Home About us Products Services Contact us Bookmark
:: wikimiki.org ::
UNESCO

UNESCO

UNESCO, akronym av United Nations Educational, Scientific and Cultural Organisation, är ett av FN:s underorgan för främjande av internationellt samarbete inom områdena utbildning, vetenskap och kultur för att "främja den allmänna aktningen för lag och rätt och för de mänskliga rättigheter och grundläggande friheter för alla, utan åtskillnad med avseende av ras, kön, språk eller religion, som Förenta Nationernas stadga tillförsäkrar världens folk" (artikel 1 i Unescos stadgar)

Historia

Unesco grundades 16 november 1945 i London då 37 länder slöt upp och signerade organisationens konstitution. Konstitutionen trädde i kraft 4 november 1946 då den ratificerats av 20 länder. Unesco har under åren varit mycket kontroversiellt. Under 1970-talet och 1980-talet ansåg västländerna, särskilt USA och Storbritannien, att organisationen användes som ett forum för kommunister och tredje världen att attackera väst. Unesco utvecklade en plan kallad ”New World Information Order” för att stoppa lögner och den felaktiga information som spreds om utvecklingsländerna. Väst avvisade det som ett försök av tredje världen och kommunistiska dikaturer att krossa tryckfriheten; USA lämnade organisationen i protest 1984 och Storbritannien lämnade den 1985 (Storbritannien blev åter medlem 1997 och USA 2003). Unesco har även kritiserats av en del för sin stora och krångliga byråkrati.

Organisationen

Unescos arbete är organiserat i en generalkonferens, en styrelse och ett sekretariat. Medlemsländerna har nationella organ eller kommissioner som samarbetar med inhemska myndigheter och institutioner och är länken mellan det egna landet och Unesco. Unesco inrättar dessutom tillfälliga eller ständiga kommissioner för särskilda frågor. Det är knutet till FN som ett underorgan inom Ekonomiska och sociala rådet. I generalkonferensen ingår samtliga medlemsländer med högst fem ombud, och det beslutar om Unescos huvudsakliga arbeten och riktlinjer. De sammanträder vartannat år. I styrelsen ingår femtioåtta av generalkonferensen valda medlemmar. Sekretariatet är generaldirektörens stab, och dess kontor är förlagt till Paris. Generaldirektören väljs för sex år och kan omväljas. I Sverige är Svenska Unesco-rådet förlagd på Utbildningsdepartementet, och ger regeringen råd inom sitt verksamhetsfält. 191 länder är idag medlemmar i Unesco (mars 2005) därtill har man 6 associerade medlemmar. Unesco försöker uppnå sina mål genom fem huvudprogram: utbildning, naturvetenskap, social och mänsklig vetenskap, kultur och kommunikation samt information. Unesco sponsrar projekt inom läskunnighets-, teknik- och lärarutbildningsprogram; internationella vetenskapsprogram; regionala och kulturella historieprojekt, främjandet av kulturell mångfald; internationella samarbetsavtal för att säkra världsarven och för att skydda mänskliga rättigheter; samt försöker att minska den världsomspännande digitala klyftan. Ett av Unescos uppdrag är att upprättahålla tre listor med objekt av stort värde för hela mänskligheten:
- Världsarvslistan - platser som är av stort natur- eller kulturvärde
- Mästerverkslistan - muntliga och ogripbara mänskliga mästerverk
- Världsminneslistan - dokument eller samlingar i bibliotek eller arkiv Under åren har Unesco tillsatt flera specialkommissioner, som t.ex. den oberoende Världskommissionen för kultur och utveckling 1992. Unesco var även ansvarigt för grundandet av OANA. Man finansierar ISCU. Unesco har även goodwillambassadörer som använder sina talanger eller sin berömmelse för att sprida Unescos ideal. Varje år stödjer Unesco åsiktsfrihet och tryckfrihet utifrån mänskliga rättigheter genom att man 1993 lyckades få FN att göra 3 maj till Världsdagen för tryckfrihet. Händelsen hålls för att minnas, fira och framhålla vikten av en fri press för ett välmående demokratiskt och fritt samhälle.

Unescos generaldirektörer

# Julian Huxley, Storbritannien (1946–1948) # Jaime Torres Bodet, Mexiko (1948–1952) # John Wilkinson Taylor, USA (acting 1952–1953) # Luther Evans, USA (1953–1958) # Vittotino Veronese, Italien (1958–1961) # René Maheu, Frankrike (1961–1974; acting 1962) # Amadou-Mahtar M'Bow, Senegal (1974–1987) # Federico Mayor, Spanien (1987–1999) # Koïchiro Matsuura, Japan (1999–idag)

Se även


- Världsarv
- Världsminne

Externa länkar


- [http://www.unesco.org/ UNESCO]
- [http://www.unesco-sweden.org/ Svenska unescorådet] Kategori:Ekonomiska och sociala rådet Kategori:UNESCO ja:国際連合教育科学文化機関 ko:유네스코 simple:United Nations Educational, Scientific and Cultural Organization th:องค์การศึกษา วิทยาศาสตร์ และวัฒนธรรมแห่งสหประชาชาติ zh-min-nan:Unesco

Fön

Föhn är en varm torr vind som förekommer i anslutning till bergryggar. Begreppet härrör ursprungligen från Alperna men används numera inom meteorologin för att beteckna denna typ av vindar i allmänhet..

16 november

Dagens namn


- Vibeke, Viveka

Äldre namnsdagar:


- tidigare: Edmund
- 1901: Edmund
- 1986: Edmund, Elida och Elisa
- 1993: Edmund, Gudmund - från 2 april. (Elida och Elisa utgår ur almanackan)
- 2001: Vibeke - återinförd (fanns 1986-93 på 12 mars), Viveka - från 24 april. (Gudmund flyttas tillbaka till 2 april och Edmund till 18 mars)

Händelser


- 367 - Motpåven Ursinus avsätts.
- 1532 - Den spanske erövraren Pizarro tillfångatar Inka-kejsaren Atahualpa.
- 1907 - Oklahomaterritoriet blir USA:s 46:e delstat.
- 1940
  - Royal Air Force bombar Hamburg efter en tysk attack mot Coventry två dagar tidigare.
  - Tredje rikets militär påbörjar en blockad av Warszawas ghetto.
- 1944 - Tabloidtidningen Expressen utkommer med sitt första nummer, och därmed inleds utvecklingen av den moderna riksspridda svenska kvällstidningen.
- 1945 - UNESCO bildas då deras konstitution undertecknades.
- 1965 - Sovjetunionen avfyrar en raket med rymdsonden Venera 3 mot Venus.
- 1973 - NASA avfyrar en raket med Skylab 4 från Cape Canaveral, Florida.
- 2000 - Bill Clinton besöker Vietnam som första USA-president efter Vietnamkriget.

Födda


- 42 f.Kr. - Tiberius, romersk kejsare 14-37.
- 1811 - John Bright, brittisk politiker.
- 1820 - Edvard Carleson, svensk riksdagsman 1850-1865 och 1873-1884, statsminister 1874-1875.
- 1835 - Gullbrand Elowson, svensk politiker och skolman.
- 1873 - W. C. Handy, amerikansk blueskompositör.
- 1894 - Mabel Normand, amerikansk skådespelare.
- 1895 - Paul Hindemith, tysk kompositör.
- 1905 - Margita Alfvén, svensk skådespelerska.
- 1907 - Burgess Meredith, amerikansk skådespelare.
- 1908 - Gustaf Färingborg, svensk skådespelare.
- 1909 - Lauritz Falk, svensk skådespelare, regissör, sångare och konstnär.
- 1913 - Gunn Wållgren, svensk skådespelare.
- 1914 - Marrit Ohlsson, svensk skådespelare och dansare.
- 1930 - Orvar Bergmark, svensk fotbollsspelare.
- 1934 - Carl-Åke Eriksson, svensk skådespelare.
- 1938 - Robert Nozick, amerikansk politisk filosof, professor och författare.
- 1949 - Rita Holst, svensk manusförfattare och författare.
- 1952 - Shigeru Miyamoto, japansk spelskapare för Nintendo.
- 1956 - Peter Ainsworth, brittisk konservativ parlamentsledamot.
- 1957
  - Jacques Gamblin, fransk skådespelare.
  - Mikael Rahm, svensk skådespelare.
- 1958 - Anne Holt, norsk jurist, journalist, författare och politiker, justitieminister 1996-1997.
- 1959 - Corey Pavin, amerikansk golfspelare.
- 1960 - Pia Johansson, svensk skådespelare, föreläsare och moderator.
- 1964 - Diana Krall, kanadensisk/amerikansk jazzpianist och sångerska.
- 1965 - Magnus Bäcklund, sångare i gruppen Fame.
- 1972 - Nadja Weiss, svensk skådespelare.
- 1977 - Maggie Gyllenhaal, amerikansk skådespelare.
- 1979 - Eun-ju Lee, sydkoreansk skådespelare.
- 1981 - Anna Lindberg, svensk simhoppare.
- 1983 - Kari Lehtonen, finländsk ishockeyspelare, målvakt.

Avlidna


- 1093 - Sankta Margareta av Skottland, drottning av Skottland.
- 1272 - Henrik III, kung av England 1216-1272.
- 1328 - Prins Hisaaki, shogun av Japan.
- 1779 - Pehr Kalm, svensk botaniker, präst och ekonomisk publicist.
- 1785 - Johan Gottschalk Wallerius, svensk kemist och mineralog.
- 1885 - Louis Riel, kanadensisk politiker och upprorsledare.
- 1940 - Albert Engström, svensk författare och konstnär.
- 1950 - Robert Holbrook Smith, amerikansk läkare, en av grundarna av Anonyma Alkoholister.
- 1960 - Clark Gable, amerikansk skådespelare.
- 1968 - Nils Whiten, svensk inspicient, regiassistent, skådespelare.
- 1982 - Mim Ekelund, svensk dansare och skådespelare.
- 1994 - Alf Häggstam, svensk operasångare (bas) och sångpedagog.
- 2001 - Sven Arvor, svensk skådespelare.

Se även

15 november - 17 november - 16 oktober - 16 december -- lista över alla datum januari, februari, mars, april, maj, juni, juli, augusti, september, oktober, november, december 322 ja:11月16日 ko:11월 16일 simple:November 16 th:16 พฤศจิกายน

London

Denna artikel handlar om Storbritanniens huvudstad London. Se också London (olika betydelser). ---- London (olika betydelser)]] London är huvudstad i både staten Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland och (de facto) i riksdelen/konstituerande landet England. London grundades under namnet Londinium som huvudstad i den romerska provinsen Britannia, för vilken staden också utgjorde hamnstad vid floden Themsen. Themsen rinner genom staden och delar den i nord-sydlig riktning även om den korsas av många broar och tunnlar, den mest kända är den nygotiska Tower Bridge. London är i dag en mycket stor stad. Greater London täcker 1 579 km2 med en befolkning på omkring 7,421,228 (1 januari 2005). London Metropolitan Area, det vill säga det urbana London, omfattar omkring 16 200 km2 och har en befolkning på nära 14 miljoner invånare. Vid den senaste folkräkningen var nästan 22 procent av befolkningen född utanför EU.

Greater London

Greater London är ett administrativt storstadsområde kring London. Det är indelat i 32 stadsdelar, s.k. boroughs, med stort självstyre, varav en är City of Westminster som även omfattar City of London. Geografiskt läge:

Boroughs

Historia

Huvudartikel: Londons historia Staden grundades av romarna under deras styre över landet. Namnet som det gav staden, Londinium har en förromersk bakgrund, möjligen var det det tidigare namnet på området. Denna befästa bosättning var huvudstad i den romerska provinsen Britannia. Efter Romarrikets fall övergavs Londinium och en saxisk stad vid namn Lundenwic etablerades omkring en och en halv kilometer längre västerut, i vad som nu är Aldwych, på 600-talet e.Kr. Den gamla romerska staden återbefästes sedan i slutet av 800-talet eller början av 900-talet. Westminster var en gång en egen stad och har varit säte för det engelska hovet och regeringen sedan medeltiden. Så småningom växte Westminster och London ihop och bildade grunden för London, som blev Englands största stad - men inte huvudstad (Winchester var Englands huvudstad fram till 1100-talet). London har stadigt vuxit genom århundradena, genom att omge och göra förorter av närliggande byar och städer, jordbruksmark, lantliga områden, ängar och skogar och har spritt sig i alla riktningar. Från 1500-talet till det tidiga 1900-talet blomstrade London som huvudstad i det brittiska imperiet. 1666 svepte den stora branden genom staden och förstörde en stor del av stadskärnan. Återuppbyggandet tog över 10 år, men Londons växande accelererade på 1700-talet och under det tidiga 1800-talet var det den största staden i världen. Londons lokala regeringssystem kämpade för att klara av denna snabba tillväxt, särskilt med att tillhandahålla tillräckligt med infrastruktur till staden. 1855 skapades The Metropolitan Board of Works (MBW) för att ge London en infrastruktur som kunde klara av stadens tillväxt. MBW avskaffades 1889 och the County of London skapades, vilket administrerades av the London County Council, den första valda allomfattande administrativa enheten i staden. Under det tidiga 1900-talet använde londonborna kol för uppvärmning av hemmen, vilket skapade stora mängder rök. Tillsammans med särskilda klimatförhållanden orsakade detta ofta en karaktäristisk smog, och London blev känd för sin typiska "Londondimma", även känd som "Pea Soupers". London kallas också ibland för "The Smoke" ("Röken"), antagligen på grund av detta. 1956 infördes the Clean Air Act på grund av en femdagars "pea souper", från 5 till 9 december 1952, vilken dödade mer än 4.000 människor, varefter man krävde att särskilda "rökfria zoner" skulle upprättas, där man krävde "rökfritt" bränsle. Det som antagligen har varit de största förändringarna i London under de senaste 100 har sitt upphov i blitzen och annan bombning av det tyska Luftwaffe som ägde rum under andra världskriget. Bombningarna dödade mer än 30.000 londonbor och jämnade stora områden med bostadshus och andra byggnader över hela London med marken. Återuppbyggnaden under 1950-talet, 1960-talet och 1970-talet karaktäriserades av många olika arkitektoniska stilar och har resulterat i en avsaknad av enhetlighet i arkitekturen, som har blivit en del av Londons stadsbild. 1965 avlöstes the London County Council av the Greater London Council (GLC). Greater London (Stor-London) inbegrep många fler förorter i huvudstaden, inklusive 20 av nuvarande Londons boroughs. GLC avskaffades 1986 efter konflikter mellan Margaret Thatchers regering och dess oppositionsgrupp, ledd av Ken Livingstone. GLC:s befogenheter överläts på the boroughs. 2000 svängde pendeln över åt andra hållet, när man skapade the Greater London Authority (GLA) och man valde en förste borgmästare för staden, vilket Ken Livingstone vann som oberoende kandidat. Dock har borgmästaren och GLA begränsat ansvar och mycket liten finansiell självständighet. Innan vapenvilan 1997 var London regelbundet ett mål för IRA-bombare som försökte pressa Storbritanniens regering att förhandla med Sinn Féin om Nordirland. Den 7 juli 2005, inträffade ett antal koordinerade bombattentat på tre tunnelbanestationer och en buss. Explosionerna kom mindre än ett dygn efter att London hade tilldelats de Olympiska sommarspelen 2012 och medan G8-mötet pågick i Skottland. Detta är antagligen en efterdyning av Storbritaniens stöd för Irakkriget.

Kommunikation

Vägar

Från London utgår ett större antal motorvägar som sträcker sig ut över stora delar av Storbritannien. Dessa är mycket viktiga för både London och övriga delar av Storbritannien och har mycket tät trafik. Detta är de mest trafikerade motorvägarna i Europa. Runt London går en motorväg i form av en ringled och denna motorväg heter M25. Detta är världens största ringled och trafiken är mycket tät.

Busstrafik

Busstrafiken är mycket omfattande i London. De mest typiska bussarna är s.k. dubbeldäckare som präglar stadsmiljön. Bussarna är också mer eller mindre en symbol för London. Den mest kända typen av dubbeldäckare är den äldre typ som heter Routemaster. Dessa bussar är dock mindre vanliga idag och har ersatts med modernare modeller som ser mer konventionella ut. Dessa är dock också dubbeldäckare och oftast rödmålade. Bussarna tar sig fram genom i stort sett hela London och dess förorter. Busstrafiken är mycket tät.

Tunnelbana

Huvudartikel: Londons tunnelbana
Londons tunnelbana är den allra första i världen. Det är också världens största tunnelbanenät. Tunnelbanenätets totala längd är 415 km långt och har totalt 275 stationer. Den första linjen öppnades 1863. Londons tunnelbanetåg utnyttjas maximalt varje dag och trängseln är många gånger stor. Under sommaren 2005 utsattes tunnelbanan för terroristattacker då flera bomber sprängdes.

Järnväg

London är en mycket viktig järnvägsknut, en av de viktigaste i Europa. London har inte en station utan flera och många av dessa är mycket stora. Varje station har hand om tågtrafiken i olika riktningar, det vill säga att tåg mot Kent och Brighton avgår från bara en station, tåg mot Newcastle och Edinburgh från en annan osv. Tågtrafiken är mycket tät. Olika former av Pendeltåg trafikerar London med mycket täta avgångar. Bland de mest kända stationerna är Paddington station och Waterloo station. Från Waterloo station går det täta förbindelser med internationella tåg till Paris och Bryssel. Denna trafik går med täta turer om minst ett tåg varje timme. Dessa tåg går under namnet eurostar och är internationellt de mest välkända tågen i Storbritannien. Järnvägen till den engelska kanaltunneln håller dock på att byggas om för att klara snabbtågstrafik och från och med 2007 ska tågen mot Paris och Bryssel gå från Kings cross station.

Flygplatser

I själva London finns fem flygplatser varav Heathrow hanterar den internationella trafiken. London City Airport är en så kallad STOL-flygplats (Short Take Off and Landing) vilket innebär att den trafikeras av flygplan, som har förmåga att starta och landa på mycket korta sträckor och med förhållandevis brant inflygning. Flygplatserna Gatwick, Luton och Stanstead använder sig av stadsnamnet London i sina officiella namn, men de ligger i områden utanför staden.

Turistattraktioner

Stanstead
- Buckingham Palace
- British Museum
- Charing Cross Road
- Chinatown
- Cleopatras nål
- Covent Garden Market
- Crystal Palace
- Downing Street
- Dubbeldäckare
- Hampton Court Palace
- Imperial War Museum
- Kew Gardens
- London Bridge
- The London Eye
- Madame Tussaud's
- Millennium Dome
- Museum of London
- National Gallery
- Natural History Museum
- The Palace of Westminster (Houses of Parliament med klockan Big Ben)
- Piccadilly Circus
- Science Museum
- Soho
- St Paul-katedralen
- Tate Britain
- Tate Modern
- Theatreland
- Tower Bridge
- Tower of London
- Trafalgar Square
- Victoria & Albert Museum
- Westminster Abbey

Andra historiska platser

Westminster Abbey
- Tyburn

Kultur och nöjen

Sport

London är en stor idrottsstad framförallt förknippat med fotboll men också med de andra stora brittiska nationalsporterna, rugby och cricket. Därutöver arrangerar London ett av världens största maratonlopp, London maraton, och har nationella topplag i bland annat ishockey och basket. London har även varit hem för två OS, (OS 1908 och OS 1948) och kommer att arrangera OS igen 2012. Staden var även arrangör för Brittiska imperiespelen 1934.

Fotboll

Fotboll är den populäraste publiksporten i London, som är hem för ett antal ledande fotbollsklubbar, såsom Chelsea och Arsenal. Historiskt sett har de inte vunnit lika många troféer som lagen från nordvästra England, Liverpool och Manchester United, men på senare år har först Arsenal och nu också Chelsea, i konkurrens med framförallt Manchester United, etablerat sig som de ledande klubbarna. Chelsea är regerande ligamästare. Det klassiska londonderbyt är trots Chelseas framsteg derbyt i norra London mellan Arsenal och Tottenham Hotspur. London var en av de sju arrangörsstäderna för fotbolls-VM 1966 och en av de åtta för europamästerskapet i fotboll 1996; finalerna vid dessa mästerskap spelades i London. Den europeiska cupfinalen har spelats i London 1968, 1978 och 1992.

Rugby

Rugby union är en stor publikidrott, speciell i medelklassförstäderna norr och väster om city. Twickenham är det engelska landslagets hem och London har 3 av 12 klubbar i den högsta ligan. London har också ett lag i den högsta Rugby league-serien (Super League), London Broncos. Detta är dock till stor del av kommersiella skäl.

Cricket

London har två legendariska arenor för cricket, Lords (hem för Middlesex och Marylebone Cricket Club) och The Oval (hem för Surrey County Cricket Club). Bägge är spelplatser för de återkommande testseriematcherna mot andra landslag.

Tennis

I London spelas varje år Wimbledonmästerskapen, vilken är en av de fyra stora tennisturneringarna i världen.

Extern länk


- [http://www.london.gov.uk/ Mayor of London, the London Assembly and the Greater London Authority]
- [http://www.london-tourism.se/ London Turist]
- [http://london.visittown.com London, VisitTown.com] Kategori:Europas huvudstäder Kategori:Orter i Storbritannien Kategori:Wikipedia:Veckans samarbete als:London fiu-vro:London ja:ロンドン ko:런던 ms:London simple:London th:ลอนดอน zh-min-nan:London

1946

Händelser


- 10 januari - Förenta Nationerna håller sin första session.
- 11 januari - Enver Hoxha utropar folkrepubliken Albanien med honom själv som diktator.
- 12 januari - En svensk politisk skolkommision tillsätts.
- 25 januari - Baltutlämningen genomförs. 167 balter (främst letter) som 1944 flytt till Sverige i tysk uniform skall utlämnas till Sovjetunionen, men endast 146 sänds iväg. De 2.700 tyskar, som flytt till Sverige utlämnas också, men detta säger man ingenting om. Däremot blir det kraftiga protester mot utlämnandet av balterna.
- Januari - Svenska europahjälpen börjar sin verksamhet.
- 1 februari -Den norske politikern Trygve Lie blir FN:s förste generalsekreterare.
- 9 februari - Radioprogrammet Frukostklubben med Sigge Fürst sänds för första gången i svensk radio.
- 19 februari - Prins Carl Johan Bernadotte gifter sig med journalisten Kerstin Wijkmark och mister prinstiteln och arvsrätten till tronen.
- 25 februari
  - Den svenska skådespelaren Viveca Lindfors skriver kontrakt med det amerikanska filmbolaget Warner Brothers.
  - Ingmar Bergman debuterar som filmregissör med filmen Kris.
- 2 mars - Ho Chi Minh väljs till president i Nordvietnam.
- 5 mars - I ett tal i Fulton, Missouri myntar Winston Churchill uttrycket "Järnridån" om gränsen mellan Väst- och Östeuropa.
- 17 mars - De svenska världsrekordlöparna Gunder Hägg, Henry Kälarne och Arne Andersson diskvalificeras på livstid för att ha mottagit ersättning vid tävlingar.
- 1 april - En 14 m hög tsunami väller in över Hilo, Hawaii. 173 människor omkommer och tusentals skadas.
- 10 april - Kvinnor får för första gången delta i ett japanskt parlamentsval.
- 18 april
  - Svenska konsthartsföreningen bildas för att utnyttja det nya materialet plast.
  - Nationernas förbund (NF) upplöses formellt.
- 3 maj - Den svenska riksdagen beslutar om gratis undervisningsmateriel i folkskolan.
- 4 maj - En ny svensk lag medger abort på socialmedicinska grunder.
- 7 maj - Företaget Sony grundas i Tokyo.
- 18 maj - Ett UFO siktas vid Ängelholm.
- 2 juni - Italien blir republik efter en folkomröstning där kvinnor för första gången får delta.
- 12 juni - Den svenska riksdagen beslutar om fria skolmåltider för alla barn.
- 15 juni - Svinesundsbron mellan Sverige och Norge invigs.
- 20 juni - Den svenska folkpensionen höjs och behovsprövningen avskaffas.
- 29 juni - Den svenska riksdagen anslår två miljoner kronor till forskning om atomenergi.
- 5 juli - Bikinibaddräkten presenteras.
- 31 juli - Scandinavian Airlines System (SAS) bildas genom sammanslagning av olika flygbolag i de nordiska länderna.
- 20 augusti - Jussi Björling gör debut på La Scala i Milano och får lysande kritik.
- 26 augusti - Engelska blir första främmande språk i alla svenska skolor.
- 29 augusti - Sverige beviljas inträde i FN.
- 17 september - SAS börjar med långflygningar över Atlanten.
- 1 oktober - Varmvattnet blir åter fritt i svenska hyreshus.
- 6 oktober - Sveriges statsminister Per Albin Hansson dör genom slaganfall, omkring 01:30, sedan han stigit av spårvagnen i Ålsten.
- 9 oktober
  - Sveriges ecklesiastikminister Tage Erlander blir socialdemokraternas nye partiordförande.
  - Birgit Nilsson debuterar på Operan som Agate i Friskytten.
- 11 oktober - Tage Erlander blir även ny svensk statsminister.
- 16 oktober - De som dömts till döden under Nürnbergprocessen avrättas (se vilka under Avlidna).
- 13 november - Den svenska regeringen godkänner ett handels- och kreditavtal med Sovjetunionen, som får en miljard kronor i kredit på fem år. Detta avtal samt avtalet med Polen 1945 benämns "ryssavtal" och väcker stark kritik, vilket leder till att handelsminister Gunnar Myrdal tvingas avgå 1947.
- 19 november - Sverige blir medlem i FN.
- 18 december - Den svenska riksdagen fattar beslut om obligatorisk sjukförsäkring innebärande fri sjukhusvård åt alla. Reformen genomförs dock inte förrän 1955.
- 31 december
  - Sabbatssabotören grips efter åtta bombattentat i Stockholm.
  - Vid nyårsfirandet på Skansen läses Nyårsklockan av författaren Rune Lindström, medan en bandad upptagning av Anders de Wahl sänds i radio.
- En parlamentarisk utvärdering av den svenska säkerhetstjänstens verksamhet resulterar i att den återförs till statspolisen.
- En beredning tillsätts för att utreda möjligheterna med arbetskraftsinvandring till Sverige.
- Ett nätverk av socialdemokratiska arbetsplatsombud bildas för att övervaka de svenska kommunisterna.
- Den svenska skatteutredningen föreslår sänkt inkomstskatt för låginkomsttagare, men höjd för höginkomsttagare. Bolagsskatten höjs och progressiv förmögenhetsskatt införs. Utredningen vill också införa kvarlåtenhetsskatt, vilket ger upphov till en hetsig debatt som sträcker sig till andrakammarvalet 1948.
- Den svenska rösträttsåldern för landstingsval sänks till 21 år.
- Sveriges Kommunistiska Parti får för första gången delta på lika villkor i radions valdebatter och utfrågningar.
- LO och SAF sluter ett företagsnämndsavtal. Företagsnämnderna skall vara samrådsorgan mellan arbetsgivare och fackföreningarna, men ger inte arbetarna ökat inflytande.
- Herbert Tingsten blir chefredaktör för Dagens Nyheter.
- Den svenska militära underrättelseorganisationen C-byrån byter chef och ändrar namn till T-kontoret.
- Sveriges 22 första flygvärdinnor utexamineras.
- Nynäshamn och Lycksele får stadsprivilegium.

Födda


- 1 januari
  - Carl B Hamilton, svensk professor och folkpartistisk politiker, riksdagsledamot 1997-1998 och 2002-.
  - Roberto Rivelino, brasiliansk fotbollsspelare.
- 3 januari - Victoria Principal, amerikansk skådespelare.
- 4 januari - Henric Holmberg, svensk skådespelare och manusförfattare.
- 5 januari - Diane Keaton, amerikansk skådespelare.
- 8 januari - Robbie Krieger, amerikansk musiker, gitarrist i The Doors.
- 14 januari - Harold Shipman, brittisk läkare och seriemördare.
- 16 januari - Kabir Bedi, indisk filmskådespelare.
- 19 januari - Dolly Parton, amerikansk countrysångerska och skådespelare.
- 20 januari
  - David Lynch, amerikansk filmregissör.
  - Ola Magnell, svensk sångare, låtskrivare och gitarrist.
- 23 januari - Arnoldo Alemán Lacayo, president i Nicaragua 1997-2002.
- 28 januari - Tomas Pontén, svensk skådespelare.
- 2 februari - Alpha Oumar Konaré, president i Mali 1992-2002.
- 6 februari - Claes af Geijerstam, svensk musiker, discjockey, kompositör och radioman.
- 12 februari - Rolf Sersam, svensk pianist och kompositör.
- 15 februari - Marisa Berenson, amerikansk skådespelare.
- 17 februari - André Dussollier, fransk skådespelare.
- 24 februari - Kalle Ballonka, svensk kändisfotograf och autografsamlare.
- 28 februari - Robin Cook, brittisk politiker, utrikesminister 1997-2001.
- 3 mars - Mike Wood, brittisk parlamentsledamot för Labour.
- 6 mars - David Gilmour, brittisk musiker, gitarrist och sångare i Pink Floyd.
- 7 mars - Zsuzsa Koncz, ungersk sångerska.
- 12 mars - Liza Minelli, amerikansk skådespelare och sångerska.
- 14 mars - Álvaro Arzú, president i Guatemala 1996-2000.
- 21 mars
  - Timothy Dalton, brittisk skådespelare.
  - Ray Dorset, brittisk sångare, kompositör, sångtextförfattare och musiker (gitarr), medlem i Mungo Jerry.
- 22 mars - Rudy Rucker, amerikansk datavetare och science fiction-författare.
- 24 mars - Rolf Holmgren, svensk skådespelare och manusförfattare.
- 30 mars - Puck Ahlsell, svensk skådespelare.
- 31 mars - Gunnar Ernblad, svensk skådespelare.
- 5 april - Björn Granath, svensk skådespelare.
- 6 april
  - Paul Beresford, brittisk parlamentsledamot för Conservative.
  - Viveca Dahlén, svensk skådespelare.
- 9 april - Michael Sloutsker, tjeckisk konstnär.
- 12 april - George Robertson, NATOs General-sekreterare.
- 10 april - Mikael Wiehe, svensk musiker.
- 13 april - Al Green, amerikansk sångare.
- 15 april - Francisco Sardinha, chefsminister i Goa 1999-2000.
- 19 april - Tim Curry, brittisk skådespelare och sångare.
- 25 april - Vladimir Zjirinovskij, rysk politiker, partiledare för Rysslands liberaldemokratiska parti.
- 29 april - Ajit Jogi, indisk politiker, chefsminister i Chhatisgarh 2000-2003.
- 30 april
  - Carl XVI Gustaf, svensk kung från 1973.
  - Bill Plympton, amerikansk animatör.
- 2 maj - Lesley Gore, amerikansk sångerska.
- 4 maj - John Watson, brittisk racerförare.
- 6 maj - Henrik Lax, finländsk politiker (sfp).
- 7 maj - Jerry Nolan, amerikansk musiker, medlem i New York Dolls.
- 9 maj - Candice Bergen, amerikansk skådespelare och TV-personlighet.
- 10 maj
  - Donovan, brittisk musiker.
  - Knut Husebø, norsk skådespelare.
- 11 maj - Jonas Bergström, svensk skådespelare.
- 12 maj - Daniel Libeskind, amerikansk arkitekt.
- 15 maj
  - Cecilia Hagen, svensk journalist och författare.
  - Maj-Inger Klingvall, svensk socialdemokratisk politiker, konsultativt statsråd 1996-2001, ambassadör i Mocambique 2003-.
- 17 maj - Lars Wiik, svensk skådespelare.
- 18 maj - Reggie Jackson, amerikansk basebollspelare.
- 20 maj - Cher, amerikansk sångerska och skådespelare.
- 21 maj - Lakke Magnusson, svensk skådespelare.
- 22 maj - George Best, brittisk fotbollsspelare.
- 23 maj - Clemente Domínguez y Gómez, spansk motpåve.
- 24 maj - Thomas Nordahl, svensk fotbollsspelare och TV-programledare.
- 27 maj - Niels-Henning Ørsted Pedersen, dansk jazzbasist.
- 2 juni
  - Lasse Hallström, svensk regissör.
  - Jurij Lederman, svensk skådespelare och teaterregissör.
  - Peter Sutcliffe, brittisk mördare.
- 5 juni - Pelle Seth, svensk reklamtecknare, filmare, manusförfattare och regissör.
- 14 juni - Donald Trump, amerikansk affärsdirektör.
- 16 juni - Harriet Lindeman, åländsk politiker (frisinnad).
- 17 juni
  - David Crausby, brittisk parlamentsledamot för Labour Party.
  - Ulf Dahlsten, svensk socialdemokratisk statssekreterare i statsrådsberedningen 1983-1986.
  - Basia Frydman, svensk skådespelare.
- 20 juni - Ahmed Benbitour, regeringschef i Algeriet.
- 22 juni - Thomas Roos, svensk skådespelare.
- 25 juni - Lennart Daléus, svensk politiker (centerpartist), partiledare 1998-2001.
- 30 juni - Semion Mogilevich, ukrainsk förbrytare.
- 1 juli
  - Stefan Aust, tysk journalist, chefredaktör för Der Spiegel från 1994.
  - Mireya Elisa Moscoso, president i Panama 1999-2004.
  - Erkki Tuomioja, finländsk socialdemokratisk riksdagsman, minister, politices doktor och docent i politisk historia vid Helsingfors universitet.
- 2 juli
  - Richard Axel, amerikansk nobelpristagare.
  - Ricky Bruch, svensk friidrottare, diskuskastare.
- 5 juli - Gerardus 't Hooft, nederländsk fysiker, nobelpristagare.
- 6 juli
  - George W. Bush, amerikansk president från 2001.
  - Bo G. Andersson, svensk skådespelare.
  - Sylvester Stallone, amerikansk skådespelare.
- 15 juli
  - Louise Edlind, svensk skådespelare och politiker (fp).
  - Linda Ronstadt, amerikansk sångerska.
  - Hassanal Bolkiah, sultan i Brunei.
- 18 juli - Rico Rönnbäck, svensk skådespelare.
- 19 juli - Ilie Năstase, rumänsk tennisspelare.
- 22 juli
  - Danny Glover, amerikansk skådespelare.
  - Mireille Mathieu, fransk sångerska.
- 23 juli - Andy MacKay, brittisk musiker, medlem i Roxy Music.
- 27 juli - Toktar Aubakirov, kosmonaut från Kazakhstan.
- 3 augusti - Jack Straw, brittisk politiker, inrikesminister 1997-2001 och utrikesminister från 2001.
- 10 augusti - Juhan Plunt, svensk musiker.
- 11 augusti - Óscar Berger, president i Guatemala från 2004.
- 14 augusti - Susan Saint-James, amerikansk skådespelare.
- 15 augusti
  - Anders Mellbourn, svensk journalist och statsvetare.
  - Tony Robinson, brittisk skådespelare.
- 19 augusti - Bill Clinton, amerikansk president 1993-2001.
- 20 augusti - Ralf Hütter, tysk musiker, sångare i Kraftwerk.
- 28 augusti - Anders Gärderud, svensk löpare och sportkommentator i Sveriges Television.
- 29 augusti - Bob Beamon, amerikansk friidrottare.
- 30 augusti - Anne-Marie, Greklands sista drottning.
- 31 augusti - Ann Coffey, brittisk parlamentsledamot för Labour.
- 1 september - Barry Gibb, brittisk sångare i The Bee Gees.
- 2 september - Paavo Väyrynen, finländsk centerpartistisk politiker.
- 5 september - Freddie Mercury, brittisk sångare.
- 15 september
  - Tommy Lee Jones, amerikansk skådespelare.
  - Oliver Stone, amerikansk regissör, manusförfattare, producent och skådespelare.
- 21 september - Moritz Leuenberger, schweizisk politiker, president 2001.
- 24 september - Jerry Donahue, amerikansk countrygitarrist, medlem i Hellecasters.
- 25 september - Johannes Brost, svensk skådespelare.
- 30 september
  - Jochen Mass, tysk racerförare.
  - Claude Vorilhon, ledare för raelsekten, som propagerar för kloning.
- 3 oktober - Biff Henderson, amerikansk krigsveteran och studieman i The Late Show with David Letterman.
- 6 oktober - Fam Ekman, svensk konstnär och författare.
- 14 oktober - Peter Flack, svensk revyförfattare.
- 16 oktober - Naveen Patnaik, indisk politiker, chefsminister i Orissa.
- 20 oktober - Elfriede Jelinek, österrikisk författare, nobelpristagare.
- 29 oktober - Kevin Barron, brittisk parlamentsledamot för Labour.
- 4 november - Laura Bush, gift med George W. Bush.
- 5 november
  - Caroline Jackson, brittisk EU-parlementariker.
  - Gram Parsons, amerikansk countryartist.
- 8 november - Jan-Erik Emretsson, svensk skådespelare.
- 12 november - Krister Henriksson, svensk skådespelare.
- 16 november - Terence McKenna, amerikansk författare, filosof och sektledare.
- 18 november - Amanda Lear, brittisk sångerska.
- 24 november - Ted Bundy, amerikansk seriemördare.
- 25 november
  - Tommy Borgudd, svensk racerförare.
  - Marika Lindström, svensk skådespelare.
- 1 december - Gilbert O'Sullivan, irländsk sångare och kompositör.
- 2 december - Gianni Versace, italiensk modeskapare.
- 5 december - José Carreras, spansk operasångare.
- 9 december
  - Datuk Ahmadshah Abdullah, malaysisk politiker, överhuvud i Sabah.
  - Sonia Gandhi, indisk politiker, änka efter Rajiv Gandhi.
- 11 december - Ulf Isenborg, svensk skådespelare.
- 12 december - Emerson Fittipaldi, brasiliansk racerförare.
- 14 december
  - Patty Duke, amerikansk skådespelerska.
  - Sanjay Gandhi, indisk politiker, son till Indira Gandhi.
  - Peter Lorimer, brittisk fotbollsspelare.
- 16 december
  - Benny Andersson, svensk musiker och låtskrivare, ABBA.
  - Roland Sandberg, svensk fotbollsspelare.
- 18 december
  - Steven Biko, sydafrikansk anti-apartheid aktivist.
  - Thomas Ryberger, svensk regissör och manusförfattare.
  - Steven Spielberg, amerikansk filmregissör.
- 20 december
  - Uri Geller, isrealisk illusionist.
  - Peps Persson, svensk musiker.
- 21 december - Carl Wilson, amerikansk popmusiker, medlem av The Beach Boys.
- 25 december
  - Jimmy Buffett, amerikansk countrysångare, låtskrivare.
  - Larry Csonka, amerikansk fotbollsspelare.
- 28 december
  - Charles Koroly, svensk-amerikansk regissör, scenograf och kläddesigner.
  - Edgar Winter, musiker.
- 29 december - Marianne Faithfull, brittisk sångerska.
- 30 december - Patti Smith, amerikansk musiker.
- Ismail Khan, guvernör i Herat, Afghanistan
- Abdul Ali Mazari, ledare för Hizb-i Wahdat-i Islami i Afghanistan
- Ahmed Rami, ansvarig för Radio Islam

Avlidna


- 10 januari - László Bárdossy, ungersk diplomat och politiker; premiärminister 1941-1942.
- 17 januari - Jenny Nyström, svensk konstnär.
- 3 februari - Friedrich Jeckeln, tysk nazistisk politiker, SS-Obergruppenführer (avrättad).
- 8 februari - Miles Mander, brittisk skådespelare, regissör, manusförfattare, romanförfattare och pjäsförfattare.
- 28 februari - Béla Imrédy, ungersk politiker, premiärminister 1938-1939, avrättad.
- 11 mars - Carl Lindhagen, svensk riksdagsledamot
- 12 mars
  - József Gera, ungersk politiker, pilkorsman, avrättad.
  - Ferenc Szálasi, ungersk politiker, pilkorsrörelsens ledare, Ungerns premiärminister 1944-1945, avrättad.
  - Gábor Vajna, ungersk politiker, avrättad.
- 24 mars - Alexander Aljechin, rysk schackspelare.
- 21 april - John Maynard Keynes, brittisk nationalekonom.
- 2 maj - Steinar Jøraandstad, norsk skådespelare och sångare.
- 22 maj
  - Karl Hermann Frank, sudettysk nazistisk politiker (avrättad).
  - Isaac Grünewald, svensk konstnär (flygolycka).
- 27 maj - Anna Olin, svensk skådespelare.
- 1 juni
  - Ion Antonescu, rumänsk militär och politiker, avrättad.
  - Hasse Zetterström, Hasse Z - svensk författare, humorist
- 8 juli - Ulla Billquist, svensk populärsångerska (självmord).
- 14 juli - Arthur Greiser, tysk nazistisk politiker.
- 19 juli - Sture Baude, svensk skådespelare.
- 27 juli - Gertrude Stein, amerikansk kulturpersonlighet, avantgarde-författare.
- 2 augusti - Andrej Vlasov, rysk militär, avrättad.
- 13 augusti - H. G. Wells, brittisk författare av science fiction.
- 22 augusti - Döme Sztójay, ungersk fascistisk politiker, premiärminister 15 mars - 29 augusti 1944, avrättad.
- 13 september - Amon Goeth, tysk SS-officer, avrättad.
- 6 oktober - Per Albin Hansson, svensk socialdemokratisk politiker, statsminister 1932-1936 och 1936-1946.
- 15 oktober - Hermann Göring, nazistisk Riksmarskalk (Reichsmarschall), självmord.
- 16 oktober
  - Hans Frank, tysk nazistisk politiker, avrättad.
  - Wilhelm Frick, tysk nazistisk politiker, avrättad.
  - Alfred Jodl, tysk nazistisk generalöverste, avrättad.
  - Ebba Munck af Fulkila, svensk hovfröken.
  - Ernst Kaltenbrunner, österrikisk SS-general (Obergruppenführer), avrättad.
  - Wilhelm Keitel, tysk militär, avrättad.
  - Joachim von Ribbentrop, nazistisk utrikesminister, avrättad.
  - Alfred Rosenberg, tysk nazistisk politiker, avrättad.
  - Fritz Sauckel, tysk nazistisk arbetsledare, avrättad.
  - Arthur Seyss-Inquart, österrikisk nazist, generalguvernör i Nederländerna, avrättad.
  - Julius Streicher, tysk nazistisk politiker, avrättad.
- 23 oktober - Kurt Daluege, tysk nazistisk politiker och polischef (avrättad).
- 1 november - Nils Ekstam, svensk skådespelare.
- 9 november - Gabriel Alw, svensk skådespelare.
- 14 november - Manuel de Falla, spansk tonsättare.
- 24 november - László Moholy-Nagy, ungersk skulptör, målare, formgivare och fotograf.

Nobelpris


- Fysik - Percy Bridgeman, USA
- Kemi
  - James Sumner, USA
  - John Northrop, USA
  - Wendell Stanley, USA
- Medicin - Hermann Muller, USA
- Litteratur - Hermann Hesse, Schweiz
- Fred
  - Emily Green Balch, USA
  - John R Mott, USA Kategori:Årtal Kategori:1940-talet ja:1946年 ko:1946년 ms:1946 simple:1946 th:พ.ศ. 2489

USA

: Material om USA finns samlat i USA-portalen. ---- USA, the United States of America, Amerikas förenta stater eller Förenta staterna, är en förbundsrepublik i centrala Nordamerika. Landet sträcker sig från Atlanten i öster till Stilla havet i väster, gränsar mot Kanada i norr och Mexiko i söder, och har en maritim gräns mot Ryssland i nordväst. Dessutom innehar man en samling territorier och besittningar runt hela världen. Landet är indelat i 50 olika delstater, som har ett visst lokalt självstyre enligt det federala systemet. En av dessa stater, Hawaii, är en ögrupp i Stilla havet, och hör således till Oceanien. Resterande 49 stater kallas kontinentala USA (continental US) och är belägna i Nordamerika. Mellan Kanada och Mexiko ligger "the lower 48", och den återstående amerikanska delstaten i Nordamerika, som heter Alaska, ligger i nordvästra Nordamerika och gränsar till Kanada. Staten grundades den 4 juli 1776 när 13 brittiska kolonier utropade sin självständighet. Året före hade stridigheter utbrutit mellan brittiska kolonialtrupper och självständighetsivrare i vad som kallas det amerikanska frihetskriget. I dagsläget är USA världens enda supermakt och står i en klass för sig själv vad det gäller ekonomiskt, politiskt, militärt och kulturellt inflytande. Till exempel kan det nämnas att landets militärbudget är större än de tio närmast största militärmakterna tillsammans (2003) och att dess BNP utgör 20% av världens totala BNP (2005).

Historia

Huvudartikel: USA:s historia Se även Nordamerikas historia. Den 19 april 1775 letade brittiska trupper efter en vapengömma och en lokal ledare i trakten av Boston, när de plötsligt hamnade i konflikt med en stor lokal milis. Britterna retirerade tillbaka till Boston och utsattes på vägen för flera krypskyttar. Denna konfrontation, som kom efter flera års eskalerande meningskiljaktigheter mellan det amerikanska kolonialstyret och det brittiska parlamentet, innebar början på den amerikanska revolutionen. Efter ett års krig utropade de 13 brittiska kolonierna sig självständiga och efter att man ingått en allians med Frankrike blev situationen ohållbar för britterna och ett fredsfördrag kunde slutas 1783. I fredsfördraget erkände Storbritannien sina gamla nordamerikanska koloniers självständighet. 1789 trädde den amerikanska konstitutionen i kraft och George Washington tillträdde som USA:s förste president. Landet slets i sin början mellan att hålla sig neutralt, stödja fransmännen som hade hjälpt dem till självständighet, eller stödja britterna som de trots allt delade språk och kultur med. 1812 hamnade dock USA i ett nytt krig med Storbritannien, orsakat av att den brittiska flottan hade inlett en blockad av franska hamnar, vilket störde den amerikanska handeln med Europa. Under 1800-talet skedde en mängd saker av stor betydelse; landet expanderade kraftigt västerut, flera krig utkämpades mot landets urinvånare (se indiankrigen), miljontals fattiga europeér emigrerade till USA, miljontals afrikanska slavar importerades till jordbruket i södern, och det amerikanska inbördeskriget bröt ut efter mitten av århundradet. Expansionen bestod av både krigföring och regelrätta köp av landområden från kolonialmakterna Storbritannien, Frankrike, Spanien och Ryssland. Texas som varit en självständig Republiken Texas från 1836 då man bröt sig fri från Mexico.Texas går med i USA 1845. 1846 - 1848 utkämpades ett krig mot Mexiko det så kallade Mexikanska kriget, vilket ledde till att Kalifornien, Nevada och Utah samt bitar av Arizona, Colorado, Wyoming och New Mexico erövrades. I väster köptes och erövrades indianernas marker, främst kring 1870-talet, vilka under denna tid sakta men säkert marginaliserades och i vissa fall utrotades, och vid århundradets slut var de överlevande stammarna infösta i reservat belägna på platser som inte ansågs ha något ekonomiskt värde. Samtidigt vällde europeiska immigranter in i landet. Mestadels var det fattiga från europeisk landsbygd och stad, vilka inte kunde livnära sig på de allt trängre markerna i sina hemländer. Många var även religiöst fritänkande som blev trakasserade i sina hemländer och andra var kriminella som emigrerade för att fly undan rättvisan. De största grupperna kom från Tyskland, Irland och Storbritannien. De blev väl omhändertagna i USA, som var i behov av jordbrukare för att odla upp de nyerövrade områdena, och arbetskraft i den snabbt växande industrin. Under 1800-talets första hälft blomstrade den amerikanska södern. I sydstaterna odlades bomull på jättelika plantager och man använde slavar som arbetskraft. Slavarna bestod av afrikaner som togs till fånga i sina hemländer och användes som billig arbetskraft för det slitsamma arbetet på bomullsfälten. Miljoner afrikaner kom till USA på det viset och idag utgör deras ättlingar c:a 12% av den totala amerikanska befolkningen. I nordstaterna växte däremot starka industrier fram. Sydstaternas odlingsekonomi och nordstaternas industri ledde till en klyfta som kulminerade i det amerikanska inbördeskriget 1861-1865. En viktig fråga i kriget var slaveriets vara eller icke vara, nordstaterna ville på sikt avskaffa det då det ej var lämpligt för industriarbete och därför att den etiska opinionen mot slaveriet växte, medan sydstaterna ville bevara det. Motsättningen ledde till att sydstaterna försökte bryta sig ur federationen, men blev besegrade av nordstaterna i det blodiga krig som krävde runt 650 000 liv. I slutet av 1800-talet hade USA blivit en av de ledande industrinationerna, mycket tack vare sin stora yta och sina ofantliga naturtillgångar. Under denna tid slog landets utrikespolitik in på ett imperiebyggande spår, vilket bland annat ledde till krig med Spanien 1898. USA valde dock till en början att stå utanför första världskriget, men gick med i kriget när en tysk ubåt sänkte en brittisk båt med amerikanska passagerare 1915 (Lusitania). Det amerikanska folket var efter kriget besviket över dess utgång, och opinionen krävde att politiken hädanefter skulle tvingas in på en mer isolationistisk linje. Den isolationistiska linjen ledde till att USA valde att stå utanför även andra världskriget. Man gick inte in i kriget förrän Japan 1941, utan att förklara krig, attackerade flottbasen Pearl Harbor på Hawaii. Efter andra världskriget drogs USA in i en långdragen konflikt med Sovjetunionen, kallad det kalla kriget. Konflikten ledde aldrig till öppet krig utan utkämpades främst på en industriell nivå där USA:s överlägsna industrikapacitet till sist knäckte Sovjetunionen i den rustningskamp som fördes. Kampen fördes dock även indirekt genom att de två nationerna gav stöd till konflikter inom och mellan andra länder. Sedan Sovjets fall är USA världens enda supermakt, vilket lett till att landet på ett mer aktivt sätt kunna påverka omvärlden. Bland annat genom att 2003 invadera Irak och avsätta dess diktator Saddam Hussein.

Styrelseskick och politik

Huvudartikel: USA:s politik

Federalism

USA är en federation (union) med ett republikanskt statsskick. Det innebär att de 50 delstaterna har ett visst självbestämmande, som generellt sett sträcker sig till angelägenheter som går att isolera inom delstatens gränser, och innefattar rättigheten att stifta lagar i de inre angelägenheterna så länge som lagarna inte bryter mot den federala konstitutionen.

Maktdelning på federal nivå

På den statliga nivån finns presidenten och dennes regering (ofta används ordet administration istället för regering - begränsat enbart till de personer som sitter i regeringen används uttrycket kabinett liksom i Storbritannien), kongressen (senaten och representanthuset) och högsta domstolen som grenar av den federala makten.

Rättsväsen

högsta domstolen USA:s konstitution (grundlag) stadgar makten hos politikerna, de lagstiftande och rättsväsendet. Grundlagen ger även folket rätt till yttrandefrihet, rätt att inneha vapen, religonsfrihet, rätt till rättegång med jury samt skydd mot grymma och ovanliga straff. De tre stora instutitionerna; kongressen, presidenten och Högsta domstolen förvalar och ser till att lagarna efterföljs. De övervakar också varandra för att förhindra brott inom regeringen och stärka demokratin. Kongressen, som består av Representanthuset och Senaten, är den lagstiftande instutitionen. Representantshuset består av 435 folkvalda medlemar kallade kongressmän/kvinnor. Befolkningsstorlek avgör hur många representanter varje delstat får. Senaten består av 100st senatorer. Varje delstat har två senatorer som väljs i perioder på sex år. De federala domstolarna i USA används endast när det är federala eller konstitutionella frågor. Landets högsta domstol består av 9st av presidenten utnämnda domare.

Militär

domare Av USA:s fem försvarsgrenar lyder fyra av dem under försvarsdepartementet. Dessa är armén, marinkåren, flottan samt flygvapnet. Kustbevakningen lyder under inrikessäkerhetsdepartementet. USA har världens i särklass största försvarsbudget (närmare 400 miljarder dollar), vilket utgör ca 50 % av världens totala försvarsutgifter. De har 1,4 miljoner aktiva trupper, vilket endast slås av Kinas 2,5 miljoner. USA:s är det enda land i världen som är kapabelt att utkämpa ett större krig utanför sina egna gränser. USA är också det land som har störst kärnvapenarsenal och det enda land som använt sina kärnvapen se Atombomberna över Hiroshima och Nagasaki. Presidenten är landets överbefälhavare.

Ekonomi

: Huvudartikel: USA:s ekonomi En kapitalistisk modell ligger till grund för det ekonomiska systemet i USA, där de arketypiska dragen historiskt varit en stadig tillväxt, låg arbetslöshet, låg inflation, en stor tjänstesektor, ett stort handelsunderskott, en stark dollar och en snabb teknisk utveckling. Den amerikanska ekonomin utgör navet för hela världsekonomin. Flera länder har sina valutor kopplade till dollarn (eller använder till och med den som sin egen valuta), de flesta råvaror handlas med dollar på den internationella marknaden, och börserna i USA ses globalt som en indikator på världsekonomins tillstånd.

Naturresurser

Det finns stora tillgångar av naturresurser i landet, bland annat guld, olja, kol och uran. Oljeproduktionen har dock sedan länge varit på nedgång, då produktionen hade sin topp på 1970-talet, (det vill säga hälften av den tillgängliga oljan var utvunnen) och landets ekonomi blir allt mer beroende av importerad olja. De stora stäpperna i centrala delar av landet är hem för gigantiska jordbruk, vilket gör USA till världens största producent av t.ex. majs, vete, socker och tobak.

Indutri

Även om USA:s tillverkningsindustri stadigt minskar finns det fortfarande stora producenter av bilar, flygplan och elektronik där. Den största sektorn i landets näringsliv är dock tjänstesektorn, som utgör runt 75% av arbetskraften.

Utrikeshandel

Landets största handelspartner är dess nordliga granne, Kanada. Andra viktiga handelspartners är Mexiko (se NAFTA) , EU, industrialiserade länder i Sydostasien (Japan, Kina och Sydkorea). USA har dock ett betydande underskott i handelsbalansen, vilket 2003 fortsatte att öka till 43,1 miljarder dollar trots den kraftiga försvagningen av dollarn som då skedde. En viktig faktor till det växande handelsunderksottet är det allt större behovet av importerad olja. Utöver det stora handelsunderskottet har den amerikanska ekonomin i nuläget problem med ett stort underskott i statsfinanserna. Landet hade i början av 2004 en statsskuld på 7 112 miljarder dollar, vilket ger en skuld på runt 24 000 dollar per invånare. Vilket kan jämföras med Sveriges som vid samma period utgjorde runt 17 000 dollar per person. Läget ser inte heller ut att förbättras under 2004 då ett rekordstort underskott i budgeten väntas. Men landet har år efter år lyckats jämna ut detta enorma underskott med hjälp av stora investeringar som görs i landet bland annat från Europa och Japan.

Geografi

Huvudartikel: USA:s geografi Utöver de 50 delstaterna lyder även följande områden direkt under den federala regeringen: Amerikanska Jungfruöarna, Amerikanska Samoa, District of Columbia, Guam och Puerto Rico. Då USA är världens 3:e största nation till ytan har den också ett starkt varierande landskap; från tempererade skogsmiljöer vid östkusten, mangroveskog i Florida, vida stäpper i de centrala delarna, det sumpiga Mississippideltat i söder till Klippiga bergens ökenlandskap i väster. Till detta kan även läggas de arktiska regionerna i Alaska och de vulkaniska öarna i Hawaii. Landet har alltså genom sin storlek ett ytterst skiftande landskap. Klimatet skiftar även det kraftigt, från fuktigt subtropiskt klimat i Florida till Alaskas isbitna tundra. De stora inre delarna av landet har har ett kontinentalt klimat med varma somrar och kalla vintrar. Vissa kustdelar av USA har även ett medelhavsklimat, isynnerhet Kalifornien.

Demografi

: Huvudartikel: USA:s befolkning USA:s befolkning En majoritet av de 290 miljoner invånarna är ättlingar till immigranter från Europa, varav det stora flertalet härstammar från Tyskland, England, Skottland, Irland och Italien. Många immigranter kom även från de nordiska och slaviska länderna. De invånare med franskt och spanskt ursprung immigrerade oftast från Franska Kanada respektive Mexiko och Syd-/Mellanamerika. Den latinamerikanska befolkningsgruppen som är den största minoritetsgruppen i landet och utgjorde 13,4% av befolkningen 2002 (38,6 miljoner människor) är också den snabbast växande gruppen, därför har det spanska språket också ökat i betydelse. År 2000 utgjordes runt 12% av befolkningen av afroamerikaner vilka nästan uteslutande härstammar från de afrikanska slavar som fördes till Amerika under 1700- och 1800-talet. Den tredje i storlek betydande befolkningsgruppen är de av asiatiskt ursprung, vilka utgör 3,6% av befolkningen och främst är koncentrerade till de västra delarna av landet. Ursprungsbefolkningen som levde i området innan den europeiska kolonisationen för idag en tynande tillvaro och utgör under 1% av befolkningen. USA:s fördelning över religionssamfund var 2001 följande; protestanter 52%, katoliker 24,5%, obundna 13,2%, judar 1,3% och övriga 0,5-0,3% (vilket bland annat innefattar muslimer, buddhister, ateister och hinduer). Anmärkningsvärt är att antalet människor som ser sig som kristna faller snabbt, från 86,2% 1990 till 76,5% 2001, många av dessa har istället gått över till nyandliga filosofier som inte kan anses vara religoner på samma sätt som till exempel kristendomen (dessa ingår i benämningen obundna i fördelningsstatistiken ovan). Landets sociala struktur är starkt splittrad med en stor del av landets tillgångar kontrollerade av en liten del av befolkningen och en växande fattig underklass. I relation till andra länder ligger dock den generella levnadsstandarden långt över världssnittet. 51% av hushållen hade år 2000 tillgång till en dator och 41% hade tillgång till Internet. Vidare ägde år 2002 67,9% av befolkningen sitt eget hem. USA har inget officiellt språk, vilket beror på att engelska har varit totalt dominerande, varför det ansetts att man ej behöver ett officiellt språk. I takt med att antalet spansktalande invandrare från Latinamerika, hispanics, ökade under andra hälften av 1900-talet, och dessa i motsats till tidigare invandrargrupper har valt att inte övergå till att prata engelska, så har kraven på att engelska skall införas som officiellt språk i USA ökat. Se även Svensk-Amerika.

Kultur

Den amerikanska kulturen har en stark påverkan på resten av världen, i synnerhet västvärlden. Musik , filmer och TV-serier exporteras i stor skala. Till exempel gick 62,5% av alla svenska biobesök till en amerikansk film år 2001, trots att de bara utgjorde 35,3% av alla filmer som gick upp på svenska biografer. Denna kulturella påverkan är dock relativt ny och kan spåras tillbaka till första hälften av 1900-talet, vid Hollywoods och ungdomskulturens framväxt. Innan dess sågs USA, i förhållande till Europa och Asien, som ett kulturellt efterblivet jordbruksland utan någon rik historisk grund. Den amerikanska livsstilen med snabbmat och högt beroende av motorfordon är också ett kulturellt drag som påverkat omvärlden.

Film

Huvudartikel: Amerikansk film Sedan 1920-talet har USA dominerat globala filmindustrin med ett brett utbud av filmer som varit både konstnärliga och tekniskt banbrytande. Detta har bidragit till att det i den amerikanska kulturen finns en ingrodd filmentusiasm som man inte kan hitta någon annanstans än kanske den andra stora filmnationen det vill säga Indien (se indisk film).

Television

Huvudartikel: Television i USA</