Tyska riket

Tyska riket, historisk benämning på den tyska statsbildningen vid olika tider: # Tysk-romerska riket (962-1806), egentligen Heliga romerska riket av tysk nation (ty. Heiliges Römisches Reich Deutscher Nation), sedermera kallat "första riket". # Tyska kejsardömet (1870-1918) hade det officiella namnet Tyska riket (ty. Deutsches Reich), kallades sedermera "andra riket". Den tyska statens officiella namn ändrades inte under Weimarrepubliken (1919-1933), utan var fortfarande Tyska riket. # Nazityskland (1933-1945) fortsatte också att kalla sig Tyska riket, men senare även Stortyska riket. Kallades även Tredje riket. Termen Tyska riket används däremot normalt inte om de tyska statsbildningar som uppkom efter andra världskriget eller det sedan 1990 återförenade Tyskland. Se även Fjärde riket. Kategori:Tyskland

Tysk-romerska riket

Tysk-romerska riket, egentligen Heliga romerska riket av tysk nation (ty. Heiliges Römisches Reich Deutscher Nation), var en stat i västra och centrala Europa som grundades 962 och upplöstes 1806. Då det var som störst innefattade det inte bara dagens Tyskland utan även Österrike, Slovenien, Schweiz, Belgien, Nederländerna, Luxemburg, Tjeckien samt delar av östra Frankrike, norra Italien och västra och norra Polen. Redan Karl den store använde sig av titeln kejsare över Rom, vilket kan betraktas som en länk från det sönderfallande (väst-)Rom till tysk-romerska riket. Detta grundades när Otto I kröntes till kejsare 962. Grunden för riket lades dock redan i fördraget i Verdun år 843. Ordet helig lades till namnet på 1100-talet, vilket var ett sätt att poängtera kejsarens överhöghet som motvikt mot påvestolens ambitioner. Den tyska nationen lades på först på 1400-talet. Efter reformationen delades de ingående staterna i en katolsk och en protestantisk grupp, vilket blev en av orsakerna till det trettioåriga kriget. Efter westfaliska freden 1648 förlorade det tysk-romerska riket i praktiken sin politiska betydelse. År 1804 lämnade Österrike federationen för att bilda ett eget kejsardöme. Två år senare krossades det Tysk-romerska riket av Napoleons armé. 1806 upplöstes riket även formellt. Det var egentligen inte så mycket ett rike som en federation bestående av ett stort antal stater av olika storlekar och uppsättning. Det styrdes dock av en kejsare som ansågs vara helig och även arvtagare till de romerska kejsarna. Varje stat var representerad i en riksdag uppdelad i tre, senare fyra, ständer. Kejsaren valdes av kurfurstarna. Utländska regenter kunde ha territorium inom det Tysk-romerska riket – till exempel Sveriges besittningar i Pommern. Ett känt uttalande från Voltaire beskriver riket som 'varken heligt eller romerskt eller ens ett rike'.

Det tysk-romerska rikets författning

Den tyska konungavärdigheten, med vilken från 962 den romerska kejsarvärdigheten var förenad, gick först i arv inom Karl den stores ätt. Först vid Henrik I:s val 919 spelade arvsrätten inte någon roll, men i stället var Henrik rekommenderad av sin företrädare. Den sachsiska ättens konungar brukade redan under sin livstid låta hylla sina efterträdare, och inom den frankiska ätten följde man detta föredöme. Det första fullt fria valet var Lothar II:s 1125. Efter denna tid försvann alltmer arvsrättens begrepp, om man än av vana höll sig inom ätten vid valet. I början deltog i valet biskopar, ärkebiskopar och hertigar. Småningom utbildade sig den seden, att de viktigaste andliga och världsliga furstarna (om furstarna i tysk-romerska riket, se Furste) företog ett förberedande val, som sedermera underställdes de andres godkännande. Slutligen blev det alltmer sed, att endast de furstar som innehade de högsta riksämbetena deltog i detta förberedande val, vilket alltmer blev det bestämmande och slutligen (från mitten av 1200-talet) det enda valet. Riksämbetena var i början sju, och deras innehavare var alltså valfurstar eller kurfurstar. Dessa riksämbetsmän var de tre ärkekanslererna, nämligen ärkebiskoparna av Mainz, Trier och Köln, ärkedrotsen, pfalzgreven vid Rhen, ärkemunskänken, kungen av Böhmen, ärkemarskalken, hertigen av Sachsen, och ärkekammarherren, markgreven av Brandenburg. Denna ordning lagstadgades i "Gyllene bullan" (1356). År 1623 erhöll Bayern Pfalz' gamla valrätt; men för Pfalz' räkning skapades 1648 en åttonde kurvärdighet, vartill 1692 kom en nionde, för Hannover, vars regent blev ärkeskattmästare. Som kurfurstarna ofta utövade sin valrätt genom sändebud och inte infann sig vid kröningarna (vilka skedde i Aachen), skapades nya ärftliga ämbeten, vilkas innehavare (subofficiales imperii) tjänstgjorde som deras vikarier. Detta var dock fallet endast med de världsliga sysslorna. Sålunda var grevarna av Waldburg arvdrotsar, grevarna av Limburg och (efter 1713) grevarna av Althau arvmunskänkar, grevarna av Pappenheim arvmarskalkar, furstarna av Hohenzollern arvkammarherrar och grevarna av Zinzendorf arvskattmästare. Även andra ärftliga riksämbeten skapades. Så var furstarna av Thurn und Taxis ärftliga rikspostmästare, furstarna av Schwarzburg arvstallmästare, grevarna av Werthern det heliga romerska rikets arvdörrvaktare o.s.v. Vid interregnum (tiden mellan en kejsares död och valet av hans efterträdare) var pfalzgreven riksföreståndare (vicarius imperii) för de frankiska länderna (juris francici), kurfursten av Sachsen för de sachsiska (juris saxonici).

Se även

- Lista över Tysklands statsöverhuvuden för de tysk-romerska kejsarna
- Riksstäder
- Riksstånd
- Kurfurste
- romarriket Kategori:Tysk-romerska riket ja:神聖ローマ帝国 zh-min-nan:Sèng Roma Tè-kok

1806

Händelser

- 12 april - Det svenska Produktplakatet upphävs på nytt till följd av franska kaperier.
- 6 augusti - Det tysk-romerska riket upphör att existera i och med att Frans II tvingas att avsäga sig den tysk-romerska kejsarkronan.
- 6 november - Svenskarna besegras av fransmännen under Jean Baptiste Bernadotte i slaget vid Lübeck.
- Byggandet av Södertälje kanal påbörjas.
- Engelsmannen Samuel Owen, en av de främsta utvecklarna av ångfartyget, bosätter sig i Sverige.
- G. Stephens, pionjär inom dikning och skiftning av jordbruket, kallas till Sverige.
- Kemisten Jöns Jacob Berzelius utger Föreläsningar i Djurkemien, varmed han grundlägger den fysiologiska kemin.
- Sveriges första mekaniska bomullsspinneri anläggs i Lerum i Västergötland.
- Ett lantvärn, som omfattar alla ogifta män i åldrarna 19-25 år, organiseras i svenska Pommern.
- Napoleon proklamerar kontinentalblockaden, som innebär att europeiska hamnar stängs för brittiska fartyg. Detta får konsekvenser även för svensk handel och sjöfart.
- Liechtenstein blir självständigt.
- Triumfbågen i Paris börjar uppföras.

Födda

- 6 april - Friedrich Wilhelm Ritschl, tysk klassisk filolog.
- 26 april - Alexander Duff, skotsk missionär i Indien.
- 12 maj - Johan Vilhelm Snellman, finländsk filosof, författare, tidningsman och statsman.
- 20 maj - John Stuart Mill, brittisk filosof.
- 27 juni - Augustus de Morgan, brittisk matematiker.
- 6 oktober - Andreas Randel, svensk kompositör och musiker (violinist).
- 4 november - Hans Jörgen Kristian Aall, norsk amtman.
- Charles Gleyre, konstnär.
- Ludvig Manderström, svensk utrikesminister.
- Lungtok Gyatso, nionde Dalai Laman.

Avlidna

- 23 januari - William Pitt d.y., brittisk statsman och premiärminister.
- 20 april - Sara Elisabeth Moraea, Carl von Linnés hustru.
- 23 augusti - Charles-Augustin de Coulomb, fransk fysiker.
- 12 november - Joseph Gottlieb Koelreuter, tysk genetiker.
- John Breckinridge, amerikansk politiker.
- Louis Alexandre de Cessart, fransk ingenjör.
- Mozaffar Mohammad Shah, indisk stormogul. Kategori:Årtal Kategori:1800-talet (decennium) ko:1806년 ms:1806 simple:1806

1870

Händelser

- 22 april - Överståthållarämbetet utfärdar tillstånd för den till Sverige invandrade polacken Henryk Bukowski att driva konst- och antikvitetshandel (nuvarande Bukowskis Auktioner).
- 3 juni - Louis De Geer d.ä. avgår som svensk justitieminister och efterträds av Axel Gustaf Adlercreutz. Skalden Gunnar Wennerberg blir ecklesiastikminister.
- 18 juli - Första Vatikankonciliet antar konstitutionen Pastor Aeternus som innehåller ofelbarhetsdogmen.
- 1 september - Första Vatikankonciliet avbryts.
- Icke-protestantiska trosbekännare får tillträde till de flesta offentliga ämbeten och riksdagen i Sverige. Därmed har judarna fått alla dåvarande medborgerliga rättigheter. Ett undantag är, att man måste till höra Svenska kyrkan, för att få vara regeringsledamot.
- Svenska kvinnor erhåller rätt att erlägga studentexamen som privatister och att studera medicin vid universiteten.
- En ekonomisk kris utbryter i Sverige. Staten tvingas rädda bankväsendet genom lån. Stockholms finansiella värld drabbas hårdast av krisen. Göteborg kommer lindrigare undan, varför uttrycket "Det rika Göteborg" myntas.
- Den oberoende liberala morgontidningen Sydsvenska Dagbladet Snällposten grundas av Lundahistorikerna C.T. Odhner och Martin Weibull. Ledande gestalt i tidningen blir Carl Herslow.
- Den sista resan med seglande svenska postbåtar över Ålands hav genomförs.
- Kaféet Bräutigams öppnas i Göteborg.

Födda

- 25 januari - Helge von Koch, svensk matematiker.
- 2 februari - Julia Svedelius, svensk författare.
- 6 februari - James Braid, skotsk professionell golfspelare.
- 12 mars - Martin Ekenberg, svensk ingenjör, uppfinnare av den första brevbomben.
- 17 april - Lars Israel Wahlman, arkitekt.
- 22 april - Vladimir Lenin, rysk politiker och marxistisk teoretiker.
- 30 april
- Franz Lehár, ungersk kompositör.
- Maria Sandel, svensk författare.
- 9 maj - Harry Vardon, brittisk golfspelare.
- 11 maj - Otto von Friesen, svensk runolog, professor i svenska språket och ledamot i Svenska Akademien.
- 19 maj - Albert Fish, amerikansk seriemördare, pedofil och kannibal.
- 24 maj - Gunnar Klintberg, svensk skådespelare, regissör och manusförfattare.
- 10 augusti - Lars Sonck, finländsk arkitekt.
- 21 augusti - Carl Apoloff, svensk skådespelare.
- 2 september - Luise av Sachsen, drottning av Sachsen 1891-1902.
- 9 september - Jakob Kukk, estländsk biskop.
- 26 september - Kristian X av Danmark, kung av Danmark 1912-1947, kung av Island 1918-1944.
- 2 oktober - Hilma Swedahl, svensk guldgrävare och skapare av turistmålet Alaska.
- 8 oktober - Louis Vierne, fransk organist och tonsättare.
- 21 november - Sigfrid Edström, industriman och SAF-ordförande.
- 10 december - Adolf Loos, arkitekt och kulturkritiker.
- 14 december
- Dirk Jan de Geer, konservativ nederländsk politiker, premiärminister 1926–1929 och 1939–1940.
- Karl Renner, politiker och president i Österrike 1945-1950.
- Leopold Godowsky, polsk/amerikansk pianist.
- Agda Östlund, sömmerska, riksdagsledamot, ordf i Stockholms allmänna kvinnoklubb.

Avlidna

- 10 februari - Mats Olof Andersson, svensk konstnär.
- 17 mars - Karl Friedrich Neumann, tysk orientalist och historiker.
- 6 juni - Ferdinand von Wrangel, rysk friherre, amiral och sjöfarande.
- 9 juni - Charles Dickens, brittisk författare.
- 18 juni - Nils Hakvin Selander, svensk astronom och kommunalman.
- 20 juni - Jules Huot de Goncourt, fransk skriftställare.
- 26 oktober - Andreas Aagesen, dansk rättslärd.
- 28 november - Frédéric Bazille, fransk målare, tidig impressionist.
- 5 december - Alexandre Dumas d.ä., fransk författare.
- 17 december - Saverio Mercadante, italiensk kompositör.
- Cowper Phipps Coles, brittisk millitär och uppfinnare. Kategori:Årtal Kategori:1870-talet ko:1870년 ms:1870 simple:1870 th:พ.ศ. 2413

1918

Händelser

- 4 januari - Sverige erkänner Finland.
- 8 januari - USA:s president Woodrow Wilson offentliggör sin 14-punktsplan vilken enligt hans mening bör läggas till grund för ett fredsslut.
- 28 januari
- Inbördeskrig utbryter i Finland och varar till den 4 maj.
- En åländsk delegation framlämnar till Gustaf V en petition om att ögruppen skall anslutas till Sverige.
- 29 januari - Svenska brigaden, en svensk frivilligkår i finska inbördeskriget, håller sitt första möte.
- 13 februari - En jordbävning av styrkan 7,3 på richterskalan inträffar i Guangdong-provinsen i Kina och kräver mer an 10 000 dödsoffer.
- 14 februari - Ryssland inför den gregorianska kalendern.
- 16 februari - Litauen förklarar sig självständigt.
- 23 februari - Svensk trupp skickas till Åland för att förhindra att finska inbördeskriget sprids dit.
- 24 februari - Estland förklarar sig självständigt.
- 3 mars - Freden i Brest-Litovsk sluts mellan Tyskland och Ryssland, vilket avslutar första världskriget på östfronten.
- 5 mars - Ryssland flyttar sin huvudstad från Petrograd till Moskva.
- 6 mars - Finlands flygvapen skapas och antar den blå svastikan som flygvapnets symbol. Det första planet är skänkt av den svenske etnografen Eric von Rosen (1879-1948), som på sitt plan låtit måla den indiska symbolen svastikan, som sin egen tursymbol.
- 7 mars - Finland ingår ett avtal med Tyskland som politiskt och ekonomiskt gör landet till en tysk satellitstat.
- 14 mars - Eva Andén blir den första kvinnliga ledamoten av Sveriges advokatsamfund.
- 21 mars - Den tyska offensiven mot väst inleds med starten av andra slaget vid Somme.
- 23 mars - Paris beskjuts med artilleripjäsen Tjocka Berta.
- Våren - Ny uppläggning av statens budget antas av den svenska riksdagen.
- 1 april - Brittiska Royal Air Force RAF bildas.
- 3 april - Tyska trupper landstiger vid Hangö.
- 13 april - Klädransonering införs i Sverige.
- 27 april - Andra kammaren antar förslaget om kvinnlig rösträtt och lika kommunal rösträtt, men Första kammaren förkastar det.
- 12 maj - Fästningen Sveaborg överlåts till det självständiga Finland.
- 15 maj - Regelbunden flygpostservice börjar i USA.
- 26 maj - Seglora kyrka på Skansen invigs.
- 14 juni - Riksdagen antar en ny och mänskligare svensk fattigvårdslag. Fattighusen ersätts med ålderdomshem. Klagorätten återinförs och fattigauktioner och rotegång förbjuds.
- Juni - Österrikarnas sista offensiv i Italien slås tillbaka av de allierade.
- 5 juli - Spanska sjukan utbryter i Sverige genom att några fall konstateras i Malmö.
- 12 juli - Några feltryckta frimärken råkar säljas i Värnamo och har sedan dess blivit kända som Värnamomärkena.
- 15 juli - Andra slaget vid Marne börjar.
- 17 juli - I Jekaterinburg (under sovjettiden Sverdlovsk) avrättas tsarfamiljen av bolsjevikerna.
- 30 juli - Potatisransonering införs i Sverige.
- 8 augusti - I slaget vid Amiens börjar en rad av kanadensiska och australiska segrar. Den tyske generalen Erich Ludendorff kallar efter detta dagen för den tyska arméns svarta dag.
- Augusti - Spanska sjukan blir en omfattande epidemi, som skördar ca 25 miljoner offer.
- 18 september - Turkiska fronten bryter samman.
- 21 september - Bulgariska fronten bryter samman.
- 26 september - Franska styrkor under general Ferdinand Fochs befäl tillsammans med amerikanska styrkor gör en sista offensiv i Argonne.
- 1 oktober - Vid tågolyckan i Getå omkommer 41 människor när tåget störtar ned i Bråviken.
- 11 oktober - Nils Dardels målning Den döende dandyn ställs ut på höstsalongen i Stockholm.
- 24 oktober - Italienarnas slutoffensiv får den österrikiska fronten att bryta samman, sedan den drabbats av myterier och politisk upplösning.
- 28 oktober - Tjeckoslovakien självständigt. Samma dag utbryter myteri inom Tyska flottan.
- 29 oktober - Kungariket Serbien, Kroatien och Slovenien sedermera Jugoslavien grundas.
- 30 oktober - Stilleståndsavtal mellan Storbritannien och Osmanska riket ingås.
- 3 november - Österrike-Ungern undertecknar vapenstillestånd.
- 3 november - Polen förklarar sig självständigt.
- 9 november
- Den tyska kejsaren Wilhelm II abdikerar och går i exil till Nederländerna varefter Weimarrepubliken utropas.
- Kommunistledaren Karl Liebknecht utropar en tysk sovjetrepublik.
- Den socialdemokratiske politikern Philipp Scheidemann utropar en tysk republik.
- 11 november
- Första världskriget avslutas med att Tyskland undertecknar ett vapenstilleståndsavtal efter strider, som krävt ca 9 miljoner döda.
- Den österrikiske kejsaren Karl I abdikerar.
- Radikala svenska socialister publicerar ett manifest som får de konservativa att frukta en revolution som i Ryssland.
- 12 november - Österrike blir republik.
- 14 november - Polen blir självständigt.
- 16 november - Ungern blir självständigt.
- 18 november - Lettland förklarar sig självständigt.
- 20 november - 25 personer omkommer när Ångaren Per Brahe förliser på Vättern, däribland konstnären John Bauer med familj.
- 17 december - Det nya svenska rösträttsförslaget antas av en urtima riksdag. Kvinnlig rösträtt införs, den 40-gradiga skalan avskaffas och mildare krav på skattebetalning införs.
- 18 december - Den svenska regeringen begär folkomröstning på Åland om eventuell anslutning till Sverige vilket avvisas av finska regeringen.
- 24 december - Interneringen av besättningen från det 1915 sjunkna tyska fartyget S.M.S. Albatross upphör.
- December - Uppehållstillstånd införs som krav för utländska medborgare att vistas i Sverige. De flyktingar som saknar pass underställs polisens kontroll.
- Två handelsavtal mellan Sverige och ententen tryggar spannmålsförsörjningen mot inskränkningar i järnmalmshandeln med Tyskland.
- Svenska lantarbetareförbundet bildas.
- Stockholms Telegrambyrå uppgår i Nordiska Presscentralen.
- Kommunfullmäktige införs för alla svenska kommuner med fler än 1.000 invånare. Därmed inleds processen som kommer att resultera i kommunstämmornas försvinnande.
- Sverige, Finland och Tyskland sluter avtal om att förstöra befästningarna på Åland.
- Den svenska reglementeringen av prostituerade, som skall förhindra spridandet av veneriska sjukdomar, avskaffas.
- Lex Veneris införs i Sverige. Alla personer, oavsett kön, med könssjukdom, tvingas genomgå medicinsk behandling.
- I en kungörelse ges svenska kvinnor rätt till rektors-, lektors- och adjunktstjänster med lägre lön och 60 år som pensionsålder.
- En parlamentarisk svensk kommitté för skolfrågor tillsätts.
- Fortsättningsskolestadgan införs i Sverige och gör den svenska fortsättningsskolan obligatorisk.
- Ryska soldater, som flytt från Finland, interneras i Fristad i Västergötland.
- LM Ericsson och Stockholms Allmänna Telefon AB går samman.
- En fornminnesinventering, den så kallade Göteborgsinventeringen, genomförs i Västsverige.
- Ett stort samemöte hålls i Östersund, där samerna bl.a. antar en resolutione, som kräver "kompletterande undersökningar av statistisk och rasbiologisk art". Anledningen är, att man vill ha en statlig utredning av samernas situation till stånd.
- Kongliga Telegrafverket köper upp Stockholms Allmänna Telefonaktiebolag och har därmed uppnått monopol över det svenska telefonnätet.

Födda

- 10 januari - Kåge Sigurth, svensk TV-producent och manusförfattare.
- 13 januari
- Curt Ericson, svensk skådespelare.
- Guje Lagerwall, svensk skådespelare.
- 15 januari - Gamal Abdel Nasser, egyptisk militär och politiker, president 1956-1970.
- 16 januari - Allan Ekelund, svensk filmproducent och regiassistent.
- 26 januari
- Nicolae Ceausescu, president och diktator i Rumänien 1965-1989.
- Philip Jose Farmer, science fiction-författare.
- 28 januari - Rolf Larsson, svensk jazzpianist, kompositör och musikarrangör.
- 4 februari - Ida Lupino, amerikansk skådespelare.
- 7 februari - Bertil Edgardh, svensk manusförfattare, regiassistent, författare och psykoanalytiker.
- 9 februari
- Felix Alvo, svensk filmproducent, produktionsledare, statistskådespelare och svajmastartist.
- Sven Holmberg, svensk skådespelare och sångare.
- 13 februari - Patty Berg, amerikansk golfspelare.
- 14 februari - Jerome Karle, amerikansk kemist. Nobelpristagare.
- 20 februari - Vera Valdor, svensk skådespelare.
- 23 februari - Richard Butler, amerikansk extremistledare.
- 1 mars - Else Fisher, svensk regissör och skådespelare.
- 5 mars
- Artur Erikson, svensk kristen sångare, pastor i Svenska Missionsförbundet.
- James Tobin, amerikansk ekonom, nobelpristagare.
- 7 mars - Börje Leander, svensk fotbollsspelare.
- 8 mars - Ingrid Envall, svensk skådespelare.
- 9 mars
- Stina Sorbon, svensk sångare och skådespelare.
- Mickey Spillane, amerikansk deckarförfattare.
- 16 mars
- Aldo van Eyck, nederländsk arkitekt.
- Frederick Reines, amerikansk fysiker, nobelpristagare.
- 25 mars - Howard Cosell, amerikansk sportjournalist.
- 31 mars - Julie Bernby, svensk skådespelare, sångare, författare och sångtextförfattare.
- 3 april - Sixten Ehrling, svensk dirigent.
- 6 april - Eva-Lisa Lennartsson, svensk sångare.
- 9 april
- Franz von Lampe, svensk violinpedagog och skulptör.
- Jørn Utzon, dansk arkitekt, Sydneys operahus.
- 17 april - William Holden, amerikansk skådespelare.
- 20 april
- Lucian Pulvermacher, ledare för True Catholic Church, motpåve.
- Kai M Siegbahn, svensk fysiker, nobelpristagare.
- 25 april - Ella Fitzgerald, amerikansk jazzsångare.
- 26 april – Fanny Blankers-Koen, nederländsk friidrottare med fyra OS-guld.
- 11 maj – Richard P Feynman, amerikansk fysiker, nobelpristagare.
- 12 maj - Julius Rosenberg, amerikansk misstänkt spion.
- 13 maj - Jim Hughes, amerikansk skådespelare.
- 17 maj - Birgit Nilsson, svensk operasångare, sopran.
- 18 maj - Harald Emanuelsson, svensk skådespelare.
- 20 maj - Edward B. Lewis, amerikansk genetiker, nobelpristagare i medicin 1995.
- 29 maj - Erik Strandell, svensk skådespelare.
- 5 juni - Gunnar Helén, svensk politiker, ledare för Folkpartiet 1969-1975.
- 7 juni - Tage Berg, svensk skådespelare.
- 8 juni - Margareta Fahlén, svensk skådespelare.
- 11 juni - Rolf Gregor, svensk skådespelare.
- 13 juni - Carl-Axel Hallgren, svensk skådespelare och operasångare (baryton).
- 18 juni – Franco Modigliani, italiensk-amerikansk ekonom, nobelpristagare.
- 19 juni - Gunnel Vallquist, svensk författare och översättare.
- 30 juni - Susan Hayward, amerikansk skådespelare.
- 1 juli - Siv Ericks, svensk skådespelare.
- 13 juli – Alberto Ascari, italiensk racerförare, Formel 1.
- 14 juli - Ingmar Bergman, svensk regissör.
- 15 juli – Bertram Brockhouse, kanadensisk fysiker, nobelpristagare.
- 18 juli – Nelson Mandela, sydafrikansk politiker, president 1994-99.
- 26 juli - Erik Johnsson, svensk kompositör, kapellmästare och musikarrangör.
- 13 augusti – Frederick Sanger, brittisk mikrobiolog, nobelpristagare.
- 18 augusti - Helen Brinchmann, norsk skådespelare.
- 19 augusti - Karl-Arne Bergman, svensk skådespelare, rekvisitör och inspicient.
- 24 augusti - Sikander Bakht, indisk politiker.
- 25 augusti – Leonard Bernstein, amerikansk tonsättare och dirigent.
- 28 augusti - Lars-Eric Kjellgren, svensk regissör och manusförfattare.
- 22 september - Henryk Szeryng, polsk violinist och kompositör.
- 24 september - Lennart Lindberg, svensk skådespelare.
- 2 oktober - Lars Orup, svensk journalist, reporter.
- 4 oktober – Fukui Kenichi, japansk kemist, nobelpristagare.
- 5 oktober – Roland Garros, fransk flygpionjär.
- 10 oktober – Thelonious Monk, amerikansk jazzpianist.
- 12 oktober - Olle Tandberg, svensk boxare.
- 13 oktober - Viveka Linder, svensk skådespelare.
- 17 oktober - Rita Hayworth, amerikansk skådespelare och dansare.
- 23 oktober - Ulrik Neumann, dansk kompositör, sångare och musiker (gitarrist).
- 25 oktober - Mimi Nelson, svensk skådespelare.
- 26 oktober - Eric Ericson, svensk dirigent och körledare.
- 30 oktober - Ruth Kasdan, svensk skådespelare och sångare.
- 6 november - Evert Karlsson, svensk satirtecknare under signaturen EWK.
- 7 november - Billy Graham, amerikansk väckelsepredikant.
- 9 november
- Spiro Agnew, amerikansk politiker (republikan), vicepresident 1969-1973.
- Thomas Ferebee, amerikansk militär, ledande bombfällare på Enola Gay, som släppte atombomben över Hiroshima.
- 20 november - Sven Lindberg, svensk skådespelare
- 21 november - Olof Bergström, svensk regissör och skådespelare.
- 8 december - Gunnar Öhlund, svensk skådespelare.
- 11 december – Aleksandr Solzjenitsyn, rysk författare, nobelpristagare.
- 12 december - May Sandart, svensk dansare och skådespelare.
- 21 december - Kurt Waldheim, österrikisk politiker, Österrikes president 1986–1992, FNs generalsekreterare 1972-1981.
- 23 december – Helmut Schmidt, tysk politiker, förbundskansler 1974-1982.
- 25 december
- Bertie Mee, engelsk fotbollstränare och -spelare.
- Anwar Sadat, egyptisk politiker, president 1970-1981.
- 31 december - Gunder Hägg, svensk löpare.

Avlidna

- 6 januari - Georg Cantor, tysk matematiker.
- 21 januari - Emil Jellinek, grundare av Mercedes.
- 6 februari - Gustav Klimt, österrikisk målare och grafiker.
- 13 mars - César Ciu, rysk kompositör.
- 25 mars - Claude Debussy, fransk kompositör.
- 3 april - Olof Palme, svensk historiker.
- 21 april - Manfred von Richthofen, tysk jaktpilot, Röde Baronen.
- 28 april - Gavrilo Princip, serbisk frihetskämpe alt. terrorist.
- 17 juli
- Nikolaj II, rysk tsar, mördad.
- Storfurstinnan Anastasia, dotter till Rysslands siste tsar, mördad.
- 20 september - Erik Bernadotte, svensk prins, son till Gustaf V och Victoria av Baden.
- 9 oktober - Raymond Duchamp-Villon, fransk skulptör.
- 20 november - John Bauer, svensk konstnär (drunknad).

Nobelpris

- Fysik - Max Planck, Tyskland
- Kemi - Fritz Haber, Tyskland
- Medicin - Inget pris utdelades
- Litteratur - Inget pris utdelades
- Fred - Inget pris utdelades Kategori:Årtal Kategori:1910-talet ja:1918年 ko:1918년 simple:1918 th:พ.ศ. 2461

Tyska riket

Weimarrepubliken

Weimarrepubliken, inofficiell men ofta använd benämning på Tyskland från 11 augusti 1919, då en demokratisk och parlamentarisk författning antogs i Weimar, till 30 januari 1933, då Adolf Hitler utnämndes till rikskansler. Landets officiella namn var under denna period Tyska riket (ty. Deutsches Reich). Weimarrepubliken var en parlamentarisk demokrati och en förbundsstat, dock med betydande befogenheter för den centrala makten, riksstyrelsen. Riksstyrelsen leddes av en folkvald rikspresident. Förste presidenten blev socialdemokraten Friedrich Ebert, dess andra och sista president blev Paul von Hindenburg. Regeringen leddes av rikskanslern som var ansvarig inför parlamentet, riksdagen, som var direktvalt med allmän och lika rösträtt för män och kvinnor. Riksdagen valdes i direkta val och saknade spärregler, vilket gynnade uppkomsten av småpartier. Regeringarna blev därför svaga, vilket ledde till regeringskriser och återkommande nyval. Weimarrepubliken gick slutligt i graven när Hindenburg utsåg Adolf Hitler till rikskansler. Adolf Hitler Kategori:Tysklands historia ja:ヴァイマル共和政 ko:바이마르 공화국

1933

Händelser

- 3 januari - Japanska trupper ockuperar Shanghai
- 10 januari - Röda korset drar igång en kampanj för att hjälpa svältande svenska barn.
- 11 januari - Finansminister Ernst Wigforss vill i statsverkspropositionen höja de jämförelsevis låga svenska skatterna.
- 30 januari - Adolf Hitler utnämns till tysk rikskansler efter att ha bildat en "nationell" regering bestående av tysknationella och nationalsocialister.
- Januari - Sedan Sven-Olov Lindholm och hans anhängare uteslutits ur Sveriges Nationalsocialistiska Parti (SNSP) bildar de Nationalsocialistiska Arbetarepartiet (NSAP/SSS).
- 7 februari - Hermann Göring skickar ett hotfullt telegram till Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning sedan Torgny Segerstedt skrivit en kritisk artikel om Adolf Hitler den 3 februari.
- 24 februari - Riksförbundet för sexuell upplysning, RFSU, bildas vid ett möte i Stockholm på initiativ av Elise Ottesen-Jensen.
- 27 februari - Riksdagshuset i Berlin utsätts för mordbrand. Nederländaren Marinus van der Lubbe anklagas för dådet.
- 2 mars - En jordbävning med styrkan 8,4 drabbar Japan. Cirka 3 000 människor omkommer.
- 20 mars - Det första koncentrationslägret i Tyskland öppnas. Det är lägret i Dachau strax norr om München.
- 23 mars - Tyska riksdagen ger Adolf Hitler oinskränkt makt över Tyskland.
- 25 mars - Den svenska regeringen framlägger ett stort förslag till hur man skall kunna bekämpa den ekonomiska krisen. Man vill använda statsbudgeten som konjunkturutjämnare och balansera budgeten över en hel konjunkturcykel. Gunnar Myrdal ligger bakom förslaget.
- Mars - Den svenska arbetslösheten når sin kulmen med 189 225 arbetslösa.
- 18 april - De svenska byggnadsarbetarna går i strejk sedan arbetsgivarna sänkt lönerna. Konflikten varar till februari 1934.
- 26 april - Gestapo etableras.
- April - LO:s ledning ger ut cirkulär 807, vilket markerar starten för en upptrappad kamp mot kommunisterna i de svenska fackföreningarna.
- 2 maj - Adolf Hitler förbjuder fackföreningar.
- 10 maj
- Karl Gerhards uttalat antinazistiska revy Oss greker emellan har premiär på Folkan i Stockholm.
- Nazisterna tänder ett bokbål utanför operan i Berlin, där böcker av bland andra Heinrich Mann, Erich Maria Remarque, Karl Marx, Heinrich Heine, Ernst Bloch och Sigmund Freud bränns.
- 17 maj - Vidkun Quisling och Johan Bernhard Hjort bildar Nasjonal Samling, Norges nazistparti.
- 27 maj - Krisuppgörelsen "Kohandeln" träffas mellan Socialdemokraterna och Bondeförbundet. Denna innebär, att SAP får igenom sitt krav på anslag till arbetslöshetens bekämpande, men inte obligatorisk arbetslöshetsförsäkring och avskaffande av Arbetslöshetskommissionen. Som motprestation måste SAP acceptera att en del offentliga arbeten (reservarbeten) betalas lägre än på den öppna arbetsmarknaden. Bondeförbundet får också igenom en margarinaccis och utbyggnad av den tidigare påbörjade jordbruksregleringen.
- 10 juni - Den svenska riksdagen antar en lag om förbud mot politiska uniformer, vilka har börjat användas på senare tid, framförallt av nazisterna.
- Sommaren
- En avdelning av Nationalsocialistiska Tyska Arbetarpartiets Utlandsorganisation (NSDAP/AO) bildas i Stockholm.
- Den svenska kronkursen knyts till det brittiska pundet.
- 1 juli - Den första svenska inrikesflyglinjen öppnas mellan Stockholm och Visby.
- 7 juli - Socialminister Gustav Möller tillsätter en utredning om de svenska hembiträdenas situation, som är helt oreglerad. Det finns cirka 50 000 hembiträden i Sverige.
- 9 juli - Den högsta lufttemperaturen i Sverige, 38 grader, uppmäts i Ultuna.
- 14 juli - Samtliga partier med undantag av NSDAP förbjuds i Tyskland.
- 3 augusti - LO ansluter sig till fackföreningsinternationalens bojkott av tyska varor.
- 25 augusti - En jordbävning med styrkan 7,4 drabbar Kina. Cirka 10 000 människor omkommer.
- 30 september - Tunneln mellan Slussen och Ringvägen i Stockholm invigs. Den trafikeras av spårvagnar och kan nu kallas tunnelbana.
- 19 oktober - Tyskland lämnar Nationernas Förbund.
- 25 oktober - Jazzsångaren Louis Armstrong kommer på sitt första Stockholmsbesök.
- 31 oktober - Harry Martinsons Kap Farväl utkommer.
- 10 november - Ivar Lo-Johansson utger sin första statarroman Godnatt jord.
- 20 november - Moa Martinsons debutroman Kvinnor och äppelträd utkommer.
- 5 december - Den svenska justitiekanslern åtalar Populär tidskrift för sexuell upplysning för dess "påträngande" löpsedlar.
- Vid sin programrevision tar det svenska Bondeförbundet in uttalanden om rasskydd och rasbiologi.
- De svenska så kallade Stripadirektiven avskaffas.
- Svenska Landsbygdens Kvinnoförbund (SLKF), som står nära Bondeförbundet, bildas.
- En svensk lag mot rattfylleri antas.
- Den svenska insamlingen för landsflyktiga intellektuella bildas för att ta emot vetenskapsmän som flytt från Tyskland.
- Den första tampongen lanseras i Sverige.
- Föreningen Fylkingen, som skall främja experimentell musik och konst, bildas i Stockholm.

Födda

- 6 januari - Oleg Makarov, rysk kosmonaut.
- 16 januari - Susan Sontag, amerikansk författare.
- 18 januari - Mats Dahlbäck, svensk skådespelare.
- 25 januari
- Corazon Aquino, Filippinernas president 1986-1992.
- Olof Frenzel, svensk skådespelare och perukmakare.
- 26 januari - Bengt "Fölet" Berndtsson, svensk fotbollsspelare.
- 5 februari
- Jörn Donner, finlandssvensk författare, filmproducent, journalist, kritiker, politiker, filosofie magister och professor.
- Miguel d'Escoto Brockman, Nicaraguas utrikesminister 1979-1990.
- 13 februari
- Paul Biya, president i Kamerun.
- Kim Novak, amerikansk skådespelare.
- 18 februari
- Gerhard Frey, tysk högerextrem politiker, grundare och ordförande för Deutsche Volksunion.
- Yoko Ono, amerikansk musiker, och konstnär.
- 19 februari - Gunnel Sporr, svensk skådespelare.
- 21 februari - Nina Simone, amerikansk blues- och soulsångerska.
- 25 februari - Jan Bjelkelöv, svensk skådespelare.
- 7 mars - Hannelore Kohl, Helmut Kohls hustru.
- 14 mars
- Michael Caine, brittisk skådespelare.
- Quincy Jones, amerikansk skivproducent, TV- och filmproducent, jazzmusiker och låtskrivare.
- Anu Kaipainen, finländsk författare.
- 15 mars - Philippe de Broca, fransk regissör och manusförfattare.
- 22 mars - Maj-Britt Wilkens, svensk skådespelare.
- 30 mars
- Braulio Castillo, puertoricansk-mexikansk skådespelare och producent.
- George Morfogen, amerikansk skådespelare.
- 1 april - Dan Flavin, amerikansk konstnär, skulptör.
- 8 april - Fred Ebb, amerikansk sångtextförfattare, manusförfattare, kompositör och filmproducent.
- 9 april - Jean-Paul Belmondo, fransk skådespelare.
- 12 april
- Olof Buckard, svensk satiriker och imitatör.
- Montserrat Caballé, spansk sångerska, sopran
- 18 april - Waldemar Bergendahl, svensk filmproducent och manusförfattare.
- 19 april - Jayne Mansfield, amerikansk skådespelare.
- 20 april - Birgitta Andersson, svensk skådespelare.
- 25 april - Per Gunnar Evander, svensk författare manusförfattare och regissör.
- 30 april - Willie Nelson, amerikansk sångare, låtskrivare och gitarrist från Texas (country, blues, etc).
- 2 maj - Lennart Kollberg, svensk skådespelare och TV-regissör.
- 11 maj
- Louis Farrakhan, amerikansk muslimsk ledare.
- Ramon Sylvan, svensk tv-inspicient och skådespelare.
- 18 maj - H.D. Deve Gowda, indisk politiker, regeringschef 1996-1997.
- 19 maj - Carl Billquist, svensk skådespelare.
- 21 maj - Ulf Björlin, svensk dirigent och tonsättare, arrangör av filmmusik.
- 23 maj - Joan Collins, brittisk skådespelare.
- 24 maj
- Maj-Britt Lindholm, svensk skådespelare.
- Bengt Martin, svensk författare.
- 3 juni - Ernst Günther, svensk skådespelare.
- 6 juni - Heinrich Rohrer, schweizisk fysiker, nobelpristagare.
- 11 juni - Gene Wilder, amerikansk skådespelare, filmregissör och filmproducent.
- 12 juni - Eddie Adams, amerikansk fotograf.
- 19 juni - Viktor Patsajev, rysk kosmonaut.
- 26 juni
- Claudio Abbado, italiensk dirigent.
- David Winnick, brittisk parlamentsledamot för Labour.
- 3 juli - Kjell Jansson, svensk skådespelare.
- 7 juli - Jan Hemmel, svensk TV-regissör och TV-producent.
- 8 juli
- Peter Orlovsky, amerikansk poet.
- Marty Feldman, brittisk-amerikansk skådespelare.
- 11 juli - Per Myrberg, svensk skådespelare och sångare.
- 31 juli - Lars Lennart Forsberg, svensk regissör.
- 8 augusti - Anders Nyström, svensk skådespelare.
- 10 augusti - Doyle Brunson, amerikansk pokerspelare.
- 11 augusti - Jerry Falwell, amerikansk pastor och evangelist.
- 12 augusti - Anita Gradin, svensk politiker.
- 16 augusti - Stuart Roosa, amerikansk austronaut.
- 18 augusti - Roman Polanski, polsk-amerikansk filmregissör.
- 21 augusti - Gurie Nordwall, svensk skådespelare.
- 23 augusti - Robert F Curl Jr., amerikansk kemist. Nobelpristagare.
- 25 augusti
- Rune Gustafsson, svensk kompositör och gitarrist.
- Tom Skerritt, amerikansk skådespelare.
- 26 augusti - Catherine Berg, svensk skådespelare.
- 27 augusti - Kerstin Ekman, svensk författare, akademiledamot.
- 1 september - Håkan Serner, svensk skådespelare.
- 2 september - Mathieu Kerekou, Benins president.
- 10 september - Jevgenij Khrunov, rysk kosmonaut.
- 19 september - David McCallum, skotskfödd amerikansk skådespelare.
- 28 september - Joe Benton, brittisk parlamentsledamot för Labour.
- 9 oktober - Lill Larsson, svensk skådespelare.
- 14 oktober - Gunnel Nilsson, svensk sångerska och skådespelare.
- 17 oktober - Sœur Sourire, "den sjungande nunnan"
- 22 oktober - William Anders, amerikansk astronaut.
- 22 oktober - Donald Peterson, amerikansk astronaut.
- 28 oktober - Garrincha, brasiliansk fotbollsspelare.
- 1 november - Bengt Andersson, svensk balettdansör.
- 4 november - Chukwuemeka Ojukwu, ledare i Biafra.
- 10 november - Ronald Evans, amerikansk astronaut.
- 12 november - Bruno Sacco, italiensk designer.
- 13 november - Fred Haise, amerikansk astronaut.
- 17 november - Roland Hedlund, svensk skådespelare.
- 19 november - Larry King, amerikansk journalist, "talk-show"-ikon.
- 20 november - Per Wästberg, svensk författare och tidningsman.
- 21 november - Henry Hartsfield, amerikansk astronaut.
- 23 november - Krzysztof Penderecki, polsk tonsättare.
- 29 november
- John Mayall, bluesmusiker.
- James Rosenquist, amerikansk målare.
- 2 december - Kent Andersson, svensk skådespelare och revyförfattare.
- 3 december - Paul J Crutzen, nederländsk kemist. Nobelpristagare.
- 20 december - Bo Hansson, svensk journalist och TV-programledare.
- 23 december - Akihito, Japans kejsare.
- 24 december - Eva Engström, svensk skådespelare, regissör, manusförfattare och författare.
- Richard Alpert, amerikansk guru under namnet "Baba Ram Dass".

Avlidna

- 5 januari - Calvin Coolidge, USA:s president nr 30.
- 29 januari - Sara Teasdale, amerikansk poet och kulturpersonlighet.
- 31 januari - John Galsworthy, brittisk författare, nobelpristagare.
- 16 februari - Spottiswoode Aitken, amerikansk skådespelare.
- 21 mars - Paulette Duvernet, fransk skådespelare.
- 22 mars - Uuno Kailas, finländsk författare.
- 30 mars - Filip Månsson, svensk konstnär.
- 29 juli - Fatty Arbuckle, amerikansk stumfilmsskådespelare.
- 8 augusti - Adolf Loos, arkitekt och kulturkritiker.
- 23 augusti - Gustaf Henning Elmquist, svensk ämbetsman och socialpolitiker.
- 4 december - Stefan George, tysk poet.

Nobelpris

- Fysik
- Erwin Schrödinger, Österrike
- Paul Dirac, Storbritannien
- Kemi - Inget pris utdelades
- Medicin - Thomas H Morgan, USA
- Litteratur - Ivan Bunin, Frankrike, statslös
- Fred - Sir Norman Angell, Storbritannien Kategori:Årtal Kategori:1930-talet ja:1933年 ko:1933년 ms:1933 simple:1933 th:พ.ศ. 2476

Nazityskland

Nazityskland är en ofta använd benämning på Tyskland åren 1933-1945 då nationalsocialisterna (nazisterna) under Adolf Hitler hade makten. Andra synonymer är Hitlertyskland och Tredje riket. Dess officiella beteckning var Tyska riket (ty. Deutsches Reich). Det första riket anses vara det tysk-romerska riket 962-1806 och det andra riket kejsartiden i det nygrundade Tyskland 1871-1918. Det tredje var alltså Hitlers "tusenåriga drömrike". Tre var dessutom ett gammalt heligt lyckotal. Flaggan ritades av Hitler själv i början av 1920-talet, då han tog över och döpte om partiet. Hakkorset, svastikan, var en uråldrig symbol som har sitt ursprung i fornnordisk mytologi, och Hitler ansåg det som typiskt germanskt. När Adolf Hitler blev Tysklands rikskansler 1933 hade Tyskland samma flagga som dagens Tyskland men införde då samma flagga som det tyska kejsardömet åren 1871-1918. 1935 blev Hakkorsflaggan Tysklands flagga. Senare hälften av denna tid, 1939-1945, utgörs av andra världskriget som startades av Nazityskland genom dess invasion av Polen och slutade med dess totala nederlag.

Tidsaxel

- Förhistorien
- Mein Kampf
- Börskraschen på Wall Street 1929
- Depression i början av 1930-talet
- Maktövertagandet
- De långa knivarnas natt
- Kristallnatten
- Spanska inbördeskriget
- Sudettyskarna
- Anschluss - annexionen av Österrike
- Andra världskriget:
- Blixtkrig (ty. Blitzkrieg)
- Efter Berlins fall
- Nürnbergrättegångarna
- Organisation Odessa

Personalia

- Personer:
- Martin Bormann - Chef för partikansliet .
- Karl Dönitz - storamiral och Hitlers efterträdare .
- Hermann Göring - ansvarig för fyraårsplanerna och Luftwaffe.
- Rudolf Hess - Hitlers ställföreträdare.
- Joachim von Ribbentrop - riksutrikesminister.
- Albert Speer - rustningsminister och riksarkitekt.
- Adolf Eichmann - departementschef för Nationell Säkerhet.
- Roland Freisler- president i folkdomstolen (högsta domstolen).
- Joseph Goebbels - propagandaminister.
- Heinrich Himmler - SS chef.
- Josef Mengele - Läkare i Auschwitz.
- Baldur von Schirach - chef för Hitlerjugend.
- :Kategori:Personer i Nazityskland
- Organisationer:
- NSDAP - partiet
- SA - paramilitära stormtrupper
- SS - säkerhetspolis m.m.
- Gestapo - en gren inom SS
- Waffen-SS, krigförande enhet inom SS
- Hitlerjugend - partiets ungdomsorganisation

Kända nazikollaboratörer under andra världskriget

- Vidkun Quisling - Norge
- Andrej Vlasov - Ukraina
- Philippe Pétain - Frankrike
- Miklós Horthy - Ungern
- Haj Amin al-Husseini - Palestina
- Subhas Chandra Bose - Indien
- Ion Antonescu - Rumänien
- Ferenc Szálasi - Ungern
- Pierre Laval - Frankrike

Litteratur

- Huber, Heinz, Das Dritte Reich, bd 1-2. 1964.

Se även

- Historikerstreit
- Nazitysklands polisväsen
- Nürnbergprocessen
- Deutschland, Deutschland über alles (nationalsång)

Externa länkar

- [http://www.axishistory.com/ Axishistory.com - Axis History Factbook]
- [http://www.sub.su.se/national/ SU - Nationalismen, dess historia och nutida roll] Kategori:Nazityskland Kategori:Ej längre existerande riken och länder zh-cn:第三帝国