:: wikimiki.org ::

Thomas Couture

Thomas Couture

Thomas Couture, född 21 december 1815 i Senlis, Frankrike, död 30 mars 1879, var en fransk målare av porträtt-, historie- och genremålningar. Couture, Thomas

21 december

21 december är den 355:e dagen på året (356:e vid skottår) i den gregorianska kalendern. Det är 10 dagar kvar på året.

Dagens namn

- Tomas

Äldre namnsdagar:

- tidigare: Thomas apostel, Thome dag
- 1901: Tomas
- 1986: Tomas, Tom och Tommy
- 1993: Tomas, Tom. (Tommy utgår ur almanackan)
- 2001: Tomas. (Tom utgår ur almanackan)

Helgdagar m.m.

- Vintersolståndet inträffar runt det här datumet.
- Aposteln Tomas helgondag inom den Romersk-katolska kyrkan.

Händelser

- 1124 - Lamberto Scannabecchi blir påve under namnet Honorius II.
- 1872 - Challenger-expeditionen avseglar från Portsmouth på en fyra år lång vetenskaplig expedition som skulle lägga grunden för oceanografin.
- 1898 - Marie och Pierre Curie upptäcker radium.
- 1913 - Första korsordet publiceras.
- 1956 - Den amerikanska medborgarrättsrörelsen får ett genombrott när USA:s Högsta Domstol slår fast att det strider mot landets grundlag att segregera passagerare på bussar och andra kollektivtransportmedel, mycket tack vare Rosa Parks vägran att ge sin plats åt en vit man på bussen den 1 december 1955.
- 1958 - General Charles de Gaulle väljs till president i Frankrike.
- 1968 - Apollo 8 sänds upp.
- 1988 - Libyska Terrorister spränger ett plan ovanför Lockerbie, i Skottland, och dödar 270 personer (se Lockerbieaffären).
- 1991 - Oberoende staters samvälde skapas efter Sovjetunionens upplösning.

Födda

- 1118 - Thomas Becket, kunglig kansler och ärkebiskop av Canterbury.
- 1804 - Benjamin Disraeli, brittisk politiker och författare.
- 1815 - Thomas Couture, fransk målare av porträtt-, historie- och genremålningar.
- 1878 - Jan Lukasiewicz, filosof och matematiker.
- 1879 - Josef Stalin, sovjetisk politiker, diktator 1924-1953 (detta är hans officiellt använda födelsedatum, för verkligt födelsedatum se 18 december, år 1878).
- 1892 - Walter Hagen, amerikansk golfspelare.
- 1896 - Konstantin Rokossovskij, polsk-sovjetisk militär, marskalk 1944.
- 1912 - Brita Appelgren, svensk balettdansös och skådespelare.
- 1914 - Gunnar Lundén-Welden, svensk musiker, kapellmästare, musikarrangör, kompositör.
- 1917 - Heinrich Böll, tysk författare och mottagare av nobelpriset i litteratur 1972.
- 1918 - Kurt Waldheim, österrikisk politiker, Österrikes president 1986–92, FNs generalsekreterare 1972-81.
- 1919 - Ove Sprogøe, dansk skådespelare.
- 1921 - Britta Holmberg, svensk skådespelare.
- 1926 - Erik Bergman, svensk kompositör och textförfattare.
- 1930 - Kalevi Sorsa, finsk politiker.
- 1935
- John G. Avildsen, amerikansk regissör och producent.
- Phil Donahue, programledare i TV.
- 1937 - Jane Fonda, amerikansk skådespelare.
- 1940 - Frank Zappa, amerikansk kompositör, musiker och sångare.
- 1941 - Ingrid Dahlberg, svensk regissör, producent, fd Dramatenchef, landshövding i Dalarnas län.
- 1942
- Hu Jintao, president i Kina 2003-.
- Reinhard Mey, sångare.
- 1943
- Lena Bergman, svensk skådespelare.
- Jack Nance, amerikansk skådespelare.
- 1946 - Carl Wilson, amerikansk popmusiker, medlem av The Beach Boys.
- 1948
- Samuel L. Jackson, amerikansk skådespelare.
- Anneli Martini, svensk skådespelare.
- 1954 - Chris Evert, amerikansk tennisspelare.
- 1963 - Govinda, indisk skådespelare och politiker.
- 1969 - Julie Delpy, fransk skådespelare.
- 1970 - Stefan Löfgren, svensk handbollsspelare.
- 1989 - Alen Hadzic, legendarisk svensk gitarrist.

Avlidna

- 1610 - Katarina Gustavsdotter Vasa, svensk prinsessa.
- 1807 - John Newton, brittisk sjökapten, slavskeppare, präst och sångförfattare.
- 1907 - Klara Hitler, mor till Adolf Hitler.
- 1935 - Kurt Tucholsky, tysk journalist och satiriker.
- 1937 - Frank Kellogg, amerikansk utrikesminister 1925-1929, mottagare av Nobels fredspris 1929.
- 1940 - F. Scott Fitzgerald, amerikansk författare.
- 1945 - George S. Patton, amerikansk fyrstjärnig general
- 1968 - Vittorio Pozzo, italiensk fotbollstränare.
- 1976 - Karin Ekelund, svensk skådespelare, regissör och sångerska.
- 1977 - Elsa Ebbesen, svensk skådespelare.
- 2002
- Per Appelberg, svensk skådespelare.
- Kjell Larsson, svensk socialdemokratisk politiker, miljöminister 1998-2002. (Avled i cancer).
- 2004 - Lennart Bernadotte, greve af Wisborg

Se också

20 december - 22 december - 21 november - 21 januari -- lista över alla datum januari, februari, mars, april, maj, juni, juli, augusti, september, oktober, november, december 357 ja:12月21日 ko:12월 21일 simple:December 21 th:21 ธันวาคม

Senlis

Senlis, en stad i Frankrike, i departementet Oise. Under första världskriget intogs S. 2 september 1914 av tyskarna (1:a armén, von Kluck). I samband därmed fysiljerades sju som gisslan tagna personer, varibland borgmästaren Odent, som skäl varför anfördes, att invånarna skulle ha beskjutit de tyska trupperna, då dessa inträngde i staden. Händelsen väckte en storm av förbittring i Frankrike och omnämndes ofta under den mot Tyskland riktade ententepropagandan. 10 september samma år besattes S., som då var delvis förstört, åter av fransmännen.

30 mars

Dagens namn

- Holger, Holmfrid

Äldre namnsdagar:

- tidigare: Qvirinus, Kvirinus - efter en romersk militär (tribun) och martyr från 100-talet.
- 1901: Holger
- 1986: Holger, Olga
- 1993: Holger, Reidar - från 28 juli. (Olga till 21 november)
- 2001: Holger, Holmfrid - återinförd efter att han varit borta ur almanackan 1993-2000. Tidigare 4 juni. (Reidar till 9 maj)

Händelser

- 1945 - Sovjetunionen invaderar Österrike och intar Wien.
- 1964 - TV-programmet Jeopardy! har premiär i USA.
- 1981 - President Ronald Reagan utsätts för ett mordförsök i Washington D.C., USA, efter endast två månader på presidentposten.

Födda

- 1708 - Claes Ekeblad d.y., svenskt riksråd, kanslipresident 1761-65.
- 1746 - Francisco de Goya, spansk konstnär.
- 1820 - Anna Sewell, amerikansk författarinna, Black Beauty.
- 1844 - Paul Verlaine, fransk poet.
- 1853 - Vincent van Gogh, nederländsk konstnär.
- 1858 - Arvid Nordquist, grundare av Arvid Nordquist H.A.B.
- 1869 - Hubert Henry Davies, brittisk författare och pjäsförfattare.
- 1888 - Anna Q. Nilsson, svensk-amerikansk skådespelare.
- 1892 - Erhard Milch, tysk militär, generalfältmarskalk 1940, krigsförbrytare.
- 1908 - Lill-Tollie Zellman, svensk skådespelare.
- 1913
- Frankie Laine, eg. Frank Paul Lovecchio, amerikansk populärsångare.
- Martin Söderhjelm, svensk skådespelare, regissör, dramaturg och författare.
- 1920 - Jan Olof Olsson, svensk redaktör, journalist och författare.
- 1930 - John Astin, amerikansk skådespelare.
- 1933 - Braulio Castillo, puertoricansk-mexikansk skådespelare och producent.
- 1937 - Warren Beatty, amerikansk skådespelare och regissör.
- 1945 - Eric Clapton, brittisk gitarrist och sångare.
- 1950 - Robbie Coltrane, brittisk skådespelare.
- 1955
- Paul Sahlin, f.d. "Paul Paljett", svensk musiker.
- Lars Ångström, svensk politiker (miljöpartist), VD för Greenpeace 1995–96, riksdagsledamot 1998-.
- 1964
- Ian Ziering, amerikansk skådespelare.
- Tracy Chapman, amerikansk sångerska och låtskrivare.
- 1968 - Celine Dion, kanadensisk sångerska.
- 1979 - Norah Jones, amerikansk artist.

Avlidna

- 1202 - Joakim av Floris, italiensk abbot inom cisterciensorden, teolog.
- 1752 - Henry George Elliot, brittisk diplomat.
- 1871 - Lovisa av Nederländerna, drottning av Sverige och Norge, prinsessa av Nederländerna.
- 1879 - Thomas Couture, fransk målare av porträtt-, historie- och genremålningar.
- 1912 - Karl May, tysk författare.
- 1925 - Rudolf Steiner, tysk filosof, grundare av antroposofin och Waldorfpedagogiken.
- 1933 - Filip Månsson, svensk konstnär.
- 1954 - Pauline Brunius, svensk skådespelare, manusförfattare, regissör och teaterchef.
- 1958 - Gösta Hillberg, svensk skådespelare.
- 1973 - Eva Steen, norsk skådespelare.
- 1978 - Hjalmar Karlgren, svensk jurist, professor i civilrätt vid Stockholms universitet, justitieråd.
- 1983 - Einar Nerman, konstnär. 94 år.
- 1986 - James Cagney, amerikansk skådespelare.
- 2002 - Elizabeth Bowes-Lyon. 101 år.

Se även

29 mars - 31 mars - 30 april -- lista över alla datum januari, februari, mars, april, maj, juni, juli, augusti, september, oktober, november, december 091 ja:3月30日 ko:3월 30일 simple:March 30 th:30 มีนาคม

1879

Händelser

- 1 januari - Gemensam tid för hela Sverige, Järnvägstid eller Normaltid, införs.
- 26 maj - En strejk utbryter vid Haeffners sågverk i Sundsvall, vilket blir inledningen till Sundsvallsstrejken, Sveriges första strejk av masskaraktär. 5.000 sågverksarbetare strejkar och konflikten leder till att arbetarna bildar fackföreningar och industriägarna branschorganisationer.
- 5 juni - Sundsvallsstrejken avslutas.
- 20 juli - Adolf Erik Nordenskiöld ankommer med sitt fartyg Vega till Berings sund och har därmed fullbordat Nordostpassagen.
- 5 november - Den första godtemplarlogen i Sverige grundas i Göteborg. Independent (senare International) Order of Good Templars (IOGT) införs efter amerikansk förebild. Det kristna inslaget är till en början stort och den nya nykterhetsrörelsen kräver total avhållsamhet från alkohol; den gamla krävde endast måttfullhet.
- 31 december - Thomas Edisons första offentliga demonstration av det elektriska ljuset äger rum i Menlo Park i New Jersey.
- August Strindbergs roman Röda Rummet utkommer.
- Läkaren och gastronomen Charles Emil Hagdahl, "Den moderna matlagningskonstens fader i Sverige", utkommmer med sin bok Kokkonsten som vetenskap.
- Hästspårvagnar införs i Göteborg.
- Prinsessan Eugénie bildar det svenska Eugeniahemmet för "bostad, vård och underhåll åt obotligt sjuka, lytta och vanföra barn".
- Det första brännvinskriget, som utbröt 1877, vinns av L.O. Smith, som anordnar gratis båtturer till sin fabrik för kunderna. Därmed har det finkelfria Absolut Rent Brännvin segrat i Stockholm. Kontrahenterna Smith och Utskänkningsbolaget bildar ett gemensamt spritaktiebolag.
- Thomasstål framställs av fosfathaltigt järn.
- Bryggeriet Aberlour grundas.

Födda

- 6 februari - Othon Friesz, fransk postimpressionistisk målare och formgivare.
- 19 februari - Luigj Gurakuqi, albansk politiker.
- 7 mars - Rudolf Sahlberg, svensk kapellmästare, musikarrangör och kompositör.
- 8 mars - Otto Hahn, tysk kemist.
- 14 mars - Albert Einstein, tysk-schweizisk-amerikansk fysiker.
- 19 mars - Hugh Richard Arthur Grosvenor, brittisk militär.
- 24 mars - Elis Ellis, svensk skådespelare, regissör, kompositör och manusförfattare.
- 2 april - Alexander Moisiu, albansk/österrikisk teaterskådespelare.
- 13 april - Johan Petter Åhlén, svensk företagsledare, grundare av företaget Åhlén och Holm.
- 14 april - Adolf Bergman, svensk friidrottare.
- 26 april - Eric Campbell, amerikansk stumfilmsskådespelare.
- 2 juni - Eric von Rosen, svensk godsägare, forskningsresande och etnograf.
- 8 augusti
- Robert Holbrook Smith, amerikansk läkare, en av grundarna av Anonyma Alkoholister.
- Emiliano Zapata, mexikansk bonderevolutionär.
- 9 augusti - Jeanna Oterdahl, svensk lärare och författare.
- 11 augusti - Frieda von Richthofen, tysk friherrina.
- 15 augusti - Ethel Barrymore, amerikansk skådespelare.
- 31 augusti - Taisho, japansk kejsare 1912-1926.
- 1 september - Gusten Widerbäck, konstnär.
- 15 september - Theodor Olsson, svensk skådespelare och sceninspektör vid Dramaten.
- 20 september - Victor Sjöström, svensk skådespelare och regissör.
- 7 oktober - Joe Hill, (eg. Joel Hägglund), svenskfödd diktare, sångare och fackföreningsman
- 29 oktober - Franz von Papen, tysk politiker, diplomat och militär; rikskansler juni-december 1932.
- 1 november - Pál Teleki von Szék, ungersk greve, vetenskapsman och politiker; premiärminister 1920-1921 och 1939-1941.
- 7 november - Lev Trotskij, Ukrainsk-sovjetisk exilpolitiker och marxistisk teoretiker.
- 1 december - Viran Rydkvist, svensk skådespelare och teaterdirektör.
- 8 december - Manne Göthson, svensk skådespelare, manusförfattare, regiassistent och regissör.
- 18 december - Paul Klee, scweizisk konstnär.
- 19 december - Otto Olsson, svensk organist och tonsättare.
- 21 december - Josef Stalin, sovjetisk politiker, diktator.

Avlidna

- 7 mars - Carl Sandberg, svensk arkivman, samlare av historiska handlingar.
- 30 mars - Thomas Couture, fransk målare av porträtt-, historie- och genremålningar.
- 16 april - Bernadette Soubirous, franskt helgon.
- 6 augusti - Johann von Lamont, skotsk-tysk fysiker och astronom.
- 3 september - Louis Cavagnari, anglo-indisk militär och diplomat.
- 17 september - Eugène Viollet-le-Duc, fransk arkitekt.
- 5 november - James Clerk Maxwell, brittisk matematiker och fysiker.
- 22 december - Carl Axel Trolle, svensk lanthushållare, riksdagsman.
- 25 december - John Lenning, svensk fabrikör och donator. Kategori:Årtal Kategori:1870-talet ko:1879년 ms:1879 simple:1879 th:พ.ศ. 2422

Fransk

Frankrike, egentligen Republiken Frankrike, är ett land i Västeuropa. Frankrike brukar sägas ha sex kanter: tre kuster mot Atlanten, Engelska kanalen och Medelhavet och tre landgränser: I söder gränsar landet mot Spanien och Andorra, åt öster mot Italien, Monaco och Schweiz, och åt nordost mot Tyskland, Luxemburg och Belgien. Frankrike är en av de stater som grundade EU.

Historia

:Huvudartikel: Frankrikes historia Dagens Frankrike upptar ungefär samma områden som det de keltiska gallerna bebodde och som kom att bli den romerska provinsen Gallien under 100-talet f.Kr.. Gallerna antog snabbt det romerska språket och den romerska kulturen. Kristendomen introducerades under perioden 200-300 e.Kr. och Gallien invaderades därefter av germanska stammar, i första hand frankerna efter vilka landet fått sitt svenska namn (franskans France syftar dock på Île-de-France, de capetingiska kungarnas egendom kring Paris som tidigare kallades Francia och Pays de France). Trots att den franska monarkin kan härledas ända tillbaka till 400-talet började inte landets existera som enhetlig statsbildning förrän i mitten av 800-talet då Karl den stores rike delades i en östlig del, sedermera Tyskland, och den västliga del som blev Frankrike. Karl den stores söner styrde landet fram till 987 då Hugo Capet, frankisk hertig och Paris' greve, lät kröna sig som kung av Frankrike. Hans ättlingar styrde Frankrike till 1792 då den franska revolutionen gjorde landet till en republik efter de omvälvande händelserna som började 1789. Napoleon I tog kontroll över republiken 1799 och kallade sig Förste konsul. Hans arméer utkämpade många krig över hela Europa, erövrade många länder och etablerade flera kungadömen med Napoleons släktingar vid tronen. Efter Napoleons fall 1815 återställdes monarkin i Franrike för att störtas i.o.m. den andra republiken som i sin tur avlöstes av Louis-Napoléon Bonaparte, brorson till Napoleon I, som först valdes till president och därefter utropade det andra kejsardömet och sig själv till Napoleon III. Han avsattes och avlöstes av den tredje republiken. Visserligen hörde Frankrike till segermakterna både i första och andra världskriget men led svårt i båda krigen och lyckades aldrig återta sin forna ställning. Under det krisartade året 1958 genomförde General de Gaulle en omfattande reform som ledde till den femte republiken och dagens stabila presidentiella demokrati. Under de senaste decennierna har samarbetet mellan Frankrikes och Tyskland haft en central betydelse för den ekonomiska integrationen i Europa och Frankrike har idag en central roll i det europeiska samarbetet kring Ekonomiska och monetära unionen. Frankrike är en av FN:s säkerhetsråds fem permanenta medlemmar och har kärnvapen. :Se även:
- Ludvig XIV av Frankrike
- Lista över Frankrikes statsöverhuvuden

Politik

: Huvudartiklar: Frankrikes politik Den femte republikens konstitution antogs vid en folkomröstning den 28 september 1958. Konstitutionen stärkte statschefens position gentemot parlamentet och fastställer att presidenten (Président de la République) ska tillsättas genom direkta val för ämbetsperioder på 5 år (ursprungligen 7 år). Presidentens omfattande befogenheter ska säkerställa statsmaktens stabilitet och statens existens. Presidenten tillsätter premiärminstern, leder regeringen, kan utlysa nyval till parlamentet, har makten över militären och är den som undertecknar internationella avtal. De 577 ledamöterna i nationalförsamlingen (les députés de l'Assemblée nationale), den lagstiftande församlingen, tillsätts för femårsperioder genom direkta val i enmansvalkretsar. Nationalförsamlingen har möjligheten att upplösa regeringen som därmed återspeglar majoriteten i nationalförsamlingen. Hälften av senatorerna (les sénateurs, f.n. 331, kommer att utökas till 346 fram till 2010) i nationalförsamlingens överhus (Sénat) tillsätts var tredje år för en period på sex år. Senatorerna har begränsad makt och nationalförsamlingen har alltid sista ordet om oenighet råder mellan de två kamrarna utom i konstitutionella frågor. Regeringen har ett stark inflytande över nationalförsamlingens dagordning. Det franska politiska livet har under de senaste decennierna utmärkts av en polarisering mellan två politisk grupperingar: Vänstern kring franska socialistpartiet (Parti Socialiste) och högern kring först RPR (Rassemblement Pour la République) därefter dess efterföljare UMP (Union pour un Mouvement Populaire eller Union pour la Majorité Présidentielle). Extremhögerpartiet FN (Front National) förespråkar "mer lag och ordning" och tuffare invandringspolitik och har sedan början av 1980-talet hamnat på omkring 16% av rösterna i valen. De har sedan även haft stora strejker i Paris under senare år.

Administrativ uppdelning

Front National : Huvudartikel: Frankrikes administrativa uppdelning Frankrike är uppdelat i
- 26 regioner (régions), 22 inhemska och fyra översjöiska: Se Frankrikes regioner
- 100 departement (départements): Se Frankrikes departement
- 342 arrondisment (arrondissements): Se Frankrikes arrondissement
- 4 040 kantoner (cantons), inklusive 156 översjöiska: Se Frankrikes kantoner
- 36 679 kommuner (communes): Se Frankrikes kommuner Departementen är numererade och dessa nummer används som postnummer och på bilarnas registreringsskyltar. De översjöiska departementen är forna franska kolonier som numera åtnjuter samma eller motsvarande status som det egentliga Frankrike. De betraktas som delar av Frankrike (och därmed också EU) snarare än avhängiga territorier. De översjöiska territorierna och länderna utgör delar av den franska republiken men inte av Europa eller EU. Trots detta används euro som valuta även i dessa områden. De översjöiska kommunerna har en administrativ status mittemellan de översjöiska departementen och de översjöiska territorierna. Frankrike kontrollerar också ett antal öar i Indiska oceanen och Stilla havet: Nya Kaledonien, Franska Polynesien, Wallis- och Futunaöarna och de Franska sydliga och Antarktiska territorierna. Dessutom var Frankrike före revolutionen 1789 uppdelat i provinser. Se vidare: Frankrikes provinser. I Frankrike kallas motsvarigheten till landshövding Président du conseil général.

Geografi

Président du conseil général : Huvudartikel: Frankrikes geografi Frankrike sträcker sig från Medelhavet till Nordsjön och från Rhen till Atlanten. Det angränsar till Storbritannien, Belgien, Luxemburg, Tyskland, Schweiz, Italien, Monaco, Andorra och Spanien. Utanför moderslandet har Frankrike gemensamma landgränser med Brasilien, Surinam och Nederländerna. Förutom moderlandet i Västeuropa (la métropole) består Frankrike av territorier i Nordamerika, Karibien, Sydamerika, Indiska oceanen, Stilla havet och Antarktis (anspråken på landområdet i Antaktis erkänns inte av de flesta länderna i världen). Frankrike rymmer landskap av många, mycket varierande slag, från kustslätterna i norr och i väst vid Atlanten och Nordsjön till de stora bergskedjorna, Pyrenéerna i söder och Alperna i öster med Alpernas högsta bergtopp Mont Blanc, 4 810 m. Inne i landet finns andra bergskedjor som Centralmassivet och Vogeserna. Frankrike delas mellan fyra stora flodsystem varav tre utmynnar i Atlanten. De rinner över det svagt lutande slättlandet i norra och västra Frankrike och eras bördiga flodområden har gjort att landets ekonomiska och politiska medelpunkt hamnat i landets norra delar, vilket kan ses som en starkt bidragande orsak till att Paris blivit landets centrum. : De större franska floderna är:
- Loire - rinner ut i Biscayabukten och vars hela avrinningområde finns i Frankrike.
- Rhône - som födds i Schweiz och inträder i Franrike via Genèvesjön för att sedan möta Saône vid Lyon och därefter, som enda franska flod rinna ut i Medelhavet vid Marseille.
- Seine - den enda större floden som mynnar ut i Engelska kanalen. Viktiga bifloder är Oise, Marne, Yonne och Aube.
- Garonne - som födds i Spanien men passerar den franska gränsen efter bara ett par kilometer och passerar städer som Toulouse och Bordeaux.
- Meuse - födds i Frankrike men rinner ut i Belgien och Nederländerna
- Rhen - som utgör Frankrikes gräns mot Tyskland Klimatet i norra Frankrike är svalt och fuktigt medan det i de södra delarna råder ett torrt och hett medelhavsklimat. I området mellan Centralmassivet och Medelhavet återfinns också de legendariska vindarna Mistral- och Sirocconvindarna. Frankrike är, med undantag för Alperna, förskonat från extrema klimatförhållanden. : Större eller kulturellt betydande franska städer: Abbeville, Ajaccio, Albertville, Albi, Amiens, Angers, Angoulême, Aurillac, Bastia, Besançon, Bordeaux, Belfort, Brest, Brive, Caen, Cahors, Calais, Cannes, Carcassonne, Chamonix, Charleville-Mézières, Châtellerault, Chinon, Clermont-Ferrand, Colmar, Deauville, Dieppe, Digne-les-Bains, Dijon, Dole, Domremy, Dreux, Dunkerque, Evreux, Grenoble, La Baule, La Rochelle, Le Havre, Lille, Lyon, Marseille, Mende, Metz, Mont-de-Marsan, Montauban, Montpellier, Nantes, Nice, Nîmes, Orléans, Paris, Pau, Périgueux, Perpignan, Poitiers, Quimper, Reims, Rennes, Rodez, Roubaix, Saint-Gaudens, Saint-Etienne, Saint-Nazaire, Saint-Tropez, Saumur, Sète, Soissons, Strasbourg, Tarbes, Toulon, Toulouse, Tours, Tourcoing, Valence, Vichy : Se även: Lista över Frankrikes städer, Lista över Frankrikes nationalparker

Ekonomi

: Huvudartikel: Frankrikes ekonomi Frankrike har en diversifierad marknadsekonomi med endast ett fåtal statsägda företag. Den franska ekonomin är en av världens högst utvecklade och är starkt inriktad på högteknologi. Den räknas till världens femte största efter USA, Japan, Tyskland och Storbritannien. Enligt WTO var Frankrike 2003 världens femte största varuexportör efter USA, Tyskland, Japan och Kina och den fjärde största importören efter USA, Tyskland och Kina. Enligt OECD hade Frankrike 2003 störst andel utländska investeringar (räknat i procent) före USA och Belgien. Genom sitt kärnkraftsprogram är Frankrike också det land med högst grad av självförsörjande i Västeuropa och den av världens sju mest industrialiserade länder som producerar minst andel koldioxid. Levnadsstandarden i Frankrike är alltså väldigt hög. Den franska ekonomin är en kombination av marknadsekonomi och stark men avtagande statlig inblandning. Stora områden med bördig mark, användningen av modern teknologi och subventioner har tillsammans gjort Frankrike till Västeuropas ledande jordbruksnation. Den franska ekonomin är, även efter förlusten av Algeriet på 1960-talet, en av världens starkaste. Frankrike har också en ledande rymdindustri och är den enda europeiska nation som har en nationell rymdcenter. Den franska staten äger fortfarande en stor del av landets infrastruktur och är huvudägare i flera järnvägs-, elektricitets-, flygindustri- och telekommunikationsföretag men har sedan början av 1990-talet alltmer släppt sin kontroll över dessa sektorer. Staten säljer bit för bit av sin andelar i företag som France Telecom, Air France och i andra försäkrings- och försvars- samt bankföretag. Frankrike sjösatte Euron tillsammans med 10 andra medlemmar 1 januari 1999 och i början av 2002 ersatte euromynt och -sedlar helt den franska francen. Sedan andra världskriget har Frankrike stegvis närmat sig Tyskland såväl politiskt som ekonomiskt och de två länderna betraktas ofta de som leder den europeiska integrationen inom EU. Frankrike lockar årligen 77 miljoner turister, vilket är betydligt fler än vad som bor i landet, och gör landet till världens populäraste turistdestination framför Spanien (51.7 miljoner) och USA (41.9 miljoner) enligt WTO (World Tourism Organisation). Det som lockar turisterna är många städer av stort kulturellt intresse; stora mängder bad- och skidorter; idylliska landskap och världsmetropolen Paris. : Se även: Lista över franska företag
Demografi

Religion
Frankrike är 75 % romerska katoliker, 6–7% muslimer (främst sunniter), 1,5 % protestanter, 1 % judar buddister m fl
Kultur

- Konstens historia: Frankrike
- Aubusson-tapet
- Gobeläng
- Lista över Frankrikes katedraler, kyrkor och kloster
Sport

- Frankrikes fotbollslandslag
Externa länkar

- [http://www.cia.gov/cia/publications/factbook/geos/fr.html CIA Factbook - France] Kategori:Europas länder kategori:Frankrike als:Frankreich fiu-vro:Prantsusmaa ja:フランス ko:프랑스 ms:Perancis simple:France th:ประเทศฝรั่งเศส zh-min-nan:Hoat-kok

Porträtt

av konstnären Jacob Binck.]] Porträtt (franska portrait, latin protrahere "dra fram") eller konterfej (franska contrefait "eftergjort", "avbildat"), avbildning av en bestämd människa genom att återge dennas individuella drag. I princip behöver bara en viss likhet kunna kännas igen, och den behöver inte stämma överens med den avbildades yttre utseende. Vid det överindividuella porträttet kännetecknas personen genom angivande av namn, ämbetstecken, attribut, symboler eller familjevapen. Porträttets huvudsakliga funktion är att representera den icke närvarande, att erinra om denne och att ära denne. Därför intar denna genre den viktigaste rollen i bildkonsten näst efter det religiösa måleriet. Alltefter hur många personer som avbildas, talar man om enkelporträtt, dubbelporträtt och grupporträtt. Porträtt kan också tas inom fotografi. Kategori:Motiv i konsten ja:肖像

Genremåleri

Genremåleri präglade den holländska 1600-tals konsten. Det var vanligt förekommande att en konstnär fokuserade sig på en specifik genre, d.v.s. motivkategori, som t.ex. historiemåleri, marinmåleri, genrebild, landskapsmåleri etc. Rembrandt var en av de få konstnärer som behärskade samtliga genrer. Kategori:Måleri

Kategori:Franska konstnärer

Kategori:Fransmän Kategori:Konstnärer ja:Category:フランスの画家 ko:분류:프랑스의 화가

Slag bij Actium

De slag bij Actium was een zeeslag bij Actium, op 2 september 31 v. Chr. voor de kust van Griekenland waar de vloten van Marcus Antonius en Cleopatra vochten tegen de vloot van Octavianus. De vloot van Marcus Antonius en Cleopatra werd verslagen waarna ze vluchtten naar Egypte

Wat vooraf ging aan de slag

Octavianus en ook veel Romeinen waren gekant tegen het feit dat Cleopatra als zelfstandige koningin werd behandeld en Romeinse provincies als geschenk kreeg. De situatie verslechterde toen Marcus Antonius en Cleopatra besloten Caesarion officieel tot zoon van Caesar te benoemen. Dit betekende dat Octavianus geen recht zou hebben om Caesar op te volgen. Octavianus verklaarde de oorlog aan Cleopatra. Actium Actium ko:악티움 해전 ms:Pertempuran Actium

tani sylwester Zapraszamy death metal Aloes piesni

:: RELATED NEWS ::

Princess Erika
Erika Dobong'na dite Princess Erika est une artiste française d'origine camerounaise. Elle est surtout connue pour ses chansons teintés de ragga comme dans ses titres Trop de bla-bla ou Faut qu’j’travaille.

Biographie

Princess Erika est née en 1964 à Paris de parents camerounais. Sa mère est la fille d