:: wikimiki.org ::
| Torgau |
Torgau
Torgau är en stad i delstaten Sachsen i östra Tyskland, belägen vid floden Elbe.
Staden är känd för att när andra världskriget närmade sig sitt slut, möttes här för första gången amerikanska och sovjetiska trupper. Därmed delades det fallande tredje riket i två separerade delar. Detta skedde 25 april 1945.
Stad
Stad, visst tätbebyggt landområde som definieras antingen genom rättslig status eller genom varifrån riket styrs. I vardagligt språkbruk kan stad betyda "plats med stadsbebyggelse", och när en stad då omnämns kan gränserna till denna vara flytande och annorlunda än de för tillfället gällande kommungränserna.
Ordet "stad" betyder ursprungligen "plats, ställe" och har alltså inget egentligen med just det vi i modernt dagligt tal kallar stad. Detta förklarar varför ordet ingår som suffix eller prefix i ord som "eldstad" "stadsfästa" "stadga" m.fl. ord (även i de övriga nordiska språken ingår ordet som i t.ex. danskans sted, som betyder plats). Den nuvarande betydelsen är framförallt inlånat från tyskans "Stadt".
Sverige
Städer var i Sverige före kommunindelningsreformen 1971 de borgerliga primärkommunerna som erhållit stadsrättigheter till skillnad från kommunerna och köpingarna. Efter kommunreformen kallades städer för kommuner. Efter ett beslut i riksdagen 1983 får en svensk kommun benämna sig själv stad i vissa sammanhang. Exempel på kommuner som använder benämningen "stad" är Borås, Göteborg, Haparanda, Helsingborg, Lidingö, Stockholm, Trollhättan, Vaxholm och Västerås.
Det är bara i juridiskt språk som ordet "stad" blivit ålagt begränsningar i modern tid, och i allmänt språkbruk används ordet stad lika ofta som förut. Nu avser dock begreppet vanligen en tätort som någon gång varit centralort i en stadskommun, snarare än en hel kommun (med visst undantag för kommuner som åter kallar sig "städer"). Denna moderna användning gör att t.ex. Gränna ännu räknas som en stad, trots att orten ligger i en annan stads (Jönköpings) kommun.
Historiskt
Sveriges städer, som vid slutet av medeltiden var 41, vid mitten av 1600-talet 60 och efter de sydsvenska landskapens förvärvande
1664 uppgick till 81, utgjorde i januari 1917 ett antal av 103, varvid dock 2 (Skanör och Falsterbo) var förenade under gemensam styrelse sedan 1754, då de växte ihop med varandra. Ett mindre antal städer tillkom sedan mellan 1917 och 1971. De sista städerna var Säffle och Oxelösund som blev städer 1951.
Stad (fsv köpstader), var i juridisk mening en genom utbrytning från omgivande landsbygdskommun särskilt bildad kommunal
enhet, som erhållit stadsprivilegier. I motsats mot antikens folk, som företrädesvis koncentrerade sig i stora städer, bildade germanerna först långsamt särskilda stadssamhällen. I Skandinavien var dessa bildningar särdeles länge svaga och obetydliga, tills kungarna började främja deras uppkomst och utveckling. De svenska städerna började redan under folkungaregenterna erhålla privilegier. Städerna erhöll efter hand egen rättsordning (t.ex. Björköarätten), egen lagskipning och administration, då deras borgare erhållit särskilt politiskt inflytande som riksstånd samt stora företrädesrättigheter ifråga om näringsverksamhet. Vid avskaffandet av skråväsendet och införandet av näringsfrihet förlorade städerna mycket av sin traditionella juridiska särställning i Sverige.
Stadsrätt
Stadsrätten utgjorde i Sverige sammanfattningen av de rättsgrundsatser, som gällde specifikt för förhållanden i en stad. Den äldre germanska rätten är - i motsats till den romerska, som ursprungligen var en stadsrätt - en landsrätt, emedan hos de germanska folken verkliga rättssamhällen tidigast utvecklat sig på landet. Så småningom uppväxte emellertid stadssamhällen även i norr, i vilka särskilda näringar drevs och i övrigt särskilda förhållanden utbildade sig. Dessa äldsta stadssamhällen, i vilka sannolikt tidigast den rätt tillämpades, som gällde för det kringliggande landet, syns först så småningom ha lösgjort sig från landets rättsområde och erhållit egen jurisdiktion, varefter de för städerna mer och mer sig utbildande egendomliga förhållandena medförde en omskapning av själva den materiella rätten.
I de flesta städer fanns en domstol i form av en rådstuvurätt, även om vissa mindre städer lydde under en häradsrätts domsaga. Rådhusrätterna ersattes vid tingsrättsreformen 1971 med tingsrätter.
Storbritannien
Både begreppen town och city brukar översättas till stad på svenska. Town betecknar då städer som fått marknadsrättigheter och är vanligt förekommande, medan city är mer begränsat och gäller städer som är eller varit av betydelse, ursprungligen i första hand stiftsstäder.[http://en.wikipedia.org/wiki/List_of_cities_in_the_United_Kingdom].
Se även
- Huvudstäder listade efter land
- Huvudstäder listade efter stad
- Finska städer i storleksordning
- Finska städer i alfabetisk ordning
- Svenska städer i alfabetisk ordning
- Svenska städer i storleksordning
- Städer i världen i storleksordning
- Svenska städer med stadsprivilegium
- Lista över Sveriges kommuner
- Sveriges kommuner listade per län
- köping (samhällsbildning)
- murkrona
Kategori:Städer
ja:都市
Sachsen
# historiskt ett tyskt kungarike se nedan under historia.
# en ort vid Ansbach
# en av Tysklands förbundsländer, i före detta Östtyskland.
Sachsen gränsar i öster till Polen, i söder till Tjeckien (med Erzgebirge ("Malmbergen", som gräns), i väster till Bayern, Thüringen, Sachsen-Anhalt och i norr till Brandenburg.
Delstatshuvudstad är Dresden. Delstaten har 4,46 miljoner invånare på 18 412 kvadratkilometer (242 inv/kvkm).
Städer
- Leipzig
- Dresden
- Chemnitz
- Zwickau
- Bautzen
Historia
Sedan sjätte århundradet under folkvandringstiden lämnades Elbeområdet av germanerna, som drog sig västerut, åt slaviska stammar. Senare uppstod en motvåg, och år 929 angrep tyskarna under kung Henrik I av Tyskland (f.d. hertig av Sachsen) slaverna och överskred Elbe, samt byggde fästningen Meissen. Den slaviska befolkningen blev successivt germaniserad. 1089 förlänades området åt Henrik av Eilenburg av huset Wettin, med titeln markgreve av Meissen, (markgrevskap gränsar mot annan nation) och under 1100-talet började tyska bönder flytta hit.
Under 1700-talet kom Sachsens granne i norr Preussen, att utvecklas som krigarstat, och 1745 besegrades Sachsen av preussarna i "slaget vid Kesseldorf". Sachsen fick betala en miljon thaler i lösen, men angreps snart på nytt, och det sjuåriga kriget (1756-1763) fick katastrofala följder. Staten förstördes starkt av preussiska och österrikiska styrkor.
Från 1768 regerades Sachsen av kurfurst Fredrik August III av Sachsen, vilken kröntes till kung av Sachsen, ett nytt kungarike som kom att ingå i Rhenförbundet, med Dresden som huvudstad 1806. Mellan 1809 och 1829 förstördes fortifikationerna på uppdrag och order av Napoleon, och Dresden blev en öppen stad.
Efter Napoleons nederlag 1813 förlorade Sachsen sin bundsförvant, och p.g.a. troheten mot Napoleon fängslades Fredrik August III av Sachsen i Berlin.
Han fick lämna tre femtedelar av sitt rike till Preussen efter Wienkongressen 1815, och Sachsens politiska roll i Tyskland förlorade avsevärt i betydelse.
Administrativ indelning idag
- Chemnitz - med kretsfria städerna Plauen och Zwickau
- Annaberg
- Aue-Schwarzenberg
- Chemnitzer Land
- Döbeln
- Freiberg
- Mittlerer Erzgebirgskreis
- Mittweida
- Stollberg
- Vogtlandkreis
- Zwickauer Land
- Dresden - med kretsfria städerna Görlitz och Hoyerswerda
- Bautzen
- Kamenz
- Löbau-Zittau
- Meissen
- Niederschlesischer Oberlausitzkreis
- Riesa-Großenhain
- Sächsische Schweiz
- Weißeritzkreis
- Leipzig
- Delitzsch
- Döbeln
- Leipziger Land
- Muldentalkreis
- Torgau-Oschatz
Externa länkar
- [http://www.sachsen.de/ Förbundslandsregeringen]
- [http://www.sachsen-tour.de/ Turism i Sachsen]
Kategori:Tyskland
kategori:Tysklands delstater
ja:ザクセン州
ko:작센 주
simple:Saxony
Tyskland
Förbundsrepubliken Tyskland (tyska: Bundesrepublik Deutschland) är en förbundsstat bestående av 16 delstater (Bundesländer). Det är ett av världens ledande industriländer, beläget i Centraleuropa. Landet gränsar i norr mot Nordsjön, Östersjön och Danmark, i öster mot Polen och Tjeckien, i söder mot Österrike och Schweiz, samt i väster mot Frankrike, Luxemburg, Belgien och Nederländerna.
Tyskland är en av de stater som grundade EU.
Historia
Huvudartikel: Tysklands historia
Inte förrän under 1800-talet blev Tyskland en stat i modern mening, även om de germanska folkens historia och det tyska språkets anor kan spåras långt tillbaka i tiden och Tysk-romerska riket i någon mån kan ses som Tysklands föregångare. I Versailles 1871 under det tysk-franska kriget lyckades rikskansler Otto von Bismarck ena de tyska staterna i ett förbund, det tyska kejsardömet, dock med uteslutande av Österrike. Detta kejsardöme ersattes 1919 av Weimarrepubliken, som i sin tur följdes av Nazityskland.
Tyskland förlorade andra världskriget och ockuperades av segrarmakterna. De västliga ockupationszonerna kom att bilda Förbundsrepubliken Tyskland (BRD, Västtyskland) medan den sovjetiska zonen blev Tyska demokratiska republiken (DDR, Östtyskland).
Efter Berlinmurens fall 1989 inleddes en process som ledde till att Tyska demokratiska republiken upphörde att existera och att de före detta delstaterna i DDR anslöt sig till Förbundsrepubliken Tyskland den 3 oktober 1990. Under den tid som BRD och DDR existerade sida vid sida benämndes länderna i Sverige och resten av Skandinavien i dagligt tal som Västtyskland (BRD) och Östtyskland (DDR). Formellt var det inte korrekt, och dessa beteckningar användes normalt inte i Tyskland, där talade man ofta om Republiken (DDR) och förbundsrepubliken (BRD). I och med att de före detta östtyska delstaterna anslöt sig till förbundsrepubliken så upphörde aldrig förbundsrepubliken att existera och det som i dag kallas Tyskland är samma statsbildning som tidigare kallades Västtyskland i Sverige.
Infrastruktur
Tysklands vägnät har hög standard. Redan under 1930-talet började det byggas motorvägar, i stor omfattning. Idag har Tyskland ett välutbyggt motorvägsnät. Än idag byggs det fortfarande nya motorvägar trots att landet redan har ett motorvägssystem som når till de flesta delar av landet. Tyskland är idag ett av de länder som har högst vägstandard. Även mindre vägar är ofta i gott skick i Tyskland.
Historiskt har floderna varit och är fortfarande mycket viktiga för transporter. Hamburg har med sitt läge vid Nordsjön och floden Elbe blivit ett av Europas stora tranportcentra. Andra viktiga floder är Donau och Rhen.
Det moderna snabbtåget ICE är Tysklands motsvarighet till franska TGV och svenska X2000.
Ekonomi och industri
Tyskland är ett av världens rikaste länder med en framgångsrik industri. Tyska produkter och tyska bilar i synnerhet är kända för sin kvalité. Många företagskoncerner finns inom kemi-, elektronik-, finans- och energi-sektorerna.
Kända tyska företag
Geografi
Lufthansa
Natur
Tyskland är ett av Europas största länder. Det sträcker sig från Nordsjön och Östersjön i norr till Alperna i söder. Från den nordligaste punkten på ön Sylt till den sydligaste punkten vid Oberstdorf i Bayern är det 876 kilometer. Det längsta avståndet mellan västliga och östliga gränsen är 640 kilometer.
Landskapet blir högre ju längre söderut man kommer. Till söder om Nord- och Östersjön ansluter den nordtyska slätten. Den formades huvudsakligen vid senaste istiden under påverkan av inlandsis. Sedan följer ett område med bergskedjor som når höjder mellan 800 och 1 500 meter. Några av dessa är till exempel Schwarzwald, Thüringer Wald, Bayerischer Wald, Erzgebirge och Harz. Vid gränsen till Schweiz och Österrike tar Tyskland del av Alperna. Där ligger också Tyskland högsta berg, Zugspitze, med 2 962 meter över havet.
Zugspitze
Den största floden som delvis ligger i Tyskland är Donau, som rinner ut i Svarta havet. Alla andra större floder flyter till Nord- eller Östersjön. Rhen är den flod som är längst på Tysklands territorium. Av dess 1 320 kilometer går 852 kilometer genom Tyskland. Andra betydande floder är till exempel Elbe, Main, Oder, Weser och Saale.
Tyskland är rik på sjöar som bildades under istiden. Vattnet fyllde upp fördjupningar som isen skapade. De flesta sjöarna finns i Mecklenburg och runt Alperna. Bodensjön är den största sjö som delvis ligger i Tyskland och Müritz är den största sjö som ligger med hela ytan i Tyskland. Vid Nordsjöns kustlinje finns många öar som bilder långa kedjor. De var tidigare en del av fastlandet och blev senare avskurna genom landsänkning, så att havsvattnet flöt in i mellanrummet. Öarna i Östersjön är större, och där ligger också Tysklands största ö, Rügen.
Delstater
Tyskland är en förbundsrepublik som är indelad i ett antal delstater eller förbundsländer (ty. Bundesland eller mer egentligt Land).
Se Tysklands förbundsländer.
Städer
Se Lista över tyska storstäder
Politik
Lista över tyska storstäder]
Regeringsmakten har skiftat mellan kristdemokratiska CDU och socialdemokratiska SPD sedan 1949, men sedan november 2005 regerar de tillsammans i en stor koalition.
CDU:s tid vid regeringsmakten har alltid varit tillsammans med det bayeriska systerpartiet CSU samt ofta med FDP (liberalerna). SPD har tidigare regerat i koalition med FDP men regerade 1998-2005 med tyska miljöpartiet Bündnis 90/Die Grünen. Die Grünen kom in i den västtyska förbundsdagen 1983. FDP har således delvis förlorat sin tidigare roll som vågmästare. Även Die Linkspartei, som har sitt ursprung i det gamla östtyska kommunistpartiet, är företrätt i förbundsdagen.
Efter att CDU regerat sedan förbundsrepublikens grundande, bildades den stora koalitionen (die große Koalition) 1966 som innebar att CDU och SPD tillsammans bildade regering med en svag opposition som följd. Den innebar att SPD för första gången kom till regeringsmakten och 1969 tog SPD regeringsmakten utan CDU, genom att i stället gå i koalition med FDP. 1982 återkom CDU till makten med Helmut Kohl som förbundskansler sedan FDP hade tröttnat på samarbetet med SPD. Kohl blev 1990 den återförenade Tysklands första förbundskansler. 1998 gick den kohlska eran till ända då SPD vann valet tillsammans med Bündnis 90/Die Grünen och Gerhard Schröder blev ny förbundskansler. Det var en milstolpe för de gröna som för första gången kom till regeringsmakten. De grönas Joschka Fischer blev historisk utrikesminister och vicekansler. Eftersom valresultatet 2005 inte visade någon entydig segrare, enades CDU/CSU och SPD om att på nytt bilda en stor koalition.
Tysk utrikespolitik efter 1945
Under de första åren kretsade utrikespolitiken till att få Tyskland tillbaka in i den internationella gemenskapen. Förbundskansler Konrad Adenauer som under en period även var utriksminister lade stor vikt vid relationen med Frankrike. Västtyskland var drivande i skapandet av Kol- och stålunionen och efterträdaren EG. Då den tyska delningen blev ett faktum under 1950-talet förstärktes banden med USA vilket kan ses i Adenauers USA-resa och Kennedys besök Berlin 1963.
Utrikespolitiken problematiserades under lång tid av Västtysklands relation till DDR och skapandet av Hallstein-doktrinen. Lämnadet av Hallstein-doktrinen till förmån för Östpolitiken slutet av 60-talet medgav inte bara nya relationer med DDR utan med hela Östblocket. 1973 blev båda tyska staterna medlemmar i FN.
De tyska utrikesdepartementet, Auswärtiges Amt (AA), har sitt säte i Berlin.
- Lista över förbundskanslerer
- Lista över förbundspresidenter
- Lista över utrikesministrar
- Lista över politiska partier i Tyskland
Styrelseskick
Delstaterna har ett stort självstyre. Varje delstat har en egen ministerpresident och eget parlament som styr delstaten. På förbundsnivå finns parlamentet som kallas förbundsdagen, och förbundsrådet i vilket delstaterna finns representerade.
Förbundspresidenten är Tysklands statschef. Hans roll är framförallt ceremoniell. Förbundspresidenten väljs av en särskild grupp, kallad förbundsförsamling, för sitt uppdrag och kan inneha det i högst två omgångar på fem år vardera.
Utbildning
Grundskola
Tyska skolbarn väljer vid en tidig ålder inriktning i skolan. Tyska barn börjar skolan när de är sex eller sju år. Alla måste gå i skolan i nio eller tio år. Dessutom tillkommer ett antal år i yrkesskolan. Den sammanlagda skoltiden uppgår i regel till minst 12 år. Skolsystemet har vissa variationer beroende på att varje enskild delstat till delar utformar utbildningen.
Högre utbildning
Bredvid de klassiska universitätsstäderna (Tübingen, Heidelberg, Freiburg med flera) har efter 1945 en räcka nya universitets- och högskolor skapats runt om i Tyskland.
Massmedia
Tidningar
Tysk press består av såväl välrenommernade dagstidningar och magasin som beryktad kvällspress, så kallade boulevardtidningar. Efter kriget skapade Axel Springer ett mediaimperium som dominerat tysk press. Axel Springer Verlag ger bland annat ut Bild (tidigare Bild-Zeitung). Bland de internationellt välrenommérande märks Frankfurter Allgemeine Zeitung (FAZ).
Television
Huvudartikel: Television i Tyskland
Televisionen utvecklades olika i Öst- och Västtyskland. Den östtyska television startade 1952 med Deutscher Fernsehfunk. I Väst började den första tyska kanalen sändas av ARD, ett nätverk av regionala radiostationer, under decenniet. 1963 startade Västtysklands andra kanal ZDF. Senare etablerades en tredje regional kanal i Västtyskland. I och med landets återförenande intergrerades Östtysklands tv-organisation i ARD. Den offentliga televisionen finansieras av reklam och licensavgifter.
Sedan 1980-talet har privata kanaler börjat sända, med RTL och Sat1 bland de äldsta. Under 1990-talet ökade antalet kanaler ytterligare med bland annat Premiere. ARD och ZDF har svarat med att starta nya kanaler, såsom Arte och Phoenix.
Exempel på regionala rundradiostationer i Tyskland
- Westdeutscher Rundfunk (WDR)
- Bayerischer Rundfunk (BR)
- Norddeutscher Runkfunk (NDR)
Berlin var först i Europa att gå över till digital marksänd TV i december 2003 och övergången sker region för region.
Massmedia i DDR
DDR hade två statskontrollerade TV-kanaler med bland annat nyhetsprogrammet Aktuelle Kamera (AK). Efter murens fall har nya regionala TV-stationer startats i det forna DDR. Under DDR-tiden tittade DDR-medborgarna i regel även på västtysk TV. Tidningar var också utsatta för censur och gavs enligt sovjetiskt mönster ut av partiapparten: Neues Detuschland och Die Wahrheit ("Sanningen", jämför ryska/sovjetiska Pravda)
Kultur
Musik
Många av den klassiska musikens mest kända kompositörer genom historien kom från Tyskland. Under barocken var det en av de mest betydande, Johann Sebastian Bach (1685–1750) och under klassicismen Ludwig van Beethoven (1770–1827). Andra betydelsefulla kompositörer var Georg Friedrich Händel, Johannes Brahms, Richard Wagner, Richard Strauss, Carl Orff.
Tysk musik efter andra världskriget
Den tyska musiken är ofta förknippad med schlager där Tyskland är ett av de ledande länderna. Schlagern har en stor popularitet med artister som Udo Jürgens, Peter Maffay, Rex Gildo men även utländska artister däribland Siw Malmkvist, Wenche Myhre och Gitte Henning. Faktum är dock att Tyskland bara vunnit Eurovisionsschlagerfestivalen en gång: 1982 med Ein bisschen Frieden med Nicole.
Nicole]
Schlagern är bara en av många musikstilar, och tysk musik har också blivit känd för synthmusik och olika former av industrirock. Karlheinz Stockhausen var en av pionjärerna på området och har för detta fått Polarpriset. Under 1970-talet blev Düsseldorf-baserade Kraftwerk stilbildande inom synthmusiken där man intar en särställning. Neu! var ett annat band inom den elektroniska musiken som var nyskapande. En annan känd musikgrupp under 70-talet med en helt annan musikalisk inriktning var discogruppen Boney M. Bredvid den kommersiella musiken fanns vissångare som Wolf Biermann. Nina Hagen profilerade sig som punkdrottning. Under 80-talet blev Scorpions det tyska bidraget till arenarocken och Alphaville gjorde mer hitsorienterad synth-musik ("Forever young, Big in Japan").
På senare är har eurodiscon liksom schlagern ofta kopplats samman med Tyskland med artister som Blümchen och Scooter. Den tunga industrirocken har sin främsta företrädare i det egensinniga bandet Rammstein. Bland dagens tyska band kan nämnas Welle Erdball, Die Ärzte, Die Toten Hosen.
I TV blev Musikladen under 70-talet ett begrepp och det finns idag även en tysk version av BBC:s Top of the Pops. Musikkanaler i Tyskland är bland annat tyska MTV och Viva.
Tysk teater
Dramatikern Bertolt Brechts verk (bland annat Tolvskillingsoperan) har spelats över hela världen. Efter kriget verkade Brecht i Öst-Berlin.
Tysk film
Tyskland var en av de länder där filmen tidigt utvecklades och Berlin blev centrum för den tyska filmen under det tidiga 1900-talet. Tysk film hade under 1920- och 1930-talet en första storhetstid med filmer som Metropolis och Der blaue Engel. Regissörerna hette bland annat Fritz Lang och Josef von Sternberg. Ufa var Tysklands stora filmindustri innan Andra världskriget.
Under nazistregimen flydde många av de stora inom filmen till USA förutom regissörer flera skådespelare som till exempel Marlene Dietrich. Naziregimen och propagandaministern Joseph Goebbels tog kontroll över filmindustrin och gjorde en rad ideologiska propagandafilmer, till exempel Viljans triumf av Leni Riefenstahl.
Film i DDR
Den östtyska filmen utvecklades för sig självt och gjorde enstaka filmer som fick internationell uppmärksamhet bland dem Die Legende von Paul und Paula (1973). Filmen i DDR blev precis som samhället i stort påverkad av SED-regimens politiska vilja. Filmstaden i Babelsberg utanför Berlin blev centrum för den östtyska filmen och DDR:s filmbolag DEFA. Babelsberg hade redan under Ufa-tiden varit ett slags tyskt Hollywood. Babelsberg har även efter DDR:s fall varit ett centrum för tysk film.
Film i Västtyskland
Under 1960-talet blommade så en ny filmera upp med regissörer som Rainer Werner Fassbinder, Werner Herzog, Volker Schlöndorff och Margarethe von Trotta. De arbetade utifrån Oberhausen-manifestet där man ville skapa en ny spännande tysk film. Under 70-talet kom en rad filmer som rönte internationell uppmärksamhet. 1979 fick Schlöndorffs Blecktrumman pris som bästa utländska film vid Oscars-galan. I slutet av 70-talet verkade Ingmar Bergman i Västtyskland. Tyskland har medverkat i flera internationella storproduktioner, ofta tillsammans med Frankrike och/eller Italien. Ingmar Bergmans Fanny och Alexander är ett exempel på detta. 1981 kom Das Boot om en tysk ubåtsbesättning under Andra världskriget.
Film i Tyskland (1990-)
Under senare år har den tyska filmen stundtals kritiserats för att ha förlorat i kraft. Men man har samtidigt gjort flera kritiserrosade filmer som rönt uppskattning internationellt, till exempel Good bye Lenin!, Das Experiment, Lola rennt med flera. 2005 uppmärksammades Oliver Hirschbiegels Undergången (tyska: Der Untergang) som handlar om Hitlers sista dagar i Berlin 1945.
En annan film som gick upp på svenska biografer 2005 var De feta åren är förbi (tyska: Die fetten Jahren sind vorbei) som handlar om tre personer som vill göra uppror mot bland annat konsumtionssamhället. Förutom olika dramer, ofta satta gentemot den tyska 1900-talshistorien, har flera uppmärksammade historiska dokumentärer gjorts.
Det är tydligt att de senaste åren har stora delar av den tyska filmen fått en pånyttfödelse även om biograferna precis som i Sverige domineras av Hollywood-produktioner. I Sverige uppmärksammas tyska filmer årligen på Göteborgs filmfestival.
I Berlin finns ett nybyggt museum, Deutsches Kinemathek, kring filmens historia i Tyskland.
Länkar
- [http://www.filmmuseum-berlin.de/ Deutsches Kinematheks webbplats]
- [http://www.filmpark.de/index.php Babelsbergs filmpark]
Kända tyska skådespelare
- Klaus Kinski
- Hanna Schygulla
- Gert Fröbe
- Jürgen Prochnow
- Daniel Brühl
Tyska regissörer
- Tom Tykwer
- Oliver Hirschbiegel
- Rainer Werner Fassbinder
- Werner Herzog
- Volker Schlöndorff
- Margarethe von Trotta
Världsarv
- Aachen,
- Bamberg,
- Berlin,
- Brühl,
- Dessau,
- Eisenach,
- Eisleben,
- Essen,
- Goslar,
- Hildesheim,
- Köln,
- Lorsch,
- Lübeck,
|
- Maulbronn,
- Messel,
- Potsdam,
- Quedlinburg,
- Reichenau,
- Speyer,
- Trier,
- Völklingen,
- Weimar,
- Wies,
- Wittenberg,
- Wörlitz,
- Würzburg
|
Idrott
Friedrich Ludwig Jahn var en tidig utvecklare av den moderna gymnastiken i början av 1800-talet. Under 1890-talet började fotbollen bli en populär idrott och har idag en särställning även om Tyskland har en stor bredd av olika idrotter. Tyskland placerar sig återkommande i toppen av medaljligan i de olympiska spelen. Tysklands olympiska kommitté heter NOK - Nationales Olympisches Komitee.
Tyskland har flera gånger varit värd för olika mästerskap bland de största kan nämnas olympiska sommarspelen i Berlin 1936 och München 1972, VM i fotboll 1974 och VM i friidrott 1993.
2006 kommer Tyskland att vara värdland för VM i fotboll.
Kända tyska idrottare
- Boxning - Max Schmeling
- Cykel - Jan Ullrich
- Fotboll - Franz Beckenbauer
- Friidrott - Heike Drechsler
- Ishockey - Olaf Kölzig
- Kanot - Birgit Fischer
- Formel 1 - Michael Schumacher
Externa länkar
- [http://www.facts-about-germany.de Facts about Germany] - Tyska utrikesdepartementets fakta om Tyskland
- [http://www.deutschland.de/ Deutschland]
- [http://www.cia.gov/cia/publications/factbook/geos/gm.html CIA Factbook - Germany]
- [http://www.handbuch-deutschland.de/ A Manual for Germany] - Hur Tyskland fungerar (en guide för utländska medborgare)
- [http://www.weltkulturerbe-d.de/ Länk till Världsarv]
- [http://www.asinah.org/photo-library/thumbnails.php?album=29&lang=swedish Tyskland Album] (Svenska)
Kategori:Europas länder
Kategori:Tyskland
als:Deutschland
fiu-vro:S'aksamaa
ja:ドイツ
ko:독일
ms:Jerman
roa-rup:Ghirmânii
simple:Germany
th:สหพันธ์สาธารณรัฐเยอรมนี
zh-min-nan:Tek-kok
Elbe
Elbe, tjeckiska Labe, är en flod som flyter genom Tjeckien (städer: Ústí nad Labem, Dĕčín, Podĕbrady m.fl) och Tyskland (städer: Pirna, Dresden, Meissen,
Lutherstadt Wittenberg, Magdeburg, Hamburg) m.fl., med utlopp ca 40 km nordväst om Hamburg. I Hamburg finns också Elbtunnel som är en tunnel med en motorväg som går under floden.
På senare år har Elbe kommit att svämma över vid flera tillfällen. Den onormalt stora nederbörden 2002 vållade stora översvämningar.
Kategori:Europas floder
ja:エルベ川
ko:엘베 강
25 april
Dagens namn
- Markus
- 1400-talet: Marci evangeliste
- 1901: Markus
- 1986: Markus, Marika och Mark
- 1993: Markus, Mark. (Marika flyttas till 22 oktober)
- 2001: Markus. (Mark utgår ur almanackan)
Helgdagar m.m.
- Lilla gångdagen - bönedag i äldre tider
Händelser
- 1529 - Västgötaherrarnas uppror avslutas då de upproriska frälsemännen tvingas att gå med på en överenskommelse i Broddetorp.
- 1626 - Slaget vid Dessau under trettioåriga kriget, där kejserliga trupper besegrar en protestantisk armé.
- 1915 - Brittiska trupper landstiger på Gallipoli.
- 1945
- - San Franciscokonferensen, under vilken Förenta nationerna bildas, inleds.
- - Under andra världskriget möts för först gången amerikanska och sovjetiska trupper i staden Torgau, vilket gör att de av Tyskland hållna områdena skärs i två delar.
- - Berlin inringas av sovjetiska trupper.
- 1974 - Nejlikerevolutionen i Portugal
- 1980 - Storkonflikten 1980 inleds med att 14 000 offentliganställda går ut i strejk.
- 2002 - Den amerikanska sångerskan Lisa "Left Eye" Lopes omkommer i en bilolycka i Honduras.
Födda
- 1214 - Ludvig IX, Ludvig den helige, kung av Frankrike 1226-1270.
- 1284 - Edvard II, kung av England 7 juli 1307–29 januari 1327.
- 1287 - Roger Mortimer, brittisk adelsman, avsatte Edvard II av England.
- 1599 - Oliver Cromwell, engelsk diktator - Lord Protector.
- 1852 - Fritz Eckert, svensk arkitekt.
- 1874 - Guglielmo Marconi, italiensk uppfinnare, nobelpristagare.
- 1900
- Wolfgang Pauli, österrikisk fysiker, nobelpristagare.
- Elsa Wallin, svensk operettsångerska och skådespelare.
- 1902 - Per Aabel, norsk skådespelare.
- 1903 - Andrej Nikolajevitj Kolmogorov, rysk matematiker.
- 1907 - Kirsten Heiberg, norsk-tysk skådespelare.
- 1918 - Ella Fitzgerald, amerikansk jazzsångerska.
- 1923 - Anita Björk, svensk skådespelare.
- 1924 - Ragnar Jahn, svensk skådespelare.
- 1927 - Albert Uderzo, fransk tecknare, Asterix skapare.
- 1931 - Erna Groth, svensk skådespelare, sångerska och scripta.
- 1933 - Per Gunnar Evander, svensk författare manusförfattare och regissör.
- 1935 - P James E Peebles, amerikansk astronom.
- 1938 - Christina Lindström, svensk skådespelare.
- 1939 - Patrick Lichfield, brittisk fotograf.
- 1940 - Al Pacino, amerikansk skådespelare.
- 1945 - Björn Ulvaeus, svensk artist och kompositiör ABBA.
- 1946 - Vladimir Zjirinovskij, rysk politiker, partiledare för Rysslands liberaldemokratiska parti.
- 1947 - Mohammed Najibullah, afghansk politiker, Afghanistans president 1986-1992.
- 1950 - Staffan Scheja, svensk musiker (pianist).
- 1951 - Suzanne Hallvarez, svensk skådespelare.
- 1964 - Andy Bell, brittisk musiker, medlem i Erasure.
- 1969 - Renée Zellweger, amerikansk skådespelare.
- 1970 - Jason Wiles, amerikansk skådespelare.
- 1972 - Sofia Helin, svensk skådespelare.
- 1977 - Linda Gyllenberg, finländsk skådespelare.
- 1981
- Felipe Massa, brasiliansk racerförare.
- Anja Pärson, svensk alpin skidåkare.
Avlidna
- 1472 - Leon Battista Alberti, italiensk arkitekt, skulptör, guldsmed och konstteoretiker.
- 1566 - Diane de Poitiers, fransk hovdam, älskarinna till Henrik II av Frankrike.
- 1595 - Torquato Tasso, italiensk diktare.
- 1734 - Johann Konrad Dippel, tysk läkare, teolog och alkemist.
- 1744 - Anders Celsius, svensk astronom, berömd för celsius temperaturskala.
- 1750 - Olof Petrus Hjorter, svensk astronom.
- 1867 - Isak Georg Stenman, svensk författare.
- 1920 - Clarine Seymour, amerikansk skådespelare.
- 1922 - Henning Hammarlund, urmakare och fabrikör.
- 1926 - Ellen Key, svensk författare, pedagog och feminist.
- 1948 - Eric von Rosen, svensk godsägare, forskningsresande och etnograf.
- 1967 - Walter Lindström, svensk skådespelare.
- 1973 - Rune Lindström, svensk manusförfattare och skådespelare.
- 1988 - Valerie Jean Solanas, amerikansk feminist och författare.
- 1995 - Ginger Rogers, amerikansk skådespelare, dansare.
- 1998 - Egon Engström, svensk skådespelare.
- 2001 - Michele Alboreto, italiensk racerförare.
- 2002 - Lisa Lopes, amerikansk sångerska och skådespelare.
Se även
24 april - 26 april - 25 mars - 25 maj -- lista över alla datum
januari, februari, mars, april, maj, juni, juli, augusti, september, oktober, november, december
117
ja:4月25日
ko:4월 25일
simple:April 25
th:25 เมษายน
1945
Händelser
- 5 januari - Sovjetunionen erkänner den nya sovjetvänliga regimen i Polen.
- 7 januari - Saltransonering införs i Sverige.
- 13 januari - Sovjetiska trupper når Ungerns huvudstad Budapest.
- 17 januari
- Den svenske diplomaten Raoul Wallenberg, som räddat 100 000-tals ungerska judar undan nazisterna, fängslas av ryssarna i Budapest.
- Sovjetunionen ockuperar Polens huvudstad Warszawa.
- 18 januari - Svenskan Jane Horney försvinner under oklara omständigheter på en dansk fiskebåt i Öresund.
- 27 januari - Röda armén befriar förintelselägret Auschwitz, vilket sedermera leder till att 27 januari antas som förintelsens minnesdag.
- 30 januari - Wilhelm Gustloff, ett tyskt kryssningsfartyg med cirka 10 000 flyktingar från Gdynia sänks av den sovjetiska ubåten S-13, och 9 300 omkommer.
- 4-11 februari - Jaltakonferensen hålls med deltagande av "de tre stora" (Winston Churchill, Franklin D. Roosevelt och Josef Stalin). De tre stormakterna Storbritannien, USA och Sovjetunionen delar upp Europa i intresseområden, varvid Stalin kräver diverse östeuropeiska stater, som en buffertzon mot övriga Europa.
- 5 februari - 125 000 svenska metallarbetare går i strejk, den mest omfattande i Sverige sedan storstrejken 1909.
- 8 februari - Dresden i sydöstra Tyskland utsätts för ett kraftigt bombanfall, genomfört av USA, varvid ca 35 000 invånare omkommer.
- 13 februari - Även brittiska Royal Air Force genomför en kraftig bombning av Dresden.
- 19 februari
- Den svenske greven Folke Bernadotte beger sig till Berlin, för att förhandla om frisläppande av skandinaviska koncentrationslägerfångar.
- 35 000 amerikanska soldater landstiger på Iwo Jima.
- 23 februari
- Filippinernas huvudstad Manilla befrias från japanerna av amerikanska trupper.
- Den sydtyska staden Pforzheim förstörs genom ett allierat bombanfall.
- 6 mars - En kommunistisk regering installeras i Rumänien.
- 7 mars - Bron över Rhen vid Remagen intas av amerikanska trupper, som börjar gå över den.
- 8 mars - Josip Broz, alias Tito, bildar regering i Jugoslavien.
- 9 mars
- Svenska Röda Korset sänder 75 vitmålade bussar och lastbilar till Tyskland för att befria nordiska fångar ur koncentrationslägren.
- Amerikanska bombplan B-29 Superfortress anfaller Japans huvudstad Tokyo med brandbomber. Mer än 100 000 invånare omkommer.
- 16 mars
- Den svenske säkerhetschefen beordrar att endast ledande nazister och kommunister skall registreras.
- Amerikanerna står som segrare över japanerna, när slaget om Iwo Jima tar slut.
- 18 mars - Ett stort amerikanskt bombanfall genomförs mot Berlin.
- 19 mars - Adolf Hitler ger order om att alla fabriker och kommunikationer i Tyskland ska förstöras.
- 19 mars - Det amerikanska hangarfartyget USS Franklin skadas allvarligt av japanskt bombflyg, varvid 800 sjömän omkommer.
- 30 mars - Sovjetunionen invaderar Österrike och intar Wien.
- 4 april - Det första reportaget i Sverige från de tyska utrotningslägren publiceras.
- 7 april - Det japanska slagskeppet Yamato - världens största slagskepp någonsin (tillsammans med systerfartyget Musashi) - sänks cirka 200 km norr om Okinawa av amerikanska hangarfartygsbaserade flygplan med bomber och torpeder i samband med ett självmordsuppdrag för att anfalla amerikanska marina styrkor som stöder armétrupper på Okinawa.
- 10 april - Allierade trupper befriar koncentrationslägret Buchenwald.
- 11 april - Amerikanska trupper rycker in i koncentrationslägret Dora-Mittelbau.
- 12 april - USA:s president Franklin D. Roosevelt, avlider och efterträds av vicepresidenten Harry S. Truman.
- 15 april - Koncentrationslägret Bergen-Belsen befrias.
- 20-24 april - Norbert Masu, Felix Kersten och Folke Bernadotte träffar Heinrich Himmler och diskuterar frisläppandet av skandinaviska lägerfångar.
- 23 april - Heinrich Himmler möter Folke Bernadotte på Eschenburgerstrasse 7 i Lübeck, och ber denne framföra till de allierade att han medger nederlaget.
- 25 april
- Man börjar ta ombord kvinnliga fångar på de vita bussarna i Ravensbrück.
- Överläggningar angående bildandet av Förenta Nationerna inleds i San Francisco.
- För första gången under kriget möts amerikanska och sovjetiska trupper i staden Torgau, vilket leder till att Tyskland delas i två delar.
- Berlin inringas av sovjetiska trupper.
- 28 april - Benito Mussolini och hans älskarinna Clara Petacci arkebuseras och hängs upp och ned av italienska partisaner.
- 29 april - Adolf Hitler gifter sig med sin älskarinna Eva Braun.
- 30 april
- Adolf Hitler och hans dagsfärska hustru Eva Braun begår självmord i Führerbunkern i Berlin.
- Storamiral Karl Dönitz efterträder Hitler som tysk rikspresident. Joseph Goebbels utses till rikskansler.
- April - Minst 600 frivilliga inkallas till Trossnäs vid Karlstad, för att sättas in som soldater i Norge i slutkampen mot tyskarna. Gruppen hinner dock inte organiseras, innan tyskarna kapitulerar, varför den aldrig sätts in.
- 1 maj
- Joseph Goebbels och hans hustru mördar sina sex barn och begår sedan självmord, vilket också ett antal generaler gör.
- Storamiral Karl Dönitz utnämner greve Lutz Schwerin von Krosigk till rikskansler.
- 2 maj - Sovjetiska trupper meddelar att man intagit Berlin.
- 3 maj
- Den svenske säkerhetschefen beordrar att endast ledande nazister, ej kommunister, skall registreras.
- Wernher von Braun och 120 av hans medarbetare kapitulerar till amerikanska trupper.
- 4 maj - Danmark blir åter fritt från den tyska ockupationen.
- 7 maj - Tyskland kapitulerar villkorslöst, varvid bland annat Norge åter blir fritt från den tyska ockupationen. Glädjescener utbryter i hela Sverige.
- 8 maj - Denna dag tar andra världskriget i Europa officiellt slut och den proklameras som VE-day (Victory in Europe; Seger i Europa). Glädjescener utbryter i hela Europa.
- 9 maj
- Amerikanska trupper infångar Hermann Göring.
- Norska trupper arresterar Vidkun Quisling.
- 23 maj - Heinrich Himmler begår självmord i brittisk fångenskap.
- 28 maj - William Joyce alias Lord Haw-Haw infångas. Han ställs senare inför rätta i London för förräderi för sina engelskspråkiga sändningar i tysk radio riktade till allierade soldater. Han avrättas genom hängning i januari 1946.
- Maj
- De första befriade fångarna kommer till Sverige med de vita bussarna.
- Man börjar förhandla om den svenska samlingsregeringens upplösande. Per Albin Hansson, som vill behålla den av fruktan för den svåra efterkrigspolitiken, får inget stöd för den någonstans.
- 7 juni - Kung Håkon VII av Norge återvänder till Oslo.
- 9 juni - De svenska socialdemokraterna får igenom ett krav på utredning om vidsträckta förstatliganden.
- 11 juni - I Berlin bildar Grupp Ulbricht det nya KPD, Tysklands kommunistiska parti.
- 26 juni - Förenta Nationernas stadgar undertecknas.
- 1 juli - Tyskland delas mellan de fyra ockupationsmakterna Storbritannien, USA, Frankrike och Sovjetunionen.
- 6 juli - Den svenska metallarbetarstrejken avblåses.
- 9 juli - Total solförmörkelse inträffar i Sverige.
- 16 juli - Den första atombomben sprängs Alamogordoöknen i New Mexico, cirka 100 kilometer nordväst om staden Alamogordo i det så kallade Trinitytestet.
- 17 juli-2 augusti - Potsdamkonferensen, mellan Storbritannien, USA och Sovjet äger rum. Man diskuterar hur man skall göra med de besegrade länderna Tyskland och Italien.
- 26 juli - Winston Churchill avgår som brittisk premiärminister till följd av Labourpartiets seger i de allmänna valen. Han efterträds av Clement Attlee.
- 31 juli - Den samlingsregering som styrt Sverige under andra världskriget avgår, varvid Per Albin Hansson bildar en ren socialdemokratisk regering.
- 6 augusti - Hiroshima träffas av den första atombomben använd i krig. 60 000 invånare omkommer omedelbart.
- 9 augusti - Nagasaki träffas av den andra atombomben i krig. 60-80 000 invånare omkommer och ca 20 000 skadas.
- 15 augusti - Japan kapitulerar till USA.
- 17 augusti - Indonesiska nationalister förklarar sig självständiga från Nederländerna. Achmad Sukarno blir president.
- 1 september - En ny svensk läroverksstadga träder i kraft.
- 2 september - Japans officiella, villkorslösa kapitulation skrivs under ombord på USS Missouri. Närvarande är general Douglas MacArthur, amiral Chester Nimitz för USA och utrikesminister Mamoru Shigemitsu och Yoshihiro Umetsu för Japan. Därmed är andra världskriget officiellt slut.
- 7 september - Den första bananbåten efter kriget anlöper Göteborg.
- 8 september
- Amerikanska trupper ockuperar den södra och sovjetiska den norra delen av Korea, vilket kommer att visa sig vara inledningen till Koreakriget.
- Japans utrikesminister Tojo Hideki försöker begå självmord för att undkomma krigsförbrytarrättegång.
- 20 september - Den svenska tobaksransoneringen upphör.
- 30 september - Den svenska Informationsstyrelsens verksamhet upphör.
- September - De nordiska socialministrarna lägger fram ett utkast om gemensam arbetsmarknad.
- Hösten - En utredning om den svenska oljehandelns organisation tillsätts. Man tillsätter också en utredning med uppgift att reformera det svenska skattesystemet.
- 17 oktober - Överste Juan Perón genomför en statskupp och blir Argentinas ledare.
- 21 oktober - Kvinnlig rösträtt införs i Frankrike.
- 22 oktober - Sveriges utrikesminister Östen Undén deklarerar i riksdagen att Sverige bör göra vissa avkall på neutraliteten för att kunna bli medlem i FN.
- 24 oktober
- Den norske riksförrädaren Vidkun Quisling avrättas.
- Förenta Nationerna (FN) bildas.
- 13 november - Charles de Gaulle väljs till Frankrikes president.
- 19 november
- Astrid Lindgren utkommer med boken Pippi Långstrump.
- Charlie Chaplins film Diktatorn har svensk premiär. Under kriget har den varit totalförbjuden, eftersom den driver med Nazityskland.
- 20 november - Nürnbergprocessen, där 24 tyska krigsförbrytare ställs inför rätta, inleds.
- 26 november - Den svenska ransoneringen av bensin, skor och textil upphör.
- 29 november - Stig Dagerman debuterar med romanen Ormen, en beredskapsskildring med fokus på ångesten.
- November - I och med detta års slangtvecka avskaffas det svenska statarsystemet.
- 5 december - Den svenska riksdagen antar en lag om humanisering av fångvården. Fångarna skall ej längre isoleras i celler utan behandlas i "öppen fångvård".
- 19 december - Ett svenskt riksdagsbeslut tas om Skatt vid källan.
- 20 december - General George S Patton avlider efter en bilolycka den 9 december.
- 27 december - 28 nationer bildar Världsbanken.
- 29 december - Den svenska skolutredningen avger sitt betänkande.
- Personal som övervakar svensk post, telegraf och telefon sägs upp.
- De sista hindren för svenska kvinnors rätt till statlig tjänst tas bort.
- Rösträttsåldern till Andra kammaren sänks till 21 år och de sista inkomsthindren för svensk rösträtt tas bort. Det är nu bara omyndiga svenskar, som ej får rösta.
- Det svenska sällskapet Länkarna bildas efter amerikansk förebild.
- Den svenska föräldraledigheten utökas till sex månader.
- De svenska socialdemokraterna och LO lanserar efterkrigsprogrammet som valmanifest.
- Den svenska censurlagstiftningen avskaffas.
- Ett bilateralt handelsavtal sluts mellan Sverige och Polen.
- En svensk jordförvärvslag införs som inskränker den enskildes rätt att förvärva jordbruksfastigheter, för att underlätta tillkomsten av bärkraftiga svenska jordbruk.
- Den svenska Atomkommittén, som skall planlägga forskningsarbetet på kärnenergiområdet, tillsätts.
- Det statligt ägda Norrbottens Järnverk invigs.
- De svenska Oljekonsumenternas Riksförbund (OK) bildas.
- Det svenska företaget JM Bygg grundas av byggmästaren John Mattson.
- Den norska dagstidningen Verdens Gang grundas.
Födda
- 1 januari
- Jacky Ickx, belgisk racerförare.
- Michael Treschow, svensk företagsledare.
- 6 januari - Margrete Auken, dansk EU-parlamentariker.
- 7 januari - Yrsa Stenius, svensk journalist, författare och krönikör.
- 10 januari - Rod Stewart, brittisk sångare.
- 14 januari
- Gunilla Larsson, svensk skådespelare.
- Jacques Werup, svensk musiker, författare, scenartist och manusförfattare.
- 22 januari
- Vibeke Løkkeberg, norsk regissör, skådespelare och manusförfattare.
- Christoph Schönborn, kardinal inom Romersk-katolska kyrkan och tillika Österrikes primas.
- 27 januari - Olivier Rahmat, svensk regissör.
- 29 januari
- Donna Caponi, amerikansk golfspelare.
- Jim Nicholson, nordirländsk politiker.
- Tom Selleck, amerikansk skådespelare.
- 30 januari - June Carlsson, svensk journalist, nyhetspresentatör i TV.
- 31 januari - Joseph Kosuth, amerikansk konceptkonstnär.
- 1 februari - Kicki Ilander, svensk scenograf och kläddesigner.
- 5 februari - Diana Kjaer, svensk skådespelare.
- 6 februari - Bob Marley, jamaicansk musiker.
- 9 februari - Mia Farrow, amerikansk skådespelare.
- 10 februari - Solveig Faringer, svensk sångerska och skådespelare.
- 13 februari - Wallis Grahn, svensk skådespelare.
- 15 februari - Douglas Hofstadter, amerikansk akademiker och författare.
- 18 februari
- Gunilla Gårdfeldt, svensk sångerska och skådespelare.
- Judy Rankin, amerikansk golfspelare.
- 19 februari
- Jeanette Gentele, svensk barnskådespelare, journalist och filmkritiker.
- Lars Hansson, svensk skådespelare.
- 22 februari - Ulf Sundqvist, finlandssvensk socialdemokratisk politiker och bankman.
- 26 februari - Mitch Ryder, amerikansk sångare.
- 27 februari - Brasse Brännström, svensk skådespelare.
- 1 mars - Svenne Hedlund, svensk sångare.
- 8 mars - Micky Dolenz, skådespelare, regissör och musiker, medlem i The Monkees 1966-1970.
- 9 mars
- Ulla-Britt Norrman, svensk skådespelare.
- Dennis Rader, amerikansk seriemördare.
- 12 mars - Sammy Gravano, amerikansk förbrytare.
- 14 mars - Steve Kanaly, amerikansk skådespelare.
- 20 mars
- Stig Fredrikson, svensk journalist.
- Tim Yeo, brittisk parlamentsledamot för Conservative.
- 22 mars - Paul Schockemöhle, tysk tävlingsryttare.
- 24 mars - Hans Josefsson, svensk operasångare och skådespelare.
- 28 mars - Alejandro Toledo Manrique, president i Peru från 2001.
- 30 mars - Eric Clapton, brittisk gitarrist och sångare.
- 31 mars - Ingvar Oldsberg, svensk sportjournalist och TV-programledare.
- 1 april
- Totta Näslund, svensk musiker.
- Jüri Lepik, svensk musiker.
- 4 april - Daniel Cohn-Bendit, fransk politiker, EU-parlamentariker.
- 5 april
- Marie Ahrle, svensk skådespelare.
- Ove Bengtson, svensk tennisspelare.
- 14 april
- Ritchie Blackmore, brittisk gitarrist, medlem i bland annat Deep Purple och Rainbow.
- Lars Lindström, svensk skådespelare.
- 17 april
- Conny Evensson, svensk ishockeyspelare och -tränare.
- Liv Wollin, svensk golfspelare.
- 18 april
- Malin Ek, svensk skådespelare.
- Mats Ek, svensk regissör.
- 21 april - Tomas Bolme, svensk skådespelare.
- 25 april - Björn Ulvaeus, svensk musiker och kompositör, ABBA.
- 26 april - Jorge Antonio Serrano Elías, president i Guatemala 1991-1993.
- 27 april - Lasse Brandeby, svensk skådespelare.
- 29 april - Anne Marie Ottersen, norsk skådespelare.
- 6 maj - Lasse Lundgren, svensk stuntman och skådespelare.
- 7 maj - Ewert Ljusberg, svensk vissångare och underhållningsartist.
- 8 maj - Keith Jarreth, amerikansk jazzpianist, polarpristagare 2003.
- 10 maj - Mats Wahl, svensk författare och manusförfattare.
- 11 maj - Robert Grundin, svensk operasångare och skådespelare.
- 12 maj - Alan Ball, brittisk fotbollsspelare.
- 13 maj - Lasse Berghagen, svensk sångare.
- 19 maj
- Dusty Hill, amerikansk musiker, basist i bluesrockbandet ZZ Top.
- Pete Townshend, brittisk musiker, gitarrist i rockbandet The Who.
- 20 maj - Ted Åström, svensk skådespelare.
- 25 maj - Vilasrao Deshmukh, indisk politiker.
- 31 maj - Rainer Werner Fassbinder, tysk regissör.
- 3 juni - Hale Irwin, amerikansk golfspelare.
- 7 juni - Wolfgang Schüssel, österrikisk förbundskansler från 2000.
- 8 juni - Lena-Pia Bernhardsson, svensk skådespelare.
- 12 juni - Pat Jennings, nordirländsk fotbollsspelare, målvakt.
- 13 juni - Whitley Strieber, amerikansk författare.
- 15 juni - Gábor Harsányi, ungersk skådespelare.
- 16 juni - Jannik Bonnevie, norsk skådespelare.
- 17 juni - Eddy Merckx, belgisk tävlingscyklist.
- 19 juni
- Radovan Karadzic, bosnienserbisk politiker och efterlyst krigsförbrytare, ursprungligen poet och psykiater.
- Aung San Suu Kyi, burmansk mottagare av Nobels fredspris.
- 21 juni - Bert Karlsson, svensk entreprenör, skivbolagsdirektör och politiker (nydemokrat), riksdagsledamot 1991-1994.
- 22 juni - Gunilla Abrahamsson, svensk skådespelare.
- 24 juni
- Bruce Johnston, amerikansk popmusiker, medlem i The Beach Boys.
- George Pataki, amerikansk politiker, guvernör i New York.
- 25 juni - Carly Simon, amerikansk sångerska.
- 26 juni - Malachi York-El, amerikansk sektledare.
- 28 juni - Manne af Klintberg, svensk artist, uppträder som clown under namnet Clownen Manne.
- 29 juni - Little Eva, amerikansk sångerska.
- 7 juli - Michael Ancram, brittisk parlamentsledamot för Conservative.
- 8 juli - Micheline Calmy-Rey, schweizisk politiker, utrikesminister från 2003.
- 9 juli - Dean R. Koontz, amerikansk författare.
- 18 juli - Pat Doherty, nordirländsk politiker.
- 20 juli
- Johanna Hald, svensk regissör, manusförfattare och stillbildsfotograf.
- Håkan Sterner, svensk skådespelare.
- 22 juli - Peter Kropénin, svensk filmproducent.
- 26 juli - Helen Mirren, brittisk skådespelare.
- 28 juli - Richard Wright, brittisk musiker, medlem i Pink Floyd 1965-1979.
- 6 augusti - Ingemar Johansson, svensk skribent, översättare och förläggare.
- 7 augusti - Asko Sarkola, finländsk skådespelare.
- 10 augusti - Gerthi Kulle, svensk skådespelare.
- 13 augusti - Lars Engqvist, svensk journalist och socialdemokratisk politiker, socialminister 1998-2004.
- 14 augusti - Steve Martin, amerikansk skådespelare och författare.
- 31 augusti
- Göran Johansson, svensk socialdemokratisk politiker, kommunstyrelsens ordförande i Göteborgs Stad från 1994.
- Leonid Popov, ukrainsk kosmonaut.
- Itzhak Perlman, israelisk violinist.
- Van Morrison, irländsk musiker.
- 10 september - José Feliciano, puertoricansk sångare.
- 11 september - Franz Beckenbauer, tysk fotbollsspelare.
- 16 september - P. Chidambaram, indisk politiker, personalminister 1985-1989, handelsminister 1985-1989 och 1991-1996, finansminister 1996-1998.
- 19 september - John Burnett, brittisk parlamentsledamot för Liberal Democrats.
- 24 september - Jan Schaffer, svensk gitarrist, medlem i Electric Banana Band.
- 26 september - Bryan Ferry, brittisk musiker, frontfigur i Roxy Music.
- 27 september - Göran Johnsson, svensk fackföreningsman, ordförande i Metallindustriarbetareförbundet från 1993.
- 2 oktober - Don McLean, amerikansk musiker.
- 7 oktober
- Gert Fylking, svensk skådespelare och programledare i radio.
- Gunilla Nyroos, svensk skådespelare.
- 10 oktober - Anders Lönnbro, svensk skådespelare, regissör och producent.
- 13 oktober - Irene Lindh, svensk skådespelare och sångerska.
- 14 oktober
- Bo Könberg, svensk folkpartistisk politiker, konsultativt statsråd 1991-1994.
- Bernt Staf, svensk proggmusiker.
- 15 oktober - Manuel Aranguiz, chilensk-amerikansk skådespelare.
- 19 oktober - John Lithgow, amerikansk skådespelare.
- 23 oktober - Kim Larsen, dansk musiker, sångare i Gasolin.
- 27 oktober - Luiz Inácio Lula da Silva, brasiliansk vänsterpolitiker, president 2003-.
- 3 november - Gerd Müller, tysk fotbollsspelare.
- 9 november - Bo Knutsson, svensk antikexpert och TV-profil (känd från Antikrundan).
- 11 november - Daniel Ortega, president i Nicaragua 1985-1991.
- 12 november
- Michael Bishop, amerikansk science fiction-författare.
- Neil Young, kanadensisk rockmusiker.
- 15 november - Anni-Frid Lyngstad, norsk sångerska, ABBA.
- 18 november - Mahinda Rajapaksa, lankesisk politiker, premiärminister i Sri Lanka 2004-2005, president 2005-.
- 21 november - Goldie Hawn, amerikansk skådespelare.
- 26 november - Björn von Sydow, svensk socialdemokratisk politiker, försvarsminister 1997-2002, riksdagens talman från 2002.
- 28 november - Azar Habib, libanesisk sångare.
- 30 november - Hilary Armstrong, brittisk parlamentsledamot för Labour.
- 1 december - Bette Midler, amerikansk sångerska och skådespelare.
- 10 december
- Peter Hüttner, svensk skådespelare och författare.
- Alf Häggstam, svensk operasångare (bas) och sångpedagog.
- 17 december - Ernie Hudson, amerikansk skådespelare, känd som Leo Glynn i Oz.
- 20 december - Peter Criss, trummis i rockbandet Kiss.
- 22 december - Barbro Sundback, åländsk politiker (socialdemokrat).
- 24 december
- Lemmy Kilmister, brittisk musiker, basist och sångare i Motörhead.
- Nicholas Meyer, amerikansk författare, regissör och producent.
- Sharafuddin Idris Shah, Sultan av Selangor.
- 25 december
- Rick Berman, amerikansk TV-producent.
- Paula Brandt, svensk skådespelare.
- Noel Redding, brittisk basist/gitarrist, var medlem i The Jimi Hendrix Experience.
- Gary Sandy, amerikansk skådespelare.
- Kenny Stabler, amerikansk fotbollsspelare.
- 28 december
- Birendra Bir Bikram, kung av Nepal 1972-2001.
- Eskil Dalenius, svensk skådespelare.
- 30 december - Davy Jones, amerikansk skådespelare och musiker, medlem av The Monkees 1966-1970.
- 31 december - Connie Willis, amerikansk science fiction-författare.
- Amos Sawyer, president i Liberia 1990-1993.
Avlidna
- 2 januaei - Bertram Ramsey, brittisk amiral.
- 16 januari - Nils Dahlström, svensk skådespelare och filmproducent.
- 2 februari - Carl Goerdeler, tysk politiker, avrättad.
- 3 februari - Roland Freisler, tysk jurist.
- 5 februari - Ragnar Östberg, svensk arkitekt.
- 16 februari - Rudolf Värnlund, svensk författare, dramatiker och manusförfattare.
- 26 februari - Bror Olsson, svensk skådespelare och teaterledare.
- 3 mars - Johnny Björkman, svensk skådespelare, köpman, handelsresande, disponent.
- 5 mars - Hasso von Boehmer, tysk överstelöjtnant, mördad.
- 19 mars - Marcel Callo, fransk motståndsman mot nazismen.
- 21 mars - Arthur Nebe, tysk nazistisk politiker.
- 26 mars - David Lloyd George, brittisk premiärminister 1916-1922.
- 31 mars - Torgny Segerstedt, svensk publicist och religionshistoriker, chefredaktör för Göteborgs Handels- och Sjöfarts-Tidning.
- 2 april - Johannes Bachmann, tysk sjömilitär, amiral 1942, stupad.
- 5 april - Karl Koch, tysk SS-officer, avrättad.
- 9 april
- Dietrich Bonhoeffer, tysk luthersk teolog, motståndskämpe.
- Wilhelm Canaris, tysk amiral, avrättad.
- 12 april - Franklin D. Roosevelt, amerikansk president 1932-1945.
- 15 april
- Rolf Carls, tysk sjömilitär, generalamiral 1940, stupad vid Bad Oldesloe.
- Paul Fanger, tysk sjömilitär, amiral 1942, stupad.
- 22 april - Käthe Kollwitz, tysk konstnär.
- 23 april - Albrecht von Be | | |
