:: wikimiki.org ::
| Tjeckien |
Tjeckien
Tjeckiska republiken, Tjeckien, är en stat bestående av de historiska landskapen Böhmen (Čechy) och Mähren (Morava), och som gränsar till Tyskland, Österrike, Slovakien och Polen.
Historia
Staten uppstod 1 januari 1993 då Tjeckoslovakien delades i Tjeckien och Slovakien. För tiden före det se Tjeckoslovakiens historia.
1999 blev Tjeckien medlem i NATO och 2004 blev landet medlem i EU.
Politik
Den tjeckiska republiken är enligt sin konstitution, antagen december 1992 en parlamentarisk demokrati med en president som statsöverhuvud. Presidenten väljs vart femte år av parlamentet. Presidenten har ett politiskt uppdrag med tillhörande rättigheter förutom uppdraget att representera landet. Han kan nominera domare till konstitutionsdomstolen, upplösa parlamentet under vissa betingelser samt lägga in veto mot lagstiftning. Han utser också statsminister och efter förslag av statsministern övriga ledamöter av regeringen.
Den tjeckiska riksdagen har två kammare. Deputeradekammaren med 200 medlemmar väljs vart fjärde år efter ett proportionellt valsystem. De 81 medlemmarna av senaten väljs med en tredjedel av senaten vart annat år.
Landets högsta appellationsdomstol är Högsta Domstolen. Konstitutionsdomstolen, som tar upp frågor om konstitutionen, utses av presidenten med 10-åriga mandatperioder.
Under många år alltsedan vändningen var författaren och frihetshjälten Vaclav Havel president. Efter hans avgång utsågs ledaren för partiet ODS (se nedan) och tidigare statsministern Vaclav Klaus till president.
Många politiska partier är verksamma i landet, allt ifrån det halvreformerade kommunistpartiet längst ut till vänster till mindre nationalistpartier längst ut till höger. De viktigaste partierna är de halvreformerade Kommunisterna, Socialdemokraterna (ČSSD), Kristdemokrater (KDU-ČSL), Liberaler (US-DEU) samt Allmänna Demokratiska Partiet (ODS), det parti som trädde fram och tog över i samband med vändningen 1989. ODS är fortfarande splittrat i flera fraktioner. Den nuvarande regeringen är socialdemokratisk med stöd av kristdemokrater och liberaler.
Den nuvarande konstitutionen ger upphov till svaga regeringar, speciellt eftersom kommunistpartiet med 20% av rösterna skys av de andra och inte kan medverka in någon koalition. Den nuvarande regeringen är mycket svag, med minsta möjliga röstövervikt i riksdagen och med presidenten från ett oppositionsparti som lägger sitt veto mot många lagförslag. Möjligheten till en valreform med mindre valkretsar än de nuvarande 14, motsvarande länen (kraj), har diskuterats men inget praktiskt har gjorts, speciellt som motståndet från de mindre partierna, som skulle missgynnas av en sådan reform har varit stort.
Geografi
Tjeckiens nuvarande gränser skapades 1993 vid delningen av Tjeckoslovakien. Till Tjeckien fördes då regionerna Böhmen (Čechy), Mähren (Morava) samt en liten del av Schlesien (Slezsko). Tjeckien kom på så sätt att gränsa till Tyskland, Österrike, Slovakien och Polen.
Till stora delar avgränsas Tjeckien naturligt av bergskedjor: i sydväst av Česky Les och Sumava (Böhmerwald), i nordväst av Krusne Hory (Erzgebirge) i nordost av Krkonose (Riesengebirge), Beskidy, Jesiniky och i sydost av västra karpaterna. Böhmisk-Mähriska Randbergen går längs gränsen mellan Tjeckiens stora delar Böhmen och Mähren. Högsta bergstopppen, 1602 m, ligger i Krkonose och heter Snezka. Lägsta punkten ligger vid Labes (Elbes) utlopp mot norr. Avgränsade av dessa bergskedjor ligger de Tjeckiska och Mähriska högplatåerna.
Floder: Labe rinner upp i Krkonose, rinner söderöver i en båge över den böhmiska högplatån innan den finner riktningen mot norr, passerar mellan Krusne Hory och Krkonose och vidare in i Tyskland. Också Odra (ty. Oder) rinner upp i Tjeckien, i Krkonose. På den böhmiska högplatån förenar Elbe sig med Vltava (Moldau) vid Melnik, norr om Prag. Vltava har i sin tur de stora bifloderna Sazava och Berounka, och Böhmen avvattnas på så sätt åt norr, medan floderna i Mähren (Morava, Svrtaka, Ohre) rinner mot söder till Donau.
Tjeckien har inga naturliga sjöar av betydelse, de största fria vattenytorna utgörs av regleringsdammar i de stora floderna.
De största städerna är Prag (huvudstad, ca 1 300 000 invånare), Brno (huvudstad i Mähren, ca 400 000 invånare) Ostrava (industristad i norra Mähren, ca 400 000 invånare), Plzen (i västra Böhmen, med bryggerier, ca 200 000 invånare), Olomouc (handelsstad i norra Mähren med ca 150 000 invånare), Mlada Boleslav (industristad med tillverkning av Skoda-bilar), Hradec Kralove (i nordöstra Böhmen).
Andra orter av betydelse:
I Česke Budĕjovice tillverkas känt öl. Česky Krumlov är en vacker historisk stad i södra Böhmen som är upptagen på UNESCO:s världsarvslista. Karlovy Vary (Karlsbad) och Marianske Lazne (Marienbad) i Česky Les i väster är berömda kurorter. Usti nad Labem och Teplice är industristäder i norra Böhmen. Liberec ligger vackert nedanför Krkonose. Tabor på södra delen av Tjeckiska högplatån är en historisk stad med minnen från Hussitkrigen, Znojmo invid österrikiska gränsen är naturskön lantbruksstad med berömda vin- och gurkodlingar.
Tjeckien är indelat i 14 län eller bättre regioner (Kraj) som ej har någon historisk anknytning utan enbart har administrative funktioner. Dessa är i sin tur indelade i kommuner (okres).
Turistorter
Orter och områden som är av speciellt intresse för turister är historiska orter (förutom städer uppräknade ovan t ex Kutna Hora, silverstad med berömd benkyrka och Melnik, där Vltava och Labe rinner samman), många borgar och slott (t ex Karlstejn och Konopiste i närheten av Prag) samt bergskedjorna, där Krkonose med huvudort Spindleruv Mlyn står för den tjeckiska vintersporten.
Kommunikationer
Transport och förbindelser: Nätet av tåg och bussar är väl utbyggt och förbindelser från de flesta orter till sina centralorter går mestadels med intervall på någon eller ett par timmar. Tidtabeller: [http://www.vlak.cz www.vlak.cz] . Reguljärt inrikesflyg förbinder de största städerna, men förbindelserna på marken är så goda att det inte är någon stor tidsvinst att använda flyget. Vägnätet har förbättrats under de senaste 15 åren. Motorvägar förbinder de största städerna, till de andra går landsvägar av bra klass, något slingriga i bergen.
Gator i städer är ofta stenlagda , troligen med avsikt för att dämpa trafikrytmen. Stadscentra är så kompakta i historiskt intressanta städer att man helst bör bese dem till fots, det är svårt att komma fram med fordon. Större städer har väl utbyggda spårvagns- och bussnät med korta intervaller.
Ekonomi
Industri
Tjeckien har en lång tradition av fordonsbyggande med Škoda och Tatra som de stora industrierna. Škoda startade 1905 och ingår idag i Volkswagen-koncernen. Man tillverkar framförallt bilar i små- och mellanbilsklassen och har haft stora exportframgångar från 1990-talet och framåt. Tatra har en tradition av både lyxbils- och lastbilstillverkning. Idag tillverkar man lastbilar för civilt och militärt bruk. De största lastbilarna har byggts för rakettransporter och man tillverkar även lastbilar för terräng.
Tjeckien har även en lång tradition av vapentillverkning och under kommunisttiden exporterade man till hela Sovjetunionen och övriga satellitstater.
Demografi
Städer
- Brno
- Karlovy Vary
- Liberec
- Olomouc
- Ostrava
- Plzeň
- Prag (Praha), huvudstad
- Ústí nad Labem
- Teplice
- Most
- Chomutov
Andra städer
- Bilina
- Cheb
- Rokycany
- Opava
- Rakovnik
- Kladno
- Decin
- Dubi
- Frydlant
- Liberec
- Rumburk
- Trutnov
- chotebor
- Kaplice
- Stochov
- Stochov-Slovanka
- Slany
- Lany
- Unhost
- Redhost
- Vysoke myto
- Doksy
- Krivoklat
- Pisek
- Nove straseci
- zelezna ruda
- varnsdorf
- Tannvald
Sevärdheter
Populära turistmål är Brno (Brünn), Karlovy Vary (Karlsbad), Prag (Praha) och Sudetlandet.
Fakta
- Högsta punkt: Berget Snežka, 1 602 m.ö.h.
- Lägsta punkt: Floden Elbe, 115 m.ö.h.
- Naturtillgångar: Kol, timmer
- Befolkningens medelålder: 38,4 år (2003)
- Religiös tillhörighet: Romerska katoliker 39,2%, protestanter 4,6%, ortodoxa 3%, annan 13,4%, ateister 39,8%.
Kategori:Europas länder
Kategori:Kustlösa stater
Kategori:Tjeckien
ja:チェコ
ko:체코
simple:Czech Republic
zh-min-nan:Česko
StatEn stat är ett område som utgör en självständig politisk enhet. Se även land, rike och nation.
En stat kännetecknas av territorium, befolkning, suveränitet, politisk organisation och permanens.
Vad som är en stat eller inte avgörs ofta av existensen av erkännanden från andra stater och mellanstatliga organisationer. Den som är full medlem i FN kan i allmänhet betraktas som en stat.
Se även
- statsvetenskap
- politik
Stat betecknade förr också den lön en statare fick in natura.
Kategori:Statsvetenskap
MährenMähren, tjeck. Morava, är ett historiskt stat i östra Tjeckien. Dess historiska huvudstad var Brno. Majoriteten av befolkningen är slaver och talar en tjeckisk dialekt.
Se även Böhmen-Mähren.
kategori:Tjeckien
Kategori:Ej längre existerande riken och länder
ja:モラヴィア
Österrike
Österrike är en förbundsrepublik i Centraleuropa, som gränsar till Tyskland, Tjeckien, Slovakien, Ungern, Slovenien, Italien, Schweiz och Liechtenstein.
Huvudstaden heter Wien. Andra viktiga städer är Graz, Innsbruck, Linz, Salzburg.
Historia
Huvudartikel: Österrikes historia
Landet grundades som bayrisk gränsmark (markgrevskap) kring 800 och fick senare namnet Ostarrichi (966). Det upphöjdes på 1100-talet till hertigdöme och blev en viktig maktfaktor i det tysk-romerska riket till dess upplösning 1806. Därefter var Österrike huvudlandet i det stora multietniska habsburgska väldet. Österrike (men inte de ungerska, kroatiska, dalmatinska och italienska delarna av väldet) var också medlem av det Tyska förbundet fram till 1866, när kriget med Preussen ledde till Österrikes utträde.
Efter mångåriga krav från magyarerna om ökat självstyre bildades 1867 den Österrikisk-ungerska dubbelmonarkin. Efter dubbelmonarkins nederlag i det första världskriget, och dess upplösning i fredsfördraget från St. Germain, bildades flera nya nationalstater och, efter misslyckade försök att ansluta sig till Tyskland, bildades därefter den första republiken Österrike, omfattade den större delen av Österrike-Ungerns tysktalande områden. Inre politiska splittringar och strider mynnade i en kristligt-konservativ diktatur 1934, som i sin tur föll, när tyska trupper marscherade in i Österrike i mars 1938 och Österrike införlivades med det Tredje riket under namnet Ostmark.
Efter Tysklands nederlag i det andra världskriget besattes Österrike av de fyra segermakterna och den österrikiska republiken återupprättades. Vid Potsdamkonferensen 1945 ställdes landet under en ockupationsförvaltning. Ockupationsmakterna lämnade Österrike först 1955 efter att ha skrivit under ett statsfördrag som återställde landets suveränitet. Österrike förband sig till ständig neutralitet (grundlag från 1955) och förpliktade sig att inte gå med på en återförening med Tyskland.
Först efter sammanbrottet av östblocket och det kalla krigets slut blev det möjligt för Österrike att delta i det europeiska integritetsarbetet. Efter en folkomröstning 1994 blev Österrike medlem i den Europeiska unionen (EU) 1995 och den Ekonomiska och monetära unionen (EMU) 1999.
Politik
Österrike är en parlamentarisk-demokratisk förbundsrepublik. Statschef är förbundspresidenten, som väljs av folket vart sjätte år. Förbundspresidentens viktigaste politiska uppgift är att utnämna förbundskanslern (regeringschefen) och regeringen.
Österrikes parlament består av två kammare: nationalrådet och förbundsrådet.
- Nationalrådet är den lagstiftande parlamentskammaren. Den väljs av folket för en mandatperiod på fyra år och har 183 ledamöter. Fyra partier är för nuvarande invalda i nationalrådet: Österrikes socialdemokratiska parti (Sozialdemokratische Partei Österreichs, SPÖ), De gröna (Die Grünen), det kristdemokratiska Österrikiska folkpartiet (Österreichische Volkspartei, ÖVP) och Österrikes frihetliga parti (Freiheitliche Partei Österreichs, FPÖ), ett högerpopulistiskt parti. I början av 2005 bröt de flesta FPÖ-ledamöterna och alla deras ministrar sig ut ur partiet och grundade Alliansen för Österrikes framtid (Bündnis Zukunft Österreich, BZÖ).
- Förbundsrådet representerar de nio förbundsstaterna. Deras 64 ledamöter väljs av de nio förbundsstatsparlamenten för samma mandatperiod som gäller för de själva. Förbundsrådet har vetorätt inom lagstiftningen, som dock kan röstas ner av nationalrådet genom ett så kallad tröghetsbeslut (Beharrungsbeschluss). Förbundsrådet spelar därför i praktiken ingen roll.
Österrikes regering utnämns av förbundspresidenten. Den består av förbundskanslern och ministrarna. Den nuvarande regeringen är en borgerlig koalitionsregering bestående av det Österrikiska Folkpartiet (ÖVP) och Alliansen för Österrikes framtid (BZÖ).
Österrike är en federal republik med nio förbundsstater (Bundesland). Varje förbundsstat har egen författning, folkförsamling och regering. De folkvalda delstatsparlamenten kallas för Landtag och har rätten att lagstifta inom sitt kompetensområde. Lantdagen väljer regeringschefen, landshövdingen (Landeshauptmann/Landeshauptfrau).
Den regionala förvaltningen handhas av förbundsstaterna, vilka i sin tur är indelade i kommuner som styrs av folkvalda församlingar. En administrativ mellannivå mellan kommuner och delstatsförvaltningen utgör häraden (Bezirk).
right
Österrikes nio förbundsstater - och deras huvudstäder
#Burgenland - Eisenstadt
#Kärnten - Klagenfurt
#Niederösterreich - St Pölten
#Oberösterreich - Linz
#Salzburg - Salzburg
#Steiermark - Graz
#Tirol - Innsbruck
#Vorarlberg - Bregenz
#Wien - Wien
Geografi
Österrike består av fem landskapsregioner. Den största delen av Österrike upptas av Östalperna (63% av ytan) som sträcker sig från gränssjön Bodensee fram till staden Wien i öster. I Alperna ligger Österrikes högsta topp (Großglockner, 3 797 m ö.h.). Norr om Alperna bildar Donaufloden gränsen till utlöparna av det Böhmiska massivet (10%) och Karpaterna (11,3%). Wien ligger i Wien-sänkan (4,4%) och söder och öster om Wien utbreder sig en låglandsregion som tillhör det ungerska låglandet (11,3%).
Österrikes viktigaste flod är Donaufloden, som avvattnar Alperna genom bifloderna Lech, Inn och dess biflod Salzach, Enns, Drau och dess biflod Mur m m.
I Österrike kan man urskilja tre klimatzoner. De östra delarna är präglade av det kontinentala pannoniska klimatet (medeltemperatur i juli oftast över 19°C, årsnederbörden i regel under 800 mm), de inre Alpområdena har ett alpint klimat (mycket nederbörd, permanent snötäcke över 3 000 m ö.h., korta somrar, långa vintrar) och resten av landet präglas av det milda och fuktiga medeleuropeiska övergångsklimatet med medeltemperaturer i juli mellan 14 °C och 19 °C och upp till 2000 mm årsnederbörd beroende på region. En speciell företeelse i Alperna är den varma och torra föhnvinden, en fallvind, som påverkar människor negativt.
Karta
föhnvind
Det här är en karta över Österrike!
Befolkning
I Österrike bor 8 067 300 människor, varav 708 700 utländska medborgare (8,8%) (2002). Drygt 40% av befolkningnen bor i och kring staden Wien, ytterligare 30% i områdena norr och söder om Alperna, medan Alpområdet är glesbefolkat. Österrikes storstäder är Wien (2005: 1 626 440 inv.), Graz (2001: 226 244 inv.), Linz (2001: 183 504 inv.), Salzburg (2001: 142 662 inv.) och Innsbruck (2001: 113 392 inv.).
Österrikes befolkning är huvudsakligen tyskspråkig. Standardspråket i Österrike skiljer sig i viss mån från det förbundstyska, framför allt inom ordförrådet som innehåller över 1000 s.k. austriacismer. I Österrike finns sex erkända språkminoriteter vars rättigheter är reglerade i statsfördraget från 1955 och senare lagar. De största grupperna utgörs av den slovensktalande minoriteten om 30 000-50 000 personer i delstaten Kärnten och en lika stor kroatisktalande minoritetsgrupp i Burgenland. I Burgenland bor också en ungersktalande minoritetsgrupp samt Roma och Sinti. I Wien och Niederösterreich finns det tjeckisk- och slovakisktalande minoritetsgrupper.
78% av österrikarna tillhör den romersk-katolska kyrkan, 5% de evangeliska kyrkorna (huvudsakligen den lutherska), 4,5% tillhör andra samfund och 9% betecknar sig som religionslösa.
Sociala förhållanden
Dagens Österrike är en modern socialstat. Första ansatser till en socialpolitik gjordes redan i den Österrikisk-ungerska monarkin mellan 1860 och 1890, men de första större sociala reformerna genomfördes under den sociala och politiska revolutionen (första republiken) efter första världskriget. Reformprogrammet avstannade efter några år p g a de hårda politiska striderna och de ekonomiska problemen. Samarbetsandan och samförståndet mellan arbetsgivare och fackföreningar i den andra republiken efter andra världskriget ledde slutligen till utvecklingen av ett omfattande offentligt välfärdssystem. Grundpelaren är socialförsäkringen som alla arbetstagare och deras anhöriga omfattas av. Den består av sjuk-, olycksfall-, arbetslöshets- och ålderspensionsförsäkringen. Därutöver finns det olika former av familjestöd och annat socialt understöd.
Föräldraförsäkring och barnomsorg
Modern ha rätt till ledighet från 8 veckor före födseln till 8 veckor efter födseln. Därefter får föräldrarna föräldrapenning tills barnet fyller två år, varav sex månader är knutna till varje förälder. Tas andra årets föräldraförsäkring ut på deltid, så kan man förlänga föräldraledigheten tills barnet fyller tre år.
Den offentliga barnomsorgen (som för övrigt är ett frivilligt kommunalt åtagande) inskränker sig till deltidsförskola (Kindergarten) från tre års ålder. Yngre barn och de som önskar heltidsbarnomsorg är hänvisade till dagmammor och privata inrättningar som dominerar barnomsorgen.
I Österrike får familjerna barnbidrag (Familienbeihilfe). Det betalas ut tills barnet fyllt 19 år eller tills det avslutat utbildningen, men högst till 25 års ålder, d v s så länge föräldrarna är underhållsskyldiga.
Utbildning
Barnen börjar den 4-åriga folkskolan (Volksschule) i sexårsåldern. Efter de fyra gemensamma åren ställs de (eller snarare deras föräldrar) inför valet att fortsätta 4 år i Hauptschule, en förlängning av folksksolan, (ca 2/3 av eleverna) eller gå till det 8-åriga gymnasiet (1/3 av eleverna). Ca 1/3 av eleverna på gymnasieskolan byter efter de första fyra åren till en 5-årig yrkesförberedande gymnasieskola, medan 2/3 fortsätter på det allmänna gymnasiets högre stadium som förbereder för högre studier. Absolventerna av Hauptschule går antingen vidare till en lärlingsutbildning vid företag med en dag yrkesskola (Berufsschule) i veckan eller till kortare yrkesutbildningar i skolform. Ett byte mellan skoltyperna är möjligt men sällsynt.
Den gymnasiala avgångsexamen Matura ger generell behörighet för tillträde till universitetsstudier. Uppfylls de centralt reglerade särskilda behörighetskraven för ämnet, så ger den också rätt till en studieplats i den valda utbildningen och på det valda universitetet (med undantag för konstnärliga utbildningar). Det finns 19 universitet i Österrike. Studierna avslutas efter lägst fyra år med magisterexamen eller efter ytterligare studier med doktorsexamen. Det finns ochså kortare studier (minst tre år) som leder till bakkelaureusexamen. Sedan 1994 finns det fackhögskolor (Fachhochschulen) i Österrike vilka erbjuder kortare och mer praktikorienterade utbildningar.
Arbetsmarknad
2003 hade omkring 49% av den österrikiska befolkningen (77% av befolkningen i åldrarna 15-59 år) ett förvärsarbete. 45% av alla förvärvsarbetande var kvinnor; av dem arbetade mer än 37% deltid (men bara 4% av männen).
Anställningen är reglerad genom lagstiftning och kollektivavtal. Genom lagstiftning regleras t ex normalarbetstid (högst 40 timmar/vecka), minimisemester (5 eller 6 veckor beroende på antal arbetade år), uppsägning och avgångsvederlag. I kollektivavtal regleras anställningsförhållanden och löner. En österrikisk arbetstagare har rätt till 14 månadslöner/år.
Avtalspartner på arbetsgivarsidan är die Bundeskammer der gewerblichen Wirtschaft (ungefär 'Förbundsekonomikammaren'), där alla företag är tvångsanslutna. På arbetstagarsidan finns centralorganisationen Österreichischer Gewerkschaftsbund (ÖGB) (’Österrikiska fackföreningsförbundet’), som omfattar arbetare och tjänstemän i såväl privat som offentlig tjänst. Därutöver är alla arbetstagare obligatoriskt anslutna till Kammer für Arbeiter und Angestellte (’Arbetarekammaren’). Även andra självständiga yrkesgrupper har obligatorisk medlemskap i olika kammare, såsom bönderna i Landwirtschaftskammer (’Lantbrukskammaren’), advokater i Rechtsanwaltskammer (’Advokatkammaren’) m m.
Vid arbetslöshet har man rätt till arbetslöshetsersättning under 20 till 52 veckor beroende på antal arbetade år och ålder. Den skattefria a-kassan motsvarar ungefär 55% av nettoinkomsten (arbetsinkomst efter skatt), men uppgår till högst 36,84 euro/kalenderdag (2003). Efter den här tiden kan man söka nödhjälp (Notstandshilfe) om hushållsinkomsterna (d v s inkomsterna av make/maka eller sambo) inte överstiger en viss gräns.
2003 var arbetslösheten i Österrike 4,2%.
Kategori:Europas länder
Kategori:Kustlösa stater
Kategori:Österrike
als:Österreich
fiu-vro:Austria
ja:オーストリア
ko:오스트리아
ms:Austria
simple:Austria
th:ประเทศออสเตรีย
zh-min-nan:Tang-kok
Polen
Polen är en republik i nordöstra Centraleuropa som gränsar till Tyskland i väst, Tjeckien och Slovakien i söder, Ukraina och Vitryssland i öst samt Litauen och ryska Kaliningrad i norr. Den har en maritim gräns mot Danmark och Sverige i norr.
Historia
Huvudartikel: Polens historia
Polens första ledare, Mieszko I, regerade 962-992. Hans giftermål med prinsessan Dubrawka av Böhmen år 965 tros ha påskyndat Polens kristnande, som ägde rum året därefter. Deras son Bolesław I Chrobry tog över vid Mieszkos död år 992 och regerade fram till sin död 1025. Strax innan han dog kröntes han till Polens första kung av biskopen i Gniezno, Polens dåtida huvudstad.
Det medeltida kungariket Polen ingick 1386 en personalunion (från 1569 en realunion) med storhertigdömet Litauen och bildade Polen-Litauen. Polen delades under 1700-talet upp mellan stormakterna Ryssland, Tyskland och Österrike-Ungern. Efter Första världskriget upprättades en oberoende stat år 1918.
Under Andra världskriget ockuperades Polen av Nazityskland och Sovjetunionen. Miljoner polacker, främst av judiskt ursprung, sändes till koncentrationsläger och mördades. Efter kriget flyttades Polens landgränser västerut, då de östra delarna av Polen tillföll Sovjetunionen (områden som idag tillhör Vitryssland och Ukraina), och Polen fick motsvarande områden i väster från det tidigare Tyskland. Miljontals människor i både Polen och Tyskland fördrevs till följd av denna gränsomdragning.
Polen utropades till kommunistisk folkrepublik år 1947 och förblev så till 1989 då det moderna Polen formades. Landet var under sin tid som folkrepublik medlem av Warszawapakten.
Polen gick med i NATO år 1999 och i EU år 2004. Landet är sedan 2003 en av USAs allierade i Irakkriget.
Ekonomi
Polens ekonomi är stabil och övergången från planekonomi till marknadsekonomi i samband med folkrepublikens upphörande har gått bra. Det är en av de stater som varit under sovjetiskt inflytande med starkast ekonomi.
Trots att Polen är med i EU har Polens regering gått ut med att man inte planerar att ersätta złotyn med euron inom överskådlig framtid.
Statsskick och politik
Polen är en demokratisk republik. Statschef är presidenten, som väljs av folket på fem år. Nuvarande president är Aleksander Kwaśniewski.
Polen har ett tvåkammarparlament som består av sejmen, som tillsätts genom proportionella val och har 460 ledamöter, och senaten, som tillsätts genom ett blockröstningssystem och har 100 senatorer. Sejmen har en femprocentsspärr, som dock inte gäller etniska partier. Den nuvarande polska grundlagen skrevs 1997.
För tillfället bildar Sojusz Lewicy Demokratycznej (SLD; "demokratiska vänsteralliansen") och Unia Pracy (UP; "arbetsförbundet") regering. Bland de övriga partierna i parlamentet finns Platforma Obywatelska (PO; "medborgarplattformen"), Liga Polskich Rodzin (LPR; "polska familjepartiet"), Prawo i Sprawiedliwość (PiS; "lag och rätt"), Samoobrona ("försvar av den polska republiken"), Polskie Stronnictwo Ludowe (PSL; "polska folkpartiet").
I valet som hölls fick de konservativa majoritet och kommer att bilda regering.
Geografi
Polskie Stronnictwo Ludowe
I nordost finns det masuriska sjödistriktet, ett område med många stora sjöar som är omtyckt som semestermål på sommaren. Hela den polska östersjökusten utgörs av sandstränder. Dessa blir välbesökta under sommarhalvåret, speciellt i närheten av större städer som Gdańsk och Gdynia, men även vid mindre kustbyar som under sommaren förvandlas till semesterorter.
Hela södra gränsen mot Tjeckien och Slovakien utgörs av bergskedjor. Längst tjeckiska gränsen heter bergen Sudety (Sudeten) och dess högsta punkt är berget Śnieżka som når upp till 1 602 meter över havet.Senare övergår bergen i Karpaterna. På den polska sidan är berget Rysy högst med sina 2 499 meter över havet, som därmed är Polens högsta punkt.
På Śnieżka finns en restaurang och ett kapell.
Genom hela landet från Tatrabergen i söder till Östersjön i norr, genom stora städer som Kraków, Warszawa, Toruń och Gdańsk slingrar sig landets längsta flod, Wisła som är 1 047 kilometer lång.
Större städer, förutom huvudstaden Warszawa, är Łódź, Kraków, Wrocław, Gdańsk, Poznań, Toruń, Szczecin, Białystok, Bydgoszcz, Katowice samt Lublin.
Lublin
Administrativ indelning
Huvudartikel: Polens administrativa indelning
Polen är uppdelat i 16 vojvodskap (län):
- Dolny Śląsk (Nedre Schlesien)
- Kujawy-Pomorze (Kujavien-Pommern)
- Lublin
- Lubusz (Lebus)
- Łódź
- Małopolska (Lillpolen)
- Mazowsze (Masovien)
- Opole (Oppeln)
- Podkarpacie (Podkarpatien)
- Podlasie (Podlasien)
- Pomorze (Pommern)
- Śląsk (Schlesien)
- Święty Krzyż
- Warmia-Mazury (Ermland-Masurien)
- Wielkopolska (Storpolen)
- Pomorze Zachodnie (Västpommern)
Demografi
Av Polens befolkning anser sig 96,74% vara polacker. 1,23% var av annan nationalitet och övriga ansåg sig inte tillhöra någon nationalitet. Bland Polens minoriteter märks tyskar, ukrainare, litauer, judar och vitryssar. Det finns även mindre grupper kasjuber, tatarer, armenier, romer, slovaker, ryssar, greker, makedoner, lemker och tjecker.
Infrastruktur
Polens vägnät har en ganska blandad standard. Under den tid då Polen tillhörde Östblocket var resurserna för att bygga vägar bristfälliga. Mindre vägar har därför fortfarande en lägre standard eftersom det tar tid att rusta upp dessa. Ändå pågår numera omfattande upprustningar av det polska vägnätet. Polen har haft motorvägar under en lång tid. Den äldsta motorvägen går från Opole till gränsen mot Tyskland och är byggd under 1930-talet. Omfattande upprustning av denna motorväg pågår. Utbyggnad av motorvägar pågår för fullt i Polen och många av dessa nya motorvägar är avgiftsbelagda.
Mellan Elbląg i Polen och Kaliningrad i Ryssland leder en ruinmotorväg byggd före Andra världskriget då denna del av Polen tillhörde Tyskland och kallades för Östpreussen.
Järnvägsnätet är väl utbyggt i Polen. Tågen går i hastigheter som är normala i Europa och tågens standard är numera förhållandevis hög.
Man kan dock fortfarande se var den gamla gränsen mellan Tyskland och Ryssland gick före Första världskriget då järnvägsnätets täthet var betydligt högre på den tyska sidan av gränsen.
Kultur
Från Polen kommer flera betydande författare såsom nobelpristagarna Henryk Sienkiewicz, Władysław Reymont, Czesław Miłosz och Wisława Szymborska. De meste kände av dem alla är kanske den polskamerikanska författarna och nobelpristagarna Isaac Bashevis Singer och författaren Joseph Conrad som dock skrev på jiddisch respektive engelska. Kompositören Frédéric Chopin kom också från Polen. Filmkonsten är också väl utvecklad, exempelvis genom Andrzej Wajda och Roman Polański.
En dominerande byggnad i Warszawa är fortfarande det sovjetiskt byggda kulturpalatset, en magnifik men kontroversiell byggnad som skänktes till det polska folket av Stalin. Många polacker avskyr byggnaden delvis därför att den förknippas med Sovjet och kommunismen och skulle vilja se den riven. Den är byggd i en imposant neoklassisk stil och innehåller bland annat biografer, teatrar, olika kulturella aktiviteter samt en utsiktsplats.
Världsarv
Krakows gamla stadskärna är uppsatt på UNESCO:s världsarvslista. Torget Rynek Główny är ett av Europas största torg.
Religion
Uppemot 75% av Polens befolkning är romerska katoliker. Den katolska kyrkans överhuvud, påven, var mellan åren 1978 och 2005 polacken Karol Wojtyła, bättre känd som Johannes Paulus II. Övriga religioner inkluderar judendom, ortodox kristendom och protestantism.
Kategori:Europas länder
Kategori:Polen
als:Polen
fiu-vro:Poola
ja:ポーランド
ko:폴란드
ms:Poland
simple:Poland
th:ประเทศโปแลนด์
zh-min-nan:Polska
1993
Händelser
- 1 januari
- Det svenska bensinpriset höjs med över en krona, vilket ger Sverige Europas högsta bensinpriser.
- Tjeckoslovakien delas upp i Tjeckien och Slovakien.
- 7 januari - Gudrun Schyman efterträder Lars Werner som partiledare för Vänsterpartiet.
- 11 januari - Sveriges finansminister Ann Wibble presenterar budgetpropositionen som visar ett underskott på 160 miljarder kronor och ett sparpaket på 81 miljarder.
- 14 januari - Sju svenskar finns bland de 54 som dör när den polska färjan Jan Heweliusz slår runt på Östersjön.
- 20 januari - Bill Clinton efterträder George Bush som president i USA.
- 26 januari - Vaclav Havel väljs till president i Tjeckien.
- 3 februari - Bankstödsnämnden, för rekonstruktion av den svenska banknäringen och de statliga finanserna, instiftas. Den får i folkmunnen namnet "Bankakuten".
- 26 februari - En explosion i garaget under World Trade Center i New York sliter upp ett 30 meter stort hål genom fyra våningar av betong. Sex personer dödas och tusentals skadas.
- Februari - Den svenska regeringens kriskommission lägger 113 förslag för att komma ur den ekonomiska krisen.
- 17 mars - Tele2 bryter det svenska Televerkets hundraåriga monopol när företaget erbjuder utlandssamtal.
- 2 april - Den svenska riksdagen beslutar med röstsiffrorna 184-144 att minska arbetslöshetsersättningen samt införa fem karensdagar i sagda ersättning.
- 3 april - Gunnar Weman vigs till svensk ärkebiskop och ger stöd för registrerat partnerskap för homosexuella.
- 7 april - Det svenska Banverket börjar borra en tunnel genom Hallandsåsen.
- 13 april - Dagens Nyheter publicerar en artikel om den med nöd och näppe undvikta härdsmältan vid Ågestaverket 1969.
- 15 april - Skivdirektören Billy Butt döms till fyra års fängelse för våldtäkt på nio unga kvinnor.
- 22 april - Finansminister Wibbles kompletteringsproposition innehåller ett sparpaket på 81 miljarder kronor.
- 3 maj - Den 30 km breda demilitariserade zonen mellan Sverige och Norge, med förbud mot militära anläggningar, tas bort.
- 16 maj - Val till samernas eget parlament, Sametinget, äger rum för första gången.
- 21 maj - I nu tillgängliga ryska arkiv avslöjas att Sovjet givit Vänsterpartiet 12 miljoner kronor mellan 1978 och 1990.
- 24 maj - Eritrea blir självständigt från Etiopien.
- 26 maj - Den svenska riksdagen höjer skatten för höginkomsttagare och sänker bostadssubventionerna.
- 4 juni - Den svenska riksdagen godkänner ånyo EES-avtalet.
- 16 juni - "Lasermannen" John Ausonius åtalas för ett mord, elva mordförsök och tio grova rån. Han erkänner två bankrån.
- 20 juni - Det första tåget passerar Eurotunneln under Engelska kanalen.
- 21 juni - Visumtvång införs för alla bosnier som kommer till Sverige. Flyktvågen hejdas, men de 40.000 bosnier som redan har kommit får stanna.
- 10 juli - Jesper Parnevik vinner överlägset Scottish Open, "den största svenska golfframgången någonsin".
- 18 juli - Ekonomen Ann-Marie Pålsson startar den svenska pigdebatten. Hon föreslår skatteavdrag för hemhjälp.
- 19 juli - Miljöpartiet föreslår en nordisk union som alternativ till EG.
- 21 juli - Nya Saab 900, som skall rädda företaget från nedläggning, presenteras.
- 23 juli - Nederbördsrekord slås i den indiska delstaten Meghalaya som får 990 millimeter regn på en vecka.
- 27 juli - Bilbomber i Rom sårar ett flertal människor allvarligt.
- 4 augusti - Den sista svenska kräftpremiären för insjökräftor äger rum. Från och med 1 januari 1994 får man fiska kräftor året om.
- 8 augusti - JAS-planet kraschar vid flyguppvisning på Långholmen under Vattenfestivalen i Stockholm. Lyckligtvis skadas ingen människa.
- 14 augusti - Moskén i Trollhättan förstörs i en mordbrand som är kulmen på flera månaders våldsdåd mot invandrare i Sverige.
- 17 augusti - Inför höstterminen godkänner det svenska Skolverket verksamhet vid 212 så kallade friskolor.
- 25 augusti - Sametinget håller sitt första möte. Tinget skall "bevaka frågor som rör samisk kultur i Sverige".
- 6 september - Volvo och Renault meddelar att de skall gå samman i ett nytt bolag vid namn Renault Volvo RVA, som Volvo får 35% i.
- 8 september - PLO erkänner staten Israel.
- 9 september - Israel erkänner PLO som det palestinska folkets företrädare.
- 22 september - De tolv första svenska reklamradiotillstånden säljs på auktion.
- 1 november - Maastrichtavtalet träder i kraft, varvid passtvånget avskaffas för medborgare inom alla länder som är anslutna och EG ombildas till EU.
- 8 november - En kupp utförs mot Moderna museet, varvid tavlor till ett värde av 500 miljoner kronor stjäls.
- 17 november - 10 skolbarn dör i en svår bussolycka på en motorväg i Storbritannien.
- 24 november - Polisen gör razzia mot Alsike kloster varvid 17 utvisningsdömda flyktingar, varav nio barn, grips.
- 1 december - Stockholms tingsrätt dömer John Ausonius för mord, mordförsök och rån.
- 2 december - Sedan flera viktiga aktieägare i Volvo sagt nej till samgåendet med Renault avgår Pehr G. Gyllenhammar. Även koncernchefen Sören Gyll har varit kritisk och affären går om intet.
- 3 december - LO-basen Stig Malm avgår efter avslöjande att han beviljat generösa fallskärmar till chefer i Folksam, LO-media och BPA.
- 7 december - Ett övergångsråd bildas i Sydafrika där landets alla folkgrupper finns representerade.
- 16 december - Makedonien blir självständigt från Jugoslavien.
- 21 december
- Sverige erkänner Makedonien.
- EU-kommissionen meddelar att Sverige får behålla snuset och Systembolaget.
- 30 december - Israel och Vatikanstaten upprättar diplomatiska förbindelser.
- Den svenska regeringen lägger fram den så kallade kretsloppspropositionen med syfte att skapa ett ekologiskt hållbart system med återvinning.
- Televerket ombildas från statligt verk till statligt bolag och byter då namn till Telia.
- Det svenska vinsttaket på spelvinster tas bort.
- Louise Sylwander blir den första att tillträda den nya svenska myndigheten Barnombudsmannen (BO).
- Det svenska husläkarsystemet införs.
- I en FN-rapport anses Sverige vara världens mest jämställda land.
- PLO-ledaren Yassir Arafat besöker Sverige.
- Sveriges statsminister Carl Bildt besöker Moskva, varvid Ryssland medger vissa ubåtskränkningar under sovjettiden.
- Svensken Daniel Tarschys utses till generalsekreterare i Europarådet.
- Arealbidrag till det svenska jordbruket införs till följd av EU-anpassningen.
Födda
- 26 februsri - Taylor Dooley, amerikansk skådespelare.
- 28 juni - Caroline Forsberg Thybo, dansk artist, medlem i Cool Kids.
- 26 juli - Taylor Momsen, amerikansk skådespelare.
- 16 augusti - Cameron Monaghan, amerikansk skådespelare.
- 6 december - Elian Gonzalez, omskriven kubansk pojke.
Avlidna
Första kvartalet
- 6 januari
- Dizzy Gillespie, amerikansk jazztrumpetare och orkesterledare.
- Rudolf Nurejev, sovjetisk balettdansör och skådespelare, död i AIDS.
- 9 januari - Viveca Serlachius, svensk skådespelare.
- 14 januari - Tage Berg, svensk skådespelare.
- 20 januari - Audrey Hepburn, amerikansk skådespelare.
- 29 januari - Eva Remaeus, svensk skådespelare (cancer).
- 31 januari - Helga Görlin, svensk hovsångerska (sopran).
- 12 februari - James Bulger, brittiskt mordoffer.
- 21 februari - Irma Christenson, svensk skådespelare.
- 24 februari - Bobby Moore, engelsk fotbollsspelare.
- 15 mars - Lennart Hyland, svensk programledare i TV.
- 31 mars - Rolf Björling, svensk operasångare (tenor).
Andra kvartalet
- 4 april - Göran O. Eriksson, svensk författare och regissör.
- 12 april - Dagmar Gille, svensk operettsångerska.
- 13 april - Sten Ardenstam, svensk skådespelare.
- 19 april - David Koresh, amerikansk sektledare 1986-1993 (Davidianerna).
- 20 april - Cantinflas, mexikansk skådespelare och komiker.
- 24 april - Oliver Tambo, sydafrikansk politiker.
- 12 maj
- Ulf Palme, svensk skådespelare, författare och regissör.
- Camilla Stærn, svensk operasångerska och skådespelare.
- 18 maj - Ronald Haver, amerikansk filmvetare och filmhistoriker.
- 24 maj - Carl Billquist, svensk skådespelare.
- 30 maj - Sun Ra, amerikansk musiker, organist och kompositör.
- 4 juni - Erna Groth, svensk skådespelare, sångerska och scripta.
- 6 juni - James Bridges, amerikansk regissör (cancer).
- 15 juni - James Hunt, brittisk racerförare.
- 19 juni - William Golding, brittisk författare, nobelpristagare.
- 22 juni - Patricia Nixon, amerikansk skådespelare, Richard Nixons hustru.
- 28 juni
- GG Allin, amerikansk punksångare.
- Gudrun Brost, svensk skådespelare.
Tredje kvartalet
- 14 juli - Leo Ferré, fransk poet och sångare.
- 30 juli - Julius Sjögren, svensk skådespelare.
- 9 augusti - Euronymous, eg. Øystein Aarseth, norsk musiker, gitarrist i Mayhem.
- 30 augusti - Kåge Sigurth, svensk TV-producent och manusförfattare.
Fjärde kvartalet
- 7 oktober - Cyril Cusack, irländsk skådespelare.
- 12 oktober - Kurt-Olof Sundström, svensk skådespelare, regissör och manusförfattare.
- 13 oktober - Stig Gustavsson, svensk skådespelare.
- 21 oktober - Melchior Ndadayé, president i Burundi 1993, mördad.
- 23 oktober - Ulf Björlin, svensk dirigent och tonsättare, arrangör av filmmusik.
- 25 oktober - Vincent Price, amerikansk skådespelare.
- 27 oktober - Ulla-Bella Fridh, svensk skådespelare och sångerska.
- 31 oktober
- Federico Fellini, italiensk regissör.
- River Phoenix, amerikansk skådespelare.
- 1 november - Frank Sundström, svensk skådespelare.
- 2 november - Åke Jensen, svensk skådespelare och sångare.
- 3 november - Anders Jonason, svensk författare.
- 21 november
- Bill Bixby, amerikansk skådespelare.
- Kjell Löwenadler, svensk konstnär.
- 25 november - Anthony Burgess, brittisk författare.
- 3 december - Judith Holmgren, svensk skådespelare.
- 4 december - Frank Zappa, amerikansk rocksångare och kompositör.
- 9 december - Herbert Grevenius, svensk dramatiker, manusförfattare och journalist.
- 10 december - Göte Arnbring, svensk skådespelare och dansare.
- 11 december - Majken Johansson, svensk diktare.
- 14 december - Myrna Loy, amerikansk skådespelare.
- 16 december - Charles Moore, amerikansk arkitekt, representant för postmodernismen.
- 22 december - Alexander Mackendrick, amerikansk-brittisk filmregissör och lärare.
- 31 december - Zviad Gamsachurdia, georgisk politiker, president 1991-1992.
Okänt datum
- Irma Björck, svensk sopran, hovsångerska.
Nobelpris
- Fysik
- Russell A Hulse, USA
- Joseph H Taylor Jr., USA
- Kemi
- Kary B Mullis, USA
- Michael Smith, Kanada
- Medicin
- Richard J Roberts, Storbritannien
- Phillip A Sharp, USA
- Litteratur - Toni Morrison, USA
- Fred
- Nelson Mandela, Sydafrika
- Frederik Willem de Klerk, Sydafrika
- Ekonomi
- Robert W Fogel, USA
- Douglass C North, USA
Kategori:Årtal
Kategori:1990-talet
als:1993
ja:1993年
ko:1993년
simple:1993
th:พ.ศ. 2536
Tjeckoslovakien
Tjeckoslovakien var en stat som existerade i Centraleuropa mellan 1918 och 1992, varefter den delades i de båda staterna Tjeckien och Slovakien.
Historia
Huvudartikel: Tjeckoslovakiens historia
Tjeckoslovakien grundades efter kejsardömet Österrike-Ungerns upplösning, med Tomáš Garrigue Masaryk som förste president. Trots amerikanske presidenten Wilsons tal om varje folks rätt till nationellt självbestämmande fick Tjeckoslovakien stora etniska motsättningar - den tyskspråkiga minoriteten (sudettyskarna) var i antal större än den slovakiska folkgruppen.
Under 1930-talet blev kraven på autonomi för de tyskspråkiga allt högre och det kunde Hitler använda för att krossa tjeckoslovakiska staten. Nazityskland ockuperade de tjeckiska delarna av landet medan Slovakien gavs en viss självständighet.
Efter krigsslutet fördrevs miljoner tyskspråkiga från Tjeckoslovakien. Inrikespolitiskt var kommunistpartiet bäst organiserat och efter att de borgerliga partierna avgick från regeringen kunde kommunisterna ta makten 1948. Kommunisterna förde en repressiv politik fram till mitten av 1960-talet. I början av 1968 infördes vissa lättnader, bl.a. avskaffades presscensuren men det var aldrig tal om att införa ett flerpartisystem. Pragvåren avbröts i augusti 1968 av en invasion från Warszawapakten. De följande åren skedde vad som kallades normalisering. I slutet av 1970-talet bildades Charta 77 för att dokumentera övergrepp mot de mänskliga rättigheterna.
I samband med att Sovjetunionen släppte greppet om länderna i Centraleuropa föll regimerna i land efter land och i november 1989 utsågs regimkritikern Václav Havel till president.
Slovakerna ville ha ökad autonomi och kraven på detta ledde under 1992 till att landet splittrades i två: Tjeckien och Slovakien.
Se även
- Lista över Tjeckoslovakiens presidenter
- Tjeckien¨
- Slovakien
Kategori:Ej längre existerande riken och länder
ja:チェコスロヴァキア
ko:체코슬로바키아
Slovakien
Slovakien (på slovakiska Slovensko; officiellt Slovakiska republiken, Slovenská Republika) är en republik i Centraleuropa som gränsar till Polen, Ukraina, Ungern, Österrike och Tjeckien. Huvudstad är Bratislava.
Historia
Huvudartikel: Slovakiens historia
Officiellt blev Slovakien en republik först 1 januari 1993 då Tjeckoslovakien delades. Förutom en period under andra världskriget då landet var ett protektorat inom Nazityskland har landet aldrig tidigare existerat som egen nation.
Geografi
Det slovakiska landskapet utmärks av en mängd berg och dalar och Karpaterna sträcker sig över landets norra del. Bergstopparna i Tatra har flera populära skidorter. Där ligger också Slovakiens högsta punkt, Gerlachovský štít, 2 655 meter över havet. I sydost och sydväst, längs Donau, är landskapet flackt. Andra större floder är Váh och Hron.
Klimatet är tempererat med svala somrar och kalla vintrar.
Städer i Slovakien
- Banská Bystrica
- Bratislava
- Košice
- Martin
- Nitra
- Žilina
- Zvolen
Ekonomi
Trots farhågor om motsatsen så har Slovakiens ekonomiska situation snabbt förbättrats efter nationens uppkomst vid delningen av Tjeckoslovakien 1993. BNP-tillväxten har varit mellan fyra och tio procent per år, statskulden har sjunkit och inflationen har hållits på en föhållandevis låg nivå. Däremot lider man alltjämt av en hög arbetslöshet i landet, den näst högsta inom hela EU på över 15 procent endast slagen av grannlandet Polen.
Näringsliv
Slovakien har envetet arbetat med att locka till sig utländska investerare med bland annat en skattereform som har gjort att landet har det lägsta skattetrycket i hela EU. Kia har nyligen förlagt sin europafabrik till Žilina i Slovakien. Med de redan etablerade Volkswagen- och Peugeotfabrikerna är därmed Slovakien världens största bilproducent räknat per invånare. I kölvattnet till bilfabrikerna har många underleverantörer till bilindustrin etablerat sig i landet de senaste åren.
Demografi
- Nationaliteter: slovaker 4 614 854 (85,8%), ungrare 520 528 (9,7%), romer 89 920 (1,7%), tjecker 44 620 (0,8%), ruthener 24 201, ukrainare 10 814
- Befolkningens medelålder: 35 år (2003)
- Religiös tillhörighet: katolsk 60,3 %, ateistisk 9,7 %, protestantisk 8,4 %, ortodox 4,1 %, annan 17,5 %
Politik
Religiös]
Slovakiens statschef är presidenten, som väljs av folket på fem år. Ivan Gašparovic är president sedan 2004. Presidenten utser premiärministern och den övriga regeringen.
Slovakiens parlament har en kammare med 150 ledamöter valda på fyra år.
Slovakien blev medlem i NATO 29 mars 2004 och i EU 1 maj 2004.
Sveriges ambassadör i Slovakien är Cecilia Julin.
Kommunikationer
Flyg
Bratislava har internationell flygplats varifrån lågprisbolaget SkyEurope opererar. Även Košice har en mindre internationell flygplats. Inrikesflyg finns, men är begränsat till några få flygplatser. Närheten mellan Bratislava och Wien gör att många flygresenärer på väg till/från huvudstaden nyttjar Wiens flygplats och vice versa.
Järnvägar
Wien
Järnvägarna är väl utbyggda i Slovakien. Järnvägsnätet når ut till framförallt Tjeckien, Österrike och Ungern. Fram till 1980-talet var spårstandarden förhållandevis dålig då resurser för underhåll var begränsade men sedan 1990-talet har upprustningsarbeten skett vilket lett till en bättre spårstandard. Tågen är numera också i gott skick och flera av de moderna slovakiska tågen har hög komfort. Järnvägsnätet ägs av statliga [http://www.zsr.sk ZSR]
Vägar
Totalt sett har Slovakien en ojämn vägstandard. Den västra delen av landet har ett mycket väl utbyggt vägnät av hög standard medan den östra delen håller betydligt lägre standard. Totalt sett har ändå Slovakien vägar som ligger på en genomsnittlig europeisk nivå vilket är något bättre än t ex Sverige vars vägar ligger under det europeiska genomsnittet. Resurser har mest lagts på den västliga delen av landet. Här finns motorvägar som utgår från Bratislava och fortsätter vidare norrut och söderut i landet. De fortsätter även mot Tjeckien och Ungern. Se även lista över motorvägar i Slovakien.
Vattenvägar
Donau är livligt trafikerad och persontrafik med båt bedrivs från Bratislava, bl a till huvudstäderna Wien, Budapest och Belgrad som också ligger längs Donau.
Sevärdheter
Belgrad]
- Bondebyn Vlkolínec
- Zipser Borg, Spišské Podhradie och Žehra
- Staden Banská Štiavnica
- Grottorna i Aggtelek och Karst (delvis i Ungern)
- Staden Bardejovs historiska centrum
- Isgrottan i Dobschau
Extern länk
- [http://www.government.gov.sk/english/ Slovakiens regerings webbplats]
- [http://www.freeworldmaps.net/europe/slovakia/map.html Kartor över Slovakien]
Kategori:Europas länder
Kategori:Slovakien
Kategori:Kustlösa stater
als:Slowakei
fiu-vro:Slovakkia
ja:スロバキア
ko:슬로바키아
simple:Slovakia
th:ประเทศสโลวาเกีย
zh-min-nan:Slovensko
1999
Händelser
- 1 januari - Växelkurserna inom EMU låses som en förberedelse för övergången till euro.
- 4 januari - Ett attentat utförs mot bedjande muslimer i en moské i Islamabad.
- 21 januari - Ford köper Volvo personvagnar AB för 50 miljarder kronor.
- 3 februari - Tvångssteriliserade i Sverige får rätt till ersättning enligt en ny lag.
- 11 februari - Den svenska regeringen beslutar att man varken ska bärga eller täcka över de omkomna eller själva vraket av Estonia.
- 3 mars - Den sista avrättningen genom gaskammare sker i USA.
- 25 mars - Georgien väljs in i Europarådet.
- 29 mars - 178 kända svenskar kräver på Aftonbladets debattsida ett stopp för NATO:s bombningar av Kosovo.
- 1 april - Nunavut blir Kanadas tredje territorium.
- 11 april - Sveriges curlingdamer vinner curling-VM i USA och tar därmed sitt fjärde VM-guld - en bedrift som inget annat lag lyckats med.
- 12 april - Sveriges finansminister Erik Åsbrink avgår oväntat och efterträds av Bosse Ringholm.
- 20 april - Columbine-massakern utförs.
- 27 april - Allerskoncernen köper veckotidningen Året runt från Bonniers.
- 4 maj - Driften av Stockholms tunnelbana tas över av det franska företaget CGEA.
- 5 maj - Clark Olofsson döms till 14 års fängelse för grovt narkotikabrott i Danmark.
- 7 maj - Carl Bildt utses till FN:s fredsmäklare i Kosovo.
- 26 maj - Manchester United vinner UEFA Champions League och därmed också en fantastisk trippel.
- 28 maj - Poliserna Olle Borén och Robert Karlström skjuts ihjäl i Malexander i Östergötland av bankrånare på flykt. Tre nynazister grips och ställs inför rätta.
- 29 maj - Charlotte Nilsson vinner Eurovisionsschlagerfestivalen i Tel Aviv med Tusen och en natt.
- 1 juni - Riksdagen beslutar att fyra kasinon av internationell typ får öppnas i Sverige.
- 11 juni - Det svenska kyrkomötet antar en ny kyrkoordning.
- 1 juli - Tax-free-försäljningen vid resor inom EU upphör, med Åland och Kanarieöarna som enda undantag.
- 2 juli - Den svenska polisen meddelar att "allmänläkaren" och "obducenten" inte längre misstänks för mordet eller styckningen av en 26-årig kvinna 1984.
- 23 juli - Eileen M. Collins blir den första kvinnan att vara befälhavare på en rymdfärja, då Columbia lyfter.
- 30 juli - Ludmila Engquist, som under våren opererats för bröstcancer, idrottar igen och vinner 100 meter häck på Stadion i Stockholm.
- 6 augusti - Carl Bildt avgår som ledare för Moderata Samlingspartiet.
- 14 augusti
- Järnvägsprojektet Botniabanan mellan Kramfors och Umeå påbörjas.
- Den sista brosektionen i Öresundsbron kommer på plats.
- 17 augusti - En av århundras värsta jordbävningar inträffar i Istanbul i Turkiet). Närmare 30.000 människor omkommer.
- [[Augusti]] - Homo-, bi- och transfestivalen [[Stockholm Pride arrangeras för första gången.
- 4 september - Bo Lundgren väljs till Moderaternas nye partiordförande efter Carl Bildt.
- 12 september - Den svenske syndikalisten Björn Söderberg mördas av nynazister sedan han har avslöjat en av dem på sin arbetsplats.
- 16 september - Den svenska posten beslutar att vanliga postkontor skall bort inom fyra år.
- 4 oktober - Nordiska samfundet mot plågsamma djurförsök byter namn till Förbundet djurens rätt
- 12 oktober - Världens befolkning passerar sex miljarder.
- 18 oktober - Den före detta norska kulturministern Åse Kleveland blir VD för Svenska Filminstitutet.
- 10 november - En dom i Svea Hovrätt ger klartecken till att använda Polenlänken, den elkabel mellan Sverige och Polen, som ska kunna skicka elektricitet mellan länderna.
- 14 november - Leif "Smoke Rings" Andersson slår Sven Jerrings radiorekord med sitt 1.786:e avsnitt av jazzprogrammet Smoke Rings (Jerring gjorde 1.785 avsnitt av Barnens brevlåda).
- 15 november - Sverige får sitt första privatägda akutsjukhus, Sankt Görans sjukhus.
- 17 november - Den nya svenska bibelöversättningen, Bibel 2000 (SOU 1999:100), överlämnas av bibelkommissionen till kulturministern.
- 23 november - Sydsvenska Dagbladet inleder en artikelserie om skånsk nynazism.
- 30 november
- Aftonbladet, Dagens Nyheter, Expressen och Svenska Dagbladet går ut i en gemensam manifestation där man publicerar namn och bild på 62 ledande svenska nazister.
- Kärnkraftsreaktorn Barsebäck 1 blir den första som stängs i Sverige.
- 9 december - Åtta personer dör i en flygkrasch utanför Sundsvall.
- 14 december - Charles M. Schulz, serien Snobbens skapare, tillkännager att han tänker pensionera sig från serietecknandet på grund av sjukdom.
- 16 december - Sammanslagningen mellan svenska Telia och norska Telenor spricker.
- 20 december - Läkemedelsbolaget Pharmacia & Upjohn säljs till Monsanto.
- 31 december - Boris Jeltsin avgår som president i Ryssland och efterträds dagen därpå av Vladimir Putin.
- Det nya svenska pensionssystemet träder i kraft.
- Det tyska företaget HDW köper ubåtstillverkaren Kockums.
- Det tyska företaget Linde köper AGA.
- Ericsson inleder stora personalnedskärningar, till följd av bristande lönsamhet.
- Sveriges Television börjar sända digitalt och sänder nu bland annat nyheter dygnet runt.
- Det svenska försvaret reduceras ytterligare. Uppemot hälften av de fredstida förbanden läggs ner och värnplikten omfattar endast 1/5 av de värnpliktiga.
- Högskolorna i Karlstad, Växjö och Örebro blir universitet.
- Påven utnämner den heliga Birgitta till ett av Europas skyddshelgon.
- Fenomenet Reclaim the streets kommer till Sverige.
- Kriget i Kosovo utkämpas.
- Förberedelser för att datorerna skall klara övergången till ett nytt årtusende och mer eller mindre fantasifulla teorier om vad som kunde hända annars genomförs, vid rädslan för den så kallade millenniebuggen.
Födda
Avlidna
Första kvartalet
- 3 januari - Elsa Burnett, svensk skådespelare.
- 14 januari - Aldo van Eyck, nederländsk arkitekt.
- 23 januari - Eva-Lisa Lennartsson, svensk sångerska.
- 28 januari - Torgny Segerstedt, svensk filosof och sociolog.
- 6 februari - Gunnar Öhlund, svensk skådespelare.
- 7 februari
- Hussein I, Jordaniens kung 1951-1999.
- Lars Molin, svensk författare.
- 10 februari - Ann-Marie Gyllenspetz, svensk skådespelare.
- 16 februari - Pia Rydwall, svensk skådespelare.
- 18 februari - Olle Nordemar, svensk filmfotograf, producent, regissör, manusförfattare och statistskådespelare.
- 25 februari - Glenn T Seaborg, amerikansk kemist av svensk härkomst, nobelpristagare 1951 för upptäckten av transuraner.
- 2 mars - Dusty Springfield, brittisk sångerska.
- 4 mars - Åke Wästersjö, svensk skådespelare.
- 6 mars - Olof Widgren, svensk skådespelare.
- 7 mars - Stanley Kubrick, amerikansk filmregissör.
- 8 mars - Joe DiMaggio, amerikansk basebollstjärna, gift 274 dagar med Marilyn Monroe.
- 12 mars - Sir Yehudi Menuhin, amerikansk-brittisk violinist.
Andra kvartalet
- 28 april - Alf Ramsey, brittisk fotbollsspelare och tränare, förbundskapten för Engelska fotbollslandslaget 1963-1974.
- 29 april - Oscar Ljung, svensk skådespelare och teaterregissör.
- 13 maj - Gene Sarazen, amerikansk golfspelare.
- 18 maj - Augustus Pablo, jamaicansk musiker.
- 19 maj - Barbro Nordin, svensk skådespelare.
- 28 maj - Henry Carlsson, svensk fotbollsspelare och -tränare.
- 17 juni - Basil Hume, brittisk kardinal och ärkebiskop av Westminster.
- 5 juni - Mel Tormé, amerikansk jazzsångare, kompositör och sångförfattare.
- 6 juni - Berta Hall, svensk skådespelare.
- 10 juni - Charlotte Dittmer, svensk skådespelare.
- 11 juni - DeForest Kelley, amerikansk skådespelare.
Tredje kvartalet
- 1 juli - Dennis Brown, jamaicansk reggaesångare.
- 2 juli - Mario Puzo, amerikansk författare.
- 3 juli - Mimi Nelson, svensk skådespelare.
- 8 juli - Gerd Widestedt, svensk skådespelare.
- 11 juli - Lasse Lindroth, svensk stand-up-komiker och skådespelare.
- 24 juli - Hassan II, kung av Marocko.
- 26 juli
- Trygve Haavelmo, norsk nationalekonom, nobelpristagare 1989.
- Karin Miller, svensk skådespelare.
- 7 augusti - Olof Sjöstrand, svensk stuntman och cirkusartist.
- 11 augusti - Mimi Pollak, svensk skådespelare.
- 28 augusti - Dom Helder Camara, brasiliansk biskop och människorättsaktivist.
- 8 september
- Birgit Cullberg, svensk koreograf.
- Moondog, pseudonym för Louis Thomas Hardin, amerikansk kompositör.
- 12 september - Björn Söderberg, svensk syndikalist (mördad).
- 14 september - Charles Crichton, brittisk filmregissör.
- 20 september - Stellan Skantz, svensk skådespelare och inpicient.
- 23 september - Allan Linder, svensk skådespelare.
- 25 september - Björn Lindroth, svensk regissör, manusförfattare, konstnär och sångtextförfattare.
Fjärde kvartalet
- 13 oktober - Wiola Brunius, svensk skådespelare.
- 14 oktober - Julius Nyerere, president i Tanzania.
- 15 oktober
- Rune Andréasson, svensk serietecknare.
- Torsten Lilliecrona, svensk skådespelare.
- 25 oktober - Payne Stewart, amerikansk golfspelare.
- 29 oktober - Brita Appelgren, svensk balettdansös och skådespelare.
- 7 november - Stig Woxther, svensk skådespelare.
- 17 november - Leif "Smoke Rings" Andersson, svensk radioman.
- 30 november - Charlie Byrd, amerikansk jazzgitarrist och kompositör.
- 8 december - Ernst Günther, svensk skådespelare.
- 10 december - Rick Danko, amerikansk rockmusiker, gitarrist i The Band.
- 11 december - Franjo Tudjman, president i Kroatien.
- 12 december
- Joseph Heller, amerikansk författare.
- Claes Thelander, svensk skådespelare.
- 18 december - Sture Djerf, svensk skådespelare, regissör och manusförfattare.
- 22 december - Per Aabel, norsk skådespelare.
- 29 december - Rolf Tourd, svensk skådespelare.
Nobelpris
- Fysik
- Gerardus 't Hooft, Nederländerna
- Martinus J G Veltman, Nederländerna
- Kemi - Ahmed H Zewail, Egypten / USA
- Medicin - Günter Blobel, USA
- Litteratur - Günter Grass, Tyskland
- Fred - Läkare utan gränser
- Ekonomi - Robert A Mundell, Kanada
Namn
De vanligaste namnen bland de födda 1999 var för flickor Emma, | | |
