:: wikimiki.org ::
| Ural (flod) |
Ural (flod)
Ural (på ryska Уральские горы) är den flod som utgör gränsen mellan Asien och Europa från Uralbergens slut till Kaspiska havet. Källan ligger i södra Uralbergen i Ryssland och efter ett omkring 2 428 kilometer långt lopp utmynnar den i norra änden av Kaspiska havet i Kazakstan, vid staden Atyraw. Floden hette Jaik fram till 1775 då Katarina II gav den dess nuvarande namn.
Uralflodens övre lopp är riktat mot söder i en bred dal. Vid staden Orsk finns en damm och norr om den en stor sjö. Urals mot väst riktade mellersta lopp markerar en geografisk gräns mellan Uralbergens savanner i norr och stäppliknande öken i syd. Mellersta delen går förbi Orenburg och slutar vid Uralsk. Det nedre loppet är åter riktat mot söder och går genom låga saltstäpper, som endast tidigt på våren bär en rik, men hastigt borttorkande vegetation. Senare sänker sig Uralflodens yta under havets nivå och tilltar i bredd samt karaktäriseras av många böjda sjöar. Vid mynningen finns antydan till delta, i det att floden delar sig i flera armar, av vilka dock några försvinner ned i sanden.
Bredden liksom vattenmängden är som hos alla floder i vegetationsfattiga områden ganska växlande och kan nå 40 meter i övre loppet, 200 meter nedanför Orenburg och närmare 180 meter i nedre loppet. Vattenmängden avtar dels genom fördunstning, dels genom försinkande armar. Så att den ovanför deltat är ungefär hälften så stor som vid Uralsk. Flodområdet beräknas till omkring 250 000 kvadratkilometer. Av ekonomisk betydelse är flodens fiskrikedom.
Kategori:Asiens floder
Kategori:Europas floder
Kategori:Vattendrag i Ryssland
Kategori:Kazakstan
ja:ウラル川
Ryska
Ryska är ett slaviskt språk som talas främst i Ryssland samt i tidigare sovjetiska delrepubliker, såsom Estland, Lettland, Litauen, Moldavien och Ukraina. Ryskan skrivs med det kyrilliska alfabetet.
Den sydslaviska kyrkslaviskan har under långa perioder haft stort inflytande över ryskans utveckling, och har påverkat såväl dess grammatik som dess ordförråd.
Grammatik
I modern ryska finns två numerus, tre personer, tre genus och sex kasus. Verben uppträder oftast i så kallade aspektpar (finit resp. infinit), där aspekten kompletterar de fåtaliga tempusformerna. Böjningen i såväl kasus som tempus sker genom tillägg av suffix.
Också inom ordbildningen är suffixen, liksom prefixen, vanliga. Särskilt utmärkande och använda är de så kallade diminutivändelserna.
Se även
- Rysk litteratur
- Transkribering av ryska
Kategori:Slaviska språk
Kategori:Ryska
ja:ロシア語
ko:러시아어
ms:Bahasa Russia
simple:Russian language
th:ภาษารัสเซีย
Europa
och Frans Josefs land]]
Europa är jordens till ytan näst minsta och till befolkningen tredje största världsdel. Sedan 1700-talet har gränsen mellan Europa och Asien vanligen ansetts gå vid Uralbergen, Uralfloden, Kaspiska havet, Kaukasus, Svarta havet, Bosporen, Marmarasjön och Dardanellerna.
Etymologi
Dardanellerna i tjurform.]]
I grekisk mytologi var Europa (grekiska: Ευρώπη) en fenicisk prinsessa som tillfångatogs av Zeus i tjurform. Hon togs till ön Kreta, där hon blev mor till Minos. För Homeros var Europa Kretas mytologiska drottning. Senare blev Europa ett begrepp för Greklands fastland, och runt 500 f.Kr. hade betydelsen sträckts till att inkludera även länderna norr om Grekland.
Den grekiska termen Europa härleds från de grekiska orden för bred (eurys) och ansikte (ops). Bred har varit epitet för jorden självt i urindoeuropeiska religioner.
En minoritet hävdar dock att ordet fått en överförd betydelse i grekiskan, och utsprungligen kommer från ett semitiskt ord, det vill säga det akkadiska ordet erebu, som betyder "solnedgång". Ur perspektiv från Mellanöstern går solen ned över Europa. Asien tros också komma från ett akkadiskt ord, asu, som betyder "soluppgång", då solen går upp i öst, ifrån det perspektivet i Asien.
Historia
Huvudartikel: Europas historia
De första människorna kom till Europa för cirka 800 000 år sedan. Medan Homo sapiens utvecklades i Afrika levde Homo heidelbergensis och Homo neanderthalensis i Europa. Med yngre stenåldern och bronsåldern började en lång historia av stora kulturella och ekonomiska omvandlingar, först vid Medelhavet och senare längre norrut och österut.
Särskilt stort bestående inflytande hade antikens Grekland samt romerska riket, som under en period förenade hela södra Europa och andra kustområden vid Medelhavet i ett imperium. I romarriket kunde också den nya religionen kristendomen utbredas snabbt. Under kejsaren Konstantin den store blev kristendomen statsreligion och dess inflytande har fortsatt till vår tid.
Medeltiden var präglad av konkurrensen mellan den nya romerska kejsaren i väst och den gamla romerska kejsaren i Bysans. Europa delades i ett östligt och ett västligt område efter deras respektive inflytande. Missionärer spred kristendomen över norra och östra Europa, så att hela Europa blev kristet. I västra Europa var det konkurrens mellan kejsare och påve om övermakten. Reformationen på 1500-talet delade kyrkan i en katolsk och en protestantisk del. Religionskrig följde på denna delning, och 1618 till 1648 förhärjade trettioåriga kriget stora delar av Mellaneuropa.
Sedan 1400-talet byggde europeiska länder (särskilt Spanien, Portugal, Ryssland, Nederländerna, Frankrike och Storbritannien) koloniala imperier med stora besittningar i Afrika, Amerika och Asien.
Europa är den världsdel som har haft störst inflytande på andra världsdelar (till exempel genom kristen mission, kolonialism, slavhandel, annan handel ochkultur).
På 1700-talet förde Upplysningen fram nya ideal som tolerans, människovärde, jämlikhet och frihet. 1789 kom genom franska revolutionen för första gången borgerligheten till makten. I början av 1800-talet hamnade halva Europa under den franske kejsaren Napoleons välde, tills han led nederlag i Ryssland 1812.
Industrialiseringen började i delar av Europa på 1700-talet och förändrade livet för breda befolkningsskikt. Som en följd av arbetarnas fattigdom uppstod på 1800-talet socialistiska rörelser. 1800-talet var också en tid av stark strävan mot demokrati, men även av reaktion och imperialism. Både första världskriget (1914 till 1918) och andra världskriget (1939 till 1945) utbröt i Europa och orsakade stor förödelse.
Efter andra världskriget och under kalla kriget var Europa indelat i två stora politisk-ekonomiska block: de socialistiska länderna i Östeuropa och de kapitalistiska länderna i Västeuropa. Det talades då om järnridån som skilde Europas stater från varandra.
Först perestrojka och glasnost ledde i Sovjetunionen i mitten av 1980-talet till en en politisk kursändring. 1989 öppnades östblocket, Berlinmuren föll, och Sovjetunionen och Warszawapakten upplöstes.
Sedan de sista årtiondena på 1900-talet har Europas länder närmat sig varandra, vilket visar sig bland annat genom institutioner som EU.
Geografi
EU
Huvudartikel: Europas geografi
Världsdelen Europa utgör en femtedel av kontinenten Eurasien. Europas yta är ungefär 10,6 miljoner kvadratkilometer. Europas östra gräns definieras vid Uralbergen i Ryssland. Den sydöstra gränsen med Asien är inte universellt överenskommen, antingen Ural- eller Embafloden kan fungera som gräns. Gränsen fortsätter med Kaspiska havet med antingen Kuma-Manytj-sänkan, Lilla Kaukasus, Stora Kaukasus eller Kaukasus vattendelare Kura och Rioni som alternativ. Vidare sträcker sig delningen mot Svarta havet; Bosporen, Marmarasjön och Dardanellerna utgör gränsen mot Asien. Medelhavet i syd separerar Europa från Afrika. Västgränsen är Atlanten där Island utgör västlig utpost. Norrut begränsar Norra ishavet. Ögruppen Svalbards nordspets är Europas nordligaste punkt.
I praktiken dras gränsen till Europa oftast med större hänsyn till politik, ekonomi och kultur. Detta har lett till att det finns flera "olika" Europa, som inte alltid är identiska till storleken, och som inkluderar eller exkluderar olika länder baserat på vilken definition av Europa som används.
Nästan samtliga europeiska stater är medlemmar i Europarådet, undantagen är Vitryssland och Vatikanstaten.
Eftersom alla språk inte skiljer mellan begreppen världsdel och kontinent kan Europa på andra språk omväxlande klassas som kontinent eller som subkontinent eller halvö.
Europa används ibland synonymt med Europeiska unionen (EU) och dess 25 medlemsstater.
Landformer
Europa har en lång kust med många halvöar. Den stora halvön Skandinavien i norr skiljs från det huvudsakliga europeiska landområdet av Östersjön. I den södra delen av Europa sträcker sig de mindre halvöarna Iberiska halvön, Italien och Balkanhalvön ut i Medelhavet, som bildar gräns mot Afrika. Längre österut blir Europas landmassa bredare tills gränsen mot Asien nås vid Uralbergen.
De södra delarna av Europa är bergigare. Längre norrut, norr om de höga bergskedjorna Alperna, Pyrenéerna och Karpaterna, sänker sig landytan genom kulliga områden ned till stora låga slätter, som är mycket vidsträckta i öster. Detta utsträckta låglandsområde kallas Stora europeiska slätten, och vid dess hjärta ligger den nordtyska slätten. En båge av högländer finns också längs den nordvästra kusten, med början i västra Brittiska öarna och fortsättning längs den bergiga och flikiga norska kusten.
Denna beskrivning är förenklad. Underområden som Iberiska halvön och Italien har egna sammansatta former, liksom Europas huvudsakliga landmassa, där det finns många platåer, floddalar och sänkor. Island och Brittiska öarna är särskilda områden. Det förra är en egen landmassa i norra Atlanten som räknas som en del av Europa, medan de senare är höglandsområden som en gång var förenade med fastlandet tills de åtskildes av stigande vattennivåer.
Floder
Europas längsta floder är Volga med 3531 kilometer och därefter Donau med 2850 kilometer. Tredje längst är Ural (2428 km) vid gränsen mot Asien. Se vidare Europas geografi.
Berg
Vilket som är Europas högsta berg är omstritt och beror mycket på om man räknar området Kaukasus till Europa, se Europas geografi för en längre lista.
De högsta bergen i Europa inklusive Kaukasus:
# Elbrus (5642 m), Ryssland, Kaukasus
# Dych-Tau (5203 m), Ryssland, Kaukasus
# Rustaveli (5201 m), Georgien, Kaukasus
De högsta bergen i Europa exklusive Kaukasus:
# Mont Blanc (4808 m; med istäcke), gränsen Frankrike-Italien, Alperna
# Dufourspitze (4634 m; Monte-Rosa-massivet), gränsen Schweiz-Italien, Alperna
# Dom (4545 m), Schweiz, Alperna
Sjöar
Den största sjön är Ladoga.
Öar
Den största ön är Storbritannien. Andra stora öar är Island, Irland, Sicilien, Sardinien, Korsika, Kreta, Cypern, Svalbard, Novaja Zemlja och Mallorca.
Klimat
Trots sin storlek har Europa ett flertal olika klimat, från subtropiskt klimat vid Medelhavet till arktiskt klimat i det nordligaste Norden och Ryssland. I västra Europas kusttrakter är klimatet mycket maritimt, med milda vintrar med mycket nederbörd och milda somrar, det vill säga inte så stora temperaturskillnader mellan vinter och sommar. Inlandet, framförallt i Östeuropa, har dock ett utpräglat kontinentalt klimat med kalla, snörika vintrar och korta, varma somrar. Det arktiska klimatet medför mycket kalla, snörika vintrar och korta, kyliga somrar. Det subtropiska klimatet medför milda, regnrika vintrar och långa, heta somrar.
Natur
Eftersom de har levt sida vid sida med jordbrukskulturer i tusentals år har Europas djur och växter blivit starkt påverkade av människans närvaro och verksamhet. Med undantag för Norden och norra Ryssland finns få områden av orörd vildmark i Europa, förutom i olika naturparker.
Den huvudsakliga växtligheten i Europa är skog, som har mycket goda förutsättningar för att växa. I norr värms världsdelen av Golfströmmen och Nordatlantiska strömmen. Sydeuropa har medelhavsklimat. Det förekommer ofta torka på sommaren i detta område. Bergskedjorna påverkar också förhållandena. Några av dessa (Alperna, Pyrenéerna) är riktade i öst-västlig riktning och tillåter vinden att bära med stora vattenmassor från havet till inlandet. Andra är har nord-sydlig riktning (Skanderna, Dinariska alperna, Karpaterna, Apenninerna) och eftersom regnet främst faller på bergsidor som är riktade mot havet växer skogar bra på den sidan, medan förutsättningarna är mycket sämre på den andra. Få områden av Europas huvudsakliga landmassa har inte betats av boskap vid någon tidpunkt genom årtusendena, och avverkningen av den skogsområden som fanns före jordbrukssamhället orsakade oberäknelig förstörelse av de ursprungliga ekosystemen.
Åttio till nittio procent av Europa var en gång täckt av skog. Skogen sträckte sig från Medelhavet till Ishavet. Fastän över hälften av Europas ursprungliga skogar försvann under århundraden av bebyggelse har Europa fortfarande över en fjärdedel av världens skogar - granskogar i Skandinavien, vidsträckta tallskogar i Ryssland, kastanjeregnskog i Kaukasien och korkekskogar i Medelhavsområdet. På senare tid har avverkningen hejdats och många träd har planterats. Ofta har dock barrträd föredragits framför ursprungliga lövträd, eftersom de växer snabbare. Planteringar och monokulturer täcker nua stora landområden och detta erbjuder mycket dåliga miljöer för europeiska skogslevande arter. Andelen urskog i Västeuropa är endast två till tre procent (i europeiska Ryssland fem till tio procent). Landet med minst skogtäckt yta är Irland (åtta procent) och det mest skogbevuxna är Finland (72 procent).
På Europas huvudsakliga landmassa dominerar lövskog. De viktigaste arterna är bok, björk och ek. I norr, på tajgan, är björken en mycket vanlig art. I Medelhavsområdet har många olivträd planterats. Dessa är mycket väl anpassade till det torra klimatet. En annan vanlig art i Sydeuropa är cypressen. Barrskog dominerar på högre höjder upp till trädgränsen och längre norrut i Ryssland och Skandinavien, för att övergå i tundra närmare Arktis. Den halvtorra Medelhavsregionen har stora mängder buskskog. En tunn öst-västlig landtunga av eurasisk grässlätt—stäppen—sträcker sig västerut från Ukraina och södra Ryssland tills den slutar i Ungern och övergår i tajga i norr.
Istäcket under den senaste istiden och människans närvaro har påverkat utbredningen av Europas fauna. I många delar av Europa har de flesta stora djuren och överordnade rovdjursarter jagats till utrotning. Ullhårig mammut och uroxe var utdöda före slutet av neolitikum. Idag är vargar (köttätare) och björnar (allätare) hotade. En gång fanns de i de flesta delar av Europa, men skogsavverkningen fick dessa djur att dra sig längre och längre tillbaka. På medeltiden var björnarnas livsmiljöer begränsade till mer eller mindre otillgängliga berg med tillräcklig mängd skog. Idag lever brunbjörnen i första hand på Balkanhalvön, i norr och i Ryssland. Ett litet antal dröjer sig kvar i andra områden runt om i Europa (Österrike, Pyrenéerna och så vidare), men i dessa områden är populationerna utspridda och marginaliserade på grund av att miljöförstöringen. Allra längst norrut i Europa kan även isbjörnar påträffas. Vargen, den näst största rovdjuret i Europa efter björnen, finns mest i Östeuropa och på Balkanhalvön.
Andra viktiga rovdjur är lodjuret, vildkatten, rävar, olika arter av mård, igelkott, olika arter av ormar, olika fåglar (ugglor och andra rovfåglar).
Viktiga växtätare i Europa är sniglar, amfibier, fiskar, olika fåglar, samt däggdjur som gnagare, rådjur, vildsvin och i bergen murmeldjur, stenbockar, gems med flera.
Havslevande organismer är också en viktig del av Europas flora och fauna. Havsfloran är mestadels fytoplankton. Viktiga djur i Europas hav är plankton, blötdjur, tagghudingar, olika kräftor, bläckfiskar, fiskar, delfiner och valar.
Vissa djur lever i grottor, till exempel fladdermöss.
Demografi
Huvudartikel: Europas demografi
Europa har cirka 730 miljoner invånare och är därmed efter Asien och Afrika den tredje folkrikaste världsdelen. Europa tillhör de mer tättbefolkade områdena på jorden, med genomsnittlig befolkningstäthet på 66/km². Framför allt i Väst-, Mellan- och Sydeuropa är befolkningstätheten relativt hög, medan den avtar starkt längre norrut och österut.
Språk
Huvudartikel: Europas språk
Mer än 90 procent av Europas invånare talar språk som tillhör den indoeuropeiska språkfamiljen men det finns även språk som tillhör andra språkfamiljer. Bland de indoeuropeiska är de slaviska, germanska och romanska språkgrupperna mest utbredda. Även grekiska, albanska, baltiska språk och keltiska språk samt romani räknas till de indoeuropeiska språken. Som lingua franca inom världsdelen fungerar engelska, franska, tyska och ryska.
De uraliska språken är den näst största språkfamiljen i Europa. De indelas vidare i samojediska språk, som talas av några få tusen människor i den nordostligaste delen av Europa, och finsk-ugriska språk, en betydligt större gren.
Dit räknas framförallt finskan, ungerskan och estniskan, som är viktiga nationalspråk, och minoritetsspråken samiska i Norden och ett antal andra i Ryssland.
I den europeiska delen av Turkiet är turkiskan, som tillhör de turkiska språken, officiellt språk. Det talas även av minoriteter i grannländerna, särskilt i Bulgarien. Andra turkiska språk som gagauziskan och tatariskan är minoritetsspråk i olika delar av östra och sydöstra Europa. Det kalmuckiska språket, som talas vid Europas östra gräns nära Volga, är det enda mongoliska språket i Europa.
Maltesiskan på Malta är det enda semitiska språk som används som officiellt språk i ett europeiskt land.
Baskiskan, som talas i norra Spanien och sydvästra Frankrike, är ett isolerat språk som saknar kända släktingar.
Dessutom talas idag många olika språk från olika språkfamiljer av personer som invandrat till världsdelen i senare tid.
Det vanligaste alfabetet i Europa är det latinska alfabetet, följt av det kyrilliska alfabetet (i Ryssland, Vitryssland, Ukraina, Bulgarien, Serbien och Makedonien) och det grekiska alfabetet.
Religion
Huvudartikel: Religion i Europa
Kristendomen dominerar helt som Europas huvudreligion. Omkring 75 procent av invånarna beräknas vara kristna, främst katoliker, protestanter och ortodoxa. Andra stora religioner i världsdelen är islam med ungefär 7 procent av befolkningen (främst folkgrupper i Sydosteuropa samt invandrare från muslimska länder), samt judendomen. Dessutom finns andra religioner företrädda bland invandrare från andra världsdelar, samt nya religioner.
Omkring 18 procent av européerna är konfessionslösa, särskilt i städer och i de östeuropeiska länderna. Europa är nuförtiden i stor utsträckning sekulariserat.
Politik
Huvudartikel: Politik i Europa
Europeiska politiska organisationer
I mitten av 1900-talet grundades Europarådet som den första gemensamma europeiska institutionen. Europarådet omfattar numera, efter att den öst-västliga konflikten avlsutats, 47 stater.
En annan betydande organisation är Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE), som grundades 1975 som Europeiska säkerhetskonferensen (ESK) som en blocköverskridande instans, och som förutom de europeiska länderna även innefattar USA och Kanada.
"Europa" i politisk mening betyder ofta Europeiska unionen (EU) eller dess föregångare: Europeiska kol- och stålgemenskapen, som grundades 1951 av Belgien, Nederländerna, Luxemburg, Tyskland, Italien och Frankrike, och som tillsammans med Europeiska atomenergigemenskapen (Euratom) och Europeiska ekonomiska gemenskapen 1957 blev "Europeiska gemenskaperna", oftast kallat "Europeiska gemenskapen". Med Maastrichtfördraget 1991 bildades Europeiska unionen, som innefattar de tidigare samarbetena.
Större delen av de länder som tillhörde EFTA, som grundades på 1950-talet, har senare blivit medlemmar av EU. Efter dess senaste utvidgning 2004 har EU 25 medlemsländer. Ett antal ytterligare länder förhandlar om medlemskap.
Stater
EFTA
Följande stater ligger helt inom Europas gränser.
Till detta tillkommer några stater som delvis ligger i Europa
- Azerbajdzjan (delat mellan Europa och Asien)
- Danmark (utom Grönland i Nordamerika)
- Frankrike (utom Franska Guyana i Sydamerika, Guadeloupe och Martinique i Nordamerika och Réunion i Afrika)
- Georgien (delat mellan Europa och Asien)
- Kazakstan (delat mellan Europa och Asien)
- Portugal (utom Madeira i Afrika och Azorerna som ligger mitt i Atlanten
- Ryssland (delat mellan Europa och Asien)
- Spanien (utom Kanarieöarna, Ceuta och Melilla i Afrika)
- Turkiet (delat mellan Europa och Asien)
Av kulturella och politiska skäl brukar brukar man dessutom räkna Armenien och Cypern som hörande till Europa.
Områden med särskild status
Se även Väpnade konflikter i Europa efter 1989.
- Abchazien (Georgien)
- Adzjarien (Georgien)
- Azorerna (Portugal)
- Färöarna (Danmark)
- Gibraltar (Storbritannien)
- Guernsey med Alderney, Herm och Sark (Storbritannien)
- Isle of Man (Storbritannien)
- Jersey (Storbritannien)
- Kosovo (Serbien och Montenegro)
- Nagorno-Karabach (Azerbajdzjan)
- Nachitjevan (Azerbajdzjan)
- Nordcypern (Cypern)
- Sydossetien (Georgien)
- Svalbard (Norge)
- Tjetjenien (Ryssland)
- Transnistrien (Moldavien)
- Åland (Finland)
Organisationer
- Europeiska unionen
- Europarådet
- EFTA
- OSSE
Kategori:EuropaKategori:Världsdelar
als:Europa
ja:ヨーロッパ
ko:유럽
ms:Eropah
roa-rup:Evropa
simple:Europe
th:ทวีปยุโรป
zh-min-nan:Europa
UralbergenUralbergen är en cirka 2 500 kilometer lång bergskedja i Ryssland. Uralbergen utgör också gränsen mellan Europa och Asien. I bergskedjan bor ungefär 3% av Ryssland befolkning. Den största staden i Ural är Jekaterinburg.
Uralbergen gäller också som klimatisk och geobotanisk gräns. Det visar sig genom fördelningen av vegetationen (lindens östra gräns, sibiriska lärkträdets västra gräns) och genom motsatsen av tidpunkten för vegetationens utveckling om våren på östra och västra sluttningarna.
Geografi
Jekaterinburg
Bergskedljan bildadades under den yngre delen av Paleozoikum, dvs ungefär 250 till 300 miljoner år sedan. Den är på långa sträckor täckt av yngre sedimentära avlagringar och ibland skuren av en rad parallella längdförkastningar och gravsänkor, som dels blottar det äldre kristalliniska underlaget, dels låter yngre avlagringar kvarstå i gravsänkor. Även äldre strukturelement ingår i denna zon och förorsakar delvis de många avvikelserna från den nord-sydliga strykningen mot nordöst och nordväst. Delvis bidrar de till att bilda subparallella kedjor. Postuma rörelser inom berggrunden, lokalt uppnående betydande intensitet, kan spåras både i norr och i söder. Bergskedjans höga ålder gör, att den i sin mellersta del, genom vittring och avspolning, till hög grad utjämnats och företer lugna, långsluttande former, samt genom floderosion och utbildning av längddalar sönderdelats i mer eller mindre isolerade flacka parallellkedjor.
En vid tertiärtiden i norr begynnande vertikal höjning, som från 61° norrut tilltar i betydelse och som i trakter av tidigare isbetäckning (från 64° norrut) även fortgår under nuvarande tid, har låtit topografien i norr i samband med förstärkt floderosion delvis anta alpin karaktär. I söder har den jämförelsevis nyligen skedda sänkningen av Kaspiska havets yta bidragit till ökning av de mot söder avflytande flodernas lutningsförhållanden, vilket här även bidragit till att skapa en mera utpräglad topografi i samband med den förstärkta erosionen. Man indelar vanligen Uralbergen i tre delar: norra, mellersta och södra Uralbergen.
Norra Uralbergen
Norra Uralbergen höjer sig ur en omgivande småkullig och sjörik tundra. Några av dessa kullar är av tundrans nomader (samojeder och ostjaker) vida kända som helgedom. De högsta topparna är Gora Narodnaja (1 894 meter), Gora Telpoziz (1 617 meter), Gora Pajer (1 472 meter) och Gora Isjerim (1 331 meter). Tack vare istidens påverkan uppvisar Uralbergen här en någorlunda alpin prägel, topparna är snötäckta året om, och passhöjder omkring 200 meter över havet. Söder om polcirkeln finns svagt kuperade och med skog klädda parallellkedjor. Ungefär vid 63° nordlig bredd är bergssidorna och de smala dalarna täckta med barrskog. Topparna och de vidsträckta platåbergen är skogfria. Här är huvudkedjan så sönderdelad att den inte förtjänar sitt namn. Norr om polcirkeln lever ostjaker med sina talrika renhjordar. Vid Norra ishavet är de undanträngda av samojederna. Den största staden i norra Uralbergen är Vorkuta.
Mellersta Uralbergen
I mellersta Uralbergen är befolkningen tätast. Bredden är minst i norr, men tilltar mot söder och överstiger där 130 kilometer. De högsta toppar är Gora Konzjakovskij Kamen (1 569 meter) och Gora Denezjkin Kamen (1 493 meter), som länge ansågs vara Uralbergens högsta topp. Söderut avtar höjden, och de långsluttande dalsidorna är täckta av mäktigt vittringsgrus samt dalbottnarna dels av sumpmarker, dels av rik åkerjord. Bergskedjan täcks här av gles blandskog. I mellersta Uralbergen ligger också huvudorten Jekaterinburg. Södra delen bildas av flera parallellkedjor, som dock till huvudsak har floderosionen att tacka för sin utpräglade isolering.
Södra Uralbergen
Den gamla tredelningen av södra Uralbergen, som stöddes på geologiska olikheter, har av senare undersökningar visat sig vara oriktig. Alla tre kedjorna tillhör samma geologiska svit, vilket bevisas genom gravförkastningar i centrala och östra delarna, i vilka sedimentära bergarter av västlig karaktär bibehållits. Högsta toppen är Gora Jamantau med 1 642 meter. Skogsvegetationen är betydligt glesare jämförd med föregående delar och finns i huvudsak på bergssluttningarnas norra sida, medan de mot söder och sydväster vettande sluttningarna är fullkomligt vegetationslösa. Södra Uralbergens kedjor är betydligt klippigare och vildare än mellersta Uralbergen. Den sydligaste delen av södra Uralbergen är genom Uralfloden och dess norra bifloder sönderdelad i en rad parallellkedjor. Orografiskt och geografiskt bildar Uralflodens från öst mot väst riktade lopp Uralbergens avslutning mot syd. Geologiskt kan dock Uralbergen spåras långt in mot transkaspiska stäpperna och uppträder där i form av till hälften i sand begravda rader av kullar, som bildar mer eller mindre sammanhängande kedjor.
Malmbrytning
Uralbergens mineralrikedom var känd redan av grekerna på 800-talet. Det moskovitiska riket lyckades utnyttja Uralbergens rikedomar först genom att anlita vidsträckta koncessioner, som 1558 gavs bröderna Stroganov i form av full dispositionsrätt över området Perm. Järngruvor upptogs vid floden Tjusovajas mellersta lopp och koppargruvor i trakten av Jekaterinburg. 1745 upptäcktes guld i flodgruset på östra sluttningen. Hastigt växte antalet invånare och vaskerier. I början av 1800-talet gick produktionen ner. Livegenskapens upphävande 1861 och ett systematiskt uteslutande av utländska sakkunniga från 1880-talet skulle oavvisligen ha lett till katastrof, om inte samtidigt genom höga skyddstullar på utlandets metaller och metallarbeten den metallurgiska verksamheten hållits uppe. Efter järnvägsnätets förlängning till Uralbergen har andra industrigrenar övertagit malmbrytningens ställning.
Kategori:Asiens berg
Kategori:Europas bergskedjor
ja:ウラル山脈
ko:우랄 산맥
Kaspiska havet]
Kaspiska havet (på ryska Каспийское море, Kaspijskoje more; på persiska Dariae Mazenderan) är jordens största insjö, med en yta på 371 000 km². Den är belägen på gränsen mellan Asien och Europa, mellan länderna Iran, Azerbajdzjan, Ryssland, Kazakstan och Turkmenistan. De största städerna vid Kaspiska havet är den ryska hamnstaden Astrachan och den azerbajdzjanska huvudstaden Baku. Kaspiska havet är mycket rikt på olja och naturgas. I sjön finns även omfattande fiskning och bland annat produceras där den berömda ryska kaviaren.
De viktigaste tillflödena är Volga, Ural, Terek och Kura. Vattenytan och en stor del av kustområdena ligger på cirka 28 meter under havsnivån. Sjöns storlek har de senaste decennierna minskat på grund av dammar och konstbevattning som bromsar vattentillförseln. Kaspiska havet delas in i en grundare norra halva och en djupare södra. De båda halvorna skiljs åt av en grundare passage som förbinder halvöarna Apsjeron (i Azerbajdzjan) och Tjeleken (i Turkmenistan) på var sin sida om sjön. Till sjön räknas också den mycket grunda bukten Kara-Bogaz-Göl just norr om Tsjeleken-halvön, men denna bukt håller på att förvandlas till en salt sumpmark och är i det närmaste avskärd från Kaspiska havet av en landremsa.
Kategori:Sjöar
Kategori:Centralasien
ja:カスピ海
ko:카스피 해
Ryssland
Ryssland (Россия), egentligen Ryska federationen (Российская Федерация), är en federal republik som sträcker sig från Stilla Havet i öster till Finland, Estland, Lettland, Litauen, Vitryssland och Ukraina i väster, Georgien och Azerbajdzjan i sydväst. I nord-sydlig riktning gränsar det till Norra ishavet och Kina, Nordkorea, Mongoliet och Kazakstan.
Ryssland är världens till ytan största land och täcker delar av både Europa och Asien. Gränsen mellan världsdelarna går över Uralbergen.
Ryssland har cirka 145 miljoner invånare. I huvudstaden Moskva bor cirka 9 miljoner människor.
Historia
Huvudartikel: Rysslands historia
De första slaviska statsbildningarna inom Rysslands territorium skedde i Kievområdet. Under senare medeltiden växte ett imperium med center i Moskvas omnejd fram, vilket under 1500-talet sakta växte österut in i Asien. Under tsarstyret växte Ryssland även västerut, bland annat efter flera krig mot Sverige, till att bli en av Europas stormakter.
Under 1900-talets början dalade landets makt och ett missnöje började sprida sig bland folket. Detta i kombination med det militära nederlaget under första världskriget banade vägen för den ryska revolutionen 1917. Revolutionen, under ledning av den bolsjevikiska ledaren Vladimir Lenin, där kommunistiska röda armén stred mot tsarens vita armé, skapade det kommunistiska Sovjetunionen.
Lenin följdes av Josef Stalin som ledare för landet, vilken förde en allt mer förtryckande politik, vilken krävde åtskilliga miljoner offer i avrättningar och arbetsläger. Stalin industrialiserade dock även effektivt Sovjetunionen.
Under andra världskriget fördes ett barbariskt utplåningskrig mellan Tyskland och Sovjetunionen, sedan Hitler beordrat en invasion 1941. I slutändan knäckte dock den Sovjetiska industin och dess stora befolkning Tyskland då den enorma fronten i öster slukade mer resurser än vad det nazityska riket kunde producera. Sovjetunionen fick dock betala dyrt för sin seger med 8 668 000 döda soldater, 16 900 000 döda civila och ett sönderbombat och plundrat land.
Andra världskriget följdes snabbt av en konflikt med främst USA, vilken kom att kallas det kalla kriget. Konflikten ledde aldrig till öppet krig utan utkämpades främst på en industriell nivå. Sovjetunionen hade en del framgångar i början då man till exempel chockade världen genom att skicka upp den första satelliten och senare den första människan i omloppsbana runt jorden, men USA:s industrikapacitet visade sig under de senare åren av kriget vara överlägsen. Kampen fördes även indirekt genom att de två nationerna gav stöd till konflikter inom och mellan andra länder.
Under senare delen av 1980-talet började ledaren för det kommunistiska partiet Michail Gorbatjov att reformera landets ekonomi, och tog små steg mot att skapa en demokrati med en västeuropeisk stat som mall . Slagorden för hans kampanj blev glasnost (ryska för öppenhet) och perestroika (ryska för återuppbyggnad). Försöken skapade dock katastrofala socio-ekonomiska förhållanden i östeuropa, vilket kullminerade med Sovjetunionens kollaps efter en misslyckad militärkupp 1991. Ryssland förklarade sig vara en självständig stat 24 augusti 1991 och Sovjetunionen upplöstes officiellt 26 december samma år. Ryssland har sedan kommunismens kollaps, som den största Sovjetdelstaten, försökt ta upp Sovjetunionens roll som supermakt, vilket har hindrats av landets svåra ekonomiska problem.
Politik
Två frågor har legat högt på dagordningen under senare tid: Tjetjenien och korruption/fattigdom. De val som har hölls till duman gav en stor majoritet åt president Putins parti "Förenade Ryssland" och dess samarbetspartier. Presidentens makt är mycket stor i Ryssland. Presidenten föreslår premiärminister, vilket förslag antas eller förkastas av duman.
Dumans viktigaste uppgift är att godkänna budgeten och stifta lagar. Presidenten kan dock upplösa duman och utlysa nyval.
Styrelseskick
Förbundsrepublik med parlament (federala församlingen) indelat i två kammare (federala rådet och duman). Statschef och president är sedan 31 december 1999 Vladimir Putin. Presidenten väljs vart 4:e år direkt av folket, senast år 2004, och han kan bara sitta i två mandatperioder. Ryssland är ingen parlamentarisk demokrati (regeringen behöver alltså inte ha stöd av parlamentet).
Ekonomi
Ryssland kämpar fortfarande, över ett decennium efter Sovjetunionens sammanbrott 1991, med att skapa en modern marknadsekonomi. På senare år har dock tillväxten tagit fart i landet. Efter upplösningen av Sovjetunionen krympte ekonomin i fem år, då de statliga företagen raskt privatiserades och visade sig vara allt för ineffektiva för att kunna konkurrera på en marknadsekonomisk arena.
Landet började återhämta sig 1997, men när den asiatiska finansiella krisen fick sin kulmen i augusti det året tvingades regeringen devalvera rubeln, vilket ledde till en kraftig försämring av levnadsstandarden för den mesta befolkningen. Devalveringen hjälpte dock igång Rysslands ekonomi, och mellan 1999 och 2002 hade landet en ekonomisk tillväxt på 6 % årligen, skapad främst av oljeinkomster.
Den ekonomiska återhämtningen i kombination med Vladimir Putins starka styre av landet har höjt investerarnas förtroende för Ryssland. Ryssland förblir dock oerhört beroende av råvaruexporten, som utgör över 80% av landets export. Viktiga råvaror är olja, naturgas, metaller och timmer. Beroendet av råvaror gör landet oerhört känsligt för ändringar i dollarkursen (eftersom de flesta råvarubörser handlar i dollar) och svängningar i råvarupriserna.
Marknaden kontrolleras av ett fåtal oligarker, som genom kontakter i Boris Jeltsins administration skodde sig på privatiseringen av de statliga företagen genom att köpa upp företagen för struntsummor. Det största problemet med den ryska ekonomin är att det finns väldigt få små och medelstora företag. Detta antas bero på att bankerna, som ägs av oligarkerna, är oerhört korrupta. Syftet med bankerna verkar främst vara att understödja oligarkernas övriga företag, och det är därför i princip omöjligt att finansiera uppstarten av ett företag för gemeneman. EU och världsbanken har dock dragit igång projekt för att försöka bygga upp ett mer oberoende banksystem. Putin har också tagit krafttag mot ogliarkerna, bland annat arresterades Rysslands rikaste man Michail Chodorkovskij 2003, anklagad för att just tillförskansat sig företag vid Jeltsins privatisering på oegentliga sätt. Detta har dock också fått analytiker att tvivla på den ryska ekonomins stabilitet, då de flesta av dagens företagsledare i Ryssland antagligen gjort sig skyldiga till brott vid övergången mellan planekonomi och marknadsekonomi.
Geografi
Ryssland, som är världens största land, sträcker sig över så gott som hela den norra delen av den Euroasiska superkontinenten. Även om stora delar av världens områden med arktiskt och subarktiskt klimat finns i Ryssland finns det också stora områden med andra klimat. Landet består till stora delar av vidsträckta stäpper i söder och djupa barrskogar i norr (Sibirien). Från landets västligaste del till dess östligaste är det 6600 km, och vid en resan mellan dessa punkter passerar man 11 tidszoner. Rysslands kustlinje till världshaven är 37 000 km lång, från Stilla Havet i sydöst till Ishavet i nordväst.
Det finns flera bergskedjor i landet, särskilt i landets södra gränsregioner. Exempel är Kaukasus (där berget Elbrus, Europas högsta topp, med sina 5 633 meter reser sig), Uralbergen och Altai. Uralbergen, som löper i nord-sydlig riktning, tillsammans med Kaukasus, som löper i väst-östlig riktning, utgör gränsen mellan Europa och Asien.
Demografi
Ryssland är ett förhållandevis glesbefolkat land på grund av sin enorma storlek; befolkningen är dock tätare i de västra europeiska delarna, runt Uralbergen och i de sydöstra delarna vid Stilla Havet. Landet är hem för många etniska grupper, majoriteten räknas dock som ryssar. 81,5% är ryssar, 3,8% tatarer, 3% ukrainare, 0,8% vitryssar, 0,7% moldaver, och återstående grupper 9,8% (tjetjener, kossacker, inuiter, tyskar, judar, koreaner och många fler).
Ryska är landets enda officiella språk, men flera delrepubliker har gjort sitt eget språk till officiellt språk i delrepubliken. Det kyrilliska alfabetet är det enda tillåtna i landet, så de delrepubliker som använder ett andra officiellt språk måste skriva detta med kyrilliska tecken.
Den rysk-ortodoxa kyrkan är landets dominerande kyrka; andra konfessioner är bland annat islam, protestantism, katolicism, buddhism och judendom.
Kultur
Ryssland har ett mycket rikt kulturarv med berömd konst, musik, arkitektur och litteratur. Den ortodoxa kyrkan, som bidrog till att sprida den bysantinska kulturen till de slaviska folken, förknippas med sina kyrkor och ikoner ofta med Ryssland.
Bland ryska författare märks Lev Tolstoj, Fjodor Dostojevskij, Alexander Pusjkin, Nikolaj Gogol, Ivan Turgenev, Anton Tjechov, Michail Lermontov, Maxim Gorkij, Ivan Bunin, Vladimir Nabokov, Michail Bulgakov, Michail Sjolochov, Boris Pasternak och Alexander Solsjenitsyn.
Några kända ryska kompositörer är Peter Tjajkovskij, Igor Stravinskij, Sergej Prokofjev och Nikolaj Mjaskovskij.
Se även artikeln om rysk konst.
Administrativ indelning
Huvudartikel: Rysslands administrativ indelning
Se även
- Lista över Rysslands statsöverhuvuden
- Sovjetunionen
- Kaliningrad
- Rysk konst
Kategori:Asiens länder
Kategori:Europas länder
Kategori:Ryssland
als:Russland
ja:ロシア
ko:러시아
ms:Russia
roa-rup:Rusii
simple:Russia
th:สหพันธรัฐรัสเซีย
zh-min-nan:Lō·-se-a
Kazakstan
Kazakstan (även stavat Kazachstan och Kazakhstan; på kazakiska Қазақстан eller Qazaqstan, uttalat /qɑzɑqˈstɑn/; på ryska Казахстан, uttalat /kɐzəxˈstɐn/) är ett land i Centralasien med en liten del i östra Europa. Det gränsar till Turkmenistan, Uzbekistan, Kirgizistan, Kina och Ryssland. De största städerna är Almaty (Alma-Ata), Astana (Aqmola), Atyraw, Bajkonur, Qaraghandy (Karaganda), Semej och Zjeskasgan. Kazakstans nationaldag är republikens dag den 25 oktober.
Historia
Kazakstan var ett självständigt khanat fram till 1800-talet då det koloniserades av tsar-Ryssland som ett första steg i det Stora spelet. Kazakerna revolterade mot den ryska dominansen 1916 och lyckades sedan hålla stånd mot Röda armén till 1920 då landet blev en del av Sovjetunionen. Kazakstan blev en sovjetrepublik år 1936. Under sovjettiden gjordes mycket rymdforskning i landet, speciellt i den hemliga staden Leninsk (nuvarande Bajkonur). Efter Sovjetunionens kollaps förklarade sig landet självständigt 1991. Presidenten Nursultan Nazarbajev har genomfört liberaliseringar av ekonomin, men någon fungerande demokrati har inte införts. Ryssland har fortfarande stort inflytande över landet. Presidenten drog år 1998 igång ett gigantiskt projekt för att flytta huvudstaden från Almaty till Astana (som byggs upp nästan från grunden).
Geografi
Kazakstan är världens nionde största land. Största delen av landet består dock av mycket glest befolkad stäpp. Landet har ett kontinentalt klimat med medeltemperatur i januari från -19 till -4°C, och i juli från 19 till 26°C.
Ekonomi
Kazakstan har världens näst Kinas snabbast växande ekonomi. Anledningen till detta är de stora fyndigheter av olja och gas i Kaspiska havet som tidigare nästan enbart var Sovjetunionen till del men som under de senaste åren har lett till stora inkomster för landet. Ett av de allvarligaste problemen för ekonomin är korruptionen. Mycket av oljepengarna går direkt till president Nursultan Nazarbajev eller till att bygga upp palats åt presidenten och hans regering i den nya huvudstaden Astana.
Statsskick
Kazakstan är officiellt en republik, men president Nursultan Nazarbajev har en i det närmaste totalitär makt. Landets nuvarande konstitution antogs först i januari 1993, efter att den sovjetiska konsitutionen landet haft hade fortsatt att gälla i ett helt år efter Sovjetunionens upplösning. Landet har ett tvåkammarparlament med en senat bestående av 39 ledamöter (varav presidenten utser sju; de övriga väljs för en sexårsperiod) och ett underhus med 77 ledamöter (som väljs för en femårsperiod).
Demografi
Det finns över 100 olika nationaliteter i Kazakstan, delvis till följd av de sovjetiska deportationerna. De största är kazaker (51%) och ryssar (32%). Mindre grupper inkluderar ukrainare (5%) samt tyskar, uzbeker och tatarer (2% vardera).
Provinser
Kazakstans provinser, oblystar, med ryskt namn (alternativt svensk översättning) inom parentes:
- Almaty (Almatinskaja)
- Aqmola (Akmolinskaja)
- Aqtöbe (Aktiubinskaja)
- Atyraw (Atirauskaja)
- Qaraghandy (Karagandinskaja)
- Qostanaj (Kostanajskaja)
- Batys Qazaqstan ("Västra Kazakstan")
- Mangghystaw (Mangistauskaja)
- Pavlodar (Pavlodarskaja)
- Ongtüstik Qazaqstan
- Qyzylorda (Kizilordinskaja)
- Sjyghys Qazaqstan ("Östra Kazakstan")
- Soltustik Qazaqstan ("Norra Kazakstan")
- Zjambyl (Zjambilskaja)
Kategori:Asiens länder
Kategori:Europas länder
Kategori:Centralasien
Kategori:Kazakstan
ja:カザフスタン
ko:카자흐스탄
ms:Kazakhstan
th:ประเทศคาซัคสถาน
zh-min-nan:Kazakhstan
AtyrawAtyraw (även Atyrau; på kazakiska Атырау) är den främsta hamnstaden i Kazakstan, belägen där Uralfloden rinner ut i Kaspiska havet. Den har cirka 200 000 invånare och är huvudstad i provinsen Atyraw. Staden fungerar som bas för utvinningen av oljan världens näst största oljefält, Tengiz, som ligger 350 kilometer söder om staden. Atyraw grundades år 1645 som en rysk militärbas under namnet Gurjev. Den fick sitt nuvarande namn 1991.
Kategori:Kazakstan
1775
Händelser
- 9 februari - Amerikanska revolutionen börjar.
- 19 april - Slaget vid Lexington och Concord utkämpas.
- 7 maj - Halva Filipstad, inklusive kyrkan, brinner ner.
- 17 juni - Slaget vid Bunker Hill utkämpas.
- 17 november - Gustav III ger order om att staden Kuopio skall grundas i Finland.
- Den svenska brännvinsbränningen förstatligas och särskilda kronobrännerier inrättas. Dessa går dock med förlust, eftersom bönderna bränner själva i lönndom.
- Gustav III reser för första gången till Finland och stannar där en månad.
- Storskiftet införs i Finland, vilket innebär att även skogarna skiftas genom de så kallade avvittringarna. Skogsskiftet väcker viss bitterhet, eftersom det enbart genomförs i Finland. Skogarna i mellersta och norra Finland tillfaller kronan, medan resten avyttras till nybyggare, vilket leder till cirka 3.000 nybyggen, främst i Österbotten.
- Militären Göran Magnus Sprengtporten blir chef för Savolaxbrigaden i Finland.
- Det svenska förbudet mot utförsel av spannmål börjar luckras upp.
- Tammerfors får stadsprivilegium.
- Mineralogen och kemisten Johan Gottlieb Gahn lyckas isolera mangan.
- Sveriges första veterinärmottagning öppnas i Skara.
- Gustav III ger frihamnsprivilegier till Marstrand, vilket innebär att ekonomin där skall få utvecklas fritt, utan inblandning från staten. Det blir också en fristad för brottslingar.
- Kemisten Torbern Bergman ger ut avhandlingen Afhandling om Bitter-, Selzer-, Spa- och Pyrmonter-Vatten samt deras tillredande genom konst. I denna beskriver han hur han har framställt konstgjort mineralvatten, vilket är grunden till dagens läskedrycker.
Födda
- 22 januari - André-Marie Ampère, fransk fysiker.
- 27 januari - Friedrich Wilhelm Joseph von Schelling, tysk filosof.
- 10 februari - Charles Lamb, engelsk poet.
- 12 februari - Louisa Adams, gift med USAs president John Quincy Adams.
- 23 april - William Turner, brittisk konstnär.
- 21 maj - Lucien Bonaparte, fransk politiker, yngre bror till Napoleon Bonaparte.
- 15 juni - Carlo Porta, italiensk diktare.
- 16 december - Jane Austen, brittisk författare.
- 16 december - Francois Adrien Boieldieu, fransk tonsättare.
- 22 december - Nils Magnus Lindh, svensk boktryckare.
Avlidna
- 8 januari - John Baskerville, engelsk typograf.
- 20 mars - Pedro Antonio de Barroeta Angel, ärkebiskop i Granada.
- 21 oktober - François-Hubert Drouais, fransk konstnär.
Kategori:Årtal
Kategori:1770-talet
ko:1775년
ms:1775
OrskOrsk, stad i Orenburg oblast, Ryssland i södra Ural vid Uralfloden vid gränsen mellan Europa och Asien.
Kategori:Orter i Ryssland
Kategori:Asiens floderFloder
Kategori:Floder
ja:Category:アジアの河川
ko:분류:아시아의 강
Kategori:Europas floderFloder
Kategori:Floder
ja:Category:ヨーロッパの河川
ko:분류:유럽의 강
Kategori:KazakstanHuvudartikel: Kazakstan
Kategori:Asiens länder
Kategori:Europas länder
Kategori:Centralasien
ja:Category:カザフスタン
ko:분류:카자흐스탄
List of state leaders in 973972 state leaders - Events of 973 - 974 state leaders - State leaders by year
-----
Africa
- Egypt - Al-Muizz, Fatimid Caliph (953-973)
- Ifriqiya - Buluggin ibn Ziri, Zirid Viceroy (972-984)
Americas
Asia
- China -
- Northern Song Dynasty - Taizu, Emperor of Song China (960-976)
- Dingnan - Li Kerui, Dingnan Jiedushi (967-978)
- Northern Han - Liu Jiyuan, Emperor of Northern Han (970-979)
- Qingyuan - Chen Hongjin, Qingyuan Jiedushi (963-978)
- Southern Tang - Li Houzhu, Ruler of Southern Tang (961-975)
- Wuyue - Qian Chu, King of Wuyue (947-978)
- Japan -
- Monarch - Emperor En'yū, emperor of Japan (969-984)
- Regent (Kampaku) - Fujiwara no Kanemichi, Kampaku (972-977)
- Korea (Goryeo Dynasty) - Gwangjong, King of Goryeo (949-975)
- Liao (Khitan Empire) - Jingzong, Emperor of Liao (969-982)
Europe
- England - Edgar, King of England (959-975)
- France - Lothair (954-986)
- Germany
- :Otto I, King of Germany (936-973), Holy Roman Emperor (962-973)
- :Otto II, King of Germany and Holy Roman Emperor (973-983)
- Sweden - Eric the Victorious, King of Sweden (970-995)
Category:Lists of state leaders by year Category:973
video poker Nurkowanie dieta Jamnik Jamniki Zoja przetargi
|
|
|
| :: RELATED NEWS :: |
|
Inrigger
En inrigger er en bådtype, hvor åregangene er placeret på rælingen.
Inriggeren er bredere end dens modsætning (outriggeren). Dette betyder at inriggeren egner sig bedst til steder som åer og på havet, da dens brede konstruktion gør det meget svært at vælte, selv om der er strøm eller Østafrikansk halvø som ender i en spids som kan minde om et næsehorns horn, deraf navnet. Halvøen har kyst mod sydøst mod det Indiske Ocean og mod nord mod Adenbugten. Hele kyststrækningen tilhører Somalia, mens den etiopiske O
|
Wikipedia:Dagens artikel/17. oktober 2004
Fodbold er en udbredt sportsgren. Verdensmesterskabet i fodbold er en af de begivenheder, der ses af flest mennesker på jorden.
Fodboldmålet er 2,44 meter højt og 7,32 meter bredt. Banen skal banen være mellem 100 m og 110 m lang og mellem 64 m og 75 m bred. Der er 11 spillere på hvert hold, heraf 1 målmand, som godt må bruge sine hænder.
|
Wikipedia:Dagens artikel/18. oktober 2004
Ritt Bjerregaard /MF, forhenværende dansk minister og kommissær i Europa-Kommissionen.
Ritt har meldt sig som spidskandidat for Socialdemokratiet til posten som
|
Ray Brown
Raymond Brown (13. oktober 1926 - 2. juli 2002) var en amerikansk jazzbassist. Op til 1966 var hans karriere nært forbundet med musikere som Dizzy Gillespie, Ella Fitzgerald, Milt Jackson og
|
Nordisk Film
Nordisk Films Kompagni A/S er et dansk filmselskab, som blev stiftet 1906 af Ole Olsen. Ligger i København. Verdens ældste eksisterende filmselskab.
I tiden frem til 1. Verdenskrig udviklede selskabet sig til et af de ledende filmselskaber i verden. Allerede i kuldioxid (CO2):
#At den er tungere end almindelig luft og
#at ild ikke kan brænde, hvis der kun er CO2 tilstede.
Du skal bruge følgende til forsøget:
- Et fyrfadslys
- Et krus eller bredt drikkeglas der kan tåle varmen fra lyset
- Et litermål (en halv liter kan også gøre det)
- En deciliter eddike
- Bagepulver
- En teske
Baggrund
Bagepulver er et pulver, der under ba
|
|
