:: wikimiki.org ::

USA

USA

: Material om USA finns samlat i USA-portalen. ---- USA, the United States of America, Amerikas förenta stater eller Förenta staterna, är en förbundsrepublik i centrala Nordamerika. Landet sträcker sig från Atlanten i öster till Stilla havet i väster, gränsar mot Kanada i norr och Mexiko i söder, och har en maritim gräns mot Ryssland i nordväst. Dessutom innehar man en samling territorier och besittningar runt hela världen. Landet är indelat i 50 olika delstater, som har ett visst lokalt självstyre enligt det federala systemet. En av dessa stater, Hawaii, är en ögrupp i Stilla havet, och hör således till Oceanien. Resterande 49 stater kallas kontinentala USA (continental US) och är belägna i Nordamerika. Mellan Kanada och Mexiko ligger "the lower 48", och den återstående amerikanska delstaten i Nordamerika, som heter Alaska, ligger i nordvästra Nordamerika och gränsar till Kanada. Staten grundades den 4 juli 1776 när 13 brittiska kolonier utropade sin självständighet. Året före hade stridigheter utbrutit mellan brittiska kolonialtrupper och självständighetsivrare i vad som kallas det amerikanska frihetskriget. I dagsläget är USA världens enda supermakt och står i en klass för sig själv vad det gäller ekonomiskt, politiskt, militärt och kulturellt inflytande. Till exempel kan det nämnas att landets militärbudget är större än de tio närmast största militärmakterna tillsammans (2003) och att dess BNP utgör 20% av världens totala BNP (2005).

Historia

Huvudartikel: USA:s historia Se även Nordamerikas historia. Den 19 april 1775 letade brittiska trupper efter en vapengömma och en lokal ledare i trakten av Boston, när de plötsligt hamnade i konflikt med en stor lokal milis. Britterna retirerade tillbaka till Boston och utsattes på vägen för flera krypskyttar. Denna konfrontation, som kom efter flera års eskalerande meningskiljaktigheter mellan det amerikanska kolonialstyret och det brittiska parlamentet, innebar början på den amerikanska revolutionen. Efter ett års krig utropade de 13 brittiska kolonierna sig självständiga och efter att man ingått en allians med Frankrike blev situationen ohållbar för britterna och ett fredsfördrag kunde slutas 1783. I fredsfördraget erkände Storbritannien sina gamla nordamerikanska koloniers självständighet. 1789 trädde den amerikanska konstitutionen i kraft och George Washington tillträdde som USA:s förste president. Landet slets i sin början mellan att hålla sig neutralt, stödja fransmännen som hade hjälpt dem till självständighet, eller stödja britterna som de trots allt delade språk och kultur med. 1812 hamnade dock USA i ett nytt krig med Storbritannien, orsakat av att den brittiska flottan hade inlett en blockad av franska hamnar, vilket störde den amerikanska handeln med Europa. Under 1800-talet skedde en mängd saker av stor betydelse; landet expanderade kraftigt västerut, flera krig utkämpades mot landets urinvånare (se indiankrigen), miljontals fattiga europeér emigrerade till USA, miljontals afrikanska slavar importerades till jordbruket i södern, och det amerikanska inbördeskriget bröt ut efter mitten av århundradet. Expansionen bestod av både krigföring och regelrätta köp av landområden från kolonialmakterna Storbritannien, Frankrike, Spanien och Ryssland. Texas som varit en självständig Republiken Texas från 1836 då man bröt sig fri från Mexico.Texas går med i USA 1845. 1846 - 1848 utkämpades ett krig mot Mexiko det så kallade Mexikanska kriget, vilket ledde till att Kalifornien, Nevada och Utah samt bitar av Arizona, Colorado, Wyoming och New Mexico erövrades. I väster köptes och erövrades indianernas marker, främst kring 1870-talet, vilka under denna tid sakta men säkert marginaliserades och i vissa fall utrotades, och vid århundradets slut var de överlevande stammarna infösta i reservat belägna på platser som inte ansågs ha något ekonomiskt värde. Samtidigt vällde europeiska immigranter in i landet. Mestadels var det fattiga från europeisk landsbygd och stad, vilka inte kunde livnära sig på de allt trängre markerna i sina hemländer. Många var även religiöst fritänkande som blev trakasserade i sina hemländer och andra var kriminella som emigrerade för att fly undan rättvisan. De största grupperna kom från Tyskland, Irland och Storbritannien. De blev väl omhändertagna i USA, som var i behov av jordbrukare för att odla upp de nyerövrade områdena, och arbetskraft i den snabbt växande industrin. Under 1800-talets första hälft blomstrade den amerikanska södern. I sydstaterna odlades bomull på jättelika plantager och man använde slavar som arbetskraft. Slavarna bestod av afrikaner som togs till fånga i sina hemländer och användes som billig arbetskraft för det slitsamma arbetet på bomullsfälten. Miljoner afrikaner kom till USA på det viset och idag utgör deras ättlingar c:a 12% av den totala amerikanska befolkningen. I nordstaterna växte däremot starka industrier fram. Sydstaternas odlingsekonomi och nordstaternas industri ledde till en klyfta som kulminerade i det amerikanska inbördeskriget 1861-1865. En viktig fråga i kriget var slaveriets vara eller icke vara, nordstaterna ville på sikt avskaffa det då det ej var lämpligt för industriarbete och därför att den etiska opinionen mot slaveriet växte, medan sydstaterna ville bevara det. Motsättningen ledde till att sydstaterna försökte bryta sig ur federationen, men blev besegrade av nordstaterna i det blodiga krig som krävde runt 650 000 liv. I slutet av 1800-talet hade USA blivit en av de ledande industrinationerna, mycket tack vare sin stora yta och sina ofantliga naturtillgångar. Under denna tid slog landets utrikespolitik in på ett imperiebyggande spår, vilket bland annat ledde till krig med Spanien 1898. USA valde dock till en början att stå utanför första världskriget, men gick med i kriget när en tysk ubåt sänkte en brittisk båt med amerikanska passagerare 1915 (Lusitania). Det amerikanska folket var efter kriget besviket över dess utgång, och opinionen krävde att politiken hädanefter skulle tvingas in på en mer isolationistisk linje. Den isolationistiska linjen ledde till att USA valde att stå utanför även andra världskriget. Man gick inte in i kriget förrän Japan 1941, utan att förklara krig, attackerade flottbasen Pearl Harbor på Hawaii. Efter andra världskriget drogs USA in i en långdragen konflikt med Sovjetunionen, kallad det kalla kriget. Konflikten ledde aldrig till öppet krig utan utkämpades främst på en industriell nivå där USA:s överlägsna industrikapacitet till sist knäckte Sovjetunionen i den rustningskamp som fördes. Kampen fördes dock även indirekt genom att de två nationerna gav stöd till konflikter inom och mellan andra länder. Sedan Sovjets fall är USA världens enda supermakt, vilket lett till att landet på ett mer aktivt sätt kunna påverka omvärlden. Bland annat genom att 2003 invadera Irak och avsätta dess diktator Saddam Hussein.

Styrelseskick och politik

Huvudartikel: USA:s politik

Federalism

USA är en federation (union) med ett republikanskt statsskick. Det innebär att de 50 delstaterna har ett visst självbestämmande, som generellt sett sträcker sig till angelägenheter som går att isolera inom delstatens gränser, och innefattar rättigheten att stifta lagar i de inre angelägenheterna så länge som lagarna inte bryter mot den federala konstitutionen.

Maktdelning på federal nivå

På den statliga nivån finns presidenten och dennes regering (ofta används ordet administration istället för regering - begränsat enbart till de personer som sitter i regeringen används uttrycket kabinett liksom i Storbritannien), kongressen (senaten och representanthuset) och högsta domstolen som grenar av den federala makten.

Rättsväsen

högsta domstolen USA:s konstitution (grundlag) stadgar makten hos politikerna, de lagstiftande och rättsväsendet. Grundlagen ger även folket rätt till yttrandefrihet, rätt att inneha vapen, religonsfrihet, rätt till rättegång med jury samt skydd mot grymma och ovanliga straff. De tre stora instutitionerna; kongressen, presidenten och Högsta domstolen förvalar och ser till att lagarna efterföljs. De övervakar också varandra för att förhindra brott inom regeringen och stärka demokratin. Kongressen, som består av Representanthuset och Senaten, är den lagstiftande instutitionen. Representantshuset består av 435 folkvalda medlemar kallade kongressmän/kvinnor. Befolkningsstorlek avgör hur många representanter varje delstat får. Senaten består av 100st senatorer. Varje delstat har två senatorer som väljs i perioder på sex år. De federala domstolarna i USA används endast när det är federala eller konstitutionella frågor. Landets högsta domstol består av 9st av presidenten utnämnda domare.

Militär

domare Av USA:s fem försvarsgrenar lyder fyra av dem under försvarsdepartementet. Dessa är armén, marinkåren, flottan samt flygvapnet. Kustbevakningen lyder under inrikessäkerhetsdepartementet. USA har världens i särklass största försvarsbudget (närmare 400 miljarder dollar), vilket utgör ca 50 % av världens totala försvarsutgifter. De har 1,4 miljoner aktiva trupper, vilket endast slås av Kinas 2,5 miljoner. USA:s är det enda land i världen som är kapabelt att utkämpa ett större krig utanför sina egna gränser. USA är också det land som har störst kärnvapenarsenal och det enda land som använt sina kärnvapen se Atombomberna över Hiroshima och Nagasaki. Presidenten är landets överbefälhavare.

Ekonomi

: Huvudartikel: USA:s ekonomi En kapitalistisk modell ligger till grund för det ekonomiska systemet i USA, där de arketypiska dragen historiskt varit en stadig tillväxt, låg arbetslöshet, låg inflation, en stor tjänstesektor, ett stort handelsunderskott, en stark dollar och en snabb teknisk utveckling. Den amerikanska ekonomin utgör navet för hela världsekonomin. Flera länder har sina valutor kopplade till dollarn (eller använder till och med den som sin egen valuta), de flesta råvaror handlas med dollar på den internationella marknaden, och börserna i USA ses globalt som en indikator på världsekonomins tillstånd.

Naturresurser

Det finns stora tillgångar av naturresurser i landet, bland annat guld, olja, kol och uran. Oljeproduktionen har dock sedan länge varit på nedgång, då produktionen hade sin topp på 1970-talet, (det vill säga hälften av den tillgängliga oljan var utvunnen) och landets ekonomi blir allt mer beroende av importerad olja. De stora stäpperna i centrala delar av landet är hem för gigantiska jordbruk, vilket gör USA till världens största producent av t.ex. majs, vete, socker och tobak.

Indutri

Även om USA:s tillverkningsindustri stadigt minskar finns det fortfarande stora producenter av bilar, flygplan och elektronik där. Den största sektorn i landets näringsliv är dock tjänstesektorn, som utgör runt 75% av arbetskraften.

Utrikeshandel

Landets största handelspartner är dess nordliga granne, Kanada. Andra viktiga handelspartners är Mexiko (se NAFTA) , EU, industrialiserade länder i Sydostasien (Japan, Kina och Sydkorea). USA har dock ett betydande underskott i handelsbalansen, vilket 2003 fortsatte att öka till 43,1 miljarder dollar trots den kraftiga försvagningen av dollarn som då skedde. En viktig faktor till det växande handelsunderksottet är det allt större behovet av importerad olja. Utöver det stora handelsunderskottet har den amerikanska ekonomin i nuläget problem med ett stort underskott i statsfinanserna. Landet hade i början av 2004 en statsskuld på 7 112 miljarder dollar, vilket ger en skuld på runt 24 000 dollar per invånare. Vilket kan jämföras med Sveriges som vid samma period utgjorde runt 17 000 dollar per person. Läget ser inte heller ut att förbättras under 2004 då ett rekordstort underskott i budgeten väntas. Men landet har år efter år lyckats jämna ut detta enorma underskott med hjälp av stora investeringar som görs i landet bland annat från Europa och Japan.

Geografi

Huvudartikel: USA:s geografi Utöver de 50 delstaterna lyder även följande områden direkt under den federala regeringen: Amerikanska Jungfruöarna, Amerikanska Samoa, District of Columbia, Guam och Puerto Rico. Då USA är världens 3:e största nation till ytan har den också ett starkt varierande landskap; från tempererade skogsmiljöer vid östkusten, mangroveskog i Florida, vida stäpper i de centrala delarna, det sumpiga Mississippideltat i söder till Klippiga bergens ökenlandskap i väster. Till detta kan även läggas de arktiska regionerna i Alaska och de vulkaniska öarna i Hawaii. Landet har alltså genom sin storlek ett ytterst skiftande landskap. Klimatet skiftar även det kraftigt, från fuktigt subtropiskt klimat i Florida till Alaskas isbitna tundra. De stora inre delarna av landet har har ett kontinentalt klimat med varma somrar och kalla vintrar. Vissa kustdelar av USA har även ett medelhavsklimat, isynnerhet Kalifornien.

Demografi

: Huvudartikel: USA:s befolkning USA:s befolkning En majoritet av de 290 miljoner invånarna är ättlingar till immigranter från Europa, varav det stora flertalet härstammar från Tyskland, England, Skottland, Irland och Italien. Många immigranter kom även från de nordiska och slaviska länderna. De invånare med franskt och spanskt ursprung immigrerade oftast från Franska Kanada respektive Mexiko och Syd-/Mellanamerika. Den latinamerikanska befolkningsgruppen som är den största minoritetsgruppen i landet och utgjorde 13,4% av befolkningen 2002 (38,6 miljoner människor) är också den snabbast växande gruppen, därför har det spanska språket också ökat i betydelse. År 2000 utgjordes runt 12% av befolkningen av afroamerikaner vilka nästan uteslutande härstammar från de afrikanska slavar som fördes till Amerika under 1700- och 1800-talet. Den tredje i storlek betydande befolkningsgruppen är de av asiatiskt ursprung, vilka utgör 3,6% av befolkningen och främst är koncentrerade till de västra delarna av landet. Ursprungsbefolkningen som levde i området innan den europeiska kolonisationen för idag en tynande tillvaro och utgör under 1% av befolkningen. USA:s fördelning över religionssamfund var 2001 följande; protestanter 52%, katoliker 24,5%, obundna 13,2%, judar 1,3% och övriga 0,5-0,3% (vilket bland annat innefattar muslimer, buddhister, ateister och hinduer). Anmärkningsvärt är att antalet människor som ser sig som kristna faller snabbt, från 86,2% 1990 till 76,5% 2001, många av dessa har istället gått över till nyandliga filosofier som inte kan anses vara religoner på samma sätt som till exempel kristendomen (dessa ingår i benämningen obundna i fördelningsstatistiken ovan). Landets sociala struktur är starkt splittrad med en stor del av landets tillgångar kontrollerade av en liten del av befolkningen och en växande fattig underklass. I relation till andra länder ligger dock den generella levnadsstandarden långt över världssnittet. 51% av hushållen hade år 2000 tillgång till en dator och 41% hade tillgång till Internet. Vidare ägde år 2002 67,9% av befolkningen sitt eget hem. USA har inget officiellt språk, vilket beror på att engelska har varit totalt dominerande, varför det ansetts att man ej behöver ett officiellt språk. I takt med att antalet spansktalande invandrare från Latinamerika, hispanics, ökade under andra hälften av 1900-talet, och dessa i motsats till tidigare invandrargrupper har valt att inte övergå till att prata engelska, så har kraven på att engelska skall införas som officiellt språk i USA ökat. Se även Svensk-Amerika.

Kultur

Den amerikanska kulturen har en stark påverkan på resten av världen, i synnerhet västvärlden. Musik , filmer och TV-serier exporteras i stor skala. Till exempel gick 62,5% av alla svenska biobesök till en amerikansk film år 2001, trots att de bara utgjorde 35,3% av alla filmer som gick upp på svenska biografer. Denna kulturella påverkan är dock relativt ny och kan spåras tillbaka till första hälften av 1900-talet, vid Hollywoods och ungdomskulturens framväxt. Innan dess sågs USA, i förhållande till Europa och Asien, som ett kulturellt efterblivet jordbruksland utan någon rik historisk grund. Den amerikanska livsstilen med snabbmat och högt beroende av motorfordon är också ett kulturellt drag som påverkat omvärlden.

Film

Huvudartikel: Amerikansk film Sedan 1920-talet har USA dominerat globala filmindustrin med ett brett utbud av filmer som varit både konstnärliga och tekniskt banbrytande. Detta har bidragit till att det i den amerikanska kulturen finns en ingrodd filmentusiasm som man inte kan hitta någon annanstans än kanske den andra stora filmnationen det vill säga Indien (se indisk film).

Television

Huvudartikel: Television i USA Televisionen är en viktig del av vardagen i USA. 99 procent av alla amerikanska hushåll har minst en tv-apparat och majoriteten av dem har fler än en. Den amerikanska televisionen domineras och präglas helt av kommersiella bolag och det har aldrig funnits en statligt styrd public service-kanal. De större amerikanska tv-kanalerna (och radiostationerna) är uppbyggda av så kallade "nätverk" (network), alltså ett övergripande företag som producerar program som sedan visas av regionala stationer med oberoende ägare. Den amerikanska tv-marknaden dominerades länge av National Broadcasting Company, American Broadcasting Company och Columbia Broadcasting System, men har från 1980-talet fått konkurrens från andra nätverk såsom Fox Broadcasting Company samt kabel-tv-kanaler.

Utbildning

USA har idag ett omfattande system för högre utbildning, med över 1 500 universitet och högskolor. Många av dessa anses vara de mest prestigefyllda inom sitt specialområde. Exempelvis, Harvard University med bland annat Law, Medical och Business School, Massachusetts Institute of Technology, Princeton University, Cornell University, Berkeley - University of California samt Stanford University.

Transportväsen

Se även

- USA:s president
- Lista över USA:s presidenter
- USA:s delstater
- Registreringsskyltar i USA
- USA-portalen

Externa länkar

- [http://www.census.gov Census Bureau]
- [http://www.cdc.gov Centers for Disease Control and Prevention]
- [http://www.cia.gov Central Intelligence Agency]
- [http://www.congress.org Congress]
- [http://www.dia.mil Defense Intelligence Agency]
- [http://www.dod.gov Department of Defense]
- [http://www.ed.gov Department of Education]
- [http://www.dhs.gov Department of Homeland Security]
- [http://www.dol.gov Department of Labor]
- [http://www.state.gov Department of State]
- [http://www.dot.gov Department of Transportation]
- [http://www.epa.gov Environmental Protection Agency]
- [http://www.faa.gov Federal Aviation Administration]
- [http://www.fbi.gov Federal Bureau of Investigation]
- [http://www.firstgov.gov FirstGov (Portal för USA:s myndigheter och dess tjänster)]
- [http://www.fda.gov Food and Drug Administration]
- [http://www.house.gov House of Representatives]
- [http://www.irs.gov Internal Revenue Service]
- [http://www.nsa.gov National Security Agency]
- [http://www.osha.gov Occupational Safety & Health Administration]
- [http://www.uspto.gov Patent and Trademark Office]
- [http://www.secretservice.gov Secret Service]
- [http://www.senate.gov Senate]
- [http://www.ssa.gov Social Security Administration]
- [http://www.supremecourtus.gov Supreme Court of the US]
- [http://www.uscourts.gov The Federal Judiciary]
- [http://www.army.mil US Army]
- [http://www.whitehouse.gov White House]

Kategori:Nordamerikas länder Kategori:Akronymer Kategori:USA ja:アメリカ合衆国 ko:미국 ms:Amerika Syarikat simple:United States th:สหรัฐอเมริกา zh-min-nan:Bí-kok

Wikipedia:USA-portalen

Amerikas förenta stater, USA, eng. United States of America, är en federal republik i Nordamerika. USA:s politik - USA:s geografi - USA:s musik - USA:s militär - USA:s näringsliv

Lästips

Kalifornien är USA:s folkrikaste delstat, och har ungefär lika stor yta som Sverige.

Att skriva

:Kategori:Amerikanska geografistubbar

Önskelista

Aktuellt

Nordamerika

Nordamerika är en världsdel som omfattar den norra delen av dubbelkontinenten Amerika.

Mexiko

Mexiko är en federal republik i södra Nordamerika. Landet gränsar till Belize, Guatemala och USA och har kust mot både Atlanten och Stilla havet. Majs, en av världens viktigaste grödor, anses ha sitt ursprung i Mexiko.

Historia

När Mexiko tidigt på 1500-talet blev en spansk koloni fanns här högstående indianska civilisationer, såsom maya och aztekerna. 1810 deklarerade landet sin självständighet, vilket orsakade ett krig mot Spanien som slutade med att Mexiko blev självständigt 1821. Republiken Texas bryter 1836 sig ut från Mexiko. Mexikanska kriget 1846-1848 var en konflikt mellan USA och Mexiko där Mexiko förlorade mycket landområden. 1910 utbröt den mexikanska revolutionen. Revolutionära styrkor besegrade den federala armén, men på grund av konflikter inom rörelsen pågick inbördesstrider i mer än 20 år. Därefter kontrollerade det revolutionära partiet PRI Mexiko till slutet av 1990-talet, då Vicente Fox från högerpartiet PAN blev president

Geografi

PAN
- Lägsta punkt: Laguna Salada, -10 meter över havet
- Naturtillgångar: petroleum, silver, koppar, guld, bly, zink, naturgas, timmer

Klimat och miljö

Klimatet varierar från tropiskt till ökenklimat. Längs atlantkusten förekommer orkaner. I landets södra och mellersta delar finns aktiva vulkaner och jordbävningar är inte ovanliga. Några av Mexikos miljöproblem är undermålig hantering av farligt avfall, vattenföroreningar, luftföroreningar samt att avskogning leder till jorderosion och ökenutbredning. Den mexikanska regeringen bedömer att skogens försvinnande samt avsaknaden av rent vatten är nationella säkerhetsproblem.

Administrativ indelning

Mexiko är indelat i ett federalt distrikt, Distrito Federal, och 31 delstater: Aguascalientes, Baja California, Baja California Sur, Campeche, Chiapas, Chihuahua, Coahuila de Zaragoza, Colima, Durango, Guanajuato, Guerrero, Hidalgo, Jalisco, Mexiko, Michoacan de Ocampo, Morelos, Nayarit, Nuevo Leon, Oaxaca, Puebla, Queretaro de Arteaga, Quintana Roo, San Luis Potosi, Sinaloa, Sonora, Tabasco, Tamaulipas, Tlaxcala, Veracruz-Llave, Yucatán och Zacatecas.

Ekonomi

Mexiko har en marknadsekonomi med en blandning av modern och gammal industri och jordbruk. Den privata sektorn blir allt större eftersom regeringen på senare tid konkurrensutsatt bland annat hamnar, järnvägar, telekommunikation, elproduktion och flygplatser. Mer än 90% av landets handel med utlandet lyder under olika frihandelsavtal. Inkomstskillnaderna i landet är fortfarande mycket stora och närmare 40% av landets hushåll lever under fattigdomsgränsen. Omkring 78% av elektriciteten produceras av fossila bränslen, 14% av vattenkraft, 4% av kärnkraft och resterande på annat sätt. Därutöver importeras el. Haciendasystemet som var förut kan vara grunden till Mexicos dåliga ekonomi.
- Mest kända byggnader: Chichen Itza, Koba och Tulum

Demografi

- Befolkningens medelålder: 23,8 år (2002)
- Befolkningens medellivslängd: 72,3 år (2003)
- Religiös tillhörighet: katoliker 89%, protestanter 6%, annan 5%
- Språk: spanska, olika regionala inhemska språk bland annat maya och nahuatl

Se även

- Zapatisterna Kategori:Mexiko Kategori:Nordamerikas länder ja:メキシコ ko:멕시코 ms:Mexico simple:Mexico th:ประเทศเม็กซิโก zh-min-nan:México

Ryssland

Ryssland (Россия), egentligen Ryska federationen (Российская Федерация), är en federal republik som sträcker sig från Stilla Havet i öster till Finland, Estland, Lettland, Litauen, Vitryssland och Ukraina i väster, Georgien och Azerbajdzjan i sydväst. I nord-sydlig riktning gränsar det till Norra ishavet och Kina, Nordkorea, Mongoliet och Kazakstan. Ryssland är världens till ytan största land och täcker delar av både Europa och Asien. Gränsen mellan världsdelarna går över Uralbergen. Ryssland har cirka 145 miljoner invånare. I huvudstaden Moskva bor cirka 9 miljoner människor.

Historia

Huvudartikel: Rysslands historia De första slaviska statsbildningarna inom Rysslands territorium skedde i Kievområdet. Under senare medeltiden växte ett imperium med center i Moskvas omnejd fram, vilket under 1500-talet sakta växte österut in i Asien. Under tsarstyret växte Ryssland även västerut, bland annat efter flera krig mot Sverige, till att bli en av Europas stormakter. Under 1900-talets början dalade landets makt och ett missnöje började sprida sig bland folket. Detta i kombination med det militära nederlaget under första världskriget banade vägen för den ryska revolutionen 1917. Revolutionen, under ledning av den bolsjevikiska ledaren Vladimir Lenin, där kommunistiska röda armén stred mot tsarens vita armé, skapade det kommunistiska Sovjetunionen. Lenin följdes av Josef Stalin som ledare för landet, vilken förde en allt mer förtryckande politik, vilken krävde åtskilliga miljoner offer i avrättningar och arbetsläger. Stalin industrialiserade dock även effektivt Sovjetunionen. Under andra världskriget fördes ett barbariskt utplåningskrig mellan Tyskland och Sovjetunionen, sedan Hitler beordrat en invasion 1941. I slutändan knäckte dock den Sovjetiska industin och dess stora befolkning Tyskland då den enorma fronten i öster slukade mer resurser än vad det nazityska riket kunde producera. Sovjetunionen fick dock betala dyrt för sin seger med 8 668 000 döda soldater, 16 900 000 döda civila och ett sönderbombat och plundrat land. Andra världskriget följdes snabbt av en konflikt med främst USA, vilken kom att kallas det kalla kriget. Konflikten ledde aldrig till öppet krig utan utkämpades främst på en industriell nivå. Sovjetunionen hade en del framgångar i början då man till exempel chockade världen genom att skicka upp den första satelliten och senare den första människan i omloppsbana runt jorden, men USA:s industrikapacitet visade sig under de senare åren av kriget vara överlägsen. Kampen fördes även indirekt genom att de två nationerna gav stöd till konflikter inom och mellan andra länder. Under senare delen av 1980-talet började ledaren för det kommunistiska partiet Michail Gorbatjov att reformera landets ekonomi, och tog små steg mot att skapa en demokrati med en västeuropeisk stat som mall . Slagorden för hans kampanj blev glasnost (ryska för öppenhet) och perestroika (ryska för återuppbyggnad). Försöken skapade dock katastrofala socio-ekonomiska förhållanden i östeuropa, vilket kullminerade med Sovjetunionens kollaps efter en misslyckad militärkupp 1991. Ryssland förklarade sig vara en självständig stat 24 augusti 1991 och Sovjetunionen upplöstes officiellt 26 december samma år. Ryssland har sedan kommunismens kollaps, som den största Sovjetdelstaten, försökt ta upp Sovjetunionens roll som supermakt, vilket har hindrats av landets svåra ekonomiska problem.

Politik

Två frågor har legat högt på dagordningen under senare tid: Tjetjenien och korruption/fattigdom. De val som har hölls till duman gav en stor majoritet åt president Putins parti "Förenade Ryssland" och dess samarbetspartier. Presidentens makt är mycket stor i Ryssland. Presidenten föreslår premiärminister, vilket förslag antas eller förkastas av duman. Dumans viktigaste uppgift är att godkänna budgeten och stifta lagar. Presidenten kan dock upplösa duman och utlysa nyval.

Styrelseskick

Förbundsrepublik med parlament (federala församlingen) indelat i två kammare (federala rådet och duman). Statschef och president är sedan 31 december 1999 Vladimir Putin. Presidenten väljs vart 4:e år direkt av folket, senast år 2004, och han kan bara sitta i två mandatperioder. Ryssland är ingen parlamentarisk demokrati (regeringen behöver alltså inte ha stöd av parlamentet).

Ekonomi

Ryssland kämpar fortfarande, över ett decennium efter Sovjetunionens sammanbrott 1991, med att skapa en modern marknadsekonomi. På senare år har dock tillväxten tagit fart i landet. Efter upplösningen av Sovjetunionen krympte ekonomin i fem år, då de statliga företagen raskt privatiserades och visade sig vara allt för ineffektiva för att kunna konkurrera på en marknadsekonomisk arena. Landet började återhämta sig 1997, men när den asiatiska finansiella krisen fick sin kulmen i augusti det året tvingades regeringen devalvera rubeln, vilket ledde till en kraftig försämring av levnadsstandarden för den mesta befolkningen. Devalveringen hjälpte dock igång Rysslands ekonomi, och mellan 1999 och 2002 hade landet en ekonomisk tillväxt på 6 % årligen, skapad främst av oljeinkomster. Den ekonomiska återhämtningen i kombination med Vladimir Putins starka styre av landet har höjt investerarnas förtroende för Ryssland. Ryssland förblir dock oerhört beroende av råvaruexporten, som utgör över 80% av landets export. Viktiga råvaror är olja, naturgas, metaller och timmer. Beroendet av råvaror gör landet oerhört känsligt för ändringar i dollarkursen (eftersom de flesta råvarubörser handlar i dollar) och svängningar i råvarupriserna. Marknaden kontrolleras av ett fåtal oligarker, som genom kontakter i Boris Jeltsins administration skodde sig på privatiseringen av de statliga företagen genom att köpa upp företagen för struntsummor. Det största problemet med den ryska ekonomin är att det finns väldigt få små och medelstora företag. Detta antas bero på att bankerna, som ägs av oligarkerna, är oerhört korrupta. Syftet med bankerna verkar främst vara att understödja oligarkernas övriga företag, och det är därför i princip omöjligt att finansiera uppstarten av ett företag för gemeneman. EU och världsbanken har dock dragit igång projekt för att försöka bygga upp ett mer oberoende banksystem. Putin har också tagit krafttag mot ogliarkerna, bland annat arresterades Rysslands rikaste man Michail Chodorkovskij 2003, anklagad för att just tillförskansat sig företag vid Jeltsins privatisering på oegentliga sätt. Detta har dock också fått analytiker att tvivla på den ryska ekonomins stabilitet, då de flesta av dagens företagsledare i Ryssland antagligen gjort sig skyldiga till brott vid övergången mellan planekonomi och marknadsekonomi.

Geografi

Ryssland, som är världens största land, sträcker sig över så gott som hela den norra delen av den Euroasiska superkontinenten. Även om stora delar av världens områden med arktiskt och subarktiskt klimat finns i Ryssland finns det också stora områden med andra klimat. Landet består till stora delar av vidsträckta stäpper i söder och djupa barrskogar i norr (Sibirien). Från landets västligaste del till dess östligaste är det 6600 km, och vid en resan mellan dessa punkter passerar man 11 tidszoner. Rysslands kustlinje till världshaven är 37 000 km lång, från Stilla Havet i sydöst till Ishavet i nordväst. Det finns flera bergskedjor i landet, särskilt i landets södra gränsregioner. Exempel är Kaukasus (där berget Elbrus, Europas högsta topp, med sina 5 633 meter reser sig), Uralbergen och Altai. Uralbergen, som löper i nord-sydlig riktning, tillsammans med Kaukasus, som löper i väst-östlig riktning, utgör gränsen mellan Europa och Asien.

Demografi

Ryssland är ett förhållandevis glesbefolkat land på grund av sin enorma storlek; befolkningen är dock tätare i de västra europeiska delarna, runt Uralbergen och i de sydöstra delarna vid Stilla Havet. Landet är hem för många etniska grupper, majoriteten räknas dock som ryssar. 81,5% är ryssar, 3,8% tatarer, 3% ukrainare, 0,8% vitryssar, 0,7% moldaver, och återstående grupper 9,8% (tjetjener, kossacker, inuiter, tyskar, judar, koreaner och många fler). Ryska är landets enda officiella språk, men flera delrepubliker har gjort sitt eget språk till officiellt språk i delrepubliken. Det kyrilliska alfabetet är det enda tillåtna i landet, så de delrepubliker som använder ett andra officiellt språk måste skriva detta med kyrilliska tecken. Den rysk-ortodoxa kyrkan är landets dominerande kyrka; andra konfessioner är bland annat islam, protestantism, katolicism, buddhism och judendom.

Kultur

Ryssland har ett mycket rikt kulturarv med berömd konst, musik, arkitektur och litteratur. Den ortodoxa kyrkan, som bidrog till att sprida den bysantinska kulturen till de slaviska folken, förknippas med sina kyrkor och ikoner ofta med Ryssland. Bland ryska författare märks Lev Tolstoj, Fjodor Dostojevskij, Alexander Pusjkin, Nikolaj Gogol, Ivan Turgenev, Anton Tjechov, Michail Lermontov, Maxim Gorkij, Ivan Bunin, Vladimir Nabokov, Michail Bulgakov, Michail Sjolochov, Boris Pasternak och Alexander Solsjenitsyn. Några kända ryska kompositörer är Peter Tjajkovskij, Igor Stravinskij, Sergej Prokofjev och Nikolaj Mjaskovskij. Se även artikeln om rysk konst.

Administrativ indelning

Huvudartikel: Rysslands administrativ indelning

Federala distrikt
- Dalnevostochny
- Privolzhsky
- Severo-Zapadny
- Sibirsky
- Tsentralny
- Uralsky
- Yuzhny Delrepubliker
- Adygeiska republiken
- Altajrepubliken
- Basjkirien
- Burjatien
- Dagestan
- Ingusjien
- Kabardinien-Balkarien
- Kalmuckien
- Karatjajen-Tjerkessien
- Karelska republiken
- Komi
- Marij El
- Mordvinien
- Sacha (Jakutien)
- Nordossetien
- Tatarstan
- Tuva
- Udmurtien
- Chakassien
- Tjetjenien
- Tjuvasjien Territorier - kraj
- Altajskij
- Krasnodarskij
- Krasnojarskij
- Primorskij
- Stavropolskij
- Chabarovskij

Län - oblast
- Amur
- Arkhangelsk
- Astrakhan
- Belgorod
- Brjansk
- Vladimir
- Volgograd
- Vologda
- Voronezj
- Ivanovo
- Irkutsk
- Kaliningrad
- Kaluga
- Kamtjatka
- Kemerovo
- Kirov
- Kostroma
- Kurgan
- Kursk
- Leningrad
- Lipetsk
- Magadan
- Moskva
- Murmansk
- Nizjnij Novgorod
- Novgorod
- Novosibirsk
- Omsk
- Orenburg
- Orjol
- Penza
- Perm
- Pskov

- Rostov
- Rjazan
- Samara
- Saratov
- Sachalin
- Sverdlovsk
- Smolensk
- Tambov
- Tver
- Tomsk
- Tula
- Tjumen
- Uljanovsk
- Tjeljabinsk
- Chita
- Jaroslavl Federala städer
- Moskva
- Sankt Petersburg Autonoma län - Avtonomnaja oblast
- Judiska Autonoma områden - Avtonomnij okrug
- Aginska Burjatien
- Komi-Permjakien
- Korjakien
- Nentsien
- Dolgano-Nentsien (Tajmyrien)
- Ust-Ordynska Burjatien
- Chantien-Mansien
- Tjuktjien
- Evenkien
- Jamalo-Nentsien

Se även

- Lista över Rysslands statsöverhuvuden
- Sovjetunionen
- Kaliningrad
- Rysk konst Kategori:Asiens länder Kategori:Europas länder Kategori:Ryssland als:Russland ja:ロシア ko:러시아 ms:Russia roa-rup:Rusii simple:Russia th:สหพันธรัฐรัสเซีย zh-min-nan:Lō·-se-a

Hawaii

Hawaii (hawaiianska: Hawai‘i) är en ögrupp i centrala Stilla havet och en delstat i USA. Hawaii är USA:s enda östat och även den nyaste, från 21 augusti 1959. Honolulu är delstatshuvudstad och även den största staden. Staten har två officiella språk; hawaiianska och engelska och den består av en 2 450 kilometer lång kedja av öar och atoller. Åtta av öarna är relativt stora: Hawaii, Kahoolawe, Maui, Lauai, Molokai, Oahu, Kauai och Niihau. Hawaii har omkring 1,26 miljoner invånare (2003). Hawaiis yta växer kontinuerligt på grund av vulkanen Kilaueas utbrott, som har pågått en längre tid. Den hawaiianska traditionen gör vulkangudinnan Pele ansvarig för versamheten.

Städer

- Honolulu - cirka 372 000 (2003)
- Hilo - 41 000

Berg

- Mauna Kea - 4 205 meter över havet
- Mauna Loa, vulkan - 4 176 meter över havet

Kända personer födda i Hawaii

- Duke Kahanamoku, simmare med tre OS-guld
- Henry J Kaiser, industrialist
- Lili'uokalani, drottning, Hawaiis sista monark
- Bette Midler, sångerska och skådespelerska
- Nicole Kidman, skådespelerska

Extern länk

- [http://www.state.hi.us Officiell webbplats] Kategori:USA:s delstater Kategori:Hawaii Kategori:Ögrupper ja:ハワイ州 ko:하와이 주 simple:Hawaii th:มลรัฐฮาวาย zh-min-nan:Hawai‘i

Oceanien

Oceanien är en världsdel som består av Australien, östra Nya Guinea och Nya Zeeland samt öar och ögrupper i Stilla havet med undantag för öar längs Asiens och Amerikas kuster. Oceanien delas in i Melanesien, Mikronesien och Polynesien. Oceanien är den minsta världsdelen till ytan. Australiens relation till begreppet Oceanien har inte alltid varit helt klart. Tidigare var det vanligt att man med Oceanien endast syftade på öländerna i Stilla havet, och att man som term för hela området använde "Australien och Oceanien" eller "Australien med Oceanien", men idag brukar allra oftast Australien betraktas som en del av Oceanien.

Länder

- Australien
- Fiji
- Kiribati
- Marshallöarna
- Mikronesiens federerade stater
- Nauru
- Nya Zeeland
- Palau
- Papua Nya Guinea
- Salomonöarna
- Samoa
- Tonga
- Tuvalu
- Vanuatu

Kolonier och områden med begränsat självstyre

- Amerikanska Samoa
- Cocosöarna
- Cooköarna
- Franska Polynesien
- Guam
- Hawaii
- Julön
- Midwayöarna
- Niue
- Nordmarianerna
- Norfolk Island
- Nya Kaledonien
- Pitcairnöarna
- Påskön
- Tokelauöarna
- Wallis- och Futunaöarna

Karta

Wallis- och Futunaöarna

Externa länkar

- [http://www.janeresture.com/ Jane's Oceania Home Page]
- [http://www.pacific-pictures.com/ Pacific Pictures]
- [http://www.southpacific.org/ South Pacific Organizer] Kategori:Oceanien ja:オセアニア ko:오세아니아 ms:Oceania simple:Oceania th:โอเชียเนีย zh-min-nan:Tāi-iûⁿ-chiu

Nordamerika

Nordamerika är en världsdel som omfattar den norra delen av dubbelkontinenten Amerika.

Länder

Områden med begränsat självstyre

- Anguilla
- Bermuda
- Caymanöarna
- Grönland
- Guadalope
- Jungfruöarna
- Martinique
- Montserrat
- Nederländska Antillerna
- Puerto Rico
- Saint-Pierre-et-Miquelon
- Turks och Caicosöarna

Se även

Mexiko

Historia

Geografi

PAN
- Lägsta punkt: Laguna Salada, -10 meter över havet
- Naturtillgångar: petroleum, silver, koppar, guld, bly, zink, naturgas, timmer

Klimat och miljö

Administrativ indelning

Ekonomi

Demografi

Se även

- Zapatisterna Kategori:Mexiko Kategori:Nordamerikas länder ja:メキシコ ko:멕시코 ms:Mexico simple:Mexico th:ประเทศเม็กซิโก zh-min-nan:México

Alaska

Alaska är USA:s till ytan största delstat.

Sammanfattning

I Alaska bor cirka 640 000 invånare på en yta som är nästan 2,5 gånger så stor som Texas, den näst största delstaten. Delstaten ligger i nordvästra nordamerika och gränsar till Kanada men inte till några andra av USA:s delstater. De 48 delstater som ligger söder om Kanada kallar Alaskaborna för "The Lower 48". En sammanfattande benämning på Alaska och "The Lower 48" är kontinentala USA. Huvudstaden i Alaska heter Juneau. Alaska har flera stora naturtillgångar. Bland annat olja, guld och koppar.

Historia

På uppdrag av tsaren Peter den store seglade två fartyg under befäl av Aleksei Tjirikov och den danske upptäcktsresanden Vitus Bering från Kamtjatka via ögruppen Kurilerna österut och upptäckte Alaskas fastland. Området annekterades av Ryssland, som där bedrev handel i cirka 100 år då man till den amerikanska staten sålde området omfattande nära 1,5 miljoner km² för en summa av 7,2 miljoner USD, det vill säga ungefär 5 cent per km². Utrikesministern William Seward, som slöt avtalet med ryssarna fick länge utstå spe för ”Sewards dårskap” och så sent som vid folkräkningen 1880 fanns endast 33 426 invånare varav alla utom 430 var infödda (inuiter eller indianer).

Ekonomi

1898 startade guldrushen, som på kort tid medförde en tillströmning av cirka 30 000 nya invånare. Sedan dess har staten bidragit till den amerikanska ekonomin med produkter för åtskilliga miljarder dollar. 1968 upptäcktes en enorm fyndighet av petroleum och naturgas vid Prudhoe Bay vid den arktiska kusten. För att på ett effektivt sätt kunna tillvarata fyndigheten byggdes till en kostnad av 7,7 miljoner USD den cirka 1 300 km långa ”Trans Alaska pipeline” tvärs över Alaska till hamnstaden Valdez. Andra viktiga industrier i staten är fiskhantering, skog och skogsprodukter samt skinn och turism.

Städer

- Anchorage, Alaska – 271 000 (2003)
- Juneau, Alaska – 31 000 (huvudstad)
- Fairbanks, Alaska – 31 000 Kategori:USA:s delstater Kategori:Alaska ja:アラスカ州 ko:알래스카 주 ms:Alaska simple:Alaska th:มลรัฐอะแลสกา zh-min-nan:Alaska

Kanada

Kanada (engelska: Canada eller Dominion of Canada; franska: Canada eller Le Dominion du Canada) är en stat i Nordamerika. Kanada gränsar till Stilla havet i väster och Atlanten i öster och har landgräns mot USA i väster och söder. I nordöst går havsgränsen till Grönland med endast några mils avstånd mellan landmassorna på det närmaste stället. I öster har Kanada en havsgräns mot den lilla franska ögruppen Saint-Pierre et Miquelon. Norra Kanada sträcker sig ända upp till Nordpolen och utgör en del av Arktis. Kanada är med sina 9,98 miljoner kvadratkilometer världens största land näst efter Ryssland. Trots sin storlek har Kanada bara omkring 32 miljoner invånare, vilket gör landet till ett av världens mest glesbefolkade. Kanada är en federation som består av tio provinser och tre territorier. Genom British North America Act 1867 blev Kanada en parlamentarisk demokrati och har idag drottning Elizabeth II som statsöverhuvud och Michaëlle Jean som generalguvernör. I huvudstaden Ottawa i Ontario finns Kanadas parlament. Kanadas generalguvernör som företräder statsöverhuvudet (monarken), premiärministern och oppositionsledaren har alla ett residens i Ottawa. Kanada bestod ursprungligen av vad som varit franska och brittiska kolonier och kallades en dominion. Landet tillhör de stater som grundade FN, Samväldet och La Francophonie och kallar sig ett tvåspråkigt och månkulturellt land. Majoritetsspråket är engelska. Franska är det dominerande språket i Quebec men talas även i New Brunswick, Nova Scotia och Manitoba. I Nunavut i norr är inuktitut det mest talade språket och har också status som officiellt språk där. Kanada är ett industrialiserat land som har en framträdande roll inom högteknologi. Med sin rikliga tillgång på fossila bränslen, kärnenergi och vattenkraft är Kanada en nettoexportör av energi. Landets diversifierade ekonomi är starkt beroende av naturtillgångarna och handeln med, i första, hand USA, ett grannland man haft en lång och komplicerad relation till.

Geografi

högteknologi Kanada gränsar i söder mot USA längs med 49:e breddgraden, Stora sjöarna och Saint Lawrencedalen. I väst gränsar Kanada mot USA:s 49:e delstat, exklaven Alaska, längs med 141:a longituden och Alexanderarkipelagen och Kustbergen. Atlantprovinserna i öster har sjögränser mot Grönland längs med Davis sund och Labradorhavet samt mot den franska översjöiska besittningen Saint-Pierre-et-Miquelon. Kanada gränsar mot tre hav: Atlanten, Norra ishavet och Stilla havet (varav mottot: A Mari Usque Ad Mare). Sedan 1925 gör Kanada anspråk på Arktis upp till Nordpolen mellan 60° och 141° W - ett anspråk som inte är allmänt erkänt. Den nordligaste bebyggelsen i Kanada - och i världen - är CFS Alert (Canadian Forces Station Alert) vid 82.5° N på Ellesmereön, 834 kilometer från Nordpolen. Den magnetiska nordpolen ligger på kanadensiskt territorium, även om den långsamt förflyttar sig mot Sibirien. Kanada är världens näst största land efter Ryssland - 22 gånger så stort som Sverige. En betydande del av detta territorium ligger dock norr om trädgränsen och vad gäller odlingsbar mark är landet bara det fjärde i världen (efter Ryssland, Kina och USA. Av samma anledning är Kanada med sina 32 miljoner invånare ett av världens mest glesbefolkade länder med bara 3.5 invånare per kvadratkilometer (Kanada är obetydligt större än USA med bara omkring 10% av dess befolkningsmängd). Landets mest tätbefolkade område är Quebec-Windsor-korridoren längs med Saint Lawrencefloden och Ontariosjön i sydöstra Kanada. Större delen av Kanada norr om detta område upptas av Kanadensiska skölden, världens äldsta berg som sträcker sig runt Hudson Bay - från Stora Björnsjön i Northwest Territories väster och bortom Labradorhalvön i öster. Den mineralrika skölden skrapades ren från den mesta jorden under den senaste istiden och dess många veck rymmer 60% av alla världens sjöar och många stora floder. Kanada har världens största färskvattenreserv - bara i Ontario finns över en miljon sjöar. Newfoundland, Nordamerikas östligaste ö (förutom Grönland), ligger utanför Saint Lawrenceviken som är världens största estuarium. Mellan New Brunswick och Nova Scotia ligger Fundybukten med världens högsta tidvatten. Precis norr därom ligger landets minsta provins, Prince Edward Island. Väster om Ontario breder den kanadensiska prärien ut sig mot Klippiga bergen som avskiljer British Columbia från övriga landet. I norr övergår vegetationen från barrskog (tajga) och trädlös terräng (tundra) till det utpräglade polarklimatet bland Kanadas arktiska öar längst i norr - några av dem hör till de största öarna i världen. I norr kan vintertemperaturen sjunka till -50°C men i kustregionerna, i synnerhet British Columbia, är vintrarna betydligt mildare. Sommartid ligger medeltemperaturen på omkring 20°C i de östra och västra kustregionerna och omkring 30°C i de centrala delarna. : Se även: Kanadas nationalparker

Provinser och territorier

: Huvudartikel: Kanadas provinser och territorier Kanada består av tio provinser och tre territorier, där de tidigare åtnjuter en högre grad av autonomi än de senare som återfinns i landets glestbefolkade norra delar. Både provinserna och territorierna har egna enkammarparlament och egna provinsiella flaggor och symboler. I Kanada och på Turks och Caicosöarna, en brittisk koloni i Karibien, eftersträvar man att ögruppen ska upptas i den kanadensiska federationen. ; Provinserna Det kanadensiska välfärdsprogrammet vilar på provinserna och kostnaden för sjukvård, utbildning etc överstiger den federala budgeten - ett unikt förhållande. Den federala regeringen kan utfärda direktiv som provinserna har rätt att reglera bort, något som dock sällan sker i praktiken. En skatteutjämningspolitik kanaliserar federala medel från de rikare provinserna - Ontario och Alberta - till de fattigare. Programmet omfattar omkring 10 miljarder CAD varav 7 miljarder gick till Quebec. I varje provins finns en lagstiftande församling liknande det federala underhuset som leds av en provinsiell premiärminister som väljs på samma vis som sin nationelle motsvarighet. I provinserna representeras den brittiske monarken av en viceguvernör som liksom generalguvernören tillsätts efter rekommendationer från Kanadas premiärminister, även om denne på senare tid i allt högre grad först konsulterat provinsregeringarna. I de flesta provinser finns motsvarigheter till de tre stora nationella partierna, även om de provinsiella partierna inte alltid är formellt knutna till sina nationella moderpartier. I några provinser finns partier med rent regionala program, som Saskatschewan Party. Det politiska klimatet i Quebec skiljer sig från de övriga provinserna: Politiskt domineras politiken i Quebec av polariseringen mellan separtisterna, Parti Québécois, och federalisterna, Parti Libéral du Québec. ; Territorierna Territoriernas politiska rättigheter finns inte inskrivna i författningen och dessa är därför mindre omfattande än provinsernas. Territorierna bildades på initiativ av den federala regeringen och istället för en viceguvernör som lyder direkt under den brittiske monarken, tillsätter regeringen i Ottawa en kommissionär som sin lokale representant. Med undantag för Yukon, som har ett system liknande det i provinserna, representerar ledamöterna i territoriernas enkammarparlamentet inte politiska partier utan tillsätts genom konsensus. Premiärministern väljs av parlamentsledamöterna.

Demografi

Enligt folkräkningen 2001 hade Kanada 30 007 094 invånare och i oktober 2005 uppskattades antalet invånare till 32.3 miljoner - en tillväxt som beror på både naturlig tillväxt och invandring. En tredjedel av landets befolkning bor mindre än 150 km från gränsen mot USA och ungefär lika många bor i städer. I folkräkningen 2001 uppgav 39.42% sin etniska tillhörighet som "kanadensare", varav de flesta tros vara ättlingar till brittiska, irländska och franska invandrare. 20.17% uppgav sig vara engelsk-kanadensiska , 16.75% fransk-kanadensiska, 14.03% skotsk-kanadensiska och 2.90% irländsk-kanadensiska. Omkring en miljon ansåg sig höra till någon annan etnisk grupp: 9.25% tysk-kanadensiska, 4.29% italiensk-kanadensiska, 3.69% kinesisk-kanandensiska, 3.61% ukrainsk-kanadensiska och 3.38% sa sig vara First Nations (indianer). 13.4%, nästan fyra miljoner människor, sas sig tillhöra en icke-europeisk minoritet, urpsrungsbefolkningen oräknad (Visible minority). Enligt folkräkningen 2001 bodde i Kanada 5 448 480 invandrare. Några större städer i Kanada: Montreal, Quebec, Vancouver, British Columbia och Calgary, Alberta. : Se även: Kanadas ursprungsbefolkning, Kanadas städer.

Politik

Kanada har fyra stora partier. Under drygt 20 år innehade center-vänster-partiet Liberal Party of Canada regeringsmakten vilket man har också idag under premiärminstern Paul Martin. Det enda övriga parti som bildat regering är det nu upplösta center-höger-partiet Progressive Conservative Party of Canada och dess konservativa föregångare som dominerade den politiska scenen under 1800-talet. I december 2003 gick det konservativa partiet samman med Canadian Alliance och bildade Conservative Party of Canada. Det största vänster partiet är New Democratic Party. Bloc Québécois arbetar för Quebecs självständighet och har de flesta av provinsens platser i underhuset. Det finns många mindre partier i Kanada utan representation i parlamentet. : Se även: Kanadas politiska partier

Styrelseskick

Kanada är en förbundsstat och konstitutionell monarki. Dess statschef är Storbritanniens regent, för närvarande Elizabeth II, kallad "Drottning av Kanada". Formellt utser den brittiske monarken en generalguvernör, monarkens representant i Kanada, på inrådan av Kanadas statsminister. Generalguvernören utför vardagliga plikter som att ta emot utländska dignitärer, underteckna officiella handlingar, formellt upplösa parlamentet inför val, etc. Generalguvernören är en reträttpost som i allmänhet innehas av en pensionerad kanadensisk politiker eller någon annan framstående kanadensare. Generalguvernären är formellt landets högste militäre befälhavare. Sedan september 2005 är Michaëlle Jean Kanadas generalguvernör. Kanadas författning utgör landets konstitutionella ramverk och består både av en textsamling och oskrivna traditioner och konventioner. (Se Westminster-modellen.) I november 1981 träffades provinsernas premiärministrar för att anta en ny författning. Quebec vägrade dock underteckna avtalet vilket försatte landet i en konstitutionell kris som fortfarande inte fått en formell lösning. Kanadas premiärminister utses formellt av generalguvernören, men posten innehas alltid av den partiledare som kan uppbåda en majoritet u underhuset. Regeringen brukar bestå av partimedlemmar från båda kamrarna, även om majoriteten kommer från underhuset, och regeringsmedlemmarna väljs in i det kanadensiska kronrådet, Privy Council of Canada. Premiärministern kan även utse ledande tjänstemän. Den lagstiftande församlingen består av två kamrar: Det valbara underhuset och senaten som tillsätts. Varje ledmot av underhuset väljs genom enkel majoritet i något valdistrikt (kallade "ridings"). Allmäna val utlyses av generalguvernören på anmodan av prmiärministern och måste hållas åtminstone vart femte år. Medlemmarna i senaten väljs av premiärministern på regional basis och tillsätts formellt av generalguvernören. De sitter upp till 75 års ålder.

Rättsväsende

: Huvudartikel: Kanadas rättsväsende. Rättsväsendet i Kanada har stor betydelse för uttolkning av lagarna och har också makten att upplösa lagar som strider mot författningen. Regeringen tillsätter alla domare på federal nivå och domare till högre instanser på provinsiell och territoriell nivå. Domarna i Supreme Court of Canada, landets högsta juridiska instans, tillsätts direkt av regeringen medan domare i högsta domstolen och appelationsdomstolen, väljs och tillsätts av regeringen efter konsultation med fristående tjänstemän. Domarna på lägre provinsiell och territoriell nivå tillsätts av provinsernas och territoriernas respektive regeringar. En engelsk rättstradition, s.k. Common Law, praktiseras i alla provinser i Kanada utom i Quebec där civilrätt dominerar. Kanadas motsvarighet till brottsbalken är ett federalt ansvarsområde och appliceras enhetligt över hela landet. Upprätthållandet av lagen är däremot ett provinsiellt ansvar även om de flesta provinser delegerat polisiära uppgifter till Kanadas ridande polis ("Royal Canadian Mounted Police", RCMP), en av de få polisiära styrkorna i världen med jurisdiktion på tre olika nivåer: kommunal, provinsiell och federal.

Utrikespolitik

Kanada har av såväl geografiska som historiska skäl ett nära förhållande till USA och länderna är sedan länge varandras största handelspartners. Länderna delar världens längsta oförsvarade gräns och samarbetar i militära övningar. Av historiska skäl har även Kanada en speciel realtion till Storbritannien som fortfarande betraktas som "moderslandet". Under 1900-talet har Kanada förespråkat multilateralism och försökt finna en medlande position i konflikter mellan både stora och små nationer. Under Suezkrisen dämpade Lester B. Pearson exempelvis spänningen genom att lansera idén om FN:s fredsbevarande styrkor, vilket han 1957 mottog Nobels fredspris för. Kanada bidrar idag med större fredsbevarande styrkor än resten av världen tillsammans och man är involverad i mer 40 olika uppdrag och har på något vis deltagit i alla FN:s insatser. Kanada är medlem i FN, Samväldet, La Francophonie, OAS, NATO, OECD, NAFTA, WTO och APEC.

Militär

Kanada har idag omkring 62 000 reguljära trupper och 26 000 reserver. Candian Armed Forces (CF) består av vapengrenarna: Land Force Command (armén), Maritime Command (flottan) och Air Command (flygvapnet). Tillsammans förfogar man över 2 400 pansarvagnar, 34 stridsfartyg och 140 stridsflygplan. 2004-5 omfattade militärbudgeten 14 miljoner dollar men regeringen avsatte samtidigt ytterligare 12 miljoner under en femårsperiod och avsåg utöka trupperna med 8 000 man. Kanada har deltagit i flera av de större krigen under 1900-talet; Bl.a. första och andra världskriget, Koreakriget. Under Vietnamkriget värvade USA många frivilliga i Kanada som under seklets andra hälft ockå aktivt bidragit med trupp till 42 av FN:s fredsbevarande insatser. 2005 assisterade man USA i kriget i Afghanistan och man deltar nu i insatser på Haiti och i Kosovo. Vid alla större katastrofer under de senaste åren har Kanada bidrag med trupper, bland annat genom Disaster Assistance Response Team (DART). Kanadas låga försvarsbudget, restriktiva policy mot kärnvapen, förbud mot landminor och aktiva fredsarbete gör sammantaget att landet ofta betraktas som pacifistiskt.

Ekonomi

Kanada är idag ett högteknologiskt samhälle som liknar USA:s marknadsorienterade ekonomi med sama produktionsmodell och höga levnadsstandard. Under det förra seklet utveckaldes Kanada snabbt sin tillverkningsindustrin, gruvdrift och servivesektor och har förvandlats från en i princip agral ekonomi till en i första hand industrialiserad, urban. Längs med östkusten finns stora gasfyndigheter som tillsammans med en rad andra naturresurser västerut, gör Kanada självförsörjande på energi. Genom frihandelsavtalet m