:: wikimiki.org ::

Västergötland

Västergötland

Västergötland är ett landskap i Götaland i västra Sverige mellan Bohuslän, Halland och Kattegatt i väst, Dalsland, Vänern och Värmland i norr samt Närke, Vättern och Småland i öster. Västergötland består till övervägande del av bördigt slättland. Över slätten reser sig karaktäristiska platåberg såsom Kinnekulle, Billingen och Ålleberg. Göta älv bildar till stor del gränsen mot Bohuslän. I Västergötland ligger bland annat den grunda Hornborgasjön som är känd för sitt fågelliv. Landskapet har 32 000 bevarade fornlämningar. Landskapet Västergötland innehöll tidigare de två länen Skaraborgs län och Älvsborgs län, det senare även omfattande landskapet Dalsland. 1998 bildade de båda västgötska länen tillsammans med Göteborgs och Bohus län det nya Västra Götalands län med Vänersborg som residensstad. Habo kommun och Mullsjö kommun i Skaraborgs län överfördes samtidigt till Jönköpings län. Sveriges landskap betcknas nu som historiska, deras gränser kan inte förändras. Den som är född inom det ursprungliga landskapet Västergötland kallas västgöte.

Geografi

Historia

Under Olof Skötkonung blev Skara landets första stift. Läckö slott på Kållandsö i Vänern var ursprungligen skarabiskoparnas borg.

Medeltida ting- och lagmän

- Lumber (skrev ner Lums lag).
- Björn Kälke från Mellby
- Tore Räv från Gökhem
- Alle
- Tubbe Stallare
- Önd från Essunga
- Ulvar från Trälje
- Törner, född i Upplanden
- Ulvar Törnersson (den förres son)
- Assur från Hära
- Karl av Edsvära (efter att västgötarna slagit ihjäl Ragnvald Knaphövde leddes de av Karl under 1130-talet)
- Algot Karlsson, son till Karl av Edsvära)
- Önd från Grolanda
- Nagle, bror till Önd
- Sigtrygg Algotsson, son till Algot Karlsson
- Gudmar Magnusson
- Magnus Gudmarsson, son till Gudmar Magnusson och gift med Heliga Birgittas syster.
- Eskil Magnusson (Bjälboätten), född 1170, död 1227, bror till Birger Jarl.
- Gustav
- Folke
- Knut Magnusson död 1251
- Algot Brynolfsson 1270–1288 (fick lämna sin lagmantjänst när hans son rövat bort Ingrid Svantepolksdotter)

Några kända västgötar

- Birgitta Andersson, skådespelerska
- Stikkan Anderson, musikproducent
- Ingvar Carlsson, statsminister 1986–1991, 1994–1996
- Bert Karlsson, musikproducent, entreprenör

Se även

- HMS Västergötland
- Västergötlands museum

Externa länkar

- [http://www.vastergotland.com/ Västergötland]
- [http://swedia.ling.umu.se/Gotaland/Vastergotland/index.html Lyssna till några av Västergötlands dialekter] Kategori:Västergötland Kategori:Sveriges landskap

Landskap

---- Landskap, historisk landsdel som vanligen bygger på en äldre politisk indelning och är grundad på kulturella och geografiska särdrag som många människor identifierar sig med än i dag. Ursprunget till landskapsindelningen går tillbaka till forntiden, och ännu under medeltiden fungerade många landskap (även kallade land) som självständiga politiska enheter med egna lagar. Som förvaltningsenheter har landskapen sedan länge ersatts av indelningen i län. Idag är deras enda officiella funktion att vara föremål för hertigtitlar inom kungahuset. Sverige har 25 landskap. I Finland finns 9 historiska landskap (10 om man räknar med den gamla del av Västerbotten som låg öster om Torne älv), men i samband med reformen av landets områdesindelning 1998 infördes en ny kommunalrättslig enhet som också kallas landskap. Det finns 20 sådana nya landskap, och i Finland är det numera i regel dem man menar när man talar om landskap.

Landskap i Sverige

- Blekinge
- Bohuslän
- Dalarna
- Dalsland
- Gotland
- Gästrikland
- Halland
- Hälsingland
- Härjedalen
- Jämtland
- Lappland
- Medelpad
- Norrbotten
- Närke
- Skåne
- Småland
- Södermanland
- Uppland
- Värmland
- Västerbotten
- Västergötland
- Västmanland
- Ångermanland
- Öland
- Östergötland

Historiska landskap i Finland

- Egentliga Finland, fi. Varsinais-Suomi
- Lappland, Lappi
- Västerbotten, Länsi-Pohja
- Karelen, Karjala
- Österbotten, Pohjanmaa
- Satakunda, Satakunta
- Savolax, Savo
- Tavastland, Häme
- Nyland, Uusimaa
- Åland, Ahvenanmaa

Nya landskap i Finland

- Birkaland
- Egentliga Finland
- Egentliga Tavastland
- Kajanaland
- Kymmenedalen
- Lappland
- Mellersta Finland
- Mellersta Österbotten
- Norra Karelen
- Norra Savolax
- Norra Österbotten
- Nyland
- Päijänne-Tavastland
- Satakunda
- Södra Karelen
- Södra Savolax
- Södra Österbotten
- Åland
- Österbotten
- Östra Nyland

Se även

- Sveriges landsdelar
- Landskap i Finland
- Historiska landskap i Finland
- Landskapslagar
- lagmän
- Landsting
- Landskapsvapen
- Lista över Sveriges landskap sorterade efter befolkningsmängd Kategori:Sverige Kategori:Finland Kategori:Landskap

Götaland

Götaland är den sydligaste av Sveriges tre regioner (de två övriga är Svealand och Norrland). Götaland består av landskapen Skåne, Halland, Blekinge, Småland, Öland, Gotland, Västergötland, Östergötland, Dalsland och Bohuslän. Invånarna kallades förr götar. Det gamla Götaland hade dock en annan omfattning än dagens Götaland. Troligen avsågs förr (tidig medeltid) Småland (Njudung, Värend, Möre, Ydre och Tjust), Öland, Östergötland, Västergötland (inklusive Dalsland) och möjligen Värmland. Ur en strikt historisk synpunkt tillhör södra Halland, Blekinge och Skåne inte Götaland. Bohuslän och norra Halland är dock ursprungligen en del av Götaland, men förlorades under vikingatiden till Danmark respektive Norge (se Sverige under vikingatiden), varefter Bohuslän var en del av norska Viken. Båda områdena återställdes dock till Sverige under 1600-talet. 1600-talet Kategori:Sveriges geografi Kategori:Götaland

Bohuslän

Bohuslän är Sveriges västligaste landskap, beläget vid Skagerrak med Uddevalla som största stad. Bohuslän gränsar i norr till sitt gamla moderland Norge och i öster till Dalsland och Västergötland. Det är känt för sitt fiske, salta bad och soliga klippor. Bohuslän har 20 000 registrerade fornlämningar.

Historia

Namnet av Bohus (slott), bohus från baihus = fornnord. för stort o mäktigt hus, eller av norskan´s bágr = hindrar, ligger i vägen, vansklig, motstridande (nuv. fästningsholmen). Omnämnt på tidigt 1200-tal. Län betyder f.ö lån, d.v.s ämbetsmännen lånade skatteintäkter från medborgarna för senare inbetalning till Staten. Under vikingatiden var Bohuslän en del av Viken som innefattade kustområdena runt Oslofjorden. Området var då indelat i Ranrike i norr och Älvsyssel i söder. Namnet Viken kom senare att användas som benämning för enbart Bohuslän. Tidigt fanns även en indelning i 16 st. s.k skeppsredor, där 1 skeppsreda = 20 st. roddarbänkar. Detta som en del i beredskapen för ev. angrepp. Den norske kungen Harald Hårfagre gjorde Bohuslän till en del av det samlade norska riket, ca 870. Efter Kalmarunionens upplösning ingick det i Konungariket Danmark-Norge. Vid freden i Roskilde 1658 avträddes hela provinsen utom Enningdalen till Sverige. Digerdöden runt år 1349 härjade Bohuslän svårt, nära hälften av befolkningen dog och 50% av gårdarna ödelades. Dessutom var 1300- och 1400-talen periodvis mkt. kyliga och befolkningstillväxten avstannade. Jordbruket återhämtade sig först under 1600-talet. Under 1700-talets senare del upplevde landskapet en blomstringsperiod tack vare den s.k. stora sillperioden (ca 1747–1809). Många små fiskelägen växte till sig. Samtidigt förändrades naturen då en stor del av skogen höggs ner för att användas till bostäder, båtar och inom fiskeindustrin. Kvar blev kala klippor som fortfarande ger landskapet dess karaktär trots att skog i stora delar av inlandet återplanterades i början av 1900-talet.

Öar i Bohuslän

- Björkö
- Dyrön
- Fotö
- Grötö
- Gullholmen
- Hisingen (delvis)
- Hyppeln
- Hållö
- Hälsö
- Hönö
- Kalvsund
- Koster
- Klädesholmen
- Källö-Knippla
- Käringön
- Malmön
- Orust
- Rörö
- Stenungsön
- Tjörn
- Vinga
- Åstol
- Öckerö

Orter i Bohuslän

- Bohus Malmön
- Bovallstrand
- Göteborg (bara en del av: Hisingen)
- Hasselösund
- Hovenäset
- Hunnebostrand
- Kungshamn
- Kungälv
- Ljungskile
- Lysekil
- Marstrand
- Munkedal
- Skärhamn
- Smögen
- Stenungsund
- Strömstad
- Tanumshede
- Uddevalla
- Ulebergshamn
- Väjern
- Öckerö

Kommuner i Bohuslän

- Ale (delvis)
- Göteborg (delvis)
- Lilla Edet (delvis)
- Lysekil
- Kungälv
- Munkedal (delvis)
- Orust
- Sotenäs
- Stenungsund
- Strömstad
- Tanum
- Tjörn
- Uddevalla
- Öckerö

Några kända bohusläningar

Externa länkar

- [http://www.bohusmus.se/bohusmus/wwwbohusmus/ekologi/html/symboler.htm Bohusläns landskapssymboler]
- [http://hem.fyristorg.com/bohusgen/kartabohus.htm Karta över Bohuslän]
- [http://swedia.ling.umu.se/Gotaland/Bohuslan/index.html Lyssna till några av Bohusläns dialekter]

Se även

- Bohusläns skärgård
- Bohuskusten
- Västkusten
- Bohusläns Museum
- Bohusläns landskapsvapen Kategori:Bohuslän Kategori:Sveriges landskap

Halland

Halland är ett landskap i sydvästra Götaland i södra Sverige. Det gränsar i söder till Skåne, i öster till Småland och i öster och norr till Västergötland, samt har i väster kust mot Kattegatt. Halland är en del av Göteborgs stift. 'Landskapet Halland' sammanfaller i stor utsträckning med det senare bildade 'Hallands län'. Länet saknar emellertid Lindome i norr och Östra Karup i söder, vilka tillhör grannlänen. Dessutom tillfördes länet vid kommunreformen 1971 den småländska delen av Hylte kommun och mindre delar av Västergötland. Ofta sker en sammanblandning, så att samtliga invånare i Hallands län kallas hallänningar, vilket utelämnar de västgötar och smålänningar som numera tillhör länet. Namnet kommer möjligen från Hovs hallar (hällar), som begränsat landskapet i söder.

Historia

Bronsåldern var troligen en period av relativt goda materiella förhållanden i Halland. Ny områden befolkades och relativt många fornlämningar finns bevarade från perioden. Bland fornlämningarna finns över 1 100 gravhögar och rösen. Mot slutet av perioden skedde ett överutnyttjande av resurserna och stora delar av området som att bli trädlöst. Eventuellt var överutnyttjandet en följd av en stor efterfrågan på guld eller brons hos de lokala eliterna. När klimatet försämrades i slutet av bronsåldern och början av järnåldern medförde detta att de lokala eliterna inte längre kunde införskaffa t.ex. brons i samma omfattning som innan och det samhällssystem som funnits under bronsåldern brakade samman. Järnålderna samhällssystem verkar till en början varit relativt jämlikt, men kom efter omkring år 200 att förändras med en utvecklig där byar bildar större gemenskaper och småkungadömen. Under 400- och 500-talen byggs ensamstående storgårdar som efterhand blir större och större, samt färre och färre. Ett exempel på en storgård från denna tiden är den i Slöinge som blivit utgrävd. Det var inte bara samhällssystemet som förändrdes under järnåldern, även bosättningsmönstren ändrades. Nya byar bildades medan gamla övergavs. Utifrån de områden som blev befolkningscentra under järnåldern skedde senare efterhand utflyttning under medeltiden till mer avlägsna trakter. Från uppgifter från en handelsman, Ottar som på 870-talet färdats mellan Skringsal nära Oslofjorden och Hedeby på vid den nuvarande dansk-tyska gränsen, kan man dra slutsatsen att Halland vid den tiden var ett danskt område. Under järnålderna förekom järnframställning i bland annat Hishult och Tvååker/Sibbarp (Järnmölle/Järnvirke). I Halland användes skånelagen som landslag och landsting hölls i Getinge. I kung Valdemars jordebok finns sju halländska kungalev uppräknade: Laholm, Halmstad, Faurås, Sjönevad, Vare, Grimeton och Tölö. Tölö Från 1200-talet och framåt kom Halland att bli krigsplats för ett stort antal krig mellan, i huvudsak, Sverige och Danmark. Landskapet kom att plundras tre gånger under 1200-talet, först 1256 av den norske kungen Håkon IV Håkonsson, senare 1277 av den svensk kungen Magnus Ladulås och slutligen 1294 av den danske kungen Erik Menved. Under de närmsta århundradet kom Halland att delas i två delar (med Ätran som gräns) och byta härskare ett stort antal gånger innan det slutligen åter blev danskt under Valdemar Atterdag. Det var också under denna perioden som Varbergs fästning anlades. Genom Kalmarunionen kom Halland att plötsligt ligga centralt placerat. Kungen skulle enligt unionsfördraget bli vald i Halmstad. Under Engelbrekts uppror 1434 kom landskapet att bli erövrat och bland annat brändes borgen i Falkenberg. Efter att fred slutits 1435 blev det åter stridigheter under första halvan av 1436 som medförde att Lagaholm erövrades av svenskarna. Även stridigheterna mellan svenskar och danskar i början av 1500-talet kom att påverka Halland. Det skedde bland annat 1519 då gränstrakterna skövlades av svenska soldater som hämnd för att Västergötland härjats av danska soldater. Även under grevefejden förekom strider i Halland. Under nordiska sjuårskriget och Kalmarkriget blev Halland återigen skådeplatsen för svenska-danska stridigheter. Bland annat skedde slaget vid Axtorna 1565. Halland blev svenskt på trettio år vid freden i Brömsebro (1645) och svenskt för alltid vid freden i Roskilde (1658). Ön Anholt kom dock att förbli dansk, det sägs bero på den helt enkelt glömdes bort vid fredsförhandlingarna. Halland har omkring 7 700 kända fornlämningar.

Geografi

De berömda halländska åarna är Viskan, Ätran, Nissan och Lagan. Den populära ramsan för att komma ihåg dessa går: 'vi ska äta, ni ska laga', alternativt "Laga Ni, Äta Vi". Den första varianten räknar upp floderna norrifrån, den andra söderifrån.

Härader

Halland har bestått av åtta härader, uppräknade från söder till norr:
- Höks härad
- Tönnersjö härad
- Halmstads härad
- Årstads härad
- Faurås härad
- Himle härad
- Viske härad
- Fjäre härad

Tätorter i Halland

- Falkenberg
- Halmstad
- Kungsbacka
- Laholm
- Varberg

Se även

- Skåneland
- Via Regia

Externa länkar

- [http://swedia.ling.umu.se/Gotaland/Halland/index.html Lyssna till några av Hallands dialekter]
- http://www.foteviken.se/sweden/vik2.htm

Källor

- Kungsvägen genom Halland - Bidrag till halländsk kulturhistoria och underlag för vägminnesvårdsprogram. Stellan Haverling. 1996. Göteborg: Vägverket Kategori:Halland Kategori:Sveriges landskap

Dalsland

Dalsland är ett landskap i Götaland i västra Sverige. Det ligger väster om Vänern och gränsar i norr till Värmland, i nordväst till Norge, i väster till Bohuslän och i söder till Västergötland. Latitud: 58°50'00" N. Longitud: 012°10'00"Ö. Dalsland kallas ofta för "ett Sverige i miniatyr", efter ett uttalande av prins Eugen. Dalsland har sjöar, slätter och till och med ett "fjäll", Kroppefjäll, även om det inte är så värst högt. I västra Götaland finns benämningen fjäll även på låga bergsplatåer som Kroppefjäll och Kynnefjäll, med betydelsen vildmark. En stor sevärdhet är akvedukten i Håverud. Dalsland har 5 000 kända fornlämningar. Landskapets största utsträckning från norr till söder är 99 km och från öster till väster 59 km. Större delen av Dalsland ligger i Västra Götalands län, utom Dalboredden (delar av Silleruds och Svanskogs församlingar) i Värmlands län. Valbo–Ryrs församling i sydvästra Dalsland tillhör Göteborgs stift, resten av landskapet är en del av Karlstads stift.

Kommuner i Dalsland

- Bengtsfors
- Dals-Ed
- Färgelanda
- Mellerud
- Åmål (tidigare Dalslands enda stad)
- delar av Munkedals, Säffle, Vänersborgs och Årjängs kommuner

Dialekt

"Att bo i Dalsland" blir dialektalt "att bo på Dal".

Externa länkar

- [http://www.dalsland.se/ Dalsland]
- [http://swedia.ling.umu.se/Gotaland/Dalsland/index.html Lyssna till några av Dalslands dialekter] Kategori:Dalsland Kategori:Sveriges landskap

Värmland

Värmland är ett landskap i Svealand i västra Sverige. Värmland gränsar i söder till Västergötland och Dalsland, i väster till Norge och i öster till Dalarna, Västmanland och Närke. I landskapet finns 5 500 kända fornlämningar. Landskapet ligger i huvudsak i Värmlands län och Karlstad stift. Södra Råda församling (i Gullspångs kommun) ligger dock i Västra Götalands län och Skara stift, medan Degerfors och Karlskoga kommuner ligger i Örebro län.

Orter i Värmland

- Arvika
- Charlottenberg
- Degerfors
- Filipstad
- Forshaga
- Hagfors
- Karlskoga
- Karlstad
- Kristinehamn
- Munkfors
- Skoghall
- Sunne
- Säffle
- Torsby
- Årjäng

Några kända värmlänningar

- Sven-Göran Eriksson, fotbollstränare
- Tage Erlander, Sveriges "längsta" statsminister
- Nils Ferlin, poet
- Gustaf Fröding, poet
- Selma Lagerlöf, författare
- Sven-Erik Magnusson, dansbandssångare
- Monica Zetterlund, sångerska, skådespelerska
- Göran Tunström, författare

Externa länkar

- [http://www.varmland.se/ Värmland (Region Värmland, Länsstyrelsen i Värmlands län och Värmlands turistråd)]
- [http://www.liv.se/ Landstinget i Värmland]
- [http://www.varmland.org/ Värmlands turistråd]
- [http://www.s.lst.se/s/ Länsstyrelsen i Värmlands län]
- [http://www.regionvarmland.se/ Region Värmland]
- [http://www.investinvarmland.com/ Investera i Värmland] : Arkiv
- [http://www.ra.se/vla/ Landsarkivet i Karlstad - Värmlandsarkiv] : Dialekt
- [http://swedia.ling.umu.se/Svealand/Varmland/index.html Lyssna till några av Värmlands dialekter] : Heraldik
- [http://www.geocities.com/wermlandsheraldik/ Wermlandsheraldik - Heraldik i Värmland] : Media
- [http://www.nwt.se/ Nya Wermlands-Tidningen]
- [http://www.vf.se/ Värmlands Folkblad] Kategori:Värmland Kategori:Sveriges landskap

Vättern

Flera sjöar med namnet Vättern hittas på Vättern (olika betydelser) ------- Vättern (olika betydelser) Vättern är en insjö i Götaland, Sveriges näst största sjö både till ytan (1893 km²) och till volymen (77,6 km³). Största kända djup, söder om Visingsö, är 128 m och medeldjupet 41 m. Vättern ligger 88,5 m ö.h. och avrinner till Östersjön genom Motala ström. Göta kanal passerar vättern via Motala och Karlsborg. På östra sidan går Vätternleden. I slutet av 1930-talet byggdes sjön ut för vattenreglering. Det är en långsmal och djup sjö som delar Götaland i Östergötland och Västergötland. I södra spetsen ligger Jönköping och Huskvarna som båda ligger i Småland. I norra spetsen ligger Askersund som ligger i Närke. Andra städer längs sjön: Motala, Vadstena, Gränna, Hjo, Karlsborg. Öar: Visingsö, Stora Röknen, Lilla Röknen, Stora Aspön, Lilla Aspön. Visingsö är klart störst och kan nås med färja. Namnet Vättern kommer från ordet vatten. Runt Vättern cyklar i mitten av juni varje år cirka 15000 personer den 300 km långa Vätternrundan som startar och slutar i Motala.

Se även

- Vätternleden Kategori:Svenska sjöar

Småland

Småland är stenens landskap Småland är ett landskap i östra Götaland i södra Sverige som i norr gränsar till Östergötland, i söder till Skåne och Blekinge, i väster till Halland och Västergötland och har kust mot Östersjön i öster. Högsta punkten är Tomtabacken med sina 377 meter över havet. I landskapet ingår hela Kronobergs län, större delen av Jönköpings län samt fastlandsdelen av Kalmar län. Dessutom ingår delar av Östergötlands län (Tryserums, Östra Eds, Gärdserums och Hannäs församlingar) samt delar av Hallands län (Femsjö, Färgaryds, Jälluntofta, Långaryds och Södra Unnaryds församlingar och delar av Torups församling). Småland är ett av Sveriges sjörikaste landskap. I dalarna och kring sjöarna har åkrarna brutits under århundradens mödor. Stengärdesgårdar och rösen är monument över hårt arbete. Forntidens landskap var öppnare, granskogen hölls borta genom svedjande och beten. Jordbruket var ännu på 1700-talet huvudnäringen, i synnerhet på den bördiga Södra Möreslätten vid Kalmar, men den steniga moränmarken i den inre hindrade bönderna från att finna större odlingsytor. Många myrar och mossar torrlades under 1800-talet för att vinna mark. Enligt sägnen är seghet, påhittighet och företagsamhet utmärkande för smålänningen. Småindustrier som de i Anderstorp, Ekenässjön och Gnosjö vittnar om detta. 1700-talets järntrådsdragning följdes av nya produkter som hårnålar, kedjor, strumpstickor, säkerhetsnålar och råttfällor. Stormaktstidens krig gav Huskvarna vapenfabrik goda konjunkturer. I Jönköping startade bröderna Lundström på 1840-talet en tändsticksfabrik som blev en storindustri. Flera författare och andra konstnärer som gjort Småland mer bekant är bland annat Astrid Lindgren, Vilhelm Moberg, Ingvar Kamprad och Döderhultarn.

Historia

Huvudartikel: Smålands historia Under vikingatiden producerades järn i det myr- och sjörika Småland, men bergsbruk kan man tala om först på 1400-talet, då malm började brytas i Tabergsområdet. Järnhanteringens uppsving kom under 1500- och 1600-talen då utländska smeder lärde ut nya metoder. Från 1800-talets mitt trädde träindustrin och glasbruken i järnbrukens ställe. När industrialiseringen kom sökte sig många till fabrikerna, men många behöll torpen för levebrödets skull. Den stora folkökningen med svält och fattigdom i följe, ledde vid mitten av 1800-talet till att många unga torparfamiljer utvandrade till Amerika. Under medeltiden var Kalmar Sveriges största stad, där tyska köpmän skötte järnexporten. De småländska städerna har flera gånger helt eller delvis förstörts genom bränder och krig. Växjö ödelades av bränder 1838 och 1843 och av bebyggelse från denna tid finns bara sparsamt kvar. Västervik blev lågornas rov under danskarnas plundringståg på 1600-talet och även Jönköping drabbades upprepande gånger. Staden Eksjö har bevarat det mesta av sitt medeltida utseende, då halva staden förstördes i en brand i mitten av 1800-talet medan man beslöt sig för att bevara den halvan som fanns kvar. Inte heller i modern tid har städernas trähus undgått lågornas rov. 1953 utbröt en brand i centrala Ljungby som förstörde en stor del av dåvarande centrum, 1955 brann en del av Värnamo upp, 2002 drabbades en stor del av Jönköpings ännu bevarade träkvarter i östra delen av centrum. Alla dessa stadsbränder ledde efterhand till att städerna fick rutnätsplaner och stenhus under senare delen av 1800-talet.

Smålands läge

Större sjöar

- Bolmen
- Helgasjön
- Möckeln
- Rusken
- Sommen
- Vidöstern
- Virestadssjöarna
- Vättern
- Åsnen

Större ö

- Bolmsö
- Visingsö

Bild:Hagby kyrka i Småland.jpg
Hagby kyrka i Småland

Kommuner i Småland

Jönköpings län

- Aneby kommun
- Eksjö kommun
- Gislaveds kommun
- Gnosjö kommun
- Habo kommun
- Jönköpings kommun
- Mullsjö kommun
- Nässjö kommun
- Sävsjö kommun
- Tranås kommun
- Vaggeryds kommun
- Vetlanda kommun
- Värnamo kommun

Kalmar län

- Emmaboda kommun
- Hultsfreds kommun
- Högsby kommun
- Kalmar kommun
- Mönsterås kommun
- Nybro kommun
- Oskarshamns kommun
- Torsås kommun
- Vimmerby kommun
- Västerviks kommun

Kronobergs län

- Alvesta kommun
- Lessebo kommun
- Ljungby kommun
- Markaryds kommun
- Tingsryds kommun
- Uppvidinge kommun
- Växjö kommun
- Älmhults kommun

Några kända smålänningar

- Nils Dacke, upprorsledare
- Stefan Edberg, tennisspelare
- Albert Engström, konstnär, författare
- Agnetha Fältskog, sångerska, ABBA
- Ingvar Kamprad, entreprenör, IKEA-ägare, mångmiljardär
- Pär Lagerkvist, författare, poet, nobelpristagare
- Astrid Lindgren, författare
- Vilhelm Moberg, författare
- Charlotte Perelli (f.d. Nilsson), sångerska, eurovisionsschlagerfestivalvinnare
- Lena Philipsson, sångerska
- Mats Wilander, tennisspelare

Se även

- Berguv Småland
- Glasriket
- Smålands Allehanda
- Smålands Folkblad
- Smålandsposten
- Smålands-Tidningen
- Smålands Dagblad
- Tranås Tidningar
- Vetlanda-Posten
- Smålänningen

Externa länkar

- [http://www.visit-smaland.com/ Småland]
- [http://swedia.ling.umu.se/Gotaland/Smaland/index.html Lyssna till några av Smålands dialekter]
- [http://home.rixtele.com/~levein/smaland.html Liten småländsk ordlista] Kategori:Sveriges landskap Kategori:Småland

Kinnekulle

Kinnekulle, berg och bergsområde vid Vänerns sydöstra strand, i Götene kommun. Kinnekulle är ett så kallat platåberg och är ca 306 m.ö.h. som högst. Redan vid tidig medeltid fanns det stenindustri i trakterna och det finns ännu kvar några stenhuggerier. Kinnekulle är uppbyggt av bergarter som är avlagrade från kambrium till silur. Underst, vilandes på det prekambriska urberget ligger sandsten och sedan följer alunskiffer, kalksten, lerskiffer och diabas. Diabasen som man hittar på västgötabergen kallas allmänt lokalt för trapp. Kinnekulle är ett mycket attraktivt turistmål, inte minst drar många dit för att se platserna som Jan Guillou skrivit om i romanerna om Arn. Det sägs att Sigrid Storrådas son Olof, senare Olof Skötkonung, döptes i en källa i Husaby, och att han ligger i en av sarkofagerna utanför Husaby kyrka. En gammal biskopsborg finns även i Husaby samt hällristningar från bronsåldern.

Extern länk

- [http://www.hallekis.com/turist Turistportal Kinnekulle]
- [http://www.gotene.se Götene kommuns webbplats]
- [http://www.lackokinnekulle.se Läckö Kinnekulle] Kategori:Västergötland

Ålleberg

Ålleberg är ett platåberg sydost om Falköping och tillhör västgötabergen. Det troligen finaste guldfyndet i Sverige fann man vid Ållebergs ände 1827 i Falköping. Den treringade Ållebergskragen väger 612 gram och guldhalten är 22 karat. Kragen pryds med många små figurer, när den ännu var hel fanns det 137 stycken. Delar av platåberget är i dag naturskyddat, här finns även ett segelflygmuseum samt ett flygcentrum som byggdes under andra världskriget. Kategori:Sveriges berg

Bohuslän

Historia

Öar i Bohuslän

Orter i Bohuslän

Kommuner i Bohuslän

- Ale (delvis)
- Göteborg (delvis)
- Lilla Edet (delvis)
- Lysekil
- Kungälv
- Munkedal (delvis)
- Orust
- Sotenäs
- Stenungsund
- Strömstad
- Tanum
- Tjörn
- Uddevalla
- Öckerö

Några kända bohusläningar

Externa länkar

Se även

- Bohusläns skärgård
- Bohuskusten
- Västkusten
- Bohusläns Museum
- Bohusläns landskapsvapen Kategori:Bohuslän Kategori:Sveriges landskap

Skaraborgs län

Skaraborgs län är ett numera avvecklat län i Sverige. Tidigare länsbokstav var R och residenssäten fanns i Mariestad och Skövde.

Historik

- 1634 delas ståthållardömet Västergötland i Skaraborgs län och Älvsborgs län i samband med länsstyrelsernas tillkomst
- 1998 Det ingår nu till största delen i Västra Götalands län. Efter folkomröstningar i samband med bildandet av Västra Götalands län, så ingår kommunerna Mullsjö och Habo nu istället i Jönköpings län.

Kommuner i före detta Skaraborgs län

Grästorp, Essunga, Mullsjö, Habo, Karlsborg, Gullspång, Vara, Götene, Tibro, Töreboda, Mariestad, Lidköping, Skara, Skövde, Hjo, Tidaholm, Falköping.

Städer

- Falköping
- Hjo
- Lidköping
- Mariestad
- Skara
- Skövde
- Tidaholm

Kultur

- Västergötlands museum (Skaraborgs läns museum) [http://www.skaramus.se Västergötlands museum]

Se även

- Göteborgs och Bohus län
- Älvsborgs län
- Landshövdingar i Skaraborgs län
- Härader i Skaraborgs län Kategori:Historiska svenska län

Dalsland

Kommuner i Dalsland

- Bengtsfors
- Dals-Ed
- Färgelanda
- Mellerud
- Åmål (tidigare Dalslands enda stad)
- delar av Munkedals, Säffle, Vänersborgs och Årjängs kommuner

Dialekt

"Att bo i Dalsland" blir dialektalt "att bo på Dal".

Externa länkar

- [http://www.dalsland.se/ Dalsland]
- [http://swedia.ling.umu.se/Gotaland/Dalsland/index.html Lyssna till några av Dalslands dialekter] Kategori:Dalsland Kategori:Sveriges landskap

Göteborgs och Bohus län

Göteborgs och Bohus län, f.d. län beläget i landskapet Bohuslän i västra Sverige, vilket sedan 1998 ingår i Västra Götalands län. Residenssäten fanns i Göteborg och Uddevalla. Tidigare länsbokstav "O".

Historik

År 1680 förenades Bohus län med Göteborgs stad och omkringliggande härader Sävedals härad, Askims härad och Hisings härad. 1700 fick länet sitt namn, Göteborg och Bohus län.

Städer

- Göteborg
- Kungälv
- Lysekil
- Marstrand
- Mölndal
- Strömstad
- Uddevalla

Kultur

- Bohusläns Museum [http://www.bohusmus.se Bohusläns museum]
- Göteborgs Stadsmuseum [http://www.gbg.stadsmuseum.se Göteborgs Stadsmuseum]

Se även

- Älvsborgs län
- Skaraborgs län
- Landshövdingar i Göteborgs och Bohus län
- Bohusläns landskapsvapen Kategori:Historiska svenska län Kategori:Bohuslän

Vänersborg

Vänersborg, ofta kallad Lilla Paris är en tätort (stad) och centralort i Vänersborgs kommun.

Näringsliv

Hantverk, handel, sjöfart och som tidigare residensstad i Älvsborgs län har gynnat Vänersborgs utveckling. Ända sedan 1600-talet har stadens invånare bestått av en dynamisk blandning av administratörer, affärsmän, hantverkare och skickliga yrkesmän. Idag präglas kommunen mer av högteknologiska verkstadsföretag, IT och elektronikindustri, utbildning och kvalificerade tjänsteföretag. Offentlig förvaltning spelar fortfarande en stor roll. Vänersborg ingår i Fyrstad, som består av Vänersborg, Trollhättan, Uddevalla och Lysekil. Målsättningen för Fyrstad är att fungera som EN stad för boende, arbete, näringsliv, utbildning och service. Vänersborg är sedan 1999 säte för Västra Götalandsregionens regionfullmäktige (landstingsfullmäktige) och regionstyrelse, och tituleras därför regionhuvudstad.

Historik

- 1641 Staden grundas
- 1 februari 1644 Drottning Kristinas förmyndarregering utfärdar stadsprivilegier för Vänersborg
- 19 juni 1644 Hannibal Sehested, ståthållare i Kristiania anfaller och bränner ned staden
- I början av februari 1645 anfaller trupper under överste Henrik Bjelke, efter tre misslyckade försök ger de sig av
- 25-26 juni 1676 Norska trupper, som stödde Danmark, under ståthållare Ulrik Fredrik Gyldenlöve anfaller staden som satts i brand av svenskarna. Den svenske översten Lillie kapitulerar, Gyldenlöve låter släcka elden, som tack vare gatornas bredd inte hunnit ställa till någon större skada
- 10 september 1676 Gyldenlöve lämnar staden efter att ha plundrat och bränt den. Ett av krigsbytena var två kyrkklockor som idag finns i Vor Frelsers Kirke i Köpenhamn
- 1680 Residensstad i Älvsborgs län
- 1727 Staden får sitt första apotek
- 1752 Brinkebergskulle sluss invigs
- 1753 Staden får sin första stadsdoktor som även utses till provinsialläkare, den förste i Älvsborgs län
- 16 november 1756 Stadens första fattighus tas i drift
- Natten mellan den 24 och 25 september 1777 utbryter en brand som ödelägger kyrkan, skol- och kaplanshusen och ytterligare 52 hus, totalt en tredjedel av staden
- 1783 Första sjukhuset
- 3 oktober 1788 ockuperar danskarna under generalmajor Johan Fredrik von Mansbach Vänersborg, man var förvarnad och hade utrymt staden. Ockupationen hävs den 5 november utan att några övergrepp eller plundringar förekom
- 14 augusti 1800 Trollhätte kanal invigs och Vänersborg får sjöfartsförbindelse med Göteborg
- 1816 Den sista duellen i Sverige äger rum utanför Vänersborg. [http://www.abc.se/~m225/litteratur/littdal/Lockerud.html Beskrivning av duellen]
- 1822 Wenersborgs sparbank, en av de första i landet, grundas
- 4 oktober 1834 Brand utbryter och inom 14 timmar hade bebyggelsen så gott som utplånas
- 1848 Tändsticksfabriken grundas
- september 1853 Första telegrafen
- 1855 Norge sätts i telegrafförbindelse med yttervärlden över Vänersborg och stationen blir en av landets största
- 1860 En av landets största skofabriker startas av Anders Fredrik (A.F.) Carlsson
- 27 april 1864 Uddevalla-Vänersborg-Herrljunga Järnväg börjar byggas och järnvägen invigs den 17 maj 1867
- 13 september 1864 Kungl. Maj:t beviljar oktroj för Enskilda Banken i Wenersborg med rätt att ge ut egna sedlar. Bankens verksamhet startar 1 februari 1865
- april 1877 Första dövstumskolan
- 26 februari 1878 Sträckan Göteborg-Öxnered på Bergslagsbanan öppnas, 21 juni 1879 öppnas sträckan Öxnered-Mellerud och hela benan den 1 december 1879. Samma år öppnas Dalslandsbanan och anslutning till det norska järnvägsnätet
- mars 1884 Första telefonen
- 1905 Ett sinnessjukhus öppnas vid Restad
- 1906 Det till Kungliga Hallands regemente förvandlade Västgöta-Dals regemente flyttar till Halmstad och ersätts av Kungliga Västgöta regemente 1916
- 1923 Elektrisk gatubelysning införs
- 1927 Kungliga Västgöta Regemente flyttar från staden
- 1932 Tändsticksfabriken läggs ned i samband med Kreuger-kraschen
- 1943 Upphör Vänersborg att ha egen bank då Wenersborgs Enskilda Bank uppgår i Svenska Handelsbanken
- 1952 Första trafikljuset
- 1962 De två sista hästarna i stadens tjänst säljs på auktion
- 1967 Sista tegelbruket läggs ned
- 1969 Skofabriken läggs ned
- 1977 Första parkeringsautomaterna
- december 1987 Lasarettet flyttar från staden
- 1994 Avgiftsbelagda parkeringsplatser avskaffas och systemet med P-skiva tas i bruk
- 1999 Regionhuvudstad i Västra Götalands län
- 2005 Agnes Carlsson vinner Idol

Vänorter

- Arsuk, Grönland
- Eiði, Färöarna
- Herning, Danmark
- Holmestarnd, Norge
- Husby, Tyskland
- Kangasala, Finland
- Omaruru, Namibia
- Siglufjörður, Island
- Ålands landskommuner

Sevärdheter

Åland
- Brätte. Vänersborgs föregångare.
- Vänersborgs museum En unik afrikansk fågelsamling.
- Halleberg
- Hunneberg
- Viltmuseet Hunneberg

Kända vänersborgare

- Arne Andersson, löpare
- Margareta Arvidsson, Miss Universum (17 juli 1966)
- Anna-Lisa Berglund, bågskytt
- Erik Blix, journalist, programledare, skådespelare och chefredaktör.
- Mats Blomgren, skådespelare.
- Agnes Carlsson, sångerska, vinnare av Idol 2005
- Björn Envall, SAABs f.d. chefsdesigner
- Bror Fock, löpare
- Emma Hamberg, författare och illustratör.
- Bo Knutsson, expert i tv-serien Antikrundan.
- Lewi Pethrus, förgrundsgestalt inom Pingströrelsen (född i Västra Tunhem/Vargön).
- Britta Pettersson, skådespelare.
- Birger Sjöberg, poet.
- Erik Sædén, operasångare
- Birgitte Söndergaard, skådespelare och programledare.

Tidningar

- Wenersborgs Tidning 1828-1841
- Wenersborgs Weckoblad 1841-1849
- Tidning för Wenersborgs stad och län 1849-1898
- Wenersborgs-Posten 1866-1872
- Elfsborgs Läns Annonsblad 1885-1994 då den byter namn till Elfsborgs Läns Allehanda som ges ut till 2004
- TTELA Sedan 4 december 2004 efter sammanslagning av Elfsborgs Läns Allehanda och Trollhättans Tidning

Fyrstad

Vänersborg är en del av "Fyrstad" tillsammans med Trollhättan, Uddevalla och Lysekil. Kategori:Orter i Sverige Kategori:Vänersborgs kommun Kategori:Sveriges städer

Residensstad

Varje län har en residensstad. Det är den stad där länsstyrelsen för det länet har sitt huvudsäte, dvs den stad där länets landshövding har sitt residens. För Sverige gäller att landstingen normalt har förlagt sin centrala förvaltning till den ort där länsstyrelsen finns. Sverige är f.n. indelat i 21 län. I Finland är länens antal f.n. 6.

Svenska residensstäder för län

- Falun ...... Dalarnas län
- Gävle ...... Gävleborgs län
- Göteborg ... Västra Götalands län
- Halmstad ... Hallands län
- Härnösand .. Västernorrlands län
- Jönköping .. Jönköpings län
- Kalmar ..... Kalmar län
- Karlskrona . Blekinge län
- Karlstad ... Värmlands län
- Linköping .. Östergötlands län
- Luleå ...... Norrbottens län
- Malmö ...... Skåne län
- Nyköping ... Södermanlands län
- Stockholm .. Stockholms län
- Umeå ....... Västerbottens län
- Uppsala .... Uppsala län
- Visby ...... Gotlands län
- Västerås ... Västmanlands län
- Växjö ...... Kronobergs län
- Örebro ..... Örebro län
- Östersund .. Jämtlands län

Svenska residensstäder för landsting

- Vänersborg ... Västra Götalands län
- Kristianstad ...... Skåne län I övrigt samma som länen.

Tidigare residensstäder

På grund av försöksverksamhet och sammanslagningar av län är följande svenska städer inte längre residensstäder för län:
- Kristianstad tidigare Kristianstads län
- Mariestad tidigare Skaraborgs län
- Skövde tidigare Skaraborgs län
- Uddevalla tidigare Göteborgs och Bohus län
- Vänersborg tidigare Älvsborgs län

Finländska residensstäder

- Mariehamn (Ålands län / Landskapet Åland)
- Rovaniemi (Lapplands län)
- S:t Michel (Östra Finlands län)
- Tavastehus (Södra Finlands län)
- Uleåborg (Uleåborgs län)
- Åbo (Västra Finlands län) En stor länsreform genomfördes i Finland 1998 Kategori:Sveriges län

Habo kommun

Habo kommun är en kommun i Jönköpings län, Västergötland. Habo ligger vid Vätterns västra strand, inte långt från Jönköping och Mullsjö. En sevärdhet är Habo kyrka, som fick sitt nuvarande utseende 1723. Några orter i Habo kommun:
- Baskarp
- Björnhult-Grönestad-Hästebäcken
- Brandstorp
- Bränninge (östra delen)
- Fagerhult
- Fiskebäck
- Furusjö
- Habo
- Nätebäcken
- Rödån
- Västerkärr :(Tätorter i fetstil)

Sport

En känd bandyspelare Jan "Habo" Johansson, som spelade i Nässjö IF och i svenska landslaget, tog sina första skridskoskär i Habo. Från Habo kommer också Erik Edman, professionell fotbollsspelare, som för närvarande spelar i Tottenham. Habo IF ligger för närvarande i division 4. Bättre ställt har volleybollaget som ligger i Elitserien, den högsta serien i Sverige.

Externa länkar

- [http://www.habokommun.se// Habo kommun] Kategori:Habo kommun

Mullsjö kommun

Mullsjö kommun, kommun i Västergötland.

Alingsås

Alingsås är en stad i Västergötland i Västra Götalands län med ca 20 000 invånare och är centralort i Alingsås kommun med 35 761 inv. (2004). Staden ligger vid sjöarna Mjörn och Gerdsken och genomskärs av Säveån. Alingsås korsas av E20 och Västra stambanan. Stadens namn, belagt sedan 1382, kommer möjligen från att en person från Ale, kallad aling, bosatt sig på platsen. Staden fick sitt stadsprivilegium år 1619 av Gustav II Adolf, sedan den utgjort rekommenderad inflyttningsort för borgare som inte tilläts återuppbygga det i krig brända Nya Lödöse. Alingsås är känt för sina caféer och Jonas Alströmer som sägs ha infört och populariserat potatisen i Sverige.

Externa länkar

- [http://www.gulasidorna.se/query?what=map&mop=l6&streetname=Alings%E5s&streetnumber=&city=&zipcode=&mapstate=5%3B1305718%3B6427950%3B0%3B1303648%3B6430164%3B1307791%3B6425738%3B&mapcomp=%3B%3B%3BAlings%E5s%3B%3B%3B%3BAlings%E5s+kommun%3B%3B%3B%3B%3B1303712.0%3B6428148.0%3B0%3B0&heading_exact=&heading=&heading_group=&company_name=&dir_area=&geo_area=&district_code=&ns=&stq=0&symbols=&tpl=print_map Karta över Alingsås]
- [http://www.gulasidorna.se/query?what=map&mop=l3&streetname=Alings%E5s&streetnumber=&city=&zipcode=&mapstate=5%3B1305715%3B6427947%3B0%3B1303645%3B6430161%3B1307788%3B6425735%3B&mapcomp=%3B%3B%3BAlings%E5s%3B%3B%3B%3BAlings%E5s+kommun%3B%3B%3B%3B%3B1303712.0%3B6428148.0%3B0%3B0&heading_exact=&heading=&heading_group=&company_name=&dir_area=&geo_area=&district_code=&ns=&stq=0&symbols=&tpl=print_map Karta över Alingsås läge i stort] Kategori:Alingsås kommun Kategori:Västra Götalands län Kategori:Västergötland Kategori:Sveriges städer

Falköping

Falköping har flera betydelser, #en kommun i landskapet Västergötland i Västra Götalands län, se Falköpings kommun #en tätort och centralort (stad) i Falköpings kommun, se Falköping (tätort) #en församling i Skara stift i Falköpings kommun, se Falköpings församling

Göteborg

:Denna artikel handlar om staden Göteborg. För kommunen med det officiella namnet Göteborgs Stad, se Göteborgs kommun. För andra betydelser, se Göteborg (olika betydelser). Göteborg är Sveriges näst största stad med nästan en halv miljon invånare och Nordens femte största stad. Residensstad för Västra Götalands län. Även stiftsstad i Göteborgs stift. Belägen på båda sidor om Göta älv, vid älvens mynning i Kattegatt. Göteborgs riktnummerområde 031 omfattar förutom Göteborgs kommun även Mölndals kommun, Partille kommun och västra delen av Härryda kommun. Storstadsregionen Storgöteborg har 817 000 invånare. Storgöteborg i Majorna.]]

Historia

Huvudartikel: Göteborgs historia Under medeltiden var den södra stranden av Göta älvs mynningsområde svenskt medan Halland längre söderut var danskt och Bohuslän i norr var norskt. Via hamnar i Göta älv hade Sverige en användbar direktkontakt med havet i väster, främst genom Lödöse fyra mil uppströms. På 1300-talet byggdes fästningen Älvsborg vid mynningen för att befästa Sveriges anspråk. År 1473 byggdes staden Nya Lödöse som en mer havsnära ersättare till Lödöse. I början av 1600-talet ökade intresset från Sverige att etablera en välbefäst stad nära Göta älvs mynning vilket ledde till att staden Göteborg grundades år 1621 efter några års byggande. Staden blomstrar från mitten av 1700-talet fram till början av 1800-talet, bland annat på grund av Ostindiska kompaniet och det gynsamma läget under Napoleonkrigen. Göteborg växer som industri- och handelsstad under slutet av 1800-talet och utvecklas under 1900-talet till en stor varvsstad. Efter att varven lades ner blev Göteborg viktigare ur evenemangssynpunkt och återigen för handlarna. Stora utländska kedjor väljer att etablera sig i Göteborg pga. det gynsamma läget och för att hyran är betydligt lägre än i Mälardalen.

Vänorter och systerstäder

Göteborg har fyra vänorter och två systerstäder.

Vänorter
- Bergen, Norge
- Åbo, Finland
- Århus, Danmark
- Lyon, Frankrike (Avtal undertecknades 27 september 2005)

Systerstäder
- Port Elisabeth, Sydafrika
- Shanghai, Kina

Göteborgs stadsdelsområden

Kina Göteborg har som många andra svenska städer sedan lång tid använt församlingar som administrativ indelning. År 1883 bestod Göteborgs stad av sex församlingar, idag finns det 36 stycken. Stadens användning av församlingarna som indelning är tänkt att försvinna. För statistiska ändamål tog kommunen på femtiotalet fram en indelning i basområden. Basområdena är små, bara några kvarter stora och har inte namn utan nummer. Basområdena samlas ihop i primärområden som har storleken av en stadsdel. Innan indelningen i bas- och primärområden användes en indelning i 52 stadsdelar. Denna indelning kvarstår, idag finns det 83 stadsdelar, men används ej administrativt utan fyller en historisk funktion. Stadsdelsnämnderna är den mest betydelsefulla indelningen. Eftersom skola och omsorg administreras enligt denna indelning har det en faktisk betydelse för invånarna i vilket stadsdelsnämndsområde de bor. Göteborg är uppdelat i 21 stadsdelsnämnder, de flesta tillräckligt stora för att omfatta flera stadsdelar. Varje stadsdelsnämnd består av flera primärområden. Benämningen stadsdelsområde används inte av Göteborgs stad utan både styrande nämnden och området benämns stadsdelsnämnd (SDN). Själva nämnden är politiskt tillsatt med lika sammansättning som kommunfullmäktige. Ordförandeposterna i de 21 nämnderna är även de fördelade enligt fullmäktiges sammansättning.

- Askim
- Backa
- Bergsjön
- Biskopsgården
- Centrum
- Frölunda
- Gunnared
- Härlanda
- Högsbo
- Kortedala
- Kärra-Rödbo

- Linnéstaden
- Lundby
- Lärjedalen
- Majorna
- Styrsö
- Torslanda
- Tuve-Säve
- Tynnered
- Älvsborg
- Örgryte

Arkitektur & Byggnadsverk

Örgryte |right]]
- Centralstationen
- Centralhuset
- Feskekôrka (Fiskekyrkan)
- Götatunneln, Invigning 17 Juni 2006
- Göteborgsoperan
- Göteborgs rådhus (tillbyggnaden av Gunnar Asplund)
- Göteborgs Konserthus
- Kronhuset
- Landshövdingehus exempelvis på Hisingen, i Majorna och Vasastaden
- Masthuggskyrkan
- Nya Elfsborg
- Partihallsförbindelsen, Byggstart beräknad till 2006
- Pedagogen
- Rya Kraftvärmeverk, klar 2006
- Sannaskolan
- Skansen Lejonet
- Skanskaskrapan (Läppstiftet)
- Sveahuset
- Älvsborgsbron
- Älvsborg
- Örgryte trädgårdsstad

Broar & Tunnlar

- Angeredsbron
- Göta Älvbron
- Lundbytunneln
- Hisingsbron
- Marieholmsbron
- Marieholmstunneln, Ej finansierad
- Tingstadstunneln

Infrastrukturprojekt

- Nordlänken
- Västlänken

Sevärdheter och museer

- Avenyn
- Barken Viking
- Casino Cosmopol
- Feskekôrka
- Götaplatsen med Carl Milles Poseidonstaty
- Göteborgs Botaniska Trädgård
- Göteborgs Konsthall
- Göteborgs konstmuseum
- Göteborgs Maritima Centrum
- Göteborgs Stadsmuseum
- Järntorget
- Landsarkivet i Göteborg
- Landshövdingeresidenset i Göteborg
- Liseberg - Nöjesfält
- Göteborgs Naturhistorisk

Västergötland

Geografi

Orter i Västergötland

Kommuner i Västergötland

Vattendrag i Västergötland

Historia

Medeltida ting- och lagmän

Några kända västgötar

Se även

Externa länkar

Landskap

Landskap i Sverige

Historiska landskap i Finland

Nya landskap i Finland

Se även

Götaland

Bohuslän

Historia

Öar i Bohuslän

Orter i Bohuslän

Kommuner i Bohuslän

Några kända bohusläningar

Externa länkar

Se även

Halland

Historia

Geografi

Härader

Tätorter i Halland

Se även

Externa länkar

Källor

Dalsland

Kommuner i Dalsland

Dialekt

Externa länkar

Värmland

Orter i Värmland

Några kända värmlänningar

Externa länkar

Vättern

Se även

Småland

Historia

Större sjöar

Större ö

Kommuner i Småland

Jönköpings län

Kalmar län

Kronobergs län

Några kända smålänningar

Se även

Externa länkar

Kinnekulle

Extern länk

Ålleberg

Bohuslän

Historia

Öar i Bohuslän

Orter i Bohuslän

Kommuner i Bohuslän

Några kända bohusläningar

Externa länkar

Se även

Skaraborgs län

Historik

Kommuner i före detta Skaraborgs län

Städer

Kultur

Se även

Dalsland

Kommuner i Dalsland

Dialekt

Externa länkar

Göteborgs och Bohus län

Historik

Städer

Kultur

Se även

Vänersborg