Home About us Products Services Contact us Bookmark
:: wikimiki.org ::
Uppsala

Uppsala

Uppsala är en tätort (stad) i östra Svealand, centralort i Uppsala kommun, Uppsala län (landskapet Uppland), med ca 130 000 inv. (2000). Den är residensstad för Uppsala län, ärkebiskopssäte samt säte för Nordens äldsta universitet, Uppsala universitet.

Geografi

Uppsala, som är beläget omkring 70 km norr om Stockholm och omkring 35 km norr om Arlanda flygplats, är Sveriges fjärde största tätort (även kommun). Staden ligger på bägge stränderna av Fyrisån, omkring 8 km ovanför dess utlopp i Mälaren vid viken Ekoln, nedanför och delvis på den rullstensås, Uppsalaåsen, som sträcker sig utmed åns västra sida och sedan, med vissa avbrott, fortsätter söderut till Stockholm. Söderifrån passerar Europaväg 4 från Stockholm genom staden och fortsätter norrut mot Gävle. Från Uppsala och söderut är E4:an en motorväg. Denna motorväg håller för närvarande på att förlängas upp mot Gävle och just nu präglas vissa delar av Uppsala av stora vägbyggen.

Stadsbild

Utmärkande för staden är Fyrisån, Uppsala domkyrka och Uppsala slott. Staden Uppsala domineras av modernistisk bebyggelse från 1960- och 1970-talen, då en rivningsvåg svepte fram över staden. Andelen hus från 1800-talet är lägre i Uppsala än i det under andra världskriget totalt utbombade Dresden. Viss äldre bebyggelse finns dock, framför allt väster om Fyrisån. Flera stadsdelar i utkanten av staden har stora andelar studenter, i både studentkorridorer och vanliga lägenheter, t.ex. Flogsta och Luthagen. På 1960-talet beslutades att Uppsala inte längre skulle expandera som ringar på vattnet, utan mer på längden. Syftet med det var att ge invånarna närmare till grönområden, samtidigt som man sparade åkermark. Ett resultat av detta är att framförallt de sydvästra delarna av Uppsala präglas av förortskaraktär, med luftighet, utspriddhet och långa avstånd. Expansionen av staden, i kombination med ökad inpendling, har lett till omfattande ökningar av biltrafiken i såväl centrum som längs omgivande trafikleder.

Kultur

Uppsala är säte för Svenska Kyrkans ärkestift, Svenska kyrkans centralförvaltning (kyrkokansliet), Evangeliska Fosterlandsstiftelsen, sammanträdesort för kyrkomötet, och är också hemort för Livets Ord. Flera lärda samfund finns i staden. Väster om Fyrisån finns de flesta inrättningar som tillhör universitets-, student- och den kyrkoadministrativa världen. Uppsala universitet hade 36 500 inskrivna studenter år 2001. Näst största läroinrättning är Sveriges lantbruksuniversitet, SLU. Öster om ån finns centrum för stadens borgerliga kultur. Uppsala kommun har en hög andel invånare med eftergymnasial utbildning, och dessutom en stor inflyttning, från såväl andra delar av Sverige som utlandet. Den genuint uppländska folkkulturen kan dock tränga fram, särskilt om man beger sig något utanför stadsgränsen.

Viktiga inrättningar


- Uppsala domkyrka
- Uppsala universitet
- Carolina Rediviva
- Sveriges lantbruksuniversitet

Föreningsliv

Sport

Uppsala är känd som en bandystad. På Studenternas IP spelas SM-finalen i bandy varje år. Några av de mest framträdande bandyklubbarna genom tiderna är IFK Uppsala, IK Sirius, IF Vesta, IF Vindhemspojkarna samt Uppsala BOIS. En annan känd idrottsarena är Fyrishov, där stadens basketlag Salléns, tidigare KFUM Uppsala, har sin hemmaarena. Där huserar även Uppsala fäktningsförening, Uppsala volleybollsällskap och Upsala simsällskap, världens äldsta simförening och Sveriges äldsta idrottssförening. Den idrott som drar mest publik är innebandy. Elitlaget Storvreta IBK har hemmaplan i Fyrishov. Uppsala har även fostrat en mängd duktiga alpinister i Uppsala Slalomklubb. En fullgod skidbacke är dock ännu att önska.

Historia

Huvudartikel: Uppsalas historia Dagens Uppsala hette tidigare "Östra Aros", och det nuvarande Gamla Uppsala hette då "Uppsala". Mälarfjärden Ekoln sträckte sig vid den här tiden fram till Östra Aros, som utgjorde hamn till Uppsala. Uppsala nämndes som central kultplats inom asatro på svenskt område av bland annat Adam av Bremen. Östra Aros kom sedan att ta över namnet "Uppsala" och det äldre "Uppsala" fick namnet "Gamla Uppsala" i samband med att ärkestiftet flyttades. Vattenvägarna via Stäket och Ekoln från Mälaren norrut gjorde tidigt platsen till knutpunkt för handel med framförallt pälsvaror från skogsområden norrut och inåt landet. Dåvarande Västra Aros har behållit sitt namn, det vill säga Västerås. I maj 1702 totalförstördes nästan hela stadens innerkärna vid en brand, bland annat ödelades domkyrkan. Ett antal storbränder efter 1980 har inträffat: restaurang Flustret, Centralbadet, torvladan (kommunala värmeverkets torvlager), saluhallen (2002) och kvarteret Gerd (2004). Den 1 januari 2003 delades Uppsala kommun och den administrativa indelningen förändrades. Knivsta blev egen kommun och kommundelarna upphörde.

Personer i stadens historia


- Olof Rudbeck d.ä.
- Olof Rudbeck d.y.
- Carl von Linné
- Dag Hammarskjöld
- Bror Hjort Bror Hjort]

Historiskt: Uppsalas industrier


- Nymanbolagen (cykeltillverkning)
- Slotts industrier
- Henrik Gahns AB (kemisk-teknisk industri)
- Bayerska Bryggeriet (Livsmedel)
- Almqvist & Wiksell Tryckeri AB
- Hästens skor (tekoindustri)

Ekonomi

Närings- och samhällsliv

Uppsalas viktigaste arbetsgivare vid sidan av universitet och offentlig sektor (bland annat universitetssjukhuset Akademiska sjukhuset, UAS) är förmodligen biomedicinsk och farmaceutisk industri, exempelvis nuvarande GE Healthcare (gamla Pharmacia) samt många mindre och medelstora företag inom biomedicinalområdet. Biomedicinskt centrum (BMC) vid Uppsala universitet spelar en avgörande roll för dessa. BMC ligger nära Gluntenområdet där många små biomedicinska företag har sitt säte eller sin uppkomst. I Uppsala finns bland annat de statliga myndigheterna Läkemedelsverket, Livsmedelsverket, Sveriges geologiska undersökning, Uppsala universitet samt Sveriges lantbruksuniversitet. Upsala Nya Tidning (UNT) dominerar lokalpressen, i övrigt finns Radio Uppland, reklamradiostationerna City 106,5 och Rix-FM, en lokalredaktion för TV4 och lokal-TV. Uppsalas nattbefolkning är större än dagbefolkningen. Nästan 16 000 Uppsalabor pendlar till Stockholm med förorter för att arbeta. Många nordupplänningar pendlar dock även till Uppsala för att arbeta.

Turism

Hotell och vandrarhem

Förutom traditionella hotell och vandrarhem finns även Uppsala rumsförmedling som kan vara till hjälp till den som söker tillfälligt tak över huvudet.

Sevärdheter


- Uppsala domkyrka med ett stort antal prominenta gravar: Gustav Vasa, Carl von Linné, Emanuel Swedenborg. På kyrkogården finns Dag Hammarskjölds gravplats.
- Uppsala slott med fängelsehålorna. Slottet var bland annat skådeplats för sturemorden
- Fyrishov med äventyrsbad är ett av stadens mest besökta turistmål.
- Gamla Uppsala med Uppsala högar.
- Universitetet med universitetshuset (aulan), Gustavianum och Skytteanum
- Universitetsbiblioteket Carolina rediviva, där Silverbibeln, (Codex argenteus), förvaras
- Kungsängsliljan, Upplands landskapsblomma, växer ymnigt på Kungsängen strax söder om Uppsala men är i övrigt sällsynt i landet.
- Linnés Hammarby, Carl von Linnés gård sydöst om staden är öppen för besökare, liksom Linnéträdgården och Botaniska trädgården i anslutning till slottet inne i staden.

Fornlämningar av riksintresse


- Valsgärde gravfält strax norr om Gamla Uppsala, med båtgravar från vendeltid
- Vendels gravfält
- Mora stenar, plats för forntida och medeltida kungaval
- Björns hög, en av landets största gravhögar, i Hågadalen. Grävdes ut under ledning av Gustav V i 1900-talets början.

Se även


- Gamla Uppsala
- Uppsala domkyrkoförsamling
- Länsstyrelsen i Uppsala län

Externa länkar


- [http://www.uppsalatourism.se Turistinformation för Uppsala och Uppland]
- [http://www.uppsala.se Uppsala kommun]
- [http://www.c.lst.se Länsstyrelsen Uppsala län] Kategori:Uppsala Kategori:Uppsala kommun Kategori:Sveriges städer ja:ウプサラ ko:웁살라

Tätort

Bild:Tätortsskylt.gif
Tätort är ett område där en större grupp hus finns samlade. Begreppet kan vara oklart i vissa situationer. I trafiken innebär begreppet tätort att vägarna övergår till en mer gatubetonad karaktär. Hastigheten är då 50 km/h och speciella vägmärken sätts upp för att markera att tätorten börjar (ibland är hastigheten ytterligare sänkt till t ex 30 km/h). Man har i Norden enats om en gemensam definition av begreppet tätort: :En tätort är en samling av hus där det bor minst 200 invånare. Det bör inte vara mer än 200 meters avstånd mellan husen i samlingen. SCB, Statistiska Centralbyrån, gör tätortsavgränsningar vart 5:e år. Vid den senaste tätortsavgränsningen (2000) fanns det 1 936 tätorter i Sverige. Jämfört med tidigare räkning (1995) hade tillkommit 46 nya tätorter och samtidigt hade 48 orter upphört (dvs uppfyllde inte definitionen, t ex kan antal invånare ha sjunkit under 200 personer). Svenska Kommunförbundet grupperar sina kommuner i 9 olika grupper beroende bland annat på hur befolkningen bor. Det som exempelvis kallas storstad är en kommun med över 200 000 invånare. Internationellt sett brukar som tätort räknas stadsbebyggelse med 5 000 eller 10 000 invånare.

Se även


- Småort
- Lista över svenska tätorter
- Lista över svenska tätorter sorterad efter invånarantal
- Urbanisering Kategori:Bebyggelsetyper ja:村 th:หมู่บ้าน

Stad

Stad, visst tätbebyggt landområde som definieras antingen genom rättslig status eller genom varifrån riket styrs. I vardagligt språkbruk kan stad betyda "plats med stadsbebyggelse", och när en stad då omnämns kan gränserna till denna vara flytande och annorlunda än de för tillfället gällande kommungränserna. Ordet "stad" betyder ursprungligen "plats, ställe" och har alltså inget egentligen med just det vi i modernt dagligt tal kallar stad. Detta förklarar varför ordet ingår som suffix eller prefix i ord som "eldstad" "stadsfästa" "stadga" m.fl. ord (även i de övriga nordiska språken ingår ordet som i t.ex. danskans sted, som betyder plats). Den nuvarande betydelsen är framförallt inlånat från tyskans "Stadt".

Sverige

Städer var i Sverige före kommunindelningsreformen 1971 de borgerliga primärkommunerna som erhållit stadsrättigheter till skillnad från kommunerna och köpingarna. Efter kommunreformen kallades städer för kommuner. Efter ett beslut i riksdagen 1983 får en svensk kommun benämna sig själv stad i vissa sammanhang. Exempel på kommuner som använder benämningen "stad" är Borås, Göteborg, Haparanda, Helsingborg, Lidingö, Stockholm, Trollhättan, Vaxholm och Västerås. Det är bara i juridiskt språk som ordet "stad" blivit ålagt begränsningar i modern tid, och i allmänt språkbruk används ordet stad lika ofta som förut. Nu avser dock begreppet vanligen en tätort som någon gång varit centralort i en stadskommun, snarare än en hel kommun (med visst undantag för kommuner som åter kallar sig "städer"). Denna moderna användning gör att t.ex. Gränna ännu räknas som en stad, trots att orten ligger i en annan stads (Jönköpings) kommun.

Historiskt

Sveriges städer, som vid slutet av medeltiden var 41, vid mitten av 1600-talet 60 och efter de sydsvenska landskapens förvärvande 1664 uppgick till 81, utgjorde i januari 1917 ett antal av 103, varvid dock 2 (Skanör och Falsterbo) var förenade under gemensam styrelse sedan 1754, då de växte ihop med varandra. Ett mindre antal städer tillkom sedan mellan 1917 och 1971. De sista städerna var Säffle och Oxelösund som blev städer 1951. Stad (fsv köpstader), var i juridisk mening en genom utbrytning från omgivande landsbygdskommun särskilt bildad kommunal enhet, som erhållit stadsprivilegier. I motsats mot antikens folk, som företrädesvis koncentrerade sig i stora städer, bildade germanerna först långsamt särskilda stadssamhällen. I Skandinavien var dessa bildningar särdeles länge svaga och obetydliga, tills kungarna började främja deras uppkomst och utveckling. De svenska städerna började redan under folkungaregenterna erhålla privilegier. Städerna erhöll efter hand egen rättsordning (t.ex. Björköarätten), egen lagskipning och administration, då deras borgare erhållit särskilt politiskt inflytande som riksstånd samt stora företrädesrättigheter ifråga om näringsverksamhet. Vid avskaffandet av skråväsendet och införandet av näringsfrihet förlorade städerna mycket av sin traditionella juridiska särställning i Sverige.

Stadsrätt

Stadsrätten utgjorde i Sverige sammanfattningen av de rättsgrundsatser, som gällde specifikt för förhållanden i en stad. Den äldre germanska rätten är - i motsats till den romerska, som ursprungligen var en stadsrätt - en landsrätt, emedan hos de germanska folken verkliga rättssamhällen tidigast utvecklat sig på landet. Så småningom uppväxte emellertid stadssamhällen även i norr, i vilka särskilda näringar drevs och i övrigt särskilda förhållanden utbildade sig. Dessa äldsta stadssamhällen, i vilka sannolikt tidigast den rätt tillämpades, som gällde för det kringliggande landet, syns först så småningom ha lösgjort sig från landets rättsområde och erhållit egen jurisdiktion, varefter de för städerna mer och mer sig utbildande egendomliga förhållandena medförde en omskapning av själva den materiella rätten. I de flesta städer fanns en domstol i form av en rådstuvurätt, även om vissa mindre städer lydde under en häradsrätts domsaga. Rådhusrätterna ersattes vid tingsrättsreformen 1971 med tingsrätter.

Storbritannien

Både begreppen town och city brukar översättas till stad på svenska. Town betecknar då städer som fått marknadsrättigheter och är vanligt förekommande, medan city är mer begränsat och gäller städer som är eller varit av betydelse, ursprungligen i första hand stiftsstäder.[http://en.wikipedia.org/wiki/List_of_cities_in_the_United_Kingdom].

Se även


- Huvudstäder listade efter land
- Huvudstäder listade efter stad
- Finska städer i storleksordning
- Finska städer i alfabetisk ordning
- Svenska städer i alfabetisk ordning
- Svenska städer i storleksordning
- Städer i världen i storleksordning
- Svenska städer med stadsprivilegium
- Lista över Sveriges kommuner
- Sveriges kommuner listade per län
- köping (samhällsbildning)
- murkrona Kategori:Städer ja:都市

Svealand

Svealand är en informell region som ligger söder om Norrland och norr om Götaland. Den består av landskapen söder och norr om huvudstaden Stockholm, och sträcker sig sedan inåt landet breddande sig något mot norska gränsen. Svealand består av landskapen Dalarna, Västmanland, Uppland, Värmland, Närke och Södermanland. Ursprungligen var svealand området för det gamla Sveariket, d.v.s. trakterna omkring Mälaren. Dess äldsta svenska benämning torde ha varit Sväthiud (isl. Svithiod, "sveafolket"). Tidvis har även Gästrikland räknats till Svealand. Gästrikland Kategori:Sveriges geografi

Uppsala län

Uppsala län är ett län på Sveriges östra sida. Länet gränsar till Stockholms, Södermanland, Västmanlands, Gävleborgs län. Residensstad är Uppsala. Länets utsträckning motsvarar till viss del landskapet Uppland. Länsbokstav är C. Den 1 januari år 2003 tillträdde f.d. talman Anders Björck som ny landshövding. Länet har 302 376 invånare på en landareal av 6 989 km², vilket ger en befolkningstäthet av 42 inv/km². När länsvapnet (identiskt med landskapsvapnet) är krönt med kunglig krona representerar den Länsstyrelsen. [http://www.c.lst.se/images/vapenvit80-100gif.gif Länsstyrelsens vapen]

Största sjöarna


- Mälaren, 1 140 km²

Historisk indelning

Modern tid

22 september beslutades det att man skulle låta Heby kommun i Västmanlands län byta till Uppsala län. Bytet kommer formellt att ske den 1 januari 2007. 1965 fördes nuvarande Knivsta kommun över från Stockholms län. Vid samma tidpunkt fördes nuvarande Upplands-Bro kommun till Stockholms län från Uppsala län.

Äldre tid

Vid tiden för Kalmarunionen och senmedeltid fanns inom nuvarande Uppsala läns område under en period Stäkes län, som omfattade de tre häradena Bro och Håbo väster och Närdinghundra öster om den gamla farleden Gorveln-Skarven-Sigtunafjärden, från Mälaren till Sigtuna. Uppsala län utgjordes då av de närmast Uppsala stad belägna häradena Ulleråker och Vaksala samt av de norrut därifrån belägna Norunda och Olands, liksom av gamla Tierps och Vendels härad, till vilket sistnämnda Våla härad i Fjärdhundraland hörde ännu vid mitten av 1300-talet. Vidare Östhammars län, som var litet och sannolikt utgjordes av nuvarande Frösåkers härad. Östhammars slott låg norr om staden och omtalas redan på Bo Jonssons tid. Det hörde till drottning Filippas livgeding, uppbrändes av kung Eriks fogde, då roslagsbönderne reste sig 1434, men uppbyggdes sedan åter. Fjärdhundraland ska med undantag av Våla härad ha hört under Västerås lan.

Städer


- Enköping
- Uppsala

Andra orter


- Gimo
- Tobo
- Österbybruk
- Danmark

Se även


- Landshövdingar i Uppsala län
- Länsstyrelsen i Uppsala län
- Landstinget i Uppsala län
- Uppsala universitet

Externa länkar


- [http://www.c.lst.se/ Länsstyrelsen i Uppsala län]
- [http://www.lul.se/ Landstinget i Uppsala län]
- [http://www.uu.se/ Uppsala universitet]
Kategori:Sveriges län Kategori:Uppsala län ja:ウプサラ県

Landskap

---- Landskap, historisk landsdel som vanligen bygger på en äldre politisk indelning och är grundad på kulturella och geografiska särdrag som många människor identifierar sig med än i dag. Ursprunget till landskapsindelningen går tillbaka till forntiden, och ännu under medeltiden fungerade många landskap (även kallade land) som självständiga politiska enheter med egna lagar. Som förvaltningsenheter har landskapen sedan länge ersatts av indelningen i län. Idag är deras enda officiella funktion att vara föremål för hertigtitlar inom kungahuset. Sverige har 25 landskap. I Finland finns 9 historiska landskap (10 om man räknar med den gamla del av Västerbotten som låg öster om Torne älv), men i samband med reformen av landets områdesindelning 1998 infördes en ny kommunalrättslig enhet som också kallas landskap. Det finns 20 sådana nya landskap, och i Finland är det numera i regel dem man menar när man talar om landskap.

Landskap i Sverige


- Blekinge
- Bohuslän
- Dalarna
- Dalsland
- Gotland
- Gästrikland
- Halland
- Hälsingland
- Härjedalen
- Jämtland
- Lappland
- Medelpad
- Norrbotten
- Närke
- Skåne
- Småland
- Södermanland
- Uppland
- Värmland
- Västerbotten
- Västergötland
- Västmanland
- Ångermanland
- Öland
- Östergötland

Historiska landskap i Finland


- Egentliga Finland, fi. Varsinais-Suomi
- Lappland, Lappi
- Västerbotten, Länsi-Pohja
- Karelen, Karjala
- Österbotten, Pohjanmaa
- Satakunda, Satakunta
- Savolax, Savo
- Tavastland, Häme
- Nyland, Uusimaa
- Åland, Ahvenanmaa

Nya landskap i Finland


- Birkaland
- Egentliga Finland
- Egentliga Tavastland
- Kajanaland
- Kymmenedalen
- Lappland
- Mellersta Finland
- Mellersta Österbotten
- Norra Karelen
- Norra Savolax
- Norra Österbotten
- Nyland
- Päijänne-Tavastland
- Satakunda
- Södra Karelen
- Södra Savolax
- Södra Österbotten
- Åland
- Österbotten
- Östra Nyland

Se även


- Sveriges landsdelar
- Landskap i Finland
- Historiska landskap i Finland
- Landskapslagar
- lagmän
- Landsting
- Landskapsvapen
- Lista över Sveriges landskap sorterade efter befolkningsmängd Kategori:Sverige Kategori:Finland Kategori:Landskap

Uppland

Denna artikel handlar om landskapet Uppland. För uppland som handelsområde, se Uppland (bakland). ---- Uppland är ett landskap i Svealand i östra Sverige. Uppland gränsar i söder till Södermanland, i väster till Västmanland, i nordväst till Gästrikland och i öster till Östersjön. Landskapet har 150 000 synliga fornlämningar.

Större orter i Uppland


- Upplands Väsby
- Upplands-Bro
- Bålsta
- Danderyd
- Enköping
- Gustavsberg
- Hallstavik
- Heby
- Knivsta
- Lidingö
- Norrtälje
- Rimbo
- Sigtuna
- Skutskär
- Solna
- Stockholm (delvis)
- Tierp
- Täby
- Uppsala
- Vaxholm
- Åkersberga
- Östhammar
- Öregrund

Sjöar


- Fysingen
- Erken
- Mälaren
- Tämnaren
- Vendelsjön

Åar


- Tämnarån
- Olandsån
- Norrtäljeån
- Fyrisån
- Stockholms ström

Externa länkar


- [http://www.uppland.nu Uppland]
- [http://swedia.ling.umu.se/Svealand/Uppland/index.html Lyssna till några av Upplands dialekter]
- [http://www1.shellkonto.se/gertfors/brukssida/index.html Gerts brukssida] Kategori:Uppland Kategori:Sveriges landskap

Residensstad

Varje län har en residensstad. Det är den stad där länsstyrelsen för det länet har sitt huvudsäte, dvs den stad där länets landshövding har sitt residens. För Sverige gäller att landstingen normalt har förlagt sin centrala förvaltning till den ort där länsstyrelsen finns. Sverige är f.n. indelat i 21 län. I Finland är länens antal f.n. 6.

Svenska residensstäder för län


- Falun ...... Dalarnas län
- Gävle ...... Gävleborgs län
- Göteborg ... Västra Götalands län
- Halmstad ... Hallands län
- Härnösand .. Västernorrlands län
- Jönköping .. Jönköpings län
- Kalmar ..... Kalmar län
- Karlskrona . Blekinge län
- Karlstad ... Värmlands län
- Linköping .. Östergötlands län
- Luleå ...... Norrbottens län
- Malmö ...... Skåne län
- Nyköping ... Södermanlands län
- Stockholm .. Stockholms län
- Umeå ....... Västerbottens län
- Uppsala .... Uppsala län
- Visby ...... Gotlands län
- Västerås ... Västmanlands län
- Växjö ...... Kronobergs län
- Örebro ..... Örebro län
- Östersund .. Jämtlands län

Svenska residensstäder för landsting


- Vänersborg ... Västra Götalands län
- Kristianstad ...... Skåne län I övrigt samma som länen.

Tidigare residensstäder

På grund av försöksverksamhet och sammanslagningar av län är följande svenska städer inte längre residensstäder för län:
- Kristianstad tidigare Kristianstads län
- Mariestad tidigare Skaraborgs län
- Skövde tidigare Skaraborgs län
- Uddevalla tidigare Göteborgs och Bohus län
- Vänersborg tidigare Älvsborgs län

Finländska residensstäder


- Mariehamn (Ålands län / Landskapet Åland)
- Rovaniemi (Lapplands län)
- S:t Michel (Östra Finlands län)
- Tavastehus (Södra Finlands län)
- Uleåborg (Uleåborgs län)
- Åbo (Västra Finlands län) En stor länsreform genomfördes i Finland 1998 Kategori:Sveriges län

Ärkebiskop

Ärkebiskop, av gr. arche (αρχή) ursprunglig, förste, och epi-skopos (επισκοπος) tillsynsman, förman; benämning på den ledande biskopen i en kyrkoprovins i romersk-katolska kyrkan, underställd kardinalerna och påven. Några protestantiska kyrkor har behållt sin ärkebiskop, t.ex. har den Engelska kyrkan två provinser med varsin ärkebiskop, en i York och en i Canterbury. Den senare är den anglikanska kyrkogemenskapens främste biskop. Svenska kyrkan har en ärkebiskop i Uppsala som varit ärkebiskopssäte sedan 1164. Ärkebiskopen är Svenska kyrkans högste ledare nationellt och internationellt. Uppgifterna sedan reformationen består bl a i att viga nya biskopar, vilket sker i Uppsala domkyrka, att vara ordförande i Kyrkostyrelsen, Kyrkomötets läronämnd och domkapitlet, ha biskoplig tillsyn över Uppsala, Sigtuna samt Enköpings kontrakt, och leda de årliga prostmötena samt biskopsmötet.[http://www.svenskakyrkan.se/arkebiskopen/3.htm]. Sedan 1997 är K.G. Hammar ärkebiskop i Svenska kyrkan.
- Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland har sin ärkebiskop i Åbo, Nuvarande ärkebiskop är Jukka Paarma [http://www.evl.fi/svenska/arkebiskop/].
- Estniska evangelisk-lutherska kyrkan har sin ärkebiskop i Tallinn. Nuvarande ärkebiskop är Andres Pöder .
- Evanglisk-lutherska kyrkan i Lettland har en ärkebiskop i Riga. Nuvarande ärkebiskop är Janis Vanags .
- De lutherska kyrkorna i Norge och Danmark har inte ärkebiskopar. Inom de ortodoxa kyrkorna kallas ärkebiskopen för metropolit.

Se även


- Apostolisk succession
- Lista över Sveriges ärkebiskopar Kategori:Kyrkliga titlar ja:大主教

Uppsala universitet

Uppsala universitet i Uppsala är Nordens äldsta universitet och lärosäte. Grundat 1477 men verksamheten upphörde under Gustav Vasas regering och en period därefter, återupprättades 1595. Här har bland annat Carl Michael Bellman, Christopher Polhem och Gustaf Fröding studerat.

Historia

Den drivande kraften bakom bildandet av Uppsala universitet var ärkebiskop Jakob Ulvsson. Till en början bestod undervisningen främst av föreläsningar i filosofi, juridik och teologi , någon teknisk eller naturvetenskaplig utbildning fanns inte. Teologiska fakulteten var länge universitetets kraftcentrum. teologi, byggd av Olof Rudbeck d.ä., professor i medicin, amatörarkitekt m.m.]] Efter Jakob Ulvssons avgång 1515 minskade verksamheten snabbt för att snart upphöra. Erik XIV och Johan III gjorde svaga försök att återuppliva universitetet, dock utan framgång. Vid Uppsala möte 1593 bestämdes att universitetet skulle återupprättas men det officiella dokumentet för den nya verksamheten skrevs under först 1595. Universitetets storhetstid började på 1620-talet, då Gustav II Adolf genom generösa donationer lade en stabil ekonomisk grund för verksamheten och antalet studenter ökade kraftigt. På 1630-talet läste närmare 1 000 studenter vid universitetet. Olof Rudbeck blev professor i medicin och företrädde den nya naturvetenskapen. Han upptäckte bl.a. lymfsystemet, byggde den anatomiska teatern på Gustavianums tak och ritade om Uppsalas stadsplan på drottning Kristinas uppdrag. Statskunskapen fick sin första professur i vältalighet och statskunskap genom dåvarande universitetskanslern Johan Skytte. Professuren finns kvar än idag men Skyttes önskemål att innehavaren av professuren varje månad skulle prisa Guds oändliga godhet ingår inte längre i arbetsuppgifterna. Studenterna började på 1640-talet organisera sig i nationer baserade på geografisk hemort. Nationerna erkändes 1663 av universitetet, som utsåg en professor som inspektor för varje nation för att övervaka verksamheten. Vid 1720-talets slut utnämndes Anders Celsius till professor i astronomi och Carl von Linné i medicin. Att botanikern Linné fick professuren i medicin är inte förvånande eftersom medicin, botanik och farmaci under denna tid i praktiken var samma vetenskap. En framstående humanist var språkforskaren Johan Ihre, dessutom känd som orädd kritiker av kyrkans och statens maktställning; efter en lång process dömdes Ihre att betala ett års professorslön som straff för sin frispråkighet. Seklets sista decennier var ingen glansperiod i universitetets historia. Naturvetenskaperna hade mist sina främsta företrädare, och den politiska oron efter franska revolutionen lade en hämsko på den filosofiska debatten. 1800-talets första hälft präglades studentromantiken. Studenterna gavs större plats, prins Gustav skrev Studentsången och skalden Gunnar Wennerbergs klassiska studentsånger, Gluntarne, gjorde entré i studentlivet. Senare delen av 1800-talet tillkom flera nya lärostolar i naturvetenskapliga och medicinska ämnen. Universitetet expanderade genom nya byggnader: universitetsbiblioteket Carolina Rediviva, observatoriet, Chemicum, det nya universitetshuset m m. Studentnationerna befäste sin ställning genom att bygga egna nationshus. Från 1870 hade kvinnor tillträde till akademiska studier och den första studentskan i Uppsala, Betty Pettersson, skrevs in 1872. Utvecklingen under 1900-talet var blygsam fram till andra världskrigets slut men desto starkare därefter. Studentantalet tredubblades under tiden 1880-1945, från 1 500 till 4 500. Nya ämnen som arkeologi, konsthistoria och flera moderna språk tillkom. Den filosofiska fakulteten kom att delas upp i naturvetenskaplig, humanistisk och samhällsvetenskaplig fakultet. Under utbildningsexplosionen på 1960-talet ökade studentantalet från 8 000 till 21 000. Idag finns 39 100 studenter och 2 400 forskarstuderande inskrivna vid Uppsala universitet. Det bedrivs utbildning och forskning inom farmaci, humaniora, juridik, medicin/vård, samhällsvetenskap, språk, teknik/naturvetenskap, teologi och lärarutbildningsområdet. Den 9 september 1982 beslutades att all den tekniska verksamheten vid Uppsala universitet skulle benämnas Uppsala universitet Tekniska Högskolan (UUTH). Den 11 december 1994 framförde prof. Christer Kiselman kritik mot denna officiella beteckning, vilket sedermera resulterade i att namnet ändrades den 1 januari 1995 till Uppsala tekniska högskola (UTH).

Organisation

Universitetet har nio fakulteter fördelade på tre vetenskapsområden. Utbildningsvetenskapliga fakulteten står utanför områdesindelningen:
- Humanistisk samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet
  - Teologiska fakulteten
  - Juridiska fakulteten
  - Historisk-filosofiska fakulteten
  - Språkvetenskapliga fakulteten
  - Samhällsvetenskapliga fakulteten
- Utbildningsvetenskapliga fakulteten
- Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet
  - Medicinska fakulteten
  - Farmaceutiska fakulteten
- Teknisk-naturvetenskapliga vetenskapsområdet
  - Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten

Nationer och studentliv

Huvudartikel: Studentliv vid Uppsala universitet Alla studenter vid Uppsala universitet måste tillhöra en studentnation. Studenterna organiserar sina studiesociala aktiviter i nationerna. Om man inte vill delta i nationernas aktiviteter kan man vara med i Skånelandens nation som är gratis. Det gör bland annat att den obligatoriska kåravgiften för Uppsala studentkår är bland Sveriges lägsta, endast 130 kr/termin. För studenterna är nationerna ett billigt och bra sätt att gå ut och äta lite mat, ta en öl och ha allmänt trevligt. För de studenter som engagerar sig så tycks det lätt ta upp all deras lediga tid, då då inte studerar eller sover. Vid sidan om nationerna och studentkåren finns det även ett stort antal studentföreningar med frivilligt medlemskap i Uppsala.

Personer med anknytning till Uppsala universitet

Nobelpristagare som studerat eller tjänstgjort vid universitetet

Sorterade efter födelseår. Inkluderar även freds- och litteraturpristagare.
- Svante Arrhenius (1859-1927)
- Hjalmar Branting (1860-1925)
- Alvar Gullstrand (1862-1930)
- Erik Axel Karlfeldt (1864-1931)
- Nathan Söderblom (1866-1931)
- Robert Bárány (1876-1936)
- Theodor (The) Svedberg (1884-1971)
- Manne Siegbahn (1886-1978)
- Pär Lagerkvist (1891-1974)
- Arne Tiselius (1902-1971)
- Alva Myrdal (1902-1986)
- Dag Hammarskjöld (1905-1961)
- Hannes Alfvén (1908-1995)
- Kai Siegbahn (1918-)

Se även


- Uppsala universitet: byggnader och platser
- Uppsala universitetsbibliotek
- Studentliv vid Uppsala universitet (om bl.a. nationer och studentkår)
- Vetenskapliga föreningar vid Uppsala universitet

Externa länkar


- [http://www.uu.se/ Uppsala universitet]
- [http://publications.uu.se/epcentre/ Enheten för digital publicering] Kategori:Uppsala universitet Kategori:Högskolor och universitet i Sverige ko:웁살라 대학교

Kilometer

Kilometer, km, beteckning för 1 000 meter. Namnet kommer av de två orden kilo (med betydelsen tusen) och meter. Måttet fastställdes efter franska revolutionen till 1/10 000 av sträckan från nordpolen till ekvatorn via den meridian som går genom Paris. Dock mättes avståndet fel och därav är det ca. 9 999,973 km från Nordpolen till ekvatorn genom Paris. Senare infördes en ny definition på metern. 1983 under det 17:e Conférence Générale des Poids et Mesures(Allmänna konferensen för mått och vikter), betecknas CGPM, bestämdes att en meter skulle motsvara den sträcka ljuset tillryggalägger i vakuum under tidsintervallet 1/299 792 458 sekunder. simple:Kilometre

Arlanda flygplats

Arlanda, eg. Stockholm-Arlanda flygplats (Stockholm-Arlanda Airport, ARN eller ESSA), är Stockholms internationella flygplats. Belägen i Sigtuna kommun mellan Stockholm och Uppsala. Flygplatsen invigdes den 14 december 1959 och öppnades för trafik den 5 januari 1960. Arlanda är Sveriges största flygplats och Europas sjätte största internationella flygplats. 1960

Kommunikationer

Man reser enklast mellan Stockholm och Arlanda med antingen pendeltåg och buss 583, Flygbussarna, Arlanda Express eller taxi. Det förstnämnda alternativet är billigast, medan Arlanda Express är det snabbaste alternativet. Under servicekomplexet SkyCity finns även en station för fjärrtåg, betecknad Arlanda C, varifrån man kan nå så avlägsna platser som Narvik utan att byta tåg. Ett spårtaxisystem planeras att uppföras som testprojekt i Märsta-Arlanda-området. Vägavstånd från Stockholm: 41 km.

Terminaler

För närvarande består Arlanda av fyra terminaler. För utrikestrafik används Terminal 5 och Terminal 2. All inrikestrafik utgår från Terminal 4, medan regionaltrafik använder Terminal 3. spårtaxi Arlanda undergår för närvarande en mycket omfattande ombyggnad. Ombyggnaden ska leda till att Terminal 3 rivs och återuppstår som en helt ny terminal mellan dagens Terminal 2 och Terminal 4, vilket bildar Terminal Syd med pir A, pir B och pir C. Terminal 5 med dess två pirer byggs också om och med nybyggda pir F blir det Terminal Nord med pir D, pir E och pir F. Utbyggnaden var först planerad att färdigställas under 2002. Senare besked från Luftfartsverket har haft år 2004 som tidpunkt för färdigställandet. Den 17 december 2003 invigde Ulrica Messing det "Nya Arlanda"[http://www.lfv.se/templates/LFV_ListArticle____17972.aspx] och därigenom verkar den tidigare planerade utbyggnaden återigen skjutits på framtiden. Ulrica Messing

Start och landningsbanor

  Stockholm/Arlanda
ICAO kod ESSA
Beläget 593907N 175507E
Höjd över havet 124 Ft / 37 m
Längd bredd bana 01L - 19R 3301 m x 45 m
Längd bredd bana 26 - 08 2500 m x 45 m
Längd bredd bana 01R - 19L 2 500 m x 63 m
Beläggning Asfalt
Arlanda har tre start- och landningsbanor.
- Bana 1 (01L,19R), är Arlandas huvudbana som har varit med sedan starten. Ungefär 70% av starterna sker på denna bana.
- Bana 2 (26,08), har också varit med sedan starten. Ungefär 40% av landningarna sker på denna bana.
- Bana 3 (01R,19L), öppnades år 2003. Används i princip endast för landning, och då under högtrafikperioderna.

Externa länkar


- [http://www.arlanda.se LFV - Stockholm-Arlanda]
- [http://www.sigtuna.se/main/index.asp Sigtuna kommun] Kategori:Sveriges flygplatser Kategori:Sigtuna kommun

Tätort

Bild:Tätortsskylt.gif
Tätort är ett område där en större grupp hus finns samlade. Begreppet kan vara oklart i vissa situationer. I trafiken innebär begreppet tätort att vägarna övergår till en mer gatubetonad karaktär. Hastigheten är då 50 km/h och speciella vägmärken sätts upp för att markera att tätorten börjar (ibland är hastigheten ytterligare sänkt till t ex 30 km/h). Man har i Norden enats om en gemensam definition av begreppet tätort: :En tätort är en samling av hus där det bor minst 200 invånare. Det bör inte vara mer än 200 meters avstånd mellan husen i samlingen. SCB, Statistiska Centralbyrån, gör tätortsavgränsningar vart 5:e år. Vid den senaste tätortsavgränsningen (2000) fanns det 1 936 tätorter i Sverige. Jämfört med tidigare räkning (1995) hade tillkommit 46 nya tätorter och samtidigt hade 48 orter upphört (dvs uppfyllde inte definitionen, t ex kan antal invånare ha sjunkit under 200 personer). Svenska Kommunförbundet grupperar sina kommuner i 9 olika grupper beroende bland annat på hur befolkningen bor. Det som exempelvis kallas storstad är en kommun med över 200 000 invånare. Internationellt sett brukar som tätort räknas stadsbebyggelse med 5 000 eller 10 000 invånare.

Se även


- Småort
- Lista över svenska tätorter
- Lista över svenska tätorter sorterad efter invånarantal
- Urbanisering Kategori:Bebyggelsetyper ja:村 th:หมู่บ้าน

Kommun

En kommun är ett territoriellt avgränsat område och administrativ enhet för lokal självstyrelse. Se till exempel Sveriges kommuner och Finlands kommuner. I Sverige samarbetar Socialdemokraterna, LO, ABF och andra organisationer inom arbetarrörelsen på lokal nivå genom arbetarekommuner.

Se även


- Borgerlig kommun
- Kommunism
- Kyrklig kommun
- Stad
- Lista över Sveriges kommuner
- Sveriges kommuner listade per län
- Lista över Sveriges län, kommuner och församlingar

Externa länkar


- [http://www.skl.se/artikel.asp?A=288&C=444 Svenska Kommunförbundet - Fakta om Sveriges kommuner]
- [http://www.skl.se/stat/statistik/Kommunfakta/kgrupp.htm Svenska Kommunförbundet - Kommungrupper]
- [http://www.kommunerna.net Finlands Kommunförbund] Kategori:Politik Kategori:Svensk politik nb:Kommune

Km

Kilometer, km, beteckning för 1 000 meter. Namnet kommer av de två orden kilo (med betydelsen tusen) och meter. Måttet fastställdes efter franska revolutionen till 1/10 000 av sträckan från nordpolen till ekvatorn via den meridian som går genom Paris. Dock mättes avståndet fel och därav är det ca. 9 999,973 km från Nordpolen till ekvatorn genom Paris. Senare infördes en ny definition på metern. 1983 under det 17:e Conférence Générale des Poids et Mesures(Allmänna konferensen för mått och vikter), betecknas CGPM, bestämdes att en meter skulle motsvara den sträcka ljuset tillryggalägger i vakuum under tidsintervallet 1/299 792 458 sekunder. simple:Kilometre

Ekoln

Ekoln är Mälarens nordligaste fjärd. Den har formen av en stående bläckfisk med fyra armar och "kroppen" är ca 4 sjömil lång och 2 bred. P.g.a. bläckfiskformen upplevs den dock som större. I den nordöstligaste armen har Fyrisån sitt utlopp. Genom den sydöstligaste armen kan man segla till Stockholm och vidare jorden runt. På vägen till Stockholm passerar men bla Skokloster och Sigtuna.De två sydvästliga armarna slutar i Varpsund respektive Örsundsbro. På vägen till Varpsund passeras Sjöö slott och mot Örsundsbro Wiks slott. I ekoln finns det få öar men ändå gott om tilläggningsmöjligheter för de med båt för stora delar av stränderna är naturreservat och obebyggda. Ekolns sydligaste landområde är tex Skolandets naturreservat. Det finns fem större båtsällskap vid Ekoln och sjön utnyttjas flitigt sommar som vinter. Gästhamn finns i nordost på Skarholmen hos Ekoln Segelklubb ESK. Härifrån går ett flertal bussar in till Uppsala. Ekoln fryser ganska sent. Hela sjön är ofta inte frusen förrän en bit in i januari men då är aktiviteten med långfärdsskridsko och isjakt intensiv. Det finns ofta långa plogade banor då snö ligger. Under ett antal år har skridskoloppet Vikingarännet med start vid Skarholmen och mål i Stockholm anordnats. På grund av isläget har hela bansträckan bara kunnat utnyttjats någon/några gånger men loppet har blivit en folkfest. Kategori:Vattendrag i Sverige Kategori:Svenska sjöar

Rullstensås

Rullstensås, lång rygg av avrundade stenar, grus och sand, som storlekssorterats och avlagrats av isälvar vid inlandsisens smältning. I landskap som formats av nedisningar är rullstensåsar markanta inslag, och de kan vara uppåt hundratals kilometer långa. Vanligen löper de parallellt med isens avsmältningsriktning, dvs. i huvudsak syd-nord riktning. Det finns två grundtyper av rullstensåsar, subakvatiska rullstensåsar och supraakvatiska rullstensåsar. Kategori:Geologi Den senaste istiden började för ca 10 000 år sedan. Då täcktes nästan hela Storbritannien och hela Norden av inlandsisen, förutom ett litet område i Danmark. Den flera kilometerhöga och tunga isen plöjde över marken, och naturligtvis skrapade den med sig avlagringar från berggrunden. Stora och små stenar, grus och sand följde med forsen som åkte under isens botten, mellan isen och marken. Den kallades för en isälv och åkte i en isälvstunnel. Där nere slipades och rundades stenar för att de korsade andra stenars väg. Stenmaterialet kallas för morän. Isälvarna färdades i en nord-sydlig väg, och när de hade kommit till isälvsmynningen som fanns längst ner på iskanten, saktas strömhastigheten ner, och då sjönk de stora stenarna ner till botten. Efter ett tag saktade strömmen ytterligare ner, och då lades gruset och sanden på. Så fortsätter det hela tiden. När det inte kom så mycket vatten i älven, så hann mycket material sjunka till botten. När det sedan forsade hejvilt, så var det inte så mycket material som sjönk ner och hamnade på samma ställe. Det är förklaringen till varför rullstensåsar är bredare, smalare, högre eller lägre på vissa ställen. För cirka 8 500 år sedan smälte inlandsisen och drog sig tillbaka, och nu kan man tydligt se en lång kedja av stenar, grus och sand m.m. Man tittar då på en rullstensås. //Malin 14 år, Sandra.N

E4

Denna artikel behandlar vägen E4. För den brittiska TV-kanalen, se E4 (TV-kanal). ---- right E4 eller Europaväg 4 är en europaväg som börjar i Torneå/Tornio i Finland och slutar i Helsingborg i Sverige. E4 är Sveriges näst längsta väg (efter Riksväg 45), då sträckan mellan Haparanda och Helsingborg utgör 159 mil.

Historia

Tidigare (1945-1962) hette vägen söder om Stockholm Riksväg 1 och norr om Stockholm Riksväg 13 upp till Haparanda. Detta gällde före våren 1962. 1961 skriver även Sverige på FN:s konvention om europavägar. Tanken med europavägssystemet är att europavägsnumren ska komplettera de nationella vägnumren och därmed förenkla för internationell trafik genom att länka samman de viktigaste nationella stråken i varje land så att det till sluit blev ett sammanhängande numrerat vägnät. Till skillnad från många andra europeiska länder valde dock Sverige och några andra länder att inkoprera europavägsnumren i sina nationella vägsystem istället för att som i t.ex. Tyskland vara en komplettering till de nationella vägmarkeringarna. Våren 1962 skyltades därför hela Riksväg 1 och Riksväg 13 om till E4 i Sverige. E4 fortsatte då söder om Sverige igenom Danmark, Tyskland, Frankrike och Spanien till Portugals huvudstad Lissabon och från Haparanda i norr ner till Finlands huvudstad Helsingfors. Eftersom E4 är ett så djupt inarbetat vägnummer så ändrades inte vägnumret när europavägsnumreringarna reviderades 1992 för att bättre anpassa markeringarna till övriga Europa, som under tiden hade skapat ett mer logiskt system för vägnumreringar för vägar i nord-sydlig respektive öst-västlig riktning. Detta får till följd att på danska sidan slutar E47 och E55 i hamnen i Helsingör medan vägen från färjeläget i Helsingborg och norrut mot gränsbron i Haparanda heter E4. Förr hade E4 sin nordliga ände i Kemi i Finland, men förkortades 2002 med 20 km så att den nu börjar i Torneå. Detta gjordes på grund av att E8:an förlängdes i Finland med sträckan Torneå - Åbo/Turku.

Vägens utveckling

Genom sin nord-sydliga riktning igenom Sverige från Torneå i norr längs Norrlandskusten till Stockholm och vidare söderut igenom Östergötland och Småland till hamnen i Helsingborg betraktas vägen som Sveriges viktigaste trafikled i sin helhet. Under åren har man haft som mål att bygga en sammanhängande motorväg mellan Helsingborg och Stockholm vilket delvis kommer att infrias 2006 när motorvägen utanför Markaryd invigs. Fortfarande återstår dock ett 32 km långt avsnitt utanför Ljungby som i dagsläget är en motortrafikled utbyggd till 2+1väg. Detta avsnitt har dock en standard som är mycket nära motorvägsstandard. Det finns idag långtgående planer på att dra E4 i ny sträckning förbi Stockholm. Detta projekt ligger långt fram i tiden vilket gör att det inte finns några exakta planer. Det lutar dock åt att E4 i framtiden kommer gå i en västligare sträckning över och under några av Mälaröarna. Norr om Uppsala har intresset för att bygga ut vägen varit relativt svagt fram till de senaste decennierna. 2007 invigs en 78 kilometer lång motorväg igenom Uppland som förbinder Gävle med Stockholm. Även längs Norrlandskusten har motorvägsutbyggnader eller planskilda 2+2vägar byggts men längre sträckor har ofta byggts om till 2+1vägar p.g.a. att trafikmängden är lägre längs norrlandskusten än söderut med undantag kring de större städerna längs vägen. När arbetet med att bygga ut motorvägen från Gävle och söderut är klar kommer med största sannolikhet intresset riktas mot norrlandskustens städer. I dagsläget går vägen fortfarande rakt igenom städer som Sundsvall, Umeå, Härnösand, Skellefteå, Örnsköldsvik m.fl. orter. Enligt en plan som Vägverket arbetar efter ska år 2015 minst 85% av vägen vara "mötesseparerad" men huruvida detta mål kan uppnås eller inte är omtvistat. På E4 finns så gott som samtliga strömningar som dominerat svensk vägarkitektur- och utformning från 1930-talet och framåt representerat. I Stockholm och Jönköping går vägen rakt igenom städerna som stadsmotorvägar. Norr om Jönköping drogs vägen så nära Vättern som möjligt längs en bergsskärning vid vattnet för att ge bilisterna så vacker utsikt som möjligt över insjön. Söder om Jönköping drogs vägen så rakt och brett igenom skogslandskapet att mångfaldigtalet bilister sonika somnade vid ratten p.g.a. den monotona vägmiljön och ledde till att Vägverket fick sätta ut skulpturer och installera speciell belysning för att hålla bilisterna vakna och koncentrerade vid ratten. Vid hotell Stenkullen, statsministern Carl Swartz sommarresidens utanför Norrköping, och vid Rosendals slott utanför Helsingborg lät man bygga vägen rakt igenom tomterna och motorvägen skar på så vis rakt igenom stora stycken kulturmiljö.

Sträckning

Rosendals slott Torneå - Haparanda - Luleå - Piteå - Skellefteå - Umeå - Örnsköldsvik - Sundsvall - Gävle - Uppsala - Stockholm - Södertälje - Nyköping - Norrköping - Jönköping - Helsingborg I Helsingborg skyltas E4 som om den gick via färja till Helsingör. Officiellt är det E47-E55 som går över färjan och så skyltas det i Danmark. E4 delar sträckning med andra Europavägar på tre ställen, med:
- E10 mellan Töre och Luleå
- E20 mellan Stockholm och Södertälje
- E6 och E20 utanför Helsingborg Den korsar eller möter dessutom:
- E18 norr om Stockholm.
- E14 i Sundsvall.
- E12 i Umeå.
- E8 i Torneå. E4 är utbyggd till motorväg följande sträckor:
- Förbi Piteå
- Timrå - Sundsvall
- Enånger - Söderhamn
- Gävle - Mehedeby
- Uppsala - Toftaholm (söder om Värnamo)
- söder om Ljungby - Gräsholma (strax söder om Strömsnäsbruk)
- söder om Markaryd - Helsingborg Utbyggnad av E4 till motorväg pågår mellan Mehedeby - Uppsala och mellan Strömsnäsbruk - Markaryd. Vid den senare är de allra nordligaste kilometerna öppnade. När nämnda utbyggnader är klara är E4 motorväg hela vägen mellan Gävle och Helsingborg (förutom en ca 30 km lång sträcka förbi Ljungby som är mötesfri motortrafikled).
Den möter följande svenska vägar:

Motorvägssträckning i Sverige

På E4 går det motorväg i Sverige från Helsingborg till Markaryd sedan är det ett avsnitt som i princip är en byggplats förbi Markaryd och där detta avsnitt håller på att byggas om till motorväg. Att det är en byggplats framgår mycket tydligt för de som kör förbi denna plats. Strax norr om Markaryd är motorvägen åter komplett fram till Kånna där vägen istället blir en motortrafikled som är mötesfri med mitträcke. I princip fungerar detta avsnitt som en motorväg men är egentligen en s.k. 2+1-väg med på- och avfarter av motorvägsstandard. Vägen är i detta utförande till Toftaholm där vägen åter blir en normal motorväg ända fram till Uppsala. Uppsala E4 är sedan en landsväg fram till Mehedeby där vägen åter blir motorväg till Gävle. Norr om blir vägen en 2+1-väg, den första biten utan plankorsningar men sedan blir det en bit där vägen är 2+1väg med plankorsningar fram till Söderhamn där vägen blir motorväg fram till Enånger. Efter Enånger är vägen landsväg fram till Sundsvall där norra utfarten är en motorväg fram till Timrå för att sedan bli motortrafikled och 2+1-väg en bit norrut. Vägen blir åter landsväg till en bit efter Härnösand där vägen blir 2+1-väg vid bland annat Högakustenbron. Ett avsnitt mellan Stöcksjö och Umeå uppfyller sedan motorvägsstandard men en cirkulationsplats gör att vägen inte är klassad som motorväg trots att den i praktiken fungerar som det. Nästa avsnitt med motorväg är sedan mellan Piteå och Norrfjärden som också är Sveriges nordligaste motorväg. Avsnittet mellan Uppsala och Mehedeby är ett av de allra sämsta avsnitten på E4. Vägen är här en landsväg med en standard som är mycket avslägsen från motorvägsstandard. Vägen går rakt igenom de mindre samhällena som vägen passerar och längs med vägen finns infarter till gårdar och brevlådor kan också sitta längs med vägen. Vissa avsnitt är vägen här också förhållandevis smal. Detta avsnitt utgör också en besvärlig flaskhals för den nord-sydliga trafiken då denna väg inte bara är ett nationellt intresse utan även utgör förbindelsen mellan Norrland och övriga Europa. Eftersom avsnitten söder om Uppsala i stort sett består av motorvägar och sedan dessutom avsnitten från Enånger till Mehedeby har förbättrats de senaste åren har irritationen över denna flaskhals mellan Uppsala och Mehedeby blivit allt större. Nu pågår dock ett stort motorvägsbygge mellan Uppsala och Mehedeby som ska länka ihop motorvägsavnitten på E4 och därmed kommer det att bli motorväg eller snarlik standard hela vägen från åtminstone Enånger till Helsingborg. Avsnittet mellan Enånger och Hudiksvall är ett annat avsnitt som också har lika dålig standard som avsittet mellan Uppsala och Mehedeby. Även detta avsnitt kommer att byggas om och kommer troligtvis att "bara" bli 2+1 väg och inte motorväg pga besparingsskäl. Beslut finns om bygga ny väg och hur den nya sträckan ska gå.

Avfarter

Bild:Avfartsnummer.gif Sedan mitten av 2004 har man givit motorvägsavfarterna på bland annat E4:an nummer, detta för att underlätta då man ska ge vägbeskrivningar. Detta har genomförts efter internationell förebild, exempelvis använder Tyskland, Danmark och Frankrike detta system. På de platser där flera europavägar går gemensamt är även numreringen gemensam, därav att E4:ans numrering inte börjar med 1.

Namngivning och Numrering av trafikplatser längs E4:

Trafikplatserna 178-179 finns inte numrerade. Uppgifterna om skyltningsorter norr om Uppsala kan innehålla fel i denna version (2005-11-08 18:30). Ytterligare information om dessa trafikplatser mottages gärna. Frankrike

Se vidare:


- Avfartsnummer
- E4(M)

Externa Länkar


- http://trafikinfo.vv.se/trinicameras Se vägen: webkameror Kategori:Europavägar

Gävle

Gävle är en tätort och centralort (stad) i Gävle kommun. Gävle är residensstad i Gävleborgs län. Idag är Gävle Sveriges femtonde folkrikaste kommun med ett förmånligt geografiskt läge mellan Mälardalen och Norrland. Kommunikationer med tåg finns dels på Ostkustbanan mot Sundsvall norrut och Uppsala - Stockholm söderut, dels på norra stambanan nord nordväst mot Ljusdal - Ånge - Östersund och slutligen västerut mot Sandviken - Falun/Avesta. I södra Gävle ligger ett järnvägsmuseum men i övrigt kan staden knappast utgöra något avvikande från andra städer i samma storlek. Högskolan i förre detta regementet I 14:s lokaler växer konstant vilket medför en inflyttning av studenter vilket i sin tur bidrar till att sänka medelåldern i staden. Gävle är hemstad för ishockeylaget Brynäs och fotbollslaget Gefle IF. Gävle konserthus är bas för Gävle symfoniorkester.

Historia

Gävles äldsta kända stadsprivilegier är från år 1446. Staden fungerade som utskeppningshamn för norra Bergslagen och Gävlefiskarna hade tidvis kungligt monopol på fiske längs en stor del av Norrlands kust. Det s.k. bottniska handelstvånget under 1600- och 1700-talen hämmade dock stadens utveckling eftersom utrikes sjöfart inte tilläts. I mitten av 1600-talet blev Gävle residensstad i det dåtida Västernorrlands län, numer Gävleborgs län. Kategori:Gävle Kategori:Sveriges städer Kategori:Gävle kommun

Uppsala domkyrka

, södra fasaden]] Uppsala domkyrka är en svensk kyrkobyggnad i fransk gotisk stil, stiftskatedral för ärkestiftet, församlingskyrka för Domkyrkoförsamlingen i Uppsala och rikshelgedom för Svenska Kyrkan. Kyrkan är norra Europas största (118,7 meter hög) och dômens stora klocka (Storan) är landets största kyrkklocka. Varje år kommer en halv miljon människor till Uppsala Domkyrka, för att söka stillhet, fira gudstjänst, lyssna till en konsert, hämta kraft, uppleva skönheten eller känna historiens vingslag. Bland kyrkoskatterna finns bl.a. det förgyllda skrinet med Erik den heliges reliker vilket är placerat invid högaltaret. Även Gustav Vasa och Carl von Linné är begravda i Uppsala Domkyrka. I norra tornet finns idag ett museum med kyrkliga textilier. Vid den södra portalen finns en uppsättning stenfigurer ifrån 1300-talet.

Kyrkans historia

Efter brand i den tidigare domkyrkan (i Gamla Uppsala) gav påven tillstånd att flytta biskopssätet ifrån Gamla Uppsala till Nya Uppsala. Man började man planera för bygget av kyrkan redan 1258. Under delar av perioden då kyrkan byggdes härjade pesten i Sverige och under delar var det politiska läget instabilt som följd av diverse konflikter, tronstrider m.m. Dessutom drabbades bygget av ras. Först år 1435 invigdes den nya domkyrkan av ärkebiskopen Olaus Laurentii. Domkyrkan har genomgått flera stora genomgripande renoveringar, bland annat efter den förödande stadsbranden 1702 då bl.a båda tornspirorna rasade. Arkitekten Carl Hårleman ledde restaureringen efter branden och lät då även tornen få barockhuvar. Dessa barockhuvar kom under 1800-talet, under ledning av Helgo Zetterwall, att ersättas av de spetsiga torn som idag pryder kyrkan.

Erik den heliges död

Helgo Zetterwall, södra fasaden]] Erik den helige dog 1160, den 18 maj, då påven hette Alexander III. S:t Erikslegenden från 1200-talet berättar: "Den dagen var Kristi Himmelsfärds fest, då han (kung Erik) efter vår Herre skulle vinna martyrpalmen och fara till himmelen. Den dagen bevistade han mässan i heliga trefaldighetskyrkan på berget som kallas Vår Herres Berg och där nu domkyrkan står. Då bars bud till honom av en av hans män att utanför staden funnos fiender och att det vore rådligt att möta dem med vapen." Han säges då ha svarat: 'Låt mig i lugn åhöra denna högtids stora begängelse; jag hoppas till Herren att det som må återstå av gudstjänsten det skola vi högtidligen få höra annorstädes.' När han sagt detta överlämnade han sig åt Gud, gjorde korstecknet, lämnade kyrkan, väpnade sig och sina män, och gick med dem - fastän de voro få - manligen mot fienderna. Dessa började striden och sände sitt stridsfolk mest mot konungen. När Herrens Smorde låg slagen på marken tillfogade de honom sår på sår, de pinade och drevo spe med den redan halvdöde, och avhöggo vanvördigt hans vördnadsvärda huvud. Så gick han segrande från krig till fred och utbytte saligen det jordiska riket mot det himmelska. Den döde kungen begravdes i Gamla Uppsala kyrka. S:t Erikslegenden berättar om flera mirakler som ägde rum vid kungens död och senare vid hans grav. Bland de mirakler som legenden återger finns att en källa rann upp på den plats där hans blod först utgjöts. Sedan 1500-talet utpekas S:t Eriks källa på domkyrkans norra sida, mellan kyrkan och Fyrisån, och är markerad med en stor gjutjärnspump. Den medeltida S:t Eriks källa var den nuvarande Slottskällan, 500 m söder om domkyrkan. Avrättningen skedde på den öppna platsen söder om domkyrkan. Där stod fram till 1700-talet S:t Eriks kapell. Lanseringen av Erik som helgon skedde under sonen Knut Erikssons långa regeringstid 1167-1196. Relikskrinet fördes 1273 från dåvarande domkyrkan i Gamla Uppsala till domkyrkobygget i Östra Aros, nuvarande Domkyrkan. Varje år användes skrinet i processioner i samband med sådd och skörd och liknande.

Finstakoret

nuvarande Domkyrkan I Domkyrkans Finstakor finns sedan några år något så ovanligt som ett modernt relikskrin i en luthersk kyrka. Domkyrkan fick i slutet av 1980-talet av Birgittasystrarna en gåva: En flisa av den heliga Birgittas höftben. Denna relik har fått sin plats i kyrkan till minne av en av de mest kända svenskarna genom historien. Såväl skrinet som den omgivande kuben är inspirerade av birgittinerordens klädesdräkt. De fem röda punkterna symboliserar Kristi fem sår (händerna, fötterna och i sidan). Här ligger även Birgittas föräldrar, lagman Birger Persson och hans hustru Ingeborg av Finsta, och Birgittas syskon begravda, under en av domkyrkans äldsta gravstenar. Dessutom finns i detta kor även Erik den heliges reliker i ett relikskrin, i förgyllt siver, tillverkat i slutet på 1500-talet.

Sturekoret

Här är bland annat de medlemmar begravda av adelsätten Sture, vilka mördades av Erik XIV i "Sturemorden" i fängelsevalven på Uppsala slott 1567. Minnestavlan på västra väggen berättar om dem. De kläder de bar vid händelsen finns bevarade i domkyrkans Skattkammare.

Vasakoret

Kyrkans största kor. Kallas förrut även Vårfrukoret. Se Vasakoret, Uppsala domkyrka

Högaltaret

Nedanför högaltartrappan finns gravhällarna över två av Svenska kyrkans mest namnkunniga ärkebiskopar: Laurentius Petri d.ä., död 1573, var Sveriges första evangelisk-lutherska ärkebiskop, och Nathan Söderblom, död 1931.

Övrigt

Den vackra predikstolen är ritad av Nicodemus Tessin d.y. och snickrad av Burchardt Precht. Domkyrkans orgel från 1870-talet är ett arbete av P.L. Åkerman. P.L. Åkerman i Uppsala domkyrka]]

Begravda stormän i domkyrkan


- Erik den helige
- Upplands lagman, Birger Persson till Finsta (1327), och hans fru. Ingeborg Bengtsdotter (1314).
- Laurentius Petri d.ä. ärkebiskop
- Gustav Vasa
- Katarina av Sachsen-Lauenburg, Gustav Vasas första hustru
- Margareta Leijonhufvud, Gustav Vasas andra hustru
- Katarina Stenbock, Gustav Vasas tredje hustru
- Johan III, Gustav Vasas son
- Katarina Jagellonica, Johan III:s första hustru
- Gunilla Bielke, Johan III:s andra hustru
- Magnus Stenbock, en av Karl XII:s främsta härförare
- Carl von Linné (1707-1778), professor i medicin och botanik vid Uppsala universitet.
- Carl von Linné d.y., son till Linné
- Sara Elisabeth Moræa, Linnés hustru
- Emanuel Swedenborg (1668-1772) mystiker, skapare av ett eget samfund "swedenborgskyrkan"
- Nathan Söderblom, ärkebiskop under 1900-talet

Andra platser/byggnader i Uppsala


- Carolina Rediviva
- Gustavianum
- Odinslund
- Skytteanum
- Uppsala Slott

Extern länk


- [http://www.uppsaladomkyrka.nu/ Domkyrkans hemsida] Kategori:Uppsala Kategori:Kyrkobyggnader i Uppsala stift Kategori:Svenska domkyrkor



1960-talet

Händelser


- 1961 Berlinmuren byggs.
- 1962 Kubakrisen hotar att leda till tredje världskriget.
- 1962 Efter ett långt och blodigt frihetskrig blir Algeriet självständigt.
- 1963 John F. Kennedy mördas i Dallas, Texas.
- 1965 Värmdöleden, motorvägen mellan Stockholm och Värmdö börjar byggas.
- 1967 Sexdagarskriget mellan Israel och dess grannstater.
- 1968 Warsawapaktsländernas intåg i Tjeckoslovakien krossar Pragvåren. Kategori:1960-talet ja:1960年代 ko:1960년대 simple:1960s

1970-talet

Företeelser


- Mycket rockmusik och litteratur skriven av folk födda på 1940- och 1950-talet.
- Barbapapa
- Fem myror är fler än fyra elefanter
- Progg
- Ulf Lundell
- Vilse i pannkakan

Viktiga händelser


- 1971, Almstriden i Stockholm äger rum.
- 1972, kärnkraftverket i Oskarshamn invigs, Ölandsbron öppnas för trafik.
- 1973, Oljekrisen inträffar.
- 1973, Augusto Pinochets maktövertagande i Chile.
- 1973, Norrmalmstorgsdramat utspelas.
- 1975, Vietnamkriget avslutas.
- 1976, Sverige får till följd av riksdagsvalet för första gången på 40 år en borgerlig regering, med centerledaren Thorbjörn Fälldin som statsminister.
- 1978, den första persondatorn, Altair, kommer ut på marknaden. Kategori:1970-talet ja:1970年代 simple:1970s

1800-talet

Denna artikel handlar om seklet 1800-talet, åren 1800-1899. För decenniet 1800-talet, åren 1800-1809, se 1800-talet (decennium). För Eric Hobsbawms term, se det långa 1800-talet. ---- Sekel: 1700-talet - 1800-talet -