:: wikimiki.org ::
| Uppland |
UpplandDenna artikel handlar om landskapet Uppland. För uppland som handelsområde, se Uppland (bakland).
----
Uppland är ett landskap i Svealand i östra Sverige. Uppland gränsar i söder till Södermanland, i väster till Västmanland, i nordväst till Gästrikland och i öster till Östersjön. Landskapet har 150 000 synliga fornlämningar.
Större orter i Uppland
- Upplands Väsby
- Upplands-Bro
- Bålsta
- Danderyd
- Enköping
- Gustavsberg
- Hallstavik
- Heby
- Knivsta
- Lidingö
- Norrtälje
- Rimbo
- Sigtuna
- Skutskär
- Solna
- Stockholm (delvis)
- Tierp
- Täby
- Uppsala
- Vaxholm
- Åkersberga
- Östhammar
- Öregrund
Sjöar
- Fysingen
- Erken
- Mälaren
- Tämnaren
- Vendelsjön
Åar
- Tämnarån
- Olandsån
- Norrtäljeån
- Fyrisån
- Stockholms ström
Externa länkar
- [http://www.uppland.nu Uppland]
- [http://swedia.ling.umu.se/Svealand/Uppland/index.html Lyssna till några av Upplands dialekter]
- [http://www1.shellkonto.se/gertfors/brukssida/index.html Gerts brukssida]
Kategori:Uppland
Kategori:Sveriges landskap
Uppland (bakland)Uppland, eller bakland, var en sjöstads, eller stapelstads, handelsområde i inlandet.
(För landskapet, se Uppland.)
Svealand
Svealand är en informell region som ligger söder om Norrland och norr om Götaland. Den består av landskapen söder och norr om huvudstaden Stockholm, och sträcker sig sedan inåt landet breddande sig något mot norska gränsen. Svealand består av landskapen Dalarna, Västmanland, Uppland, Värmland, Närke och Södermanland.
Ursprungligen var svealand området för det gamla Sveariket, d.v.s. trakterna omkring Mälaren. Dess äldsta svenska benämning torde ha varit Sväthiud (isl. Svithiod, "sveafolket"). Tidvis har även Gästrikland räknats till Svealand.
Gästrikland
Kategori:Sveriges geografi
Södermanland
Södermanland (i folkmun även Sörmland) är ett landskap i Svealand i östra Sverige. Södermanland gränsar i söder till Östergötland, i väster till Närke, i nordväst till Västmanland, i norr till Uppland och i öster till Östersjön. Södermanland har 96 000 kända fornlämningar. Se även lista över Södermanlands runinskrifter.
Större orter i Södermanland
- Eskilstuna
- Flen
- Gnesta
- Handen
- Huddinge
- Järna (Södertälje kommun)
- Katrineholm
- Mariefred
- Nacka
- Nyköping
- Nynäshamn
- Oxelösund
- Stockholm (Delvis)
- Strängnäs
- Södertälje
- Torshälla (Eskilstuna kommun)
- Trosa
- Tumba
- Tyresö
- Vingåker
Några kända sörmlänningar
- Björn Borg, tennisspelare
- Ivar Lo-Johansson, författare
- Göran Persson, statsminister 1996–
- Bengt Westerberg, folkpartiledare, styrelseproffs
Extern länk
- [http://swedia.ling.umu.se/Svealand/Sodermanland/index.html Lyssna till några av Södermanlands dialekter]
Kategori:Södermanland
Kategori:Sveriges landskap
Västmanland
Västmanland är ett landskap i Svealand i mellersta Sverige. Västmanland gränsar i söder till Södermanland och Närke, i väster till Värmland, i norr till Dalarna och i öster till Uppland. Landskapet har 20 000 kända fornlämningar. Västmanland ingår i Bergslagen.
Större orter i Västmanland
- Arboga
- Fagersta
- Hallstahammar
- Hällefors
- Kopparberg
- Köping
- Lindesberg
- Nora
- Norberg
- Sala
- Surahammar
- Västerås
Städer i Västmanland
- Arboga (1200-talet)
- Fagersta (1944)
- Köping (1474)
- Lindesberg (1643)
- Nora (1643)
- Sala (1624)
- Västerås (runt 990)
Några kända västmanlänningar
- Engelbrekt Engelbrektsson, upprorsledare
- Lars Gustafsson, författare
- Lennart Hellsing, författare
- Dagmar Lange (pseudonym Maria Lang), deckarförfattare
- Lasse-Maja, bedragare
- Thor Modéen, skådespelare, komiker
- Pugh Rogefeldt, sångare, gitarrist, låtskrivare
- Thore Skogman, sångare, låtskrivare
Extern länk
- [http://swedia.ling.umu.se/Svealand/Vastmanland/index.html Lyssna till några av Västmanlands dialekter]
- [http://www.vastmanland.se WestmannaTurism - information om boende, jobb och turism i Västmanland]
Kategori:Västmanland
Kategori:Sveriges landskap
Gästrikland
Gästrikland är ett landskap i sydöstra Norrland i mellersta Sverige. Det gränsar i söder till Uppland, i väster till Dalarna och Västmanland, och i norr till Hälsingland. Landskapet har 1 800 kända fornlämningar. Gästrikland är tidigast omnämnd i historiskt källmaterial 1253 och kallades då Gestrikalandia. Enligt Erikskrönikan flydde Holmger Knutsson efter slaget vid Sparrsätra 1247 till Gästrikland, där han blev tillfångatagen. Landskapet omfattade ursprungligen socknarna Hamrånge, Hedesunda, Hille, Ockelbo, Ovansjö, Torsåker, Valbo, Årsunda och Österfärnebo.
Kommuner
- Gävle
- Hofors
- Ockelbo
- Sandviken
Berg
- Kungsberget
- Lustigknopp
- Rönnåsberget
- Färnebofjärden
- Hedesundafjärdarna
- Ottnaren
- Storsjön
- Viksjön
- Öjaren
Åar
Åar som rinner ut i Dalälven, se där.
- Tönnån/Skärjån
- Gopån/Hamrångeån
- Trödjeån
- Björkeån
- Testeboån
- Gavleån
Extern länk
- [http://swedia.ling.umu.se/Norrland/Gastrikland/index.html Lyssna till några av Gästriklands dialekter]
- [http://mange.dynalias.org/Forntiden/gastrike/index.html Teori om namnets härstamning]
Kategori:Gästrikland
Kategori:Sveriges landskap
Östersjön
Östersjön är ett ca 413 000 kvadratkilometer stort och upp till 459 meter djupt innanhav med bräckt vatten i norra Europa. Det gränsar i väster till Danmark och Sverige, i öster till Finland, Ryssland, Estland, Lettland och Litauen, i söder till Polen och Tyskland.
Utfartsleder är genom Öresund och Stora Bält. Vid Åland avgränsas ett särskild bäcken som kallas Bottenhavet. Vid Umeå finns ännu ett smalt ställe, Norra kvarken, som skiljer Bottenhavet från Bottenviken. Från den egentliga Östersjöns norra del sträcker sig åt öster Finska viken (finska: Suomen lahti) mellan Finland och Estland. Vid stränderna och i skärgårdarna är Östersjön på vintern täckt med is. Bottenviken är ofta helt isbelagd, likaså de inre delarna av Finska viken. Stora Bälten och Öresund var tidigare ofta sammanfrusen med driftis och packis. 1658 tågade Karl X Gustav med en svensk armé över Bälten.
Stora öar: Gotland, Öland, Bornholm, Dagö, Ösel, Åland, Rügen
Geologisk utvecklingshistoria
När inlandsisen drog sig tillbaka, för ungefär 12 000 år sen, var Östersjön ett hav med delvis helt andra konturer än idag. Genom landets höjning avspärrades småningom dess portar, och Östersjön blev en sötvattensjö. Först därefter öppnades genom landsänkning i sydväst de nuvarande avloppen som blev i början både bredare och djupare än idag, varigenom Atlantens saltvatten fick bättre tillträde. Genom ny landhöjning blev avloppen åter förträngt, vilket medför vattnets alltjämt pågående sakta utsötning. Kringliggande länders nivåförändringar pågå fortfarande med ett höjningsmaximum vid ångermanländska kusten.
Övergödning
Östersjön har under senare delen av 1900-talet drabbats av en kraftig övergödning genom tillförsel av fosfor och kväveföreningar. När närningsämnen tillförs ökar tillväxten, vid vissa förhållanden som algblommning, varefter dött organiskt material faller till botten. Där förbrukas syret av nedbrytare, och syrebrist uppstår. I den anaeroba miljön bildas svavelväte vilket leder till döda bottnar och att tidigare bundet fosfor frisläpps som förvärrar situationen. Dessutom ligger vattnet i Östersjön i två skikt med lite blandning. Överst ligger ca: 5 m bräckt vatten och under detta ligger det undre lagret med saltare vatten. Då östersjöns utlopp genom Öresund inte är så djupt är utbytet av vattnet i det undre lagret bristfällig med låg syresättning som följd. Östersjön är således ännu värre drabbat av syrebrist till följd av övergödning. Miljöproblemen i Östersjön är allvarliga.
bild:Algblommning_1.JPG|Ölands ostkust, sommaren 2005
Bild:Algblommning_2.JPG|Dito
Se även
- Östersjöprovinserna
- medelhav
Externa länkar
- [http://maps.grida.no/baltic Baltic Environmental Atlas: interaktiv karta över hela regionen]
Kategori:Europas innanhav
Kategori:Östersjön
ja:バルト海
ko:발트 해
simple:Baltic Sea
th:ทะเลบอลติก
Upplands-Väsby
Upplands Väsby, tätort i Uppland (Stockholms län) och centralort i Upplands Väsby kommun.
E4:an mellan Uppsala och Stockholm går genom tätorten.
Kategori:Orter i Sverige
Kategori:Upplands Väsby kommun
Upplands-Bro
Upplands-Bro kommun är en kommun i Uppland, vilket namnet antyder, och ligger i nordvästra Stockholms län.
Befolkningen, på 21 348 invånare (2005), är huvudsakligen koncentrerad till tätorterna Kungsängen, Bro samt Håbo Tibble kyrkby. Tidigare var Bro den dominerande orten men under de senaste tjugo åren har Kungsängen, som kommit att bli den folkrikaste, fått ta över mycket av den kommunala servicen.
Den 1 januari 1952 bildades Upplands-Bro genom att Kungsängens socken (tidigare Stockholms-Näs socken), Västra Ryd socken, Håbo Tibble socken (tidigare endast Tibble socken), Håtuna socken, Bro socken samt Låssa socken (tidigare även Lossa socken) slogs samman.
Tätorter
- Bro, 6155 invånare (2000)
- Brunna, 4086 invånare (2000)
- Håbo Tibble kyrkby, 274 invånare (2000)
- Kungsängen, 7309 invånare (2000)
- Sylta, 644 invånare (2000)
Extern länk
- [http://www.upplands-bro.se/ Upplands-Bro kommun]
Kategori:Stockholms län
Kategori:Uppland
Kategori:Upplands-Bro kommun
Bålsta
Bålsta är en tätort och centralort i Håbo kommun, Uppsala län. Bålsta ligger utmed E18, 50 kilometer söder om Uppsala och omkring 40 kilometer nordväst om Stockholm.
Den södra, och folkrikaste, delen av Bålsta ligger inom Kalmar socken och resten i Yttergrans socken. Bålsta har cirka 13 000 invånare varav de flesta inflyttade efter år 1970.
Bålsta har stor utpendling, främst till Uppsala och Stockholm men även till det framväxande "Arlanda stad" i Märsta. Bålsta är slutstaion för pendeltågets linje 35 från Stockholm.
Kategori:Håbo kommun
Kategori:Orter i Sverige
Danderyds kommun
Danderyds kommun är en kommun i Uppland och Stockholms län.
Kommunen består av fyra kommundelar, Danderyd, Djursholm, Enebyberg och Stocksund. Den sammanfaller geografiskt med Danderyds församling.
Orter i Danderyds kommun
- Stockholm (del av)
- Täby (del av)
- Tranholmen
Sevärdheter
- Cedergrenska tornet
- Danderyds kyrka
- Djursholms kapell
- Djursholms slott
Dessutom finns i kommunen flera områden med arkitektoniskt intressanta villor.
Kommunen är rik på fornminnen. Gravfält finns i trakten av Ekeby. Där har man också funnit en långhusgrund. Kommunens enda bronsåldersgrav finns uppe på höjden Charlottenberg, varifrån man kunde bevaka inloppet till Edsviken vid Stockssundet. På bronsåldersiden gick vattnet ungefär 15 m högre än nu, d v s ungefär vid brobanan av nuvarande Stocksundsbron. På vikingatiden var detta en viktig sjöled till Mälaren via Norrviken. Numera är det omöjligt att ta sig med båt direkt mellan Edsviken och Norrviken.
Fakta
Danderydsborna har Sveriges högsta utbildningsnivå, ca 49% av alla, både män och kvinnor mellan 25-64 år har minst 3 år eftergymnasial utbildning. Danderyd har även landets högsta medelinkomst, år 2003 var den ca 370 000 kr dock är detta en sänkning med 2,3% mot 2002. Från 2003 t.o.m 2005 har Danderyds kommun betalat ut i genomsnitt 416 000 000 kr/år till andra kommuner genom det kommunala utjämningssystemet, den s k Robin Hood-skatten. 2004 kostade medelvillan i Danderyd 4,5 milj kr.
I folkomröstningen om införande av euron år 2003 var valdeltagandet 81.1%. Av dessa röstade 74.7% Ja, 23.6% Nej och 1.7% var blankröster.
Skolor
Danderyd har ett 30-tal förskolor inkl. de privata, det finns även totalt 18 grundskolor och 6 gymnasieskolor var av 5 är privata.
Kommunikationer
Genom kommunen löper Europaväg 18 från Stocksundet och norrut mot Norrtälje.
Från Mörby finns förbindelse till Stockholms tunnelbanenät. Mörby är också en central utgångs- och omstigningstation för åtskilliga busslinjer i Norrort.
Från Kungliga tekniska högskolan (KTH) i Stockholm utgår smalspårsjärnvägen Roslagsbanan, som tidigare delvis haft normalspårvidd (1 435 mm). Vid Djursholms Ösby delar sig banan i en gren till Näsby Park och en annan gren mot Vallentuna och vidare norrut samt till Åkersberga. I begynnelsen drogs tågen av ånglok, men banan blev tidigt elektrifierad. Tidigare gick banan ända till Rimbo, men såväl i periferin som lokaldelar inom Djursholm är numera nedlagda och ersatta av busslinjer. Ösby var en tid den trafiktätaste järnvägsstationen i Sverige med ett passerande tåg ungefär var femte minut. Hela banan har varit nedläggningshotad vid flera tillfällen, men har på senare tid genomgått en betydande upprustning, och nedläggningshotet är t v undanröjt.
Sjukvård
Vid Mörby finns Danderyds Sjukhus, som är ett av Stockholms läns större sjukhus, och fungerar som utbildningssjukhus. Sjukhuset är kommunens största arbetsgivare. En särskild helikopterlandningsplats finns vid sjukhuset, avsedd främst för sjuktransporter från Stockholms skärgård.
Inom kommunen finns flera hälsovårdscentraler. Apotek finns inom Danderyds Sjukhus samt vid Djursholms Centrum. Det apoteket heter Tre Rosor med anledning av de tre rosorna i Danderyds, tidigare Djurholms stads, vapen, som i sin tur upptagit traditioner från släkten Banér. (Det banérska godset omfattade stora områden inom Danderyd, och inkluderade t o m hela Lidingö.)
Historia
Danderyds kommun av i dag bildades år 1971 genom sammanslagning av Danderyds köping och Djursholms stad. Samma år tillfördes Tranholmen, som tidigare tillhört Lidingö.
Stocksund blev municipalsamhälle 1902, avancerade till köping 1910 och blev 1967 inkorporerat till Djursholms stad.
Enebyberg blev municipalsamhälle 1914 och övergick senare till att bli en del av Danderyds köping.
För äldre historia, se respektive kommundel samt artikeln om Djursholms slott.
Politik
Allmänt
Danderyds kommun består på grund av sitt läge nära Stockholm av förortsbebyggelse. Vissa delar är bostadsrätts- och hyreshus, men större delen av arealen omfattas av fashionabla villakvarter. De borgerliga partierna har en överväldigande majoritet i fullmäktige och då Moderata Samlingspartiet tidvis har haft egen majoritet har de politiska skiljelinjerna ofta snarast gått mellan detta parti och de övriga partierna.
Aktuell situation
Danderyd styrs sedan 2002 av en koalition av moderater och kristdemokrater. Kommunen har ett kommunalråd, Gunnar Oom (m).
Mandatfördelningen i kommunfullmäktige
Nedan presenteras hur många mandat varje parti har erhållit i de tre senaste valen till kommunfullmäktige i Danderyds kommun. Fullmäktige har 45 mandat, varför det krävs minst 23 för att uppnå majoritet.
Kategori:Stockholms länKategori:Danderyds kommun
EnköpingEnköping har flera betydelser,
# en kommun i landskapet Uppland i Uppsala län i Sverige, se Enköpings kommun
# en tätort och centralort (stad) i Enköpings kommun, 19 147 inv. (2000), se vidare Enköping (tätort)
# en församling i Uppsala stift i Enköpings kommun, se vidare Enköpings församling
Gustavsberg, Värmdö kommun
Gustavsberg är en tätort och centralort i Värmdö kommun, 22 kilometer öster om centrala Stockholms stad. Av Värmdös cirka 35 000 invånare bor ungefär 10 000 i Gustavsberg. Orten har goda busskommunikationer till Stockholm, restiden mellan centrum och Slussen är 20-25 minuter.
Gustavsberg hette tidigare Farsta men ägaren av Farsta slott, Gabriel Oxenstierna, ändrade namnet 1640 för att hedra sin far Gustav Oxenstierna. Gustavsbergs egentliga historia inleddes 1825 när dess porslinsfabrik grundades. Den snabbt växande bruksorten kom att domineras av progressiva brukspatroner som gjorde Gustavsberg till ett mönstersamhälle. Den mest betydande av dessa var Wilhelm Odelberg som var verksam från 1869 till 1920-talet och som även var konservativ riksdagsman. Han styrde över Gustavsberg i en patriarkalisk anda och för att slippa inblandning från Värmdös kommunalpolitiker såg han till att Gustavsberg bildade en egen kommun 1902. Villkoren för arbetarna var då så goda i Gustavsberg att det dröjde till 1920-talet innan en fackförening bildades där, dvs nästan en mansålder senare än i övriga Sverige. År 1952 införlivades Ingarö i Gustavsbergs kommun, och år 1974 gick Gustavsberg upp i Värmdö kommun.
Gustavsberg är mest känd för sin porslinsfabrik men har även en riksbekant byggnad vid namn Runda huset, den byggdes på femtiotalet som ett kommunalhus och huserar numera kommunbiblioteket. Som namnet antyder är det helt runt och har ett utseende som påminner om en citronpress. År 2005 invigdes även en ny galleri invigdes i Gustavsbergs centrum.
Kategori:Värmdö kommun
Heby
Heby är en tätort och centralort i Heby kommun.
Tidigare var Heby ett centrum för tegelbruksindustrin. Numera finns endast tegelbruket i Vittinge kvar.
Viktiga orter
Heby
Centralorten med c:a 2000 innevånare.
Vittinge
Här finns det enda överlevande tegelbruket.
Runhällen och Huddunge
kategori:Heby kommun
Knivsta
Knivsta är en tätort och centralort i Knivsta kommun. Orten ligger väster om motorvägen på E4 och var tidigare en del av Uppsala kommun men blev 1 januari 2003 egen kommun. Ännu på 1960-talet en del av Stockholms län men ingår numer i Uppsala län.
Se även
- Knivsta socken
Kategori:Knivsta kommun
Kategori:Orter i Sverige
Lidingö# Lidingön, ö i Uppland i Stockholms inre skärgård. Artikeln avhandlar öns natur och förhistoria.
# Lidingö stad, kommun och stad i Stockholms län, huvudsakligen bestående av Lidingön. Artikeln avhandlar öns senare historia och nutida mänsklig verksamhet.
# Lidingö (tätort), tätort i Lidingö stad.
# Lidingö församling, församling i Stockholms stift.
Namnet Lidingö (1328 Lydhingø) härleddes under nationalromantikens 1800-tal till ordet ledung och gav idén om att Lidingö var en samlingsplats för vikingatåg - därav skeppet i stadsvapnet - men det är mer sannolikt att ön fått sitt namn från ordet "ludd" (medeltidssvenska för vass, efter vassen som växer i Kyrkviken).
Norrtälje
Norrtälje, tätort i Norrtälje kommun. Kallas ibland för Roslagens huvudstad. Norrtälje ligger i Stockholms län och är beläget cirka 60 kilometer nordöst om huvudstaden. Staden har goda kommunikationer med Stockholm dit många av innevånarna arbetspendlar. Europaväg 18 passerar strax förbi staden mot hamnen Kapellskär där färjor går vidare mot bland annat Finland. Sträckan från Norrtälje till Stockholm är motorväg. Närheten till Stockholm har även gjort Norrtälje till ett populärt semesterresmål för många storstadsbor och det ligger ett stort antal sommarstugor i kommunen.
Historia
Staden grundades 1622 av Gustav II Adolf och hundra år senare 1719 brändes staden ner av ryssarna. Ett öde som drabbade ett stort antal svenska sjöstäder på 1700-talet. Detta drama har många år skildrats i krönikespelen som är en utomhusteater som som hållits på lilla torget. Där ligger även de mest kända byggnaderna de Wallinska gårdarna som byggdes på 1730-talet. 1844 grundades ett gyttjebadhus i Norrtälje vilket gjorde staden till en populär badort i regionen.
Mitt igenom staden flyter Norrtäjeån som sedan mynnar i Norrtäljeviken. I Norrtäljes hamn ligger ångbåten S/S Norrtelje. Båten levererades år 1900 till Norrtelje ångfartyg AB och har trafikerat ett flertal sträckor bland annat till Åland. Idag är ångbåten en restaurang. Ett levande industriminne finns också i staden. Den gamla motorfabriken Pythagoras ifrån tidigt 1900-tal ligger centralt beläget och var en gång Norrtäjes största industriföretag. Idag är den gamla fabriken en av landets bäst bevarade industriminnen med dess kompletta produktionslinje med bevarade ritningar och maskiner.
PythagorasPythagorasPythagoras
Pythagoras
Kategori:Norrtälje kommun
Kategori:Orter i Sverige
Kategori:Sveriges städer
Sigtuna
Sigtuna är en tätort vid Mälaren, grundad av Erik Segersäll runt år 980 e.kr. Staden skall ha fått stadsprivilegier av Olof Skötkonung redan år 1010. Den blomstrade som ett kungligt och kommersiellt centrum i 250 år från slutet av 1100-talet. Staden attackerades 1187 av plundrare från östra Östersjön, den fortsatte existera som större stad även efter det men under 1400-talet flyttades tonvikten till städer som Uppsala, Visby, Kalmar och Stockholm. På 990-talet slogs här även Sveriges första mynt under Olof Skötkonung. Orten har nu omkring 5000 invånare och är ett populärt turistmål. I Sigtuna ligger också internatskolan Sigtunaskolan Humanistiska Läroverket (SSHL), en av Sveriges tre riksinternatskolor. Andra kända landmärken i staden är Sigtunastiftelsen samt de ruiner av medeltida stenkyrkor som ligger strax norr om stadskärnan.
Kategori:Orter i Sverige
Kategori:Sigtuna kommun
Kategori:Sveriges städer
Solna
Solna kommun är en kommun norr om Stockholm. Den har två församlingar, Solna församling och Råsunda församling. Hela Solna ingår i Stockholms tätort, Storstockholm och Stockholms stift. Solna gränsar till kommunerna: Stockholms stad, Sundbybergs kommun, Sollentuna kommun och Danderyds kommun.
Politik
Allmänt
Kommunstyrelsen har nio ledamöter och nio ersättare. Ordförande är för närvarande Anders Gustâv (m).
Sedan Solna blev stad 1943 har följande personer varit ordförande i kommunstyrelsen (t.o.m. 1970 drätselkammaren):
1943-1956 C. A. Andersson (s)
1956-1967 K. A. Larsson (s)
1968-1976 C.-G. Eklund (fp)
1977-1982 Sune Berglund (m)
1983-1988 Gösta Fagerberg (s)
1989-1991 K.-G. Svenson (s)
1991-1994 Anders Gustâv (m)
1994-1998 K.-G. Svenson (s)
1998- Anders Gustâv (m)
Mandatfördelningen i kommunfullmäktige
Nedan presenteras hur många mandat varje parti har erhållit i de två senaste valen till kommunfullmäktige i Solna stad. Fullmäktige har 61 mandat, varför det krävs minst 31 för att uppnå majoritet.
Näringsliv
Av de cirka 8 000 företag och arbetsställen som finns i Solna är över 80 procent inom tjänstesektorn. Den förr så stora tillverkningsindustrin har nästan helt försvunnit. Några större arbetsgivare är:
- Karolinska Sjukhuset
- Karolinska Institutet
- SAS
- Siemens
- Skanska
Vänorter
Solna har fyra vänorter och två samarbetsorter. En systerstadsförbund med Burbank i Kalifornien, USA.
- Gladsaxe, Danmark
- Kalamaria, Grekland (samarbetsort)
- Birkala(Pirkkala), Finland
- Ski, Norge
- Valmiera, Lettland
- Warszawa - Bemowo, Polen (samarbetsort)
Sevärdheter
- Hagaparken
- Ulriksdals slott
- Karlbergs slott
- Olle Olsson-huset med konsthall och museum.
- Charlottenburg
- Gamla Filmstaden
Restauranger
- Haga Forum
- Wärdshuset Stallmästaregården
- Ulriksdals Wärdshus
- Korv-Ingvar
- Styffe's kvarterskrog
Sport
- Råsundastadion, nationalarena för svensk fotboll, ligger i Solna.
- AIK
- Solna Vikings är ett av topplagen i den svenska basketligan.
- Solna Vikings damer blev Svenska Mästarinnor år 2002 efter tre raka finalsegrar mot Norrköping Dolphins.
Historia
Ortnamnet kan härledas till år 1305 Solnø och syftade på en ö vid Sollentuna. Solna är Stockholms stifts äldsta församling. I äldre tider hörde hela området norr om Stockholms ström till Solna socken, men gradvis flyttades gränsen mellan Stockholm och Solna norrut till sitt nuvarande läge.
Dagens Solna urbaniserades mot slutet av 1800-talet, då municipalsamhällen växte upp längs Norra stambanan och Västeråsbanan: Hagalund, Råsunda, Huvudsta och Lilla Alby. Befolkningstillväxten gjorde att det blev svårt att klara samhällsservicen med fyra olika municipalsamhällen inom en landskommun. Från 1920-talets början diskuterades därför olika alternativ för Solnas framtid. Sammanslagning med Sundbyberg (som då ännu var köping) till en gemensam stad var ett förslag, ett annat att Solna skulle uppgå i Stockholms stad. I slutänden valde man dock att sträva efter att Solna skulle bli en egen stad, vilket också skedde den 1 januari 1943.
Stadsdelen Lilla Alby flyttades över till Sundbyberg år 1949 samtidigt med att Råstahem tillfördes Solna från Spånga kommun. De gamla samhällena i Huvudsta och Hagalund jämnades i princip med marken och ersattes med ny bebyggelse på 1960- och 70-talen. Stadsdelar har också vuxit fram i Ulriksdal (från 1940-talet och framåt), Bergshamra (1940-talet och framåt) och Frösunda (1990-talet och framåt).
Externa länkar
- [http://www.solnacentrum.se/ Solna Centrum]
Kategori:Stockholms län
Kategori:Solna kommun
Kategori:Sveriges städer
Stockholm: Material om Stockholm och dess omgivningar finns samlat på Wikipedia:Stockholmsportalen.
----
Stockholms kommun, officiellt Stockholms stad, är Sveriges huvudstad och består till sin helhet av tätorten Stockholm. Stockholm är residensstad för Stockholms län.
Historia
Huvudartikel: Stockholms historia
Staden grundades år 1252 av Birger Jarl på den ö, Stadsholmen, som nu benämns Gamla stan. Stockholm har haft en stor betydelse som handelsstad i regionen sedan grundandet och som Sveriges kommersiella och politiska centrum framför allt i.o.m. Gustav Vasas regeringstid. Stockholms befolkning bestod i mitten av 1500-talet inte av mer än 10 000 människor varav många var tyskar eller finländare.
Före Stormaktstiden då många palats uppfördes var dock Stockholm inte mycket mer än en fattig småstad och innan industrialismen på 1800-talet var staden för de flesta stockholmarna en smutsig, trång och farlig stad.
Under 1800-talets andra och 1900-talets första hälft började storstaden Stockholm ta form med esplanader, avlopp och rinnande vatten; spårvägar, telefon, gaslyktor och sedan elektricitet. Under de senaste 50 åren har Stockholms invånarantal fördubblats med bl.a. massbilism som följd.
Geografi
Öar och holmar i Stockholm
Stadsdelar
Stockholm är sedan den 19 april 1904 indelat i stadsdelar. Staden består av 117 stadsdelar. Av dessa ligger 44 i Västerort, 21 i innerstaden och 52 i Söderort. Gränserna mellan stadsdelarna fastställs av kommunen.
Den största stadsdelen till ytan är Hässelby Villastad, 758 hektar. Den minsta är Riddarholmen, 6 hektar.
Stockholms innerstad består av följande stadsdelar. Gränsen mellan
södra och norra innerstaden går i Mälaren-Riddarfjärden-Karljohansslussen-Strömmen-Saltsjön.
Södra innerstaden
Långholmen, Reimersholme, Södermalm, Södra Hammarbyhamnen
Norra innerstaden
Djurgården, Fredhäll, Gamla stan, Hjorthagen, Kristineberg, Kungsholmen, Ladugårdsgärdet el. Gärdet, Lilla Essingen, Marieberg, Norra Djurgården, Norrmalm, Riddarholmen, Skeppsholmen, Stadshagen, Stora Essingen, Vasastaden, Östermalm
Stockholms centrum, som i princip kan sägas bestå av nedre Norrmalm, kallas ibland för "city". Inspiration till detta uttryck har kommit från London, där stadens centrum emellertid faktiskt utgör en egen stad, City of London, inom den större enheten Greater London.
Söderort ligger söder om Mälaren, Årstaviken och Hammarby Sjö, dock tillhör Södra Hammarbyhamnen innerstaden.
Gröndal, Liljeholmen, Årsta, Aspudden, Midsommarkransen, Västberga, Östberga, Enskedefältet, Enskede Gård, Johanneshov, Hammarbyhöjden, Björkhagen, Hägersten, Hägerstensåsen, Solberga, Liseberg, Örby Slott, Stureby, Gamla Enskede, Enskededalen, Kärrtorp, Mälarhöjden, Bredäng, Sätra, Skärholmen, Vårberg, Västertorp, Fruängen, Långbro, Herrängen, Långsjö, Älvsjö, Hagsätra, Örby, Rågsved, Högdalen, Bandhagen, Svedmyra, Tallkrogen, Gubbängen, Hökarängen, Fagersjö, Farsta, Farstanäset, Farsta Strand, Larsboda, Sköndal, Skarpnäcks Gård, Bagarmossen, Flaten, Orhem, Skrubba
Kälvesta, Hässelby Villastad, Vinsta, Nälsta, Flysta, Sundby, Bällsta, Mariehäll, Hässelby Gård, Hässelby Strand, Grimsta, Vällingby, Råcksta, Beckomberga, Eneby, Bromma Kyrka, Blackeberg, Norra Ängby, Södra Ängby, Nockebyhov,Åkeshov, Riksby, Åkeslund, Ulvsunda Industriområde, Ulvsunda, Nockeby, Olovslund, Abrahamsberg, Stora Mossen, Höglandet, Ålsten, Smedslätten, Äppelviken, Alvik, Traneberg, Akalla, Hansta, Husby, Kista, Tensta, Rinkeby,Lunda, Solhem, Bromsten
Högsta punkter
Bromsten
Den högsta naturliga punkten i Stockholm är Vikingaberget i stadsdelen Vårberg, 77 m ö.h. Den högsta punkten i innerstaden är Henriksdalsbergets sydvästra topp, 57 m ö.h Den högsta punkten i staden inom tullarna är Skinnarviksberget, 53 m ö.h.
- Kumminvägen, Hökarängen, 61 m ö.h.
- Nybohovsberget, 58 m ö.h.
- Stora Lappkärrsberget, 50 m ö.h
- Fiskargatan vid Mosebacke Torg, 47,5 m ö.h.
- Stadshagen, 47 m ö.h.
- Vita Bergen, 46 m ö.h.
- Observatorielunden, 42 m ö.h.
Högsta konstgjorda toppar är Högdalstoppen nr 2, 102 m ö.h samt
Hammarbytoppen, 87 m ö.h.
Stadsdelsområden
Stockholms kommun är sedan 1998 indelad i 18 stadsdelsområden. Antalet invånare avser 2004-12-31
- Bromma, 59 622 inv.
- Enskede-Årsta, 46 183 inv.
- Farsta, 45 671 inv.
- Hägersten, 29 847 inv.
- Hässelby-Vällingby, 58 796 inv.
- Katarina-Sofia, 44 224 inv.
- Kista, 30 142 inv.
- Kungsholmen, 54 283 inv.
- Liljeholmen, 31 309 inv.
|
- Maria-Gamla Stan, 63 953 inv.
- Norrmalm, 62 198 inv.
- Rinkeby, 15 613 inv.
- Skarpnäck, 40 248 inv.
- Skärholmen, 30 883 inv.
- Spånga-Tensta, 34 366 inv.
- Vantör, 35 248 inv.
- Älvsjö, 21 290 inv.
- Östermalm, 61 168 inv.
|
Östermalm
I innerstaden bor det 285 826 invånare. Söderort och Västerort har 479 218 invånare.
Demografi
Stockholms stads folkmängd uppgick till 765 044 per 2004-12-31. Av dessa var 370 482 män och 394 562 kvinnor. I innerstaden bodde 285 826 personer, i Söderort 280 679 och i Västerort 198 539. Invånarnas genomsnittliga ålder var 39.8 år (38.1 för män, 41.4 för kvnnor).
40,5% av befolkningen är mellan 20-44 år. Den till folkmängden största församlingen är Spånga församling (49 979 personer), följt av Hägerstens församling (49 075 personer) och Farsta församling (45 6771 personer).
Den mest tättbefolkade församlingen är Maria Magdalena församling (236 personer/hektar) följt av S:t Matteus församling (195 personer/hektar) och Katarina församling (193 personer/hektar).
Sevärdheter
Katarina församling, Stockholms ström, Skeppsholmen och Stadsgården.]]
- Stockholms slott
- Stockholms stadshus
- Gamla stan
- Djurgården
- Riksdagshuset
- Stockholms museer
- Sergels torg
- Hökarängens centrum
Kyrkobyggnader
Några av de mer välkända kyrkobyggnaderna är Riddarholmskyrkan, Storkyrkan och Gustaf Vasa kyrka.
Se vidare komplett lista över kyrkobyggnader i Stockholms stad.
Politik
Allmänt
Stockholms stad är Sveriges till folkmängden största kommun, vars politiska debatt ofta präglas av storstadsrelaterade frågor som infrastruktur och byggande. Bland kommunalråden, som i Stockholm tituleras borgarråd, anses finansborgarrådet ha den främsta positionen, och tillsätts sedan 1930-talet alltid av stadsfullmäktiges majoritet. Med början efter valet 1998 tillsätts alla borgarråd som har en särskild rotel av den politiska majoriteten, medan oppositionen tillsätter oppositionsborgarråd; innan dess delade man upp rotlarna mellan alla de större partierna i fullmäktige.
Kommunalpolitiken har kännetecknats av relativt frekventa maktskiften. Det kan noteras att Centerpartiet sedan flera år inte är representerat i kommunfullmäktige.
Stadens centrala politiska ledning finns i kommunfullmäktige, kommunstyrelse och borgarrådsberedning. Borgarrådsberedningen består av borgarråden och fungerar som ett slags arbetsutskott för kommunstyrelsen.
Kommunstyrelsens förvaltning finns i Stadsledningskontoret, som har ansvar för styrning, uppföljning och utveckling av stadens verksamheter. Förvaltningen arbetar med strategiska frågor och skall ha ett övergripande ansvar för stadens hela verksamhet. Staden har därutöver 18 stadsdelsförvaltningar, 18 fackförvaltningar och 14 bolag, alla med anställda tjänstemän. En av stadens fackförvaltningar är Revisionskontoret, där stadens revisorer är organiserade.
Nuvarande situation
Stockholm styrs sedan 2002 av en koalition av socialdemokrater, vänsterpartister och miljöpartister. Finansborgarråd är Annika Billström (s).
Borgarråd
- Annika Billström, (s), 1. Finansroteln
- Kersti Py Börjeson (s), 2. Stadsbyggnads- och idrottsroteln
- Leif Rönngren (s), 3. Gatu- och fastighetsroteln
- Mirja Särkiniemi (s), 4. Skolroteln
- Roger Mogert (s), 5. Kultur-, arbetsmarknads- och personalroteln
- Teres Lindberg (s), 6. Integrations- och demokratiroteln
- Margareta Olofsson (v), 7. Socialroteln
- Viviann Gunnarsson (mp), 8. Miljö- och konsumentroteln
- Kristina Axén Olin (m), Oppositionsborgarråd
- Jan Björklund (fp), Oppositionsborgarråd
- Sten Nordin (m), Oppositionsborgarråd
- Mikael Söderlund (m), Oppositionsborgarråd
Aktuella frågor
En av de frågor som debatteras mest i Stockholmspolitiken just nu är införandet av trängselskatt. Ett försök med sådan skall göras under år 2006, varefter det är tänkt att man skall anordna en kommunal folkomröstning om huruvida skatten skall permanentas eller tas bort.
Mandatfördelningen i kommunfullmäktige
Nedan presenteras hur många mandat varje parti har erhållit i de fyra senaste valen till kommunfullmäktige i Stockholms stad. Fullmäktige har 101 mandat, varför det krävs minst 51 för att uppnå majoritet. Valresultaten i staden har historiskt sett givit mandatfördelningar som har inneburit maktskifte i Stockholm efter varje val sedan flera decennier. Före 1970 hade fullmäktige 100 madat.
m = Moderata samlingspartiet, kd = kristdemokraterna, c = Centerpartiet, fp = Folkpartiet liberalerna, nyd = Ny Demokrati, sp = Stockholmspartiet, mp = Miljöpartiet de Gröna, s = socialdemokraterna, v = Vänsterpartiet
Valresultat
Avgivna giltiga röster i de två senaste kommunalvalen i Stockholms stad (källa: Valmyndigheten, http://www.val.se avseende 1998-2002, Stockholms stads hemsida 1994). Det kan vid en sammanräkning noteras, att om Centerpartiets och Stockholmspartiets röster ses som borgerliga och hade kunnat räknas in vid valet 2002, så hade det blivit borgerlig majoritet i stadshuset. Nu nådde inget av dessa två partier tillräckligt många röster för att kunna erhålla något mandat.
| År |
m |
kd |
c |
fp |
sp |
mp |
s |
v |
övriga |
| Röster | % |
Röster | % |
Röster | % |
Röster | % |
Röster | % |
Röster | % |
Röster | % |
Röster | % |
Röster | % |
| 1994 |
128 975 | 28,7 |
9 399 | 2,1 |
24 329 | 5,4 |
35 437 | 7,9 |
15 309 | 3,4 |
35 120 | 7,8 |
148 684 | 33,0 |
41 274 | 9,2 |
11 533 | 2,5 |
| 1998 |
146 797 | 32,9 |
28 320 | 6,4 |
9 187 | 2,1 |
34 789 | 7,8 | | | |
