:: wikimiki.org ::
| Tyska Torget |
Tyska torgetTyska torget är ett torg i centrala Norrköping. Den ligger där Drottninggatan korsar Nya Rådstugugatan och Fleminggatan.
Runt torget ligger Hedvigs kyrka, Rådhuset från 1910 (arkitekt Isak Gustaf Clason), f.d. Norrköpings Enskilda Banks bankpalats (arkitekt Gustav Wickman) samt Grand Hotel från 1906, ritat av Werner Northun, inspirerat av statsministerns Rosenbad i Stockholm.
En Norrköpingsbo menade en gång att det fanns fyra tempel kring torget: Herrens tempel, Justitias tempel (rådhuset), Bacchus tempel (hotellet) och Mammons tempel (bankpalatset).
Namnet kommer från att Hedvigs kyrka även brukar kallas Tyska kyrkan; när kyrkan byggdes i slutet av 1600-talet var den avsedd för Norrköpings stora tysktalande befolkning.
Image:Hedvigs kyrka Norrköping april 2005.jpg|Hedvigs kyrka
Image:Spårvagn Norrköping april 2005.jpg|f.d. Norrköpings Enskilda Banks bankpalats
Image:Drottninggatan 8, Norrköping april 2005.jpg
Bild:Saltängsbron och Grand Hotel i Norrköping, 2003, Fotograf Ahmet Kurt.jpg|Grand Hotel och Rådhustornet sett från Strömmen.
Kategori:Norrköpings kommunKategori:Svenska torg
TorgTorg, planerad öppen plats i tätort.
Torg har funnits så länge det funnits planerade samhällen. De har framför allt använts som marknadsplatser men också för ceremonier och offentliga evenemang.
Vissa torg har haft den rent estetiska rollen att framhäva någon byggnad som ligger på eller vid torget. Torget erbjuder den "luft" i bebyggelsen som behövs för att kompensera den täthet som uppstår när bebyggelsen är kompakt. Planteringar för blommor, buskar och träd ingår som naturliga inslag i torgmiljön om kompletteras ofta med offentlig konst. När sittmöjligheter ordnas ger torget möjligheter att bli en naturlig mötesplats.
Torget kan vara belagt med natursten, gatsten eller asfalt och tillhör det offentliga uterummet likaväl som parker.
Lista över italienska torg (piazzor)
- Petersplatsen
- Piazza Albania
- Piazza Barberini
- Piazza Campo dei Fiori
- Piazza del Campidoglio
- Piazza del Campo
- Piazza della Minerva
- Piazza Navona
- Piazza Venezia
- Piazza Scanderbeg
Kategori:Torg
Norrköping
Norrköping är en tätort och centralort (stad) i Norrköpings kommun.
Inledning
Norrköpings kommun
Norrköping ligger längst in i Bråviken på bägge sidor om Motala Ström (lokalt kallad Strömmen) som rinner igenom
staden. Dess forsar har under lång tid använts som kraftkälla för kvarnar och andra industrier,
höjdskillnaden mellan sjön Glan och Bråviken är hela 22 meter. Norrköping är byggt på låglänt
slättbygd, men sedan 1940-talet har odlingsmark tagits i bruk för ny bebyggelse. Ända fram till
1947 odlades tobak på fälten kring nuvarande Ljura, nu är området sedan länge bebyggt med
bostäder. Öster, norr och väster om staden utbreder sig ännu slättbygden, medan den södra och
sydvästra är mer skogsbevuxen, bl.a. med Vrinneviskogen. Stadens södra delar ligger högre än den norra.
Berggrunden är urberg, som är sedimentär och metamorfisk, vilket innebär att den är
uppbyggd av bl.a djur, växtdelar, lera och aska som under tidens gång omvandlats till annat material.
Norrköping är sedan gammalt en industri-, handels- och sjöfartsstad. Textilindustrin var fram till
1960-talet basen i stadens näringsliv, men krisen inom teko-industrin gjorde att andra branscher
växte i betydelse, bland annat Whirlpool som tillverkar mikrovågsugnar och pappersindustrin med
Holmen Paper och Billerud. Ericsson hade tidigare tillverkning av mönsterkort i Norrköping, men sedan några år är den verksamheten avvecklad.
Norrköpings historia
Huvudartikel : Norrköpings historia
Norrköping fick stadsrättigheter 1384, eventuellt hade sådana rättigheter getts även tidigare. Men då hade människor bott kring Motala Ströms fall under lång tid.
Stadens fick sin första storhetstid under 1600-talet när den holländske affärsmannen Louis de Geer slog sig ner i staden. Han grundade ett flertal industrier i staden, bl.a pappersbruk, vapenfaktori, klädesfabrik och skeppsvarv. Under denna tid var staden Sveriges till befolkningsmängden näst största stad.
Under 1800-talet växte textilindustrin i Norrköping och hälften av klädestillverkningen i Sverige skedde i Norrköping. De goda tiderna varade ända fram till 1950-talet då konkurrensen från utlandet började kännas av. Konkurrensen blev för svår och 1970 fanns bara ett fåtal fabriker kvar. Istället flyttade flera statliga verk till staden.
Stadsbild
1950-talet]]
Stadens centrum varit kvarteren kring nuvarande Gamla Torget. Torget omges idag av 1700- och
1800-talshus, bl.a Tesdorpfska, Eschelsonska och Waseska husen, på torget står Carl Milles staty av Louis de Geer. Eschelsonska huset uppfördes 1730 och är döpt efter Olof Eschelson och har bl.a inrymt stadens första bank. Tesdorpfska huset uppfördes 1827 och är döpt av vinhandlaren Johan Jacob Tesdorf.
Drottninggatan är stadens huvudgata, den sträcker sig från Norra Promenaden och järnvägsstationen,
byggd 1866 (arkitekt Adolf Wilhelm Edelsvärd) till
Konstmuseet från 1946 (arkitekt Kurt von Schmalensee). Utanför järnvägsstationen ligger Järnvägsparken samt Karl Johans park från 1887 med en staty av Karl XIV Johan från 1846. Här finns även den internationellt kända Kaktusplanteringen, som funnits här sedan början av 1930-talet. På parkens västra sida ligger det gamla stadshuset byggt i empir-stil 1801 (arkitekt Carl Fredrik Sundvall), f.d. Stora Hotellet från 1854 (arkitekt Carl Theodor Malm), Stallet från 1857 samt Ringborgska huset från 1784. En bit ifrån ligger Stora Teatern, byggd 1908 i jugendstil, arkitekt Axel Anderberg, hemvist för Östgötateatern.
På andra sidan Motala Ström ligger Tyska torget med bl.a. Grand Hotel (arkitekt
Werner Northun), det f.d. bankpalatset för Norrköpings Enskilda Bank (arkitekt Gustav Wickman), Rådhuset från 1910 (arkitekt Isak Gustaf Clason) samt Hedvigs kyrka. Vidare längs Drottninggatan ligger Gamla Telegrafstationen, byggd i jugend och
nationalromantisk stil 1912, arkitekt Aron Johansson. S:t Olai kyrka uppfördes i barockstil 1765-1767. Invid Drottninggatan ligger kyrkans kampanil, populärt kallad Stadstornet. Stadens kommersiella centrum är centrerat till den södra delen av Drottninggatan, där varuhusen Spiralen, Linden och Domino (f.d. Domusvaruhus) dominerar. Precis som i många andra städer drabbades Norrköping av en rivningsvåg under 1960-talet som gjorde att många äldre hus ersattes med bostads och kontorshus i modernistisk stil.
Längs Motala Ström ligger det s.k. Industrilandskapet som består av de gamla
fabriksbyggnaderna, de flesta byggda 1850-1917. I början av 1970-talet var området stängt och förfallet, men idag har de ursprungliga industrierna ersatts av annan verksamhet. Bland annat har Norrköpings Symfoniorkester sin hemvist i De Geerhallen som ligger i Holmens Bruks före detta pappersbruk och på Laxholmen har Arbetets Museum flyttat in i den sjuhörniga byggnaden Strykjärnet från 1917 (arkitekt Folke Bensow) där det tidigare fanns ett väveri. I YFAs (Förenade Yllefabrikernas) gamla byggnad, Kåkenhus har numera Linköpings Universitet en omfattande verksamhet, Campus Norrköping.
Campus Norrköping
Norra, Östra och Södra Promenaderna samt Folkparken omsluter själva stadskärnan. När Promenaderna anlades under andra halvan av 1800-talet fanns det ett stort behov av skolor, och många av dessa placerades i Södra och Östra Promenaderna, bl.a De Geerskolan, Kristinaskolan (båda ritade av Carl Theodor Malm) och John Lennings Vävskola/Lennings textiltekniska institut från 1887, arkitekt Carl Theodor Glosemeyer. I Södra Promenaden ligger även Norrköpings Tingsrätt från 1904 (arkitekt Isak Gustaf Clason) och Stadsbiblioteket från 1971. Promenaderna är sedan 1994 förklarade som byggnadsminne.
Norrköping har även några mindre områden med egnahemsområden. 1898 uppfördes vid S:t Johannes kyrka tolv villor med egen trädgård och två flerfamiljshus. 1917-1918 uppfördes Röda stan med faluröda trähus med totalt 51 lägenheter. Området var tänkt i första hand för arbetare; bland de första inflyttade fanns t.ex. montörer, fabriksarbetare, textilarbetare och hantverkare. Området Oxelbergen tillkom på 1920-talet efter en internationell arkitekttävling, 302 lägenheter uppfördes. Även i stadsdelarna Kneippen och Lindö tillkom ett mindre antal egnahemshus.
Efter andra världskriget växte staden och nya bostadsområden tillkom. 1947-1951 byggdes Västra såpkullen, byggt efter moderna metoder och med toppmoderna lägenheter; tjugoåtta trevåningshus och tre åttavåningshus. Strax efter tillkom stadsdelen Ljura; dubbelt så stort som Västra såpkullen, och även anpassat för massbilismen. Några år senare byggde man i Södra och Norra Hageby och i slutet av 1960-talet byggdes miljonprogramsområdet Marielund, sju åttavåningshus, byggt i modernistisk stil, som några år senare drabbades av sociala problem.
Hösten 1974 påbörjades byggandet av stadsdelen Klockaretorpet. Istället för höghus byggde man radhus och småhus, bara några enstaka flervåningshus tilläts, dessutom byggdes ett mindre stadsdelscentrum och spårvägen förlängdes hit.
Kulturliv
Teater
miljonprogramsområdet
Stadens första teater var Egges Teater, det var en enkel teater uppförd i källarmästaren Johan Ulric Egges trädgård belägen mellan Tyska torget och dåvarande Södra Saltängsgatan. Det var på den som det nordiska uruppförandet av Shakespeares Romeo och Julia ägde rum den 5 augusti 1776. I Norrköpings Weko-Tidningar kunde man då läsa :
På måndagen som är den 5 augusti uppföres av svenska komedietruppen, det nya och allt för präktiga borgerlige sorge-spel som, kallat Romeo och Julia: som är i sitt ämne ett ibland de vackraste som någonsin blivit uppfört på svensk teater....
1791 uppfördes ytterligare en teater i en tobakslada på Gamla Rådstugugatan 42-44, Dahlbergs Teater. 1798 tillkom Saltängsteatern vid nuvarande Järnvägsparken. Det var samtidigt som romantiken slog igenom så här spelades t.ex. ödesdramer riddarromantiska pjäser, franska vaudeviller m.m. Det var här som stycken av bl.a Schiller, Oehlenschläger, Grillparzer m.fl hade sin svenska urpremiär. Teatern var i bruk fram till 1850.
1850 uppfördes Eklunds Teater på en tomt bakom Stora Hotellet av köpmannen Gustav Adolf Eklund. Teatern var i bruk under lång tid, i slutet av 1800-talet spelades bl.a. Ibsen, Björnson och Strindberg här.
Norrköpings Arbetareförening, populärt kallad Arbis, bildades 1861, och från 1866 spelade man amatörteater. En som betydde mycket för Arbis var Gideon Wahlberg som arbetade på teatern 1918-1935. Han skrev egna pjäser och sånger och hans nyårsrevyer var så populära att dom kunde spelas fram till sommaren. Skådespelaren Edvin Adolphson började sin yrkesbana på Arbis likaså Tjadden Hällström.
Eklunds Teater revs så småningom och på dess plats uppfördes 1908 Stora Teatern. I början höll flera teatersällskap till där, och på 1920- och 1930-talet framförde Ernst Rolf och Karl Gerhard sina revyer här. 1947 bildades Norrköpings-Linköpings Stadsteater. Som en hyllning till Egges Teater blev Romeo och Julia den första pjäsen som spelades. En av teatereleverna hette Ernst-Hugo Järegård. Under många år leddes teatern av John Zacharias. Teatersällskapet heter numera Östgötateatern.
Konst
Carl Swartz, statsminister och snusfabrikör, donerade 1913 sitt hem, Villa Swartz, åt
staden. En stor konstsamling hade sedan tidigare donerats av Per Swartz och det blev grunden till
Norrköpings Konstmuseum. Huset var dock allt för litet, i samma hus skulle även stadsbiblioteket
och stadsmuseet rymmas. 1941 påbörjades byggandet av det nya konstmuseet. Eftersom detta var mitt
under andra världskriget så var det ont om både material och pengar. I början gick det inte att få
tag i cement, utan det såg ut som om grunden skulle få läggas med granit. Men till slut fick man
tag i tillräckligt med cement för grunden och första våningen, men sedan sade myndigheterna nej och
bygget låg nere till 1944. 1946 var det dags för invigning av Norrköpings konstmuseums
nya hus vid Kristinaplatsen, i en byggnad ritad av stadsarkitekten Kurt von Schmalensee.
Framför museet står Arne Jones rörliga skulptur Spiral åtbörd som var mycket omdebatterad då den placerades där 1961 men som snabbt blev en symbol för staden. (T ex genom det kommunala organet "Norrköping Spiralen" som gavs ut i slutet av 1960-talet, samt varuhuset Spiralen (då Sveriges modernaste) som byggdes av Lundbergs 1967).
Musik
Arne Jones
1912 bildades Orkesterföreningen, medlemmarna bestod av en blandning av amatörmusiker och
militärmusiker. 1913 byggdes den f.d. S:t Johannes kyrka om till konsert- och föreläsningssal och
fick sitt nya namn, Hörsalen. Redan samma år fick orkestern statsbidrag, och man kunde då gå och
lyssna på musik två gånger per vecka, entrén kostade vid denna tid endast 25 öre. Orkesterns förste
dirigent var Ivar Hellman, han efterträddes så småningom av bl.a. Tord Brenner (1929-1936),
Heinz Freudenthal (1936-1952), Herbert Blomstedt (1954-1962), Everett Lee (1962-1972) och
Sven-Gunnar Andrén.
Orkesterföreningen, eller Norrköpings Symfoniorkester som de heter idag, växte och växte och
under många år var Hörsalen allt för liten för för en orkester med 87 medlemmar. Men i slutet av
1990-talet flyttade orkestern in i det nya konserthuset Louis De Geer, uppfört vid Motala Ström i Holmens f.d. pappersbruk.
Stadsbiblioteket
Motala Ström
1901 bildades Norrköpings Biblioteksförening, och från 1902 hade man en lokal på
Bråddgatan 19 för det första folkbiblioteket. 1905 fick kommunen möjlighet att köpa det
slottsbibliotek som i flera hundra år samlats på Finspångs Slott, med bl.a 30000 band inklusive
48 inkunabler. Priset var endast en krona styck. Först tänkte man sälja böckerna på auktion, men
istället började man diskutera om man inte skulle öppna ett allmänt bibliotek med böckerna. Den 22 oktober 1913 invigdes stadsbiblioteket i Villa Swartz, skänkt av snusfabrikören och
statsministern Carl Swartz. Samtidigt upplöstes biblioteksföreningen och stadsbiblioteket tog
över samlingarna.
Stadsbibliotekets chef i mer än 33 år var Hjalmar Lundgren, känd som bl.a gustavian,
skald och bokälskare. Han efterträddes 1946 av Sigurd Möhlenbrock som moderniserade
verksamheten och införde bokbussar för att göra det lättare att låna böcker. Från 1955 leddes
biblioteket av Bianca Bianchini, som låg bakom byggandet av dagens stadsbibliotek från 1972,
byggt i betong och glas (arkitekt Sten Samuelsson) och sammanbyggt med Villa Swartz.
Efter henne kom Thord Plaenge Jacobson som tyckte att biblioteket måste vara mera offensivt i det
offentliga samtalet. Han efterträddes av sin hustru Anna-Lena Höglund, också hon med en gedigen
biblioteksbakgrund.
Conny Äng var chef 1983-2004 och hans tid var omvälvande på många sätt. Under hans tid
datoriserades bokkatalogerna och utlåningssystemen, han införde söndagsöppet och ledde en stor
satsning på internet på biblioteket. 1999 var stadsbiblioteket det mest besökta biblioteket i Sverige
med 1 518 427 besök.
Näringsliv
Textilindustrin var i 400 år den näringsgren som hela staden hade vuxit fram kring. Men den enda
fabrik som återstår idag är Strömmas fabrik vid Himmelstalund, företaget är numera ett dotterbolag
till Borås Wäfveri AB.
De största branscherna idag är papper/förpackning, logistik/transport, elektronik, it/media samt
handel. Flera stora företag har sina stora lager i Norrköping och använder staden som bas för sin
varudistribution, bl.a. Whirlpool/Philips, Good Year, Bosch och Servera.
Linköpings Universitet har en stor verksamhet i Norrköping; Campus Norrköping, och detta har
de senaste åren dragit med sig en mängd småföretag med kopplingar till universitetet.
I tabellen nedan finna några större arbetsgivare i Norrköping.
| Företag |
Bransch |
Verksamhet |
| Fiskeby AB | Pappersindustri | Grundat 1637.
Tillverkar bl.a förpackningskartonger |
| Holmen Paper AB | Pappersindustri | Tillverkar bl.a
tidningspapper |
| Smurfit Packaging | Pappersindustri | Tillverkar bl.a. kartonger och wellpapp |
| Noss AB | Metallndustri | Utrustning för cellulosa-
och pappersindustrierna |
| Whirlpool Sweden AB | Elektronik | Tillverkar
mikrovågsugnar under varumärket Moulinex |
| Å&R Carton | Grafisk industri | Förpackningar |
| Hernia | Kemisk industri | Lim och
stärkelsederivat |
| Vileda/Freudenberg Household Products | Kemisk industri | Tidigare Teno, tillverkar Wettexdukar |
| Cloetta | Livsmedel | Godis, bl.a
Polly-godis |
| Danisco-Cultor | Livsmedel | Smakråvaror, bl.a till
Loranga-läsk |
| Robert Bosch AB | Distribution | Distributionslager för hela Sverige |
| Eklof | Detaljhandel | Driver Stadiumbutiker över
hela landet |
| Transcom | Tjänster | Marknadsundersökningar via
telefon |
| Enista | Tjänster | Vatten, avlopp, parkskötsel,
infrastruktur m.m. |
| Teliasonera Sverige AB | Tjänster | Telekommunikation |
| E.ON (tidigare Sydkraft) | Tjänster | Elproduktion och
distribution |
| Vitamex AB | Livsmedel | Tillverkning av brustabletter, måltidsersättning, kosttillskott (rosenrot, äppelcidervinäger, m.m.) |
Infrastruktur
Vitamex AB
Östra stambanan, järnvägen mellan Katrineholm och Norrköping invigdes 3 juli 1866, och den 16 oktober 1872 invigdes sträckan till Linköping. Precis som i andra städer
gjorde detta enormt för att förenkla resandet inom Sverige. På den tiden var det tätt mellan
stationerna, förutom i Norrköping fanns det järnvägsstationer i både Åby, Graversfors,
Krokek, Fiskeby och Eksund. 1915 invigdes även SJ:s bana mot Nyköping och Järna. Till Stockholm är restiden numera ca. 1 h 55 minuter med
InterCity-tåg, eller ca. 78 minuter med X2000. Till Malmö är restiden strax under 3 h och
till Köpenhamn är restiden ca 3 h 40 minuter. Det går ett större antal dagliga turer med X2000
både till Stockholm och Köpenhamn.
Kungsängens flygplats invigdes på hösten 1934, och redan 1936 startade man med
passagerartrafik. Det första planet kom från holländska KLM, och det gick nu att flyga till både
Stockholm, Malmö och Köpenhamn. I början av 1940-talet tog staten över driften av
flygfältet och då byggde man även ut flygfältet. Flygplatsen har ända sedan 1960-talet varit av stor
betydelse även för transporter. Antalet passagerare har de senaste åren minskat avsevärt, och
flygplatsen går med förlust, därför vill Luftfartsverket lägga ner flygplatsen eller låta någon
annan ta över ansvaret.
Norrköping är knutpunkt för flera stora vägar. Motorvägen på E4 passerar norr och väster om staden, E22:an börjar i Norrköping och fortsätter längs ostkusten mot bl.a. Kalmar, Karlskrona och Malmö. Riksvägarna 51 och 55 börjar i Norrköping och leder mot Örebro respektive Katrineholm/Uppsala.
Norrköpings hamn är en djuphamn som kan ta emot oceangående fartyg. Sett till hamnens yta och
värdet på godset är det en av Sveriges största hamnar. Cirka 1500 fartyg anländer till staden varje
år.
Sevärdheter
- Industrilandskapet
- Kaktusplanteringen
Kaktusplanteringen
- Konserthuset Louis De Geer
- Norrköpings Konstmuseum
- Norrköpings stadsmuseum
- Arbetets Museum
- Campus Norrköping
Statliga myndigheter
- Kriminalvårdsstyrelsen
- Migrationsverket
- Sjöfartsverket
- Luftfartsverket
- SMHI
- Luftfartsstyrelsen
Sport
- Superettan
- IFK Norrköping
- Basketligan
- Norrköping Dolphins
- Division 1 i ishockey
- Hästen Hockey
- Elitserien i speedway
- Vargarna
Kategori:Östergötlands länKategori:Sveriges städer
Kategori:Norrköpings kommun
1910
Händelser
- 1 januari - Tidaholms stadsprivilegium börjar gälla.
- 5 januari - Före detta kyparen Alfred Ander rånmördar en kassörska på växelkontoret i Stockholm.
- 9 januari - Värmlänningarne, den första svenska långfilmen, har premiär.
- 23 januari - Svenska Kommunalarbetareförbundet bildas.
- 31 januari - Ulrich Salchow vinner VM i konståkning för nionde gången.
- 9 februari - Så gott som all svensk sprittillverkning samlas i ett bolag: Reymersholms gamla spritförädlings AB.
- 15 februari - LM Ericsson har nu installerat en telefoncentral i Paris.
- 23 februari - Förslag om utredning av totalt rusdrycksförbud faller i den svenska riksdagen.
- 2 mars - Turbinerna i Trollhätte kraftverk startas.
- 7 mars - Första etappen av linbanan i Åre invigs.
- 15 mars - Hjalmar Bergmans roman Hans nåds testamente utkommer.
- 7 april - Hinke Bergegren håller föredraget Kärlek utan barn och döms därför till fängelse.
- 8 april - Den första svenskbyggda flygmaskinen visas på stadshotellet i Landskrona.
- 11 april - Karolinska förbundet bildas av försvarsvänliga historiker, för att främja forskningen och öka kännedomen om Karl XII:s tid.
- 29 april
- Strindbergsfejden utbryter. August Strindberg angriper 1890-talsförfattarna, särskilt Verner von Heidenstam och förlöjligar Sven Hedin. Han kritiserar också kungamakten, byråkratin, Svenska akademien och kyrkan. Han får mothugg av de konservativa, men stöds av arbetarrörelsen. C:a 300 debattörer skriver under 16 månader 465 inlägg och fejden leder till förändrade relationer mellan liberaler och socialister.
- Svenska sällskapet för rashygien bildas.
- 1 maj - The National Association for the Advancement of Colored People (N.A.A.C.P.) bildas i New York. Organisationen blir en föregångare i kampen för de svartas mänskliga rättigheter i USA.
- 31 maj - Sydafrikanska Unionen proklameras. Unionen består av Kapkolonin, Natal, Transvaal och Oranjefristaten. I det första valet vinner South African Party över Unionspartiet, och boergeneralen Louis Botha blir premiärminister.
- 27 juni - Sveriges Arbetares Centralorganisation (SAC) bildas av syndikalistiska utbrytare ur LO, eftersom dessa är missnöjda med LO efter storstrejken.
- 2 juli - Den svenska riksdagen antar Lex Hinke om förbud för information om preventivmedel.
- 12 juli - En svensk expedition landstiger på Spetsbergen, för att annektera en del av ön för svensk räkning, eftersom man vill utvinna kol där.
- 17 juli - Den danske flygaren Svendsen blir den förste att flyga över Öresund, från Köpenhamn till Malmö.
- 16 augusti - Man gör den svenska annekteringen på Spetsbergen officiell, genom att uppsätta en ny "annekteringsskylt", varefter expeditionen ger sig av hemåt.
- 17 augusti - Alfred Ander döms för rånmord till döden, vilket blir den sista dödsdomen, som utfärdas i Sverige.
- 22 augusti - Japan annekterar Korea och döper landet till Cho-sen.
- 24 augusti - Flygbaronen Carl Cederström lyckas i sitt andra försök att flyga över Öresund. Första försöket den 7 juli misslyckades på grund av kylarkrångel.
- 4 september - Andra Internationalen håller kongress i Malmö.
- 18 september - Carl Cederström företar sin första flygning över Gärdet i Stockholm.
- 5 oktober - Revolution i Portugal igångsatt av armén och flottan. Kung Manuel II tvingas fly till Storbritannien. En republik proklameras med författaren Theophilo Braga som landets första president.
- 15 oktober - Ernst Rolf skivdebuterar i Stockholm, då han sjunger in tre titlar och tjänar 75 kronor. Titlarna ges ut året därpå som tre enkelsidiga plattor.
- 10 november - Konglig Elektrosektionen vid KTH bildas vid ett konstituerande möte kl 19:15.
- 18 november - Hundratals kvinnor demonstrerar utanför parlamentet i London i protest mot att premiärminister Herbert Asquith avvisat ett förslag som förordar kvinnlig rösträtt. Några av kvinnorna med suffragettledaren Emmeline Pankhurst i spetsen försöker bryta sig in i parlamentet men stoppas av polis. Demonstrationen urartar i kravaller över 100 kvinnor arresteras och misshandlas brutalt av polisen. Händelsen har gått till historien som Svarta Fredagen.
- 23 november - Den sista avrättningen i Sverige verkställs då Alfred Ander (dömd den 17 augusti) avrättas med giljotin (enda gången sådan användes i Sverige) på Långholmen i Stockholm. Avrättningen utförs av A. G. Dalman, Sveriges siste skarprättare.
- 3 december - Det första barn- och ungdomsbiblioteket öppnar i Stockholm på privat initativ.
- 9 december - De svenska prästernas tionde avskaffas.
- Sveriges första kvinnliga stadsfullmäktigeledamot, socialdemokraten Gertrud Månsson, väljs i Stockholm.
- Gideon Sundbäck, svensk bosatt i USA, får patent på blixtlåset.
- De svenska bankerna börjar organisera sina emissioner i emissionsbolag.
- Den svenske generalstabschefen överlägger med sin tyska motsvarighet i Berlin.
Födda
- 5 januari - Jack Lovelock, nyzeeländsk läkare och idrottsman.
- 11 januari - Trygve Bratteli, norsk regeringschef.
- 18 januari - Roland Svensson, svensk författare och konstnär.
- 20 januari - Åke Söderblom, svensk skådespelare.
- 23 januari - Django Reinhardt, belgisk-fransk jazzgitarrist.
- 28 januari - Adina Mandlová, tjeckisk skådespelare.
- 30 januari - C. Subramaniam, indisk politiker.
- 8 februari - Stig Järrel, svensk skådespelare.
- 9 februari
- Gun Adler, svensk skådespelare.
- Jacques Monod, fransk biokemist, nobelpristagare.
- 16 februari - Börje Larsson, svensk regissör, manusförfattare, sångtextförfattare och skådespelare.
- 17 februari - Walter Sarmell, svensk skådespelare och inspicient.
- 19 februari - Sten Frykberg, svensk dirigent och kompositör.
- 24 februari - Marianne Löfgren, svensk skådespelare.
- 26 februari - Nils Gustafsson, svensk kyrkoherde och skådespelare.
- 1 mars - David Niven, brittisk skådespelare.
- 6 mars - Arthur Österwall, svensk orkesterledare, kompositör, vokalist och musiker (kontrabas).
- 8 mars - Claire Trevor, amerikansk skådespelare.
- 11 mars - Jacinta Marto, portugisiskt helgon.
- 14 mars - Torvald Gahlin, svensk skämttecknare.
- 20 mars - Greta Bjerke, svensk sångerska och skådespelare.
- 23 mars - Akira Kurosawa, japansk filmregissör.
- 24 mars - Richard Conte, amerikansk skådespelare.
- 28 mars - Ingrid, svensk prinsessa.
- 6 april - Gudrun Brost, svensk skådespelerska.
- 11 april - Karl Vennberg, svensk författare.
- 12 april - Ramaswamy Venkataraman, Indiens president 1987-1992.
- 23 april - Simone Simon, fransk skådespelerska.
- 26 april - Erland von Koch, svensk kompositör.
- 7 maj - Arne Geijer, svensk LO-ordförande.
- 19 maj - Helge Hagerman, svensk skådespelare, vissångare, regissör, och producent.
- 23 maj
- Scatman Crothers, amerikansk skådespelare.
- Artie Shaw, amerikansk klarinettist och orkesterledare.
- 24 maj - Gunnar Ekwall, svensk skådespelare.
- 25 maj - Lars Seligman, svensk skådespelare.
- 26 maj - Imi Lichtenfeld, israeilisk militär.
- 1 juni - Leonard Landgren, svensk kompositör, musiker (trumpet, piano, dragspel) och kapellmästare.
- 3 juni - Paulette Goddard, amerikansk skådespelerska.
- 11 juni - Jacques-Yves Coustaeu, fransk oceanograf.
- 14 juni - Harry Brandelius, svensk vis- och populärsångare.
- 22 juni
- Peter Pears, brittisk tenor.
- Konrad Zuse, tysk konstruktör av den första fungerande datorn.
- 23 juni
- Jean Anouilh, fransk författare.
- Gordon B. Hinckley, president (profet) för Jesu kristi kyrka av sista dagars heliga.
- 7 juli - Olle Björling, svensk musiker (saxofon).
- 11 juli - Ludwig Stumpfegger, tysk SS-läkare; Adolf Hitlers personlige kirurg 1944-1945.
- 15 juli - Ronald Binge, brittisk kompositör och textförfattare.
- 16 juli - Olle Janson, svensk skådespelare.
- 1 augusti
- Erik Lönnroth, svensk historiker, ledamot av Svenska Akademien 1962-2002.
- Gerda Taro, tysk journalist och krigsfotograf.
- 5 augusti - Erik Lindegren, svensk författare.
- 6 augusti - Charles Crichton, brittisk filmregissör.
- 9 augusti - Robert van Gulik, holländsk deckarförfattare, doktor i sinologi och diplomat.
- 15 augusti - Signe Hasso, svensk-amerikansk skådespelerska.
- 28 augusti - Moder Teresa, katolsk nunna. Mottagare av Nobels fredspris.
- 3 september - Maurice Papon, fransk krigsförbrytare i Vichy-regeringen.
- 8 september - Jean-Louis Barrault, fransk skådespelare.
- 11 september - Carin Lundquist, svensk skådespelare.
- 14 september - Lasse Dahlqvist, svensk kompositör, vissångare och skådespelare.
- 16 september - Erich Kempka, Hitlers personlige chaufför från 1936.
- 26 september - Gösta Bernhard, svensk skådespelare.
- 28 september - Albert Christiansen, svensk barnskådespelare och ingenjör.
- 1 oktober - Bonnie Elizabeth Parker, amerikansk bankrånare.
- 12 oktober - Luise Rainer, österrikisk skådespelare.
- 13 oktober - Claes Gill, norsk skådespelare.
- 19 oktober - Subramanyan Chandrasekhar, indisk astrofysiker, nobelpristagare.
- 21 oktober - Birger Lundquist, svensk tecknare.
- 27 oktober - Jack Carson, amerikansk skådespelare.
- 5 november - Else Heiberg, norsk skådespelare.
- 6 november - Erik Ode, tysk skådespelare.
- 26 november - Cyril Cusack, irländsk skådespelare.
- 8 december - Arne Nyberg, svensk skådespelare.
- 10 december - Tore Westlund, svensk musiker (klarinett och saxofon).
- 13 december - Van Heflin, amerikansk skådespelare.
- 15 december - John A. Hammond, amerikansk musikproducent på skivbolaget CBS.
- 19 december - Jean Genet, fransk författare.
- 27 december - Karl-Erik Alberts, svensk filmfotograf och kortfilmsregissör.
- 29 december - Ruth Hall, amerikansk skådespelare.
Avlidna
- Februari - Martin Ekenberg, svensk ingenjör, uppfinnare av den första brevbomben.
- 9 mars - Fredrik von Otter, svensk politiker, friherre och sjömilitär, statsminister 1900-1902.
- 21 april - Mark Twain, amerikansk författare.
- 26 april
- Bjørnstjerne Bjørnson, norsk diktare, nobelpristagare i litteratur 1903.
- Garretson Gibson, Liberias president 1900-1904.
- 6 maj - Edvard VII av England, kung av Storbritannien 1901-1910.
- 27 maj - Robert Koch, tysk bakteriolog nobelpristagare.
- 4 juli - Giovanni Schiaparelli, italiensk astronom.
- 13 augusti - Florence Nightingale, brittisk sjuksköterska.
- 20 november - Leo Tolstoj, rysk författare.
- 30 oktober – Henri Dunant, Röda Korsets grundare, nobelpristagare.
- 27 december - Egil Unander-Scharin, svensk industriman och affärsman.
Nobelpris
- Fysik - Johannes Diderik van der Waals, Nederländerna
- Kemi - Otto Wallach, Tyskland
- Medicin - Albrecht Kossel, Tyskland
- Litteratur - Paul Heyse, Tyskland
- Fred - Internationella fredsbyrån
Kategori:Årtal
Kategori:1910-talet
ja:1910年
ko:1910년
ms:1910
simple:1910
th:พ.ศ. 2453
Isak Gustaf ClasonIsak Gustaf Clason, arkitekt, född 1856 i Falun, död 1930
Utbildning och studieresor;
- År 1874 antogs han som elev vid Tekniska Högskolan i Stockholm, de två sista åren vid fackskolan för arkitektur.
- År 1879-1881 gick han den kompletterande konstnärliga utbildningen vid akademiens arkitekturskola.
- År 1881 erövrade han efter en pristävling den kungliga medaljen och ett statligt resestipendium.
- År 1883 studieresa till Spanien. I brev hem från Madrid skriver han hur fantastiska byggnader där finns, "Escorial först! Granit, granit, granit, gulgrå granit ute, granit inne, granit i golf, granit i tak".
- År 1886 reste han genom de sydfranska städerna Marseille, Arles, Avignon, Nîmes och Narbonne, och i Toulouse beundrade han stadens medeltida tegelarkitektur. Han fortsatte norrut mot Tours och det var där han befann sig, omgiven av tidig fransk renässans, när han ritade sitt bidrag till en tävling om en fasad till Friedrich Bünsows bostadshus vid Strandvägen i Stockholm.
Clason kom under 1890-talet att anses som en nydanare som förespråkade användning av äkta material såsom tegel och natursten istället för den puts och gips som dominerade den samtida fasadarkitekturen. Clason reagerade också mot de av fönster nästan helt upplösta fasaderna och murytorna. Det var i och med byggandet av Bünsowska huset 1886-88 som Clason första gången helt kunde realisera de önskemål om materialäkthet och det samband mellan innehåll och form han sökte efter. Däremot hade han inget emot användandet av äldre stilar; tvärtom han var ju själv en eklektiker utbildad i Scholanders och Zetterwalls anda.
Men han reagerade starkt emot samtidens tillämpning av äldre stilar och ansåg att de alltför rutinmäsigt klistrades på byggnader oavsett funktion eller behov. Han ansåg till exempel att den gotiska stilen som skapats huvudsakligen ur en religiös känsla, borde användas för religiösa byggnader och behov, medan t.ex. renässansen var en stil lämpad för palatsbyggnader.
Byggnader ritade av Clason:
- Bünsowska huset, Strandvägen 29-33, Stockholm, 1886-88
- Hallwylska palatset, Stockholm, Hamngatan 4, Stockholm, 1893-98
- Rosenska palatset, Strandvägen 55, 1895-99
- Östermalms saluhall, Östermalmstorg, Stockholm, 1885-89 (tillsammans med Kasper Sahlin)
- Rådhuset i Norrköping
- Lönö herrgård, Norrköpings kommun
m.fl.
Clason,Isak Gustaf
1906
Händelser
- 31 januari - En jordbävning med styrkan 8,8 drabbar Colombia och Ecuador. Ca 1 000 omkommer.
- 7 mars - Finland blir den första nationen i Europa som inför rösträtt för kvinnor.
- 10 mars - En gruvolycka i Courrières i norra Frankrike kräver 1 099 dödsoffer.
- 13 mars - Arbetsgivaren stänger Mackmyra sulfitfabrik i Gävle och vräker arbetarna från bostäderna på grund av att de bildat en fackförening. Efter ett halvår medges förhandlingsrätt.
- 15 mars - Rolls-Royce Ltd inregistreras.
- 16 mars - En jordbävning med styrkan 7,1 drabbar Taiwan. Ca 1 300 omkommer.
- 23 mars - Den svenska Högern enas om ett rösträttsförslag med allmän rösträtt för män med vissa begränsningar och proportionella val till hela riksdagen.
- 1 april - Den första AGA-fyren tänds i Halmstad.
- 7 april
- En svensk stavningsreform genomförs, varvid gammalstavningen försvinner från skolor och offentliga handlingar. Svenska Akademiens ordlista över svenska språket (SAOL) skall ligga till grund för språket.
- Vulkanen Vesuvius har ett utbrott, som orsakar skador i Neapel.
- 18 april - En jordbävning vid San Andreasförkastningen i Kalifornien, USA med den beräknade styrkan av 7,8 på Richterskalan drabbar San Francisco varvid omfattande skador uppstår. Ca 3 000 människor omkommer vid skalvet och därav förorsakade bränder. Materiella skador till ett värde av ca 400 miljoner USD uppkommer.
- 23 april - Landsflyktiga ryska socialdemokrater, däribland Vladimir Lenin och Josef Stalin, inleder en kongress i Stockholms Folkets hus.
- 28 april - Norrländska förbudslagen, som begränsar företags möjligheter att förvärva skog i Norrland, antas av den svenska riksdagen.
- 6 maj - Tsar Nikolaj II av Ryssland inför Duman. Ett parlament med (efter fria val) utsedd folkrepresentation.
- 8 maj - Den ryska kongressen i Stockholm avslutas.
- 14 maj - Den svenska riksdagen förkastar högerns rösträttsförslag.
- 19 maj - De svenska Staafflagarna, som innebär skärpta straff för uppvigling, förbud för militär att delta i vissa möten samt ökad censur av antimilitaristiska skrifter, införs.
- 29 maj - Karl Staaff avgår som svensk statsminister och efterträds av Arvid Lindman.
- 17 juni - Förstaden Åvik i Hudiksvall brinner ner, varvid 2.000 personer blir hemlösa.
- 3 juli - Herrar och damer badar tillsammans i Mölle vilket blir skandal.
- 12 juli - Den fransk-judiske kaptenen Alfred Dreyfus blir rentvådd, efter att 1894 på förfalskade dokument dömts för förräderi till deportation på livstid till Djävulsön.
- 22 juli - Tsar Nikolaj II av Ryssland upplöser Duman efter att denna vid sitt andra möte ville genomföra ytterligare sociala reformer.
- 6 augusti - LO-kongressen accepterar arbetsgivarens rätt att "leda och fördela arbetet".
- 16 augusti - En kraftig jordbävning - ca 8,5 på Richterskalan - drabbar den chilenska kusten och förorsakar enligt uppgift ca 20 000 dödsoffer.
- 12 september - Dansken Jacob Ellehammer genomför den första flygningen i Norden (42 meter).
- 18 september - En tyfon förorsakar en tsunami, som träffar Hong Kong varvid ca 10 000 människor omkommer.
- 4 oktober - Sveriges första fattigvårdskongress öppnas i Stockholm.
- 6 oktober - Kuba invaderas av amerikanska trupper efter vädjan av kubanske ledaren Tomas Estrada Palama för att stävja den revolt som brutit ut på ön. Amerikanarna upprättar en ny provisorisk regering.
- 23 oktober - Den brasilianske flygpionjären Alberto Santos Dumont genomför den första officiellt kontrollerade flygningen med ett motorflygplan i Europa. Planet gjorde 200 m på 21 sekunder i Bagatelle, en förort till Paris.
- 5 november - Brunnsviks folkhögskola, arbetarrörelsens första, öppnas utanför Ludvika. En av initiativtagarna är Karl-Erik Forsslund, redaktionssekreterare på Strix.
- 15 november - Första delen av Selma Lagerlöfs Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige utkommer.
- 6 december - Oscarsteatern i Stockholm invigs.
- 24 december - Reginald Fessenden gör den första radiosändningen: poesiläsning, violinsolo och ett tal.
- December - LO och SAF sluter Decemberkompromissen. Arbetarnas rätt att organisera sig erkänns, men arbetsgivarna får fritt anställa och avskeda samt leda arbetet.
- Folkparkernas riksorganisation bildas.
- Den vänstersocialdemokratiska, senare kommunistiska, morgontidningen Norrskensflamman grundas i Luleå.
- Den socialdemokratiska svenska riksdagsgruppen konstituteras.
- Nationella framstegspartiet bildas genom samgående mellan stadshögern och bonderepresentanter, som är missnöjda med det svenska Lantmannapartiet.
- En svensk lag som beskär tryckfrihetsfångars rättigheter införs.
- Den svenska regeringen ger understöd till sjöfartsnäringen.
- Den svenska riksdagen upphäver likalönsprincipen för folkskollärare.
- Bok- och tidskriftsförlaget Åhlén & Åkerlunds grundas i Göteborg av Johan Petter Åhlén och Erik Åkerlund.
- Energiföretaget Sydsvenska Kraft AB (nuvarande Sydkraft) grundas i Malmö.
- Sven Wingqvist uppfinner det sfäriska kullagret.
- BCG-vaccinationen utvecklas (BCG=Bacilli-Calmette-Guerin).
Födda
- 6 januari - Barbara Worth, amerikansk skådespelerska.
- 10 januari - Werner Fuetterer, tysk skådespelare.
- 11 januari - Albert Hofmann, schweizisk kemist.
- 14 januari - William Bendix, amerikansk skådespelare.
- 15 januari - Aristoteles Onassis, grekisk skeppsredare.
- 16 januari - Diana Wynyard, brittisk skådespelerska.
- 19 januari
- Sven Romanus, svensk (opolitisk) justitieminister 1976-1979, ordförande i Högsta Domstolen 1969-1973.
- Lilian Harvey, amerikansk skådespelerska.
- 30 januari
- Per Gundmann, dansk skådespelare.
- Greta Nissen, norsk skådespelerska.
- 4 februari
- Dietrich Bonhoeffer, tysk luthersk teolog, motståndskämpe.
- Clyde Tombaugh, amerikansk astronom, Plutos upptäckare.
- 5 februari - John Carradine, amerikansk skådespelare.
- 17 februari - Mary Brian, amerikansk skådespelare.
- 19 februari - Lon Chaney Jr., amerikansk skådespelare.
- 28 februari
- Chester Carlson, amerikansk fysiker, uppfinnare av xerografin, det vill säga fotokopiatorn.
- Bugsy Siegel, amerikansk gangster.
- 3 mars - Artur Lundkvist, författare och litteraturkritiker, ledamot av Svenska Akademien 1968.
- 6 mars - Lou Costello, amerikansk skådespelare och komiker.
- 8 mars - Victor Hasselblad, svensk industriledare, kamerakonstruktör och fotograf.
- 14 mars - Nils Ericson, svensk skådespelare och sångare.
- 19 mars - Adolf Eichmann tysk SS-officer.
- 21 mars - John D Rockefeller III, amerikansk miljardär, filantrop.
- 23 mars - Gunnar Johansson, svensk kapellmästare, kompositör, musikpedagog och musikdirektör.
- 31 mars - Shinichiro Tomonaga, japansk fysiker, nobelpristagare.
- 9 april
- Antal Dorati, ungersk dirigent.
- Hugh Gaitskell, brittiska politiker, finansminister 1950.
- 13 april
- Samuel Beckett, irländsk-fransk författare, nobelpristagare.
- Gabriel Ramanantsoa, Madagaskars president 1972-1975.
- 14 april - Feisal I, saudisk kung 1964-1975, mördad.
- 22 april
- Prins Gustaf Adolf, svensk arvprins.
- Eddie Albert, amerikansk skådespelare.
- 23 april - Anders Frostenson, svensk präst och psalmförfattare.
- 28 april - Kurt Gödel, österrikisk logiker och matematiker.
- 3 maj - Mary Astor, amerikansk skådespelare.
- 8 maj
- Åke Askner, svensk skådespelare.
- Roberto Rossellini, italiensk regissör.
- 28 maj - Aase Ziegler, dansk skådespelare och sångare.
- 31 maj - Holger Höglund, svensk skådespelare och manusförfattare.
- 3 juni - Joséphine Baker, amerikansk-fransk dansös, sångerska och komedienne.
- 9 juni - Emy Hagman, svensk skådespelerska.
- 15 juni - Léon Degrelle, belgisk politiker, grundare och ledare för rexismen, en fascistisk rörelse.
- 19 juni - Ernst Boris Chain, brittisk forskare, nobelpristagare i medicin.
- 20 juni - Catherine Cookson, brittisk författare.
- 21 juni - Karin Kavli, svensk skådespelerska och teaterchef.
- 22 juni
- Billy Wilder, polsk-amerikansk filmregissör och producent.
- Anne Morrow Lindbergh, maka till Charles Lindbergh.
- 24 juni - Eskil Eckert-Lundin, svensk kapellmästare, kompositör, arrangör av filmmusik, impressario och musikadministratör.
- 25 juni - Lisskulla Jobs, svensk skådespelerska.
- 26 juni - Edward Akufo-Addo, president i Ghana 1970-1972.
- 28 juni - Maria Goeppert-Mayer, tysk-amerikansk fysiker, nobelpristagare.
- 30 juni - Karin Ygberg, svensk operettsångerska.
- 1 juli - Estée Lauder, fransk kosmetikskapare.
- 2 juli - Hans Bethe, amerikansk fysiker, nobelpristagare.
- 3 juli - George Sanders, rysk-amerikansk skådespelare.
- 7 juli - Satchel Paige, amerikansk basebollspelare.
- 15 juli - Arne Hedenö, svensk operettsångare och skådespelare.
- 27 juli - Maria del Pilar Izquierdo, helgon.
- 28 juli - Carl-Johan Unger, svensk skådespelare.
- 1 augusti - Sören Aspelin, svensk skådespelare, revyartist, kompositör, musiker (piano) och teaterchef.
- 4 augusti - Harry Persson, svensk skådespelare och sångare.
- 5 augusti
- Joan Hickson, brittisk skådespelare, känd som Miss Marple.
- John Huston, amerikansk filmregissör.
- Ettore Majorana, italiensk fysiker.
- 9 augusti - Lilly Berggren, svensk skådespelare.
- 15 augusti - Clayton Rawson, amerikansk deckarförfattare och illusionist.
- 21 augusti - Friz Freleng, amerikansk animatör av skämtfilmer.
- 22 augusti
- Stina Seelig, svensk skådespelerska.
- Stig Wennerström, svensk överste, spion och landsförrädare.
- 27 augusti
- Signhild Björkman, svensk skådespelare.
- Ed Gein, amerikansk seriemördare.
- 30 augusti - Joan Blondell, amerikansk skådespelerska.
- 4 september - Max Delbrück, tysk-amerikansk biolog, nobelpristagare.
- 5 september - Kate Thunman, svensk skådespelare.
- 6 september - Luis Federico Leloir, argentinsk biokemist, nobelpristagare.
- 14 september - Tord Stål, svensk skådespelare.
- 19 september - Olle Ekbladh, svensk skådespelare.
- 22 september - Ilse Koch, tysk koncentrationslägervakt, krigsförbrytare.
- 25 september - Dmitrij Sjostakovitj, rysk tonsättare.
- 6 oktober - Janet Gaynor, amerikansk skådespelare.
- 9 oktober - Leopold Senghor, president i Senegal 1960-1980.
- 10 oktober - Yngve Westerberg, svensk kompositör.
- 26 oktober - Primo Carnera, tungviktsmästare i boxning.
- 30 oktober
- Giuseppe Farina, italiensk racerförare, den förste världsmästaren i F-1.
- Hermann Fegelein, tysk SS-officer; SS-Oberführer. Heinrich Himmlers adjutant.
- 3 november - Prithviraj Kapoor, indisk skådespelare.
- 6 november - Gus Dahlström, svensk skådespelare och musiker.
- 10 november - Josef Kramer, tysk SS-officer, koncentrationslägerskommendant.
- 14 november - Andrei Abrikosov, sovjetisk skådespelare.
- 15 november
- Curtis LeMay, amerikansk flygvapengeneral under andra världskriget.
- Sven Löfgren, svensk rekvisitör och skådespelare.
- 18 november - Klaus Mann, tysk författare.
- 27 november - Olle Florin, svensk skådespelare.
- 5 december - Otto Preminger, österrikisk-amerikansk filmregissör.
- 9 december - Grace Hopper, amerikansk datorpionjär.
- 19 december - Leonid Brezjnev, Sovjetunionens ledare 1964-1982.
- 23 december - Gunnar Sträng, svenskt statsråd.
- 25 december
- Hilding Bladh, svensk filmfotograf.
- Ernst Ruska, tysk fysiker, nobelpristagare.
- 30 december - Carol Reed, amerikansk regissör, Tredje Mannen.
Avlidna
- 29 januari - Kristian IX, kung av Danmark 1863-1906.
- 19 april - Pierre Curie, fransk fysiker, nobelpristagare.
- 23 maj - Henrik Ibsen, norsk författare.
- 5 juni - Eduard von Hartmann, tysk filosof.
- 5 september - Ludwig Boltzmann, österrikisk fysiker, död genom självmord.
- 22 september - Oscar Levertin, svensk författare, kulturskribent och litteraturhistoriker.
- 23 september - August Bondeson, svensk läkare och författare.
- 23 oktober - Paul Cézanne, fransk målare, en av det moderna måleriets stora förnyare.
- 22 november - Ernst Josephson, svensk målare.
- 28 november - Oskar Andersson, svensk skämt- och serietecknare.
Nobelpris
- Fysik - J J Thomson, Storbritannien
- Kemi - Henri Moissan, Frankrike
- Medicin
- Camillo Golgi, Italien
- Santiago Ramón y Cajal, Spanien
- Litteratur - Giosuè Carducci, Italien
- Fred - Theodore Roosevelt, USA
Kategori:Årtal
Kategori:1900-talet (decennium)
ja:1906年
ko:1906년
ms:1906
simple:1906
th:พ.ศ. 2449
Rosenbad
Rosenbad har blivit symbolen för Sveriges regering. Här har statsministern sitt tjänsterum, regeringen sammanträder och presskonferenserna hålls i huset. Även Statsrådsberedningen, justitieministern och delar av Justitiedepartementet finns här. Men i sin helhet omfattar regeringskansliet tio departement fördelade över tio kvarter.
Regeringskansliets motsvarighet förr i tiden var Kungl. Maj:ts kansli, vilket huserade i Stockholms slott. Trångboddhet blev snart ett problem och under 1700-talet flyttade verksamheten över till Mynthuset, senare kallat Kanslihuset, vid Mynttorget nära slottet.
Omvandlingen till Regeringskansli
Staten hade börjat ta över delar av Rosenbad 1919, och 1922 flyttade det nybildade Handelsdepartementet in. 1956 avstannade restaurangverksamheten i Rosenbad, och Regeringskansliet bredde ut sig i fastigheten. Under åren fram till 1980 genomfördes en invändig omvandling till funktionella kontorslokaler för Regeringskansliet. En omvandling som senare omvärderades, och en hel del av orginalutsmyckningen har kunnat återställas. 1981 övergavs Kanslihuset för gott, och statsministerns kontor flyttades till Rosenbad.
Tempel
Ett tempel är en byggnad som är avsedd för religionsutövning. I vissa fall fordras en särskild invigningsrit för att byggnaden ska anses vara ett tempel.
Kategori:Religiösa byggnader
ja:寺院
simple:Temple
JustitiaJustitia, Fru Justitia, rättvisans gudinna i romersk mytologi. Hon motsvarade den grekiska mytologins Dike.
Justitia avbildas med ögonbindel, en balansvåg i ena handen och ett svärd i den andra. Justitia brukar finnas som staty utanför domstolar i många delar av världen.
Kategori:Romersk mytologi
ja:ユスティティア
BacchusBacchus var i romersk mytologi rusets och vinets gud.
Bacchus var romarnas version av grekernas Dionysos. Namnet påstås kunna härledas tillbaka till ett ord för "bullrigt uppträdande". Romarnas tumultartade fester till Bacchus kallades backanaler.
Bacchus gestaltades först som en skäggig man, men senare framställdes han som en yngling.
Kategori:Gudar i romersk mytologi
ja:バックス (ローマ神話)
ko:바쿠스
1600-taletDenna artikel handlar om seklet 1600-talet, åren 1600-1699. För decenniet 1600-talet, åren 1600-1609, se 1600-talet (decennium).
----
Händelser
- Svenska kyrkan präglas av luthersk ortodoxi och allt starkare band till statsmakten.
- Trollformeln Hokus Pokus Filiokus är känd sedan detta århundrade.
- Under senare delen av detta århundrade införs inom armén benämningen bataljon, vilket var en ersättning för den äldre svenska benämningen skvadron
Sekel: 1500-talet - 1600-talet - 1700-talet
Decennier och år:
Kategori:Sekel
ja:17世紀
ko:17세기
Kategori:Svenska torgTorgKategori:Torg Natación en los Juegos Olímpicos de Atenas 2004La Natación en los Juegos Olímpicos de Atenas 2004 tiene lugar en el Centro Olímpico Acuático en donde los nadadores compiten por 32 medallas.
__NOTOC__
Medallas de Natación por país
Resultados completos por evento
Categoría:Juegos Olímpicos de Atenas 2004
hotels Prague zakady sportowe praca w anglii online spielautomaten mieszne zdjcia
|
|
|
| :: RELATED NEWS :: |
J.D. Souther
J.D. Souther, born John David Souther on November 3, 1946 in Detroit, Michigan and raised in Amarillo, Texas, is a singer-songwriter and country rock singer.
Souther was greatly influenced by fellow Texan, R
|
Merv Griffin Productions
Merv Griffin Productions (later Merv Griffin Enterprises now Merv Griffin Entertainment) is a production outfit owned by television mogul Merv Griffin that was founded in 1964. Griffin renamed his company to Merv Griffin Enterprises in 1984. He reported plagued financial difficulties in 1986 and sold his company to Pope (disambiguation).
The pope is the Patriarch of the West and Bishop of Rome, and leader of the Catholic Church. The office of the pope is called the Papacy; his ecclesiastical jurisdiction is called the Holy See (
|
Tanacharison
Tanacharison or Tanaghrisson (c. 1700? – 4 October 1754) was an American Indian leader who played a pivotal role in the beginning of the French and Indian War. He was known to European-Americans as the Half King, a title also used to describe several other historically impo
|
Electronic Health Record
An Electronic Health Record (EHR) is a medical record or any other information relating to the past, present or future physical and mental health, or condition of a patient which resides in computers which capture, transmit, receive, store, retrieve, link, and manipulate multimedia data for the primary purpose
|
Small v. United States
Small v. United States was a criminal appeal decided by the Supreme Court of the United States on April 26, 2005. The issue of the case was whether (g)(1), which makes it illegal to possess a gun for individuals previously "convicted in any court" of crimes for which they could have been sentenced to more than one year in prison, includes convictions in foreign courts. There was a split between 1700? – 4 October 1754) was an American Indian leader who played a pivotal role in the beginning of the French and Indian War. He was known to European-Americans as the Half King, a title also used to describe several other historically impo
|
M^2
A square metre (US spelling: square meter) is by definition the area enclosed by a square with sides each 1 metre long. It is the | |
