Home About us Products Services Contact us Bookmark
:: wikimiki.org ::
Trollhättan

Trollhättan

Trollhättan, tidigare kallad Stora Edet, är centralort (stad) i Trollhättans kommun. Staden fick stadsrättigheter så sent som 1916. 2003 återtog Trollhättans kommun som helhet namnet Trollhättans Stad. Tätorten är sedan 1989 delad på tre församlingar: Götalundens, Lextorps och Trollhättans. År 2005 var arbetslösheten i staden 10,3% vilket är den högsta siffran i Göteborgsområdet.

Näringsliv


- Trollhättans två största företag är Saab Automobile AB och Volvo Aero Corporation med tillsammans drygt 10 000 personer anställda.
- Filmindustri är en ny industri som håller på att växa fram i Trollhättan, "Trollywood". Hos Film i Väst spelas numera hälften av all svensk långfilm in.
- "Innovatum Kunskapens Hus", som invigdes 1998, är ny mötesplats för innovationer.

Sevärdheter

1998 1998 Natur- och kulturmiljön i Göta älvs fall- och slussområde med slussar från 1800, 1844 och 1916 är ett besöksmål av internationell klass.
- Trollhättefallen
- Stallbackabron
- Innovatum
- Trollhätte kanal
- Carl Johans Torg
- SAAB-museet
- Vattenkraft-stationerna Hojum och Olidan
- Polhems slussled

Arrangemang


- Fallens dagar i juli varje år. (I år 15-17 juli 2005).
- SAAB-festival på Saabmuseet, Innovatum, 16-19 juni 2005.
- Veteranbilsutställning på slussområdet varje onsdag 18.00-21.00 i juni, juli och augusti.

Idrottsföreningar


- FC Trollhättan - Fotboll
- Gripen/Trollhättan BK - Bandy
- Trollhättans Atletklubb - Brottning
- Trollhättan Dolphins - Bowling
- Trollhättans IF - Fotboll

Kända Trollhättebor


- Arne Andersson - Idrottsman
- Frank Andersson - Brottare
- Jessica Andersson - Sångerska i gruppen Fame
- Bertil Antonsson - Världsmästare och OS-medaljör i Brottning, Olympiska sommarspelen 1952
- Inday Ba, (1972 - 2005) - Skådespelare.
- Olle Bengtsson ("Skofteby-Bengtsson"), (1923 - 2005) - Boxare
- Anna Björk - skådespelare
- Erik Carlsson "på Taket" - Rallyförare (SAAB)
- Magnus Carlsson - Sångare i Alcazar och före det i gruppen Barbados
- Dan Corneliusson - Fotbollsspelare
- Claes Eriksson - Revyartist, (Galenskaparna)
- Anders Eriksson - Revyartist, (Galenskaparna)
- Kerstin Granlund - Revyartist, (Galenskaparna)
- Anita Hallberg Egervall - Journalist, TV-medarbetare
- Per Hjern - Skådespelare
- Kjell Jansson - Skådespelare
- Paul Johansson alias Paul Sahlin alias Paul Paljett - Sångare
- Janne Karlsson - Brottare, EM- ,VM- och OS-medaljör.
- Peter LeMarc (Peter Fransson) - Sångare, musiker, låtskrivare
- Jan Lööf - Serietecknare (Felix och Skrotnisse)
- Håkan Mild - Fotbollsspelare.
- Jan Nygren - politiker
- Elizabeth Nyström - Riksdagspolitiker, kartläsare åt Pat Moss
- Clark Olofsson - ökänd brottsling
- Björn Strand - Skådespelare
- David Urwitz - Musiker.
- Laila Westersund - Revyartist, skådespelerska m.m.
- Margareta Winberg - Politiker (född i Sjuntorp och uppväxt i Trollhättan)

Media

Tidning


- Trollhättans Tidning, (1906 - 2004).
- TTELA Sedan 4 december 2004 efter sammanslagning av Elfsborgs Läns Allehanda och Trollhättans Tidning

Radio/TV


- Radio Trollhättan - Trollhättans Närradioförening (TNRF), 90,6MHz
- Radio Väst (SR P4)
- TV Fyrstad [http://rtv.se/]

Utbildning


- Högskolan i Trollhättan/Uddevalla, HTU, har specialiserat sig på tekniska utbildningar och samarbetar med Saab och Volvo Aero. Mer information om stadens skolor finns bl.a. under "Utbildning" på Trollhättans webbplats. Trollhättan har även flera fristående grundskolor samt gymnasium. De två största grundskolorna är Fridaskolan och Nya skolan. Till Nya skolan hör även skolan som finns under Andreaskyrkan i området Skoftebyn.

Externa länkar


- [http://www.trollhattan.se Trollhättans Stad] Kategori:Orter i Sverige Kategori:Sveriges städer Kategori:Trollhättans kommun Kategori:Västergötland Kategori:Västra Götalands län

Centralort

Centralort benämns den ort i en kommun eller region där kommun-/regionkontoret och den största delen eller huvuddelen av den kommunala eller regionala administrationen finns. Den ort som är centralort i en kommun kan alltså sägas vara "kommunens huvudstad". Ofta, men långt ifrån alltid, har kommunen samma namn som centralorten.
- se även: Residensstad Kategori:Politik

Stad

Stad, visst tätbebyggt landområde som definieras antingen genom rättslig status eller genom varifrån riket styrs. I vardagligt språkbruk kan stad betyda "plats med stadsbebyggelse", och när en stad då omnämns kan gränserna till denna vara flytande och annorlunda än de för tillfället gällande kommungränserna. Ordet "stad" betyder ursprungligen "plats, ställe" och har alltså inget egentligen med just det vi i modernt dagligt tal kallar stad. Detta förklarar varför ordet ingår som suffix eller prefix i ord som "eldstad" "stadsfästa" "stadga" m.fl. ord (även i de övriga nordiska språken ingår ordet som i t.ex. danskans sted, som betyder plats). Den nuvarande betydelsen är framförallt inlånat från tyskans "Stadt".

Sverige

Städer var i Sverige före kommunindelningsreformen 1971 de borgerliga primärkommunerna som erhållit stadsrättigheter till skillnad från kommunerna och köpingarna. Efter kommunreformen kallades städer för kommuner. Efter ett beslut i riksdagen 1983 får en svensk kommun benämna sig själv stad i vissa sammanhang. Exempel på kommuner som använder benämningen "stad" är Borås, Göteborg, Haparanda, Helsingborg, Lidingö, Stockholm, Trollhättan, Vaxholm och Västerås. Det är bara i juridiskt språk som ordet "stad" blivit ålagt begränsningar i modern tid, och i allmänt språkbruk används ordet stad lika ofta som förut. Nu avser dock begreppet vanligen en tätort som någon gång varit centralort i en stadskommun, snarare än en hel kommun (med visst undantag för kommuner som åter kallar sig "städer"). Denna moderna användning gör att t.ex. Gränna ännu räknas som en stad, trots att orten ligger i en annan stads (Jönköpings) kommun.

Historiskt

Sveriges städer, som vid slutet av medeltiden var 41, vid mitten av 1600-talet 60 och efter de sydsvenska landskapens förvärvande 1664 uppgick till 81, utgjorde i januari 1917 ett antal av 103, varvid dock 2 (Skanör och Falsterbo) var förenade under gemensam styrelse sedan 1754, då de växte ihop med varandra. Ett mindre antal städer tillkom sedan mellan 1917 och 1971. De sista städerna var Säffle och Oxelösund som blev städer 1951. Stad (fsv köpstader), var i juridisk mening en genom utbrytning från omgivande landsbygdskommun särskilt bildad kommunal enhet, som erhållit stadsprivilegier. I motsats mot antikens folk, som företrädesvis koncentrerade sig i stora städer, bildade germanerna först långsamt särskilda stadssamhällen. I Skandinavien var dessa bildningar särdeles länge svaga och obetydliga, tills kungarna började främja deras uppkomst och utveckling. De svenska städerna började redan under folkungaregenterna erhålla privilegier. Städerna erhöll efter hand egen rättsordning (t.ex. Björköarätten), egen lagskipning och administration, då deras borgare erhållit särskilt politiskt inflytande som riksstånd samt stora företrädesrättigheter ifråga om näringsverksamhet. Vid avskaffandet av skråväsendet och införandet av näringsfrihet förlorade städerna mycket av sin traditionella juridiska särställning i Sverige.

Stadsrätt

Stadsrätten utgjorde i Sverige sammanfattningen av de rättsgrundsatser, som gällde specifikt för förhållanden i en stad. Den äldre germanska rätten är - i motsats till den romerska, som ursprungligen var en stadsrätt - en landsrätt, emedan hos de germanska folken verkliga rättssamhällen tidigast utvecklat sig på landet. Så småningom uppväxte emellertid stadssamhällen även i norr, i vilka särskilda näringar drevs och i övrigt särskilda förhållanden utbildade sig. Dessa äldsta stadssamhällen, i vilka sannolikt tidigast den rätt tillämpades, som gällde för det kringliggande landet, syns först så småningom ha lösgjort sig från landets rättsområde och erhållit egen jurisdiktion, varefter de för städerna mer och mer sig utbildande egendomliga förhållandena medförde en omskapning av själva den materiella rätten. I de flesta städer fanns en domstol i form av en rådstuvurätt, även om vissa mindre städer lydde under en häradsrätts domsaga. Rådhusrätterna ersattes vid tingsrättsreformen 1971 med tingsrätter.

Storbritannien

Både begreppen town och city brukar översättas till stad på svenska. Town betecknar då städer som fått marknadsrättigheter och är vanligt förekommande, medan city är mer begränsat och gäller städer som är eller varit av betydelse, ursprungligen i första hand stiftsstäder.[http://en.wikipedia.org/wiki/List_of_cities_in_the_United_Kingdom].

Se även


- Huvudstäder listade efter land
- Huvudstäder listade efter stad
- Finska städer i storleksordning
- Finska städer i alfabetisk ordning
- Svenska städer i alfabetisk ordning
- Svenska städer i storleksordning
- Städer i världen i storleksordning
- Svenska städer med stadsprivilegium
- Lista över Sveriges kommuner
- Sveriges kommuner listade per län
- köping (samhällsbildning)
- murkrona Kategori:Städer ja:都市

Stadsprivilegium

Stadsprivilegier blev i Sverige, med hänsyn till handeln och andra näringar än jord- och bergsbruk, nödvändiga, för att ett samhälle (tätort) officiellt skulle kunna erkännas som stad. Att tilldela sådana privilegier har varit en regeringen förbehållen rätt; Per Brahe och Magnus Gabriel De la Gardie tillerkändes dock under sina levnader särskild befogenhet att inom sina grevskap anlägga städer. Skillnaderna mellan landskommuner blev dock med tiden mindre, och 1971 avskaffades begreppet stad och stadsprivilegier definitivt, genom en stor kommunallagsreform. Numera finns i Sverige inga städer - inte i juridisk mening. I samband med privilegierna för en ny stad fick staden också vanligen till sin fortkomst av regeringen sig tilldelad donationsjord till större eller mindre omfång. Och genom kunglig försäkran 23 februari 1789 tillförsäkrades städerna att orubbade få behålla dessa donationer. Visserligen har sedermera städernas särskilda rättsordning i mycket inskränkts, deras företrädesrätt till näringsverksamhet till största delen avskaffats genom näringsfrihetens genomförande och deras borgares särskilda politiska betydelse som riksstånd bortfallit genom ståndsrepresentationens upphävande (1865). Men städerna skiljde sig dock även i fortsättningen i viktiga avseenden från landsbygden. De hade egna förvaltningsorgan, magistrater, egen jurisdiktion, då de inte undantagsvis lydde under landsrätt, de utgjorde egna kommunala samfund, för vilka särskild lagstiftning gällde, de bildade också valkretsar för val av landstingsmän; för deras byggnads-, brand-, sundhets- och ordningsväsen gällde i allmänhet särskilda bestämmelser i de s.k. stadsstadgarna, i brandordning och stadsplan, liksom också i viss mån för deras handels- och näringsförhållanden. Städerna var pliktiga att själva bekosta sin särskilda jurisdiktion och administration med därtill hörande polisväsen. Det som utmärkte en stad, till skillnad från köpingar och municipalsamhällen, var dess kommunala självständighet. Landskommuner, köpingar och municipalsamhällen utgorde visserligen också fristående enheter, men hade samtidigt i vissa avseenden gemenskap med angränsande landsbyggd utanför dessa, t.ex. beträffande vägbyggnad och vägunderhåll. Sådant samarbete sköttes via speciella organisatoriska enheter som härad, väghållningsdistrikt o.s.v. Staden å andra sidan, var i princip en sluten kommunal enhet avsedd att själv kunna tillgodose sina invånares alla kommunala behov utan annan kommuns medverkan. Stadsinvånarna var för sitt dagliga liv hänvisade uteslutande till sig själva. Detta uteslöt emellertid inte, att vissa städer genom lagstiftning kunde tvingas till samverkan med omgivande landsbyggd. Sådant samarbete organiserades inom det gemensamma landstinget. Stadens egenskap av sluten kommunal enhet visade sig även på så sätt, att varje stad, med samtycke av regeringen, tämligen fritt kunde reglera sitt förhållande till stadsinvånarna. Bland städerna särskiljdes länge mellan stapelstäder och uppstäder. I äldre tider åtnjöt de förra monopol på rätten att idka handel med utlandet, och senare det företrädet, att fartyg, som till större eller mindre del var lastade med tullpliktiga varor, var skyldiga att i sådan stad inklarera och lossa lasten. Stapelstäderna var skyldiga att åt tullförvaltningen ställa tjänliga hus och lägenheter till förfogande samt att hålla sjömanshus. Stapelstadsrätt meddelades av regeringen. För städerna har också gällt bestämd klassifikation och nummerordning (de var indelade i överklass och fem andra klasser), som hade betydelse ej blott för deras rangordning, utan även för tillämpningen av vissa stadganden såväl i riksdagsordningen som i bevillningsförordningen. Den första dylika rangordningen för städerna gavs 1647, och den senaste klassifikationen skedde genom kunglig resolution 11 april 1853. Denna klassindelning blev senare betydelselös. Däremot kunde, med avseende på städernas olika rättsliga ställning, skiljas mellan dels städer med och städer utan egen jurisdiktion, varvid de senare, som 1917 utgjorde 12, saknade egen rådhusrätt och lydde under vederbörande häradsrätt, dels städer under och städer utom landsting varvid i de senare, som 1917 utgjorde 5 (Stockholm, Göteborg, Malmö, Norrköping och Gävle), stadsfullmäktige utövade landstingets funktioner, dels städer under och städer utom län, varvid de senare, vilka dock utgjordes av allenast en stad, Stockholm, ehuru det ifrågasattes att dit överföra även Göteborg, hade egen överståthållare i st.f. länets landshövding, dels slutligen större städer och mindre städer) varvid gränsen drogs vid 3 000 inv., i det att i stad med högre invånarantal stadsfullmäktige måste finnas, men i annan stad dessa kunde ersättas av allmänna rådstugan.

Se även


- Lista över svenska städer med stadsprivilegium
- Murkrona

1916

Händelser


- 8 januari - De sista allierade trupperna retirerar från Gallipolihalvön.
- 17 januari - Galtströms järnbruk i Medelpad levererar sin sista järnmalm, varefter bruket läggs ner efter 253 års verksamhet.
- 25 januari - Lars Hanson gör succé i titelrollen när August Strindbergs Gustaf III har premiär på Intima teatern.
- 21 februari - Eldkastare används för första gången av tyskarna i Verdun.
- Februari-juli - Slaget vid Verdun utkämpas med 700 000 döda, skadade eller försvunna.
- 1 mars - Liljevalchs konsthall i Stockholm invigs med utställningar av Carl Larsson, Anders Zorn och Bruno Liljefors.
- 6 mars - Det första sprängskottet i arbetet på den svenska ostkustbanan avfyras.
- 9 mars - Ett hundratal mexikanska gerillasoldater under befäl av gerillaledaren Pancho Villa går över gränsen till USA och attackerar staden Columbus i New Mexico. 17 amerikaner dödas.
- 15 mars - Som svar på den mexikanska gerillaattacken mot Columbus, New Mexico den 9 mars tågar en amerikansk militärbrigad på 15 000 man under general John J. Pershings befäl på order av president Woodrow Wilson över gränsen till Mexiko för att infånga gerillaledaren Villa.
- 19 mars - Åtta Curtiss-plan lyfter från Columbus, New Mexico, i USA:s första flygsökning, in på mexikanskt territorium i sökandet efter gerillaledaren Villa. (De amerikanska styrkorna i Mexiko hemkallas i januari 1917 då president Wilson efter påtryckningar från Mexikos regering beslutar prioritera händelserna i Europa framför infångandet av Villa).
- Mars - Ett nordiskt ministermöte hålls i Köpenhamn.
- 24 april - Påskupproret utbryter på Irland. Nationalistpartiet Sinn Fein försöker med tysk hjälp att befria Irland från Storbritannien. Upproret slås ner efter en veckas gatustrider i Dublin.
- April - Mot partiets vilja håller Socialdemokratiska Ungdomsförbundet en fredskongress. Man framåller storstrejk som vägen till fred.
- 3 maj - Zeth "Zäta" Höglund, Ivan Oljelund och Erik Hedén döms till straffarbete för sina uttalanden under fredskongressen.
- 14 maj-30 september - Sommartid införs för första gången i Sverige.
- 31 maj - Britterna besegrar tyskarna i Skagerackslaget där tyska högsjöflottan tvingas tillbaka till sina baser vilket dock kostar britterna stora förluster. Detta är den enda sjöstriden under första världskriget.
- Maj - En österrikisk motoffensiv i Asiago tillfogar italienska styrkor 150 000 mans förluster.
- 6 juni - På Skansen firas för första gången Svenska flaggans dag.
- 7 juni - Den svenska riksdagen antar en lag om obligatorisk olycksfallsförsäkring i arbetet.
- 1 juli–26 november - Slaget vid Somme utkämpas med mer än 1 miljon döda, skadade eller försvunna. Här används stridsgas för första gången av brittiska styrkor.
- 8 juli - I frånvaron av olympiad hålls Svenska spelen med deltagare även från Norge och Danmark på Stadion i Stockholm.
- 29 juli - Kogrundsrännan utanför Falsterbo mineras efter tyska påtryckningar. De allierade ifrågasätter då Sveriges neutralitet.
- 29 augusti - Den finska ångaren Wellamo torpederas och trafiken mellan Sverige och Finland stoppas helt.
- Augusti
  - Storbritannien förbjuder all export till Sverige.
  - Rumänien inträder i första världskriget på Rysslands sida.
- 15 september - Stridsvagn används för första gången av britterna vid Somme.
- 28 september - Den svenska Folkhushållningskommissionen inrättas för ransoneringen av livsmedel. Privata sockerlager över elva kilo per person beslagtas.
- 8 oktober - Sverige vinner för första gången över Danmark i fotboll.
- 31 oktober - Den svenska livsmedelsransoneringen inleds med ransonering av socker; man får ett kilo per månad.
- 8 november - Slaget vid Somme avslutas till de allierades fördel.
- 13 november - Naturhistoriska riksmuseet i Stockholm öppnas.
- 6 december - Tyska, österrikiska, turkiska och bulgariska trupper besätter Bukarest. Rumänien är besegrat.
- 15 december - Slaget vid Verdun avslutas.
- Trollhättan får stadsprivilegium.
- Trollhätte kanals tredje slussled invigs.
- Grönköpings Veckoblad bryts loss från Söndags-Nisse och blir en egen tidning.
- Bestyrelsen för Svenska Flaggans Dag bildas för att göra 6 juni till svensk nationaldag.
- Ett konsortium för främjandet av svensk-ryska handelsförbindelser bildas.
- En svensk dyrtidskongress organiseras av socialdemokraterna, LO och KF i protest mot de ökande levnadsomkostnaderna.
- Ryssarna militariserar Åland, vilket väcker irritation inom den svenska riksdagen och pressen.
- De krigförande makternas ubåtar förbjuds använda svenska farvatten.
- Göteborgs Nya Verkstad ombildas till Götaverken.
- En inskränkningslag antas och förbjuder utländska bolag att äga mark och gruvor samt begränsar utländskt ägande i svenska bolag.
- Sveriges äldsta investmentbolag, Investor, bildas av Stockholms Enskilda Bank.
- AB Chokladfabriken Marabou grundas.
- Lorensbergsteatern i Göteborg invigs med August Strindbergs Ett drömspel i regi av Mauritz Stiller. Teatern är Nordens modernaste med Sveriges första vridscen, rundhorisont och ett avancerat belysningssystem.
- AB Spetsbergens Svenska Kolfält bildas för att handha de svenska kolgruvorna på Spetsbergen.
- I en kungörelse bestämmer den svenska riksdagen att samebarn, som går i så kallade nomadskolor, skall bo och utspisas i kåtor av trä. Anledningen är, att de inte skall förlora sin "lappskhet" och bli alltför lika andra svenskar.
- De dittills ganska dåliga svenska emigrantskeppen till USA ersätts av Broströmskoncernens nya vita bekväma fartyg.
- USA intervenerar i Dominikanska Republiken. I november har amerikanska marinen helt övertagit styret i landet.

Födda


- 2 januari - Ingemar Holde, svensk skådespelare.
- 3 januari - Kerstin Berger, svensk skådespelare.
- 10 januari - Sune Bergström, svensk biokemist, professor, nobelpristagare.
- 12 januari - P W Botha, sydafrikansk politiker, premiärminister 1978-1984, president 1984-1989.
- 14 januari - Claes Thelander, svensk skådespelare.
- 31 januari - Sangoulé Lamizana, president i Övre Volta, nuvarande Burkina Faso 1966-1980.
- 2 februari - Dasarath Deb, indisk politiker, chefsminister i Tripura 1993-1998.
- 3 februari - Margareta Kjellberg, svensk vissångerska och historieberättare.
- 9 februari - Helmer Linderholm, svensk författare.
- 16 februari - Ivar Rydén, svensk sångare.
- 17 februari - Raf Vallone, amerikansk skådespelare.
- 28 februari - Svend Asmussen, dansk kompositör, kapellmästare och jazzmusiker (violin).
- 29 februari - Dinah Shore, amerikansk sångerska.
- 3 mars - Paul Richard Halmos, ungersk-amerikansk matematiker.
- 11 mars - Harold Wilson, brittisk premiärminister 1964-1970 och 1974-1976.
- 15 mars - Harry James, amerikansk trumpetare och orkesterledare.
- 5 april - Gregory Peck, amerikansk skådespelare.
- 7 april - Anders Ek, svensk skådespelare.
- 13 april - Karin Lannby, svensk skådespelare.
- 17 april - Olof Johansson, svensk kompositör och musiker (dragspel).
- 22 april - Sir Yehudi Menuhin, amerikansk-brittisk violinist.
- 27 april - Bengt Häger, svensk professor.
- 28 april - Rune Lindström, svensk manusförfattare och skådespelare.
- 30 april - Claude Shannon, amerikansk ingenjör, grundlade den moderna kommunikationsteorin och informationsteorin.
- 1 maj - Glenn Ford, amerikansk skådespelare.
- 5 maj - Giani Zail Singh, president i Indien 1982-1987.
- 6 maj - Sif Ruud, svensk skådespelare.
- 7 maj - Tore Wretman, svensk hovtraktör.
- 8 maj - João Havelange, brasiliansk ordförande i Internationella Fotbollförbundet, FIFA.
- 11 maj - Camilo José Cêla, författare.
- 26 maj - Moondog, pseudonym för Louis Thomas Hardin, amerikansk kompositör.
- 6 juni - Hamani Diori, president i Niger.
- 8 juni - Sir Francis Crick, brittisk forskare, DNA-spiralens upptäckare.
- 9 juni - Robert McNamara, amerikansk affärsman och politiker, finansminister 1961-1968, ledare för Världsbanken 1968-1981.
- 14 juni - Georg Henrik von Wright, finlandssvensk filosof.
- 28 juni - Olle Björklund, svensk skådespelare och TV-reporter.
- 1 juli - Olivia de Havilland, amerikansk skådespelare.
- 6 juli - Unica Zürn, tysk surrealistisk författare, poet och konstnär.
- 9 juli - Edward Heath, brittisk politiker, premiärminister 1970-1974.
- 11 juli - George Fant, svensk skådespelare.
- 16 juli - Gunnar Wersén, svensk sångtextförfattare, dramatiker och radioman.
- 27 juli
  - Asfa Wossen, Ethiopiens kejsare på papperet 1975-1976.
  - Keenan Wynn, amerikansk skådespelare.
- 30 juli - Sven Björkman, svensk skådespelare, författare, kåsör, manusförfattare, kompositör, sångtextförfattare.
- 5 augusti - K.W. Gullers, svensk fotograf.
- 7 augusti - Majken Torkeli, svensk skådespelare och författare.
- 8 augusti - Stig Rybrant, svensk musiker (piano), kapellmästare, musikarrangör och kompositör.
- 10 augusti - Hubert Maga, president i Dahomey, nuvarande Benin.
- 24 augusti
  - Leo Ferré, fransk poet och sångare.
  - Gunnar "Knas" Lindkvist, svensk skådespelare och revyartist.
- 25 augusti - Van Johnson, amerikansk skådespelare.
- 27 augusti - Ingvar Hellberg, svensk kompositör och textförfattare.
- 13 september – Roald Dahl, brittisk författare.
- 18 september
  - Rossano Brazzi, italiensk skådespelare.
  - Sylva Åkesson, svensk skådespelare.
- 21 september
  - Marianne Aminoff, svensk skådespelare.
  - Zinovy Gerdt, sovjetisk skådespelare.
- 24 september - Anne-Marie Brunius, svensk skådespelare.
- 30 september - Roland Bengtsson, svensk kompositör, kammarmusiker och musiker (gitarrist).
- 3 oktober
  - James Herriot, engelsk veterinär och författare.
  - Knut Wigert, norsk skådespelare.
- 4 oktober - George Sidney, amerikansk filmregissör och filmproducent.
- 18 oktober - Anthony Dawson, amerikansk skådespelare.
- 19 oktober - Karl-Birger Blomdahl, svensk tonsättare.
- 26 oktober
  - Wolf Kaiser, tysk skådespelare.
  - François Mitterrand, fransk president 1981-1995.
- 31 oktober - Carl Johan Bernadotte, svensk prins, son till Gustaf VI Adolf och Margareta av Connaught.
- 5 november - Willoughby Gray, brittisk skådespelare.
- 8 november - Peter Wiess, tysk-svensk konstnär.
- 27 november - John Padovano, amerikansk skådespelare och filmproducent.
- 5 december - Agneta Prytz, svensk skådespelare och dansare.
- 9 december - Kirk Douglas, amerikansk skådespelare.
- 16 december - Birgitta Valberg, svensk skådespelare.
- 18 december - Betty Grable, amerikansk skådespelare.
- 30 december - Georg Årlin, svensk skådespelare och regissör.
- Swami Chinmayananda, indisk guru.
- Ingrid Vang Nyman, dansk illustratör.
- Jack Vance, amerikansk science fiction-författare.

Avlidna


- 19 februari - Ernst Mach, österrikisk fysiker.
- 28 februari - Henry James, amerikansk författare.
- 2 mars - Elisabet av Wied, rumänsk drottning och författare.
- 4 mars - Franz Marc, tysk konstnär.
- 21 mars - Cole Younger, amerikansk bankrånare, medlem i James-Youngerligan.
- 11 maj - Max Reger, tysk organist och tonsättare.
- 13 maj - Sholom Aleichem, ukrainsk rabbi och författare, förlagan till Spelman på taket.
- 29 juni - Ernst Immanuel Bekker, tysk jurist.
- 23 juli - Sir William Ramsey, brittisk kemist, nobelpristagare.
- 16 augusti - Umberto Boccioni, italiensk futurist, målare och skulptör.
- 15 september - Julius Fucik, tjeckisk kompositör.
- 10 oktober - Antonio Sant'Elia, italiensk arkitekt.
- 13 november - Percival Lowell, amerikansk amatörastronom.
- 21 november - Frans Josef, kejsare av Österrike och konung av Ungern, dubbelmonarkins regent i 48 år.
- 22 november - Jack London, amerikansk författare.
- 30 december - Grigorij Jefimovitj Rasputin, rysk munk (mördad).

Nobelpris


- Fysik - Inget pris utdelades
- Kemi - Inget pris utdelades
- Medicin - Inget pris utdelades
- Litteratur - Verner von Heidenstam, Sverige
- Fred - Inget pris utdelades Kategori:Årtal Kategori:1910-talet ja:1916年 ko:1916년 simple:1916 th:พ.ศ. 2459

1989

Händelser


- 7 januari - Heisei (Aikihito) blir Japans nya kejsare.
- 10 januari - För första gången på länge finns inget underskott i den svenska statsbudgeten. Löfte ges om att valutaregleringen skall avskaffas.
- 12 januari - Den estländska ön Ösel undertecknar vänortsavtal med Gotland. Detta är historiskt, eftersom det är det första avtal Estland tecknar med något europeiskt land.
- 20 januari - Lönetaket för statligt anställda i Sverige slopas.
- 23 januari - George Bush efterträder Ronald Reagan som USA:s president.
- 25 januari - Investeringsbanken uppgår i PK-banken.
- 26 januari - Den svenska regeringen ombildas. En okänd kommunalpolitiker från Katrineholm, Göran Persson, blir skolminister.
- 2 februari - JAS-planet, som nu är 7 miljarder (17 %) dyrare än beräknat, kraschlandar vid provflygning inför ett TV-team på Malmens flygplats utanför Linköping och försenas ett år.
- 14 februari - De första 24 satelliterna för GPS placeras i omloppsbana.
- 19 februari - Världens största sfäriska byggnad, Globen i Stockholm, invigs.
- 28 februari - Karlskoga tingsrätt friar i allt väsenligt Nobel Kemis marknadschef från anklagelserna att ha smugglat krut och sprängämnen till Mellanöstern.
- 13 mars - Kerstin Ekman och Lars Gyllensten lämnar Svenska Akademien på grund av dess svaga agerande mot Salman Rushdies dödsdom.
- 24 mars - Tankfartyget Exxon Valdez läcker olja i Alaska.
- 7 april - En sovjetisk atomubåt sjunker i Norska havet.
- 9 april - Sveriges herrlag vinner VM i bordtennis och Jan-Ove Waldner blir singelvärldsmästare genom att besegra Jörgen Persson i finalen.
- 15 april - 96 fotbollsåskådare mister livet i den så kallade Hillsborougholyckan i Nottingham, England.
- 2 maj
  - KU:s slutbetänkande i Ebbe Carlsson-affären kommer. Ingvar Carlsson frias, Anna-Greta Leijon klandras.
  - Ungern börjar riva järnridån mot Österrike.
- 8 maj - Den socialdemokratiske politikern John-Olle Persson är en av 16 som dödas vid en flygkrasch i Oskarshamn.
- 18 maj - De sista sovjetiska trupperna lämnar Afghanistan.
- 28 maj - Burma byter namn till Myanmar.
- 4 juni - Kinesiska studenter, som demonstrerar för frihet och rättvisa, dödas i en massaker på Himmelska fridens torg i Peking.
- 5 juni - Rättegången mot Christer Pettersson (misstänkt för mordet på Olof Palme) inleds.
- 12 juni - Saab-Scanias personbilar redovisar en jätteförlust, vilket innebär att 1.500 anställda måste sägas upp.
- 19 juli - Fermentas förre ägare, Refaat el Sayed, döms till fem års fängelse för svindleri.
- 27 juli - Christer Pettersson döms till livstids fängelse för mordet på Olof Palme, men rättens två jurister reserverar sig.
- 25 september - USA och Sovjetunionen lovar skrota 98 % av sina kemiska vapen.
- 12 oktober - Hovrätten frikänner Christer Pettersson för mordet på Olof Palme eftersom fullständig bevisning inte föreligger.
- 17 oktober - Ett jordskalv med magnituden 7,1 på Richterskalan inträffar i Loma Prieta-bergen söder om San Francisco. 63 människor omkommer och materiella skador för cirka 6 miljarder dollar uppkommer
- 20 oktober - USA invaderar Panama för att störta Manuel Noriega.
- 31 oktober - August Strindbergs målning Fyrtornet II säljs på auktion i Stockholm för rekordsumman 15,6 miljoner.
- 1 november - Det svenska Invandrarverket upprättar tältläger utanför Eslöv för den allt stridare strömmen av flyktingar över Östersjön.
- 4 november - Taif-avtalet ratificeras, vilket leder till att inbördeskriget i Libanon avslutas.
- 7 november - "Århundradets skattereform" sätter en gräns på 50 procent för den svenska marginalskatten, vilket gör den kraftigt underfinansierad.
- 9 november - Berlinmuren öppnas och man kan resa fritt mellan Öst- och Västberlin för första gången sedan 1961.
- 13 november - 10.000 (efter en vecka 17.000) svenska lärare går i strejk mot krav på närvaroplikt i skolan utanför undervisningen och obligatorisk fortbildning på sommarlovet.
- 20 november - Förenta Nationerna antar konventionen om barnets rättigheter.
- 30 november - Firandet av Karl XII:s dödsdag orsakar oroligheter i Lund.
- 2 december - Sveriges statsminister Ingvar Carlsson tillkännager, att Sverige skall satsa en miljard kronor i bistånd till de forna kommuniststaterna i Östeuropa.
- 5 december - Det första bandet av det stora svenska lexikonet Nationalencyklopedin utkommer.
- 6 december - Halvstatliga PK-banken köper Nordbanken, varvid koncernen får namnet Nordbanken.
- 8 december - Den svenska riksdagen beslutar att från och med 1991 överföra skolväsendet till kommunerna.
- 12 december - Volvo säljer sin del av Pharmacia och sin livsmedelsgrupp till statliga Procordia för 24 miljarder i Sveriges dittills största affär.
- 14 december - De svenska lärarna godtar kraven på närvaro och fortbildning.
- 15 december
  - General Motors blir hälftenägare i Saab-Scania för 3,8 miljarder.
  - Saab-Scania ombildas till Saab Automobile AB.
- 22 december - Filmen Tillbaka till framtiden del II har svensk premiär.
- 29 december - Vaclav Havel väljs till president i Tjeckoslovakien.
- Den svenska regeringen drar tillbaka finansminister Kjell-Olof Feldts åtstramningspaket med bland annat höjd moms.
- Riksbanken avskaffar de sista delarna av den svenska valutaregleringen.
- Sveriges utrikesminister Sten Andersson besöker Litauen och uttalar att han inte anser de baltiska staterna vara under sovjetisk ockupation.
- Regeringen begränsar möjligheterna för turkbulgarer att få asyl i Sverige.
- Den svenske moderaten Anders Björck utses till president i Europarådets parlamentariska församling.
- Påven Johannes Paulus II besöker Sverige.

Födda


- 3 januari - Alex D. Linz, amerikansk skådespelare
- 14 januari - Fransesca Sandford, brittisk musiker
- 24 januari - Calvin Goldspink, brittisk musiker
- 17 februari - Stacey McClean, brittisk musiker
- 21 mars - Rochelle Wiseman, brittisk musiker
- 29 mars - Bryan Chafin, amerikansk skådespelare
- 21 juli - Rory Culkin, amerikansk skådespelare
- 23 juli - Daniel Radcliffe, brittisk skådespelare, mest känd i rollen som Harry Potter.
- 19 augusti - Lil' Romeo, amerikansk Rap-artist
- 30 oktober - Jay Asforis, brittisk musiker
- 30 november - Daisy Evans, brittisk musiker

Avlidna


- 7 januari - Showa (Hirohito), japansk kejsare.
- 11 januari - Einar Andersson, svensk operasångare.
- 18 januari - Bruce Chatwin, brittisk författare och vagabond.
- 23 januari - Salvador Dalí, konstnär.
- 30 januari - Nils Gustafsson, svensk kyrkoherde och skådespelare.
- 3 februari - John Cassavetes, amerikansk skådespelare och filmregissör.
- 6 februari - Roy Eldridge, amerikansk jazzmusiker.
- 8 februari - Osamu Tezuka, japansk animatör.
- 25 februari - Lisa Wirström, svensk skådespelare.
- 27 februari - Konrad Lorenz, österrikisk zoolog och etolog.
- 27 mars - Ruth Stevens, svensk skådespelare.
- 30 april - Sergio Leone, italiensk regissör.
- 8 maj - John-Olof Persson, svensk socialdemokratisk politiker, finansborgarråd i Stockholms stad 1973-1976 och 1979-1986.
- 10 maj - Woody Shaw, trumpetare.
- 3 juni - Ayatollah Ruhollah Khomeini, Irans religiöse och politiske ledare 1979-1989.
- 4 juni - Lizzy Stein, svensk skådespelare och sångerska.
- 13 juni - Arne Söderberg, svensk musiker, musiklärare och kompositör.
- 14 juni - Elsa Winge, svensk skådespelare.
- 22 juni - Martha Colliander, svensk skådespelare.
- 23 juni - Werner Best, tysk nazistisk politiker och jurist.
- 11 juli - Sir Laurence Olivier, brittisk skådespelare.
- 16 juli - Herbert von Karajan, österrikisk dirigent.
- 29 juli - Walter Sarmell, svensk skådespelare och inspicient.
- 3 augusti - Ulla Sjöblom, svensk skådespelare och sångerska.
- 16 augusti
  - Amanda Blake, amerikansk skådespelare.
  - Anton Nilsson, svensk kommunist som deltog i Amaltheadådet 1908.
- 22 augusti - Huey P. Newton, amerikansk aktivist, mördad
- 29 augusti - Tage Holmberg, svensk filmklippare, fotograf, regiassistent och manusförfattare.
- 4 september - Georges Simenon, fransk deckarförfattare.
- 17 september - Lill-Tollie Zellman, svensk skådespelare.
- 22 september - Irving Berlin, amerikansk kompositör.
- 23 september - Per-Erik Lindorm, svensk journalist, manusförfattare och skriftställare.
- 28 september - Ferdinand Marcos, fillippinsk president.
- 29 september - Gunnar Wiklund, svensk sångare (baryton).
- 4 oktober - Graham Chapman, brittisk komiker, manusförfattare och skådespelare, medlem i Monty Python.
- 16 oktober - Walter Farley, amerikansk författare.
- 20 oktober - Anthony Quayle, brittisk skådespelare.
- 3 november - Rune Landsberg, svensk skådespelare.
- 27 november - Gunnar Hedlund, svensk politiker, ordförande i Bondeförbundet/Centerpartiet, inrikesminister 1951-1957.
- 2 december - Karl-Erik Alberts, svensk filmfotograf och kortfilmsregissör.
- 12 december
  - Howard Lang, brittisk skådespelare.
  - Gunnar "Siljabloo" Nilson, svensk jazzklarinettist.
- 13 december - Olga Appellöf, svensk skådespelare.
- 14 december - Andrej Sacharov, sovjetrysk kärnfysiker och medborgarrättskämpe, nobelpristagare.
- 16 december - Lee van Cleef, amerikansk skådespelare.
- 22 december - Samuel Beckett, irländsk-fransk författare, nobelpristagare 1969.
- 25 december
  - Elena Ceausescu, rumänsk politiker, gift med Nicolae Ceausescu 1946-1989 (arkebuserad).
  - Nicolae Ceausescu, president och diktator i Rumänien 1965-1989 (arkebuserad).
  - Gus Dahlström, svensk skådespelare och musiker.
- 26 december - Lennox Berkeley, brittisk tonsättare.

Nobelpris


- Fysik
  - Norman F Ramsey, USA
  - Hans G Dehmelt, USA
  - Wolfgang Paul, Västtyskland
- Kemi
  - Sidney Altman, USA / Kanada
  - Thomas R Cech, USA
- Medicin
  - J Michael Bishop, USA
  - Harold E Varmus, USA
- Litteratur - Camilo José Cela, Spanien
- Fred - Dalai Lama Tenzin Gyatso, Tibet
- Ekonomi - Trygve Haavelmo, Norge Kategori:Årtal Kategori:1980-talet als:1989 ja:1989年 ko:1989년 simple:1989 th:พ.ศ. 2532 zh-min-nan:1989 nî

Lextorps församling

Lextorps församling är en av tre församlingar i tätorten Trollhättan, Skara stift. Lextorpskyrkan är församlingskyrka. Kategori:Trollhättans kommun Kategori:Församlingar i Skara stift

Trollhättans församling

Trollhättans församling är en av tre församlingar i tätorten Trollhättan, Skara stift. Trollhättan blev egen församling 7 augusti 1857, före detta datum tillhörde Trollhättan Västra Tunhems pastorat och Gärdhems församling. På tacksägelsedagen 1862 invigdes den nya kyrkan. Tidigare ingick även Götalunden och Lextorp i Trollhättans församling men dessa är sedan 1980-talet(?) egna församlingar. I församlingen finns det två kyrkor:
- Trollhättans kyrka som är belägen mellan Trollhätte kanal och Trollhättefallen (Göta Älv).
- Skogshöjdens kyrka i stadsdelen Skogshöjden väster om älven. Skogshöjden

Extern länk


- [http://www.svenskakyrkan.se/trollhattan/ Trollhättans församling] Kategori:Trollhättans kommun Kategori:Församlingar i Skara stift

2005

Händelser

2005 har utsetts av den svenska regeringen att vara designår.
- 1 januari
  - Mitthögskolan blir universitet och byter namn till Mittuniversitetet.
  - Tågtrafiken mellan Oslo och Stockholm läggs ner efter 131 år.
  - Utlänningsnämnden läggs ner och ersätts av länsrätten och kammarrätten.
  - Joutseno i Finland blir stad.
  - Jorden vid perihelium.
- 6 januari - Kina har nu officiellt över 1 300 000 000 invånare.
- 8 januari - En stark storm drabbar norra Europa, däribland Sverige, där 100.000-tals hushåll blir ström- och telefonlösa för en lång tid.
- 13 januari - Planeten Saturnus i opposition.
- 14 januari
  - Rymdsonden Huygens landar på Titan.
  - Den svenska TV-kanalen TV400 har premiär.
- 17 januari - Företaget SIBA:s VD Fabian Bengtsson kidnappas i centrala Göteborg.
- 23 januari - Viktor Jusjtjenko tillträder som president i Ukraina.
- 24 januari - Julia Tymosjenko tillträder som premiärminister i Ukraina.
- 3 februari
  - Fabian Bengtsson återfinns vid liv i Göteborg.
  - Planeten Neptunus i konjunktion med solen.
- 4 februari - Då en tank brister vid Kemiras fabrik i Helsingborg läcker 11.000 ton svavelsyra ut. Området runt omkring fabriken beläggs med utegångsförbud.
- 5 februari - Sveriges statsminister Göran Persson utses till hedersdoktor i medicin vid Örebro universitet. Utnämningen väcker starka protester, eftersom den anses vara en belöning för att statsministern har gjort Högskolan i Örebro till universitet.
- 14 februari - Planeten Merkurius i övre konjunktion.
- 23-25 februari - Ett toppmöte äger rum mellan George W. Bush och Vladimir Putin i Slovakien.
- 24/25 februari - Planeten Uranus i konjunktion med solen.
- 11 mars - Nintendo lanserar sin nya spelkonsol Nintendo DS i Sverige och övriga Europa.
- 12 mars - Carolus Papoulias väljs till president i Grekland.
- 21 mars
  - Ett mordbrandsattentat utförs mot bokhandeln Röda Stjärnan i Jönköping.
  - En elev dödar nio andra, innan han tar sitt liv i Red Lake High School-massakern i Minnesota, USA.
- 29 mars - Planeten Merkurius i nedre konjunktion.
- 30 mars - Planeten Venus i övre konjunktion.
- 3 april - Planeten Jupiter i opposition.
- 19 april - Joseph Ratzinger väljs av konklaven till ny påve under namnet Benedictus XVI.
- 27 april - Airbus A380-800 lyfter från marken för första gången.
- 6-10 maj - George W. Bush genomför ett europabesök i Lettland, Nederländerna, Ryssland och Georgien.
- 7 maj - Evangeliska fosterlandsstiftelsens ungdomsorganisation Salt bildas.
- 8 maj - Gröna Studenter blir erkänt som officiellt studentförbund för Miljöpartiet de Gröna.
- 19-21 maj - Eurovisionsschlagerfestivalen sänds för 50:e gången.
- 15 maj - Val till Sametinget hålls.
- 16 maj - Annandag pingst är inte längre helgdag i Sverige, eftersom nationaldagen skall vara det istället.
- 26 maj - Sydafrikas administrativa huvudstad Pretoria döps om till Tshwane.
- 29 maj - Frankrike röstar nej till EU:s nya grundlag.
- 1 juni - Rökförbud införs på restauranger, pubar och kaféer i Sverige.
- 3 juni - Planeten Merkurius befinner sig i övre konjunktion.
- 6 juni - Sveriges nationaldag blir helgdag.
- 10 juni - Nya Svinesundsbron invigs och den äldre bron får namnet Gamla Svinesundsbron.
- 13 juni - Planeten Pluto befinner sig i opposition.
- 2 juli - Gratiskonserter under namnet Live 8 anordnas i London, Paris, Berlin, Rom och Philadelphia.
- 4 juli - Jorden vid aphelium.
- 7 juli - Centrala London skakas av explosioner i tunnelbanan och på en buss. Bombingarna visar sig sedan vara terrodåd utförda av islamistiska självmordsbombare.
- 16 juli - Harry Potter and the Half Blood Prince släpps på engelska.
- 17 juli - Planeten Mars vid perihelium.
- 23 juli - Planeten Saturnus i konjunktion med solen.
- 26 juli - Discovery blir den första rymdfärjan som lyfter efter Columbias haveri 2003.
- 8 augusti - Planeten Neptunus står i opposition.
- 9 augusti - Discovery landar planenligt efter att ha genomfört den första flygningen med en rymdfärja sedan Columbias haveri 2003.
- 29 augusti - Orkanen Katrinas öga når USA:s fastland och orsakar mycket stor förödelse.
- 31 augusti - Planeten Uranus står i opposition.
- 15 september - Den svenska TV-kanalen TV4 Fakta har premiär.
- 17 september - Parlamentsval hålls i Nya Zeeland.
- 17/18 september - Planeten Merkurius befinner sig i övre konjunktion.
- 18 september - Parlamentsval hålls i Tyskland. Varken CDU/CSU med Angela Märkel eller SPD med Gerhard Schröder får ensam majoritet och går därför i koalition. Angela Märkel blir därmed Tysklands första kvinnliga förbundskansler.
- 2 oktober - Ostindiefararen Götheborg beger sig på sin resa till Kina, efter att ha blivit ett år försenad, till följd av finansiella problem.
- 3 oktober - En ringformig solförmörkelse inträffar i norra Portugal, Spanien och Västafrika.
- 8 oktober - En jordbävning inträffar i Kashmir.
- 14 oktober - Kranbåten Lodbrok kolliderar med Essingebron på Essingeleden i Stockholm.
- 18 oktober - UNECE beslutar att den svenska riksväg 45 skall uppgraderas till E45.
- 22 oktober - Planeten Jupiter i konjunktion med solen.
- 27 oktober - Den svenska skogsindustrikoncernen Stora Enso offentliggör ett omfattande sparprogram, där bland annat Hammarby bruk läggs ned.
- 6 november - Planeten Mars står i opposition.
- 15 november - Laganbron öppnas vid Markaryd.
- 22 november - Angela Merkel blir Tysklands första kvinnliga förbundskansler.
- 3 december - Julbocken i Gävle antänds av två utklädda män klockan 21:08.
- 15 december - Planeten Pluto i konjunktion med solen.
- 21 december - Vintersolståndet inträffar.

Födda


- 8 april - Leah Isadora, norsk prinsessa.
- 26 juni - Alexia, holländsk prinsessa.
- 15 oktober - Kristian, dansk arvprins.
- 31 oktober - Leonor, spansk prinsessa.
- 3 december - Sverre Magnus, norsk prins.

Avlidna

Första kvartalet

Januari


- 1 januari - Shirley Chisholm, 80, afroamerikansk kongressledamot.
- 3 januari - Will Eisner, 87, amerikansk serieskapare.
- 4 januari - Ali Radi al-Haidari, Bagdads guvernör (mördad).
- 7 januari - Rosemary Kennedy, 86, syster till John F. Kennedy.
- 10 januari
  - Spencer Dryden, amerikansk musiker, trumslagare Jefferson Airplane.
  - Joséphine-Charlotte av Luxemburg, 77, storhertiginna av Luxemburg och prinsessa av Belgien.
  - José Manuel Pérez, spansk motorcyklist (Omkom i samband med Paris-Dakar-rallyt).
- 12 januari - Amrish Puri, 72, indisk skådespelare.
- 13 januari - Bengt Janson, svensk antikhandlare, lärare och TV-programledare.
- 15 januari
  - Sven Christer Swahn, svensk författare, översättare och litteraturvetare.
  - Ruth Warrick, 88, amerikansk skådespelare.
- 17 januari
  - Christina Gunnardo, kristen sångerska och låtskrivare.
  - Lennart Rodhe, svensk konstnär.
  - Virginia Mayo, 84, amerikansk skådespelare.
  - Zhao Ziyang, 85, kinesisk kommunistledare.
- 18 januari - Lamont Bentley, amerikansk skådespelare (bilolycka).
- 20 januari
  - Parveen Babi, indisk filmskådespelare.
  - Per Borten, norsk politiker, statsminister 1965-1971.
- 24 januari - Svenerik Perzon, svensk skådespelare.
- 25 januari
  - Philip Johnson, 98, amerikansk arkitekt.
  - Daniel Branca, 53, argentinsk Kalle Anka-tecknare.
- 29 januari - Ephraim Kishon, 80, israelisk humorist och författare.
- 31 januari - Ingemar Simonsson, 73, skånsk präst (trafikolycka).

Februari


- 2 februari - Max Schmeling, tysk boxare.
- 3 februari
  - Malou Hallström, 63, svensk skådespelare och TV-profil.
  - Zurab Zjvania, 41, georgisk politiker, premiärminister 2004-2005. simon thune suger på allt han var världens sämsta i allt
- 4 februari
  - Sjamil Basajev, 40, tjetjensk separatistledare och terrorist.
  - Ossie Davis, 87, amerikansk skådespelare, regissör, producent och pjäsförfattare.
  - Nils Egerbrandt, 78, svensk serietecknare.
- 5 februari
  - Gnassingbe Eyadéma, 69, Togos president.
  - Ingrid Berglöf, svensk nyhetsuppläsare i Sveriges Radio.
- 6 februari
  - Lazar Berman, rysk pianist.
  - Merle Kilgore amerikansk countryartist och manager.
- 8 februari - Jimmy Smith, 79, amerikansk jazzorganist.
- 9 februari - Märit Andersson, svensk regissör, TV-producent och journalist.
- 10 februari - Arthur Miller, 89, amerikansk författare.
- 12 februari - Sammi Smith, 61, amerikansk countryartist.
- 14 februari
  - Sixten Ehrling, svensk dirigent.
  - Rafik Hariri, Libanons premiärminister 1992-1998 och 2000-2004 (mördad).
- 15 februari - Sven Rydenfelt, svensk politiker, nationalekonom och opinionsbildare.
- 20 februari
  - Sandra Dee, 62, amerikansk skådespelare och sångerska.
  - John Raitt, 88, amerikansk sångare.
  - Hunter S Thompson, 67, amerikansk författare (självmord).
- 22 februari
  - Dionísio Ribeiro Filho, 59, brasiliansk miljöaktivist (mördad).
  - Eun-ju Lee, sydkoreansk skådespelare (självmord).
  - Åke Strömmer, svensk sportjournalist.
- 25 februari - Peter Benenson, 83, brittisk advokat, grundare av Amnesty International.
- 27 februari - Jörgen Fogelquist, 77, svensk konstnär.

Mars


- 4 mars - Jurij Kravtjenko, ukrainsk tidigare inrikesminister (självmord).
- 6 mars -
  - Hans Bethe, 98, tysk-amerikansk fysiker, avdelningschef i Manhattanprojektet
  - Gladys Marin, 63, ordförande i Chiles kommunistiska parti (cancer).
- 8 mars - Aslan Maschadov, tjetjensk militär och politiker, Tjetjeniens president 1997-2005, mördad.
- 9 mars - Chris LeDoux, 56, amerikansk countryartist (cancer).
- 10 mars - Danny Joe Brown, 53, amerikansk rocksångare, medlem i Molly Hatchet.
- 16 mars - Ralph Erskine, 91, brittisk-svensk arkitekt.
- 17 mars -
  - George Kennan, 101, amerikansk politisk analytiker.
  - Czeslaw Slania, 83, svensk-polsk frimärksgravör.
- 21 mars
  - Bobby Short, 80, amerikansk kabarésångare.
  - Jeff Weise, 16, ansvarig för Red Lake High School massakern.
- 22 mars - Kenzo Tange, 91, japansk arkitekt.
- 24 mars - Mare Kandre, svensk författare.
- 26 mars -
  - James Callaghan, brittisk premiärminister 1976-79.
  - Paul Hester, australisk musiker, trummis i Crowded House (självmord).
- 27 mars - Bengt Bedrup, 76, svensk journalist och tv-profil.
- Mars - Sara Boëthius, 60, SVT Rapport-medarbetare.

Andra kvartalet

April


- 1 april - Jack Keller, amerikansk låtskrivare och skivproducent.
- 2 april - Johannes Paulus II, född Karol Wojtyla, påve 1978-2005.
- 5 april - Saul Bellow, författare och Nobelpristagare.
- 6 april - Rainer III, furste av Monaco.
- 7 april - Jose Melis, 85, amerikansk orkesterledare.
- 9 april
  - Yvonne Vera, 40, zimbabwisk författare.
  - Andrea Dworkin, 58, amerikansk författare
- 13 april - Johnnie Johnson, 80, amerikansk rock'n'roll-pionjär.
- 14 april - Lothar Lindtner, 87, norsk skådespelare och sångare.
- 18 april - Olle Bengtsson, ("Skofteby-Bengtsson"), 81, svensk boxare.
- 19 april
  - Stan Levey, amerikansk jazzbatterist.
  - Bryan Ottoson, amerikansk musiker, gitarrist i American Head Charge.
  - Niels-Henning Ørsted Pedersen, dansk jazzbasist.
- 20 april - Inday Ba, brittisk skådespelare.
- 22 april - Sir Eduardo Paolozzi, 81, brittisk popkonstnär.
- 23 april
  - Sir John Mills, 97, brittisk skådespelare.
  - Romano Scarpa, italiensk Disney-tecknare.
- 24 april - Ezer Weizman, 80, israelisk politiker, president 1993–2000.
- 26 april - Maria Schell, 79, österrikisk skådespelare.
- 30 april - Sven Romanus, 99, svensk justitieminister.

Maj


- 2 maj
  - Robert Hunter, kanadensisk journalist, miljöaktivist och politiker, en av Greenpeace grundare.
  - Börje Nyberg, svensk skådespelare, regissör och manusförfattare.
- 6 maj
  - Herb Sargent, 81, amerikansk TV-skribent.
  - Joe Grant, 96, disneyartist.
- 8 maj - Nasrat Parsa, 36, afghansk sångare (mördad).
- 12 maj - Monica Zetterlund, 67, svensk skådespelare och sångare (omkommen i lägenhetsbrand).
- 13 maj - Gunnar "Silver-Gunnar" Nilsson, 82, svensk boxare.
- 14 maj - Jimmy Martin, 77, amerikansk bluegrassångare and gitarrist.
- 20 maj - Paul Ricœur, fransk filosof.
- 23 maj - Wael Rubaies, irakisk premiärministerrådgivare (mördad).
- 24 maj - Björn Rönnquist, svensk konstnär och glaskonstnär.
- 25 maj - Ismail Merchant, 68, indiskfödd filmproducent.
- 26 maj - Eddie Albert, 99, amerikansk skådespelare.
- 27 maj - Max Lundgren, 68, svensk ungdomsboksförfattare.
- 29 maj - Oscar Brown J:r, 78, amerikansk sångare, låtskrivare m.m.
- 30 maj - Joakim Karlsson, 39, svensk roadracingförare.

Juni


- 6 juni
  - Anne Bancroft, amerikansk skådespelare.
  - Dana Elcar, amerikansk skådespelare.
- 11 juni - Vasco Gonçalves, 83, portugisisk general.
- 12 juni - Ingrid Schrewelius, 85, svensk modejournalist och TV-medarbetare.
- 13 juni - Álvaro Cunhal, 91, portugisisk kommunistpartiledare.
- 15 juni - Alassio Galetti, 37, italiensk proffscyklist.
- 16 juni - Per Henrik Wallin, 58, svensk jazzpianist.
- 18 juni
  - Hans Nestius, 69, svensk samhällsdebattör, journalist och författare.
  - Chris Griffin, 89, amerikansk jazztrumpetare.
-