:: wikimiki.org ::
| Västerås |
Västerås
Västerås, tätort (stad) i Västerås kommun. Kallas även för Mälarstaden och även lite skämtsamt för gurkstaden. Det sistnämnda på grund av ett frekvent odlande av gurka och Västeråsgurkan som började odlas på 1700-talet. Västerås är en av de äldsta städerna i Sverige, men hette tidigare Västra Aros, där Aros betyder åmynning och syftar på Svartån som mynnar ut i Mälaren vid staden. Residensstad för Västmanlands län.
Historia
Med sitt stadssigill från slutet på 1200-talet är Västerås en av Sveriges äldsta städer. Men Västra Aros var redan på vikingatiden en betydande handelsplats där den låg vid Svartåns mynning. Handelsplatsen Birka gick under och avfolkades i slutet av 900-talet. Vikingatågen ledde till ökad handel och köpmännen började se sig om efter nya handelsplatser. Det blev då naturligt att välja bosättningen vid Svartåns mynning. Läget var bra och trakten hade redan ett utvecklat nät av förbindelser.
I början av 1000-talet var Västerås Sveriges näst största stad och på 1100-talet utnämndes Västerås till biskopsstift, här fanns tidigt både biskop och kungafogde, och Västerås Domkyrka började byggas. Under 1200-talet anlades även ett kloster på Munkholmen (där nuvarande Stadshuset ligger) och vid hamninloppet fanns nu en liten befästning. Västerås slott uppfördes som försvarsanläggning redan på 1200-talet , men under 1300-talet byggdes befästningen ut till en borg och det var härifrån man skulle försvara staden mot angrepp från Mälaren. Sin viktigaste roll kom Västerås slott att spela under Vasatiden då borgen byggdes om. Här hölls Västerås reformationsriksdag 1527, då Gustav Vasa avskaffade katolicismen.
När bergshanteringen som kom igång under 1200-talet blev Västerås den viktigaste utskeppningshamnen för järn och koppar från Bergslagen. Under 1500-talet fraktades även silvret från Sala över Västerås.
1619 kom biskop Johannes Rudbeckius till Västerås och grundade här Sveriges första gymnasium 1623. Skolan låg alldeles i anknytning till Domkyrkan och även, den då fattiga delen av staden, Kyrkbacken. Här upptäcktes samma år det första fallet av pesten. 357 personer dog vilket då var ca 20% av stadens befolkning.
1898 uppkom planerna på ett stadshus i Västerås där bland annat hotell, restaurang, frisersalong, spritbolag och festvåning skulle finnas. Efter många stridigheter och efter fem års beslutsvånda invigdes det nya stadshuset 1907. Arkitekt Erik Hahr hade då skapat en jugendbyggnad som än i dag räknas till en av Sveriges vackraste byggnader. På hotellets bakgård uppfördes dessutom ett stall och ett punchbränneri, även det ritat av Hahr. Strax efter invigningen bytte man namn till Stadshotellet. Hotellet innehöll 40 rum, stora matsalar, festvåning, musikkafé och ett systembolag. Som första byggnad i Västerås införde man även vattentoaletter, vilket på den tiden var oerhört lyxigt och ett tecken på modernt framåtskridande. Sedan 1988 har hotellet drivits av Elite Hotels.
Västerås nästa era kom i och med industrialiseringen då bland annat ett turbinhus vid Svartån uppfördes 1891. Denna energiproducerande byggnad blev avgörande för Elektriska Bolagets flytt av Kraft- och belysningsbolaget från Arboga till Västerås. 1890 hölls bolagsstämma på rådhuset i Västerås vilket ledde till att det Allmänna Svenska Elektriska Aktiebolaget, ASEA var bildat. Numer känt under namnet ABB eller Asea Brown Boveri. Staden växte nu jämförelsevis mycket fort. Om Arboga står som jämförelse så hade de cirka 4500 invånare medan Västerås hade cirka 8000 invånare. 30 år senare, eller 1920, så hade Västerås 30 600 invånare och Arboga 5100.
Vasaparken
Vasaparken är den största parken i Västerås centrum och ligger omgiven av stadshuset, konstmuseet, slottet, konserthuset och järnvägsstationen. Ursprungligen var parken en Kungsträdgård som Gustav Vasa beslutade att anlägga 1541. Parken öppnades för allmänheten redan på 1600-talet och då användes den för kägelspel och andra lekar. Genom ett kungligt brev från 1863 uppläts trädgården för all framtid till Västerås stad och började då användas som en borgerlig promenadpark, men byggdes samtidigt om och fick karaktären av en engelsk park. I och med detta upplåtande så kunde parken inte bära anspråk på namnet Kungsträdgård längre och parken fick det passande namnet Vasaparken. Det som behölls från den ursprungliga parken är det första konstverket som är en byst av Gustav Vasa och gjord av C B Qvarnström. Parken har kvar karaktären av engelsk park, med stora parkträd, en böljande gräsmatta och blomsterplanteringar. I parken finns en damm, som tar emot dagvatten från centrala staden. I parken finns också rester av det gamla dominikanerklostrets grundmurar. Klostret revs i samband med reformationen. Den senaste större förändringen i Vasaparken skedde 2001 då Konserthuset byggdes. Parken fick därmed ett liv även kvällstid, med flanörer till och från konserterna. Konsten är ett viktigt inslag i parken och här finns bland annat Olle Aldrins Borgarna, Sture Collins Dårarnas båt och Mats Åbergs Våga.
Näringsliv
Industrin är fortfarande betydande men handel, kommunikationer och service dominerar idag . I Västerås finns:
- ABB AB, Asea Brown Boveri
- Daimler Chrysler Rail Systems (Sweden) AB
- Westinghouse Atom AB
- ICA Handlarnas AB
- KF Svenska Detaljhandelsaktiebolaget
- Flextronics International Sweden AB
- Posten Sverige AB
- Mälardalens högskola
- Rikspolisstyrelsen
- Samhall Vasa AB
- Alstom Power Generation AB
- Mälarenergi AB
- Peab Mellersta AB
- Bombardier Transportation
- Västerås Technology Park / Teknikbyn med ca 200 företag (september 2005)
Karta
#Västerås domkyrka
#Rudbeckianska Gymnasiet
#Västerås stadsbibliotek
#Västerås stadshus
#Västerås slott
#Turbinhuset
#Västerås Konserthus
#Djäkneberget
#Vasaparken
#Kyrkbacken
#Västerås Centralstation
Sport
- De "grönvita" Västerås SK är ett av Sveriges mest framgångsrika bandylag genom tiderna.
- VIK Västerås Hockey, före detta Västerås IK, som spelar i Allsvenskan i ishockey.
- Västerås SK Fotboll som spelar i Superettan.
Kända profiler
Personer som bor eller har bott i Västerås, eller har sitt ursprung från staden:
Udda fakta
- Västerås har 34 mil cykelbanor och cirka 30% av västeråsarna använder cykel till och från sitt arbete.
- Erik XIV ligger begraven i Domkyrkan. Eftersom sarkofagen var för kort tvingades man att hugga av hans fötter och lägga dem bredvid.
- Domkyrkotornet är 92 meter högt.
- Skrapan är 81 meter hög.
- Stadshustornet är 65 meter högt.
- Ottarkontoret är 64 meter högt.
- Västerås har Nordens största insjöhamn.
- Västeråsgurkan började odlas på 1700-talet i Västerås av en tysk trädgårdsmästare som hette Bernhard Johan Bohnsack. Västeråsgurkan såldes i hela landet och exporterades även till Europa.
- Sista avrättningen i Västerås skedde 10 december 1900.
- Sveriges första konstfrusna bandybana invigdes 2 december 1956 på Rocklunda i Västerås.
- Sveriges högst belägna cocktailbar, Sky Bar, hittar man på 24:e våningen i Skrapan.
Externa länkar
- [http://www.vasteras.se Västerås stad]
- [http://www.mdh.se/ Mälardalens högskola]
- [http://www.werbeka.com/vasteras/vsstarts.htm Turistinfo i Werbeka Netshop]
Kategori:Orter i Sverige
Kategori:Sveriges städer
Kategori:Västerås stad
Kategori:Västmanland
Kategori:Västmanlands län
Tätort
Tätort är ett område där en större grupp hus finns samlade. Begreppet kan vara oklart i vissa situationer. I trafiken innebär begreppet tätort att vägarna övergår till en mer gatubetonad karaktär. Hastigheten är då 50 km/h och speciella vägmärken sätts upp för att markera att tätorten börjar (ibland är hastigheten ytterligare sänkt till t ex 30 km/h).
Man har i Norden enats om en gemensam definition av begreppet tätort:
:En tätort är en samling av hus där det bor minst 200 invånare. Det bör inte vara mer än 200 meters avstånd mellan husen i samlingen.
SCB, Statistiska Centralbyrån, gör tätortsavgränsningar vart 5:e år. Vid den senaste tätortsavgränsningen (2000) fanns det 1 936 tätorter i Sverige. Jämfört med tidigare räkning (1995) hade tillkommit 46 nya tätorter och samtidigt hade 48 orter upphört (dvs uppfyllde inte definitionen, t ex kan antal invånare ha sjunkit under 200 personer).
Svenska Kommunförbundet grupperar sina kommuner i 9 olika grupper beroende bland annat på hur befolkningen bor. Det som exempelvis kallas storstad är en kommun med över 200 000 invånare.
Internationellt sett brukar som tätort räknas stadsbebyggelse med 5 000 eller 10 000 invånare.
Se även
- Småort
- Lista över svenska tätorter
- Lista över svenska tätorter sorterad efter invånarantal
- Urbanisering
Kategori:Bebyggelsetyper
ja:村
th:หมู่บ้าน
Stad
Stad, visst tätbebyggt landområde som definieras antingen genom rättslig status eller genom varifrån riket styrs. I vardagligt språkbruk kan stad betyda "plats med stadsbebyggelse", och när en stad då omnämns kan gränserna till denna vara flytande och annorlunda än de för tillfället gällande kommungränserna.
Ordet "stad" betyder ursprungligen "plats, ställe" och har alltså inget egentligen med just det vi i modernt dagligt tal kallar stad. Detta förklarar varför ordet ingår som suffix eller prefix i ord som "eldstad" "stadsfästa" "stadga" m.fl. ord (även i de övriga nordiska språken ingår ordet som i t.ex. danskans sted, som betyder plats). Den nuvarande betydelsen är framförallt inlånat från tyskans "Stadt".
Sverige
Städer var i Sverige före kommunindelningsreformen 1971 de borgerliga primärkommunerna som erhållit stadsrättigheter till skillnad från kommunerna och köpingarna. Efter kommunreformen kallades städer för kommuner. Efter ett beslut i riksdagen 1983 får en svensk kommun benämna sig själv stad i vissa sammanhang. Exempel på kommuner som använder benämningen "stad" är Borås, Göteborg, Haparanda, Helsingborg, Lidingö, Stockholm, Trollhättan, Vaxholm och Västerås.
Det är bara i juridiskt språk som ordet "stad" blivit ålagt begränsningar i modern tid, och i allmänt språkbruk används ordet stad lika ofta som förut. Nu avser dock begreppet vanligen en tätort som någon gång varit centralort i en stadskommun, snarare än en hel kommun (med visst undantag för kommuner som åter kallar sig "städer"). Denna moderna användning gör att t.ex. Gränna ännu räknas som en stad, trots att orten ligger i en annan stads (Jönköpings) kommun.
Historiskt
Sveriges städer, som vid slutet av medeltiden var 41, vid mitten av 1600-talet 60 och efter de sydsvenska landskapens förvärvande
1664 uppgick till 81, utgjorde i januari 1917 ett antal av 103, varvid dock 2 (Skanör och Falsterbo) var förenade under gemensam styrelse sedan 1754, då de växte ihop med varandra. Ett mindre antal städer tillkom sedan mellan 1917 och 1971. De sista städerna var Säffle och Oxelösund som blev städer 1951.
Stad (fsv köpstader), var i juridisk mening en genom utbrytning från omgivande landsbygdskommun särskilt bildad kommunal
enhet, som erhållit stadsprivilegier. I motsats mot antikens folk, som företrädesvis koncentrerade sig i stora städer, bildade germanerna först långsamt särskilda stadssamhällen. I Skandinavien var dessa bildningar särdeles länge svaga och obetydliga, tills kungarna började främja deras uppkomst och utveckling. De svenska städerna började redan under folkungaregenterna erhålla privilegier. Städerna erhöll efter hand egen rättsordning (t.ex. Björköarätten), egen lagskipning och administration, då deras borgare erhållit särskilt politiskt inflytande som riksstånd samt stora företrädesrättigheter ifråga om näringsverksamhet. Vid avskaffandet av skråväsendet och införandet av näringsfrihet förlorade städerna mycket av sin traditionella juridiska särställning i Sverige.
Stadsrätt
Stadsrätten utgjorde i Sverige sammanfattningen av de rättsgrundsatser, som gällde specifikt för förhållanden i en stad. Den äldre germanska rätten är - i motsats till den romerska, som ursprungligen var en stadsrätt - en landsrätt, emedan hos de germanska folken verkliga rättssamhällen tidigast utvecklat sig på landet. Så småningom uppväxte emellertid stadssamhällen även i norr, i vilka särskilda näringar drevs och i övrigt särskilda förhållanden utbildade sig. Dessa äldsta stadssamhällen, i vilka sannolikt tidigast den rätt tillämpades, som gällde för det kringliggande landet, syns först så småningom ha lösgjort sig från landets rättsområde och erhållit egen jurisdiktion, varefter de för städerna mer och mer sig utbildande egendomliga förhållandena medförde en omskapning av själva den materiella rätten.
I de flesta städer fanns en domstol i form av en rådstuvurätt, även om vissa mindre städer lydde under en häradsrätts domsaga. Rådhusrätterna ersattes vid tingsrättsreformen 1971 med tingsrätter.
Storbritannien
Både begreppen town och city brukar översättas till stad på svenska. Town betecknar då städer som fått marknadsrättigheter och är vanligt förekommande, medan city är mer begränsat och gäller städer som är eller varit av betydelse, ursprungligen i första hand stiftsstäder.[http://en.wikipedia.org/wiki/List_of_cities_in_the_United_Kingdom].
Se även
- Huvudstäder listade efter land
- Huvudstäder listade efter stad
- Finska städer i storleksordning
- Finska städer i alfabetisk ordning
- Svenska städer i alfabetisk ordning
- Svenska städer i storleksordning
- Städer i världen i storleksordning
- Svenska städer med stadsprivilegium
- Lista över Sveriges kommuner
- Sveriges kommuner listade per län
- köping (samhällsbildning)
- murkrona
Kategori:Städer
ja:都市
Västerås kommun
Västerås stad är en kommun i landskapet Västmanland i Västmanlands län. Kommunens huvudort är Västerås.
Tätorter i Västerås kommun
Småorter i Västerås kommun
Ytterligare kommunfakta
- Kommunens yta: 1 143 kvadratkilometer
- Kortaste gatan: Lappgränd (25,1 meter)
- Längsta gatan: Vasagatan (3 250 meter)
- Längsta vägen: Köpingsvägen (6 000 meter)
- Längsta leden: Norrleden (7 850 meter)
- Äldsta gatan: Smedjegatan finns omnämnd på 1500-talet.
- Längsta gatunamnet: Gjutare Granströms gata
- Kortaste gatunamnet: Åvägen i Skultuna
- Antal namnsatta gator och vägar:
- gata 1142 st
- väg 500 st
- led 9 st
- gränd 34 st
- stig 42 st
- Totalt antal gator och vägar: 1727 st
|
- Befolkningsmässigt största tätorterna är:
#Västerås
#Skultuna
#Hökåsen
- Kommunens högsta punkt: Väggeberget (108 meter över havet)
- Kommunens lägsta punkt: Hamngatan (1,3 meter under havet)
- Kommunens centralpunkt: Lundamotet
- Länets centralpunkt: Gullarsbo, 2,5 kilometer väst om Svanå.
- Största byggnaden: ICA:s centrallager, 90 998 kvadratmeter
- Antal fastigheter: 27 499 (3 december 2003)
- Minsta fastigheten: Västerås 1:15 , 0,37 kvadratmeter
- Största fastigheten: Ängsö gård, 66 416 100 kvadratmeter
|
Kategori:Sveriges kommuner
Kategori:Västerås stad
Västeråsgurka
Västerås, tätort (stad) i Västerås kommun. Kallas även för Mälarstaden och även lite skämtsamt för gurkstaden. Det sistnämnda på grund av ett frekvent odlande av gurka och Västeråsgurkan som började odlas på 1700-talet. Västerås är en av de äldsta städerna i Sverige, men hette tidigare Västra Aros, där Aros betyder åmynning och syftar på Svartån som mynnar ut i Mälaren vid staden. Residensstad för Västmanlands län.
Historia
Med sitt stadssigill från slutet på 1200-talet är Västerås en av Sveriges äldsta städer. Men Västra Aros var redan på vikingatiden en betydande handelsplats där den låg vid Svartåns mynning. Handelsplatsen Birka gick under och avfolkades i slutet av 900-talet. Vikingatågen ledde till ökad handel och köpmännen började se sig om efter nya handelsplatser. Det blev då naturligt att välja bosättningen vid Svartåns mynning. Läget var bra och trakten hade redan ett utvecklat nät av förbindelser.
I början av 1000-talet var Västerås Sveriges näst största stad och på 1100-talet utnämndes Västerås till biskopsstift, här fanns tidigt både biskop och kungafogde, och Västerås Domkyrka började byggas. Under 1200-talet anlades även ett kloster på Munkholmen (där nuvarande Stadshuset ligger) och vid hamninloppet fanns nu en liten befästning. Västerås slott uppfördes som försvarsanläggning redan på 1200-talet , men under 1300-talet byggdes befästningen ut till en borg och det var härifrån man skulle försvara staden mot angrepp från Mälaren. Sin viktigaste roll kom Västerås slott att spela under Vasatiden då borgen byggdes om. Här hölls Västerås reformationsriksdag 1527, då Gustav Vasa avskaffade katolicismen.
När bergshanteringen som kom igång under 1200-talet blev Västerås den viktigaste utskeppningshamnen för järn och koppar från Bergslagen. Under 1500-talet fraktades även silvret från Sala över Västerås.
1619 kom biskop Johannes Rudbeckius till Västerås och grundade här Sveriges första gymnasium 1623. Skolan låg alldeles i anknytning till Domkyrkan och även, den då fattiga delen av staden, Kyrkbacken. Här upptäcktes samma år det första fallet av pesten. 357 personer dog vilket då var ca 20% av stadens befolkning.
1898 uppkom planerna på ett stadshus i Västerås där bland annat hotell, restaurang, frisersalong, spritbolag och festvåning skulle finnas. Efter många stridigheter och efter fem års beslutsvånda invigdes det nya stadshuset 1907. Arkitekt Erik Hahr hade då skapat en jugendbyggnad som än i dag räknas till en av Sveriges vackraste byggnader. På hotellets bakgård uppfördes dessutom ett stall och ett punchbränneri, även det ritat av Hahr. Strax efter invigningen bytte man namn till Stadshotellet. Hotellet innehöll 40 rum, stora matsalar, festvåning, musikkafé och ett systembolag. Som första byggnad i Västerås införde man även vattentoaletter, vilket på den tiden var oerhört lyxigt och ett tecken på modernt framåtskridande. Sedan 1988 har hotellet drivits av Elite Hotels.
Västerås nästa era kom i och med industrialiseringen då bland annat ett turbinhus vid Svartån uppfördes 1891. Denna energiproducerande byggnad blev avgörande för Elektriska Bolagets flytt av Kraft- och belysningsbolaget från Arboga till Västerås. 1890 hölls bolagsstämma på rådhuset i Västerås vilket ledde till att det Allmänna Svenska Elektriska Aktiebolaget, ASEA var bildat. Numer känt under namnet ABB eller Asea Brown Boveri. Staden växte nu jämförelsevis mycket fort. Om Arboga står som jämförelse så hade de cirka 4500 invånare medan Västerås hade cirka 8000 invånare. 30 år senare, eller 1920, så hade Västerås 30 600 invånare och Arboga 5100.
Vasaparken
Vasaparken är den största parken i Västerås centrum och ligger omgiven av stadshuset, konstmuseet, slottet, konserthuset och järnvägsstationen. Ursprungligen var parken en Kungsträdgård som Gustav Vasa beslutade att anlägga 1541. Parken öppnades för allmänheten redan på 1600-talet och då användes den för kägelspel och andra lekar. Genom ett kungligt brev från 1863 uppläts trädgården för all framtid till Västerås stad och började då användas som en borgerlig promenadpark, men byggdes samtidigt om och fick karaktären av en engelsk park. I och med detta upplåtande så kunde parken inte bära anspråk på namnet Kungsträdgård längre och parken fick det passande namnet Vasaparken. Det som behölls från den ursprungliga parken är det första konstverket som är en byst av Gustav Vasa och gjord av C B Qvarnström. Parken har kvar karaktären av engelsk park, med stora parkträd, en böljande gräsmatta och blomsterplanteringar. I parken finns en damm, som tar emot dagvatten från centrala staden. I parken finns också rester av det gamla dominikanerklostrets grundmurar. Klostret revs i samband med reformationen. Den senaste större förändringen i Vasaparken skedde 2001 då Konserthuset byggdes. Parken fick därmed ett liv även kvällstid, med flanörer till och från konserterna. Konsten är ett viktigt inslag i parken och här finns bland annat Olle Aldrins Borgarna, Sture Collins Dårarnas båt och Mats Åbergs Våga.
Näringsliv
Industrin är fortfarande betydande men handel, kommunikationer och service dominerar idag . I Västerås finns:
- ABB AB, Asea Brown Boveri
- Daimler Chrysler Rail Systems (Sweden) AB
- Westinghouse Atom AB
- ICA Handlarnas AB
- KF Svenska Detaljhandelsaktiebolaget
- Flextronics International Sweden AB
- Posten Sverige AB
- Mälardalens högskola
- Rikspolisstyrelsen
- Samhall Vasa AB
- Alstom Power Generation AB
- Mälarenergi AB
- Peab Mellersta AB
- Bombardier Transportation
- Västerås Technology Park / Teknikbyn med ca 200 företag (september 2005)
Karta
#Västerås domkyrka
#Rudbeckianska Gymnasiet
#Västerås stadsbibliotek
#Västerås stadshus
#Västerås slott
#Turbinhuset
#Västerås Konserthus
#Djäkneberget
#Vasaparken
#Kyrkbacken
#Västerås Centralstation
Sport
- De "grönvita" Västerås SK är ett av Sveriges mest framgångsrika bandylag genom tiderna.
- VIK Västerås Hockey, före detta Västerås IK, som spelar i Allsvenskan i ishockey.
- Västerås SK Fotboll som spelar i Superettan.
Kända profiler
Personer som bor eller har bott i Västerås, eller har sitt ursprung från staden:
Udda fakta
- Västerås har 34 mil cykelbanor och cirka 30% av västeråsarna använder cykel till och från sitt arbete.
- Erik XIV ligger begraven i Domkyrkan. Eftersom sarkofagen var för kort tvingades man att hugga av hans fötter och lägga dem bredvid.
- Domkyrkotornet är 92 meter högt.
- Skrapan är 81 meter hög.
- Stadshustornet är 65 meter högt.
- Ottarkontoret är 64 meter högt.
- Västerås har Nordens största insjöhamn.
- Västeråsgurkan började odlas på 1700-talet i Västerås av en tysk trädgårdsmästare som hette Bernhard Johan Bohnsack. Västeråsgurkan såldes i hela landet och exporterades även till Europa.
- Sista avrättningen i Västerås skedde 10 december 1900.
- Sveriges första konstfrusna bandybana invigdes 2 december 1956 på Rocklunda i Västerås.
- Sveriges högst belägna cocktailbar, Sky Bar, hittar man på 24:e våningen i Skrapan.
Externa länkar
- [http://www.vasteras.se Västerås stad]
- [http://www.mdh.se/ Mälardalens högskola]
- [http://www.werbeka.com/vasteras/vsstarts.htm Turistinfo i Werbeka Netshop]
Kategori:Orter i Sverige
Kategori:Sveriges städer
Kategori:Västerås stad
Kategori:Västmanland
Kategori:Västmanlands län
Sverige
Konungariket Sverige är en konstitutionell monarki i norra Europa, beläget på den skandinaviska halvön. Landet gränsar till Norge i väster, Finland i nordost, samt Danmark i sydväst via Öresundsbron. De omgivande vattnen är Bottenviken och Bottenhavet som utgör en del av Östersjön, samt i sydväst Skagerack, Kattegatt och Öresund. Utgör en del av det geografiska område kallat Norden.
Huvudstad är Stockholm. De därefter största städerna är i storleksordning Göteborg, Malmö, Uppsala, Linköping, Västerås, Örebro, Norrköping, Helsingborg och Jönköping (se även svenska orter).
Historia
Huvudartikel: Sveriges historia
Sveriges historia
Sedan inlandsisen drog sig tillbaka befolkades den skandinaviska halvön av söderifrån kommande samlare och jägare i olika vågor. Området var splittrat i flera olika maktcentra men ett av dessa, Svealand, fick ett dominerande inflytande. Kungamakten stärkte sitt grepp under 1300-talet och hela Norden förenades i Kalmarunionen. Av flera anledningar splittrades denna och efter ett inbördeskrig kunde Gustav Vasa ta makten över Sverige. Under 1600-talet kunde Sverige genom sin krigsvana armé bli en europeisk stormakt. Under det följande århundradet saknades resurser att hålla kvar alla besittningar och 1809 förlorades östra rikshalvan till Ryssland.
1800-talets industrialisering kom förhållandevis sent till Sverige men byggandet av järnvägar från 1860-talet kom att betyda mycket. Företag inom elektronik och kemi som L.M. Ericsson och Nitroglycerin Aktiebolaget fick en internationellt betydelsefull ställning. Under första världskriget var Sverige neutralt. 1921 fick Sverige allmän rösträtt och en socialdemokratisk regering med Hjalmar Branting.
Även under andra världskriget hoppades de nordiska länderna kunna vara neutrala men denna förhoppning gick i kras genom Sovjetunionens anfall på Finland och Nazitysklands anfall på Danmark och Norge och detta tvingades Sverige att föra en pragmatisk politik visavi omvärlden. Efter krigsslutet tillträdde en socialdemokratisk regering och under 1950- och 1960-talen gjordes flera reformer inom arbetsmarknads- och socialpolitiken. Den ekonomiska högkonjunkturen under dessa år gjorde att många kunde ta del av en stigande levnadsstandard.
Den svenska säkerhetspolitiken byggde på att alliansfriheten i fredstid skulle stärka neutraliteten vid ett krig. Senare har det dock visat sig att den formella alliansfriheten inte förhindrade ett nära vapentekniskt samarbete med NATO. Detta hindrade inte statsminister Olof Palme från att driva en offensiv utrikespolitik med kritik mot Vietnamkriget och apartheid i Sydafrika. Under 1970-talet försämrades ekonomin och energifrågan blev aktuell. Kritiken mot kärnkraften ledde till att riksdagen beslutade att inga fler kärnkraftverk skulle byggas.
Genom Berlinmurens fall 1989 kom det till en omprövning av den svenska alliansfriheten som ledde till att regeringen ansökte om medlemskap i EU. Efter förhandlingar blev Sverige medlem 1995.
Politik
Huvudartikel: Sveriges politik
Sveriges politik
Sverige är en konstitutionell monarki. Sveriges tron associeras inte längre med någon egentlig makt; landet är i stället en representativ demokrati och styrs av en regering ledd av en statsminister som utses av en folkvald riksdag (parlament), inför vilken regeringen är ansvarig. Riksdagen väljs vart fjärde år.
Under större delen av 1900-talet har det funnits i huvudsak fem partier i den svenska riksdagen som representerat kommunism, socialdemokrati, socialliberalism, agrara frågor och liberalkonservatism. Sveriges socialdemokratiska arbetareparti har varit dominerande i svensk politik sedan 1930-talet och satt i regeringsställning fram till 1976. År 1982 blev socialdemokraterna åter ett regeringsparti och har, med undantag av tre år i början av 1990-talet, förblivit det.
Runt 1990 förändrades partistrukturen något. År 1988 lyckades Miljöpartiet de Gröna (mp) komma in i riksdagen, 1991 åkte Miljöpartiet ur och istället kom Kristdemokratiska Samhällspartiet (kds) och Ny Demokrati (nyd) in. 1994 kom Miljöpartiet åter in i riksdagen och Ny demokrati åkte ut. Sedan dess har riksdagen bestått av dessa partier. Även de andra partierna anses ha förändrats under 1990-talet.
I val till landsting och kommunfullmäktige är det i stort sett samma partier som brukar få röster, med undantag för regionala partier och vissa andra, såsom Sveriges Pensionärers Intresseparti och Sverigedemokraterna.
Geografi
Huvudartikel: Sveriges geografi
Sveriges geografi). Hela landet är täckt av snö.]]
Sverige har ett oftast milt tempererat klimat trots sitt nordliga läge, vilket beror på värme från Golfströmmen. I södra Sverige är lövträd dominerande, i norra barrskogar och härdiga björkar vilka dominerar landskapet. Ovanför polcirkeln går solen inte ner under sommaren, och midvinternatten avbryts där endast av några timmars gryning och skymning.
Öster om Sverige ligger Östersjön och Bottniska viken, vilket ger landet en lång kustlinje, vilken i sig också påverkar klimatet. I väst ligger skandinaviska fjällkedjan, också kallad Skanderna eller skämtsamt Kölen, som skiljer Sverige från Norge. Riksgränsen följer alltsedan 1700-talet ganska exakt själva vattendelaren. Svenska älvar i norr flyter alltså som regel österut och hinner ofta bli ganska breda (de så kallade norrlandsälvarna).
Södra Sverige är till stora delar jordbruksmark, medan skog täcker större och större delar av övriga landet. Befolkningstätheten är också större i de södra delarna, med centrum i Mälardalen och Öresundsregionen. I söder rinner många vattendrag upp i mitten av det så kallade sydsvenska höglandet och rinner både åt norr och söder, öster och väster. Svenska älvar blir därför aldrig lika långa och stora i söder som i norr.
Sverige har landgräns mot Finland och Norge.
Administrativ indelning
Norge
Huvudartikel: Sveriges administrativa indelning
Uppdelning i län med länsbokstäver:
- A - Stockholms län
- C - Uppsala län
- D - Södermanlands län
- E - Östergötlands län
- F - Jönköpings län
- G - Kronobergs län
- H - Kalmar län
- I - Gotlands län
- K - Blekinge län
- M - Skåne län
- N - Hallands län
- O - Västra Götalands län
- S - Värmlands län
- T - Örebro län
- U - Västmanlands län
- W - Dalarnas län
- X - Gävleborgs län
- Y - Västernorrlands län
- Z - Jämtlands län
- AC - Västerbottens län
- BD - Norrbottens län
Länen är i sin tur indelade i kommuner och landsting.
- Uppdelning i landsting: Blekinge, Dalarna, Gotland, Gävleborg, Halland, Jämtland, Jönköping, Kalmar, Kronoberg, Norrbotten, Skåne, Stockholm, Södermanland, Uppsala, Värmland, Västerbotten, Västernorrland, Västmanland, Västra Götaland, Örebro, Östergötland.
Ibland delas Sverige in även i landsdelar, landskap och stift.
- Uppdelning i landsdelar: Götaland, Svealand, Norrland.
- Uppdelning i landskap: Blekinge, Bohuslän, Dalarna, Dalsland, Gotland, Gästrikland, Halland, Hälsingland, Härjedalen, Jämtland, Lappland, Medelpad, Norrbotten, Närke, Skåne, Småland, Södermanland, Uppland, Värmland, Västerbotten, Västergötland, Västmanland, Ångermanland, Öland och Östergötland
- Uppdelning i stift: Uppsala ärkestift, Linköpings stift, Skara stift, Strängnäs stift, Västerås stift, Växjö stift, Lunds stift, Göteborgs stift, Karlstads stift, Härnösands stift, Luleå stift, Visby stift, Stockholms stift.
Klimat
Huvudartikel: Sveriges klimat
Ekonomi
Huvudartikel: Sveriges ekonomi
Välmående av fred och neutralitet genom mer än 200 år har Sverige uppnått en hög levnadsstandard. Sveriges ekonomi är kapitalistisk med en omfattande skattfinansierad omfördelning av tillgångar. Landet har ett modernt distributionssystem, bra interna och externa kommunikationsmedel och en välutbildad arbetsstyrka. Skog, vattenkraft och järnmalm är viktiga naturtillgångar i Sveriges ekonomi som är starkt orienterad mot handel med utlandet.
Kända svenska företag
- ABB (svensk-schweiziskt)
- Alfa Laval
- Arla Foods (svensk-danskt)
- AstraZeneca (svensk-brittiskt)
- Atlas Copco
- Autoliv
- Electrolux
- Ericsson
- Hennes & Mauritz
- IKEA
- SAAB
- Saab Automobile (utlandsägt)
- Sandvik
- SCA
- Scania
- Securitas
- SKF
- SSAB
- StoraEnso (svensk-finskt)
- TeliaSonera (svensk-finskt)
- Tetra Pak
- Vattenfall
- Volvo
- Volvo Personvagnar (utlandsägt)
Infrastruktur
Flyg
I Sverige finns ett antal internationella flygplatser där Arlanda är den största och därefter kommer Landvetter och Sturup. Från flygplatserna opererar ett flertal stora internationella flygbolag. Fortfarande har SAS ett övertag men flera andra har också en stor betydelse som t ex Lufthansa. Andra flygbolag som kan nämnas är t ex KLM och Aeroflot. Arlanda har dessutom en järnväg som går både söderut och norrut.
Järnvägar
Huvudartikel: Sveriges järnvägsnät
Sveriges järnvägsnät har byggts ut sedan mitten av 1800-talet och omfattar i början av 2000-talet närmare 12 000 km järnväg, varav 9 400 km är elektrifierad.
Järnvägarna är mycket ojämnt utbyggda i Sverige. Järnvägsnätet har Stockholm som en central punkt och når till de övriga delarna av Sverige. Järnvägarna når också ut till Danmark, Norge och även, via tågfärja, Tyskland. I vissa regioner är järnvägsnätet väl utbyggt och där är också tågtrafiken tät. Det handlar främst om regionerna runt Stockholm, Göteborg och Skåne. Andra regioner har däremot ett järnvägsnät som är mycket bristfälligt utbyggt. Det finns regioner som i stort sett enbart har en eller två banor. Detta finns framförallt i Norrland. Även banstandarden är ojämn då de regioner med ett bättre utbyggt järnvägssystem och har en bättre banstandard medan andra regioner istället har en mycket låg standard och där tågen går mycket långsamt.
Vägar
De södra delarna av landet har det mest utbyggda vägnätet. Det är framförallt tätbefolkade område som Skåne, Göteborg, västkusten samt Östergötland och Stockholmsregionen som har ett omfattande vägnät. Mindre vägar i glesbefolkade delar kan vara grusvägar, detta gäller framförallt Norrland. Från Skåne går det motorvägar till Danmark över Öresundsbron och till Göteborg. Till Stockholm går det motorväg nästan hela vägen med undantag för en liten sträcka som är under byggnad och är en byggplats. Från Helsingborg till Uppsala är vägen i stort sett en motorväg men från Uppsala blir vägen betydligt sämre några mil innan den åter blir bättre. Motorvägen mellan Helsingborg och Stockholm håller på att bli färdig. Från Uppsala mot Gävle pågår motorvägsbygge som ska ersätta en del av E4:an som för närvarande har bristfällig standard. Från Uddevalla mot gränsen till Norge pågår också utbyggnad av motorväg.
Demografi
Huvudartikel: Sveriges demografi
Sveriges demografi
Förutom svenskar bor i Sverige samer (kallades förr för lappar) och tornedalsfinnar. De två senare grupperna benämns endemiska minoriteter. Sedan några decennier tillbaka bor också växande grupper av framförallt invandrande jugoslaver, turkar, irakier, iranier, kurder, chilenare och övriga skandinaver i Sverige.
Flertalet svenskar tillhör Svenska kyrkan, vars villkor och existens fastställs i Lag om Svenska kyrkan av 1998, som började gälla 2000, då relationerna mellan kyrka och stat ändrades. I Sverige finns flera andra trosåskådningar representerade, främst efter immigration från andra delar av världen bland annat romerska katoliker, flera olika ortodoxa riktningar, muslimer och pingstvänner. Bland övriga finns det ett fåtal som praktiserar traditionell samisk schamanism.
Sverige är på många sätt ett sekulariserat land. Trots Svenska kyrkans höga medlemssiffror är den religiösa aktiviteten (gudstjänstbesöken) inte särskilt hög. Med alla trossamfund inräknade är dock antalet gudstjänstbesök fler än antalet biobesökare per år och enbart Svenska kyrkans körverksamhet lockar fler deltagare än antalet personer aktiva inom idrotten. De flesta svenskar döps, vigs och begravs fortfarande i kyrkan, men det är ovisst hur stor riternas religösa betydelse är för gemene man.
I Sverige talas huvudsakligen svenska, men samiska, finska och tornedalsfinska talas av endemiska minoriteter. Även romani och jiddisch är erkända minoritetsspråk sedan några år tillbaka.
Kultur
- Svensk kultur
- Kända svenskar
- Svenska drycker
- Svenska konstnärer
- Svenska maträtter
- Svenska ostar
- Svenska folkdanser
- Svenska tidningar
- Svensk litteratur
Massmedier
: Huvudartikel: Massmedier i Sverige
Se även
- Kommunikationer i Sverige
- Transporter i Sverige
- Sveriges militär
- Sveriges internationella relationer
- Sport i Sverige
Externa länkar
- [http://www.sweden.se Sweden.se]
- [http://www.sverige.se Sverige.se]
- [http://www.regeringen.se Regeringskansliet]
- [http://www.riksdagen.se Riksdagen]
- [http://www.royalcourt.se Kungl. hovstaterna]
- [http://www.mil.se Försvarsmakten]
- [http://www.svensktkulturarv.com SvensktKulturarv]
- [http://www.lundberg-lagerstedt.se/distance/ Avståndstabell]
- [http://www.historia.se Historia.se - Portalen för historisk statistik]
- [http://www.visitsweden.com VisitSweden - Den officiella webbplatsen för Sverige som turistdestination]
Kategori:Europas länder
Kategori:Sverige
als:Schweden
fiu-vro:Roodsi
[[got:
ResidensstadVarje län har en residensstad. Det är den stad där länsstyrelsen för det länet har sitt huvudsäte, dvs den stad där länets landshövding har sitt residens. För Sverige gäller att landstingen normalt har förlagt sin centrala förvaltning till den ort där länsstyrelsen finns. Sverige är f.n. indelat i 21 län. I Finland är länens antal f.n. 6.
Svenska residensstäder för län
- Falun ...... Dalarnas län
- Gävle ...... Gävleborgs län
- Göteborg ... Västra Götalands län
- Halmstad ... Hallands län
- Härnösand .. Västernorrlands län
- Jönköping .. Jönköpings län
- Kalmar ..... Kalmar län
- Karlskrona . Blekinge län
- Karlstad ... Värmlands län
- Linköping .. Östergötlands län
- Luleå ...... Norrbottens län
- Malmö ...... Skåne län
- Nyköping ... Södermanlands län
- Stockholm .. Stockholms län
- Umeå ....... Västerbottens län
- Uppsala .... Uppsala län
- Visby ...... Gotlands län
- Västerås ... Västmanlands län
- Växjö ...... Kronobergs län
- Örebro ..... Örebro län
- Östersund .. Jämtlands län
Svenska residensstäder för landsting
- Vänersborg ... Västra Götalands län
- Kristianstad ...... Skåne län
I övrigt samma som länen.
Tidigare residensstäder
På grund av försöksverksamhet och sammanslagningar av län är följande svenska städer inte längre residensstäder för län:
- Kristianstad tidigare Kristianstads län
- Mariestad tidigare Skaraborgs län
- Skövde tidigare Skaraborgs län
- Uddevalla tidigare Göteborgs och Bohus län
- Vänersborg tidigare Älvsborgs län
Finländska residensstäder
- Mariehamn (Ålands län / Landskapet Åland)
- Rovaniemi (Lapplands län)
- S:t Michel (Östra Finlands län)
- Tavastehus (Södra Finlands län)
- Uleåborg (Uleåborgs län)
- Åbo (Västra Finlands län)
En stor länsreform genomfördes i Finland 1998
Kategori:Sveriges län
Västmanlands län
Västmanlands län i Svealand omfattar den östra delen av Västmanland, delar av västra Uppland, delar av Södermanland och nordöstra Närke samt mindre obefolkade delar av Dalarna och Gästrikland. Länet består av 11 kommuner.
Städer
- Arboga
- Fagersta
- Köping
- Sala
- Västerås
Extern länk
- [http://www.vastmanland.lst.se Länstyrelsen i Västmanlands län]
Kategori:Sveriges län
Skrapan
Skrapan kallas den enda skyskrapa som finns i Västerås. Skrapan är 81 meter hög och uppfördes under åren 1988-90.
Kategori:Västerås
Vikingatiden
Vikingatiden är namnet på tiden mellan åren 800 och 1050 i Skandinavien. Under denna tid for, enligt en sedan 1800-talet omhuldad uppfattning, krigare och handelsmän, och pirater (kallade vikingar), ut i världen.
Teknologi
Många fynd har gäckat forskarna eftersom endel av dem motsvarar nästan dagens precision eller teknik. Naturligtvis behöver inte alla vara av nordiskt ursprung, men i och med nordbornas utbredning har dessa saker spritt sig och bevarats. Exempelvis kan en del föremål härröra från det forna Mellanöstern eller övriga Europa.
Nautiska tabeller
Nordborna hade utvecklat astronomiska avståndstabeller för resorna över havet. Dessa värden var enastående precisa och avviker från dagens mått baserat på satelliter, med 2-4 procent.
Skepp
Nordborna kunde bygga skepp och Skandinavien var centrum för skeppsbyggartekniken. Se Gokstadsskeppet.
Linser
På senare tid har man funnit spektakulära fynd av tio linser eller de s.k. visbylinserna, namngivet efter dess upptäckt på Gotland. Enligt Dr. Olaf Schmidt, vid det tyska universitetet Aalen, så har linserna en nästan perfekt ellipsoidisk yta, troligen tillverkade från en roterande drejskiva. Den andra sidan är flat, och dessa två egenskaper gör dem till perfekta optiska instrument för att hantera och bryta ljusstrålar. Exempelvis förstora föremål eller som hjälpmedel för att göra upp eld. Linserna kan härröra från det forna riket i Bysantien, eller från Östeuropa.
En del personer har spekulerat att det var komponenter från ett teleskop, eftersom de har en så bra funktion att de är nästan jämförbara med dagens linser. De nutida teleskopen uppfanns och började tillverkades i slutet av 1500-talet.
Kartografi
Vid 1950-talet återupptäcktes en karta, den s.k. Vinland-kartan, som beskriver nästan alla världsdelar förutom Sydamerika. Den skulle ha varit ritat under 1200-talet, och senare förbättrad. Det är dock osäkert hurvida kartan är äkta eller en förfalskning.
Handelsstäder
Viktiga handesplatser under perioden inkluderar både existerande och forna städer såsom Birka (Sverige), Hedeby (Danmark), Kaupang (Norge), Staraja Ladoga (Ryssland) och York (England).
Sverige
Bosättningar på ön Birka (numera Björkö) var den viktigaste handelsplatsen i Östersjön och fungerade som en marknadsplats för varor från Östeuropa och även Kina. Birka är en ö i sjön Mälaren några mil väster om Stockholm.
Viktiga källor finns från arkeologiska fynd och texter. Skriften Ansgars levnad av Rimbert (skriven omkring 865) beskriver Ansgars missionsverksamhet runt år 830 på Birka. En annan källa, skriven av Adam av Bremen handlar om en ärkebiskop Unni som dog på Birka år 936.
De arkeologiska fynden är belägna i de norra delarna på Björkön och innefattar en areal om ca. 7 hektar. Utgrävningar började redan under 1600-talet, men den mest intensiva genomfördes mellan åren 1871-95. En större utgrävning genomfördes också mellan åren 1990-95 i ett speciellt område kallat "Svarta Jorden". Lämningarna är både gravplatser och byggnader. Byggnadstekniken är ännu okänd, men trä användes mest. I de södra delarna av området finns rester av "Borg", en borg.
Sigtuna fick senare överta Birkas funktion.
Danmark
Norge
Ryssland
Se även
- Sverige under vikingatiden
Extern länk
- [http://www.viking.marite.se/lankarSV.htm Länkar om vikingatid]
Kategori:Arkeologi
kategori: Järnåldern
Kategori:Vikingatiden
Kategori:Historia
900-taletDenna artikel handlar om seklet 900-talet, åren 900-999. För decenniet 900-talet, åren 900-909, se 900-talet (decennium).
----
Sekel: 800-talet - 900-talet - 1000-talet
Decennier och år:
ja:10世紀
ko:10세기
1000-taletDenna artikel handlar om seklet 1000-talet, åren 1000-1099. För decenniet 1000-talet, åren 1000-1009, se 1000-talet (decennium). För millenniet 1000-talet, åren 1000-1999, se 1000-talet (millennium).
----
Sekel: 900-talet - 1000-talet - 1100-talet
Decennier och år:
Händelser
- Runristaren Öpir är verksam i Uppland under slutet av detta sekel och början av nästa sekel
Se även
- 1000-talet (millennium)
Kategori:1000-talet (sekel)
Kategori:Sekel
ja:11世紀
ko:11세기
simple:11th century
th:คริสต์ศตวรรษที่ 11
Biskopsstift
Stift, från lågtyskans sticht, "stift", av stichten, "stifta" eller "instifta", kyrkligt förvaltningsområde under ledning av en biskop.
Flera stift tillsamman bildar en kyrkoprovins. Det främsta stiftet i en provins kallas ärkestift och leds av en ärkebiskop. Sveriges ärkestift är Uppsala och Finlands är Åbo.
Stiften är i sin tur indelade i kontrakt, där kontraktsprosten är biskopens representant, pastorat som leds av en kyrkoherde och i pastoratet kan ingå en eller flera församlingar som är är den minsta enheten i kristna kyrkor.
Stift i Svenska kyrkan
Åbo ärkestift, Tammerfors stift, Uleåborgs stift, S:t Michels stift, Borgå stift (svenskspråkigt), Kuopio stift, Lappo stift och Helsingfors stift.
I Sverige finns dessutom Stockholms katolska stift och biskopar som representerar Metodistkyrkan, Serbisk-ortodoxa kyrkan samt Syrisk-ortodoxa kyrkan.
- Köpenhamns stift
- Helsingörs stift
- Roskilde stift
- Lolland-Falsters stift
- Fyns stift
- Ålborgs stift
- Viborgs stift
- Århus stift
- Ribe stift
- Haderslevs stift
- Färöarnas stift
- Grönlands stift
De svenska stiftens historia
- 1030 biskop Turgot i Skara dör
- 1060 Lunds stift bildas i Danmark
- 1103 Lunds stift blir Nordens första ärkestift
- 1120 Skara, Linköping, Tuna, Strängnäs, Sigtuna och Västerås nämns som biskopssäten.
- 1130-talet Sigtuna stift flyttas till Gamla Uppsala
- 1164 Uppsala blir ärkestift
- 1170-talet Förste biskopen i Växjö omnämns
- 1100-talet Slutet på 1100-talet upprättades Åbo stift (i nuvarande Finland)
- 1273 Uppsala stift flyttas från Gamla Uppsala till Östra Aros (dagens Uppsala)
- 1519 Siste ärkebiskopen i Lunds stift dör
- 1554 Viborgs stift bildas (ur Åbo stift)
- 1557 Ordinarius i Gävle (t.o.m. 1569)
- 1557 Ordinarius i Jönköping (t.o.m. 1569)
- 1557 Ordinarius i Kalmar (t.o.m. 1569)
- 1557 Ordinarius i Oviken (Jämtland)
- 1557 Ordinarius i Stockholm
- 1557 Ordinarius i Stora Tuna
- 1557 Ordinarius i Örebro
- 1561 Superintendent i Reval (1565 ordinarius, död 1572, ingen efterträdare)
- 1563 Superintendent i Jämtland (t.o.m. 1570/1)
- 1570 Jämtland och Härjedalen överförs till Trondheims stift
- 1572 Visby stift bildas i Danmark
- 1581 Superintendent i Mariestad (t.o.m. 1647)
- 1583 Revals stift får biskop
- 1603 Superintendent i Kalmar
- 1611 Superintendent i Jämtland (t.o.m. 1613)
- 1611 Superintendent i Skövde (t.o.m 1618)
- 1620 Superintendent i Göteborg
- 1622 Superintendent i Riga (Livland)
- 1641 Superintendent i Narva (Ingermanland)
- 1645 Superintendent i Visby (Visby svenskt)
- 1645 Halland läggs till Göteborgs stift
- 1647 Superintendenten i Mariestad flyttas till Karlstad
- 1647 Superintendent i Härnösand
- 1650 Superintendent på Ösel
- 1658 Lunds stift blir svenskt (Bornholm förs till ett danskt stift)
- 1658 Bohuslän delas mellan Göteborg stift och Karlstad stift
- 1658 Norra Västergötland läggs till Skara stift, Dalsland läggs till Karlstads stift
- 1665 Göteborgs stift får biskop
- 1678 Generalsuperintendent i Riga (jämte den förutvarande)
- 1678 Kalmar stift bildas
- 1693 Norra Bohuslän överförs till Göteborgs stift
- 1710 Reval, Riga, Viborg och Ingermanland förloras till Ryssland
- 1772 Karlstads stift får biskop
- 1772 Härnösands stift bildas
- | | |
