 1960-talet konkurrerade ut de anrika engelska märkena. De produkter man sålde var helt enkelt av högre kvalitet och hade ett lägre pris.
Som arbetskraft anses japanerna vara ytterst lojala mot sina arbetsgivare, det är inte ovanligt att man stannar hos samma arbetsgivare under hela sitt yrkesliv. Det är också vanligt med mycket övertidsarbete och kort semester.
Valjakt
Tre länder fortsätter med valjakt trots förbudet från 1986. Japan är ett av dessa. Miljöorganisationen Greenpeace hävdar att Japan köper andra länders röster i valfångstfrågan. Greenpeace har skrivit till Sveriges regering, och bett dem att offentligt ifrågasätta Japans påstådda rösthandel, samt att åtaga sig att gå emot Japans rösthandel tillsammans med andra länder som är motståndare till valjakt.
Utbildning
I Japan har utbildning länge spelat en viktig roll i samhället. Redan 1872 infördes obligatorisk skolgång, som ett led i moderniseringssträvandet som kom i och med meijirestaurationen. I stort sett hela befolkningen förmodas ha varit läskunnig redan vid 1900-talets början. En demokratisering av skolan inleddes efter andra världskriget, under den amerikanska ockupationen av Japan. Det system med 6 + 3 år av obligatorisk utbildning följt av 3 + 4 år av frivillig utbildning som etablerades då gäller än idag.
amerikanskaDen obligatoriska skolgången består av 6 år shōgakkō (motsvarande svenska låg- och mellanstadie) och 3 år chūgakkō (motsvarande svenska högstadiet). Efter detta följer tre års frivillig, avgiftsbelagd fortsättningsskola, kōkō (motsvarande gymnasiet) dit så många som 96% av japanerna fortsätter. Omkring 30% fortsätter därefter till den vanligtvis 4 år långa högre utbildningen och ett av Japans 580 olika daigaku (universitet) eller ett av 660 yrkesinriktade högskolor med kortare (oftast 2-3 år) utbildning, tankidaigaku (ungefärlig översättning, korttidsuniversitet). Intagning sker generellt med att man gör ett antagningsprov till varje enskilt universitet man är intresserad av, och först sedan efter att man blivit antagen och valt universitet kan välja vad det är för ämnen man vill studera. Skoluniform är ett obligatorium fram till universitet.
Japanska skolor är omtalade i västvärlden för att de ska ha en jämförelsevis hård disciplin. Sant är att en japansk skolungdom går till skolan hela 243 dagar om året, till skillnad från en svensk som går 180. Det är också sant att många tvingas gå i så kallad juku, extraskola, och att japanska elever trots oftast större klasser klarar sig bra i internationella kunskapsjämförelser. Men, på universitetsnivå sänks tempot betydligt. Efter att ha studerat hårt i 12 år eller kanske ännu längre för att komma in på ett prestigefyllt universitet, och med tanke på att man om fyra år kommer slussas ut i den brutala japanska arbetsmarknaden, tycker många japanska studenter att universitstiden framför allt är en tid då man ska roa sig med sådana aktiviter som man varken tidigare eller senare har tid för.
Huvudstaden
disciplin
Tokyo är de facto Japans huvudstad. Här finns Kokkai, alla ministerier, högsta domstolen och Tokyo är Japans politiska och ekonomiska centrum. Någon lag som officiellt flyttar huvudstaden från Kyoto till Tokyo har aldrig stiftats. År 1950 stiftades dock en lag om stadsplanering där Tokyo omtalades som huvudstaden och 1956 definieras huvudstaden i lagen "konsolidering av huvudstadsområdet" som allt inom 50 kilometers radie från Tokyos centrum.
Vid vilken tidpunkt huvudstaden flyttade från Kyoto till Tokyo är dock föremål för kontroverser. År 1868 blev Tokyo en egen prefektur, 1868 bytte Edos slott namn till Tokyos slott och år 1869 blev Tokyos slott kejsarens egendom.
Än idag har det kejserliga dekret som förklarar att Kyoto är huvudstad inte ändrats. Det finns vissa som hävdar att Kyoto på grund av detta dekret ännu är Japans huvudstad alternativt att både Tokyo och Kyoto är huvudstad (japanska har flera synonymer för huvudstad och man använder olika ord för de två huvudstäderna).
Nara var landets första permanenta huvudstad, under åren 710-784.
Kultur
Japansk kultur har utvecklats starkt över åren, från den ursprungliga Jomonkulturen till dess nuvarande "hybridkultur" som förenar såväl europeiska, amerikanska och östasiatiska influenser. För många som bor utanför Japan ses landet som en symbol för att leva med det nya jämsides med det gamla.
Jomon]Under Tokugawa-shogunatet inleddes en nationell isolering (på japanska kallad 鎖国; sakoku, ung. översättning "kedjat land") som skulle vara i över 200 år, från 1641 till 1853. Under denna period stängdes landet nästan (men inte helt) av från omvärlden och detta bidrog ytterligare till den japanska kulturens särprägling. Det var under denna period som geishor, sushi och många andra kända kulturfenomen kom till eller utvecklades till vad det är idag.
Modern japansk kultur
Det nutida Japans kultur är mångfacetterad och ganska svåröverskåderlig. Sedan 1980-talet har japanska tecknade serier, tv-serier och filmer (anime och manga) växt i popularitet i västvärlden, inte minst i Sverige. Intresset för japanska dokusåpor och liknande program är inte stort men växer alltjämt hos manga och anime-konsumenter. Bland filmregissörer är Akira Kurosawa tveklöst den mest välkände. Bland ännu aktiva filmregissörer har Takeshi Kitano väckt störst intresse utomlands med sina ofta våldsamma filmer där han själv ofta spelar huvudrollen. Den japanska popmusiken (populärt förkortad jpop) har inte vunnit något fotfäste att tala om i västvärlden men den japanska musikindustrin är bland de största i världen och japanska musikgrupper säljer multum inte bara i Japan utan även i andra delar av Öst- och Sydöstasien.
Västerländskt inflytande
Även om den japanska isoleringen har varit över i 150 år kan man som västerlänning slås av hur lite inflytande utländska företeelser har på den inhemska mediemarknaden. De få som känner igen den i västvärlden dyrkade tv-serien The Simpsons har antagligen bara sett dem i en reklam för en viss produkt de medverkade i. De som känner till South Park-figurerna har troligtvis sett dem som gosedjur. I filmernas värld är det bara det nästan bara de allra största Hollywood-filmerna som får genombrott, annars är det mestadels inhemsk produktion som dominerar marknaden. Detta beror naturligtvis i stor del på att Japan, likt USA har en enorm produktion av alla olika slags media, dels att japansk humor och uttryckssätt ofta kan vara väldigt annorlunda från västerländska diton, vilket gör att viss västerländsk humor och vissa västerländska koncept inte fungerar lika bra i Japan som i västvärlden.
Se även Japansk konst, Japansk mytologi, Japansk litteratur
Religion
Den första religionen som tog form i Japan är shinto, som växte fram ur de folkliga föreställningarna på den tiden. Dess första heliga skrift var Kojiki, där myten om hur det japanska riket kom till finns nedtecknad. Japans förste kejsare, avkomma till solguden Amaterasu, då under namnet Iwarebiko, postumt "Jinmu", grundade enligt myten det japanska kejsardömet 660 f.Kr.
Samtidigt som den kinesiska kulturen började strömma in på 400-talet kom konfucianismen till Japan. Denna tillförde till statsreligionen en känsla av plikt och disciplin.
Buddhismen sägs ha införts till Japan av Prins Shotoku (574-622) men den var redan innan 600-talet en accepterad andra religion.
Kristendomen nådde Japan via portugisiska missionärer på 1500-talet, och rönte stor framgång med flera hundra tusen omvända (när en daimyo konverterade ansågs också alla hans undersåtar konvertera vilket delvis förklarar de höga siffrorna). Denna framgång var dock kortvarig då kristendomen betraktades som ett hot av de dåvarande styrande i Japan och den förbjöds 1614, varpå förföljelser av kristna blev utbredda. Vissa fortsatte dock att utöva sin religion i hemlighet och 1869 blev kristendomen åter tillåten. Shinto var länge statsreligion, speciellt mellan åren 1868–1945 då den användes för att piska upp nationella stämningar, men idag är stat och shinto åtskilda. Kejsaren är sedan Japans kapitulation i andra världskriget officiellt inte en gudomlighet, men betraktas fortfarande som det bland många äldre, som växte upp innan kriget.
Om man idag frågar en Japan vilken religion han eller hon tillhör ska man inte bli förvånad om man får till svar att personen i fråga inte bara är buddhist och shintoist utan dessutom konfucianist. Japans religion präglas av sin mångfald och s.k. synkretism - de olika religionerna smälter samman med varandra. En vanlig japan firar shintofestivaler, studenter ber innan sina prov, par gifter sig i kristna kyrkor och begravningar hålls i buddhisttempel.
De officiella siffrorna är dock att 54% är shintoister, 40% buddhister, 0,7% kristna och 4,7% uppger andra trostillhörigheter, exempelvis shamanism eller en av de många religiösa sekter som uppstått på sistone.
Flora och fauna
Förhistoria
Japan har i under tidigare geologiska tidsåldrar haft landförbindelse
med både nuvarande Ryssland och Korea. Förbindelsen mellan Japan och Korea bröts
inte förrän den senaste istiden. Både djur och växter är därför till
relativt stor andel endemiska arter med släktingar på den asiatiska
kontinenten. Som exempel kan nämnas att våra stora trädslag Gran,
Tall, Björk, Vide, Al, Bok, Ek och Poppel finns representerade med
olika arter. En del av dessa som t ex Blåskatan (Cyanopica cyanus) har tidigare haft en
utbredning i Asien men trängdes ut i sina randområden av
klimatförändringarna och finns idag i Europa och östra Asien.
Historia
Europas tidigaste kontakter med Japan var mycket restriktiv från
Japanernas sida. Vid sent 1600-tal bedrev Holland en viss handel med
Japan men hölls isolerade på en ö i Nagasakis hamn. Lite var därför
känt om både den japanska kulturen och naturen i västerlandet under
denna tid. Bland de västerlänningar som småningom kom att sprida
kunskapen om Japans flora märks Linnés lärjunge Carl Thunberg. Han
tjänstgjorde som läkare vid den Holländska ambassaden i Nagasaki och
kunde utforska den Japanska floran. I hans samlingar fanns 500
tidigare okända arter.
Till de träd som väckte uppmärksamhet i västerlandet var det i Japan
viktiga timmerträdet Sugi, Cryptomeria, som upptäckes av
Cunningham i början av 1700-talet och blev på modet i Europeiska
trädgårdar.
Skogen
Trots landets höga befolkningstäthet och höga efterfrågan på mark
täcker skogen i Japan 2/3 av landets yta. Detta beroende på att dessa
skogar växer i bergstrakter av sådan topografi att risodling och
bebyggelse i någon större omfattning inte kan bli aktuell. Skogen är
däremot en värdefull råvara för byggnationer och har brukats ganska
omfattande genom hela landets historia och i dag bedrivs skogsbruk på
90% av skogsarealen. Den återstående tiondelen är troligtvis av
avgörande betydelse för att binda upp vattenflöden vid de ihärdiga
regnen och undvika översvämningar i lägre delar, som vanligt är det
förstås inte så ädla skäl som omtanke om andra områden som hindrat en
vidare exploatering även på dessa områden utan bristande ekonomi i att
bedriva skogsbruk i dessa otillgängliga trakter. Japan importerar
istället mycket timmer, främst från Indonesien och Malaysia.
Återplanteringsprogram finns för skogen och den återplanteras främst
med barrträd. Det viktigaste virkesträdet är Sugi, Cryptomeria japonica, som behöver god vattentillgång för att växa snabbt. Det är
dock främst statliga skogar som återplanteras vilket gör att en stor
andel av skogen är av en självsådd ganska blandad lövskog. De
privatägda markerna är uppdelat mellan ett stort antal små skogsägare
vilket också gör skogsbruket mindre effektivt. Utmärkande för de
japanska skogarna i jämförelse med de svenska är den stora variationen
med många olika trädarter.
De Japanska skogsområdena omfattar subtropisk skog, tempererad skog
och barrskog där den senare finns i de högst belägna och nordligaste
trakterna medans de subtropiska finns i lågläntare delar i
söder.
I de täta lövskogarna är marken alltid skuggad så snart löven har
kommit på träden, markvegetationen är därför mest tidiga vårblommor
som sippor och skuggtåligare växter som vissa ormbunkar och pioner.
Till dessa skuggväxande växter hör också ett helt släkte Kallaväxter,
Arisaema. Dessa anses mycket vackra och har på grund av sin skönhet
skövlats i stor omfattning och de är idag akut hotade. I de
subtropiska skogarna som är ständigt gröna är även klätterväxter som
lianer som växer sig lika höga som träden och brer ut sig i krontaket.
För de flesta japaner är dock skogen något man har ganska lite insikt
i. Den svenska allemansrätten är långt borta, privata skogar som utgör
huvuddelen av skogsarealen är totalt förbjudet område. Även de
skogsområden som inte är avlysta av den anledningen är av gemene man
okänd, den omsusas av mycken mystik och sägner om att man kan bli
kvarhållen av andliga väsen i skogarnas mörker. Skogar saknar därför
till största delen stigar och den ofta höga och frodiga växtligheten
gör skogarna även i de mellersta och nordligare delarna som till
artförekomsten ligger ganska nära svenska sydliga skogar betydligt mer
tätvuxna och mörka. Friluftslivet företes i första hand i anslutning
till vattendrag och på senare år har det blivigt populärare att vandra
sig upp i bergen både till fots på sommaren och på skidor på vintern.
Växter i den japanska kulturen
Trädgårdar och odlingar har en central plats i den japanska kulturen.
I jämförelse med västerländska trädgårdar har växter med
iögonenfallande blommor inte en lika framträdande roll, det handlar
mer om form och trädväxter. Detta ställs på sin spets i bonsai där man
odlar små långsamväxande träd av vanliga skogssorter som Tall och En i
krukor och vårdas pretentiöst under lång tid för att växa på ett
vackert sätt. Och så finns förstås Körsbär själva sinnebilden för det
blomstrande Japan som numer främst finns odlade i varianter som är
framtagna med tanke på sina fina blommor snarare än frukterna. Det är
en stor folkfest att betrakta den korta körsbärsblomningen, människor
vallfärdar i mängder till de vackraste planteringarna under blomningen
det är allmän folkfest och ses som vårens ankomst. Det finns dock kvar
en del körsbär i skogarna och även den vilda körsbärsträden skall vara
en stor fägring för ögat.
Djurliv i den japanska naturen
Djurlivet är tack vare den relativt låga mänskliga aktiviteten i de
Japanska skogarna relativt ostört för att vara ett så tättbefolkat
land. Bland de större djuren märks vildsvin, harar, antiloper, rådjur
och apor liksom den Japanska jättesalamandern.
Den Japanska jättesalamandern, Andrias japonicus, är världens
största groddjur och har tillsammans med sina två andra
familjemedlemmar egenheten att den saknar gälar. Den lever uteslutande
i syrerika strömmande vatten och tar där upp sitt syre direkt genom
huden från vattnet. Den kan bli upp mot 60 år gammal och anses som en
delikatess. Arten är nu tyvärr hotad bland annat på grund av jakt
Ett av de däggdjur man ser oftast i Japan är vesslor. Tyvärr är det
för de flesta oftast vid vägkanten man ser dem, de är vanliga
trafikoffer.
Ett vanligt djur i japanska skogar är Mårdhunden
(Nyctereutes procyonoides) som finns över hela landet. Det är ett djur som vi inte är så vana att se här i Sverige, även om vi kanske snart kommer
att bli det eftersom det är på stark frammarch i Finland och vandrar
in över gränsen. I Japan går däremot stammen tillbaka något på grund
av att den trängs undan av civilisationen och drabbas av rabies. Den
är ett hunddjur men äter trots det mest växter och insekter, är
nattaktiv och ses sällan dagtid. I norra delarna av landet går den i
ide över vintern.
Kamoshika, Nemorhaedus crispus, är ett getliknande djur som lever
i skogarna på bergssluttningar på 1500 till 2500~m höjd. Den var
tidigare hotad av okontrollerad jakt men är i dag fredad och anses
inte längre vara hotad trots att det är en endemisk art i Japan. Den
för en ganska diskret tillvaro och är främst framme och äter under
gryning och skymning och däremellan håller den sig dold i bergen gärna
i grottor. De har mycket gott luktsinne och hörsel och ger ifrån sig
högljudda varningsljud när de upptäcker någon fara.
En annan av Japans kända karaktärsarter är den karismatiska och
omtyckta Japanska makaken (Macaca fuscata). Det är världens
nordligast levande apa och finns över hela Japan undantaget Hokkaido.
Den håller till i skogarna från kusten och upp i bergen till 1500 m
höjd och har tjock päls för att klara det kalla klimatet. Det är en
uppfinningsrik apa som utvecklat olika födogrenar och äter växter,
insekter, alger och havsdjur. Den har blivit mycket studerad för sitt
komplicerade sociala beteende.
Det är inte förvånande i de södra delarna av landet i de subtropiska
skogarna den största artrikedomen även av djur finns, med för oss lite
mer exotiska släkten som flygekorrar, flygande hundar och dugonger.
Fåglar
Fågellivet är relativt artrikt med ca 600 arter varav 18 är
endemiska. En udda fågel som spelat en lite större roll i Japan i alla
fall för ainufolket är Blakistones fiskuggla (Ketupa blakistoni) som av dem hölls helig. Det är en uggla som
specialiserat sig på fisk och kräftor, fisken slås i vattnet från
luften medan den vadar runt på grunt vatten för att fånga kräftorna.
De Japansk trana (Grus japonensis) vördas
även av andra japaner. Båda dessa fåglar är idag mycket ovanliga och
hotade av utrotning i Japan, Fiskugglan av miljöföroreningar och
tranan av att de sumpmarker där de häckar dikas ut för jordbruk eller
bebyggelse. Som tur är är ingen av dem endemisk, men läget är ändå
kritiskt för båda arterna.
Mejiro, Zosterope japonicus, är en karaktärsfågel i det
japanska landskapet. Det är en liten sångare som lever främst i bergen
under sommaren men ses framför allt under vintern när den kommer ner
till låglänta trakter och är en flitig gäst på de japanska
fågelborden. Den lever på en blandad föda av insekter bär frukter och
nektar. Att sätta ut mat åt vilda fåglar på fågelbord som i Sverige är
utbrett även i Japan men utbudet på dessa bord skiljer sig
kraftigt. Medans frön och nötter dominerar här hemma är det mycket
frukt på de Japanska fågelborden.
Jakt
Jakt förekommer i de japanska skogarna efter vilda djur. Flera av de
tidigare vanliga jaktbytena som Kamoshika, räv och fasan är numera
helt eller delvis fredade. Mårdhunden jagas dock fortfarande för
pälsens skull, årligen ca 70000 djur. Vildsvinen är också vanliga
jaktbyten.
Japan har runt världen gjort sig kända för att trots den mycket starka
världsopinionen mot valfångst fortsätta med det. Flera av de stora
valarna som lever i grundare delar av haven runt Japan är nära
utrotning vilket bara har medfört att man flyttat ut och jagar valar i
djuphaven längre ut till havs i stället. Det är tyvärr ingen isolerad
fråga. Japan visar i världspolitiska sammanhang en mycket likgiltig
hållning i fråga om alla hotade djurarter speciellt utanför sina egna
gränser. Japan är världens största importör av mysk, olika
sköldpaddsprodukter, elfenben (till hankos) och är även en
stor importör av alligator- och varanskinn.
Världsarv
- Buddhistiska monument kring Horyu-ji
- Gusuku – rester från kungariket Ryukyu
- Himeji-jo
- Fredsmonumentet_i_Hiroshima - Genbakukupolen
- Historiska monument från antika Kyoto (Kyoto, Uji och Otsu)
- Ryouan-ji - "Den fridfulla drakens tempel" i Kyoto
- Historiska monument från antika Nara
- Historiska byar i Shokawa-dalen
- Itsukushima Shinto-templet
- Shirakami-Sanchi
- Nikko-templen
- Yakushima
- Heliga platser och pilgrimsvägen längs Kiibergskedjan
- Shiretokohalvön
Externa länkar
- [http://hanami.ath.cx/ Hanami Web -Japan] (engelsk)
- [http://www.shibuya.se/ SHiBUYA] Informativ sida om Japansk Populärkultur. Recensioner, förhandstittar och mycket mer. Uppdateras näst intill dagligen.
- [http://www.kantei.go.jp/foreign/index-e.html Det japanska kabinettet]
- [http://www.kantei.go.jp/foreign/constitution_and_government_of_japan/constitution_e.html Den japanska konstutionen]
- [http://www.sangiin.go.jp/eng/ Senatens hemsida]
- [http://www.shugiin.go.jp/index.nsf/html/index_e.htm Representanthusets hemsida]
- [http://www.theforeigner-japan.com/ The Foreigner - Japan] (engelsk)
- [http://www.konnichiwa.prv.pl Japonia - Konnichiwa] (polsk)
Kategori:Asiens länder
Kategori:Östater
Kategori:Japan
Kategori:Wikipedia:Veckans samarbete
als:Japan
ja:日本
ko:일본
ms:Jepun
simple:Japan
th:ประเทศญี่ปุ่น
zh-min-nan:Ji̍t-pún
Manga
Manga (japanska: 漫画), japanska tecknade serier efter den japanska termen för serier. Ordet översätts ofta till 'ofrivillig bild' och myntades av träsnittskonstnären Katsushika Hokusai (1760-1849), för utgivningen av en bildsamling innehållande karikatyriska sketcher. Modern manga, med Disney-inspirerade storögda varelser med oproportionerliga kroppar skapades i princip av Osamu Tezuka (skapare till bl.a. Astro Boy) på 1950-talet. Idag uppges 40% av allt tryckt material i Japan vara manga.
Det är bara utanför Japan som manga kommit att betyda japanska serier, i Japan används ordet för alla serier, oavsett ursprungsland. Således kallas t.ex. även Tintin för manga i Japan. Det engelska låneordet "komikkusu" har också blivit vanligt, framförallt eftersom engelska ord brukar anses "hippare".
Mangaserier har en något annorlunda konvention gällande pratbubblor än serier från väst.
Typer av manga
I Japan är manga populärt hos en väldigt bred publik och följaktligen finns det serier som riktar sig till väldigt skilda målgrupper. Det finns en skog av etablerade genrer, både efter målgrupp och efter innehåll. Mer information om olika idéskapare, serier, filmer etc. besök: [http://www.mangakai.se/bildning.html mangakai]
Målgruppsgenrer
- Josei - Vuxna kvinnor
- Seinen - Vuxna män
- Shōjo - Tonårsflickor
- Shōnen - Tonårspojkar
Innehållsgenrer
- Hentai - Pornografisk manga
- Mahō shōjo - Magiska flickor (t.ex. Sailor Moon)
- Mecha - Stora robotar (t.ex. Neon Genesis Evangelion)
Manga i Sverige
Mycket lite manga finns idag översatt till svenska, tillgängligheten av engelska översättningar har fyllt det behov som funnits. Saker och ting förändrades dock med succén med den svenska Dragonball-utgivningen och nu har manga blivit på modet. Två stycken svenska månatliga mangatidningar (Shonen Jump och Manga Mania) har etablerats och flera förlag har börjat ge ut längre serier i pocketformat.
Se även lista över manga översatt till svenska.
Se även
- Animerad film
- Film
- term
Externa länkar
- [http://www.shibuya.se/ SHiBUYA] Informativ sida om Japansk Populärkultur. Recensioner, förhandstittar och mycket mer. Uppdateras näst intill dagligen.
Kategori:Serietermer
Kategori:Manga
ja:漫画
ko:일본 만화
simple:Manga
th:การ์ตูนญี่ปุ่น
Animering
Animering syftar på en speciell process när man tillverkar film. Varje bild görs som en unik stillbild, antingen den tecknas, fotograferas, datorgenereras eller görs med dockor eller andra modeller. Det finns olika subgenrer inom den animerade filmen; tecknad film, leranimation, Stop motion eller datoranimation är de mest kända. När de enskilda, unika bilderna spelas upp i en snabb följd, t.ex. 24 bilder per sekund, uppstår en illusion av pågående rörelse. Att framställa animerad film är mycket arbetsintensivt och kräver skicklighet, noggrannhet och mycket tålamod. En vanlig animerad långfilm kräver c:a 130 000 individuella bilder! Tack vare den hjälp som en dator kan innebära kan animeringsarbetet förenklas mycket. Men animation är ändå till största delen ett genuint hantverk.
Eftersom animation är tidskrävande och kräver stor skicklighet, är det också dyrt. Olika tekniker finns för att förenkla arbetsprocessen och tidsåtgången. En pionjär i sammanhanget är UPA, United Productions of America, som i konkurrens med Walt Disney började tillämpa en mer abstrakt stil än Disneys starkt naturalistiska. Genom förenklade bilder tilläts publiken läsa in mer egna känslor och tankar samtidigt som varje bild krävde mindre arbete och därmed blev billigare och snabbare och framställa. Förenklade animationstekniker har gjort att produktionskostnaderna sjunkit och det massproduceras animationer som sänds ut via TV och Internet dygnet runt.
Se även Animationsprogram.
Se även Berömda personer inom animation.
Berömda personer inom animation]
Berömda personer inom animation]
Extern länk
- [http://images.google.com/images?q=tbn:Z06zhOPSVGUJ:http://campus.fortunecity.com/carthage/48/pub/img/baver.gif/ Föreningen för Animerad Film]
- [http://www.wildartnet.com/dulli/ Animation filmen Dúlli & Múlli]
Kategori:Film
ja:アニメーション
ko:애니메이션
th:แอนิเมชัน
Kategori:Filmer indelade efter genreKategori:Filmtitlar Niccolò TartagliaNiccolò Tartaglia (Brescia, 1499 ca - Venezia, 13 dicembre 1577), è il soprannome e lo pseudonimo utilizzato da Niccolò Fontana, eclettico matematico italiano, il cui nome è legato al noto Triangolo.
Biografia
Di umilissime origini (era figlio di un Michelotto "cavallaro", forse postino), divenne balbuziente per una profonda ferita infertagli da bambino da un soldato francese durante il sacco di Brescia (1512), che gli procurò danni permanenti alla lingua e al palato. Dato per morto, sopravvisse grazie alle cure della madre, ma gli rimase una evidente difficoltà ad articolare le parole. Per questo ebbe il soprannome "Tartaglia" che accettò e lui stesso utilizzò tutta la vita per firmare le sue opere.
Non poté frequentare alcuna scuola da giovane ed era molto fiero di essere autodidatta. Nei suoi scritti, si vanta infatti di essere andato a scuola di scrittura solo per 15 giorni, all'età di 14 anni. Grazie alla sua abilità, poté comunque guadagnarsi da vivere a Verona prima e poi a Venezia, insegnando matematica elementare; e fu a Venezia che con il tempo si fece una reputazione di matematico promettente, partecipando con successo a numerose polemiche.
Il suo nome è legato alla formula per la soluzione della equazione cubica o equazione di terzo grado. In realtà la formula era stata trovata, ma non pubblicata, da Scipione Dal Ferro nei primi del 1500, e fu nuovamente inventata dal Tartaglia una ventina di anni dopo, mentre sullo stesso problema lavoravano anche il professore Gerolamo Cardano e al suo discepolo Ludovico Ferrari più o meno nello stesso periodo.
A Tartaglia dobbiamo tra l'altro la prima traduzione italiana degli Elementi di Euclide (1543).
In un trattato Quesiti e inventioni diverse si interessa anche di balistica e di fortificazioni.
L'invenzione della formula risolutiva dell'equazione cubica
Il primo matematico che arrivò ad una formula risolutiva per le equazioni di terzo grado fu Scipione Dal Ferro nel 1515: la sua formula era generale perché, pur riferendosi ad equazioni ridotte, ossia prive del termine di secondo grado e scritte nella forma:
con l'esclusione del casus irriducibilis, nel quale le soluzioni sono in numero inferiore a tre, tutte le cubiche sono riconducibili a questa tramite la sostituzione dove b è il coefficiente di secondo grado. Di fatto, a quel tempo non erano stati studiati ancora i numeri negativi, i numeri immaginari non erano ancora stati inventati, e neanche il piano cartesiano; infine anche la relazione fra il numero di radici e il grado della equazione non era stata ancora dimostrata.
In più, accadeva a quel tempo che i matematici custodissero gelosamente le proprie scoperte, oppure le rendessero note solo a una stretta cerchia di amici o discepoli; altre volte, enunciato un principio, omettevano di pubblicare parte o tutta la dimostrazione. Fu così che Dal Ferro non pubblicò la formula risolutiva, ma la lasciò ad un suo allievo fidato ma non molto geniale, Antonio Maria del Fiore, che dopo anni cominciò a vantarsi della propria capacità di risolvere le equazioni cubiche. Questo stimolò il Tartaglia che, in maniera indipendente, riscoprì la formula di Dal Ferro e, nel febbraio del 1535, accettò una cartello di matematica disfida dello stesso Fiore.
La disfida era un evento pubblico in cui ciascuno degli sfidanti sottoponeva all'altro problemi di vario tipo, depositandoli da un notaio e distribuendoli ai testimoni; il vincitore veniva deciso da giudici scelti di comune accordo. In questo caso particolare, Tartaglia risolse tutti i problemi posti da Fiore in due ore, mentre questi non ne risolse alcuno fra quelli posti da Tartaglia; la disfida si concluse dunque con un pieno successo di Tartaglia.
L'evento ebbe larga risonanza, e Niccolò Tartaglia fu oggetto di attenzioni da parte di Gerolamo Cardano, che nel marzo del 1539 lo invitò a Milano, dove era introdotto abbastanza bene, e si fece confidare la famosa formula, dietro la promessa che non ne avrebbe parlato ad alcuno. Probabilmente Tartaglia si era mosso da Venezia con la speranza di ottenere una qualche introduzione nel mondo accademico milanese, che invece non arrivò.
Cardano, con l'aiuto del suo allievo Ludovico Ferrari, approfondì le formule dell'equazione cubica e la migliorò, trovandone una anche per il caso generale. Il Tartaglia non si decideva a pubblicare i suoi risultati; e qualche anno dopo il Cardano, con l'aiuto di Fiore, scoprì da alcune carte che erano in possesso del genero di Dal Ferro che la formula era stata inventata anche da quest'ultimo. Pertanto si ritenne libero dalla promessa fatta al Tartaglia e si decise a comprendere i suoi risultati nella Ars Magna che pubblicò nel 1545, ben sapendo che avrebbe così suscitato le ire di Tartaglia, così come di fatto avvenne.
Nel 1546 infatti Tartaglia pubblicò la sua opera "Quesiti et Inventioni diverse" dove, con parole offensive verso Cardano, denunciava la violazione del giuramento fattogli; il Ferrari, in difesa del suo amico e professore, lanciò il primo cartello di disfida contro Tartaglia, seguito da altri cinque nel giro di due anni. Tartaglia, per le sue difficoltà di parola, intendeva disputare per iscritto, Ferrari invece insisteva per uno scontro verbale e per tenere la disputa a Milano, dove lui poteva contare su amicizie e conoscenze. L'ultimo scontro si concluse il 10 agosto 1548; a Tartaglia non fu permesso di esporre le proprie ragioni e per questo motivo il giorno seguente ritornò a Brescia, dove si era trasferito da poco.
Gli scontri non ebbero esito positivo per Tartaglia, che perse anche il lavoro a Brescia, ebbe difficoltà finanziarie e dovette far ritorno poco dopo a Venezia. Comunque i posteri hanno riconosciuto a Cardano parte della paternità dell'invenzione della formula risolutiva dell'equazione cubica, chiamandola formula di Cardano-Tartaglia.
Opere
"La Nova Scientia" (1537): divisa in tre volumi, tratta di balistica esterna ed è la prima che tenta una trattazione matematica del moto dei proiettili.
"L'Euclide Megarese" (1543): è la prima traduzione in italiano degli Elementi di Euclide, con i commenti del Tartaglia medesimo.
"Le opera archimedis" (1543): anche questa è una traduzione dell'opera di Archimede attraverso la versione latina di Guglielmo di Morbecca.
"Quesiti et inventioni diverse" (1546): opera in nove volumi, che tratta di problemi di varia natura: aritmetica, algebra, geometria, statica, topografia, fortificazioni, artiglieria e tattica bellica.
"Le risposte a Ludovico Ferrari" (1547-1548): si tratta dei sei opuscoli con cui il Tartaglia risponde ai cartelli di matematica disfida di Ferrari.
"La travagliata Inventione" (1551): in tre libri, con tre "Ragionamenti" e un "Supplimento": si tratta di piccoli scritti, contenenti ad esempio il procedimento per riportare a galla una nave affondata e un commento sull'opera di Archimede.
"Il general trattato di numeri et misure" (1556-1560): è un trattato in sei libri, di aritmetica, geometria e algebra; neanche in quest'opera Tartaglia affronta il problema della soluzione delle equazioni cubiche.
"De insidentibus aquae" e "De ponderositate" (pubblicati postumi nel 1565): due volumi rispettivamente di Archimede e di Nemorario, che furono tratti dalle carte lasciate da Tartaglia.
Tartaglia
Tartaglia
Categoria:Brescia
ko:니콜로 타르탈리아
narty poker darmowe statystyki wadysawowo pokoje cheap tickets
|
|
|
| :: RELATED NEWS :: |
RDB
In einem Kernkraftwerk ist der Reaktordruckbehälter (RDB) der Behälter, in dem sich der wärmeerzeugende Reaktorkern mit den Brennelementen befindet. Er ist eine von mehreren Barrieren, die das Austreten radioaktiver Stoffe verhindern sollen. Als weitere Barrieren sind zu nennen:
- das Kristallgitter des Brennstoffs selbst,
- die Brennstabhülle,
- der Sicherheitsbeh
|
|
Foulardierung
Unter Foulardierung oder Vollbadimprägnierung versteht man ein Verfahren zur Nassbehandlung von Textilien (Geweben, Maschenware und Vliesstoffe).
Die Ware (Substrat) wird durch einen Trog geleitet. In diesem Trog befindet sich die Appreturflotte. Diese F
|
Johan Vandewalle
Der Belgier Johann Vandewalle (
- 15. Februar 1960 in Brügge) gilt als eines der größten Sprachgenies. Er ist ausgebildeter Architekt, Orientalist, Slawist und Linguist. Alle Studien hat er im Alter von 23 bis 26 Jahren abgeschlossen, drei mit höchster Auszeichnun
|
WISO
WISO ist:
- eine Fernsehsendung im ZDF: WISO (Fernsehsendung)
- der Name eines Schulfachs WISO (Schulfach)
- eine gängige Abkürzung für die Wirtschafts- und Sozialwissenschaftliche Fakultät einer Universität
WISO steht dabei für Wirtschaft & Soziales.
Kategorie:Abkürzung
|
Foveon-X3-Sensor
Der von Foveon gefertigte CMOS-Sensor FOVEON X3® Direkt-Bildsensor verwendet drei übereinanderliegende Sensorelemente, um mit jedem Pixel alle drei Grundfarben aufzuzeichnen.
Funktionsprinzip
Die unterschiedlichen Wellenlängen der Farben Rot, Grün und Blau werden in unterschiedlichen Schichten absorbiert, weil langwelliges (rotes) Licht in Silizium eine größere Eindringtiefe hat, als kurzwelliges (blaues). Bei Verwendung eines Infrarot-Sperrf
|
Thw
Die deutsche Bundesanstalt Technisches Hilfswerk wurde am 22. August 1950 als Zivil- und Katastrophenschutzorganisation des Bundes gegründet. Sie untersteht dem
|
Lorenzo Hervas y Panduro
Der spanische Jesuit Lorenzo Hervás y Panduro (1735 - 1809) gilt als Sprachgenie, das einen großen Einfluss auf die Entwicklung der Sprachwissenschaft ausübte. Er soll annähernd 40 Sprachen gesprochen haben.
Verweise
Genie - Giuseppe Mezzofanti - Emil Krebs -
|
Fedora Repository
Fedora Repository ist eine Open-Source-Software, mit deren Hilfe man digitalen Inhalt in Archiven verwalten und zugänglich machen kann.
Weblinks
- [http://www.fedora.info Weitere Informationen] (in Englisch verfügbar)
- [http://www.project-consult.net/Files/Open%20Source%20Archivierung.pdf Informationen zu Fedora] und zu Open Source Archivsoftware in Deutsch
Kategorie:Software
|
|
