Schweiz ligger i Centraleuropa och ligger till största delen i Alperna. Schweiz är en av Europas minsta stater med sina 41 285 km2 (något större än Skåne och Småland tillsammans) och är helt omgärdat av andra stater.
Kantoner
Huvudartikel: Schweiz kantoner300px
Schweiz är indelat i 23 kantoner varav 3 är uppdelade i halvkantoner. De äldsta kantonerna är Schwyz, Unterwalden och Uri som tillsammans bildade Schweiziska edsförbundet den 1 augusti1291. Schweiz kantonsindelning har varit densamma sedan 1815 med undantag för kantonen Juras utbrytning ur Bern, 1979.
Schweiz består av tre naturliga regioner: bergskedjorna Alperna och Jurabergen som dominerar söder och öster respektive nordväst samt en skogsregion som skiljer de två bergskedjorna åt.
Schweiz består av 38 % åkermark, 30,4 % skog, 25,5 % impediment och 5,8 % bebyggelse.
Klimat
Det schweiziska klimatet domineras av atlantvindar i väst, medelhavsvindar i söder, kontinentalvindar i öst och mellaneuropeiska lågtryck i norr. Under sommaren ligger medeltemperaturen mellan 18 och 20 grader i dalarna och runt 10 grader på de högre höjderna. Sommartid så brukar gränsen för minusgrader ligga kring 3 000 m.ö.h.. De södra delarna av kantonen Ticino har i det närmaste medelhavsklimat.
Berg
medelhavsklimat
Med sitt läge i Alperna finns det många höga bergstoppar i Schweiz. I kantonen Valais återfinns Schweiz högsta berg, Dufourspitze 4 634 m.ö.h..
Floder
Dom tre längsta floderna i Schweiz heter Aare (295 km), Rhône ( 264 km) och Rhen (375 km)
Sjöar
Med sitt bergiga landskap har Schweiz många långsmala och djupa sjöar.
Alla vuxna medborgare i Schweiz har rätt att delta i kommunfullmäktiges möten och i lokala folkomröstningar i vilka kommunala beslut fattas.
Kantonerna (Glarus och Innerrhoden i Appenzell) har en medborgarförsamling bestående av alla röstberättigade medborgare. Sammanträdena hålls på ett torg i staden en gång om året. Besluten fattas genom handuppräckning.(Direktdemokrati)
Landet har haft flest folkomröstningar i världen.
Styrelseskick
Schweiz är en federation med ett utbrett självstyre i kantonerna. Kantonerna har sina egna författningar, parlament och regeringar. Federationen är en republik med en president och ett tvåkammarparlament, Förbundsförsamlingen (ty. Bundesversammlung, fr. Assemblée fédérale). Förbundsförsamlingens är uppdelad i Ständerrådet (ty. Ständerat, fr. Conseil des États, it. Consiglio degli Stati) och Nationalrådet (ty. Nationalrat, fr. Conseil national, it.Consiglio nazionale). Den verkställande makten utövas av en regering, Förbundsrådet (ty. Bundesrat, fr. Conseil fédéral), som består av sju ministrar som utses av Förbundsförsamlingen.
Den schweiziska konstitutionen
Den nuvarande schweiziska konstitutionen instiftades år 1848 och har sedan dess reviderats två gånger 1874 och 1999.
Federalism
I den schweiziska konstitutionen är kantonernas existens och självständighet hårt reglerad. Varje kanton är namngiven i konstitutionens första artikel. Detta medför att en förändring av konstitutionen är nödvändig för att skapa en ny kanton eller om en kanton vill lämna federationen. För att en ändring av konstitutionen ska komma till stånd krävs en federalfolkomröstning där en majoritet av de röstande är för förändringen samt att det finns en majoritet för förslaget i en majoritet av kantonerna. Om ändringen avser en tillkommande kanton krävs även en majoritet av rösterna i den tilltänkta kantonen. Detta förfarande har inneburit att antalet kantoner har i princip varit oförändrat sedan 1848. Efter 30 års förhandlingar lyckades den franskspråkiga och katolska kantonen Jura att bryta sig ur den tyskspråkiga och protestantiska kantonen Bern.
De schweiziska kantonerna är garanterad en väl tilltagen självständighet. I princip kräver konstitutionen endast att kantonerna skall vara republiker och att de skall respektera jämlikhet och mänskliga rättigheter. Trots detta så skiljer sig inte kantonernas egna konstitutioner, lagar och styrelseskick i från varandra, de största skillnaderna ses i kommunernas självständighet och i vilken utsträckning som man använder sig av folkomröstning i beslutsprocessen.
En viktig del i den schweiziska federalismen är att även de små kantonerna måste få göra sin stämma hörd och detta märks tydligt i den majoritet som krävs för en förändring av konstitutionen. Sedan 1970 har de små kantonerna röstat ner fyra konstitutionsförändringar trots att en majoritet av den schweiziska befolkningen har varit för förslagen har förslagen inte haft majoritet i en majoritet av kantonerna.
Rösträtt
Alla schweiziska medborgare, oavsett kön, som har fyllt 18 år har rösträtt i de federala valen. Den schweiziska kvinnan fick inte rösträtt i federala val förrän 1971, vilket är mycket sent med västerländska mått mätt.
Ständerrådet har 46 ledamöter och varje kanton har två platser. Kantonerna Unterwalden, Basel och Appenzell är uppdelade i halvkantoner där varje halvkanton har en representant i Ständerrådet
Nationalrådet
Nationalrådet har 200 ledamöter som väljs för en mandatperiod om fyra år. Antalet ledamöter i Nationalrådet är proportionerligt mot antalet invånare i kantonen, med undantaget att alla kantoner och halvkantoner skall ha minst en plats i Nationalrådet. Kantonerna Uri och Glarus samt halvkantonerna Obwalden, Nidwalden, Appenzell Ausserrhoden och Appenzell Innerrhoden har en ledamot var. Kantonen Zürich är med sina 34 ledamöter den kanton med störst representation.
Förbundsrådet
Huvudartikel: Förbundsrådet (Schweiz)
Förbundsrådet är Schweiz verkställande organ, regering. Förbundsrådet utses av Förbundsförsamlingen och ministrarnas politiska och geografiska tillhörighet är reglerad. Minst två ministrar skall komma från de fransk- eller italienskspråkiga kantonerna, medan de övriga fem kan komma från alla kantoner. De största partierna i Förbundsförsamlingen är alltid garanterade någon eller några ministerposter enligt en fastställd formel.
President
Ordförande i Förbundsrådet väljs i december varje år av Förbundsförsamlingen, det vill säga Nationalrådet och Ständerrådet gemensamt, och den som innehar det uppdraget är även Schweiz' president. Presidentens huvudsakliga uppgift är att vara ordförande vid Förbundsrådets sammanträden. Presidenten har ingen mer makt än övriga ledamöter i Förbundsrådet, förutom vid lika röstetal när hans röst är avgörande.
Schweiz presidenter och vicepresidenter: Lista över Schweiz presidenter och vicepresidenter
Ekonomi
Schweiz hör till de rikaste länderna i världen. Landet har en god ekonomi och försörjer sig bland annat på turism, choklad, klockor och ost.
Nidwalden gränsar i väster till Obwalden (som även har en exklav som gränsar till Nidwalden i öster), i söder till Bern, i öster till Uri samt i norr till Luzern och Schwyz.
Schweiziska edsförbundet, det försvarsförbund som de schweiziska urkantonernaUri, Unterwalden och Schwyz ingick 1291 och som blev början till den schweiziska statsbildningen
Coldplugging is often taken to mean the opposite of hotplugging. In other words, the inability of a (computer) system to add or remove hardware without powering the system down. Examples of devices that are coldpluggable include PCI (some PCI chipsets have hotplug support, however, but these are very expensive and almost exclusively used in server systems), ISA and IDE devices.
In most computer systems, CPUs and memory are coldpluggable, but it is common for high-end servers and mainframes to feature hotplug capability of these components.
Sometimes, devices that would be hotpluggable may appear to only be coldpluggable because of deficiancies in the system software. For example, PS/2 devices are generally hotpluggable, but Microsoft Windows 95 and related operating systems would commonly have to be rebooted every time a PS/2 mouse was replaced, in order to detect the new mouse. Likewise, S-ATA devices are hotpluggable, but the Linux S-ATA implementation, as of this writing, requires either rebooting or reloading of the corresponding device drivers in order to detect added or removed S-ATA devices.
As mentioned in the article on hot swap, the terms hot plug and cold plug, can be taken to mean two different things, depending on the context. In a more generic contexts, hot plug is the ability to add or remove hardware without powering down the system, while cold plug is the inability to do so. In the context of comparing certain hot pluggable devices, however, hot plug can be taken to mean the ability of the system to autonomously detect the addition or removal of hardware as it occurs, while cold plug can be taken to mean the ability to add or remove devices without powering down or rebooting the system, but the inability of the system to detect these changes, in which case the system operator would have to tell the system software that the change has occurred.
Civic Conservative Party
The Civic Conservative Party (in Slovak: Občianska konzervatívna strana, OKS) is one of the minor parties in Slovakia.
It survives, although it is only supported by a very small fraction of the public.
Issues
The OKS characterizes itself as a party of reforms. According to its platform, it rejects:
- all kinds of social engineering
Is this really necessary? -- Graham ☺ | Talk 03:21, 8 Dec 2004 (UTC)
- Delete. Mediocre verse by a nobody. Even if it were bya somebody it should be in wikisource, not here --AlainV 03:24, 8 Dec 2004 (UTC)
- Delete - stupid, non-encyclopedic. Cdc 04:15, 8 Dec
- China (Five Dynasties and Ten Kingdoms Period) -
- tropical member of the Pheasant family, is the direct ancestor of the domestic chicken. It was first raised in captivity at least 5,000 years ago in southern Asia, and the domesticated form has been taken all around the world as a very productive food source for both meat and eggs, which some breeds hav
Draumur um Nínu
"Draumur um Nínu" ("A Dream About Nína"), also known as just "Nína", is a song by Eyjólfur Kristjánsson. It was Iceland's entry in the Eurovision Song Contest 1991. It was performed by Eyjólfur himself and Stefán Hilmarsson under the name "Stefán & Eyfi". The band was conducted by
