:: wikimiki.org ::

Utomparlamentarism

Utomparlamentarism

Utomparlamentarism (motsats till parlamentarism) är ingen direkt ideologi utan mera en inställning till politiken. Den innebär att man anser att politiska förändringar skall göras direkt i samhället av de berörda, istället för att beslutas och genomföras av politiska organ såsom kommunfullmäktige, landstingsfullmäktige, riksdagen eller regeringen. (Ett närbesläktat begrepp som används av vänsterrörelser är direkt aktion.) Utomparlamentarisk /adjektiv/ är den som inte anser att politisk kamp skall föras i parlamenten. Istället vill denne genomföra politiska förändringar i samhället på egen hand. Det ligger inget direkt negativt i att vara utomparlamentarisk, det finns exempel på både fredlig och "militant" utomparlamentarism. Exempel på utomparlamentariska politiska rörelser:
- Amnesty
- Djurrättsaktivism
- Extremvänster- och extremhögerrörelser av olika slag
- Greenpeace
- Nej till EU
- Nätverket ingen människa är illegal
- Planka.nu
- Reclaim the Streets
- SAC-syndikalisterna
- Pangea

Se även

- Anarkism
- Civil olydnad
- Revolution Kategori:Politik

Parlamentarism

Parlamentarism, politiskt system där en regering är beroende av stöd i parlamentet. De allra flesta demokratier är parlamentariska, men undantag finns, där USA utgör det tydligaste exemplet på ett undantag. Sverige har varit parlamentariskt sedan 1917. Det finns många olika typer av styrelseskick i demokratiska stater: # Parlamentarism, där regeringen är parlamentariskt ansvarig och måste ha stöd av en majoritet i parlamentet, eller åtminstone (som i Sverige) inte ha en majoritet emot sig. # Presidentstyre, där makten är samlad hos en stark, folkvald statschef, # Direkt styre genom parlamentet, där all makt är samlad hos och utövas av parlamentet. Parlamentarismen behöver inte förutsätta att det parlament som har inflytande över regeringsmakten är demokratiskt valt i modern mening. När parlamentarismen uppstod i Storbritannien och i Sverige på 1700-talet, var parlamenten dominerade av aristokratin. Parlamentarismen kan kombineras med folksuveränitetsprincipen, vilket innebär att all offentlig makt ska utgå direkt från folket. Så är fallet i Sverige enligt nuvarande regeringsform. Det svenska systemet har därvid på papperet närmat sig ett direkt styre av parlamentet, men har av tradition ändå behållit en stor makt hos regeringen. Parlamentarismen kan också kombineras med maktdelningsprincipen, där makten samsas mellan flera (demokratiskt) valda maktcentran, varav parlamentet bara är en av flera instanser. Det vanligaste är att man har en personvald president, och ett partivalt parlament. Huruvida maktedlning sker skiljer sig mycket mellan olika stater, och det är vanligt att vissa instanser är speciellt starka i vissa länder. I USA har t.ex. högsta domstolen förhållandevis mycket att säga till om, och i Ryssland har presidenten en otrolig personlig maktbefogenhet. USA har praktiserat maktdelning sedan nationen bildades. I Frankrike har man sedan 1958, vid införandet av Femte Republiken, en kombination av stark presidentmakt och parlamentarism. I Sverige däremot infördes parlamentarism 1917, och i och med införandet av den nya grundlagen och enkammarriksdagen i början av 1970-talet var övergången till parlamentarism fullbordad.

Se även

- Utomparlamentarism ja:議院内閣制 Kategori:Statsvetenskap

Ideologi

Ideologier är idéer om hur samhället skall organiseras och styras (eller inte styras), hur dess institutioner skall vara utformade, och hur människor skall samarbeta med varandra i vardagen. Nästan alla ideologier har en människobild, dvs. en uppfattning om människans natur och därmed en uppfattning om vilka institutioner människan behöver samt en uppfattning om hur "det perfekta samhället" skall se ut, vilket i vissa sammanhang kallas "utopi".

Ideologier

- Anarkism
- Fascism
- Kommunism
- Konservatism
- Liberalism
- Kapitalism
- Nyliberalism
- Anarkokapitalism
- Nationalism
- Nazism
- Socialism
- Syndikalism
- Utilitarism
- Sionism
- Juche

Svenska partier och ideologi

Traditionellt sett strävar partier till vänster på höger-vänster-skalan efter ett s.k storebrorssamhälle, d.v.s. ett samhälle där man via skatter håller medborgarna med sjukvård, socialförsäkring m.m i statlig regi medan partier till höger på skalan mer står för lägre skatter, privat ägande och att sjukvård, omsorg m.m bekostas genom egna försäkringar. Tittar man däremot på dagens Sverige så blir det allt svårare att urskilja någon politisk särart och skillnaderna mellan höger och vänster är numera inte fullt så tydlig. Detta gäller partierna i riksdagen, bland småpartierna däremot finns det extrema partier både till höger och till vänster. Enligt sina egna partiprogram har de svenska riksdagspartierna följande ideologier:
- Centerpartiet - ekohumanism
- Folkpartiet - liberalism
- Kristdemokraterna - kristdemokrati
- Miljöpartiet - ingen särskild ideologi anges ("vår ideologi är decentralistisk")
- Moderaterna - konservatism och liberalism
- Socialdemokraterna - demokratisk socialism
- Vänsterpartiet - socialism och radikalfeminism/socialistisk feminism Andra partiers ideologier enl. partiprogrammen:
- Sverigedemokraterna - Värdekonservatism och Nationalism

Ideologi inom marxismen

Inom marxism har "ideologi" en annan betydelse - det syftar där på en icke-materialistisk världsåskådning. Se även falskt medvetande.

Se även

- Politik
- Statsskick
- Parti
- Högerparti
- Vänsterparti
- Extrema ideologier

Externa länkar

- [http://www.centerpartiet.se/upload/bilder/dokument/IDÈPROGRAMverssept.doc Centerpartiets ideologi]
- [http://www.folkpartiet.se/templates/Page____229.aspx Folkpartiets ideologi]
- [http://www.kristdemokraterna.se/article.asp?Article_Id=287 Kristdemokraternas ideologi]
- [http://www.miljopartiet.se/templates/template_78.asp_Q_avdnr_E_88_A_number_E_701_A_category_E_24 Miljöpartiets ideologi]
- [http://www.moderat.se/index.asp?mainid=2&subid=86&faqid=8 Moderaternas ideologi]
- [http://www.sap.se/sapdata.nsf/0/04AF78387FF045B6C1256BC800498685/ Socialdemokraternas ideologi]
- [http://www.vansterpartiet.se/cs-media/PUB_Politik/uploads/000018719/ppklart.pdf Vänsterpartiets ideologi] Kategori:Politik ja:イデオロギー

Samhälle

Samhälle har flera betydelser: # Ett system där en större eller mindre grupp individer lever tillsammans på ett organiserat sätt, exempelvis i en stam (samhällsvetenskap), ett hövdingadöme eller en stat. # I vardagligare bemärkelse en mindre tätort. # En enhet uppbyggd av sociala insekter, till exempel myror.

Kommunfullmäktige

Kommunfullmäktige är den högsta beslutande församlingen i svenska kommuner, vald i direkta val av de i kommunen folkbokförda invånarna. Kommunfullmäktiges arbetsformer regleras i Kommunallagen. Ledamot av kommunfullmäktige måste vara bosatt i kommunen och vara 18 år gammal. Den förtroendevalda kan tituleras kommunfullmäktig men kallas vanligen fullmäktigeledamot. Det finns inget medborgarkrav på en ledamot av fullmäktige, men både för att få rösträtt och vara valbar krävs att man har permanent uppehållstillstånd och varit skriven i Sverige de senaste tre åren. Kommunfullmäktige leds av en ordförande och en eller flera vice ordföranden. Fullmäktiges storlek varierar från 31 ledamöter i kommuner med färre än 12 000 invånare till 101 ledamöter i Stockholm. Den vanligaste dagen för fullmäktigesammanträden runt om i landet är måndagar eftersom det förr var vanligt att riksdagsledamöter också satt i sin kommuns fullmäktige. (Det är också en förklaring till att riksdagsledamöterna fortfarande är lediga på måndagar) Fullmäktige är från början en gammal pluralform av ordet fullmäktig (person med fullmakt). Innan begreppet stad avskaffades i Sverige den 1 januari 1971 hette motsvarande församling "kommunalfullmäktige" i köpingar och landskommuner och "stadsfullmäktige" i städer. Båda institutionerna inrättades genom förordningar av år 1862 och trädde i kraft med ingången av 1863.

Se även

- Kommunstyrelse
- Landstingsfullmäktige
- Kyrkofullmäktige Kategori:Svensk politik ja:市町村議会

Riksdagen

Riksdagen har flera betydelser: # Finlands riksdag # Sveriges riksdag

Se även

- Riksdag

Regering

Regeringen är den styrande gruppen i en stat.

Se även

- Sveriges regering
- Regeringschef
- Regeringsformen Kategori:Statsvetenskap ja:政府 ko:정부 ms:Kerajaan simple:Government th:รัฐบาล

Adjektiv

Adjektiv är en ordklass. Orden i denna ordklass anger egenskaper, t.ex. stor, sjuklig, vackrast. (Adjektiv är hur nått är tillexempel sur och tvär.) Adjektiv kan vara bestämningsord till substantiv, pronomen, andra adjektiv och verb. På svenska böjs de efter huvudordets numerus och genus:
- ful (singular, utrum) ("En ful bil")
- fult (singular, neutrum) ("Ett fult tåg")
- fula (plural, utrum) ("Flera fula bilar")
- fula (plural, neutrum) ("Flera fula tåg") Observera att adjektiv som står i plural är lika oavsett genus. På svenska böjs de inte alls efter kasus, till skillnad från t.ex. tyska. Adjektivet böjs när det används som attribut såväl som predikativ. Ovanstående exempel beskriver attributivt bruk. Exempel på predikativt bruk:
- ful (singular, utrum): Bilen är ful
- fult (singular, neutrum): Tåget är fult.
- fula (plural, neutrum och utrum): Bilarna och tågen är fula. Med hjälp av komparation, stegring, kan man uttrycka en ökande intensitet av den egenskapen som adjektivet beskriver. Inte alla adjektiv kan kompareras, tex inte gravid, död, svensk mm. Vissa svenska adjektiv kompareras med tillägget mera för komparativ och mest för superlativ.
- ful (positiv) / spännande
- fulare (komparativ) / mer spännande
- fulast (superlativ) / mest spännande

Historiskt

Adjektiv l. adjectivum (lat., av adjicere, tillägga), grammatiskt, tilläggsord, egenskapsord, dvs. ett ord, som närmare bestämmer ett substantiv, genom att tillägga det en egenskap eller beskaffenhet såsom kännetecken. Adjektivet utmärker alltså en tillhörighet och är till betydelsen nära besläktat med genitiven (jfr t.ex. de gamla ännu brukliga genitiven laga i laga tid, fång och dylikt, som kan ersättas av adj. laglig). Det kan antingen såsom attribut ställas omedelbart före substantivet (en stark man) eller såsom en del av predikatet sättas i förbindelse med verbet (mannen är stark). - A:ets böjning är i de äldre språken av vår språkstam tämligen rik: varje kasus i alla genus har egna former, vilka till största delen gått förlorade i de nyare språken. Förbindelsen mellan adjektiv och substantiv är därför hos de förra närmare, då däremot de moderna språken i flera fall närmat adjektivets bruk till adverbets. Vissa språk skiljer på en stark och en svag böjning. Det begrepp, som adjektivet innebär, kan oftast uttryckas i olika grader, varför adjektivet undergår stegring eller komparation (stor, större, störst; stark, starkare, starkast). Adjektivet kan ofta användas som substantiv och betecknar då antingen en person (den gode) eller ett sakbegrepp (det goda).
Kategori:Ordklasser ja:形容詞 simple:Adjective th:คำคุณศัพท์

Politik

Politik, av det grekiska ordet pólis, "stadsstat". Politik betyder ordagrant översatt: Det som rör staten. I vardagligt tal används dock begreppet politik för att innefatta maktkamp på många olika nivåer, exempelvis inom intresseorganisationer och arbetsplatser även om det som händer inom dessa organisationer inte direkt rör själva staten. I akademiskt hänseende studeras politik och politiskt relaterade ämnen inom bland annat statsvetenskap, nationalekonomi, praktisk filosofi och sociologi. Det politiska system vi har i Sverige är parlamentarisk demokrati. Politik är ett omstritt begrepp med många definitioner. En minsta gemensam nämnare är att begreppet alltid syftar på offentlig maktutövning och den process som bestämmer hur den offentliga makten utövas, det vill säga maktkamp. Vissa har argumenterat för att politikbegreppet bör vidgas till att innefatta fenomen som normalt betraktas som privata (till exempel familjeangelägenheter) eftersom dessa anses påverka resultatet av den offentliga maktutövningen och maktkampen i hög grad. Tilläggas kan att ordet idiot kommer av grekiskan idiotes som betyder en 'privat man', det vill säga motsatsen till statsman, politiker.

Se även

- Pluralism
- Demokrati
- Diktatur
- Parlament
- Regering
- Republik
- Monarki
- Folkomröstning
- Svensk politik
- Sveriges regering
- Sveriges riksdag
- Finlands regering
- Finlands riksdag
- Policy
- Ideologi
- Parti
- Myndighet
- Landsting
- Kommun
- Utomparlamentarism
- Symbolpolitik
- Språkpolitik
- Makt
- Frihet
- Lista över politiska skandaler
- ja:政治 ko:정치 ms:Politik simple:Politics th:การเมือง

Samhälle

Militant

militant Stridbar, kämpande ja:過激派

Djurrättsaktivism

Djurrättsaktivism (äv. djuraktivism) är en typ av politisk aktivism för djurs rättigheter. Djurrättsaktivism kan innebära fredliga demonstrationer och andra lagliga protestyttringar, men kan även innebära civil olydnad och andra olagliga manifestationer och aktioner, med attentat mot pälsfarmer, mejerier, laboratorier med djurförsök m.m. Djurrättsaktivismen är en typisk utomparlamentarisk rörelse, organisationer som Förbundet Djurens Rätt arbetar med t.ex. flygblad och opinionsbildning, samt påverkan av politiker. Vissa extrema grupper har varit våldsbenägna och upplevts som aggressiva. Det finns också vissa djurrättsaktivister som har tillämpat olika former av sabotage. Dessa sabotage har oftast riktat sig mot slakt och charkindustrin. Vanliga exempel på detta är försök till sabotage mot slakterier. En annan vanlig form av sabotage har varit att sätta eld på lastbilar som har tillhört slakt- och charkindustrin och därför varit märkta med deras firmanamn på utsidan som t ex Scan. Så kallade fritagningar av djur från olika typer av uppfödare och sabotage mot pälsbutiker är exempel på olagliga metoder som praktiseras i dag. Tidigare användes i medierna uttrycket "militant vegan" om djurrättsaktivister men detta har numera i stort sett upphört.

Svenska organisationer

- Djurens rätt
- Djurens befrielsefront

Externa länkar

- [http://www.drinfo.se/ DRinfo - En nyhetsportal för djurrättsrelaterade nyheter och pressmeddelanden]
- [http://www.vegan.nu vegan.nu - Information om och community kring veganism] Kategori:Djurrätt Kategori:Ismer

Extremvänster

Extremvänster, samlande (nedsättande) benämning för vissa politiska rörelser och ideologiska strömningar, placerade långt till vänster på den politiska skalan. Det kan vara enfrågerörelser, partier, fackföreningar eller rörelser som i huvudsak arbetar utomparlamentariskt. Vanliga ideologiska benämningar är anarkosyndikalism, anarkism, trotskism och kommunism.

Greenpeace

Greenpeace är en organisation som grundades i Kanada 1971 som en avknoppning från "Don't Make A Wave Committee". Denna kommitté skapades 1970 i det enda syftet att stoppa USA:s andra kärnvapenprov i Alaska. Kommitténs grundare och första medlemmar var:
- Paul Cote, juridikstuderande vid University of British Columbia
- Jim Bohlen, djuphavsdykare och radaroperatör vid den amerikanska marinen
- Irving Stowe, kväkare och jurist vid Yale University
- Patrick Moore, ekologistuderande vid University of British Columbia
- Bill Darnell, socialarbetare Kommittén döptes snart om till "Greenpeace". Darnell var den som kom på den dynamiska ordkombinationen som band samman gruppens miljöengagemang och motstånd mot kärnvapen. Ursprungligen var gruppen lika angelägen om sina pacifistiska mål som de miljöorienterade, men med tiden visade det sig vara effektivare att fokusera på miljöskydd. 1983 bildades Greenpeace i Sverige. Greenpeace har sedan starten fått mycket uppmärksamhet från världens säkerhetstjänster p.g.a. av sin inblandning i känsliga frågor som kärnvapen, kärnvapenprov och rätten att röra sig fritt till havs. Den militära tidskriften Soldier of Fortune har publicerat artiklar om Greenpeaces världsomfattande aktioner, och organisationens beryktade beredvillighet att utmana vilken statsmakt som helst har imponerat även på professionella strateger. Under det kalla kriget landsatte Greenpeace t.ex. ett inspektionsteam inne i Sibirien för att studera sälfångst och undslapp den frustrerade sovjetiska marinen med mycket liten marginal. 1985 ledde Greenpeaces Stillahavskampanj till att den franska regeringen skickade en grupp commandosoldater till Nya Zeeland för att förstöra organisationens fartyg Rainbow Warrior. Två bomber exploderade ombord och sänkte fartyget tillsammans med en besättningsman (Fernando Pereira). Avslöjandet av den franska regeringens agerande ledde till att Greenpeaces kampanj blev ännu mer framgångsrik. Greenpeace Norden har c:a 40 anställda på fyra orter och 90 000 stödmedlemmar som bidrar med 50 miljoner kronor årligen.

Verksamhet

Organisationen är f.n. aktiv inom ett flertal miljöområden men lägger mest arbete på att: #Stoppa den globala uppvärmningen; #stoppa spridningen av genmanipulerad föda; och att #bevara den biologiska mångfalden i världens hav och äldsta skogar. Förutom traditionellt oppositionsarbete arbetar Greenpeace med en kombination av icke-våld och direktaktion. Detta innebär att organisationen försöker dra uppmärksamhet till angelägna ämnen genom vanligen spektakulära och dramatiska aktioner mot t.ex. vålfångstfartyg, kärnkraftsanläggningar, o.dyl. Målen för dessa drabbningar kallar ofta motståndarna för ekoterrorism, trots att Greenpeace normalt tar avstånd från våld. Man siktar alltid mot att agera efter den civila olydnadens fyra grundprinciper; icke-våld, öppenhet, ansvarstagande samt uteblivande av onödig skadegörelse. Dessa mycket välplanerade, och ofta även välfinansierade, protestaktionerna brukar vara en kombination av maximal medial exponering av organisationens flotta och personal och ett väl inarbetat pressmaskineri, t.ex. på [http://act.greenpeace.org Greenpeace.org - Cybercentre (extern länk)]. Greenpeace har även ett internetbaserat aktivistnätverk, [http://act.greenpeace.org act.Greenpeace.org (extern länk)], som är ett av de största som finns (44 000 medlemmar i 180 länder). Organisationens kampanjer följer för det mesta principen om total transparens och öppenhet ned till de mest grundläggande strategiska besluten. Denna organisationsform har utvecklats utifrån Winston Churchills strategi från andra världskriget: trovärdig journalistik är ett effektivare i propagandasyfte än ett hårt styrt propagandamaskineri. Fakta som människor tror på verkar på egen hand. Några av Greenpeaces största framgångar är: Ett slut på kärnvapenprover i atmosfären; ett moratorium mot kommersiell valfångst; och att etablera Antarktis som en Världspark.

Kritik

Kritiker har påpekat att samtidigt som Greenpeace protesterar mot oljeexplotering i t.ex. Nordsjön har man inga betänkligheter mot att använda sig av produkterna från samma utvinning. Greenpeaces motargument är att man aldrig motsatt sig användningen av olja, gummi eller kemikalier, men att man arbetar för ett ansvarfullt utnyttjande av naturens resurser. Däremot ser organisationen viss resursanvändning som helt oförenlig med ett sådant ansvarsfullt utnyttjande, t.ex. kärnkraft, valfångst och kärnvapenprover. Greenpeace anklagas regelbundet för att vara en odemokratisk organisation; besluten fattas av organisationens anställda, inte av dess medlemmar. Greenpeaces svar är verksamhetens art är sådan att man snabbt måste kunna fatta viktiga beslut och en folkrörelse i traditionell nordisk tappning inte är möjlig. Greenpeace följer istället den brukliga organisationsformen i den anglo-saxiska världen. Man skiljer alltså på stödmedlemmar och röstande medlemmar. Som stödmedlem kan man bli röstande medlem genom att bli nominerad till årsmötet av befintliga röstande medlemmar.

Finansiering

Greenpeace grundades i Nordamerika men har haft betydligt större framgångar i Europa där medlemsantalet är större och den största delen av det finansiella stödet kommer ifrån. Nästan hela Greenpeaces ekonomi består av ekonomiskt stöd från privatpersoner. Ibland tar organisationen dock emot bidrag från liknande organisationer och har också mottagit statligt forskningsstöd. Greenpeace hävdar att de inte tar emot bidrag från företag, regeringar eller politiska partier. Kritiker har dock påpekat att det tycks råda ett motsatsförhållande mellan Greenpeace inkomstkällor och måltavlorna för dess aktioner.

Externa länkar

- [http://www.greenpeace.se/ Greenpeace Norden]
- [http://www.give.org/reports/nondissql.asp?210 BBB Wise Giving - (Amerikansk rapport om Greenpeaces ekonomi] Kategori:Internationella organisationer Kategori:Miljöorganisationer ja:グリーンピース (NGO) th:กรีนพีซ zh-min-nan:Le̍k-sek Hô-pêng

Nätverket ingen människa är illegal

Nätverket ingen människa är illegal (IMäI) är ett nätverk av anonyma asylrättsaktivister som finns i flera städer i Sverige. Nätverket har funnits sedan i mitten av nittiotalet och bildades på en folkhögskola. Nätverket har en politisk agenda men sysslar även med att hjälpa asylsökande, som nekats uppehållstillstånd och andra som befinner sig utan tillstånd i Sverige, med att hålla sig undan myndigheterna. Nätverket Ingen Människa är Illegal är en del av den utomparlamentariska vänstern. Det som skiljer nätverket från andra asylrättsgrupper är bland annat att Nätverket Ingen människa är illegal överhuvudtaget inte erkänner gränser annat än som en konstruktion som inte är moraliskt bindande. Man anser att en människa som är född på en viss plats inte har större rätt till denna plats än någon annan och att alla har rätt att röra sig fritt.

Se även

- Civil olydnad
- Flykting

Externa länkar

- [http://www.ingenillegal.org Nätverkets hemsida]
- [http://www.ingenillegal.org/arkiv/docs/7punkten.doc Nätverkets programförklaring]
- [http://www.ingenillegal.org/arkiv/bilder/davideklind.jpg Artikel i brand skriven av en medlem i nätverket] Kategori:Antirasism och antifascism i Sverige

Reclaim the Streets

Reclaim the Streets,RTS, startades i England 1991 som en vägmostsåndsrörelse. Man utvecklade en demonstations-metod som gick ut på att arrangera gatufesterer där man ockuperar en bit av en gata, en gatukorsning eller hela kvarter, beroende på hur många deltagare som kommer dit, för att blockera biltrafiken. Metoden har senare spritt sig och det arrangeras Reclaim the Streets-fester över hela världen. I Stockholm fanns en löst sammansatt grupp som arrangerade ett antal gatufester under namnet Reclaim the Streets. Gruppen löstes till slut upp i skuggan av Gatans Parlament som började arrangera gatufester under parollen Reclaim the City, men andra grupper utanför Stockholm arrangerar då och då gatufester under namnet Reclaim the Streets. Det första Reclaim the Streets-arrangemanget i Sverige utanför Stockholm arrangerades i Malmö.

Se även

- Utomparlamentarism

Externa länkar

- [http://www.reclaimthestreets.net/ reclaimthestreets.net]
- [http://rts.gn.apc.org/ RTS London] Kategori:Antiglobaliseringsrörelse

Pangea

: Organisationen Pangea hittas på Pangea (orgnisation). Pangea (orgnisation) Pangea, Pangaea, grekiska: "all mark", är det namn Alfred Wegener använde för att beteckna den superkontinent som existerade under mesozoikum innan kontinentaldriften delade upp den i dagens kontinenter. Pangea bildades under slutet av perm (för drygt 250 miljoner år sedan) då Gondwana och Laurasien drev ihop. Pangeas bildande sammanfaller i tiden med den största kända minskningen av antalet arter på jorden. Exempelvis dog 90 % av arterna av havslevande ryggradsdjur ut. Dessa två kontinenter började åter glida isär under trias (för omkring 200 miljoner år sedan) och uppsprickningen fortsatte sedan tills dagens kontinenter hade bildats under krita (för omkring 100 miljoner år sedan). Pangea sträckte sig från pol till pol som ett enormt C, på mitten delat vågrätt av ekvatorn. Några av de bergskedjor som bildades då Pangea uppstod finns fortfarande kvar, t.ex. Appalacherna i Nordamerika och Uralbergen i Centralasien. Runt Pangea fanns ett hav, Panthalassa, lika stort som alla nuvarande hav tillsammans. Kontinentens storlek gjorde att inga regnmoln nådde fram till dess mycket varma inre. Manteln under Pangea var ännu mycket het och trycktes därför upp mot jordens yta, vilket gjorde att Afrika låg tiotals meter ovanför de övriga kontinenterna. Pangea var inte den första superkontinenten på jorden. Jordens första kontinenter formades för omkring 2 miljarder år sedan och har sedan dess slagits samman och delats upp i flera omgångar. För omkring 500-700 miljoner år sedan fanns alla kontinenter samlade i superkontinenten Pannotia och för omkring 750-1 000 miljoner år sedan i Rodinia.

Externa länkar

[http://piru.alexandria.ucsb.edu/collections/animations/Pangea.mov Film som visar hur kontinenterna rör sig] : Denna artikel är bättre än motsvarande artikel i Nationalencyklopedin. Kategori: Geologi Kategori: Plattektonik ja:パンゲア大陸 ko:판게아

Civil olydnad

Civil olydnad är en form av politisk aktivism som går ut på att, utan våld eller försök att försvara sig, vägra följa vissa myndighetsbeslut och vara beredd att ta konsekvenserna av sina handlingar. Syftet är, förutom den direkta effekten av vägran, att allmänheten ska bli medveten om ett visst fenomen. Av den anledningen är det viktigt för den civilt olydige att ta sitt straff (istället för att fly), eftersom det ökar publiciteten och får aktivisten att framstå som en martyr för sin sak. Kategori:Aktivism

Kategori:Politik

Kategori:Samhälle Kategori:Statsvetenskap ja:Category:政治 ko:분류:정치 zh-min-nan:Category:Chèng-tī

samsung true tone hosting gry online spielautomaten gadu

:: RELATED NEWS ::

Wikipedia:Fragen zur Wikipedia/Archiv/2005/September/6

2 Fragen über angebliche Urheberrechtsverletzung

Handelt es sich um eine Urheberrechtsverletzung, wenn jemand einen eigenen Artikel bei WIKIPEDIA veröffentlicht, der von der eigenen Homepage stammt? Ist in diesem Fall, so geschehen, eine Sperrung des eigenen Artikel durch einen WIKIPEDIA-User gerechtfertigt? PER Wikipedia:Urheberrechtsfragen]! --Historiograf 17:20, 22. Sep 2005 (CEST) wenns sein eigener text ist! wohl nicht... er sollte aber auf de